SCA Miljö och socialt ansvar 2003

Transkript

1 SCA Miljö och socialt ansvar 2003

2 SCAs mission, vision och kärnvärden SCAs mission är att erbjuda livsnödvändiga produkter som förenklar vardagen. SCAs vision är att, inom sitt verksamhetsområde, uppfattas som ledande i att skapa mervärde för kunder, aktieägare och medarbetare. SCAs kärnvärden är Respekt Att visa respekt är att vara öppen och ärlig och att uppträda med integritet. Högklassighet För att nå högklassighet krävs att vi överträffar förväntningar och alltid strävar efter att förbättra resultaten och nå målen med råge. Ansvar Att ta ansvar är att vara pålitlig, men också kreativ, ha självtillit och vara redo att anta utmaningar.

3 Miljödata i korthet ) ) 2001 Produktion 3) kton Produktion 1.000m 3 sv RÅVARUFÖRSÖRJNING Virke/flis 3) kton Inköpt massa 4) kton Wellpappråvara kton Wellpapp kton Returpapper kton Oorganiskt material kton Organiskt fossilt material kton Vatten Mm ENERGI Elenergi Egen vattenkraft GWhe Mottryckskraft GWhe El från nätet GWhe TOTALT GWhe Bränsle Biobränsle TJfuel Fossilt bränsle TJfuel Elpannor TJfuel TOTALT TJfuel varav mottryckskraft TJfuel UTSLÄPP Till luft NO x som NO2 ton SO2 ton Stoft ton CO2 fossilt kton CO2 biogent kton Till vatten COD ton BOD ton Suspenderade ämnen ton AOX ton P ton N ton Avloppsvatten Mm Fast avfall Deponering ton Återvinning ton Farligt avfall ton ) CartoInvest (Italien) inkluderat. 2) Nordamerika inkluderat. 3) Bruttovärden för produktion/leverans, internleveranser medräknade. 4) Delvis interna leveranser.

4

5 2003 Miljömålen för 2003 uppnåddes BioNorr fördubblade produktionen av biobränsle Ny uppförandekod (code of conduct) antagen

6 2 Rapportens Koncernöversikt 4 Inledning av Jan Åström: Framsteg på två fronter 6 Våra framtida åtaganden och 2003 års resultat 8 Vår organisation för miljö och sociala frågor 10 Dialog med finansvärlden 11 Bakom SCAs produkter 12 Förpackningar från Nagykáta, Ungern 13 Tryckpapper från Laakirchen, Österrike 18 Mjukpapper från Kostheim, Tyskland 22 Konsumentförpackningar från Rochechouart, Frankrike 26 Inkontinensskydd från Bowling Green, Kentucky, USA 30 Menstruationsskydd från Rionegro, Colombia 34 Biobränsle från Härnösand 39 Vårt sociala ansvar 46 RMS: SCAs Resursledningssystem 54 Möt våra kommittéer 62 Granskningsberättelse 63 Ordlista 64 SCA i världen 66 Koncernöversikt Nyckeldata och den viktigaste informationen om koncernens tre affärsområden och deras produkter, marknader och produktionsområden. Sidorna 4 och 5 Koncernchefens inledning Förord av SCAs verkställande direktör och koncernchef, Jan Åström. SCA har ambitiösa mål för koncernens affärer, vilket också återspeglas i ambitionen att tillämpa högsta standard för företagets miljöarbete och sociala ansvar överallt där SCA är verksamt. Sidorna 6 och 7 Åtaganden och resultat Hur ser SCAs policy för en hållbar utveckling ut och vilka är våra långsiktiga åtaganden? Våra åtaganden inför framtiden och de resultat som uppnåddes under Sidorna 8 och 9

7 3 innehåll Denna rapport Denna rapport har framställts i enlighet med Forest Stewardship Councils certifieringsregler. Bakom SCAs produkter Vi har valt ut sju produkter från SCAs viktigaste produktfamiljer tre hygienprodukter, två förpackningsprodukter, en tryckpappersprodukt och en biprodukt, nämligen ett biobränsle. Efter att ha presenterat produkterna tar vi ett steg tillbaka och tittar på produktionens miljöpåverkan. Därefter backar vi ytterligare ett steg och presenterar de människor som tillverkar produkterna. Sidorna Vårt sociala ansvar Företagets sociala ansvar är avgörande för SCAs snabba internationella expansion och innebär nya utmaningar. SCA vill bidra till en positiv utveckling och uppträda i enlighet med etablerade principer och normer. För att säkerställa det kommer vi att följa upp att våra policies efterlevs i verksamheten. Sidorna Rapporten är tryckt på det bestrukna tryckpappret GraphoCote 80 g/m 2. Pappret är tillverkat av färsk vedfiber från SCAs FSC-certifierade skogar i norra Sverige. Pappret har producerats i Ortvikens pappersbruk i Sundsvall av färsk vedfiber och blekt sulfatmassa från Östrands massafabrik i Timrå. Ortvikens bruk är certifierat enligt ISO och spårbarhetscertifierat enligt FSC. Sulfatmassan är blekt helt utan användning av klorhaltiga kemikalier (TCF). Östrands fabrik är certifierad enligt ISO och spårbarhetscertifierad enligt FSC. Pappret uppfyller kriterierna för Svanen-märkning. Tryckt av ColorPrint i Borlänge. ColorPrint har spårbarhetscertifiering enligt FSC. RMS-data och redovisning SCAs omfattande system för insamling och presentation av data för såväl enskilda produktionsanläggningar som affärsområden. SCAs miljöpåverkan i detalj. Sidorna 54 61

8 4 Koncernöversikt Hygienprodukter Produkter: Mjukpapper Inkontinensprodukter Menstruationsprodukter Barnblöjor Andel av SCA-koncernen Netto- Rörelse- Sysselsatt Operativt Medeltal omsättning resultat kapital kassaflöde anställda 50% 54% 34% 60% 42% Förpackningar Produkter: Wellpappförpackningar Skydds- och specialförpackningar Wellpappråvara Andel av SCA-koncernen Netto- Rörelse- Sysselsatt Operativt Medeltal omsättning resultat kapital kassaflöde anställda 35% 28% 24% 26% 49% Skogsindustriprodukter Produkter: LWC-papper SC-papper Tidningspapper Massa Sågade trävaror Virke Andel av SCA-koncernen Netto- Rörelse- Sysselsatt Operativt Medeltal omsättning resultat kapital kassaflöde anställda 17% 18% 23% 19% 9%

9 5 NYCKELTAL SCA-KONCERNEN Mkr 2003 Nettoomsättning Rörelseresultat före goodwillavskrivningar Rörelseresultat Operativt kassaflöde Sysselsatt kapital Medeltal anställda Nyckeltal Hygienprodukter Mkr 2003 Koncernandel Nettoomsättning % Rörelseresultat % Operativt kassaflöde % Rörelsemarginal, % 11 Sysselsatt kapital % Avkastning, % 20 Medeltal anställda % Marknader och produktion Störst i Europa på mjukpapper. Världsledande inom inkontinensprodukter. Nummer tre i Nordamerika på mjukpapper för AFH-segmentet. Nummer två i Europa på fluffprodukter. Framtida expansion fortsätter i Västeuropa och Nordamerika men även i Latinamerika, Central- och Östeuropa samt Asien och andra marknader. Totalt 48 produktionsanläggningar i 23 länder i Europa, Nord- och Latinamerika, Afrika, Australien samt Sydostasien för tillverkning av personliga hygienprodukter och med en kapacitet av 1,9 miljoner ton mjukpapper. Nyckeltal Förpackningar Mkr 2003 Koncernandel Nettoomsättning % Rörelseresultat % Operativt kassaflöde % Rörelsemarginal, % 8 Sysselsatt kapital % Avkastning, % 14 Medeltal anställda % Marknader och produktion Marknadsledare på den västeuropeiska wellpappmarknaden. En ledande global leverantör av skräddarsydda skyddsförpackningar och Nordamerikas största leverantör av transparenta plastförpackningar. Europas näst största producent av wellpappråvara. Framtida expansion främst i Centraloch Östeuropa, Asien och Nordamerika men även i Latinamerika. Drygt 280 anläggningar i 30 länder, med en sammanlagd kapacitet av cirka 4,9 miljarder kvadratmeter wellpapp per år. Kapacitet att producera 2,7 miljoner ton wellpappråvara i tio anläggningar i sju europeiska länder. Nyckeltal Skogsindustriprodukter Mkr 2003 Koncernandel Nettoomsättning % Rörelseresultat % Operativt kassaflöde % Rörelsemarginal, % 11 Sysselsatt kapital % Avkastning, % 9 Medeltal anställda % Marknader och produktion En av Europas konkurrenskraftigaste tryckpapperstillverkare. Huvudmarknader är Norden och övriga Västeuropa, för trävaror även Japan och USA. Pappersbruk i Storbritannien, Sverige och Österrike med en total kapacitet på 1,7 miljoner ton tryckpapper, en massafabrik i Sverige med en kapacitet på 0,5 miljoner ton massa, sju sågverk i Sverige med en kapacitet på 1,4 miljoner kubikmeter sågade trävaror samt 2,0 miljoner hektar produktiv skogsmark i Sverige.

10 6 Inledning Förord av Jan Åström, SCA Framsteg på två SCA har inte bara höga affärsmässiga mål utan strävar också efter mycket hög standard när det gäller företagets miljömässiga och sociala ansvar på alla platser där vi är verksamma. SCA är ett globalt företag som tar hänsyn till både kunder, anställda och leverantörer. SCAs råd för hållbar utveckling hjälper oss att se till att våra principer för miljö- och socialt ansvar präglar vårt sätt att tänka. I alla lägen. I takt med att människans verksamheter på vår planet blir alltmer globala, globaliseras också behovet av att minska vår miljöpåverkan. Samtidigt måste vi även ta socialt ansvar överallt där vi är verksamma. Inom EU har färska undersökningar om socialt ansvarsfulla investeringar det som ofta kallas etiska fonder visat att en stor andel av fondförvaltarna och analytikerna anser att socialt och miljömässigt ansvarsfull förvaltning påverkar ett företags börsvärde på lång sikt. Det stärker oss ifråga om vår vision och våra värderingar, för vi bedriver ju inte vår verksamhet i ett kortsiktigt perspektiv. Om ett företag inte bryr sig om verksamhetens miljömässiga och sociala påverkan kommer det att få betala ett högt pris på lång sikt. Det är vi på SCA övertygade om. Modeuttrycket som idag ofta används i affärskretsar utan att det egentligen ligger så mycket tanke bakom är hållbar utveckling. Under det senaste decenniet har SCA blivit känt som ett företag som bedriver sin verksamhet inriktat på hållbar utveckling och tar hänsyn till både sociala frågor och miljöfrågor. Under den här perioden har vi expanderat snabbt, framför allt i Europa, där de här frågorna hanteras på ett ganska enhetligt sätt. Koncernen inledde dock nyligen en ny internationell utvecklingsfas på samtliga kontinenter med siktet inställt på att göra SCA till ett globalt varumärke. Vi är dock försiktiga när vi expanderar och gör noggranna kontroller innan vi köper upp företag eller etablerar oss på nya platser. Koncernens Råd för hållbar utveckling inrättades i början av 2003 med uppgift att just samordna och ha det övergripande ansvaret för vår verksamhet på miljö- och det sociala området. I rådet sitter representanter för den högsta ledningen och ordförandena för miljökommittén och kommittén för socialt ansvar. Jag är själv ordförande för rådet, som har det övergripande ledarskapet för alla koncernens nätverk och som även ansvarar för att riktlinjer och policies följs. Under 2003 utarbetade SCA en uppförandekod för koncernen som ska ange hur företaget ska agera. Syftet är att se till att vi konsekvent håller en hög etisk nivå på alla de platser där vi är verksamma. Efter mer än ett decenniums expansion fanns ett tydligt behov av ett övergripande dokument som kan tillämpas i alla de olika kulturer som finns inom koncernen. Uppförandekoden redogör tydligt för de principer som ska ligga till grund för SCAs dagliga affärsverksamhet och beslutsfattande. I februari 2004 antogs uppförandekoden och nu kommer vi att föra ut den till alla våra anställda och våra affärspartners. Under 2003 fick SCAs anställda också stifta bekantskap med koncernens omarbetade vision, mission och kärnvärden. Kärnvärdena sammanfattas i orden respekt, högklassighet och ansvar. Respekt underlättar samarbetet och hjälper oss att nå våra gemensamma mål. Att sträva efter högklassighet lyfter vår professionalism till nya nivåer så att vi kan skapa värde för kunder,

11 Inledning 7 fronter medarbetare, aktieägare och andra intressenter. Att varenda individ på alla nivåer inom organisationen känner personligt ansvar är avgörande för att vi ska kunna möta de utmaningar tillväxten skapar. Stommen i rapporten Miljö och socialt ansvar 2003 utgörs av några av SCAs produkter från områdena hygienprodukter, förpackningar och skogsindustriprodukter som produceras i Europa, Nordamerika och Sydamerika. I varje avsnitt tar vi först en nära titt på produkten för att sedan zooma ut och undersöka hur och var den tillverkas. Vi tittar på produktionens miljöpåverkan och zoomar sedan ut ytterligare ett steg för att sätta in bruket eller fabriken i dess sociala sammanhang. Dessutom får vi lyssna till några av våra medarbetare, de människor som jobbar med att tillverka produkterna och kontrollera kvaliteten. Vi tror att den här modellen gör rapporten mer lättläst samtidigt som den gör att vi kan beskriva såväl produkternas funktion och kvalitet som deras miljömässiga och sociala bidrag. Viktiga produkter som förbättrar människors livskvalitet. Trevlig läsning! Jan Åström Verkställande direktör och koncernchef

12 8 Åtaganden och resultat SCAs policy för en hållbar utveckling Organisationens nätverk svarar för att genomföra SCAs policybeslut på miljöområdet och det sociala området. På de här sidorna beskrivs vår policy och våra åtaganden samt vad som uppnåtts under Vårt engagemang för att nå positiva miljömässiga, sociala och ekonomiska resultat uttrycks på följande sätt: SCAs uppgift är att skapa värde för företagets aktieägare och öka levnadsstandarden och livskvaliteten för sina anställda samt på andra sätt bidra till god miljö och ekonomisk och social välfärd för kunder, leverantörer och de länder där företaget är verksamt. SCA fäster stor vikt vid att de råmaterial företaget använder ska vara förnybara och återvinningsbara, och strävar efter att erbjuda miljövänliga produkter och tjänster som uppfyller kundernas behov när det gäller funktionalitet, ekonomi, säkerhet och miljöpåverkan. Hållbarhetspolicy: SCA ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som motsvarar högsta miljöstandard och alla krav som ställs av tillämplig lagstiftning. SCA har ett starkt engagemang för att dess verksamhet ska bidra till en hållbar utveckling med hänsyn till ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. SCA anser att öppenhet kring företagets miljömässiga och sociala ambitioner är en viktig grundprincip. SCA eftersträvar en dialog med olika intressenter för att utveckla arbetssätt som är världsledande. SCA kräver samma öppenhet från sina leverantörer och underleverantörer. SCA utvärderar produkternas miljöpåverkan i olika faser av deras livscykel och involverar även våra leverantörer och underleverantörer i denna process. SCA främjar lämpliga och erkända miljöledningssystem inom hela sin organisation. SCA reviderar kontinuerligt sina målsättningar i syfte att minska företagets globala miljöpåverkan. SCA strävar efter att erbjuda sina anställda en säker och icke-diskriminerande arbetsmiljö. Ett minimumkrav på alla enheter är att de strikt följer gällande lagar och kollektivavtal. SCA strävar aktivt efter att ständigt förbättra hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. SCAs långsiktiga åtaganden SCAs mål inom miljöområdet och det sociala området fungerar som riktlinjer från koncernledningen. Koncernens övergripande mål koncentreras till ett begränsat antal väsentliga områden, men speglar ändå koncernledningens och affärsområdenas gemensamma strävan mot hållbar utveckling. Ansvaret för att definiera operativa mål ligger hos de enskilda affärsområdena. Ökad produktion och det faktum att företaget ständigt växer genom förvärv kan innebära ökad miljöpåverkan. Koncernen har valt att prioritera nedanstående åtaganden. De utgör de viktigaste aspekterna av SCAs miljöpåverkan och sociala ansvar, och bör därför även fortsättningsvis utgöra fokus.

13 9 RESULTAT FÖR SCAs ÅTAGANDEN PÅ MILJÖOMRÅDET OCH DET SOCIALA OMRÅDET 2003 SCA ska fortsätta minska sina utsläpp av koldioxid från fossila bränslen, i relation till produktionsnivån. Våra åtaganden för framtiden Resultat: Utsläppen av koldioxid i relation till produktionsnivån har minskat med 4 procent. 1) SCA ska ytterligare minska andelen avfall som går till deponi. Resultat: Andelen avfall som deponeras minskade med 8 procent. 1) SCA ska sträva efter att utveckla arbetsmiljön för att förbättra de anställdas hälsa och säkerhet. Resultat: SCAs arbetsgrupp för hälsa och säkerhet bildades Den deltog i arbetet med att främja bästa praxis inom hälsa och säkerhet och arbetade med att utveckla metoder för förbättrade mätningar av hälsa och säkerhet så att de omfattar mer än arbetsplatsrelaterade skador. SCA ska utarbeta en policy som slår fast koncernens ställningstagande i frågor som rör föreningsfrihet, frihet från diskriminering, rättvisa arbetsvillkor, lokalt deltagande, öppenhet, konkurrens och betalning av skatter. Samtidigt som policyn utarbetas ska SCA också skapa ett system för regelbunden uppföljning av att bestämmelserna på dessa områden följs. 1 SCA 2 SCA 3 SCA 4 SCA ska minska sina utsläpp av koldioxid från fossila bränslen, i relation till produktionsnivån. ska ytterligare minska andelen avfall som går till deponi. ska börja tillämpa sin uppförandekod och ta fram indikatorer för att kunna följa upp genomförandet. ska granska koncernens verksamhet och partnerskap ur ett människorättsperspektiv. Resultat: SCA har utarbetat en uppförandekod som anger koncernens hållning i de här frågorna. Den antogs av SCAs styrelse i början av SCA ska utveckla en affärsetisk kodex för koncernen. Resultat: De nya riktlinjerna antogs av SCAs styrelse i början av 2004 inom ramen för uppförandekoden. 1) Eftersom sifforna för de italienska bruken Lucca 1, Lucca 4, Collodi, Pratovecchio, Roverto, det spanska bruket Mediona samt Oakenholt i Storbritannien inte ingick i redovisningen för helåret 2002, omfattas dessa inte av resultatjämförelsen.

14 10 SCAs råd för en hållbar utveckling en tvåbent modell SCA-KONCERNENS RÅD FÖR HÅLLBAR UTVECKLING (Ekonomi, miljö, socialt ansvar) Jan Åström Ordförande och koncernchef Ordförande ENV-C Ordförande CSR-C MILJÖ KOMMITTÉ (ENV-C) Miljödirektör KOMMITTÉ N FÖ R SOCIALT ANSVAR (CSR-C) Personaldirektör SCA-koncernens nätverk SCA-koncernens nätverk Nätverk: Produktsäkerhet, Resursledning, Miljöledningssystem, Kemikalier, Avfallshantering, Energi, Lagstiftning, Handel med utsläppsrätter, Vatten, Transport Arbetsgrupper: Hälsa och arbetsmiljö, Nyckeltal för SCAs anställda, Uppförandekod, Förvärvsanalys, Rådet för hållbar utveckling inrättades 2003 och har det övergripande ansvaret för att styra SCAs verksamhet på miljöoch det sociala området. Dess främsta syfte är att se till att organisationen gör framsteg i förhållande till de mål som satts upp. Rådet består av personer från koncernledningen, och engagemanget för att nå målen är hundraprocentigt. De båda kommittéerna (ENV-C och CSR-C) har i uppgift att identifiera åtgärder som SCA kan eller bör vidta. De samordnar också koncernens initiativ i en rad frågor inom miljöområdet och det sociala området. Kommittéerna är underställda rådet för hållbar utveckling och deras respektive ordförande svarar inför koncernens VD. För att kommittéerna ska fungera är det nödvändigt att ansvaret finns ute i driftsorganisationen. Kommittéerna ansvarar för att utveckla och samordna den övergripande strategin, men ansvaret för strategin i enskilda frågor och större delen av genomförandet ligger hos respektive affärsområde. Under 2003 inrättades tre nya nätverk på miljöområdet: nätverken för vatten, transport och handel med utsläppsrätter. Nätverket för vattenförvaltning samordnar koncernens vattenhushållning med hänsyn till ekonomi, produktkvalitet och miljö. Nätverket för handel med utsläppsrätter arbetar med att göra koncernen redo för sänkta koldioxidtak och handel med utsläppsrätter. Inom området socialt ansvar engagerades arbetsgrupper i frågor kring hälsa och säkerhet, utvecklingen av SCAs uppförandekod, processen för tillbörlig social omsorg samt granskning av indikatorer för våra medarbetare. SCA ger sina affärsområden stor frihet att bestämma hur SCAs policy för hållbar utveckling ska genomföras. SCA anser att om affärsområdena självständigt får besluta om sina aktiviteter blir initiativen oftast mer lyckade, eftersom det skapar en känsla av delaktighet och ökat engagemang. SCAs intressenter får information om framstegen på miljö- och det sociala området i första hand genom den årliga rapporten om miljö- och socialt ansvar.

15 11 Dialog med finansvärlden SCA växer snabbt och i jämn takt och försäkrar sig samtidigt om en ekonomiskt hållbar utveckling och att aktieägarvärdet ökar genom ansvarsfull riskhantering. Principerna för koncernens styrning beskrivs i SCAs årsredovisning. Miljömässiga och sociala hänsyn ökar lönsamheten SCA är och vill förbli ett företag som drivs av principen om hållbar utveckling. SCA skapar aktieägarvärde på lång sikt genom att rikta in sina strategier på att ta tillvara marknadens potential, samtidigt som man undviker eller minskar de kostnader och hanterar de risker som kan uppkomma på grund av utvecklingen på de ekonomiska, miljömässiga och sociala områdena. SCA anser att ett förebyggande arbete med miljöfrågor och sociala frågor bidrar till koncernens långsiktiga lönsamhet. De flesta av SCAs produkter och processer har liksom de som beskrivs i den här rapporten positiva inbyggda egenskaper. De material som ingår i själva produkten eller möjligheten till återvinning gör att miljöpåverkan är måttlig. Ju mer avancerade produkterna blir, desto bättre är det ofta för miljön. Det innebär nämligen att produkterna blir lättare och mindre energikrävande, vilket samtidigt ökar deras totala mervärde och SCAs lönsamhet. Våra ekonomiska mål baseras alltid på den kassaflödesbaserade CVA-modellen som fokuserar på att skapa aktieägarvärde. Det finns ett krav på att rörelsens kassaflöde ska öka med minst 8 10 procent per år. Alla förvärv måste uppfylla kassaflödeskraven och öka sin nettoomsättning under första året. Ansvarsfull expansion Investeringar på miljöområdet utvärderas också med hjälp av CVA-modellen. Många av dessa görs i samband med expansion, övergång till ny teknik eller förbättringar av produktkvaliteten. De flesta av de här investeringarna är lönsamma och förbättrar verksamhetens ekonomiska bärkraft. Investeringarna på miljöområdet utgör 13 procent av SCAs samlade investeringar. Under 2003 fullbordades flera stora projekt (bland annat en slamförbränningsanläggning för 30 miljoner euro på Lilla Edets bruk och ökad slutning av massalinjen för 10 miljoner euro i Mannheim i Tyskland). SCAs tre huvudsakliga verksamhetsområden hygienprodukter, förpackningar och skogsindustriprodukter utgör tillsammans en balanserad portfölj som gör företaget mindre konjunkturkänsligt än traditionella skogsindustriföretag. Eftersom fiber (det viktigaste råmaterialet) samlas in, upphandlas och bearbetas inom SCA-koncernen, görs omfattande synergivinster. Forskning och utveckling, gemensam upphandling av energi och samordning av logistiken är andra exempel på områden där SCA utnyttjar viktiga synergier för att stärka sin ekonomiska styrka. Den organiska tillväxten för många hygienprodukter är starkt kopplad till befolkningsökningen på SCAs största marknader i Europa och Nordamerika. Den är därmed mycket stabil. Efterfrågan på förpacknings- och skogsindustriprodukter beror i högre grad av ekonomisk tillväxt och utsätts därför för kraftigare fluktuationer. Större delen av SCAs omsättningsökning i hygienprodukts- och förpackningssektorerna sker genom förvärv. Den här trenden kommer att fortsätta eftersom SCA har för avsikt fortsätta att växa i nuvarande takt under de närmaste fem åren. SCA upprätthåller sina kontakter med viktiga intressenter i finansvärlden genom att regelbundet tillhandahålla information och genom att engagera sig i finansvärldens frågor som rör företagens hållbara utveckling. Dialog med finansvärlden SCA ingår i European Dow Jones STOXX Sustainability Index. Innan ett företag godkänns för indexet görs en bedömning av dess förmåga att förena ekonomisk tillväxt med framgångsrika miljöprogram och hänsyn till sociala frågor. Därpå viktas alla kriterier och räknas samman så att man får ett totalvärde. Utifrån den här beräkningen gjordes än en gång bedömningen att SCAs prestation var betydligt bättre än genomsnittet för företagen i sektorn. SCA ingår dessutom i FTSE4Good Global Index. FTSE4Good hanteras gemensamt av Londonbörsen och FTSE Indices, och de företag som ingår i indexet bedöms utifrån sina resultat på det sociala området och miljöområdet. SCA-aktier finns med i många miljöfonders aktieportföljer. SCA har också fått högt betyg av det strategiska värderådgivningsföretaget Innovest i New York, som ansvarar för indexet Eco- Value 21 där SCA ingår i den internationella skogsindustriproduktsektorn. Schweiz största bank UBS har valt ut SCA som enda massa- och pappersföretag för de fonder banken förvaltar, detta med anledning av hur SCA agerar på miljöområdet. Norska Storebrand har utsett SCA till sektorledande bland företagen i Storebrands miljöindex och gett SCA tredje plats i index för sociala frågor. Storebrand är specialiserat på kapitalförvaltning, pensionsfonder, banktjänster samt liv- och sjukförsäkringar. En femtedel av dess fondmedel förvaltas enligt miljömässiga och sociala kriterier.

16 12 Vi vill presentera SCAs verksamhet under 2003 genom att titta på några av våra vanligaste produkter runt om i världen. Vi har valt ut sju produkter från SCAs viktigaste produktfamiljer tre hygienprodukter, två förpackningsprodukter, en tryckpappersprodukt och en biprodukt, nämligen ett biobränsle. Efter en kort produktbeskrivning undersöker vi hur tillverkningen (och produktionen av de råvaror som kommer från SCA) påverkar miljön. Därefter vidgar vi perspektivet och tar en titt på de människor som tillverkar produkten. För varje produkt har vi talat med någon som är direkt inblandad i tillverkningen om livet hos SCA och deras privatliv, hur de ser på företaget och produkternas roll. Vi tycker att det här är ett bra sätt att ta upp miljö- och sociala frågor samtidigt som vi redogör för verksamheten under Genom att sätta sju SCA-produkter under luppen kan vi ge en tydligare bild av verksamhetens miljömässiga och sociala påverkan. Bakom SCAs Produkter

17 Bakom SCAs produkter 13 I de nya marknadernas tjänst i Centraleuropa Produkten Den här lådan med innermåtten 284 x 170 x 363 mm är en mycket effektiv skyddsförpackning för transport. Den består av flera olika material. Ytterhölje och inredning är i wellpapp (C-fluting) och lådans insida är bestruken med antistatmedel. Två stötdämpande kuddar i EPE (expanderad polyeten) och ett ark korrosionshindrande papper skyddar innehållet: 16 bilstereoenheter från Philips som tillverkas i Györ i Ungern och exporteras till hela världen, bland annat till Daimler Chryslers fabriker i USA. Allt material är 100 procent återvinningsbart och bör samlas in för återvinning på leveransstället där enheterna monteras i bilarna. Lådan produceras och trycks av SCA i Nagykáta, EPE-plasten produceras av SCA i Tiszaújváros och kittingen (d.v.s. att plocka ihop alla olika delar i förpackningen) av artiklar om året görs på SCAs förpackningsanläggning i Tatabányas i närheten.

18 14 Bakom SCAs produkter I de nya marknadernas tjänst i Centraleuropa Var och hur sker tillverkningen? SCAs förpackningsverksamhet etablerades i Centraleuropa först 1996, när flera stora industriella kunder flyttade produktion och montering från Västeuropa till Centraleuropa och SCA beslutade att följa med kunderna till de nya marknaderna. En fördel för SCA i Ungern var att företaget redan hade en hygienproduktsfabrik i Nagykáta, öster om huvudstaden Budapest. Förpackningsverksamheten utvecklades snabbt. År 2000 nådde man lönsamhet i verksamheten och i augusti 2001 installerades en renoverad wellmaskin. Idag består förpackningsverksamheten i Ungern av huvudfabriken i Nagykáta (en lådfabrik) och fyra närliggande servicecenter (arkanläggningar) som sköter montering, produktion av stötdämpande produkter och kitting åt kunderna i Sárvár, Tatabánya, Tiszaújváros and Nagykáta. En femte anläggning i Timisoara i Rumänien ingår också i organisationen och får allt sitt förpackningsmaterial från Ungern. Det största och snabbast växande kundsegmentet är sektorn för kontraktstillverkare i elektronikindustrin. Sektorn sysselsätter tiotusentals människor i Ungern där man producerar och monterar datorer, mobiltelefoner, Internetroutrar, satellitmottagare samt radio- och hi-fi-utrustning för export till Västeuropa och övriga världen. Omsättningen uppgick till nästan 30 miljoner euro år En nybyggd fabrik Fabriken i Nagykáta har 108 anställda. Verksamheten inleddes 1996 bredvid en av Hygienprodukters fluffproduktionsenheter, som sedan dess har flyttat. Nu har förpackningsfabriken kommit upp i full produktionstakt och nått sin optimala storlek. Man har täta kontakter såväl med andra SCA-fabriker i Västoch Centraleuropa som med servicecentrumen. Skyddsförpackningsverksamheten drogs igång med SCAs amerikanska förvärv Tuscarora som förebild. Fram till 2001 var verksamheten under uppbyggnad och miljöpåverkan mättes därför inte i detalj. Det var först när wellmaskinen hade installerats och SCA Nagykátas wellmaskin.

19 Bakom SCAs produkter 15 utnyttjade hela fabriksområdet som man beslöt vilka rutiner som skulle följas. ISO certifiering Nagykáta har ansökt om ISO certifiering och beräknas få denna under första hälften av Samtidigt uppgraderas också fabrikens ISO certifiering till 9001/2000. Det är av stor vikt att ledningen noggrant mäter utsläpp i luft och vatten, avfallsmängd, energiförbrukning och transporternas miljöpåverkan. En särskild satsning gjordes under 2003 för att införa logistik optimering för hantering av orderboken, automatisk lagerpåfyllning hos kunderna, transport, leverans och avfallsreduktion. Genom att tillämpa logistikoptimering och den erfarenhetsmässigt bästa metoden för kostnadsnedskärning kommer fabrikens organisation också att kunna förbättras samtidigt som Gaspannan täcker hela fabrikens energibehov och ger mycket små utsläpp. mängden avfall, och därmed miljöpåverkan, minskas i alla led. Energihushållning och miljöpåverkan Eftersom naturgas är den energikälla som bedöms ge lägsta möjliga miljöpåverkan i Nagykáta har en ny naturgaspanna installerats. Fabriker av det här slaget förbrukar inte särskilt mycket vatten. All tryckfärg (40 ton/år) är vattenbaserad och innehåller varken tungmetaller eller farliga kemikalier. Det tryckfärgsförorenade vattnet renas i ett filtersystem som filtrerar bort och komprimerar färgpartiklarna. Färgresterna tas sedan om hand av en extern firma som är auktoriserad att hantera farligt gods. Ungerns lagar strängare än EU:s Ungerns lagar för användning och bortskaffning av använd tryckfärg är strängare än EU:s. Samma auktoriserade företag tar också hand om kontorsavfallet. Det vatten som använts i fabriken släpps ut i det kommunala avloppssystemet. Det finns dock statliga planer på att med EU-stöd bygga en vattenreningsanläggning för Nagykáta-fabriken och byarna runt omkring. På fabriken är behovet av insatser dock störst när det gäller att begränsa avfallet. De 25 kton papper som Nagykáta använder varje år ger upphov till 3,4 kton oanvänt papper som samlas i balar och återvinns. Under 2003 gjorde fabriken en översyn av de pappkvaliteter som produceras och produktionstiden för olika kunder. Syftet var att kunna optimera produktionen på wellmaskinen och minska mängden pappersspill vid konverteringen som går direkt till återvinning. Det tvååriga programmet gjorde att Nagykáta kunde minska pappersspillet vid tillskärning på wellmaskinen till 6 procent av råmaterialanvändningen under 2003, vilket dock fortfarande är en högre siffra än snittet i Västeuropa. Balarna med produktionsspill och papprester säljs för närvarande till lokala återvinningsföretag, men man har tagit kontakt med det närmaste SCA-bruket i österrikiska Laakirchen och hört sig för om möjligheten att leverera returpapper dit.

20 16 Bakom SCAs produkter I de nya marknadernas tjänst i Centraleuropa Wellpapptillverkning i Nagykáta. Wellmaskinen matas med papper från Djursland i Danmark. Transporterna är utlagda på entreprenad. Ett specialavtal har ingåtts med det nederländska logistikföretaget Versteijnen, som har i uppgift att se till att det alltid finns växelflak tillgängliga på SCAs parkering. Transportcontainrarna lastas med standardlådor för stora kunder och är klara att vid behov kopplas på lastbilarna för att dessa inte ska behöva gå tomma på vägen tillbaka från Nagykáta. Utmärkelser för säkerhet och den sociala miljön Eftersom Nagykáta är ett nystartat företag fick alla operatörerna läras upp från början. Trots det kunde fabriken ta emot SCAs guldpris för säkerhet 2000 efter att ha klarat fem år utan en enda olycka. Sedan dess har några enstaka fall av olycksfallsrelaterad sjukskrivning förekommit, men den allmänna säkerhetsnivån på fabriken är hög. Kurser i säkerhet på arbetsplatsen hålls också regelbundet. För att göra operatörernas arbetsmiljö säkrare och mer trivsam har båda wellmaskinens wellverk den bullrigaste delen på någon av fabrikens maskiner utrustats med bullerkabiner, vilket avsevärt sänkt bullernivån på fabriken. Alla nya medarbetare deltar också i säkerhets- och miljökurser som anordnas av en specialiserad extern byrå. Färdiglastade växelflakscontainrar väntar på parkeringen för att undvika att lastbilarna går tomma från fabriken.

21 Bakom SCAs produkter 17 Csaba Csàszàr Operatör, skiftledare på wellmaskinen i Nagykáta Csaba och hans fru Kornélia är båda 34 år. De kommer från Nagykáta och bor i ett hus som Csaba till största delen byggt själv. De har två små söner, Màtè och Bence. Både Csaba och Kornélia arbetar på SCAs förpackningsfabrik, som är den näst största arbetsgivaren i det lilla samhället med invånare. Deras gemensamma fritidsintresse är att sköta om vackra papegojor av olika arter.... Precis som många av mina kolleger började jag på SCA Hygiene Products 1991, då verksamheten startade i den gamla lökpackningsanläggningen. Jag hade praktiserat som djurskötare och veterinärassistent, och jag hade ingen formell teknisk erfarenhet även om jag är intresserad av all slags teknik. Vi fick utbildning av SCA och jag blev operatör på blöjtillverkningsmaskinerna frågade SCA Hungarys ledning om jag ville ingå i det nya förpackningsteamet. I så fall skulle jag få lära mig att sköta flera olika maskiner för att tillverka olika produkter. Jag bestämde mig för att tacka ja och fick lära mig konverteringsmaskinerna. I början var det ganska tufft. Arbetslaget var litet och vi hade bara två konverteringsmaskiner och inte särskilt många kunder. Jag var inte säker på att SCA skulle vilja investera och stanna kvar i Nagykáta. De första två åren kämpade vi verkligen för att hålla oss flytande. Men sedan lossnade det. Tillsammans med åtta andra operatörer fick jag åka till Österrike i tio veckor för att lära mig wellmaskinen. Vi fick verkligen ett fantastiskt stöd från våra kollegor i Österrike. Jag deltog i att bygga upp wellmaskinen vi fick från Tyskland när den installerades, och jag har nu blivit förman för ett av skiften som producerar wellpapp. Säkerheten är god på vår fabrik. Både ledningen och operatörerna tar verkligen hänsyn till säkerheten i alla lägen och vi har inte haft någon enda olycka med wellmaskinen sedan den blev klar När operatörerna bad ledningen byta ut säkerhetsbrytarna gjordes det utan frågor. Vi har just utbildat ett andra skift och säkerhetsfrågorna hade högsta prioritet. Dessutom fungerar samarbetet väldigt bra här. Vad miljöfrågorna beträffar är jag övertygad om att de förpackningar vi producerar är miljövänliga. Vi använder mest återvunnet papper i tillverkningen och har inlett processen för att få certifiering enligt ISO Däremot skulle vi kunna bli bättre på avfallsinsamling. Hushållen här i samhället sorterar inte sina sopor utan allting läggs på soptipp. Vi borde lära oss att återvinna, och här kanske EU kan bli till hjälp. På fabriken hade vi tidigare ett problem med begagnade plastband. Det fanns ingen som ville samla in och återvinna dem eftersom vår fabrik ligger för avlägset. Därför köpte vi en maskin som skär sönder propenbanden till små bitar som vi nu kan sälja. Med tiden kommer den investeringen att betala sig. SCA är ett bra företag att arbeta på och det är tur för Nagykáta att vi har den här arbetsplatsen som ger 108 personer sysselsättning. De flesta yrkesmänniskor här i Ungern har mer än ett jobb. Elektriker eller snickare gör något annat också. Man bygger sitt hus eller odlar paprika eller tomater man sitter inte bara hemma! Min hustru Kornélia syr dockkläder och själv har jag jobbat en hel del på huset. Men det här är också något som jag tror kommer att förändras när vi går med i EU. Vi är glada över att arbeta på SCA och försöker använda vår kompetens på bästa sätt. U N G E R N SCA I...

22 18 Bakom SCAs produkter I de nya marknadernas tjänst i Centraleuropa Varifrån kommer råvarorna och hur produceras de? Wellråvaran (förpackningspapper) som används i de lådor och tråg som produceras i Nagykáta kommer från flera olika SCA-bruk som alla använder senaste miljövänliga teknik. Testlinern kommer från förpackningsanläggningen Djursland i Grenå på Danmarks östkust. Djurslands 147 anställda producerar årligen 200 kton papper såväl testliner 2 och 3 som fluting (medium). På Djursland är miljötänkandet mycket djupt rotat. Intressantast är det slutna vattensystemet från 1987 som gör att bruket inte släpper ut något avloppsvatten alls. Inget avloppsvatten I ett pappersbruk används vatten för att separera fibern och transportera den genom processen. Runt hälften av vattnet dunstar bort och den återstående hälften, som sugs genom pressfilten under torkningen, innehåller fortfarande en hög andel fiber. Istället för att rena vattnet och sedan släppa ut det använder Djurslandbruket samma vatten i massaproduktionen, där returpapper och returwell löses upp till massa, medan föroreningar som metall, glas och plast avlägsnas. Djurslands vatten cirkulerar i ett helt slutet system och vattenhantering är något som alla på bruket prioriterar högt. Produktionsvattnet hämtas antingen från Grenås vattendrag eller från grundvattnet som pumpas upp ur marken under bruket. Men det kan också vara så kallat kontaminerat regnvatten från parkeringsplatserna där returpappersbalarna lagras. Totalt innehåller systemet alltid m 3 vatten, som hålls vid en temperatur runt 50 C för den bakteriella aktivitetens skull. De mängder som dunstar bort gör att vattnet byts ut helt och hållet var tredje dag. Faktum är att mängden vatten i systemet är väldigt låg jämfört med det gamla systemet med stora buffertar där bakterierna kunde utvecklas fritt och som orsakade mer lukt. Det färska vattnet används främst för att spä ut stärkelsen och rengöra pappersmaskinens filter med högtrycksspritsar. Inget tvättvatten släpps ut som avloppsvatten. Istället leds det på nytt in i vattensystemet utan att passera några avancerade reningsanordningar som membran eller så kallade njurar. Endast mekaniska reningsfilter finns på plats. Stärkelsen från returpappret når i vattensystemet en koncentration på 25 g/liter och ingår sedan i det nya papper som produceras. Eftersom de flesta tryckfärger som används på wellpappförpackningar nuförtiden är vattenbaserade, kan man undvika att oönskade kemikalier samlas i den slutna vattenkretsen. Djurslandbruket, vars skorstenar syns i bakgrunden, värmer upp grannskapet. Överskottsenergi Djursland-bruket är väl integrerat i den lilla staden Grenå ( invånare) och bidrar till kommunens uppvärmning. Värmeväxlare har installerats i brukets kyltorn, och det vatten som värms upp räcker till centralvärme åt ungefär 20 procent av invånarna ( MWh). Sedan avregleringen av den europeiska energimarknaden säljer bruket nu också energi i samarbete med en norsk partner. Samarbetsavtalet ger Djursland rätt att köpa till lägsta möjliga pris, vilket gör att man kan spara 1 miljon euro om året jämfört med spotpriset.

23 Bakom SCAs produkter 19 Relationerna mellan bruket och de boende är mycket goda. När bruket byggdes om tog man hela tiden hänsyn till bullernivåerna. En särskild mur har också byggts för att dämpa bullret. Vartannat år kontrollerar en behörig myndighet bullernivån på viktiga platser, som till exempel närmaste bostadshus där högst 45 decibel tillåts. Återvinning av sopor De returpappersbalar som utgör vårt råmaterial innehåller ofta en del riktigt avfall som metalldelar, miljontals häftklamrar och gem och mängder med plast. Allt det här återvinns också. Metallresterna säljs som skrot till stålverken medan plastresterna packas ihop och bränns vid 950 C hos cementproducenten Aalborg Portland. Där bränns varje år ton plastrester med hög energiåtervinning, vilket gör att bränsle kan sparas. I Elsams moderna energianläggning på orten bränns också biobränsle (lokal halm) som står för 50 procent av behovet av el och ånga. Bara en liten mängd grovrejekt deponeras. Ett annorlunda friskvårdsprojekt 1998 bestämde brukets ledning att man inte längre skulle ha några skiftledare eller mellanchefer utan istället SCA-bruket ligger inte långt från Grenås centrum. ge operatörsteamen mer att säga till om. En intern grupp som skulle följa upp den nya slimmade organisationen inrättades, bestående av sex operatörer. Resultatet blev att alla anställda kände sig mycket mer delaktiga och att deras säkerhetsmedvetande stärktes. Det har aldrig inträffat någon allvarlig olycka på bruket. Djursland har också ökat fokus på medarbetarnas hälsa genom att inleda ett annorlunda friskvårdsprojekt. Brukets skiftarbetare måste genomgå en obligatorisk hälsoundersökning varje år, men ledningen tror också att om de anställda peppas att leva sundare får de mer energi och en positivare syn på livet, samtidigt som både arbetsmiljön och fritidens kvalitet förbättras. Tillsammans med ett externt konsultföretag har bruket tagit fram ett frivilligt niomånaders friskvårdsprogram där hälsoprofiler görs åt de anställda i syfte att upptäcka potentiella hälsoproblem. Professionella tränare hjälper till att ta fram personliga träningsprogram och specialdieter om så behövs. Hittills är 75 procent av Djurslands anställda med i projektet. SCA Packaging Djursland 2 pappersmaskiner, PM1 och PM3 Produkter: Testliner 2 och 3, medium Antal anställda: 147 Produktion: 200 kton/år Sluten vattenkrets Certifiering enligt ISO Riktigt avfall som de här metalldelarna, häftklamrarna och plastresterna återvinns till 100 procent.

24 20 Bakom SCAs produkter Lyxiga Produkten Stern är en av Tysklands största tidskrifter med 7,4 miljoner läsare varje vecka. Upplagan på exemplar distribueras i Tyskland, Österrike och Schweiz. Tidskriften är med sina 216 kvalitetstryckta sidor och många bilder ett typiskt exempel på de många tidskrifter runtom i Europa som trycks på SCA Forest Products 56 gr/m 2 papper, tillverkat av SCA Graphic Laakirchen i Österrike. Stern trycks på superkalandrerat papper (SC) som tillverkas av en blandning av massa och fyllmedel. Råvarorna är färsk träfiber från österrikiska och tyska skogar (30 35 procent), massa från Sverige (10 15 procent), insamlat tidningspapper från Österrike och Tyskland (25 procent) som avfärgas innan det leds in i produktionscykeln och lera som fyllmedel från Tyskland och Tjeckien (30 procent). Begagnade tidskrifter och osålda exemplar samlas in av olika återvinningsföretag, varav SCA är ett av regionens största. Tyskland, Österrike och Schweiz är Europaledande på pappersåtervinning och samlar in runt 70 procent av allt papper, vilket i praktiken är den högsta återvinningsnivå nuvarande teknik tillåter.

25 Bakom SCAs produkter 21 tidskrifter för hela Europa Var och hur sker tillverkningen? Här produceras el och ånga från naturgas en process med låg utsläppsnivå. SCA Laakirchens tryckpappersbruk är ett av de modernaste i Europa sedan den splitternya pappersmaskinen PM 11 togs i bruk i maj 2002 och gjorde att bruket kunde öka sin produktion med 150 kton. De nya tekniker som används gör att den nya papperskvaliteten GraphoNova som produceras i Laakirchen kan hålla LWC-klass (Light Weight Coated). Den avancerade teknologin bakom maskinen har samtidigt gjort att Laakirchen kunnat minska både utsläppen och mängden fast avfall. Dubbelskopressen i presspartiets våtända gör att mycket ånga kan sparas i den följande torksektionen, vilket i sin tur gör det möjligt att spara stora mängder primärenergi. Den gamla pappersmaskinen PM 3 vid floden Traun monterades ner under 2003 och området håller nu på att återställas. Istället ska vattenreningsanläggningen byggas ut här. Oförorenat byggavfall krossades och användes på plats för att undvika onödiga transporter.

26 Bakom SCAs produkter Lyxiga tidskrifter för hela Europa... Reinhard Melcher operatör PM 10, SCA Laakirchen... SCA Ö S T E R RIK E I Reinhard är bara 30 år men har redan 17 års erfarenhet som lärling eller anställd på bruket. Han arbetar nu i B-skiftet på PM 10. Tidigare studerade han på det tekniska gymnasiet i Steyrermühl där han lärde sig sitt yrke, papperstillverkning. Halva utbildningstiden tillbringade han på SCAs pappersbruk som lärling. Reinhards fru heter Sandra och arbetar deltid på kommunkontoret. Han är också stolt far till fyraåriga Nathalie. Familjen bor på övervåningen i den österrikiska stuga Reinhard byggt tillsammans med sina föräldrar, som bor på bottenvåningen. SCA är hans första arbetsgivare.... Jag småler alltid när jag hör någon prata om det papperslösa samhället. Vi har aldrig använt mer papper än nu, trots att vi lever i datoråldern. Jag är inte alls rädd för att bli av med jobbet. Folk kommer alltid att läsa, även om det så bara är TV-tidningen! För mig finns det en nära koppling mellan produktkvalitet, god hushållning och miljöfrågor. Hela processen är som en trappa där det ena steget leder till nästa och man slutligen landar i miljömedvetande. Om man håller snyggt på arbetsplatsen, ser till att tillverka kvalitetsprodukter och följer alla ISO:s kvalitetsnormer, då är miljöcertifiering nästa naturliga steg. Vi kontrollerar produktionen noggrant från råvara till färdig produkt, så vi kan förfina våra arbetsrutiner och minska vår miljöpåverkan steg för steg. Men god hushållning är återigen grunden. Utan den går det inte. Vi har ett avfallsinsamlingssystem på bruket, som bygger på en färgkod. Det gör att alla ständigt blir påminda om frågan.... Pappers- och kalandreringsmaskinerna skrotades och allt specialavfall hanteras i enlighet med gällande lag. Avfärgning av returpapper Det lätta slammet av tryckfärg, fyllmedel och pappersspill från returpappret skiljs från massan genom att det flyter upp till ytan. Det innebär att ungefär 22 procent av råvaran går förlorad. Spillet bränns med energiåtervinning i en förbränningsanläggning i samarbete med det andra pappersbruket i Laakirchen. Sedan används askan i cementindustrin i närbelägna Gmunden där den antingen bränns i produktionsfasen vid mycket hög temperatur eller blandas i den slutliga produkten: cement. Fiberrester är också en viktig råvara i tegeltillverkning, eftersom den kaolinlera som används som fyllmedel i papper gör tegelstenarna lättare och starkare. Tegelindustrin använder procent av det avfall som produceras. Vattenreningsanläggningen byggs ut Bruket använder grundvatten som pumpas upp från grunda brunnar nära floden Traun. Det återanvänds i processen flera gånger innan det renas. Den mekaniska och biologiska vattenreningsanläggningen har byggts ut för att man bättre ska kunna hantera COD, som är svårare att bryta ner biologiskt. Den nya teknik som används bygger på biofilmreaktorer med rörlig bädd som utgör en biologisk reningsfas. Till fördelarna hör bättre slamsedimentering, ökad effektivitet och minskad känslighet för tillfälliga toppbelastningar av COD. En investering med sociala följder SCAs investering på 225 miljoner euro 2002 blev ett stort lyft för regionen. I den stora avsvärtningsanläggningen skiljs fiber från tryckfärg och grovrejekt. Avfallet bränns med energiåtervinning och askan används i cementindustrin.

27 Bakom SCAs produkter 23 Alla Laakirchens invånare är väldigt miljömedvetna. Orten är känd som pappersstaden. Det är inte att undra på, med tanke på att här finns två stora pappersbruk. Min hustru Sandra arbetar på kommunkontoret och jag är övertygad om att pappersindustrin utan konkurrens är den största arbetsgivaren i området. Det påverkar vår livsstil. Det här är vårt bruk och vår miljö, som vi bryr oss om. I somras bjöds de anställdas barn in att bo en vecka i den gamla villan mitt på fabriksområdet (det före detta huvudkontoret). Huset omges av en trädgård där barn i åldrarna 6 12 år under en vecka fick leka och lära sig hur föräldrarnas arbete går till. Nu tycker de att det på sätt och vis också är deras bruk. Om experimentet fortsätter tänker jag skicka dit min dotter Nathalie när hon blir tillräckligt gammal. Det här företaget har vunnit en rad priser för sitt miljöarbete. Det är något som alla på bruket är medvetna om, och nu när den nya byggnaden och maskinen är klara kan vi verkligen påstå att vår miljöpåverkan är minimal. Titta på floden Traun som flyter förbi bruket. Den är en av de renaste flugfiskefloderna i hela Österrike. Den vill man inte förstöra med smutsigt vatten, eller hur? Under de två år då PM 11 planerades och byggdes var både sysselsättningen i området och omsättningen i de lokala butikerna högre än annars. Runt 50 olika företag anlitades som underleverantörer. En del av dessa tog i sin tur hjälp utifrån, så vid vissa tillfällen jobbade upp till 900 personer från 100 olika företag på byggarbetsplatsen. Den nya pappersmaskinen hjälpte inte bara till att säkra befintliga arbetstillfällen inom SCA Laakirchen och förbättra de anställdas arbetsmiljö, utan skapade också externa jobb i regionen och runtom i Österrike. När själva byggfasen nu avslutats och de tillfälliga jobben därmed är borta räknar man ändå med att uppdraget har lett till att 130 fasta arbetstillfällen har skapats, främst hos leverantörerna. SCA Graphic Laakirchen 2 maskiner: PM 10 och PM anställda Produktion: Superkalandrerat papper för djuptryck och offset Papperskvaliteter: journalpapper, g/m kton per år Genomsnittlig produktionshastighet PM 10 = m/min., PM 11 = m/min. Energi: gas/mottrycksångturbin 402 GWh elenergi och 482 GWh ånga Certifiering enligt ISO 9001/2000, ISO och EMAS Första helt klorfria papperstillverkningen (TCF) inom SCA sedan 1993 Den nya pappersmaskinen i Laakirchen.