Slutrapport Hållbara familjer i Gävle
|
|
- Charlotta Eriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Hållbara familjer i Gävle
2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Resultat...4 Medverkande familjer totalt barn och vuxna...4 Uppdelning områden...4 Resor...4 Energi...4 Återvinning...4 Mat...4 Upplägg inspirationsträffar...5 Antal gemensamma tematräffar...5 Innehåll Tematräffar...6 Antal deltagare på Tematräffarna...6 Innehåll enskilda träffar...7 Antal deltagare på de enskilda träffarna...7 Gjorda studiebesök/filmvisning...7 Resultat mätningar utgångsläge och slutläge och aktiviteter/metoder respektive område...8 Resultat slutläge...8 Resultat inom respektive område...9 Vilka åtgärder genomfördes och hur upplevde familjerna att medverka...11 Vilka åtgärder genomförde familjerna?...11 Hur upplevde familjerna att medverka i Hållbara familjer?...11 Konkreta svar...11 Kommentarer...12 Informationskanaler...12 Uppmärksamhet kring Hållbara familjer...12 Media...12 Ringar på vattnet...13 Ekonomi i pengar och i tid...14 Kostnad i kronor...14 Nedlagd arbetstid...14 Samarbetspartners...15 Framgångsfaktorer...15 Erfarenheter till förbättringar...16 Våra inspiratörer...16 Bilaga 1 Projektbeskrivning Hållbara familjer Bilaga 2 Utgångsläge Bilaga 3 Konsumtionsstopp Blogg 2
3 3 Sammanfattning Det första året med Hållbara familjer har genomförts! Tillsammans med Gävle Energi och Gästrike Återvinnare har Gävle kommun under ett års tid coachat 27 gävlefamiljer att leva mer miljövänligt i sin vardag, Hållbara familjer. Hållbara familjer ingår i ett koncept som kallas Hållbar VarDag i Gävle. Hållbar VarDag i Gävle och Hållbara familjer handlar om att visa att som miljömedveten i dag behöver man inte leva stenåldersliv och att det inte krävs så stora omställningar för att behålla en bra livskvalité och ändå gynna miljön. Målsättningen är att gävleborna minskar konsumtionen och börjar tänka i nya banor kring de fyra områdena Energi, Mat, Transporter och Återvinning. Hållbara familjer är tänkt att pågå under tre års tid i tre omgångar med nya familjer varje år. Första året kan ses om en testomgång för att sedan under de två andra åren vidareutveckla upplägget. Första omgången började september 2008 och avslutades september Under året som gått fick familjerna välja fokusområden och träffas cirka en gång per månad och de har då lyssnat på föreläsningar, varit på studiebesök, lagat mat tillsammans och bytt erfarenheter med varandra. Hållbara familjer är ett påverkansprojekt därför har vi valt att inte sätta mätbara mål men för att motivera familjerna och för att se om coachningen gett resultat har vi mätt vi bland annat förändringar i förbrukad koldioxid, minskad energianvändning och minskat bilåkande. För att få den kunskapen har familjerna före, under och efter projektet genom webbenkäter rapporterat om det skett några förändringar. En del av familjerna hade egna målsättningar, som till exempel en av familjernas mål var: Vi vill göra miljömedvetna val till en omedveten handling. När ett år hade gått kunde vi genom inrapporteringarna som familjerna gjort se att familjernas medverkan i Hållbara familjer hade gjort skillnad! Familjerna hade lyckats att förändra sina vanor. Genom att familjerna börjat göra medvetna val i sin vardag har de gemensamt under året som gått bland annat: Minskat utsläpp av fossil koldioxid med åtta ton Minskat bilåkande med mil Minskat energiförbrukning med kwh Tjänat kronor vilket innebär i snitt drygt 3000 kr per familj Över hälften av hushållen använder idag miljömärkt energi 60 procent av lamporna hemma hos familjerna är idag lågenergivarianter Mer än fördubblat inköpen av ekologiska produkter I dag sorterar familjerna i princip allt avfall Många av deltagarna upplever även att deras hälsa har förbättrats. Efter ungefär ett halvår gjorde projektgruppen en utvärdering och samtliga i projektgruppen var överens om att arbetet med Hållbara familjer skulle genomföras minst en omgång till. I slutet av september 2009 påbörjade 27 nya gävlefamiljer sin resa att lära sig leva mer miljövänligt i sin vardag. Slutligen vill vi tacka för det breda samarbetet och engagemanget från gävlefamiljerna.
4 4 Resultat Under försommaren annonserade vi i Gävletidningarna Gefle Dagblad och Arbetarbladet efter familjer. Anmälan skedde i första hand på webben. Drygt 30 familjer anmälde sig och vi tackade ja till samtliga. Hållbara familjer, se bilaga 1 Projektbeskrivning Hållbara familjer, startade upp med en Kick-off i september 2008 på Stadshuset i Gävle. Över 70 vuxna och barn deltog och vi bjöd på ekologisk mingelbuffé, teater och skrev avtal med alla familjerna. Familjerna fick information om att de skulle fylla i en webbenkät kallad Utgångsläge, Se bilaga 2 Utgångsläge. Vi delade även upp familjerna i grupper utifrån vilket område de visat mest intresse för. Medverkande familjer totalt barn och vuxna Från starten var det drygt 30 familjer som anmälde att de ville delta men 3 familjer hoppade av den första tiden med anledningar som ändrade familj eller arbetsförhållanden. Från november 2008 var det 27 familjer och de har följt med under hela resan. 7 Resefamiljer 28 personer 9 Energifamiljer 35 personer 4 Återvinningsfamiljer 14 personer 8 Matfamiljer 23 personer Totalt 94 familjemedlemmar medverkade i projekt. Familjernas sammansättning varierade från ensamstående med hund till flerbarnsfamiljer. Deras boende var spritt över Gävle, se karta. Uppdelning områden Vi valde att dela upp familjerna efter intresseområden: Resor Ansvarig för gruppen var projektledare Hållbart resande, Tekniska kontoret. Energi Ansvarig för gruppen var Gävle Energi och Gävle kommuns Energi- och klimatrådgivare. Återvinning Ansvarig för gruppen var Gästrike Återvinnare. Mat Ansvarig för gruppen var Gävle kommuns hållbarhetsutvecklare och Hushållningssällskapet.
5 5 Upplägg inspirationsträffar En gång varannan månad hade vi gemensamma tematräffar och en gång varannan månad hade vi träffar med områdesgrupperna. Däremellan gjorde vi studiebesök. Vi startade alltid upp med fika för att alla skulle hinna komma till föreläsningarna/diskussionerna samt de flesta var hungriga när de kom. Vi bjöd då på matigare smörgås och frukt. Vi hade även lite aktiviteter för barnen som film, målning och spel. Träffarna var cirka 2 timmar långa och började oftast kl. 17:30-19:30. Antal gemensamma tematräffar Totalt hamnade vi på 10 gemensamma träffar. Anledningen till att det blev fler gemensamma träffar än vi räknat med var att många av familjerna efterfrågade att delta på de andra områdenas träffar. Då började vi bjuda in alla familjer till en del av de träffar vi tänkt från början skulle varit för ett särskilt område. Kick-off Vi startade upp Hållbara familjer i september på Stadshuset och bjöd då på ekologisk mingelbuffé, teater och skrev avtal med alla familjerna. Skördefest i början på september Som avslutning bjöd vi in familjerna till en Skördefest i Hemlingbystugan där vi skördade de framgångar projektet lett till, hade tipsrunda, testade elcykel, delade ut diplom och åt en ekologisk tacobuffé.
6 6 Innehåll Tematräffar Tematräffar Energi Tematräff 1 Föreläsare Jan Lemming. Energifrågan allt hetare! Vilka möjligheter finns? Tematräff 2 Vindkraft och solceller, studiebesök Polhemsskolan, Mattias Gustafsson, Gävle Energi. Tematräff Återvinning/Konsumtion Föreläsare Britt-Marie Berglund, Gästrike Återvinnare och Helena Markstedt, Fairtrade. I samband med konsumtionsträffen fick familjerna ett uppdrag: Konsumtionsstopp under två veckors tid. Genom en blogg på vår webbsida berättade familjerna hur det gick, se bilaga 3. Tematräffar Resor Tematräff 1 Föreläsare Lars Igeland, Naturskyddsföreningen, om Hållbart resande. Lars-Åke Skjöld, projektledare Shopping Circle, om Elbilar, Shopping Circle Helena Pettersson Studieförbundet Vuxenskolan, om Öka däcktrycket! Mikael Skoglund, ordförande i Gävles privata bilpool, Gå med i en bilpool! Tematräff 2 Sparsam körning: 30 deltagare utbildade sig under lördagen i Sparsam körning! Ett samarbete mellan Hållbara familjer och Toyota i Gävle. Tematräffar Mat Tematräff 1 Klimatsmart buffé. Matfamiljerna lagade en Klimatsmart buffé i Stadshusets restaurang tillsammans med kocken Daniel Leidstedt, Sodexo, och bjöd in de andra familjerna. Tematräff 2 Matsmart. Föreläsare Eva-Lena Thunberg, Hushållningssällskapet och Helge Berglund, Berglunds bageri. Antal deltagare på Tematräffarna I snitt låg antalet deltagare cirka 50 deltagare per tematräff.
7 7 Innehåll enskilda träffar Respektive område hade olika antal träffar och innehållet var mycket varierande. Energi Inom området Energi blev genomfördes följande enskilda träffar: Två träffar på Gävle Energi som handlade dels om produktion av el och fjärrvärme, miljöarbete internt på Gävle Energi och elpris dels diskussion ROT-avdrag och energideklarationer. Energijakt: Hemma hos besök på pensionatet Bed & Breakfast då det gjordes en energianalys. Resor Hälsotest, Fjärran Höjder Kollektivtrafik och bilpooler Elcykel/bil, sparsam körning och busskort Hållbara familjer provade ISA- Intelligent anpassning av hastighet vid bilkörning. Återvinning Varför sortera! Farligt avfall, vad är det? Studiebesök Mullbacka Mat Föreläsning Eva-Lena Thunberg, Hushållningssällskapet Besök av Bondenära, Anne Johansson Antal deltagare på de enskilda träffarna Antalet deltagare var cirka 15 deltagare per träff. Gjorda studiebesök/filmvisning Mullbacka, kompostanläggningen i Forsbacka Ockelbo Kyckling i Ockelbo Berglunds bageri i Kungsgården Polhemskolans vindkrafts- och solcellsanläggning Film En obekväm sanning. I samarbete med Studiefrämjandet och Stadsbiblioteket
8 8 Resultat mätningar utgångsläge och slutläge och aktiviteter/metoder respektive område Vid projektets början och slut fyllde samtliga familjer i webbenkäter som vi valt att kalla för Utgångsläge och Slutläge. Vi valde att använda webbenkäter för att undvika pappersanvändande samt att förenkla sammanställningen av de resultat som rapporterades in. Utgångsläget visar vilka vanor, förbrukning och konsumtion familjerna har inom respektive område innan projektet. Slutläget visar om familjerna har gjort förändringar inom respektive område. Hälsa, koldioxid och ekonomi samt hur familjer upplever att medverka i projektet är nyckelindikatorer. Utöver det redovisade familjerna i respektive områdesgrupp de förändringar de har gjort inom sitt specialområde, även det genom webbenkäter. Resultat slutläge Vi har gjort en sammanställning av slutläget och genom att familjerna börjat göra medvetna val i sin vardag kan vi se att de har: Minskat utsläpp av fossil koldioxid med åtta ton Minskat bilåkandet med mil Minskat energiförbrukning med kwh Tillsammans har familjerna tjänat kronor vilket innebär i snitt drygt 3000 kr per familj. Över hälften av hushållen använder idag miljömärkt energi 60 procent av lamporna är lågenergivarianter Användningen av ekologiska produkter har mer än fördubblats I dag sorterar familjerna i princip allt avfall Alla familjer fick genomgå utbildning i Sparsam körning. Efter utbildningen minskade familjerna sin bränsleförbrukning med cirka åtta procent. Flera av familjedeltagarna upplevde även att deras hälsa hade förbättrats, se bild. Upplevd hälsa kvinnor Upplevd hälsa män
9 9 Resultat inom respektive område Resultaten i respektive grupp och familj har presenterats via diagram på våra träffar. Här är några av de resultat som kommit fram inom respektive område. Inom området Mat fick familjerna räkna de ekologiska respektive närodlade produkter de hemma under fyra tillfällen. Inom området Energi räknade familjerna lågenergi respektive vanliga glödlampor och Återvinnarfamiljerna vägde sina sopor, se bilder. Ökning ekologiska respektive närodlade produkter i matgruppen Ökning lågenergilampor respektive minskning traditionella lampor i energigruppen
10 10 Förändring Återvinning i Återvinningsgruppen De familjer som valt tema Resor fick testa ISA-utrustning under 4 månader. ISA står för Intelligent anpassning av hastigheten. Testperioden delades in i två etapper. Under etapp 1 kartlades hur de utvalda fordonen användes normalt och hur förarna körde som vanligt. Under etapp 2 var ISA funktionen aktiverad. Resultaten visar tydligt att familjerna minskade både koldioxidutsläpp och hastigheten när utrustningen var aktiverad, Se bilder nedan. ECO index är ett relativt mått på förändringen av bränsleförbrukningen per fordon. Förbrukningen av bränsle minskade med 15 procent i etapp 2. Fortkörningsindex ska enligt Vägverkets rekommendationer vara <5. Andel fortkörning av total sträcka visade en förbättring på 14 procent i etapp 2. Förändrad körning vid användande av ISA i Resgruppen
11 11 Vilka åtgärder genomfördes och hur upplevde familjerna att medverka Vilka åtgärder genomförde familjerna? Under året som gick gavs familjerna många olika förslag på vad de kunde göra för att leva mer hållbart i sin vardag och här kommer ett axplock på vad de valde att göra: Köper mer ekologisk och närproducerad mat. Börjat ställa krav i butiken om de inte har de varor som ni vill ha. Tänker på att inte konsumera mer än vad vi behöver. Åker mer buss och cykel. Bytt till lågenergilampor. Använder torktumlaren mycket mindre. Nyisolering av fönster, temperatursänkning, släcka lampor i rum vi inte befinner oss i. Kokar med lock. Stänger av digitalboxen. Duscha kortare tid. Sänker effekten på bergvärmepumpen. Installerat luft/luft/värmepump. Säkrat om från 20 A till 16 ampere. Isolerat vinden Försökt att minska användningen av varmvatten. Funderat på solpaneler och solceller, minskat bilåkande, mer buss, mer buss och tåg, mindre bensin, mer etanol, använda basvaror/råvaror mer i matlagningen, bättre sortering av återvinning - mer blir sorterat. Ytterligare experimenterat med belysningen. Bytt till snålspolande toaletter. Fått alla barnen medvetna och delaktiga i stand-by hanteringen. Avslagen värmepump under sommaren. Test av LED-spot-light. Investerat i ny kyl och frys. Använder torktumlaren endast i nödfall. Monterat termostater på alla element(fjärrvärme). Försöker att inventera eldrivna apparater/maskiner för att bli medveten om dess kostnader - och kanske ändra användningen av dem. Varmkomposterar på ett mera strukturerat sätt, överhuvudtaget ser till redan vid inköp på återvinningsbiten. Stänger vi av datorn, skärm och annat via kombinationsskarvdosa så att allt stängs helt av. Hur upplevde familjerna att medverka i Hållbara familjer? I vår utvärdering ställdes frågan: Vad har er medverkan i Hållbara familjer inneburit/betytt för er? Det kom in både konkreta svar men även lite längre kommentarer från en del av familjerna. Konkreta svar Det var en trevlig och lärorik upplevelse. Jätteroligt, utvecklande, inspirerande. Det var positivt, bra att få tips hur man spar in på el och andra saker. Bra! Jättekul, vi har lärt oss mycket. Det var ett startskott för mig och i börja tänka. Hur vi på enkla sätt i vår vardag kunde bli mer miljömedveten inte bara i mat. Även hur jag kunde förmedla till kamrater/arbetskamrater om
12 12 ekologiskt/ närodlade matvaror om varför vi ska välja det. Kul och inspirerande, tankeväckande och kunskapsbringande. Som jättebra, att genom olika mötesforum och dialogmöjligheter få knöa in ert budskap och att slippa tjata själv. Vi hade en genomgående positiv upplevelse med bra föreläsningar och ett bra upplägg. Det kunde vara lite svårt att hinna vara med på allt men det mesta kunde vi ändå vara med på. Att träffa andra hållbara familjer Stolthet över att faktiskt försöka vara en del av lösningen på klimatproblemet! Ökad motivation att göra det "lilla" vi kan! Kommentarer Familjen Zetterholm Tack för givande år. Intresset har ökat och vi är mer intresserade nu än när vi började. För egen del uppfyllde projektet mer än väl syftet. Mitt mål med att delta var för att få de övriga i min familj att tänka mer i miljötankar och att få dem att tända till. Störst effekt märker jag på mina barn, de tänker annorlunda nu inte minst matbiten, att tänka klimatsmart, miljötankar i stort. Familjen Hellstrand Vi tycker det har varit roligt och lärorikt. Mycket nytta av många tips i vardagen. Glada att vi varit med! Familjen Nordsell Att låta klimatsmart genomsyra vardagen har bidragit till hela gruppens goda resultat, KUL! Ingen kan göra allt men alla kan göra något gillar vi! Familjen Wallinder Ett roligt och givande år som inspirerar att fortsätta på samma spår! Familjen Hammarstrand Projektet borde vara på flera år för det är först nu man börjar komma igång och se resultat. Ser gärna att det blir en slags uppföljning om ett år. Informationskanaler I första hand se vi familjerna som de största informationskanalerna. Genom dem har vi nått ut till deras arbetsplatser, skolor, släkt och vänner. Vi har använt oss av stadstavlorna i Gävle, gjort reklam i stadsbussarna och på webbplatser som goodliving.nu, genom medlemstidningar och i dagstidningar där vi annonserat efter familjerna. Hållbara familjer har även fått ett stort medialt intresse. Uppmärksamhet kring Hållbara familjer Media Dagstidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad Under det år som gått har dagstidningarna i Gävle visat stort intresse av projektet. Redan i början vid sökandet efter familjerna väcktes intresset och tidningarna har bidragit till att projektet har blivit synligt för många gävlebor. Vid de flesta tematräffar har media varit på plats och det har blivit många artiklar och ofta helsidor och dubbeluppslag. Totalt har det varit 20 artiklar i Gefle Dagblad och i Arbetarbladet.
13 13 Andra tidningar Hållbara familjer har medverkat i Tidningen Gävle två gånger, i Good Living, i Gästrike Återvinnares medlemstidning Ren information, i tidningen Stadsbyggnad och i årsredovisningen för Gävle Energi. Gavle.se Hållbara familjer har visats som nyhet på gavle.se. Högskolan Under året har två B-uppsatser gjorts med koppling till Hållbara familjer. Hälsopedagogprogrammet: Motivation till miljöengagemang. Vad är det som motiverar individen till att vilja göra miljövänliga val? Dataingenjörsprogrammet: Footprint 2008 Hur kan man på bästa möjliga sätt skapa medvetenhet om de koldioxidutsläpp man som människa gör varje vecka, samt beräkna dessa utsläpp? De utvecklade ett program där man som användare kan lägga till vad man har ätit, hur man har transporterat sig, i vilken mån man har sopsorterat samt hur mycket elektricitet man har förbrukat. Programmet kallades FootPrint. Ringar på vattnet Tanken med Hållbara familjer är att deras medverkan ska ge ringar på vattnet och bland annat har vi sett följande: Sparsam körning utbildning för anställda på en av familjerna arbetsplatser, Älvkarleby Hus Återvinningskassar har delats ut till 5 av familjernas arbetsplatser Energijakt på pensionat arbetsplats för en familjemedlem Gavle Central Konferens har hyrt deras lokaler och efterfrågat ekologisk fika, det har lett till att de vill miljöcertifiera sig efter att vi varit där Gävle Energi bjöds in till Lantmäteriet av familj som arbetar där Hållbara familjer besökte gymnasieklasser på Polhemsskolan Hållbara familjer deltog i Gästrikeloppet under Europeiska Trafikantveckan
14 14 Ekonomi i pengar och i tid Vi har gjort en sammanställning över hur mycket kostnader det varit kring projektet det varit plus hur mycket tid projektgruppen totalt lagt ner. Kostnad i kronor Total kostnad för projektet förutom arbetstid: kr Webbenkäter Hyra lokaler Annonsering dagstidningar Framtagande av layout Hållbar VarDag-kassar (marknadsföring) Uppbyggnad av hemsida Föreläsare Konsult Hushållningssällskapet Fika Give a ways i form av busskort, även kallat värdekort, Sparsam körning-utbildningar, energimätare, hälsotest, återvinningskassar, Gävle Energis Elsparbok, grenuttag, ficklampa, lågenergilampor, bad och biobiljetter. ISA-utrustning, ISA står för Intelligent hastighetsanpassning, bekostades av Vägverket Region Mitt. Nedlagd arbetstid Total tid för projektets första år: 1120 h = 28 arbetsveckor Förutom den tid som lades ner på de träffar projektgruppen hade med familjerna möttes projektgruppen separat. Innan projektet startades upp träffades projektgruppen från lunch till lunch för att planera upplägg. Under året har projektgruppen sedan träffats regelbundet, cirka en gång per månad för planering och alltid en timme innan tematräffarnas start. Efter cirka ett halvår gjordes en halvtidsutvärdering och efter det första årets utgång användes en heldag för utvärdering. Projektledare 400 h. Projektledaren har under året lagt tid på följande: Tid för planering av upplägg Förberedelse för möten med arbetsgrupp och familjer Möten kvällstid Arbete med webben Arbete med nyhetsbrev Pressinbjudningar Planering av innehåll webbenkäter Energi 300 h uppdelat på tre personer.
15 15 Återvinning 110 h uppdelat på två personer. Mat För området Mat anlitades en konsult från Hushållningssällskapet 30 h och projektledaren bidrog också med 30 h, totalt 60 h. Resor 250 h uppdelat på en person. Samarbetspartners Gävle Energi Gästrike Återvinnare Bygg och Miljö Tekniska kontoret Kommunledningskontoret Gävle Stadshus restaurang Sodexo Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan Högskolan i Gävle Fjärran höjder Bil- och cykelhandlarna i Gävle Hushållningssällskapet X-Trafik Swebus Bondenära Berglunds Bageri Vägverket Region Mitt Hemlingbystugan Gävle Central konferens Framgångsfaktorer Samverkanspartners Medieintresse Engagerade familjer Uppföljning av (o) vanorna Användande av webbenkäter vilket vi tjänat mycket tid på Ringar på vattnet
16 16 Erfarenheter till förbättringar Vi kommer under nästa omgång inte dela upp familjerna i områdesgrupper utan familjerna får ta del av alla områden. Nyhetsbrev blev inte gjorda som planerat, vilket berodde på dels tidsbrist men även problem med den fil som vi använde för nyhetsbrevet. Nästa omgång behöver vi se vilka nya informationskanaler vi kan använda. Våra inspiratörer Karlstad Miljövardag Kalmar Klimatpiloterna Våra familjers engagemang
17 Bilaga 1 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn (vx), (dir) Mobil bodil.durebrandt@gavle.se
18 Sid 2 (6) Bakgrund Hållbara familjer är en av flera aktiviteter som ingår i Hållbar VarDag i Gävle. Hållbar VarDag i Gävle är ett samlat begrepp hur Gävle arbetar med ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling och som vänder sig mot gävleborna. Avsikten är att genom samverkan, delaktighet och erfarenhetsutbyte visa att varje enskild individs insats har betydelse och är nödvändigt för att skapa ett hållbart Gävle. Hållbar VarDag i Gävle omfattar idag fyra områden: Energi, Mat, Transporter och Återvinning och innehåller fyra aktiviteter. Tanken är att Hållbar VarDag i Gävle ska vidareutvecklas för att senare omfatta fler områden och aktiviteter. Hållbart resande - en samverkansprocess mellan Kommunledningskontoret, Tekniska kontoret och Vägverket Region Mitt för att påverka attityder och beteende kopplat till hållbart resande. Interna utbildningar Hållbar VarDag utbildning för Gävle kommuns anställda. Ett samarbete mellan Gästrike Återvinnare, Gävle Energi, Sodexho AB och Gävle kommun. Hållbara inköp av ekologiska och närodlade produkter bland gävleborna öka andelen ekologiska produkter genom att ställa miljökrav vid upphandlingar som kommunen gör samt utbilda och informera Gävleborna om varför det har betydelse att välja ekologiska och närodlade produkter. Hållbara familjer - Hållbara familjer innebär ett konkret sätt att visa gävleborna att det går att förändra beteenden och attityder i sin vardag. Vi människor behöver kontinuerligt bli påminda om att det vi gör har betydelse och har påverkan på vår miljö. Genom Hållbara familjer kommer vi att marknadsföra och visa på möjligheter att det går att påverka till det positiva genom att förändra våra levnadsvanor i vår vardag. Hållbara familjer arbetar efter mottot: Ingen kan inte göra allt men alla kan göra lite. Mål Målet med Hållbara familjer i Gävle är att gävleborna ska minska energiförbrukningen och öka andelen förnyelsebar energi, minska fossila koldioxidutsläpp samt öka inköp av ekologiska och närodlade produkter i Gävle kommun. Riktlinjer är Gävle kommuns lokala miljömål.
19 Sid 3 (6) Syfte Syftet med Hållbara familjer är att visa att medborgare i hemmiljö och vardag med enkla medel kan minska miljöpåverkan och konsumtion samt förbättra ekonomin och hälsan. Med denna kunskap kan medborgare, företag och organisationer agera och inspireras till att göra smarta och långsiktiga val för en hållbar utveckling. Målgrupp Målgrupp för Hållbara familjer är familjemedlemmar samt deras kontaktnät. Barn Ungdomar Vuxna Äldre Företag, organisationer Idrottsföreningar Skolor Områden Hållbara familjer i Gävle omfattar fyra områden: Energi Mat Transporter Återvinning Organisation Processgrupp: Gävle Energi Gästrike Återvinnare Tekniska kontoret Bygg och miljö Kommunledningskontoret Processledare är Hållbarhetsutvecklare, Kommunledningskontoret Samverkan Samverkan kommer att ske på bred front med många aktörer utöver dem som medverkar i processgruppen, inledningsvis är tänkta samverkanspartners:
20 Sid 4 (6) Gävle kommuns övriga förvaltningar samt kommunens folkhälsosamordnare och områdesutvecklare, Gavlegårdarna, X-Trafik, Gävle Dala Energikontor, Miljötinget, Sodexho AB, X-MaTs, Studieförbund, EMC-Ekologiskt marknadscentrum, Vägverket Region Mitt, Hyresgästföreningen, Länsstyrelsen, Landstinget Gävleborg, NTF, cykel- och bilhandlare och Hushållningssällskapet. Metod och Upplägg Cirka 25 familjer/år kommer under tre år att få lära sig leva lite mer miljö- och klimatvänligt. Familjerna får välja fokusområde att arbeta kring och de kommer under året att få regelbundet stöd och vägledning genom föreläsningar, studiebesök och erfarenhetsutbyten med andra deltagande familjer. Alla familjer får göra en nulägesbeskrivning över deras vanor, förbrukning och konsumtion inom respektive område och vi kommer kontinuerligt att följa upp och presentera resultaten genom flera informationskanaler. Familjesammansättning och boendeform bland medverkande familjer ska vara varierande, det vill säga att både villaägare och lägenhetsinnehavare, glesbygd och tätort, samt alla typer av hushåll medverkar. Möten Tanken är att vi ska ha cirka fem gemensamma möten och 5 enskilda möten. På de gemensamma mötena har vi föreläsningar och delar med oss av våra erfarenheter. Till alla gemensamma möten föreslås att media bjuds in. På de enskilda mötena är det viktigt att lära känna varandra och ge utrymme för ett dela erfarenheter samt mer ingående prata kring respektive område. Genom familjerna är det tänkt att nå ut till barnens skolor, föräldrars arbetsplatser och mor- och farföräldrars nätverk. Första omgången Hållbara familjer beräknas starta i september Informationskanaler Hemsida Nyhetsbrev per e-post i första hand Lokala dagstidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet är intresserade att följa familjer på nära håll TV SVT eventuellt göra en dokumentär om Hållbara familjer Radio intervjua medverkande familjemedlemmar? Familjernas kontaktnät Uppföljning och Indikatorer Uppföljning är den viktigaste delen i Hållbara familjer och vi följer de förändringar som sker inom familjerna under det år de medverkar.
21 Sid 5 (6) Koldioxid, ekonomi, hälsa och hur familjer upplever att medverka i projektet är nyckelindikatorer. Samtliga familjer kommer att få göra en nulägesbeskrivning av följande: Hälsotest för de som vill och då mäta bland annat syreupptagning och vikt. Elförbrukning i kostnad och watt och om det är grön eller vanlig el Uppvärmningskostnad och vilken energikälla Räkna lampor Checklista Vad sopsorterar ni dag? Antal bilar i hushållet Förbrukning per bil Miljöbil? Körda mil Kostnad per bil Avstånd arbete/skola Hur långt till affär som handlas mest i På en skala, hur mycket: Gång Cykling Kollektivt resande På en skala, hur mycket: Ekonomi Inhandling miljömärkta produkter Inhandling ekologiska produkter Handlar i närmaste mataffär eller i köpcentrum? Under de tre år som är planerade går medverkande organisationer i projektgrupp och samverkanspartners in med arbetstid och erbjudanden till medverkande familjer. För marknadsföring och utåtriktade aktiviteter har medel från Särskilda utvecklings insatser, Gävle kommun tilldelats: kr kr kr 2011 Har inte behandlats än Årligen avsätts förutom ovanstående cirka kr från Övergripande planering.
22 Sid 6 (6) Tidsplan 25 familjer/år under tre års tid, med start september 2008 och avslut september Projektgrupp och samverkanspartners träffas löpande. Tid Aktivitet Maj-juni 2008 Söka familjer Omgång 1 Augusti 2008 Augusti 2008 Välja ut familjer Meddela familjer September 2008 Kick-off Omgång 1 September -oktober 2008 Löpande under året Var tredje månad Nulägesbeskrivning i respektive familj Möten, förläsningar, erfarenhetsutbyte, cirka 5 gemensamma möten och 5 möten med respektive område Uppföljning av genomförda aktiviteter inom respektive familj Maj-juni 2009 Söka familjer Omgång 2 Augusti 2009 Augusti 2009 Välja ut familjer Meddela familjer September 2009 Avslut Omgång 1 September 2009 Kick-off Omgång 2 Oktober-november 2009 Utvärdering Omgång 1 Löpande under året Var tredje månad Maj-juni 2010 Söka familjer Omgång 3 Augusti 2010 Augusti 2010 Möten, förläsningar, erfarenhetsutbyte, cirka 5 gemensamma möten och 5 möten med respektive område Uppföljning av genomförda aktiviteter inom respektive familj Välja ut familjer Meddela familjer September 2010 Avslut Omgång 2 September 2010 Kick-off Omgång 3 Oktober-november 2010 Utvärdering Omgång 2 Löpande under året Var tredje månad Möten, förläsningar, erfarenhetsutbyte, cirka 5 gemensamma möten och 5 möten med respektive område Uppföljning av genomförda aktiviteter inom respektive familj September 2011 Avslut Omgång 3 Oktober-november 2011 Utvärdering
23 Bilaga 2 Sida 1 av Hållbara Familjer - Utgångsläget För de familjer som medverkar i projektet från sep 2008 till sep 2009 *= obligatorisk fråga Bakgrundsdata *1. Vilken familj är ni? Välj nedan *2. Vilken grupp tillhör ni? Energi Återvinning Resor Mat Förväntningar Välj ETT svar *3. Er viktigaste förväntning att vara med i Hållbara Familjer? Här kan ni markera ett eller flera svarsalternativ - men max 4! Ökad medvetenhet Minska miljöbelastning Stöd utifrån våra behov Utbildning Spara pengar Minska koldioxidutsläpp Miljöambassadörer Bättre hälsa Annat, nämligen: Samtliga familjer ska i detta läge - Utgångsläget - besvara samtliga nedanstående frågor!! Energi *4. Föregående års förbrukning av hushållsel, i kwh? Mer än 6000, nämligen totalt: *5. Har ni miljömärkt el? Ja Nej *6. Energikälla för uppvärmning? Här kan ni markera ett eller flera svarsalternativ! El Olja Fjärrvärme Välj ETT svar
Hållbara familjer i Gävle
2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),
Läs merSlutrapport Hållbara familjer
1 Slutrapport Hållbara familjer i Gävle 2010-2011 Innehåll Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sammanfattning...3 Genomförande Hållbara familjer 2010-2011...4 Medverkande i projektgruppen
Läs merSlutrapport Hållbara familjer i Gävle 2009-2010
1 Slutrapport Hållbara familjer i Gävle 2009-2010 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Genomförande Hållbara familjer 2009-2010...4 Medverkande i projektgruppen kring Hållbar VarDag i Gävle...4 Marknadsföring
Läs mertokiga transporter SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du
Läs merTropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering
är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en
Läs merATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013
ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...
Läs merMinnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing
MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.
Läs merInnehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?
Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla
Läs mer1 december B Kära dagbok!
1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att
Läs merOm rapporten. Direkt effekt 2014 - PostNord
Direkt effekt 0 - PostNord Om rapporten Rapporten DR-monitorn 0 bygger på resultaten från en undersökning av svenskarnas attityder till och vanor kring att ta emot reklam i olika kanaler, främst direktreklam
Läs merProv svensk grammatik
Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.
Läs merSeptember Minska klimatpåverkan på arbetsplatsen med Vision
September 2019 Minska klimatpåverkan på arbetsplatsen med Vision 2 Skulle du vilja göra mer för klimatet men vet inte riktigt var du ska börja? Genom ändrade beteenden på jobbet kan till synes små insatser
Läs merUppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Läs merUtvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
Läs merEXEMPELTEXTER SKRIVA D
EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta
Läs merBli klimatsmart. ett projekt
Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart
Läs merRapport: Enkätundersökning - givare
Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?
Läs merTvå veckors köpstopp!
Två veckors köpstopp! Detta uppdrag är det inte meningen att du ska göra något aktivt -utan snarare tvärtom. Den mest ekologiska varan är den du aldrig köper! Därför är uppdrag 8 ett två veckor långt köpstopp
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merSveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008
Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika
Läs merKLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS
KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merEnergismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!
Tänkvärt! Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön.
Läs merdöden i datorn SPN-uppdrag
HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till
Läs mer79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.
79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat
Läs merAllmänheten och växthuseffekten 2006
Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om
Läs merHandledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.
Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.
Läs merKungsträdgården 1-6 juni 2011
20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merProjektet Eddies hemliga vän
Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen
Läs merVem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson
Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/5-2010 Handledare: Eva Nilsson Innehållsförteckning Inledning..1 Bakgrund.1 Syfte 1 Metod 1 Resultat 1 Slutsats
Läs merCELLS 527167-LLP-1-2012-1-HU-GRUNDTVIG-GMP This project has been funded with support from the European Commission
An#online#system#for#managing#Topics#and#Actions#and#basic# household#data#for#a#generic#ecoteam#program# Concept# GAPHouseholdprogramscollectbasichouseholddata,suchassizeofhousehold,typeof home,typeofheatingsystemetc,aswellasactionsintopicslikegarbage,water,energy
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merDärför är din insats för miljön viktig
Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.
Läs merFEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012
FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merStadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
Läs merInvestera i Dig själv & våga förändra!
Investera i Dig själv & våga förändra! Bli en av oss på Milook 1 Är Du redo att prova på något nytt, få in flärd och glamour i Din vardag? Som återförsäljare/stylist väntar spännande utmaningar och personlig
Läs merMål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm
Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i
Läs merEnergieffektivisering
Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.
Läs merElförsörjning med hjälp av solceller
Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merEnergismarta tips. Bra för både miljön och plånboken
Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön. Vet du att du gör en insats för miljön, bara genom att leva ditt vanliga vardagsliv?
Läs merLyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.
Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag
Läs merHÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN
MILJÖFÖRVALTNINGEN RÅDRUMMET Karlstad 2014 CHECKLISTA HÅLLBARA EVENEMANG I KARLSTADS KOMMUN Hej! Vi vill hjälpa dig att göra ditt evenemang så hållbart som möjligt: miljömässigt, socialt och ekonomiskt.
Läs merAllmänheten och klimatförändringen 2007
Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:
Läs merHållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är
ällar, företagserbjudanden och serar på att ge information och energianvändning. Du bestämut. Det finns tusentals möjlighema vad och hur mycket man vill holm av hushåll är välkomna i Klimatushåll som kan
Läs merPartybrudarna som vaskade allt!
Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att
Läs merVi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!
Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel
Läs merICA-kundernas syn på hållbarhet
ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.
Läs merFörskolelärare att jobba med framtiden
2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.
Läs merVadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.
Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.
Läs merFöräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999
Sammanställning av utvärderingar från Föräldramöten och, vårterminen 1999 Inledning På uppdrag av hälso- och sjukvårdens folkhälsoenhet i Borås, har nio föräldramöten genomförts på försök under vårterminen
Läs merStocksundsskolans Fyror!
Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och
Läs merLärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson
Teknik med el sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål ur Lgr 11: Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta (Teknik åk 4-6) Olika sätt att hushålla med
Läs merUtvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013
Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19
Läs merUtvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare
Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om
Läs merStadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
Läs merHållbara familjer 2010-2011
Hållbara familjer 2010-2011 Varför vill ni delta i Hållbar VarDag i Gävle? Familjen Axelson Vi har ett stort intresse för natur och miljö och tycker det är viktigt att påverka barnen i rätt riktning. Det
Läs merUtvärdering Målsman 2011
Utvärdering Målsman 2011 Var informationen innan kollot tillräcklig? (76 svar) 80 60 40 20 0 Ja (100%, 76 st) Nej (0%, 0st) Om nej, vad tycker ni saknades? Informativ hemsida. Mycket bra info hemskickad.
Läs merKvällen. Inledning och presentation
Idrott och energi Kvällen Inledning och presentation Information om projektet Energismart idrottsförening Energiarbete på anläggning Goda exempel Fikapaus Information om material och stöd från SISU Eknomiskt
Läs merPostadress: Mölnlycke
MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt
Läs merKvinnor handlar mer miljövänligt än män 2 Publicerat 2007-12-02 23:59
Vilka miljö-val gör kvinnor respektive män varje dag? Arbete av: Jesper Rasmussen 9c -- Handledare: Senait Bohlin Inledning: Under vecka hade vi tema arbete, hållbar utveckling. Min undersökning gick ut
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merUtvärdering att skriva för webben - Snabbrapport
Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merUtvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre
2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans
Läs merVerksamhetsberättelse Energi- och klimatrådgivningen 2011
Verksamhetsberättelse Energi- och klimatrådgivningen 2011 2 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 AKTIVITETER... 4 Företagskväll på Norrgården... 4 40-års kalas för kommunen... 4 Ista n utan min bil / Europeiska
Läs merTidningstjänst AB och miljön
Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt
Läs merTestresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1
Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs mer10 september. 4 september
I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag
Läs merFråga 1 6 Barnens kommentarer
Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort
Läs merENERGIKONTOR SYDOSTS NYHETSBREV OM EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911)
TRAFIKANTVECKAN, NR 7-2008 (080911) Ett 40-tal aktiviteter under trafikantveckan Cirka 40 aktiviteter med koppling till hållbart resande kommer att genomföras i regionen under Europeiska trafikantveckan.
Läs merEn introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2
En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att
Läs merMuntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:
Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma
Läs mer2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)
Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för
Läs merKLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!
vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande
Läs merRådslag samverkan för hållbar framtid Idéer
Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Realize AB 1 (11) 1 Frågor inom Hållbar utveckling Framtagna frågor för arbetet med hållbar utveckling 1.1 Hur kan jag själv agera för att bidra till hållbar
Läs merInformationsblad 2-2011 till medlemmar och hyresgäster
Informationsblad 2-2011 till medlemmar och hyresgäster 2011-06-20 Foto: Håkan Hedqvist Hej! Ja, då var sommaren här igen! Hoppas så många som möjligt passar på att njuta av den fina gården och att använda
Läs merFORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se
FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Läs merSLUTRAPPORT Delprojekt Ungdomsprojekt 2.0 Leader Ystad-Österlenregionen SJV 2011-4409
SLUTRAPPORT Delprojekt Ungdomsprojekt 2.0 Leader Ystad-Österlenregionen SJV 2011-4409 Leaderkontorets anteckningar Inkom: 2012-11-19 Diarienr: 314/12 Objektnr: 0044 Namn på projektet: Skånes Ponnyagility
Läs merResultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar
1 Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar 2012-06-11 Projektets premiärdagar inledande utbildningstillfällen med fokus på två av målgruppens mest efterfrågade utvecklingsområden ägde
Läs merTema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.
Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.
Läs merAnta utmaningen och bli ELvis!
Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din
Läs merLadda för fotboll i Södertälje FK
Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?
Läs merECOKEY. Ecokey - Nyckeln till en bättre miljö.
Ecokey - Nyckeln en bättre miljö. Ecokey är konceptet som engagerar och motiverar människor i alla åldrar på ett enkelt, och nytänkande sätt. Grundtanken är att få människor att vilja färdas miljövänligt,
Läs merGRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN
GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN Theresa Knopp Natur och Miljö -2014- Vad är Grön Flagg? Daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Ett internationellt
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs mer1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter
Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs mer2014-11-27 Energi och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo
Gyllene skräp festivalen MÄSSTITEL Gyllene skräp ORT Vadstena FRÅN DATUM TILL DATUM PLATS 2014-07-04 2014-07-04 Slottet Vadstena Energirådgivare Vadstena- Ödeshög Bild 1 Mässmontern Mässan Mässan är en
Läs merVem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?
Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.
Läs merKlimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa
KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från
Läs merUtvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans
Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under
Läs mer