Examensarbete. 15 ho gskolepoa ng, grundniva. Till vilket pris? En studie om elitsatsning parallellt med studier under gymnasieåren. At what cost?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. 15 ho gskolepoa ng, grundniva. Till vilket pris? En studie om elitsatsning parallellt med studier under gymnasieåren. At what cost?"

Transkript

1 SAMHÄLLE KULTUR IDENTITET Examensarbete 15 ho gskolepoa ng, grundniva Till vilket pris? En studie om elitsatsning parallellt med studier under gymnasieåren At what cost? A study on elite investment in parallel with studies during the upper secondary school Emma Rydin Jacob Seljee Studie- och yrkesva gledarexamen 180 hp Examinator: Anders Hallqvist Datum fo r slutseminarium: Handledare: Peter Håkansson

2 2

3 Sammanfattning Vårt syfte är att undersöka hur svenska elitsatsande gymnasieelever finner en balans mellan studier, livsroller och idrotten, samt hur de tänker kring begreppet karriär och karriärplanering. Studiens titel Till vilket pris?, syftar pa en hypotes där elitsatsande ungdomar offrar möjligheten till att utforska andra livsroller, prioriterar idrotten framför studier och är mindre benägna att karriärplanera för framtiden. För att undersöka detta har vi intervjuat sju gymnasieelever som under gymnasieåren har valt att kombinera en elitsatsning inom idrott parallellt med studier. Under intervjuerna har informanterna fått besvara frågor gällande deras föreställningar om begreppet karriär, upplevd balans mellan livsroller och huruvida de anser sig få stöd för att fatta väl underbyggda val inför framtiden. Resultatet visar på en delad föreställning gällande begreppet karriär och hur detta påverkar deras karriärplanering. Majoriteten av informanternas föreställningar om begreppet karriär innefattade en form av progression, samt framgång och lycka. Föreställningen av begreppet återspeglar sig i karriärplaneringen, vilket visar sig i hur informanterna karriärplanerar i större utsträckning än vad som framgått i den tidigare forskning. Det visar även på en medvetenhet gällande informanternas framtida karriärer, dock karriärplanerar de i en bred bemärkelse då syftet med karriärplaneringen ännu inte är helt bestämt. Resultatet visar också på hur majoriteten av informanterna allt som oftast väljer att prioritera idrotten framför det sociala livet, och även framför studier. Majoriteten av informanterna menar på att det främsta stödet till att fatta väl underbyggda val inför framtiden kommer hemifrån. Resultatet har analyserats utifrån Career Development Theory och Teorin om Rationella Val. Nyckelord Balans, livsroller, elitidrott, karriär, karriärplanering 3

4 Fo rord Vi vill börja med ett stort tack till vår handledare Peter Håkansson som med vaken blick och skarpt sinne har bidragit med värdefulla och konstruktiva kommentarer och synpunkter under arbetets gång. Vi är tacksamma för det stöd du gett oss. Ett stort tack ska även riktas till Connie Larsen och Lisa Johansson som varit till stor hjälp i att öppna dörrar som gjort att vi fått tag på informanter. Ett extra tack till Connie som dessutom lånade ut sitt arbetsrum till oss under flera intervjuer. Avslutningsvis vill vi självklart även tacka de informanter som ställt upp och avsatt tid till att vara oss behjälpliga. Arbetsfördelning Vårt gemensamma arbete är vad som lett oss fram till slutprodukten som är denna uppsats. Vi har skrivit texten tillsammans, dock har Jacob varit mer ledande i avsnittet om Career Development Theory och var även den som kom på idén till uppsatsen. Emma har å andra sidan varit mer ledande i avsnittet om teorin om rationella val. Samtliga delar i uppsatsen genomsyras dock av oss båda då vi stundom skrivit och stundom läst igenom alla kapitel tillsammans. På så sätt har vi agerat varandras kritiker likväl som bollplank. Samarbetet kring all text har gjorts i förhoppning om att det ska underlätta den röda tråden och göra arbetet mer enhetligt, både språk- och innehållsmässigt. 4

5 Inneha llsfo rteckning FO RORD... 4 ARBETSFÖRDELNING... 4 INNEHA LLSFO RTECKNING INLEDNING Syfte och fra gesta llningar Disposition Begreppet karriär Begreppet övergång BAKGRUND Uppkomsten av RIG och NIU Programstruktur för elitidrottsgymnasium Riksidrottsgymnasium (RIG) Nationellt godkänt idrottsgymnasium (NIU) TIDIGARE FORSKNING Självbild Övergångar Sammanfattning TEORETISKA PERSPEKTIV Career Development Theory Sammanfattning Teorin om Rationella Val Krav på rationella önskemål Krav på rationella uppfattningar

6 4.2.3 Krav på rationellt val Sammanfattning METOD Metodval Analysmetod Urval Etiska överväganden Reliabilitet och Validitet RESULTAT Vilken föreställning har eleverna om begreppet karriär och på vilket sätt påverkar detta deras karriärplanering? Hur upplever eleverna balansen mellan rollen som idrottare och elev? Vilket stöd anser sig eleverna få för att göra väl underbyggda val inför framtiden? Sammanfattning ANALYS OCH DISKUSSION Vilken föreställning har eleverna om begreppet karriär och på vilket sätt påverkar detta deras karriärplanering? Hur upplever eleverna balansen mellan rollen som idrottare och elev? Vilket stöd anser sig eleverna få för att fatta väl underbyggda val inför framtiden? AVSLUTANDE DISKUSSION OCH REFLEKTIONER Resultatdiskussion Teoridiskussion Metoddiskussion och förslag pa framtida forskning REFERENSLISTA

7 1.Inledning Vad innebär det att satsa på en idrott på elitnivå parallellt med gymnasiestudier? I den allmänna debatten beskriver Lisa Skeppstedt (2018) hur en elitsatsning i kombination med studier är något som kräver mycket disciplin och lyfter fram att det kan vara utmanande att nå goda resultat inom båda områden. Skeppstedt (2018) lyfter även fram att det bland annat är vanligt att elitsatsande ungdomar förlänger sin gymnasietid med ett år eftersom det ger mer tid till träning. Enligt regeringen (Prop. 1998/99:107P) beskrivs grundtanken med idrottsgymnasium som att: Elitidrottarna ska kunna gå vidare i ett normalt liv i samha llet na r deras idrottskarria rer a r över. Det a r därför ett nationellt intresse att unga elitidrottssatsande ungdomar ges möjligheter att kombinera utbildning och idrott under gymnasiea ren. Svenska Riksidrottsförbundet definierar elitsatsning som Kra vande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade prestations- och resultatma l (2013). Samtidigt önskar Sveriges regering landets unga möjlighet att kombinera studier med elitidrott. Övergången till elitnivå sker vanligtvis under ungdomsåren, i de flesta fall när ungdomarna är runt arton och nitton år, vilket kan vara utmanande att ta sig an parallellt med utbildning och ett socialt liv (Ryba et al. 2015, 47 55). I ett flertal internationella artiklar gällande ungdomars elitsatsning i kombination med studier, lyfts just begränsningar gällande ungdomarnas karriärplanering för framtiden. Dessa artiklar undersöker dock universitets-eller collegestudenter (Wooten, 1994, 1 9; Lally och Kerr 2005, ). I dagsläget finns det 367 nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) samt 51 stycken riksidrottsgymnasium (RIG) (Lund 2010, 12; Stambulova et al. 2013, 20). Samtidigt visar statistik från Statistiska centralbyrån (2017) att endast ca 2000 personer i Sverige arbetar som professionella idrottsutövare. Stambulova et al. (FoU: 2013:3) menar på nödvändigheten i att utveckla möjligheterna till karriärplanering för ungdomar med elitsatsning under gymnasieåren, då endast fåtalet av dessa kommer att kunna försörja sig på sin idrott. 7

8 Den internationella forskningen påvisar en problematik gällande balansen mellan rollerna som idrottare och universitets-eller collegestudent, samt en bristande karriärplanering för de som kombinerar idrott parallellt med studier. Även den svenska forskningen visar på hur svenska elever vid övergången till idrottsgymnasium upplever en svårighet med balansen mellan rollerna. Ovan beskrivs även en tuff arbetsmarknad för elitidrottare, vilket stärker Stambulovas et al. påstående om en nödvändighet av karriärplanering för elitsatsande ungdomar. Stambulova et al. (2009, 395) menar att forskning om karriärutveckling och övergångar är ett vanligt förekommande forskningsområde, dock undersöker dessa forskningsstudier oftast specifika nationella idrotter och företeelser. 1.1 Syfte och fra gesta llningar Vårt syfte är att undersöka hur svenska elitsatsande gymnasieelever finner en balans mellan studier, livsroller och idrotten, samt hur de tänker kring begreppet karriär och karriärplanering. Vi ställer följande frågor: - Vilken föreställning har eleverna om begreppet karriär och på vilket sätt påverkar detta deras karriärplanering? - Hur upplever eleverna balansen mellan rollen som idrottare och elev? - Vilket stöd anser sig eleverna få för att fatta väl underbyggda val inför framtiden? 1.2 Disposition Denna uppsats börjar med bakgrund i kapitel två. Sedan tar kapitel tre upp tidigare forskningar inom området elitsatsning på gymnasiet och om självbild samt övergångar i relation till karriärplanering för elitidrottare. I kapitel fyra övergår vi till att redovisa de två teoretiska utgångspunkterna som är Donald Supers Career Development Theory samt Teorin om Rationella Val. Kapitel fem tar upp valet av metod där vi inkluderar urval, etiska överväganden och reliabilitet samt validitet. Resultatet i kapitel sex redovisas 8

9 därefter utifrån frågeställningarna och där tillkommer sedan analys och diskussion som en sammanslagen del i kapitel sju för att sedan avrunda med kapitel åtta som innehåller en avslutande diskussion och reflektion. 1.3 Begreppet karriär Ordet karriär förklaras i svenska akademiens ordlista (2009) som en successiv befordringsgång inom ett yrkesområde. Begreppet karriär används dock även i sammanhang utöver yrkesområden, exempelvis inom idrotten, där syftet att successivt utvecklas inom sitt område är det primära istället för befordran inom yrket. Begreppet karriär används också inom studie- och yrkesvägledning (SOU: 2019:04), där begreppet syftar till ett bredare sammanhang som omfattar alla och motsätter sig en hierarkisk ordning. Inom studie- och yrkesvägledning och i det följande kommer begreppet karriär användas för att beskriva individers personliga utveckling genom livet och i det livslånga lärandet Begreppet övergång Begreppet övergång definieras av svenska akademiens ordlista som fo ra ndring fra n ett tillsta nd till ett annat (2015). Begreppet kommer i det följande att användas för att beskriva övergången både till och från tillståndet som idrottare. 9

10 2. Bakgrund Detta kapitel inleds med en beskrivning av uppkomsten av elitidrottsgymnasium och hur de organiserar sin verksamhet, samt en kortare redogörelse för vad som särskiljer RIG och NIU. 2.1 Uppkomsten av RIG och NIU Till följd av riksdagsmotioner kring ungdomsidrott i mitten av sextiotalet tillkom det 1969 förslag med syfte att göra en kombination av studier och elitidrott enklare. Redan 1972 startades en försöksverksamhet där gymnasieelever erbjöds bättre träningsmöjligheter men då utan några förändringar eller anpassningar i deras skolgång i övrigt. Fem år senare tillkom möjligheten att kunna utöva sin idrott istället för fem till åtta timmar av andra skolämnen. År 1982 gjordes denna verksamhet permanent i form av riksidrottsgymnasium (RIG) och kombinationen studier och elitidrott befästes genom ämnet specialidrott (Ds 2000:21, 3, 9, 33). Införandet av nationellt godkända idrottsgymnasium (NIU) skedde under regeringen Reinfeldt i samband med reformen av läroplanen (GY11). Det fanns redan utbildningar med specialidrott som inte var riksrekryterande, men regeringen önskade se en nationell kvalitetskontroll samt koppling till specialidrottsförbund och elitidrott. Utan möjlighet till regionala idrottsutbildningar ansågs det finnas en risk att studier prioriteras bort till förmån för idrotten (prop. 2008/2009: 199). Med detta som utgångspunkt ansåg regeringen att: Uto ver riksrekryterande idrottsutbildningar [...] bo r det finnas andra godka nda idrottsutbildningar som kan anordna a mnet specialidrott. Pa dessa bo r det vara mo jligt att tid inom programfo rdjupningen fa r anva ndas fo r a mnet specialidrott. Dessutom kan det individuella valet och vid behov uto kat program anva ndas fo r a mnet specialidrott. 10

11 Användandet av utökat program för specialidrott föregicks av att en inkludering av samtliga 700 poäng specialidrott inom ett nationellt gymnasieprogram ansågs påverka möjligheten att nå en gymnasieexamen (prop. 2008/2009: 199). 2.2 Programstruktur för elitidrottsgymnasium För ungdomar som avser att elitsatsa på sin idrott som en del av sin gymnasieutbildning finns idag två alternativ. Det ena är NIU, som kan vara antingen regionala eller lokala. Det andra alternativet är RIG, där antagning sker från hela landet. Specifikt för dessa två utbildningar är att endast dessa får ge ämnet specialidrott (Skolverket 2019). Ämnet specialidrott ska möjliggöra prestationsutveckling och en idrottskarriär inom den idrott eleven valt. De sju kurser som ingår inom ämnet specialidrott är Idrottsledarskap, Idrottsspecialisering 1 3 och Tränings- och tävlingslära 1 3. Förutsättningarna för att kunna utöva sin valda idrott på elitnivå står med som ett av de områden som ska utvecklas under dessa kurser. Det är dock först i den tredje kursen i tränings-och tävlingslära som eleverna ska kunna redogöra för vikten av karriärövergång och vilka konsekvenser en avslutad karriär kan innebära (Skolverket, u.å.). Sammanlagt kan en elev läsa upp till 700 poäng specialidrott där 200 poäng förläggs inom programfördjupningen respektive det individuella valet. De resterande 300 poängen kan tillkomma vid godkännande av att läsa utökat program, vilket är något som avgörs av rektor (Skolverket 2019). 2.3 Riksidrottsgymnasium (RIG) Ansvaret gällande RIG är fördelat över fyra parter: Skolverket, Riksidrottsförbundet, Specialidrottsförbundet och kommun/enskild huvudman. Skolverket har ett övergripande ansvar för samtliga gymnasieutbildningar i Sverige, samt ett beslutsfattande gällande vem och vilka idrotter som får bedriva RIG. Innan ett beslut har fattats, skall riksidrottsförbundet ha gjort en rekommendation gällande anordnare och idrott till skolverket. Ansvaret för statsbidrag och utvärdering tillfaller även det 11

12 riksidrottsförbundet. Den aktuella huvudmannen för RIG arbetar i samband med specialidrottsförbundet för styrandet och organisation av verksamheten (Riksidrottsförbundet 2017). 2.4 Nationellt godkänt idrottsgymnasium (NIU) Till skillnad från RIG har NIU endast regional och lokal antagning av elever. Detta betyder att elever som inte är folkbokförda på den aktuella orten för utbildningen, inte har rätt till en förstahandsmottagning. Det förekommer dock avtal mellan kommuner och skolor, vilket kan ge elever rätt till förstahandsmottagning (Riksidrottsförbundet 2017). Ansvaret gällande NIU är utformat på samma vis som för RIG, med skillnaden att riksidrottsförbundet i detta fall inte har något formellt uppdrag, utan verkar istället som ett stöd åt specialidrottsförbunden (Riksidrottsförbundet 2017). 12

13 3. Tidigare forskning Den tidigare forskningen är uppdelad i två delar som ofta behandlas inom detta område, självbild och övergångar. Studier gällande karriärutveckling och övergångar för idrottare har pågått sedan 1960-talet. Forskningsområdena har varierat mellan kontextuella omständigheter, personliga egenskaper och kulturella aspekter (Stambulova et al. 2009, 396). I detta arbete använder vi oss utav en doktorsavhandling och sju internationella vetenskapliga artiklar. Kapitlet avrundas sedan med en sammanfattning. 3.1 Självbild Wooten (1994, 1 9) beskriver hur elitsatsande idrottares karriärprocesser och valstrategier påverkas utifrån den självbild som skapats genom deras idrottskarriärer. I artikeln framgår det hur elitidrottare förväntar sig en särbehandling i livet, beroende på hur de har blivit servade genom respektive idrottskarriärer, och att de därför saknar grundläggande förmågor gällande beslutsprocesser och karriärslivet utanför idrotten. Wooten beskriver även hur idrottare kan uppleva övergången från det privilegierade livet inom idrotten till arbetslivet som svår, då deras självbild utmanas och den roll som tidigare speciell inte längre infrias. Även Lally och Kerr (2005, ) beskriver en problematik gällande självbild och roller för elitsatsande collegestudenter. I artikeln (2005, 276) framgår det hur de elitsatsande bygger en stark identitet kring sin roll som idrottare, men till bekostnad på utforskandet av andra tillgängliga roller, framförallt studentrollen. Vidare presenteras i artikeln tidigare forskning av Murphy et al. (1996, 239) där mätningar av elitsatsande universitetsstudenters karriärmognad samt idrottsidentitet har gjorts. Mätningarna har gjorts med hjälp av Career Maturity Inventory (CMI) samt the Athletic Identity Measurement Scale (AIMS) där resultatet visade att en stark identifiering med sin idrott visade en benägenhet till att ha svårigheter med beslut gällande karriär (1996, ). När studenterna under sina senare år på universitetet insåg att de inte skulle kunna komma 13

14 till en professionell nivå i sin idrott började betygen få större betydelse eftersom en alternativ karriärplan behövde utformas. Det innebar dock en utmaning för dessa studenter då det var omfattande arbete att ta ikapp när denna insikt infann sig. Samtidigt fortsatte även studenterna investera en stor del av sin tid i sin idrott. Idrottsidentiteten upplevde studenterna ha påverkat deras icke-idrottsrelaterade karriäralternativ där flera valde karriärer som ändå relaterade till sport såsom fysioterapeut (Lally och Kerr 2005, 280). Redan 1981 utgjorde problematiken med elitsatsande studenters självbild och karriärprocess grunden för ett nytt vägledningsprogram på Florida universitet i USA. Anledningen var just att idrottsstudenterna visade sig ha större problem med bland annat det sociala livet, studier och framtida utbildnings-och yrkesmöjligheter jämfört med andra studenter (Wittmer et al. 1981, 53 54). Bland annat hade det uppkommit frågor från en student som visade hur självklart det var för studenten att någon annan än universitetet skulle ta hand om denne nu, även om studenten inte visste vem det skulle kunna tänkas vara. Studenten i fråga hade blivit omhändertagen under hela sin studietid och fått allting bokat och ordnat av anledningen att denne var en elitidrottare. Den problematik som påvisas av Wooten (1994) samt Lally och Kerr (2005) var således ett problem redan på 1980-talet. 3.2 Övergångar De studier som fokuserar på ungdomar som kombinerar studier parallellt med idrotten, är oftast riktade mot studenter vid universitet (Stambulova et al. 2009, 403). Stambulova et al. skriver om hur den mest kritiska övergången i idrottskarriären är den från junior till senior. Många idrottare beskriver den övergången som den mest svårhanterliga, då den delar idrottarna i två grupper. Den största gruppen erkänner sitt misslyckande vid övergången och sysselsätter sig istället med idrott som en hobby, och den andra mindre gruppen fortsätter idrottskarriären (2009, 404). Övergången till elitnivå sker vanligtvis under ungdomsåren, i de flesta fall när ungdomarna är runt arton och nitton år (Ryba et al. 2015, 48, 51). Vidare beskrivs det hur utmanande det kan vara att ta sig an denna satsning parallellt med utbildning och ett socialt liv. På grund av att en karriär på elitnivå inom idrott ofta är kortare än andra 14

15 karriärer, och samtidigt kräver mycket av individen, tenderar idrottarna att prioritera just idrottssatsningen före annat. Dessutom blir idrotten i princip uteslutande det som ungdomarna identifierar sig med eftersom de inte utforskar roller och erfarenheter utanför idrotten på det sätt som andra ungdomar gör. Självkänsla och upplevd tillhörighet påverkar dessa ungdomar negativt när de inte lyckades prestera på en för dem önskvärd nivå inom sin sport (Ryba et al. 2015, 52). Stambulova et al. (2013) skriver om hur ungdomar finner övergången mellan reguljär skolgång och RIG som utmanande och grund till identitetsförvirring. Övergången ansågs som komplicerad i och med omfattningen av både skola, idrott och privatliv. Resultaten i studien visade hur ungdomarna fann det svårt att finna en balans mellan idrottsrollen, privatliv och elevrollen. Denna svårighet i att finna balans resulterade i prioriteringar för eleverna, vilket allt som oftast slutade med att idrotten blev prioriterad högst. I en doktorsavhandling av Brandy Sue Leffler (2012, 6) undersöks det huruvida amerikanska universitetsstudenter anser sig vara förberedda för att avsluta sin sportkarriär samt vem dessa studenter anser bör förse dem med information kring detta för att säkerställa en positiv övergång. I resultatet framgår det hur en plan för att avsluta sin idrottskarriär kan medföra en underlättad övergång där studenten har något att se fram emot. Där det hos vissa studenter finns en självbild som är starkt kopplad till sporten kan detta medföra att det blir svårare för studenten att anpassa till ett liv utanför sportvärlden (2012, 106). När det väl är dags för elitidrottare att avsluta sin karriär innebär detta en helt ny självbild och för att det ska bli en positiv övergång kan det vara en fördel att studenten får hjälp att förbereda sig via utbildning eller vägledning (2012, 107). Lefflers studie baserades på ett kvantitativt frågeformulär om 112 frågor. Formuläret bestod av en modifierad Student Athletes Motivation Towards Sport and Academics Questionnaire (SAMSAQ-R), the General Attitude Survey, en modifierad Motives for Physical Activities Measure-Revised (MPAM-R) samt en modifierad Athletes Retirement Decision Inventory (ARDI-R) (2012, 80 81). Majoriteten av studenterna som svarade på frågeformuläret i Lefflers studie (2012, ) hade en plan för karriär och livet efter sportsatsningen, men de som inte hade en plan riskerade dock en försvårad övergång när det väl var dags att avsluta idrottskarriären. En försvårad övergång innebär att idrottaren inte upplever sig kunna lämna sin sport och dess tävlingsmoment för ett liv utan detta (2012, 2). Med anledning att alla ska få en positiv övergång, då det förr eller senare kommer ett slut på sportkarriären, borde därför studenterna enligt Leffler (2012, 116, 118) utbildas inom vikten av att ha en karriärplan. 15

16 I en individs karriärplanering spelar en rad olika faktorer in, både vid övergången till arbetslivet och till vidare studier efter gymnasiet. Detta påvisas i studien av Xiao et al. (2018), där de gjorde en gränsöverskridande undersökning om hur gymnasieelever och High school-studenter karriärplanerar och vilka faktorer som var avgörande i detta. Undersökningen jämförde elever från USA, Sydkorea, Japan och Kina, där resultatet visade att avgörande faktorer för karriärplanering var dialog med föräldrar, studie- och yrkesvägledare, samt att det fanns en ambition att studera vidare på universitet. Studiens resultat är av intresse i detta arbete då det visar på avgörande faktorer gällande karriärplanering för elever i andra länder. 3.3 Sammanfattning Både Wooten samt Lally och Kerr lyfter fram hur elitsatsande ungdomars självbild påverkas av att deras självbild är kopplad till idrotten. Wooten påpekar hur ungdomarnas karriärprocess och valstrategier påverkas och Lally och Kerr poängterar hur en stark idrottsidentitet begränsar andra roller samt karriärbeslut. Stambulova et al. lyfter även fram hur elitsatsande idrottselever i Sverige upplever en viss identitetsförvirring vid övergången till elitsatsningen. Redan 1981 visade Wittmer et al. hur elitsatsande idrottsstudenter på ett amerikanskt universitet upplevde problem med både studier, socialt liv och karriäralternativ i högre grad än icke-idrottsstudenter. De vanligtvis korta idrottskarriärerna gör enligt Ryba et al. att idrotten tar mest fokus i de idrottande ungdomarnas vardag. Leffler trycker dock på vikten av att det ska finnas vägledning och utbildning kring ett liv efter elitsatsningen då de som inte har en plan riskerar att uppleva en försvårad övergång. Avslutningsvis berör majoriteten av den forskning som finns på området främst elitsatsande ungdomar i andra länder än just Sverige, främst representerat är USA. Forskningen från USA berör framförallt college-och universitetsstudenter vilket innebär ungdomar från ungefär arton års ålder. Eftersom det svenska skolsystemet ser annorlunda ut överlappar en svensk gymnasieutbildning till viss del den åldersgrupp som i USA återfinns både i High school och college samt universitet (Utrikespolitiska institutet 2017). Den forskning som finns berör även främst självbild samt övergången till eller från en elitsatsning. Däremot behandlas det inte i någon större utsträckning hur elitsatsande ungdomar tänker kring begreppet karriär och deras egen karriärplanering, samt balansen 16

17 mellan studier, livsroller och idrott. Trots att Lally och Kerr lyfter en del av de områden som är i fokus för denna uppsats återkommer det faktum att både deras och Wootens studier är gjorda i USA. Det finns således en viss lucka i kunskapen om detta område ur ett svenskt perspektiv. 17

18 4. Teoretiska perspektiv I detta kapitel kommer vi att redovisa den teoretiska grunden för uppsatsen. Vi har valt att använda oss utav Donald E. Supers Career Development Theory och Teorin om Rationella Val (TRV). 4.1 Career Development Theory Donald E. Super (1980, ) menar att en individs karriär består av sekvenser från dennes roller genom livet. Dessa roller presenteras i vad Super kallar för en livskarriärregnbåge med faserna: barn, student, bosatt, medborgare, arbetare, make/maka, hemmafru, förälder och pensionär. Dessa roller kommer också med tillhörande beteende och förväntningar som personen inom rollen förväntas få eller förmodas att ha (Super 1980, 282). Super menar att en individs roll måste definieras både genom förväntningar och utförande. Förväntningar skapas av utomstående åskådare, men även genom rollutövaren själv. Utförandet definieras genom graden av tillfredsställelse och hur rollen formas av rollutövaren (1980, 285). Super (1980, ) beskriver de områden där rollerna agerar och verkar som arenor och dessa delas in i fyra olika: Hemmet, samhället, skolan och arbetsplatsen. Det finns också andra arenor där rollerna kan verka, exempelvis idrottsföreningar, kyrkan eller fängelset, men alla roller verkar inte inom alla arenor under en livstid. En roll är alltså inte bunden till att utspela sig på en och samma arena, exempelvis kan en arbetsroll även utspela sig i hemmet om denne väljer att arbeta hemifrån istället för på sin arbetsplats. Detta menar Super (1980, 285) kan leda till inre konflikter hos roll-utövaren, samtidigt som det också kan berika dess omgivning genom att uppvisa fler sidor av sig själv på andra arenor och för andra roller. 18

19 Vidare skriver Super om hur vi människor måste balansera livet annorlunda utifrån de kontextuella fördelarna som vi fått i livet. Detta förklarar han genom att beskriva hur vi har olika förutsättningar utifrån personliga faktorer, som exempelvis intressen, förmågor och värderingar. De personliga faktorerna kombineras med situationsanpassade faktorer, exempelvis geografisk plats, socioekonomisk status, kön och familj. Tillsammans formar dessa faktorer människors livsroller (1980, ). Supers teori tillskriver livsrollerna egenskaper, vilka kan ses som rollens karaktärsdrag. Rollerna genomgår också olika perioder i livet som definieras utifrån de livsuppgifter som tillskrivs perioderna. Super benämner dessa perioder i karriärsbågen som growth, exploration, establishment, maintenance och disengagement. Livsrollerna och perioderna är sammankopplade under en livstid och tillsammans utgör de det livslånga lärandet (Super 1980, 289). Growth kännetecknas genom en ung individs nyfikenhet gällande utforskandet av arbete. I exploration-perioden utforskar individen karriärmöjligheter och fortsätter att utforska, men mer bestämda områden utifrån intresse, resurser och värderingar. Under establishment är individen på arbetsmarknaden och utforskar möjligheten att finna det jobb som passar personligheten och intresset bäst. Vid maintenance har individen valt yrke och utvecklar yrkesfärdigheter inom sitt fält. I den avslutande perioden disengagement, är individen i slutet av sin karriär och blickar mot den stundande pensionen (Super 1980, 293). Den tidigare forskningen vittnar om hur roller och livsperioder kan komma att utmanas vid en elitsatsning inom idrott, vilket kan innebära en förändring av vad som anses viktigt för individen vid olika faser i livet. Supers teori beskriver hur en individ utövar och genomgår olika roller genom livet och att dessa roller tillskrivs egenskaper av rollutövaren och dess omgivning. Därmed anser vi att beskrivningen av livsrollerna och livsperioderna blir användbara vid analysen av resultatet Sammanfattning En roll utövas på flertalet arenor och i olika kontexter, vilket både kan berika och leda till konflikter för rollutövaren. Då samtliga informanter har valt ett gymnasium i syftet att elitsatsa på respektive idrott parallellt med studier, menar vi att Supers teori kan bidra till 19

20 analysen genom att placera informanterna inom respektive roll, och genom rollbeskrivningen kan mönster, skillnader och samband urskiljas. Vidare kan de livsperioder som livsrollerna genomgår användas som ett kompletterande analysverktyg då dessa beskriver faser i rollutövarens liv. Livsperioderna tillskrivs likt livsrollerna egenskaper och färdigheter, vilka kan bidra till en bredare förståelse för informanternas agerande i situationer relaterade till uppsatsens frågeställningar. 4.2 Teorin om Rationella Val Av alla alternativa handlingar som finns för en individ är det flera som faller bort av olika objektiva skäl. Detta kan vara exempelvis att det inte går att rösta på någon som inte ställer upp i det aktuella valet eller det faktum att människor inte kan flyga. Bland de handlingsalternativ som kvarstår väljer individen enligt Teorin om Rationella Val (TRV) det alternativ med det mest effektiva medlet för att uppnå dennes önskemål. På så vis väljs det som för individen är det bästa utfallet utifrån dennes uppfattningar. Inom TRV består förståelsen av en individ och dennes handlingar av rationella önskemål, rationella uppfattningar och rationella val (Aakvaag 2011, ) Krav på rationella önskemål Önskemål är motivationen bakom en individs handlingar och kan vara grund för något som gynnar en själv men likaväl något som även gynnar andra individer. Enligt TRV behöver önskemål vara kompletta, transitiva och logiskt realiserbara. Att vara kompletta innebär att det alltid ska gå att jämföra ens alternativ och föredra ett före andra. Skulle en individ inte klara av att rangordna sina alternativ innebär det en likgiltighet och därmed finns det inte längre ett rationellt skäl att välja det ena alternativet före de andra. En individ kan även ha två alternativ som är så pass olika att det inte går att jämföra dem och därmed inte heller kunna rangordna dem (Aakvaag 2011, ). Att önskemål ska vara transitiva innebär att det sätt som alternativen rangordnas på ska vara överförbart. Detta betyder att om en individ föredrar att springa framför att promenera, samt föredrar att promenera framför att sitta still, så bör denne även föredra 20

21 att springa framför att sitta still. Alternativen kan alltså rangordnas på ett konsistent vis. Det sista kravet på önskemål är att de ska vara logiskt realiserbara. Detta betyder att det ska vara möjligt att förverkliga det. Att till exempel tjäna mer pengar än genomsnittet är logiskt realiserbart, men att alla ska tjäna mer än genomsnittet är inte realiserbart (Aakvaag 2011, 113). Utöver dessa tre krav kan det enligt Aakvaag vara rimligt att ställa ytterligare tre krav. Det första är stabilitet, vilket innebär att önskemål inte ska förändras hela tiden eftersom det då blir svårt att faktiskt realisera dem. Det andra kravet är att önskemål ska vara framtidsinriktade. Detta betyder att framtiden bör, rationellt sett, ha ett något lägre värde än nutiden. Det sista kravet är att önskemål ska ha tillkommit på ett planerat och kontrollerat sätt utan att påverkas av yttre orsaker, att de helt enkelt är autonoma (Aakvaag 2011, 114) Krav på rationella uppfattningar En individs uppfattningar innebär hur personen uppfattar sin omvärld. För att dessa uppfattningar ska vara rationella behöver de uppfylla fem villkor. Första villkoret är att de behöver vara baserade på all tillgänglig information som individen besitter. Det andra villkoret är att det behöver finnas tillräcklig information, vilket kan innebära att en individ behöver ta reda på mer information. Det tredje villkoret är att uppfattningar, precis som önskemålen, behöver vara konsistenta. Det fjärde villkoret är att uppfattningar ska vara logiskt korrekt bildade, det vill säga att inte utgå från egna generaliserande erfarenheter. Femte och sista villkoret är att uppfattningar inte ska vara påverkade av önskemål då detta innebär ett önsketänkande (2011, ) Krav på rationellt val Det som utlöser handlingen av att göra något kallas för handlingsval. Detta är enligt TRV ett överlagt och medvetet beslut med syfte att göra det som mest effektivt uppfyller ens önskemål utifrån de uppfattningar man har. Det finns tre krav för att handlingsvalet ska vara ett rationellt sådant (Aakvaag 2011, 119). Det första kravet är att alternativet som individen väljer ska vara det bästa alternativet för att uppnå det satta målet. Vanor och begär är exempel på sådant som kan hindra 21

22 individen att genomföra det bästa alternativet. Det andra kravet är att välja det bästa alternativet på grund av att det är det bästa alternativet. Det vill säga att det inte räcker med att individen själv uppfattar det som det bästa alternativet, utan att det faktiskt är det bästa. Det sista kravet är att valet ska göras på rätt sätt, vilket innebär att det inte ska ske i exempelvis stundens hetta, utan vara ett val som väljs inom ramarna för att vara rationellt (Aakvaag 2011, ) Sammanfattning Sammanfattningsvis behöver en individs handlingsval enligt TRV baseras på önskemål och uppfattningar som uppfyller de sex respektive fem rationalitetskraven för vardera del. Handlingsvalet behöver sedan väljas utifrån det som faktiskt är det mest effektiva medlet för att uppnå önskemålet i fråga. Detta innebär även att välja det utfall som är bäst utifrån individens uppfattning och slutligen välja det på grund av att det är just det bästa alternativet. TRV kommer användas för att bistå vid analysen för att urskilja om informanternas handlingar har en rationell grund eller ej. Vi har valt att använda oss utav TRV för att vi finner det intressant att urskilja huruvida rollutövarna agerar rationellt genom livsperioderna. 22

23 5. Metod Detta kapitel kommer redogöra för vårt val av kvalitativ metod, hur vi gått tillväga för att analysera det empiriska materialet, urvalet, vilka etiska överväganden som gjorts och reliabilitet och validitet. 5.1 Metodval Med utgångspunkt i att denna uppsats strävar att undersöka hur svenska elitsatsande gymnasieelever finner en balans mellan studier, livsroller och idrotten, samt hur de tänker kring begreppet karriär och karriärplanering, baseras uppsatsen på en kvalitativ metod (Trost och Hultåker 2016, 23). Enligt Larsen (2009, 27) finns det för- och nackdelar med att använda en kvalitativ metod. Användandet av kvalitativ metod kan ge en ökad förståelse av vad den intervjuade informanten menar och ger även möjligheten till att ställa följdfrågor, vilket i sig kan bidra till mer välutformade svar och minimera risken för missförstånd. Den kvalitativa metoden ger också möjligheten att få ut mycket information genom ett och samma möte, vilket kan te sig effektivt och organisatoriskt praktiskt (2009, 24). Larsen (2009, 27) samt Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2015, 52 53) beskriver också riskerna med att använda sig utav en kvalitativ metod, vilket kan yttra sig i den så kallade intervjueffekten, då informanten anpassar sitt svar bland annat efter vad denne tror att intervjuaren vill höra. Detta anser vi viktigt att ha i åtanke då vi som vuxna kommer att intervjua ungdomar och det därmed kan finnas en obalans i maktrelationen. Denna obalans kan dels vara till följd av den nämnda ålderskillnaden, men är också till följd av att vi är de som intervjuar deltagarna. Detta innebär att vi bland annat besitter en kunskap och en agenda som inte nödvändigtvis är uppenbar för de intervjuade. Denna obalans är inte nödvändigtvis något som ska motverkas, däremot anser Kvale och Brinkmann (2015, 53) att vi som intervjuar bör reflektera över denna obalans. 23

24 Samtliga intervjuer har transkriberats och den som inte var den ledande i att ställa frågor under intervjun var den som utförde transkriberingen. En intervjuguide sammanställdes i förväg men uppföljningsfrågor tillkom naturligt under intervjuernas gång utifrån svar från informanterna (Larsen 2008, 84). Förutom att transkribera var den icke-ledande intervjuaren även behjälplig med uppföljningsfrågor under intervjun. För att göra det tydligt delades intervjuguidens frågor in i fyra områden. Första området berörde framtid, det andra karriär, det tredje balansen mellan rollen som elev och idrottare och det fjärde om val och väljande i form av vilket stöd eleven ansåg sig få för att kunna göra val. 5.2 Analysmetod Som analysmetod har vi valt att använda oss utav innehållsanalys. Denna metod är lämplig då den fungerar till att identifiera mönster, skillnader, och likheter i informanternas svar. Processen för en innehållsanalys beskrivs av Larsen (2009, 101) som att datainsamlingen först färdigställs och transkriberas. Den insamlade datan kodas sedan och placeras in under olika teman eller kategorier. Efter att ha kategoriserat datan, har vi analyserat texten och meningsfulla samband, skillnader eller mönster har lyfts ut. Dessa mönster ställde vi sedan mot tidigare forskning på området och analyserade med hjälp av de valda teorierna. Slutligen har vi sammanställt text av resultatet. Analysen har sedan formulerats till vad vi anser vara ny överförbar kunskap. För att klassificera vår data har delar av den transkriberade texten markerats och även lyfts ut till ett separat dokument för att indikera relevans för uppsatsens frågeställningar. I detta dokument delades de markerade texterna in efter vilken frågeställning de ansågs svara på. Utifrån detta har sedan citat hämtats och vid behov har vi gått tillbaka till transkriberingarna för att komplettera (97 99). Viktigt att föra fram är att våra resultat är tolkningar av materialet som framkommit under intervjuerna och att de deltagande eleverna inte har tagit ställning till dessa påståenden. 24

25 5.3 Urval Eftersom syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska elitsatsande gymnasieelever finner en balans mellan studier, livsroller och idrotten, samt hur de tänker kring begreppet karriär och karriärplanering, var gymnasieelever som studerar en idrottsutbildning aktuella som intervjudeltagare. För att få tillgång till informanter har vi tagit kontakt med två studie- och yrkesvägledare på två olika gymnasier i Västsverige, som båda bedriver RIG och NIU. På så sätt sker ett slags strategiskt bekvämlighetsurval då vi valt att vända oss direkt till personer som kan hjälpa oss i kontakt med informanter i det geografiska område vi båda är verksamma i (Larsen 2009, 78 79). Utifrån denna grupp skedde urvalet enligt självselektion då det var upp till var och en av de tillfrågade att välja om de önskade delta eller ej. Genom självselektion är det möjligt att de som anmälde sitt intresse av att delta i undersökningen upplevde sig ha just intresse och även tid för deltagande. Detta innebär att de som deltar utgör en viss typ av elever och att svaren kan se annorlunda ut om icke-intresserade elever hade inkluderats i undersökningen (2009, 77 78). För att få kontakt med potentiella informanter besökte vi skolorna för att informera om studiens syfte och vad ett deltagande innebär. Intresserade deltagare lämnade sina kontaktuppgifter för bokning av intervju. Sammanlagt intervjuade vi sju gymnasieelever. Vid intervjuerna upprepades även informationen, vilket även inkluderade en förklaring av hur den intervjuade har rätt att när som helst avbryta sitt deltagande samt hur datan kommer hanteras. Samtliga informanter godkände deltagande i samband med informationen och därmed infann sig ett informerat samtycke (Kvale & Brinkmann 2015, 107). Då uppsatsens omfattning begränsade antalet möjliga intervjudeltagare är resultatet inte representativt för samtliga av Sveriges elitidrottsatsande gymnasieungdomar och är därmed ett icke-sannolikhetsurval (Larsen 2009, 77 78). Däremot kan studien ge en inblick i vilken föreställning dessa elever har om begreppet karriär och på vilket sätt detta påverkar deras karriärplanering, samt hur de upplever balansen mellan studier, livsroller och idrotten. 25

26 5.4 Etiska överväganden Inför kontakt med potentiella informanter formulerades förhandsinformation att presenteras muntligt både vid en första kontakt men också för upprepning vid intervjun. Denna förhandsinformation förklarade uppsatsens syfte och vad ett intervjudeltagande innebär och att informationen endast kommer till att användas för forskningsändamålet. Särskild vikt lades vid det frivilliga deltagandet som närhelst kan avbrytas samt skydd av personliga uppgifter (Vetenskapsrådet 2002, 7, 10). Eftersom informanterna för denna undersökning studerar på gymnasium och därmed skulle kunna vara minderåriga bör det enligt Vetenskapsrådet iakttas särskild försiktighet. Enlig regel två av samtyckeskravet, behövs vårdnadshavares samtycke om undersökningen är etiskt känslig eller om informanterna är under femton år gamla. Då denna undersökningen riktar sig till gymnasieungdomar som därmed är minst sexton år gamla ansågs inte vårdnadshavares samtycke vara nödvändigt trots informanternas omyndiga ålder (2002, 9). Huruvida undersökningen behandlar etiskt känslig information är enligt Anthony Giddens (2006) alltid en möjlighet. Då undersökningen för denna uppsats syftar till att ta del av informanternas enskilda upplevelser är det möjligt att det framgår etiskt känslig information, även om detta inte är det huvudsakliga syftet. Däremot är detta inte en anledning till att inte genomföra en undersökning om risken undersökningen kan utgöra är som mest lika stor som den risk informanterna stöter på i sin vardag (2006, 93). När det gäller skydd av personliga uppgifter har dessa anonymiserats och även lagrats på så sätt att det inte för någon utanför undersökningens genomförande ska kunna vara möjligt att identifiera informanterna. Eftersom informanterna är elitsatsande ungdomar som studerar specifika gymnasieutbildningar är det av betydelse att vidta åtgärder som försvårar identifieringen av enskilda individer (Vetenskapsrådet 2002, 13). Vi som ansvariga för undersökningen har i samband med förhandsinformationen förmedlat att vi har tystnadsplikt gällande uppgifter som kan vara etiskt känsliga och som skulle kunna bidra till att enskilda informanter skulle kunna identifieras (2002, 12; Kvale & Brinkmann 2015, ). 26

27 5.5 Reliabilitet och Validitet Larsen (2009, 81) beskriver reliabilitet som pålitlig och preciserad information. En studies reliabilitet anses som hög då andra forskare kan utföra samma undersökning och erhålla likadana resultat som den tidigare studien (2009, 42; Kvale och Brinkmann 2015, 295). Att uppnå hög reliabilitet med en kvalitativ metod kan te sig svårt, exempelvis på grund av den så kallade intervjueffekten, då informanten anpassar sitt svar efter vad denne tror att intervjuaren vill höra. För att uppnå hög reliabilitet bör den insamlade informationen behandlas på ett noggrant sätt (Larsen 2009, 81). Vi utgår från att de deltagande eleverna svarar sanningsenligt under intervjuerna utifrån deras upplevelser (Kvale och Brinkmann 2015, 301). Larsen (2009, 80 81) beskriver den kvalitativa forskningsmetoden som en flexibel process, vilket kan öka validiteten. Validitet syftar i dagligt tal på giltigheten och riktigheten i uttalanden. Inom samhällsvetenskapen handlar det om man undersöker det som avsågs att undersöka (Kvale och Brinkmann 2015, 296). Informanternas svar i en intervju kan besvara frågeställningen utifrån flera perspektiv och frågorna kan därför förändras under processens gång och ge en ökad relevans till frågeställningen (Larsen 2009, 81). I vår studie anser vi oss ha uppnått en högre grad av validitet i och med möjligheten till klargörande frågor vid intervjutillfällen och uppföljning vid behov. Samtidigt kan informanternas svar variera utifrån vem som intervjuar och när det sker. Detta innebär dock inte att informanternas svar i denna studie är mindre sanningsenliga eftersom de berör deras upplevelse i stunden. 27

28 6. Resultat I detta kapitel kommer vi att redovisa det empiriska material som är av relevans för syftet. Avsnittsrubrikerna har tematiserats utifrån frågeställningarna. 6.1 Vilken föreställning har eleverna om begreppet karriär och på vilket sätt påverkar detta deras karriärplanering? Informanternas föreställningar kring begreppet karriär visade sig delade, då vissa ansåg det som ett positivt laddat begrepp och andra som mer negativt. Återkommande var hur begreppet kopplades till progression inom idrott, ett yrke eller i livet i stort. Frans uttryckte sig följande: Jag tror det är viktigt för alla, att man ska lyckas. Och att man har en karriär som man är glad och nöjd med. Det är ju någonstans det man liksom rör sig mot hela tiden. Det är därför man går i skolan för att man ska få en karriär, och man ska ha allt det där, bli framgångsrik. Citatet ovan visar hur Frans föreställning om begreppet karriär innefattar en ständig progression till att bli framgångsrik. Det visar även hur Frans anser skolan som en viktig del av karriären och vikten av att vara nöjd med sin karriär. Boris beskriver en liknande föreställning: Skulle nog säga att det är en av dom viktigaste aspekterna. Jag tror att man, som person, eller människor är mycket mer lyckliga om dom hittar en karriär som passar dom, deras personlighet. Felicia uttrycker sig mer ambivalent inför begreppet karriär. Hon menar att karriär är ett begrepp med två sidor, vilket för henne kan ses som både positivt och negativt: 28

29 Både positiva och negativa saker, eh, dels tycker jag karriär känns som ett ord där liksom man, det är det enda man har fokus på, jag ska nå högt inom mitt arbete att det är det jag gör i mitt liv men också liksom att man ska välja den karriär som passar en själv. När någon säger karriär så känns det som någon som vill nå så högt som möjligt men att man kanske då missar saker runtomkring typ. När eleverna resonerade gällande sin egen karriär rådde det delade åsikter om huruvida det skedde en medveten karriärplanering eller ej. Samtliga informanter baserade sitt val av gymnasium utifrån möjligheten att kunna utöva sin idrott som en del av kursplanen. Majoriteten av informanterna rangordnade valet av gymnasium baserat på möjligheten till specialidrott. Flertalet informanter ansåg att valet av program var sekundärt. Detta kan i vissa fall tyda på en brist av karriärplanering för framtiden, då det primära valet utgjordes av intresset för idrotten. Majoriteten av informanterna baserade sina val av program utifrån olika parametrar, där de tre största handlade om intresse, tid och svårighetsgrad. Felicia valde gymnasieprogram baserat på intresse och tid, hon beskriver att natur var definitivt nej, för att jag vill inte plugga ihja l mig i tre a r. Fo r Fredrik la g da remot parametrarna tid och svårighetsgrad till grund av valet av gymnasieprogram. Inför valet var Fredrik inställd på att studera naturvetenskapligt program, men ändrade sig baserat på möjligheten till tid för idrotten. Därmed valde Fredrik samhällsvetenskapliga programmet då han ansåg att programmets schema skulle kunna ge mer utrymme för idrotten. Följande citat visar hur viljan att satsa på idrottsintresset fick Fredrik att välja ett mindre tidskrävande program: Jag var inne mest på natur faktiskt, men det var verkligen sista kvällarna innan man skulle kryssa i valet för gymnasieutbildningen som man funderade riktigt på att jag kommer nog inte hinna det. Det är så mycket träningar, jag kommer få lägga ner så mycket tid om jag nu läser natur. Så då fick det bli samhälls helt enkelt. Hade lika väl kunnat bli ekonomi. Men det blev samhälls. Boris valde däremot naturvetenskapligt program baserat på sitt intresse för matematik och för att få en breddad handlingshorisont för fortsatta studier efter gymnasieåren. Detta intresse kan innebära att det naturprogrammet inte upplevdes lika tidskrävande eller utmanande för Boris som för Fredrik och Felicia. Därav är inte programmets svårighetsgrad något som begränsar Boris i hans karriärplanering, då det inte påverkar tiden för idrotten. Två informanter som däremot inkluderade karriärplanering i sitt val av gymnasium är Frans och Hilma. De valde gymnasieprogram utifrån programmets uniformsinriktning, 29

30 som enligt dem är en framtida karriärmöjlighet, och därmed visar på en medveten planeringsstrategi. Resterande informanter valde samhällsvetenskapligt program baserat på ett intresse av samhällsvetenskapliga frågor och ämnen. Valet av gymnasieprogram har alltså inte baserats utifrån någon specifik karriärplanering inför framtiden, dock kan en medvetenhet gällande förutsättningarna till fortsatta studier finnas i valet av tillvalskurser. Samtliga elever har valt tillvalskurser baserat utifrån den bredd det kan ge för fortsatta studier efter gymnasiet. Hilma, som läser samhällsvetenskapligt program, har valt att lägga till naturkunskap 2 och matematik 3 som tillval, och motiverar valet enligt fo ljande: För att vi kollade med SYV och det visade sig att det var bra att ha för vissa yrken, och då tänkte jag att det kan vara bra att ha. Frida betonar också vikten av att göra dessa tillval för att bredda möjligheterna efter gymnasiet: om jag lägger till dom här kurserna så kanske man kan få, jag tycker alltid man ska göra allt det där. Så jag tycker det är jätteviktigt att man lägger tid på det nu liksom, det kommer löna sig. Sammanfattningsvis kan vi urskilja en splittrad föreställning om begreppet karriär, då somliga ansåg att begreppet var negativt laddat och andra benämnde det i en positiv bemärkelse. Majoriteten av informanterna ansåg dock att begreppet innebar någon form av progression och betonade vikten av framgång och att trivas med sin karriär. Informanternas resonemang gällande begreppet karriär återfinns i deras karriärplanering. Eleverna har valt en elitidrottsutbildning för att göra något de trivs med och som även möjliggör progression och framgång som elitidrottare. Dessutom lägger samtliga elever till tillvalskurser vilket återigen är med syftet att uppnå en progression och framgång i händelse av en alternativ karriär. Utifrån vår frågeställning kan vi därmed konstatera att elevernas föreställning om begreppet karriär påverkar deras karriärplanering. 6.2 Hur upplever eleverna balansen mellan rollen som idrottare och elev? 30

Vägledning för SF vid tillstyrkan av NIU

Vägledning för SF vid tillstyrkan av NIU Vägledning för SF vid tillstyrkan av NIU Verksamheten vid Nationellt Godkända Idrottsutbildningar (NIU) regleras av Gymnasieförordningen (2010:2039) 1 där 5 kap beskriver Avvikelser inom de nationella

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström. Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har

Läs mer

Program på Aspero Idrottsgymnasium

Program på Aspero Idrottsgymnasium ASPERO Program på Aspero Idrottsgymnasium Idrotten Alla elever på Aspero har idrott som individuellt val. Idrotten genomför vi som grenspecifik teknisk/taktisk träning, fysträning och idrottsteori. Vi

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för Professionell idrottskarriär och arbetsliv 180 p vid Högskolan i Halmstad

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för Professionell idrottskarriär och arbetsliv 180 p vid Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Analys, främjande och tillträdesfrågor Erica Finnerman 010-4700365 BESLUT 2015-02-18 Reg. Nr. 411-19963-14 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress

Läs mer

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning 160113 Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Under läsåret 2015 har Långbrodalsskolan arbetat fram en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Den ska syfta till att eleverna på Långbrodalsskolan

Läs mer

Nationell idrottsutbildning

Nationell idrottsutbildning Delegationsbeslut Handläggare: Gunilla Ericsson 2011-06-20 GN 2011.0225 Degerfors IF Nationell idrottsutbildning Sammanfattning Degerfors IF har inkommit med ett brev angående genomförande av nationell

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund ! Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund 1 December 2014 Ht 2014 Forskningsplan inom kursen Karriärteori och vägledning.

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Dnr Kon 2018/91 Inriktning av arbetet med idrottsklasser i Järfälla uppdrag från kommunfullmäktige

Dnr Kon 2018/91 Inriktning av arbetet med idrottsklasser i Järfälla uppdrag från kommunfullmäktige TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2018-08-31 Dnr Kon 2018/91 Inriktning av arbetet med idrottsklasser i Järfälla uppdrag från kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Kompetensnämnden godkänner förvaltningens förslag

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1(6) Utbildningsplan Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1. Basdata Nivå: Avancerad Programkod: XAMIV Fastställande: Utbildningsplanen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Svenska Ridsportförbundets certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU)

Svenska Ridsportförbundets certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU) Svenska Ridsportförbundets certifieringskrav för Nationellt godkänd Idrottsutbildning (NIU) De reviderade certifieringskraven är framtagna av referensgruppen för NIU som består av ett antal representanter

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Riksidrottsgymnasiet. Racing

Riksidrottsgymnasiet. Racing Riksidrottsgymnasiet Racing Framtidens racingförare ska utbildas Målet med Riksidrottsgymnasiet Racing i Mjölby är att utbilda talangfulla förare och ge dem förutsättningar att kunna bli morgondagens internationella

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år 1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en

Läs mer

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) i

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) i Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Datum 2016-02-29 Vår referens Ann-Sofie Nordh 040-31 21 41 Diarienummer GYVF-2016-801 E-post ann-sofie.nordh@malmo.se Yttrande till

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt

Läs mer

Certifieringskrav - Gymnastik NIU år 2013

Certifieringskrav - Gymnastik NIU år 2013 Gymnastikförbundet Idrottens Hus, 11473 Stockholm : 08-699 60 00 e-post: info@gymnastik.se www.gymnastik.se Certifieringskrav - Gymnastik NIU år 2013 Riksidrottsförbundet har tagit fram certifieringskrav

Läs mer

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Vill du ha världens roligaste jobb?

Vill du ha världens roligaste jobb? Gymnasial utbildning i pedagogik Jobb direkt efter examen! Vill du ha världens roligaste jobb? Barn- och fritidsprogrammet inriktning pedagogiskt arbete Midsommarkransens gymnasium Världens viktigaste

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Skolverket

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Skolverket Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Skolverket 2017-10-24 Upplägg Utvärderingar inom vägledningsområdet Reglering av studie- och yrkesvägledningen Vad gör Skolverket för att stärka vägledningen?

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Samtycke och dataskyddsförordningen (GDPR)

Samtycke och dataskyddsförordningen (GDPR) Samtycke och dataskyddsförordningen (GDPR) Genom införandet av dataskyddsförordningen, på engelska kallad General Data Protection Regulation (GDPR), som började gälla den 25 maj 2018, ställs högre krav

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och

Läs mer

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Kursplan Uttagen: 2014-09-19 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Placement with Bachelors Essay in Sport Education 15.0 högskolepoäng Kurskod: 2IP022 Inrättad: 2009-05-28 Inrättad av: Programkommittén

Läs mer

Elevers upplevelser av studie- och yrkesvägledning inom grundskolan

Elevers upplevelser av studie- och yrkesvägledning inom grundskolan SAMHÄLLE KULTUR IDENTITET Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevers upplevelser av studie- och yrkesvägledning inom grundskolan En kvalitativ studie om hur studie- och yrkesvägledarens tjänstgöringsgrad

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

EXTERNA EXAMENSARBETEN

EXTERNA EXAMENSARBETEN EXTERNA EXAMENSARBETEN Med externa examensarbeten menas arbeten som sker i samverkan med extern part utanför akademin och där resursperson ska finnas tillgänglig CHECKLISTA CHECKLISTOR FÖR EXAMENSARBETEN

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social

Läs mer

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 1 Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 2 ELEVSIDA Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 OMFATTNING: 2-3 lektionstimmar

Läs mer

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123 Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden

Läs mer

Sociologi GR (C), 30 hp

Sociologi GR (C), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Sociologi GR (C), 30 hp Sociology Ba (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SO048G Sociologi Grundnivå (C) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level

Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission. Leaving Certificate Marking Scheme. Swedish. Higher Level Coimisiún na Scrúduithe Stáit State Examinations Commission Leaving Certificate 2012 Marking Scheme Swedish Higher Level RÄTTNINGSMALL SVENSKA Del I (Totalt 30 poäng) 1. Ersätt ordet med ett annat som

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Läsåret 2012-13 Borås

Läsåret 2012-13 Borås Lokal arbetsplan Läsåret 2012-13 Borås Innehållsförteckning Rubrik Sida Skolans uppdrag... 3 Vision... 3 Pedagogisk profil... 4 Mål... 4 Omsorg om individen... 4 Kvalificerad utbildning... 4 Professionell

Läs mer

Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng

Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng Magisterprogram i teologi med inriktning kyrkohistoria 60 högskolepoäng Master of Theolgy (One Year) With Specialization in Church History 60 higher education credits Teologiska högskolan Stockholm Utbildningsplan

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Riktlinjer för studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Dnr 1231-2015 1. Bakgrund Sveriges,

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Valet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.

Valet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens. Valet till gymnasiet Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.se Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

IDROTTSUTBILDNING I DEN REFORMERADE GYMNASIESKOLAN GY 11

IDROTTSUTBILDNING I DEN REFORMERADE GYMNASIESKOLAN GY 11 IDROTTSUTBILDNING I DEN REFORMERADE GYMNASIESKOLAN GY 11 Gy 11 HÖGRE KRAV OCH KVALITET Nå längre i fördjupning mot högskolestudier eller yrkesverksamhet Skärpta antagningskrav Större utrymme för kärnämnen

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer