PM Kinnekullebanan och dess närområde åtgärdsprogram för landskapskvaliteter

Transkript

1 Kinnekullebanan och dess närområde åtgärdsprogram för landskapskvaliteter 1

2 ARBETSGRUPP BEFARINGSBYRÅN Calluna: Maria Thorell och John Askling - ekologi KMV forum: Mia Björkebaum och Johannes Kruusi - kulturmiljö Landskapslaget: Emily Wade landskapsplanering Radar arkitektur och plan: Tobias Noborn fysisk planering Schibbye Landskap: Bengt Schibbye landskapsplanering Utförare medborgarstudie: Göteborgs Universitet, Institutionen för kulturvård, Malin Weijmer, Sarah Andersson 2

3 1. Inledning Detta PM beskriver och sammanfattar 1) slutsatserna av Landskapskaraktärsanalys Kinnekullebanan 1 och Medborgardialog Kinnekullebanan 2 och 2) presenterar 11 åtgärder för att säkra och gynna Kinnekullebanans landskapskvaliteter i samklang med en framtida utveckling. Åtgärderna berör både Trafikverket och andra aktörer. I begreppet landskap inkluderas här perspektiven ekologi, form och kultur samt sociala dimensioner. Perspektiven hanteras genom ett integrerat arbetssätt. Arbetet bedrivs utifrån Europeiska Landskapskonventionens anda om integrerat arbetssätt och landscape as perceived by people. Med landskap menas: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. 3 I projektet Landskap i långsiktig planering 4 ses landskapet som en gemensam arena för de parter som deltagit i åtgärdsvalsstudien. Likaså en arena att samverka kring i efterföljande planeringsprocesser som rör banan och det landskap som banan löper genom. 2. Landskapskvaliteter Nedan följer en sammanfattning av landskapskvaliteterna som identifierats i landskapskaraktärsanalysen för Kinnekullebanan samt i medborgardialogen för Kinnekullebanan, och som Befaringsbyrån rekommenderar att Trafikverket och berörda aktörer integrerar som en del i utvecklingen av banan. Sammanfattningen är baserad på specialistkunskap om ekologi, form, kultur och sociala dimensioner. För Kinnekullebanans framtid har fyra tydliga kvaliteter och en gemensam förutsättning utkristalliserats: banan som livsnerv för människor och djur (A), korsande stråk av vikt (B), samhällenas möjligheter (C) och trädens betydelse (D). Samtliga kvaliteter visar på banans unika integration med landskapet (E). 1 Karaktärsbeskrivning av Kinnekullebanan. Vägledning för att stärka och utveckla landskapet i samband med åtgärdsvalsstudie för järnväg. Befaringsbyrån, mars Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. Göteborgs universitet, november Europeiska landskapskonventionen, artikel 1a, I Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för Kinnekullebanan har Trafikverkets forsknings- och innovationsprojekt Landskap i långsiktig planering (LiLP) levererat underlag och förslag, deltagit i workshops och seminarier samt fungerat som processtöd för landskapsfrågor. 3

4 Landskapskvaliteter som Befaringsbyrån identifierat har särskild betydelse för Kinnekullebanans framtid. Banan som livsnerv för människor och djur (A), Vikten av korsande stråk (B), Trädens betydelse (C), Samhällenas möjligheter (D) och Banans integration i landskapet (E). För utförligare beskrivning av landskapskvaliteter se Åtgärdsvalstudie för Kinnekullebanan (Trafikverket 2014) och tillhörande underlagsrapporter. 2.1 Banan som livsnerv för människor och djur (A) Kinnekullebanan är en livsnerv för människor, djur och växtrikedom. Den bidrar till att landskapet fungerar såväl socialt/kulturellt som ekologiskt. För människorna i området är Kinnekullebanan en betydelsefull länk för lång- och kortväga kommunikation, för arbets- och studiependling och för fritidsresor 5. Banan ses som en avgörande faktor för att möjliggöra boende i bygder och små orter längs banan, t.ex. för barnfamiljer att bo kvar när barnen blir skolungdomar, för de som inte har tillgång till bil eller som väljer banan framför bilen. Banan och dess trafik hänger alltså samman med annan samhällelig service längs banan, till exempel barnomsorg, skola och affär. Banans och orternas existens, attraktivitet och utveckling är sammanflätade. Frågor om banans trafikering, till exempel turtäthet och antal stopp, upplevs som mycket angelägna av de boende 6. 5 Underlagsrapport om resandet. 6 Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt

5 Banan fungerar också för att orientera sig i tid och rum. I den sociala studie som genomförts 7 beskriver boende att man använder banan som referenspunkt när man ska beskriva var platser är belägna. När människor rör sig i skog och mark kan man med hjälp av att höra tågen förstå var man är. Att höra tågen används också för att hålla koll på dygnets tider. Kinnekullebanans tåg är sociala rum som fyller en viktig roll för resenärerna. Stämningen beskrivs bl.a. som familjär och trygg 8. Den sociala mötesplats som stationerna en gång var återfinns i mångt och mycket på tågen idag. Det är tydligt att banan, dess funktion och dess miljöer är centrala i folks vardagsliv och medvetande. Tillsammans med skola och mataffär listas stationsmiljöerna som orternas hjärta/centrum. Kinnekullebanan och dess miljöer bär mycket av folks minnen och berättelser från området. Man ser en koppling mellan banan och orternas välmående och utveckling, både fram tills idag och framöver. Det finns framtidstro och tydligt engagemang för banan. Banan med sina tåg hör samman med känslor som trygghet, hemmahörighet och frihet. Den är en omhuldad och kär angelägenhet för de boende. Banan har förutsättningar som en ekologisk spridningskorridor för att binda samman artrika element, öka konnektiviteten i landskapet och bidra till ekosystemtjänster för jordbruket genom fler pollinerare. Det finns näringsperspektiv på Kinnekullebanan utöver arbetspendling och godshantering. Turismen är växande och områden som Kinnekullebanan passerar ingår i regionens satsning på turism. Landskapet ur turistiskt perspektiv innehåller kvaliteter som behöver värnas om till exempel exportmogen turism i biosfärområdet och ekologisk närodlad matturism ska ha goda framtidsutsikter. Hur Kinnekullebanan löper genom landskapet och upplevelsen att resa i tågen är en väsentlig del av de turistiska kvaliteterna. 2.2 Korsande stråk för människor och djur (B) Det finns funktioner i landskapet som upprätthålls av människor och djur och som löper tvärs banan. Behov av att korsa banan innebär problem ur till exempel säkerhetsaspekt, viltolyckor etc. Möjligheten att fritt röra sig över banan är samtidigt en väsentlig del av banans kännetecken, integrationen med landskapet att den inte är en barriär! En av banans tydligaste karaktärsdrag och viktigaste kvaliteter är alltså samtidigt en viktig säkerhetsfråga. Man behöver ha med sig båda perspektiven när man planerar åtgärder för banan. Ekologiska funktioner. För vilt finns behov att röra sig tvärs banan längs hela stråket men särskilt kan nämnas Kinnekulleområdet, mosaiklandskapet norr om Kinnekulle där 7 Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt 3 5

6 landskapets riktning främjar viltets rörelser tvärs banan samt Tiveden. Det finns också ett flertal små och stora vattendrag med utlopp i Vänern som alla korsar banan. Från Vänern vandrar flera olika fiskarter upp i vattensystemen. För vandrande fisk och andra djur som rör sig längs vatten är utformningen av banans passager vid vattendragen av betydelse. Jord- och skogsbruksfunktioner. För ett brukat landskap, både de öppna odlingsmarkerna och skogsmarker, krävs att markbrukaren når sina marker utan alltför stora hinder i form av t.ex. korsande infrastruktur. Kostsamma omvägar för markbrukaren kan leda till förändrat eller nedlagt markbruk, med följden att påtaglig omvandling av landskapets karaktär inleds. Det omväxlande landskapet med jordbruks- och skogsmarker är något som uppskattas av resenärerna och beskrivs som kännetecknande för banan 9. Underlag om markbrukarnas behov av passager tvärs Kinnekullebanan har inte ingått i ÅVS-materialet. i såväl öppna marker som i skogar Funktioner inom samhällsservice. Kinnekullebanan upplevs som en av de mest betydelsefulla funktionerna i samhällena, tillsammans med skola och mataffär 10. I flera av orterna ligger samhällsfunktionerna på ömse sidor av banan. Möjligheterna att lätt passera tvärs banan mellan samhällets olika delar är av vikt för de som bor och verkar där. Likaså lättheten att nå stationen/hållplatsen oavsett vilken sida av banan/vilka områden i samhället du kommer ifrån. Sociala funktioner. Möjligheter att umgås med varandra tvärs banan i och utanför orterna är avgörande för att kunna vidareutveckla sociala funktioner, hålla samman orter och bygder. Det gäller både spontana möten människor emellan och fritidsaktiviter. Tågen används också för resor till/från sådana aktiviteter. Det finns promenadstråk som korsar banan och som har betydelse för friluftsliv och sociala funktioner. Banan upplevs i de flesta fall inte som en barriär, trots att medvetenhet om säkerhetsrisker finns 11. Kartläggning av korsande stråk för människor föreslås, bl.a. som ett viktigt underlag inför trafiksäkerhetsåtgärder, se vidare avsnitt 3. Gemensamt för funktionerna och deras korsande stråk tvärs banan, är att de ofta har en mycket lång historia och långa rötter bakåt i tiden. De är inte så lätta att ändra. Att rubba mönstren för människor och djur får konsekvenser långt utanför banområdet som man behöver vara medveten om när behov att stängsla för vilt eller att styra passager eller övergångar av säkerhetsskäl uppstår. Underlag och medvetenhet behövs för att kloka beslut ska kunna fattas som inte skadar ekologiska system eller omöjliggör socialt bärande funktioner. Det är därför viktigt att identifiera rörelsemönster och viktiga korsande stråk i den fortsatta hanteringen av banan till exempel i frågor som samhällsplanering, övergångar och passager, 9 Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt

7 trafiksäkerhetsåtgärder och tillgänglighetsfrågor, frågor om viltstängsel och vattendrag samt övrig kommunal planering och planering av infrastruktur. 2.3 Stationssamhällenas möjligheter (C) Kinnekullebanan är en av få oelektrifierade järnvägar i landet som förbinder större städer och har ovanligt tätt mellan stationer och hållplatser. Också många små orter har en hållplats vilket ger goda möjligheter till lokala och regionala kollektivresor i hela banans influensområde. Flera av orterna längs Kinnekullebanan uppstod när de privata järnvägslinjer som idag är Kinnekullebanan byggdes. Stationssamhällena längs banan har en stor fördel genom att de är uppbyggda kring järnvägen och har en bebyggelsestruktur och ett gatunät som är anpassat till banan, de är helt enkelt byggda för järnväg. Det är kvaliteter som med fördel kan byggas vidare på när det gäller att skapa en framtida region med strävan efter hållbart resande med spårbunden trafik. I de större orterna finns samhällsfunktioner som skola, mataffär, apotek och vårdcentral. Dessa funktioner och banans funktion är starkt sammankopplade, försvinner en ökar risken att också de andra läggs ned. Det här är något som lyfts fram av deltagarna i medborgarstudien 12. Studien visar också på ett starkt lokalt engagemang för hela banan, tågtrafiken och stationsmiljöerna. Det tar sig bland annat uttryck i deltagarnas idéer och förslag på hur dessa kan utvecklas för framtiden samtidigt som banans och miljöernas säregna uttryck och historiska rötter är något man månar om 13. Deltagarna i medborgarstudien betonar på olika sätt hur viktig Kinnekullebanan är för orterna och hela området som den går igenom. Man belyser bland annat vikten av att det är tätt mellan stationerna, hur orternas attraktivitet hänger samman med tågtrafiken, att man ser framtida potential för orterna och banan 14. Att stärka tågåkandet för en hållbar samhällsutveckling ur miljösynpunkt ses som viktigt av majoriteten 15. Sammantaget kan sägas att det finns landskapliga förutsättningar och mänskligt engagemang som talar för att banan med sitt pärlband av orter kan vara en motor i den framtida regionala utvecklingen. 12 Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt 2.2, mfl. 13 Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt 2.2 mfl. 15 Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. avsnitt

8 2.4 Trädens betydelse (D) Ett kännetecknande drag längs banan är träden som växer nära banan och ger den en lummig karaktär. Frånvaron av luftburna elledningar gör denna lummighet möjlig. Förekomst av skyddsvärda träd, ofta gamla och grova ekar, nära banan är också ett karaktärsdrag - i synnerhet på Kinnekulle. På en täthetskarta över skyddsvärda träd i Västra Götalands län sticker Kinnekulle ut och resulterade under åren i ett Life-projekt som omfattade stora inventerings- och restaureringarbeten 16. Man fann t.ex grova lövträd varav merparten på Kinnekulles västra sida. Av kartan framgår att träden också är koncentrerade till västsidan, säterisidan och utmed Kinnekullebanan. Många arter är beroende av dessa träd för sin överlevnad och miljöerna/ träden finns inte på många andra ställen. På Kinnekulle finns också en mycket hög täthet av ängs- och hagmarker med sin speciella flora och fauna. Förutom att vara en livsmiljö skulle Kinnekulle ha en potential att vara en källa varifrån arter skulle kunna sprida sig och återkolonisera tidigare områden där arterna dött ut. Utmed banan i närheten av Vänern finns också ett annat trädslag som är karakteristiskt för Vänerlandskapet tallen. Nyckelbiotoper av tall finns med låga tätheter utmed Vänerkusten och däremellan finns tallar i spridda bestånd t.ex. från Källby till söder om Lidköping tätort. 16 Länsstyrelsen Västra Götalands län

9 2.5 En bana som är integrerad i landskapet (E) En gemensam förutsättning för de fyra kvaliteterna ovan är banans unika integration med landskapet. Banan är så väl inpassad i landskapet att den syns först när det kommer ett tåg. En jämförelse med Göta kanal och båtarna som till synes färdas i åkern är slående. Banans småskalighet och låga bankropp är det som möjliggör denna integration med landskapet. Om Kinnekullebanans unika landskapsintegration försvagas eller försvinner, förändras också förutsättningarna för de fyra andra kvaliteterna på ett radikalt sätt. Funktionen som livsnerv både ekologiskt och socialt har svårare att upprätthållas. Den ekologiska spridningskorridoren fungerar om bankroppen är just väl integrerad i landskapet, knyter an till intilliggande mark och binder samman områden med höga biologiska kvaliteter. Människors positiva och förlåtande inställning till banan, t.ex. buller, kan komma att påverkas negativt om banan omvandlas till en bana som snabbt susar förbi istället för smidigt smälter in. Den riskerar att inte längre vara en självklart omhuldad angelägenhet för de boende. De negativa infallsvinklar som de boende lyfter fram kring banan gäller idag turtätheten samt underhållet av banan 17. Om banan omvandlas till en kraftfull barriär, behövs omfattande åtgärder för att upprätthålla och tillskapa fungerande ekologiska och sociala stråk. Landskapets visuella karaktär och kulturhistoriska läsbarhet kan påverkas drastiskt om banans integration försvagas eller försvinner, vilket medför förändrad upplevelse av landskapet och risk för förändrad bygdkänsla. Samhällenas möjligheter att växa eller vidareutvecklas ser också helt annorlunda ut om banan genom samhället omvandlas till en stark barriär. Orterna blir tu-delade om de tvingas vända ryggen till banan. Träden, såväl banans typiska lummiga trädkorridorer som solitära stora träd, påverkas till exempel om röjning av bred gata (trädsäkring) görs utan anpassning. Banans integration med landskapet innebär en fungerande samexistens med de människor, växter och djur som befolkar landskapet. 17 Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. 9

10 3. Förslag till åtgärder I den pågående ÅVS-processen och mot bakgrund av kvaliteterna på föregående sidor föreslås ett åtgärdsprogram för landskap i 11 punkter. De 11 punkterna har samband med varandra på olika sätt, se illustrationen på PM:ets framsida. Till exempel är landskapsprogram för stråket Kinnekullebanan (3) ett stöd för övriga åtgärder och teknisk specifikation av landskapsanpassad och bärkraftig bankropp (2) berör såväl ekologisk spridningskorridor (9), trädsäkring (10), skötselplan (11) samt de korsande stråken för djur (8) och människor (7). Åtgärdsförslagen kan fördelas i block enligt färgsättningen nedan. Vid genomförande är det viktigt att ta hänsyn till samband mellan åtgärdsförslagen och säkra kontakt över blockgränserna. 1. Deltagandeprocess ha dialog kring trafikering 2. Ta fram teknisk specifikation för landskapsanpassad och bärkraftig bankropp 3. Använda landskapsprogram för stråket Kinnekullebanan 4. Göra utvecklingsplan för stationsmiljöerna som en del av orternas framtid 5. Samordna samhälls-/bebyggelse- och infrastrukturplanering smart 6. Säkra infrastrukturåtgärder så att de ligger i linje med ÅVS:en 7. Ombesörja människors behov att korsa banan 8. Ombesörja djurens behov att korsa banan 9. Anlägga ekologisk spridningskorridor för växter och lägre fauna utmed banan 10. Anpassa trädsäkringen 11. Genomföra naturvärdesinventering och järnvägskulturinventering samt skapa skötselplan 1. Deltagandeprocess ha dialog kring trafikering I ÅVS:ens åtgärdsförslag ingår inte förslag som rör trafikering, till exempel turtäthet och funktion. För människor som på endera sättet nyttjar eller är intressenter av banan är dock uppdelningen mellan förslag om den fysiska banan och trafikering svårmotiverad. Medborgarstudien som gjorts i anslutning till ÅVS-arbetet visar att boende har stort intresse av och engagemang för trafikeringsfrågorna. De ger t.ex. förslag som rör möjlighet att bättre synkronisera tåg- och bussturer med varandra, att se över tågsetens längd eller turtätheter vid t.ex. studiependlingens tider. Åtgärd: Starta upp, och sedan som löpande verksamhet, ha deltagandeprocess (participatory process) där kunderna och potentiella kunder till Kinnekullebanan kan vara med och påverka trafikering och funktion genom sin lokala kunskap. Kostnadsuppskattning: bör ingå i ordinarie verksamhet? Aktör: Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet och/ eller Västtrafik 10

11 2. Ta fram teknisk specifikation för landskapsanpassad och bärkraftig bankropp Den låga bankroppen fungerar väl ihop med landskapet. Den är inte barriärskapande, den hyser artrikedom och den utgör ett av banans allra tydligaste karaktärsdrag. Den smälter ihop med landskapet utan att märkbart störa vare sig upplevelser eller funktioner. Samtidigt slits den befintliga bankroppen succesivt ner av trafikeringen. En förändrad bankropp är en trolig förutsättning för långsiktig trafikering av Kinnekullebanan. Att skapa en bankropp som klarar både hållfasthetskrav och landskapsfunktioner som är av vikt för en välmående region är en ny utmaning. Ett utvecklingsarbete för att identifiera byggnadstekniker som klarar dessa krav behövs för att möjliggöra kommande åtgärder av bankroppen. Åtgärd: Teknisk specifikation för landskapsanpassad bankropp som uppfyller krav på hållfasthet. Kostnadsuppskattning: Aktör: Trafikverket och eventuella intressenter av utveckling banteknik. 3. Använda landskapsprogram för stråket Kinnekullebanan ÅVS-arbetet har lett till flera åtgärdsförslag som gäller stationer och banområden, t.ex. plattformsförlängningar, mötesspår, tillgänglighet till/på perronger, trädsäkring och vård av träd, åtgärder mot buller och ökad säkerhet m.m. För att möta dessa åtgärdsförslag och ge dem ett bra underlag inför planerings- och projekteringsfas samt för att möjliggöra utveckling som månar om den unicitet som kännetecknar Kinnekullebanan behövs ett landskapsprogram för stråket Kinnekullebanan. Programmet ska syfta till att stärka landskapets attraktivitet, funktion och läsbarhet för de som bor och besöker området. Det tar fasta på stråkets förutsättningar och platsernas kännetecken och nyckelkaraktärer. Det utgår från infrastrukturella behov, integrerar värdehantering och utvecklingsmöjligheter och kanaliserar det till riktlinjer eller förhållningssätt för kommande fysiska åtgärder. Det är av stor vikt att åtgärder vid stationer och längs banan hålls samman genom ett stråk-arbete för att bibehålla och vidareutveckla banans unika särprägel, uppskattad av allmänheten och av betydelse ur t.ex. turismsynpunkt. Programmet kommer att ta fasta på banans och platsernas olika delkaraktärer men också föreslå sammanhållande element eller formspråk. Åtgärd: Skapa landskapsprogram för stråket Kinnekullebanan Kostnadsuppskattning: ca 500 tkr Aktör: Kommuner, Trafikverket, eventuellt andra större fastighetsägare 11

12 4. Göra utvecklingsplan för stationsmiljöerna som del av orternas framtid Stationsområdenas användning och potential ur resande, näringsliv och boende perspektiv. Boende, resenärer och kommunernas representanter har under ÅVS-arbetet på olika sätt lyft frågeställningar kring orterna längs banan och stationsmiljöerna. Det gäller t.ex. användning av de mångfacetterade stationsmiljöerna, tillgänglighet till och nyskapande användning av stationshusen, samplanering av mark och bebyggelse invid järnvägen, järnvägsparker osv. Det finns ett resenärsperspektiv på miljöerna utifrån såväl dagpendlarnas som besökares/turisters behov t.ex. parkeringar, anslutningar, information till dagpendlare respektive besökare/turister och platser att vänta på. Det finns näringsperspektiv på mark och byggnader i stationsmiljöerna i form av t.ex. försäljning, förvaltning och exploatering. Det råder ofta en komplex ägostruktur i och vid stationsområdena vilket kräver samordning för att skapa väl fungerande miljöer. Och det finns boendeperspektiv som t.ex. trygghet, social samvaro, passager inom samhällena och bullernivåer. Av medborgardialog genomförd 2013 framgår också vilken betydelse stationsmiljöerna spelar för människor, att stationsområdet och stationshuset fortfarande är en central plats som man månar om och har framtida idéer kring. Förslag som framkommit i medborgardialogen tenderar att vilja se stationsmiljöerna som sociala mötesplatser även framöver. Hur kan dessa krafter samverka och åstadkomma utveckling av stationsmiljöer längs banan? I en flerpartssamverkan kan olika aktörers behov av t.ex. mötesplatser, näringsverksamhet och samhällsservice samköras och matchas med platsens möjligheter. Idéer kan få grogrund och bli till innovativa förslag som både löser flera problem på samordnat sätt och öppnar nya möjligheter för framtida utveckling. Användningsbehov, idéer och förslag behöver identifieras, tydliggöras och samordnas. Finansieringsmöjligheter av sådana förslag bör ingå i arbetet. Åtgärd: En studie med flerpartssamverkan föreslås för att ta fram utvecklingsplaner för stationsområden längs banan. Kostnadsuppskattning: ca tkr. Möjlighet att söka medel t.ex. forskningsmedel, innovationsmedel eller europeiska utvecklingsmedel finns. Aktörer: Parter kan vara fastighetsägare/förvaltare, medborgare, föreningar, näringsidkare med flera. Utbyte med kommunala processer som samhällsplanering och samhällsservice föreslås. 12

13 5. Samordna samhälls-/bebyggelse- och infrastrukturplanering smart Det pågår och planeras flera förändringar i området. Orter och delområden expanderar, nya vägar och annan infrastruktur planeras. Infrastruktur- och samhällsplanering hänger ihop varför samverkan mellan samhällssektorerna sker. Mot bakgrund av planerade förändringar samt det faktum att Kinnekullebanan är en tydlig livsnerv (se avsnitt 2.1) för hela området genom de fem kommunerna finns skäl att särskilt formera sådan samverkan mellan sektorerna under en överskådlig tid framöver. En specifik samverkan bör ske med fokus på att planera och genomföra förändringar på sätt som understödjer Kinnekullebanans funktion som livsnerv genom området. Det innebär att banans unicitet och framtida utveckling ska/bör främjas. Den samverkan som bedrivits inom ramen för ÅVS Kinnekullebanan kan vara en utgångspunkt för ett formerat samverkansarbete. Stöd för sådan samverkan kan också ses i t.ex. regionala målsättningar om att öka kollektivtrafikresandet. Konkreta uppgifter kan t.ex. vara att ur Kinnekullebaneperspektiv belysa exploateringar, förtätningar, anslutningar till andra kommunikationer etc. Samt att göra avvägningar mellan sådana åtgärder, bullerproblem och trafiksäkerhet. Ett konkret arbete blir också att ta om hand de studier som kan komma i ÅVS-arbetets förlängning och föreslå hur de bör tas om hand av kommunal planering och infrastrukturplanering. Det kan t.ex. gälla att omvandla studier om korsande stråk för människor respektive djur samt utvecklingsplaner för stationsområden 18 till lämpliga åtgärder inom kommunal planering och infrastrukturplanering. Samt att införliva ett landskapsprogram för Kinnekullebanan i övrig planeringsverksamhet på ett samordnat sätt. Åtgärd: Etablera en samverkansgrupp med uppgift att samordna tillägg och förändringar av bebyggelse, anläggningar, infrastruktur samt verksamheter som kräver tillstånd enligt t.ex. Plan- och byggsagen och Miljöbalken inom upptagningsområdet för Kinnekullebanans pendlartrafik. Syftet med samordningen är att åtgärderna ska fungera väl i förhållande till Kinnekullebanans unicitet och framtida utveckling. Kostnadsuppskattning: Ingå i ordinarie verksamhet alternativt kostnad för ett halvt manår. Aktörer: Kommunerna, Trafikverket 18 Se övriga åtgärder i detta PM. 13

14 6. Säkra infrastrukturåtgärder så att de ligger i linje med ÅVS:en ÅVS-processen och tillhörande landskapsarbete belyser kunskap och slutsatser som har betydelse för flera delar av infrastrukturhanteringen, från planering och investering till underhåll. Det gäller både väg-, järnvägstrafik och i viss mån sjöfart(?). För att säkerställa framtida möjligheter och inte försämra eller skada landskaps- och kommunikationskvaliteter, behöver kunskaper ur ÅVS-processen införlivas i flera delar av infrastrukturhanteringen. Det kan t.ex. gälla att anpassa olika investeringsåtgärder till korsande stråk, att se smärre investeringar som del av stråket Kinnekullebanan och ta vara på kännetecknande drag, att anpassa underhållet, att planera kollektivtrafiken osv. Åtgärd: Säkerställ att kunskaper ur ÅVS-processen införlivas i pågående infrastrukturhantering. Kostnadsuppskattning: ingår i verksamheten. Aktör: Trafikverket, Kommunalförbundet. 7. Ombesörja människors behov att korsa banan Människor har behov av att korsa banan för att vardagen ska fungera i orterna längs banan och på landsbygden, för att sociala funktioner, aktiviteter och friluftsliv ska vara fortsatt utvecklingsbara. Besöksnäringen kan ha ytterligare behov att korsa banan utöver de som sammanfaller med de boendes rörelsestråk. Trafiksäkerhetsinsatser kan påverka människors sociala rörelsemönster, exempelvis genom stängning av övergångar i plan, men också kommunal samhällsplanering. En kartläggning av rörelsemönster, var de finns och vad de används till, är ett behövligt underlag för fortsatt planering av Kinnekullebanan och för områden längs banan. Behoven av passager för markbrukare kan också behöva ses över. Att styra rörelsemönstren tvärs banan har konsekvenser långt utanför banområdet som man behöver vara medveten om när behov att styra passager eller övergångar av säkerhetsskäl uppstår. Underlag och medvetenhet behövs för att kloka beslut ska kunna fattas som inte skadar ekologiska system eller omöjliggör socialt bärande funktioner. Åtgärd: Identifiera rörelsemönster och viktiga korsande stråk för användning i frågor som samhällsplanering, övergångar och passager, trafiksäkerhetsåtgärder, tillgänglighetsfrågor mm. Kostnadsuppskattning: ca tkr Aktör: Kommuner, Trafikverket 14

15 8. Ombesörja djurens behov att korsa banan Banans integrerade karaktär i landskapet möjliggör för djur att röra sig tvärs över banan. För djur som rör sig på land ger låg bankropp, buskar och träd tätt intill banan, avsaknad av viltstängsel, och relativt låg trafikering denna möjlighet. Påkörningsfrekvensen av klövvilt (älg, rådjur och dovgjort) är hög 19. Banan passerar ett flertal mindre med utlopp i Vänern, varav Lidan och Tidan är de största. Från Vänern vandrar flera olika fiskarter upp i vattensystemen. För vandrande fisk och andra djur som t.ex. utter är utformningen av banans passager vid vattendragen av betydelse. Flera av de föreslagna åtgärderna i åtgärdsvalstudien kan påverka möjligheten att korsa banan på land och i vatten såsom förändrad bankropp, elektrifiering, ökad hastighet och i viss mån högre turtäthet. Tillägg med åtgärden viltstängsel skulle med stor sannolikhet skapa en stor förändring, men stängsling behöver utföras på sådant sätt att det inte försämrar andra funktioner tvärs banan eller upplevelsen av banan som väl inpassad i landskapet. I ÅVS-en har passager över vattendrag inte nämnts som en särskild åtgärd men skulle kunna bli aktuell både vid underhåll och investering av banan. Närheten till E20 kan underlätta att även tillmötesgå djuren behov att korsa banan. Åtgärd: Ta fram underlag om djurens behov att korsa banan (var, vilka, när, varför) som används i samband med planering av standardhöjande åtgärder så att djurens behov att korsa banan kan ombesörjas, på land och i vatten. Underlaget skulle kunna avgränsas geografiskt så att det också kan användas för de delar av E20 (Götene, Mariestad) och Rv 44 (Lidköping) som ligger i närheten av Kinnekullebanan. Ha ett landskapsperspektiv så att djurens behov kan förstås utifrån landskapet, och inte snävt själva banan. Kostnadsuppskattning: ca 500 tkr Aktör: Trafikverket 19 Trafikverket

16 9. Anlägga ekologisk spridningskorridor för växter och lägre fauna utmed banan I ungefär 5,5 mil passerar Kinnekullebanan landskap med hög andel åkermark t.ex. slättlandskapet Vara-Skara slätten 20. Den typen av landskap är biologiskt utarmade med låg konnektivitet för många arter t.ex. växter och lägre fauna. Anläggande av ekologisk spridningskorridor skulle öka konnektiviteten och tillföra mer livsmiljöer för arter som har svårt att klara sig i dagsläget i åkerlandskap. Anläggandet kan också tillföra nyttor/ ekosystemtjänster för jordbruket i form av t.ex. fler pollinerare i landskapet. Åtgärd: Anläggning av ekologisk spridningskorridor ca 5,5 mil utmed Kinnekullebanan, m bred men där det är svårframkomligt kan 6m accepteras. Kostnadsuppskattning: TrV uppskattar. Aktör: Trafikverket 10. Anpassa trädsäkring Ett kännetecknande drag längs banan är träden som växer nära banan och ger den en lummig karaktär. Förekomst av skyddsvärda träd, ofta gamla och grova ekar, nära banan är också ett karaktärsdrag - i synnerhet på Kinnekulle (Trafikverket 2014). Kinnekullebanan utmärker sig också när det gäller viltolyckor med höga påkörningsfrekvenser för rådjur och älg (Trafikverket 2011). Dagens trädsäkring på Kinnekullebanan omfattar till exempel att ta bort buskar, grenar och träd som kan komma i direkt kontakt med bankroppen och tåget, med en smal skyddszon på ett fåtal meter kring banan. På så sätt uppstår lummigheten. Trafikverket har trädsäkrat strategiska järnvägar inom ett större projekt Trädsäkra järnvägar fram till Sedan 2013 ingår trädsäkringen i det ordinarie underhållet av järnvägen 21. Ytterligare trädsäkring är planerad 22. Syftet är att öka driftsäkerheten. Trädsäkringen sker genom att man avverkar träd och därigenom skapar skötselgator som sträcker sig 20 meter utåt från spårmitt. Även i kantzonen strax utanför skötselgatan avverkas de träd som kan nå spåret om de faller. Särskild hänsyn tas i områden med höga natur- och kulturvärden 23. Kinnekullebanan ligger enligt Trafikverkets hemsida inte i plan för trädsäkring Det är i dagsläget ej känt vad för typ av trädsäkring som ligger i drift eller som planeras för Kinnekullebanan, eller som skulle kunna bli aktuellt om en ny bankropp anläggs. Men utifrån informationen på Trafikverkets hemsida är det rimligt att ta 20 Calluna Trafikverket 2013b 22 Trafikverket Trafikverket 2013b 16

17 särskild hänsyn utmed Kinnekullebanan pga de höga natur- och kulturvärdena. Till exempel på Kinnekulle då berget är skyddat som Natura 2000-område 24. På Kinnekulles västra sida finns t.ex. habitatet Trädbeklädda betesmarker ( ) eller och träd som hyser skalbaggsarten Läderbagge ( ) och som skulle kunna beröras av trädsäkringen. Betesmarkerna och träden har också höga kulturvärden då de är knutna till säteribebyggelsen på Kinnekulles västra sida. Den höga påkörningsfrekvensen ger också anledning att planera och genomföra trädsäkring med ett bredare syfte att inte skapa ytterligare attraktiva miljöer för klövvilt invid banan i syfte att minska viltolyckorna. Åtgärden kan ses som en del Trafikverkets åtagande för att uppfylla Nationellt åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd 27 : Trafikverket ska verka för att särskilt skyddsvärda träd och ersättningsträd till dessa inte avverkas intill spåranläggningen vid trädsäkringsåtgärder, skötsel och underhåll, såvida de inte utgör en säkerhetsrisk för spåranläggningen. I några av de scenarion för Kinnekullebanan som ÅVS:en presenterar ingår elektrifiering som ett åtgärdsbehov. Elektrifiering på brukligt sätt innebär luftburen ledning, kontaktledningsstolpar och krav på trädsäkrad gata på ömse sidor om banan. Detta står i motsatt förhållande till flera av banans kvaliteter och till syftet med t.ex. Natura 2000-område längs banan. Ett arbete för att utreda de landskapliga förutsättningarna och konsekvenserna kring elektrifiering föreslås ingå i åtgärdsförslaget. Åtgärd: Ta fram en skötselplan för banan med syfte att trädsäkring är anpassad till banans karaktär, förekomst av skyddsvärda träd, Natura 2000-område Kinnekulle och förekomst av vilt. Skötselplanen integreras sedan inom den normala driften av Kinnekullebanan/Trafikverkets underhåll av järnväg. Det kan innebära att den typ av trädsäkring som finns idag fastställs och motiveras på ett tydligare sätt, det kan också innebära förändringar av nuvarande trädsäkring. Kostnadsuppskattning: tkr Aktör: Trafikverket. Samverkan bör ske med länsstyrelsen. 24 Länsstyrelsen Västra Götaland Kinnekulle SE Trädbeklädda betesmarker är ett fastställt habitat enligt EUs art- och habitatdirektiv. Habitatet har fått nummerbeteckningen Läderbagge är en art som är listad i EUs art- och habitatdirektiv. Arten har fått nummerbeteckningen Naturvårdsverket

18 11. Genomföra naturvärdesinventering och järnvägskulturinventering samt skapa skötselplan Kunskapen om arterna och dess livsmiljöer finns inte inventerad på och utmed banan. Eventuellt kan arter i vissa järnvägsmiljöer vara inventerade inom projekt som genomförs av Jernhusen. Trafikverket har nyligen utvecklat metod för identifiering och inventering av artrika järnvägsmiljöer. Kunskap om arter och deras livsmiljöer är grundläggande underlag för att kunna göra skötselplan för bl.a. hotade arter med åtgärdsprogram, för anläggning av ekologisk spridningskorridor i åkerlandskap, och för skötselplan för anpassad trädsäkring. Kinnekullebanan är ovanligt välbevarad. Det är en förhållandevis lång statlig bana där olika händelser i järnvägsbyggandet och järnvägsutvecklingen är tydligt avläsbara. Läsbarheten är tydlig genom olika element från bankroppens beskaffenhet och stationshusens utseende till generationer av teknisk utrustning intill varandra. Det är värden som enkelt kan förstås av den som använder eller betraktar banan 28. Det är också värden som med dagens syn på kulturarv kan berika miljöer och reseupplevelser samt ingå i och bidra till framtida utveckling av banan, se vidare åtgärd 3 Använda landskapsprogram för stråket Kinnekullebanan och åtgärd 9 Göra utvecklingsplan för stationsmiljöerna som del av orternas framtid. Delar av banans kulturvärden kan behöva annan skötsel än den vanliga för att kunna utgöra en fortsatt tillgång. Åtgärd: Banans kulturvärden inventeras och ligger till grund för skötselplan mm 29. Naturvärdesinventering enligt SIS-standard XXXXX (lägg in referens på remissversionen) genomförs på och utmed banan och ligger till grund för skötselplan mm. Kostnadsuppskattning: ca tkr Aktör: Trafikverket 28 Framgår tex av Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden., Göteborgs universitet 29 Metodik för identifiering och inventering av järnvägars kulturmiljövärden utvecklas av Trafikverket. TRV dnr xxxxx. 18

19 Referenser Befaringsbyrån, mars Karaktärsbeskrivning av Kinnekullebanan. Vägledning för att stärka och utveckla landskapet i samband med åtgärdsvalsstudie för järnväg. Calluna PM ekologisk korridor utmed Kinnekullebanan förslag på bredd och längd som underlag för kostnadsberäkning av föreslagen åtgärd. Göteborgs universitet, november Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden. Europarådet. Europeiska landskapskonventionen, artikel 1a, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Bevarandeplan för Natura 2000-område SE Kinnekulle. Fastställd Dnr Naturvårdsverket Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Mål och åtgärder Naturvårdsverkets rapport Naturvårdsverket, Stockholm. Trafikverket Klövviltolyckor på järnväg: kunskapsläge, problemanalys och åtgärdsförslag. Publikationsnummer: 2011:058. Trafikverket Landskap i långsiktig planering. Pilotstudie i Västra Götaland. Publikationsnummer 2011:122 del 2. Trafikverket Trädsäkra järnvägar. Information till företag. Utdrag från internet Trafikverket 2013b. Trädsäkra järnvägar. Information till privatpersoner. Utdrag från internet #Trafikverket Åtgärdsvalstudie Kinnekullebanan. (skriv in fullständig referens, ej utgiven) 19