Konditionsgranskning vid bostadsaffär

Transkript

1 Rapport nr.: Å360 Konditionsgranskning vid bostadsaffär Ramsdalsvägen 93, GETA

2 Rapport nr.: Å360 Sid: 2 / 34 Innehåll 1.1 Allmän information Information om objektet Granskningen Övre bjälklag och vattentak Nedre bjälklag Fasaden och ytterväggar Fönster och dörrar Ytor inomhus Vatten, avlopp, värme och ventilation Övrig information (enligt ägaren) Riskanalys Fuktmätningar Åtgärdsförslag Övrig information, datum, plats och underskrift... 31

3 Rapport nr.: Å360 Sid: 3 / Allmän information Fastighetsbeteckning: Ägare, uppdragsgivare: Närvarande: David Öhberg +35 (0) davidohberg@hotmail.com Oscar Buss, Investigo Åland Ab David Öhberg, husägare och uppdragsgivare 1.2 Information om objektet Byggnadstyp: Egnahemshus, byggt av husägaren själv- Byggnadsår: Färdigställt 2009, byggts under ett antal år. Anskaffningsår: 2009 Objektets yta: 216m², bostadsyta (muntlig uppgift) Våningsantal: 1½-plan Uppvärmningssätt: Vattenburen centralvärme, golvvärme Stommaterial: Reglat lösvirke Fasadbeklädning: Ribbpanel Vattentakets typ: Sadeltak, takstolar består av hemgjord konstruktion. Vattentakets material: Korrugerad plåt, tegelimitation Undertak: Ja Grund: Gjuten sockel Golvtyp: Platta på mark, underliggande isolering Dränering: Nej, berggrund Regnvattenssystem: Ja Byggnadens placering: Svag sluttning Ventilation: Självdrag, Frånluftsfläkt i badrum och wc, friskluftsventiler genom ytterväggar. Fönster: MSE och MEK Bruksvattenrör: Plaströr i konstruktion, ytmonterade koppar Värmeledningar: Plast Avloppsrör: Uponal

4 Rapport nr.: Å360 Sid: 4 / Granskningen Datum: Klockan 12:00 Väder: Granskare: Orsak: Begränsningar: Snöblandat regn +1,0 C 93 %RH Oscar Buss, Investigo Åland Ab oscar.buss@investigo.fi, Byggn.Ing. Bostadsaffär Begränsar sig till huset. Kartläggningsmetod: Konditionsgranskning på grundnivå. Konditionsgranskningsrapporten baserar sig på vid granskningen upptäckta brister, utförda mätningar, dokument som funnits till förfogande samt uppgifter som fåtts av ägare/användare. Ytmätare användes systematiskt i de rum där risk för fukt finns. Övriga utrymmen kontrollerades okulärt. Genom granskning samt fuktmätning utan att förstöra ytmaterial kan man inte upptäcka fuktskador som finns inne i konstruktionerna, ej heller gamla och redan intorkade skador. Inte ens genom att öppna konstruktionerna på några få platser kan man säkerställa alla konstruktioners skick. Riskkonstruktioners skick kan undersökas via kontrollhål och materialprov. Använd utrustning: Trotec T3000 / TS250 / TS660, kalibrerad: 07 / 2018 Övrig information: Huset har byggts själv av nuvarande ägare. Takstolar ej fabrikstillverkade, man har på senare tid noterat missformningar i takkonstruktion. Invändigt observeras inga tecken på sättningar i tak. Takstolar som i mellantak är synliga hade ej några synliga sprickor.

5 Rapport nr.: Å360 Sid: 5 / Övre bjälklag och vattentak Övre bjälklag: Övre våningen har sneda innertak, mellantaksutrymme i nock finns. Granskning av mellantaksutrymme utfördes via lucka i innertaket på vindsvåningen. En luftspalt finns monterad under råsponten, dock är luftspalten ej öppen i takfot och luftning samt upptorkning förhindras då genomdrag ej är möjligt. Gallerventiler finns i gavelspetsar. Ventilation av övre bjälklag bristfällig. Missfärgningar observerades på råspont under vattentak, vilket kan indikera på hög luftfuktighet i övre bjälklag pga. bristfällig ventilation. Vattentak: Vattentaket granskades okulärt från marknivå samt från takstege inom ett begränsat område som kunde granskas ståendes på takstege. Vattentaket består av korrugerad plåt i tegelimitation som skruvats med tätningsförsedda plåtskruvar. Inom det område som var tillgängligt för granskning observerades inga otätheter vid skruvinfästningar. Man kunde observera missformningar i vattentak, kan vara en indikation på brister i takstolskonstruktionerna alternativt att underlaget vid takmontering ej varit linjärt. Några sprickor eller andra indikationer på brister i takkonstruktion observerades ej på insida av övre bjälklag, vindsvåningens innertak. Regnvatten: Hängrännor med tillhörande installationer granskades okulärt. Regnvatten leds bort från hus via rörsystem under mark. Hängrännor i behov av rensning. Lövuppsamlare i behov av rensning. Bild 1. Taket granskades okulärt från takstege. Man kunde se att nock böjer sig något, både den längsgående samt nock till taklykta åt höger(mot norr) sett genom bilden har en lutning.

6 Rapport nr.: Å360 Sid: 6 / 34 Bild 2. Via granskning stående på mark kunde man observera en svag böj i taket. Bild 3. Hängrännor rekommenderas att rensas. Bild 4. I mitten av huset finns öppet mellantaksutrymme för granskning, dock är tillträdet begränsat och granskning utfördes via innertaklucka. Mörk missfärgning på råspont observerades mot gavel. Kan vara rötskador. Ljus missfärgning observerades ställvis på råspont, kan vara mikrobiell påväxt eller betonrester om brädor använts som formvirke.

7 Rapport nr.: Å360 Sid: 7 / 34 Bild 5. Takfoten är stängd, ventilation av luftspalten mellan isolering och råspont bristfällig. Bild 6. Luftspalt mellan isolering och råspont finns men är ej öppen i nedre kant. Bild 7. Mittendelen av innertaket på vinden har en upphöjning vilket resulterar i trångt mellantaksutrymme, bidrar till försämrat luftflöde (ventilering via gavlar) genom mittendelen av husets mellantak.

8 Rapport nr.: Å360 Sid: 8 / 34 Bild 8. På botten i övre bjälklag ligger tjärpapp som diffusionsspärr.

9 Rapport nr.: Å360 Sid: 9 / Nedre bjälklag Nedre bjälklag: Nedre bjälklaget består av betongplatta med ingjuten, vattenburen golvvärme och underliggande isolering av polyuretanskiva. På sockel finns en luftspaltbildande fuktspärrmatta som fuktskydd, fuktspärrmatta saknar kantlist och är monterad fel väg, med ojämn sida utåt. Mattan uppfyller ej sin luftspaltbildande funktion, som enligt System Platon Grunds monteringsanvisningar är till för att leda ut fukt ur källarväggar. Huset har ej källare. Dränering av mark finns ej, huset står på underlag av berg. Bild 9. På sockel finns en grundmursskiva monterad som fuktskydd. Monterad fel väg, med ojämn sida utåt. Mattan uppfyller ej sin luftspaltbildande funktion. Bild 10. Nedre bjälklagets uppbyggnad är synlig i kulvert i tekniska utrymmet. Avrinningsrör från övertrycksventil som bör dras till golvavlopp.

10 Rapport nr.: Å360 Sid: 10 / Fasaden och ytterväggar Fasad: Fasaden består av rödmålad ribbpanel som utåt okulärt sett är i god kondition. Bakom fasaden finns ej en öppen luftspalt vilket anses som en riskkonstruktion. Fasaden täcker övre bjälklagets luftspalt i takfot, se avsnitt om övre bjälklag. Utrymningsväg från vindsvåning finns på gavel. Observera att fönster bör vara försedda med öppningshandtag. Fönsterbleck och andra plåtdetaljer i fasader är ej sakenligt uppvikta, vid granskningstillfället observerades dock inga synliga skador som detta skulle ha kunnat orsaka. Ytterväggar: Ytterväggar är reglade av lösvirke, exakt konstruktion ej fastställd. Konstruktionsöppningar utfördes ej. Bild 11. Gavel mot väst. Nödutgång från övre våningen finns. Fönster bör förses färdigt med handtag för öppning. Bild 12. Bleck ovanför fönster består av plåt.

11 Rapport nr.: Å360 Sid: 11 / Fönster och dörrar Fönster: Fönster granskades okulärt. Huset är i huvudsak utrustat med MSE-fönster (2 bågar med värmeglaselement i inre båge och enkelglas i yttre). I bastu finns monterat ett MEK-fönster (fast 3-glaselement). Fönster i allmänt god kondition okulärt sett, inga spår av läckage kring fönster observerades på insida av väggar. Fönsterbleckens anslutning till smyg och foder på utsida ej fackmannamässigt utfört, dock observerades inga skador som skulle kunnat orsakat av detta utförande vid granskningstillfället. Dörrar: Dörrar granskades okulärt. Huvudentrédörrens tröskel av trä ligger mot mark, risk för att träet tar skada. Altandörr från badrum har fått förnyat fönsterglas av hyresgäst då glaset gått sönder i något skede, glaset motsvarar ej det ursprungliga glasets utförande enligt muntlig uppgift. Innerdörr på vindsvåning har skada i dörrblad, högst sannolikt från att någon sparkat in dörren. Altandörr från vardagsrum konstaterades hänga snett och därmed vara i behov av injustering. Bild 13. I vardagsrum går fönster ner till golvnivå. Altandörren konstaterades vara i behov av injustering.

12 Rapport nr.: Å360 Sid: 12 / 34 Bild 14. Innerdörr på vindsvåning till sovrum som skadats i dörrblad. Bild 15. Fönsterkarm i bastu har skador vid skruvhål. Bild 16. Allrummets fönster på vindsvåningen observerades svart påväxt på fönsterbågarnas insida. Fönstret har enligt muntlig uppgift i något skede lämnats öppet längre tid.

13 Rapport nr.: Å360 Sid: 13 / 34 Bild 17. Huvudentréns tröskel av trä går ställvis under markstenarnas nivå. Risk för att trädelen under marknivå skadas av fukt finns. Rekommenderas att ersättas med fukttåligare material utan uppsugningsegenskaper. Bild 18. Fönsterglas skall enligt uppgift ha ersatts av fel typ av glas i altandörr till badrum. Bild 19. Fönsterbleck är ej uppvikta sakenligt i fönstersmyg, risk för otätheter finns.

14 Rapport nr.: Å360 Sid: 14 / Ytor inomhus Allmänt: Utrymmen granskades okulärt och sensoriskt, med avseende synliga rördragningar och invändiga ytor, samt utfördes mätning med ytfuktindikator i utrymmen där risk för fukt finns. Ytmätningarnas resultat och tolkningar finns under punkt 3.1 i denna rapport. Badrum: Bastu: Hjälpkök: Toalett1, entréplan: Kök: Utrymmet har plattsatta golv och väggytor, delvis består vägg av träpanel så också innertaket. Inga spår av aktiva läckage kunde konstateras. Badkarets avlopp leds till duschens golvbrunn. Tät tröskel finns ej, vid eventuell översvämning kan vatten rinna ut i intilliggande utrymmen. Golvbrunnen är försedd med förhöjningsring. I golvbrunn finns klämring som sig bör, dock är tätskiktet täckt av fästbruk o golvbrunnsanslutning. Missfärgade silikonfogar observerades i duschhörn. I utrymmet finns en pax-fläkt för Man kunde konstatera avvikande ytvärden i duschhörn, för mätresultat och tolkningar se punkt 3.1 i denna rapport. Bastun träpanel på väggar och innertak, golvet är plattsatt. Inga förhöjda ytvärden konstaterades på golvytor vid granskningstillfället. Bastupanelen skall enligt muntlig uppgift ha en luftspalt, luftspalten är dock ej öppen i nedre kant vilket förhindrar upptorkningen. Panelen ligger tätt mot uppvikt golvklinker, granskning av luftspalt och ångspärr ej möjlig. Utanför badrummet på entréplan finns ett hjälpkök. Utrymmet har plattsatt golv och vägg ovanför lavoar. Övriga väggar är tapetserade. Inga aktiva läckage konstaterades vid granskningstillfället. Blandaren vid lavoar går att vrida utanför lavoarens kanter. Något avvikande ytvärden konstaterades vid golvbrunn vilket högst sannolikt beror på att kylskåp stått och avfrostats i utrymmet. Täpanel på väggar och innertak, plattsatt golv. Inga spår av aktiva läckage observerades. Inga förhöjda ytvärden konstaterades. Parkettgolv, plattsatt vägg mellan skåprader, i övrigt målade väggar. Inga aktiva läckage konstaterades. Inga förhöjda ytvärden konstaterades. Diskmaskin har ett läckagetråg installerat undertill. Kylskåp hade avlägsnats och stod i hjälpkök för avfrotsning vid granskningstillfället. Vi rekommenderar att läckagetråg även installeras under kylskåp. Rappning på murad vägg intill vedspis har lossnat från underlag då rappning utförts på träbalks ända vid mellanvägg mot hallen.

15 Rapport nr.: Å360 Sid: 15 / 34 Toalett2, Vindsvåningen: Träpanel på väggar och innertak, plattsatt golv. I golvet finns både el- och vattenburen golvvärme. Toaletten är det enda utrymmet som har heltäckande golvvärme på vindsvåningen. Utrymmet utrustat med frånluftskanalfläkt som kan styras med tidsur eller brytare. Inga förhöjda ytvärden konstaterade. Inga aktiva läckage observerades. Övriga utrymmen: Övriga utrymmen granskades okulärt. Inga spår av läckage observerades vid granskningstillfället. Ställvis observerades avsaknad av lister under fönster. Glasskiva till trappräcket består enligt muntlig uppgift av härdat glas. Vi rekommenderar att man markerar glaset för att synliggöra glasskivan och undvika sammanstötningar. I vindsvåning är endast toaletten utrustad med heltäckande golvvärme. Man har i övriga utrymmen dragit enstaka slingor längs med väggar enligt muntlig uppgift. I nedre bjälklag finns heltäckande golvvärme ingjutet i golv, Bild 20. Badrum, entréplan. Överblicksbild. Något förhöjda ytvärden kunde konstateras kring golvbrunn i dusch. Se punkt 3.1. Bild 21. I badrum finns en PAX-fläkt. Friskluftsventil finns i bastu.

16 Rapport nr.: Å360 Sid: 16 / 34 Bild 22. Badkarets avlopp leds via ytmonterat avloppsrör till duschens golvbrunn. Bild 23. Badrummet har ej våtrumströskel i dörr. Rekommenderas att tröskel tätas med elastisk tätfogmassa som förebyggande åtgärd. Bild 24. Golvbrunn i dusch. Brunnen är försedd med förhöjningsring, i brunnen finns en klämring och under den skymtar tätskikt. Golvbrunnar med förhöjningsring bör hållas under uppsikt då tätheten i skarv mellan förhöjning och brunn kan vara bristfällig. I detta fall observerades ingen misstänkt otäthet.

17 Rapport nr.: Å360 Sid: 17 / 34 Bild 25. Duschblandare med ytmonterade kopparrör. Bild 26. Mindre missfärgningar kunde observeras på silikonfog i duschhörn. Bild 27. Bastu.

18 Rapport nr.: Å360 Sid: 18 / 34 Bild 28. Bastupanelen ligger tätt mot uppvikt golvklinker och luftspalten kan ej anses som öppen, upptorkningen kan förhindras. Bild 29. I bastu finns en torrbrunn, anslutning till tätskikt med klämring som sig bör. Bild 30. Fönster i bastu består av 3- glaselement. Skador i karm vid skruvhål observerades.

19 Rapport nr.: Å360 Sid: 19 / 34 Bild 31. Hjälpkök. Bild 32. Inga tecken på aktivt läckage observerades i hjälpkök. Bild 33. Golvbrunnen i hjälpkök försedd med förhöjning, se även bild 24. Vattenisoleringsmassa täcker ytor i golvbrunn. Någon otäthet kunde ej observeras via okulär granskning.

20 Rapport nr.: Å360 Sid: 20 / 34 Bild 34. Vattenkranen i hjälpkök går att vrida utanför lavoar. Rekommenderas att detta justeras så att svängradien begränsas innanför lavoarens kanter. Bild 35. Toalett på entréplan. Överblicksbild. Bild 36. Inga tecken på aktiva läckage observerades i toalettutrymmet.

21 Rapport nr.: Å360 Sid: 21 / 34 Bild 37. Kök. Överblicksbild. Bild 38. Silikonfog i god kondition okulärt sett. Bild 39. Under diskmaskin finns läckagetråg, vilket är rekommenderat.

22 Rapport nr.: Å360 Sid: 22 / 34 Bild 40. Köksfläkt granskades okulärt, något dammig men ej något oförväntat. Bild 41. I kök finns även en vedspis. Bild 42. Rappning har släppt på murad vägg intill vedspis, pga. bristfälligt underlag.

23 Rapport nr.: Å360 Sid: 23 / 34 Bild 43. Toaletten på vindsvåningen. Bild 44. I toaletten finns styrning för frånluftsfläkt. Bild 45. Golvbrunnskrans har börjat rosta av okänd anledning.

24 Rapport nr.: Å360 Sid: 24 / 34 Bild 46. Glasskiva till trappräcke vid vindstrappa består av klar glasskiva, vi rekommenderar att man markerar glasskivan exempelvis med toningsfilm för att åskådliggöra skivan av säkerhetsskäl. Bild 47. Under fönsterbräde saknas täcklist i ett av sovrummen. Inga spår av läckage observerades. Bild 48. Kattvind. Luftningsventil med skarvkoppling för golvvärmeslinga observerades. Vi rekommenderar att dessa fästs stadigt i golv eller vägg.

25 Rapport nr.: Å360 Sid: 25 / Vatten, avlopp, värme och ventilation Bruksvatten: Bruksvatten distribueras ut i huset via plaströr, synliga rördragningar består av kopparrör. Avlopp: Uppvärmning: Ventilation: Avlopp består av uponalrör, luftning sker i tekniskt utrymme med hjälp av vacuumventil. Huset värms med vattenburen centralvärme med vedeldning som värmekälla, panna finns i ekonomibyggnad på gården. Som tilläggsvärme finns el-patron i ackumulatortank. Huset har i huvudsak självdragsventilation med enstaka frånluftsfläktar i badrum och toalett på vind. + friskluftsventiler genom ytterväggar. Bild 49. Varmvattenbehållarens överrinningsrör från tryckventil leds ner i rörkulvert. Det är rekommendabelt att detta rör leds ner i golvavlopp för att undvika stänkvattenbelastning. Bild 50. Varmvattenbehållare i tekniska utrymmet.

26 Rapport nr.: Å360 Sid: 26 / 34 Bild 51. Avluftningsventil för golvvärmeslinga observerades finnas i kattvindar, ingen av ventilerna med tillhörande kopplingar är fästa i vägg eller golv. Slangen ligger snett i koppling, vilket kan indikera på att det finns spänning. Vi rekommenderar att dylika kopplingar och skarv fästs sakenligt i vägg eller golv för att förhindra att rörelser i ledningar riskerar orsaka läckage. Bild 52. Vindsvåningens toaletts frånluftsrör mynnar ut under takfot. Vi rekommenderar att man drar ut rörets mynning utanför takfot för att undvika kondens och isbildning i takfot kalla årstider då varm fuktig luft ventileras ut och träffar de kalla ytorna. Vid granskningstillfället observerades inga synliga skador i takfot som detta skulle kunna åstadkomma, varav detta ej nödvändigtvis behöver vara ett problem för tillfället.

27 Rapport nr.: Å360 Sid: 27 / Övrig information (enligt ägaren) Sotning: Utförs årligen. 2.8 Riskanalys Riskkonstruktioner: Riskkonstruktioner kan undersökas närmare via kontroll och materialprov. Åtminstone ifall dess tekniska livslängd är uppnådd, rekommenderar vi man undersöker dess konstruktion. Övre bjälklagets ventilation bristfällig. Ökar risken för kondens och upptorkningen förhindras. Fasadens ventilation bristfällig. Utan en ventilerad luftspalt kan fukt kondenseras inne i väggen. Otäta genomföringar, t.ex. takgenomföringar och inplåtningar, t.ex. fönsterplåtar, samt övriga otäta byggnadsdelar medför alltid risk för skador inne i konstruktionerna. Vid golvbrunnars förhöjningsringar finns alltid risk för otätheter och läckage. Dessa bör granskas regelbundet. Gamla, även intorkade, skador bör alltid repareras. Skadornas omfattning och orsak utreds varefter skadorna åtgärdas genom att förnya skadade material. Skadade bärande konstruktioner kan vid mån av möjlighet rengöras mekaniskt. Bristfällig yttre vattenisolering, dränering eller regnvattensystem kan fuktbelasta konstruktionerna.

28 Rapport nr.: Å360 Sid: 28 / Fuktmätningar Allmänt: Ytmätning Eftersom fuktmätning på ytan är en metod som ej förstör ytmaterial, anses den vara en s.k. riktgivande mätningsmetod. Mätning av fuktkvot Med mätning med stickor i trämaterial får man information om träets fuktkvot. Om fuktigheten i träet är 18 v% under en längre tid föreligger risk för att träet utsätts för mikrobskador. Om fuktigheten i träet är 25 v% under en längre tid föreligger risk för att träet utsätts för rötskador. Fuktkvoten är i procent av dess torrvikt. Snittmätning Vid misstanke om fuktproblem, till exempel under en plastmatta, kan vi med mätning genom en snittmätning kontrollera om det förekommer fukt mellan plastmattan och underlaget. Borrhålsmätning Vid borrhålsmätning kan man mäta den den relativa luftfuktigheten i stenkonstruktioner. Borrning kan även användas för att mäta den relativa luftfuktigheten i till exempel isoleringsskiktet. Mätnoggrannhet: TS210 SDI C: ± 0,4 C 0 90 % Rh: ± 2% % Rh: ± 3% TS250 SDI C: ± 0,7 C Rh: ± 2% Ytmätningar: Badrum Golv, allmänt: /200 (Jämförelse) Golv, runt wc-stol: /200 (Normalt) Golv, runt brunn: /200 (Förhöjt*) Vägg, allmänt: /200 Vägg, duschhörn: Inget avvikande Bastu Golv, allmänt: /200 (Normalt) Wc1, entréplan Golv: /200 (Normalt, inga avvikande värden konstaterades) Kök Golv: /200 (Normalt) Diskbänksskåpets botten: /200 (Normalt) Inga avvikande värden konstaterades i kök. Forts.

29 Rapport nr.: Å360 Sid: 29 / 34 Wc2, vindsvåning Golv: /200 (normalt) Inga avvikande värden konstaterades i vindsvåningens toalett. Hjälpkök Golv, allmänt: /200 (jämförelse, normalt) Golv, golvbrunn: 53 72/200 (aningen förhöjt**) Tekniskt utrymme Golv: inget avvikande värde jämför med hjälpkök konstaterades. Resultattolkning: * På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. ** Kylskåp har stått för avfrostning och vatten har runnit på golv innan granskningstillfället. Allmänt konstaterades via ytmätning inga indikationer på rörläckage.

30 Rapport nr.: Å360 Sid: 30 / Åtgärdsförslag Vattentak och övre bjälklag: Takets deformationer hålls under uppsikt, om rörelser noteras rekommenderar vi att man genom vidare teknisk undersökning öppnar upp takkonstruktion för att granska bärande konstruktioner. Luftspalten mellan isolering och undertak öppnas upp i takfot, fasadpanelen kapas. Vid öppnande av luftspalt klarnar behov av eventuellt ytterligare åtgärder. Missfärgad råspont kunde observeras mot gavelspets. Vi rekommenderar att skador undersöks vidare för att utreda om det exempelvis finns rötskador som kan påverka bärförmågan. Skador granskades på håll pga. begränsat tillträde i mellantak. Hängrännor samt lövuppsamlare rensas ur. Fasaden och ytterväggar: Fönsterbleck gås igenom och tätas med väderbeständig fogmassa. Se åtgärdsförslag om kapning av fasadpanel gällande övre bjälklagets luftspalt. Fönster och dörrar: Fönster som ej motsvarar ursprungligt utförande i dörr där glas bytts ut ersätts med rätt typ av glasruta. Altandörr i vardagsrum justeras. Fönster i allrum på vindsvåning där man observerat påväxt på fönsterbåge rengörs, om påväxt och kondens uppstår igen bör man utreda om fönstret är tillräckligt tätt. Dörr till sovrum på vindsvåning som skadats repareras eller förnyas. Inomhus: Tröskel i badrum (mot hjälpkök) tätas med elastisk massa som förebyggande åtgärd ifall att stopp i golvavlopp med översvämning som följd skulle ske. I hjälpkök justeras blandarhuvud så att kranen ej går att vrida utanför lavoarens kanter. Golvbrunn i vindsvåningens toalett rengörs. Glasskiva i trappräcke på vind markeras för att undvika att t.ex barn går in i skivan. Läckagetråg placeras under kylskåp i kök som förebyggande åtgärd. Övertrycksventilens dräneringsrör som leds ut i golvbjälklag rekommenderas att dras till golvavlopp. Täcklister som fattas under t.ex fönsterbräde i sovrum på vind monteras. Silikonfogar granskas årligen och förnyas med 3-5 års Vatten, avlopp, värme och ventilation mellanrum eller vid behov. Avrinningsrör från övertrycksventil från varmvattenberedare leds till avlopp. Skarvkopplingar med luftningsventiler för golvvärme fästs sakenligt för att undvika att rörelser i ledningar utgör risk för läckage. Heltäckande golvvärme monteras i vindsvåning om värmen ej upplevs tillräcklig

31 Rapport nr.: Å360 Sid: 31 / Övrig information, datum, plats och underskrift Granskarens ansvar: I en konditionsgranskning som utförs åt en konsument definieras ansvaret enligt konsumentskyddslagen. I en konditionsgranskning åt ett företag används KSE2013. Granskaren har rätt och skyldighet att rätta till fel som konstateras gjorts i konditionsgranskningen. Beställaren bör reklamera fel skriftligen åt granskaren inom skälig tid (3 månader från granskningsdatum). Observera att granskningen visar endast läget vid granskningstidpunkten. Övrigt: På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. Åtgärdsförslaget är rekommendationer på hur man kunde åtgärda konstaterade brister. De räcker i sig själv inte alltid som arbetsbeskrivningar. Reparationer bör utföras i enlighet med Ålands Byggbestämmelsesamling och dess anvisningar. Om brister lämnar oåtgärdade kan dessa orsaka olägenheter för boendet. Observera även att efter planerings- och byggnadsskedet påverkas byggnadens skick, samt risk för fukt- och vattenskador av dess användningsändamål, städning, underhåll och reparation. Denna rapports delvisa kopiering är förbjudet utan lov av Investigo Oy Ab. Asbest: Mikrobskador: Radon: Teknisk livslängd: Asbest kan finnas i byggnader som är tillverkade mellan åren I Finland slutade man tillverka byggnadsmaterial med asbest år Asbestens användning förbjöds helt Mikrobskador som uppkommit i till följd av fuktskador kan vara skadliga för hälsan. Mikrobskador kan uppkomma då den relativa fuktigheten är långvarigt över 70%. Radon är en färglös och luktfri radioaktiv gas som kommer från marken. Information om radonmängder och dess mätning fås från Strålningssäkerhetscentralen eller kommunens byggnadsövervakning. I konditionsgranskningen tas ej ställning till radonmängder i objektet. En byggnadsdels, systemets, utrustningens eller elementets tekniska livslängd är baserat på kända uppgifter och på erfarenhet av ifrågavarande faktors hållbarhet. Teknisk livslängd är en allmän definition av den del som bedöms. Den tekniska livslängden avser tiden efter ibruktagandet då de tekniska funktionskraven för konstruktionen, byggnadsdelen, systemet

32 Rapport nr.: Å360 Sid: 32 / 34 eller utrustningen uppfylls. Kontrollintervall: Kontrollintervallet ska vara sådant att det objekt som kontrolleras förblir i gott skick mellan kontrollerna. Med kontrollintervall avses en återkommande period då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen ska kontrolleras. Underhållsperiod: Med underhållsperiod avses ett intervall då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen kräver service, reparation, partiellt byte, renovering eller ytbeläggning. Underhållsperioden är det genomsnittliga intervall med vilket den fastställda underhållsåtgärden upprepas. Beteckning Teknisk livslängd Kontrollintervall Underhållsperiod Byggnadstekniska system eller material Dräneringssystem (före 1999) 40 år 2 år 5 år Dräneringssystem (efter 1999) 50 år 2 år 5 år Asfaltbeläggning på gården 20 år 5-12 år Gårdens stenläggning i betong 25 år 4-10 år Grundmurens vattenisolering, isolering med 30 år bitumenmembran Grundmurens vattenisolering, isolering med 20 år bestrykning av varmt bitumen Grundmurens vattenisolering, grundmursplast 50 år Tjälisolering, utanför grundmuren 50 år Nedre bjälklagets konstruktion Betongplatta på marken, överliggande 40 år 5-10 år värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan Betongplatta på marken, överliggande 50 år 5-10 år värmeisolering av mineralull eller sågspån värmeisolering även under betongplattan Bärande betongplatta, överliggande 40 år 5-10 år värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan. Nedre bärande bjälklag i trä (trossbotten) 50 år 5 år Fasader Brädbeklädnad 50 år 5 år 5-20 år Rappning 50 år 5 år år Metallplåtsbeklädnad 40 år 5 år år Fibercementskiva 50 år 5 år 20 år Fönster och ytterdörrar Träfönster 50 år 2 år 6-10 år Fönster i trä och aluminium 60 år 5 år 10 år Trädörrar 40 år 5-15 år Balkonger och terrasser

33 Rapport nr.: Å360 Sid: 33 / 34 Terrasser i trä 50 år 5-20 år Trädäck och uteterrasser 20 år 1 år Yttertak och utrustning för yttertak Bitumenmembran, beklädnad i ett lager, 25 år 1 år 10 år snedtak Bitumenmembran, beklädnad i två lager, plant 30 år 1 år 10 år tak Bitumenmembran, två lager, snedtak 30 år 1 år 10 år Bitumenmembran, beklädnad i tre lager 35 år 1 år 10 år Förzinkat och målat tak med stående fals 60 år 1-5v år Tak i korrugerad metall 40 år 5 år år Tegeltak 45 år 5 år 10 år Tak i fibercement 30 år 1 år 5-10 år Tak- och stuprännor år 1 år 10 år Takkupoler 30 år 3 år 5-7 år Takfönster 50 år 5 år 5-7 år Ytbeläggning i torrutrymmen Golv, plastmatta, vinylplatta, korkmatta eller 30 år linoleum Golv, textilmatta 20 år Keramiska plattor 50 år Golv, brädparkett 25 år 5-15 år Golv, limmad parkett eller brädgolv 40 år 5-15 år Golvlaminat 15 år Målning och tapetsering av väggar 20 år Ytbehandling av takens ytbeklädnad 30 år Golvkonstruktion och -ytor i våtutrymmen Plastmatta 20 år 3 år 5-10 år Applicering av fuktspärr och kakling 15 år 3 år Vattenisolering med bitumen och kakling 30 år 3 år Modern vattenisolering och kakling (efter 1999) 30 år 3 år Väggytor och -konstruktion i våtutrymmen Applicering av fuktspärr, skivkonstruktion kakling Applicering av fuktspärr, konstruktion i 15 år 3 år Vid behov 18 år 3 år Vid behov stenmaterial och kakling Vattenisolering och kakling 30 år 3 år Vid behov Plasttapet 12 år 3 år Plastbelagd plåt 30 år 3 år Paneler i badrummet 12 år 3 år Paneler i bastun 20 år Takbeläggning i våtutrymmen Ytbeläggning av taket (kph) 20 år 5 år år Fast inredning Skåp i torrutrymmen 25 år

34 Rapport nr.: Å360 Sid: 34 / 34 Skåp i våtutrymmen 15 år VVS-tekniska system eller material Oljetank, plast, inomhus 50 år 10 år 10 år Oljetank, plast, i marken 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, inomhus 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, i betongbunker i marken 30 år 10 år 10 år Oljetank, stål, utomhus 40 år 10 år 10 år Skorstenar, tegelskorstenar 50 år 1 år Skorstenar, keramisk skorsten av element 50 år 1 år Värmerör, stålrör, golvvärme Uppnådd Värmerör, kopparrör, golvvärme i våtutrymme 40 år 1 år Värmerör, plastbelagda kopparrör, golvvärme 50 år 1 år Värmerör, plast- och kompositrör 50 år 1 år Värmare av bruksvatten 20-30v Vattenledningar, kopparrör 30 år år Vattenledningar, plaströr 50 år år Vattenledningar, galvaniserade stålrör Uppnådd Spillvattenavlopp, gjutjärnsrör 50 år Spillvattenavlopp, plast- eller kompositrör 50 år Ytterligare information om livslängder finns i Rakennustietosäätiös Käyttöikäjaksotus (KH , på finska) Datum och plats: , Mariehamn Underskrift: Oscar Buss Byggn.Ing.