Dokumentation Att teckna är stort. Frida Eriksson Fridas hage, Tjörn

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation Att teckna är stort. Frida Eriksson Fridas hage, Tjörn"

Lars-Erik Henriksson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Dokumentation Att teckna är stort Frida Eriksson Fridas hage, Tjörn

2 Fyra månader har snart gått. När vi träffades för första gången på Akvarellmuseet (jag, Bitten, Helena och Maria) 31/1 så började vi prata om nordiska myter och hjältar. Hur skulle man med tecknandets hjälp kunna öka ämneskunskaperna i SO? I början av februari sågs vi på Fridas Hage och fortsatte diskussionen, då hamnade vi i frågor om värdegrunder och civilkurage. Vi kom fram till att barnen skulle göra egna super- hjälte-berättelser. SERIESPRÅKET Jag började med serie-språket. Första lektionen gick jag igenom pratbubblor, ögon och mun-mimik och andra serie-koder. Jag har 76 barn uppdelat på fem halvklasser. (Två från första klass, två från andra och treorna i helklass). Första lektionen fick de göra seriekroki utifrån halv-meter stora dockor. De skulle göra en glad och en ledsen och en valfri min.

3 STAFETTSERIE Andra uppgiften var att göra en stafett-serie, där åtta personer tillsammans skapar en lång berättelse. Utmaningen är att ta ansvar för att föra berättelsen framåt, och inte bara slänga in figurer som inte följer dialogen. Detta ställer ganska stora krav på läs och skrivförståelse. När vi frågade barnen efteråt vad de lärt sig, var det någon som sa att samarbeta. Jag hoppas att han menade att man släpper taget om att en serie är min och kan se fördelerarna med att samskapa. Ofta studsar man mellan olika ideér i en stafettserie som i bästa fall blir full av roliga överraskningar och i sämsta fall helt oförståelig/rörig. Såklart blir det lättare så fort man kommer upp i åldern; de som skriver obehindrat får lättare att fokusera berättelsen istället för att ägna tiden åt att tyda vad föregående skrivit/ritat. Stafettserier skapar en slags anonymitet för upphovsmannen som gör att man släpper hämningar och kan skapa friare, men också att lite mörkare fantasier får utlopp. Mycket död, ondska, zombies och skolor som brinner, men även stark kärlek.

5 SJÄLVBIOGRAFISKT berättande De som var snabba på att teckna fick en liten extrauppgift och det var att skriva ett treradigt manus utifrån en händelse som det varit med om. Sen skulle de skriva samma berättelse men lägga till eller flera ljug. En elev som annars tecknade extremt röriga berättelse gjorde den här. Det är en av mina favoriter, eftersom huvudpersonen vänder sig så tydligt till en läsare och pratar genom den osynliga väggen mellan läsare och serie. När jag frågade om honom var i berättelsen själv ljuget var, så sa han: Jag fick inte fem legosaker, jag fick fyra.

6 EGEN KARAKTÄR Tredje uppgiften var att skapa en egen karaktär. Gärna utifrån det egna utseendet. Karaktären skulle ha fem goda egenskaper och fem mindre bra egenskaper. Jag går igenom karaktärsdrag. Resultaten blev mycket varierande. De flesta killar gjorde onda manliga superhjältar och kvinnor gjorde goda kvinnliga superhjältar. Jag tog upp exempel på onda kvinnliga karaktärer för att kontra. Magica de Hex, den onda fen i Törnrosa som inte blev bjuden på dop-festen och den onda styvmodern i Snövit som ville bli vackrast i världen.. Vi pratar också om att ingen bara är ond. Barnen håller inte med mig. De som är snabba får ge ett attribut till sin superhjälte -eller hjältinna.egen SERIE med den EGNA KARAKTÄREN Här delades klasserna i tre falanger. Ettorna jobbade naturvetenskapligt, fick forska på ett djur, och gjorde det djuret till sin seriekaraktär. De jobbade strikt efter schemat start-hinderlösning-mål., för att spalta ner serieberättelsen till åtta eller fyra rutor. Tvåorna jobbade lite friare med sina karaktärer och berättelser och treorna jobbade helt fritt.

12 ANIMATION I grupper om fyra eller tre elever har alla ettorna gjort animation utfrån en av serierna i gruppen. Vilken serie som ska bli film, har vi röstat fram, eller lottat. Här blir naturligtvis besvikelsen stor hos dem som inte får se sin serie bli film, men jag har försökt betona samarbetet, och när filmarbetet väl igång så brukar alla ha glömt vem som var upphovsmannen eller -kvinnan till serien. Vi jobbar en dag med en animation som blir ca 30 sek lång. Musik och röster lägger vi i i Garageband. Utmaningen här är att få barnens ganska yviga rörelser till att bli lite mer koordinerade, och lära sig flytta en halv centimeter åt gången. Och att inte sparka på stativet. Förlaga - Alicias äventyr

13 Förlaga - Marsvinet Pixel

14 Förlaga - Hästen Lilja

15 Förlaga - Miniolta på jakt efter ett bo

16 SPELFILM Efter att ha röstat i trean om vilken serie som skulle bli en spelfilm, utsågs Den utsatta, som handlar om den mobbade Kimberley. Klassen delades snabbt upp i grupper; en bildmanusgrupp, en fotogrupp, en scenografi och kläder, en smink och rekvisita. Musiken är komponerad av Chillie.

17 ANIMATION del 2 När treorna blev fyror fortsatte vi på ett arbete om rymden som de gjort tidigare under terminen. Då hade de skapat rymdvarelser med tillhörande planeter. Vi röstade fram en historia som skulle bli film och det blev mr Fatnose från Ap-planeten. Han är en misslyckad FBI-agent som är hånad av alla de skurkar han aldrig lyckas fånga. Hans näsa är nämligen så stor att han inte kan springa. En dag blir han kidnappad men räddas av miss Breadnose, en kollega.

Relevanta dokument

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57