ÅTGÄRDSFÖRSLAG. Energieffektiviserande åtgärder. med ekonomisk lönsamhetsbedömning. Nordanstig, Ilsbo: Bäcken 7

Transkript

1 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Energieffektiviserande åtgärder med ekonomisk lönsamhetsbedömning Nordanstig, Ilsbo: Bäcken 7 EnergiKompetent Gävleborg - fastighetssektorn Oktober 2012

2 Projektledare EnergiKompetent Gävleborg: Sanne Godow Bratt Samhällsutvecklingsenheten, Länsstyrelsen Gävleborg E-post: Tel: vx, Beräkningar och sammanställning av rapport: Gustav Persson, projektmedarbetare EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn E-post: Tel: Högskolan i Gävle/Länsstyrelsen Gävleborg, 2012.

3 Innehåll 1 Allmänt 1 2 Nuläge energianvändning 1 3 Uppmätta parametrar 2 4 Nuläge energibalans, årssimulering 3 5 Några möjliga åtgärder 3 6 Åtgärdspaket 4 7 Övriga kommentarer 7 8 Ordförklaringar och förtydliganden 8 Bilagor A: Grundläggande om energianvändning i byggnader B: Anteckningar från platsbesök C: Indata till simulering D: Resultat av långtidsmätning av ventilation E: Resultat av mätning av luftläckage med trycksättning F: Planritning

4 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo 1 Allmänt Fastighetsägare: Nordanstigs Bostäder AB Typ av ägande: Kommunalt fastighetsbolag Antal lägenheter: 4 st Byggår: 1971 Genomförda energibesparande åtgärder: Tilläggsisolering vind Placering: Rural Energideklaration gjord: Ja OVK-besiktning: Ok Radon: Ok (årsmedelvärde 40 Bq/m 2 ) PCB-inventering: Ok Planerade åtgärder: - Konstruktion: Stomme träregel, fasad av eternit, takbjälklag i trä, platta på mark. 1 plan. Uppvärmningssätt: Direktverkande el Uppvärmningssätt varmvatten: Central VVB, el Ventilation: Självdrag Uppvärmd area (A temp ): 292 m 2 Uppvärmd volym: 727 m 3 VVC: Nej Klimat som använts vid simulering: Hudiksvall Större köldbryggor: - 2 Nuläge energianvändning Köpt energi 2011, faktisk (exkl hushållsel): 45 MWh el Köpt energi 2011, normalårskorrigerad: 50 MWh el Köpt energimängd är beräknad/fördelad: nej, faktisk Beräknad energianvändning för varmvatten: 7,4 MWh/år Fastighetsel: -* Schablonmässigt beräknad hushållsel: 7,4 MWh/år Beräknade omvandlingsförluster: - Byggnadens specifika energianvändning: 172 kwh/m 2 år Byggnadens effektbehov vid -22 º C : 65 W/m 2 (för 21 º C inomhus) *Fastighetselen antas ingå i övrig el 1

5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo 3 Uppmätta parametrar Uppmätt luftläckage är 1,92 l/s,m 2 vid 50 Pa undertryck för en lägenhet. En god lufttäthet är viktigt för att undvika ofrivillig ventilation och ökad energianvändning. Särskilt viktigt vid installation av FTX-ventilation. Vid självdragsventilation utgör den dock en del av ventilationen. Byggnaden anses otät. Uppmätt 18,1 º C medeltemperatur vid långtidsmätning i en lägenhet. Rekommendationen är 21 º C. En högre temperatur medför ökad energiförbrukning. OBS: Lägenheten har varit obebodd under mätperioden vilket gör att mätvärdet inte är representativt för byggnaden. Uppmätt luftomsättning i lägenhet är 0,34 oms/h. Kravet på luftflöde är 0,35 l/s m 2 golvarea enligt Boverket vilket motsvarar 0,5 oms/h vid en takhöjd på 2,5 m. Ventilationsgraden är undermålig. Byggnadens beräknade specifika energianvändning (för värme, varmvatten och fastighetsel) är 172 kwh/m 2 år, vilket är högre än riksgenomsnittet för flerbostadshus. 2

6 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo 4 Nuläge energibalans, årssimulering Energiförluster Energitillförsel 5 Några möjliga åtgärder, energibesparing med nuläge som utgångspunkt Typ av åtgärd Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull, ny Stenifasad Väggar: Tilläggsisolering, 200 mm mineralull, ny Stenifasad Beräknad energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) Beräknad årlig besparing (kr/år), Pay off tid nuvarande (år) energipris Brukstid (år) Besparing under hela åtgärdens brukstid (kr) Blir åtgärden lönsam inom brukstiden? Åtgärd nödvändig pga nuvarande skick? % El NEJ NJA % El NEJ NJA Fönster: LE-glas invändigt (U-värde 1,8) % El JA JA Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,3) Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) Ventilation: Högeffektivt FTX-system, inkl lufttätning Ventilation/VV: Frånluftvärmepump för varmvatten* Utbyte VV-beredare (sänk temp till 55 grader) % El NEJ JA % El NEJ JA % El NEJ NEJ % El NEJ NEJ % El NEJ JA Solfångare för varmvatten ca 8-10 m % El JA NEJ Solceller 14 kwt, ca 100 m % El JA NEJ Effektiva luft/luftvärmepumpar % El JA NEJ Byte av dörrar (U=0,9) % El NEJ JA Återvinning av duschspillvatten % El NEJ NEJ Begränsning av innetemperatur till 20 grader Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) MERKOSTNAD % El JA NEJ % El JA NEJ Beräknad investeringskostnad i tabellen ovan avser hela kostnaden för åtgärden. Om en liknande åtgärd behöver vidtas oavsett energibesparingen pga. byggdelens nuvarande skick, bör endast merkostnaden för att välja ett mer energieffektivt alternativ upptas som investeringskostnad. I dessa fall kommer det innebära en avsevärt förbättrad lönsamhet för åtgärden. Detta synsätt är främst tillämpbart för fasad- och fönsterrenoveringar. I tabellens sista rad visas ett exempel på detta avseende fönsterbyte. *Ökar energianvändningen pga ökad ventilation mot nuläge. 3

7 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo 6 Åtgärdspaket Åtgärdspaket 1 Åtgärd Fönster: Nya effektiva fönster (U-värde 1,3) Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull, ny Stenifasad Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) % El % El Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Byte av dörrar (U=0,9) % El Solfångare för varmvatten ca 8-10 m2, justering VV-temp till 55 grader % El Återvinning av duschspillvatten % El Begränsning av innetemperatur till 20 grader % El Totalt % kr Kommentar till åtgärdspaketet: Detta åtgärdspaket kräver ingen åtgärd av ventilation eller uppvärmningssätt. Ventilationen bör dock ses över eftersom dessa åtgärder troligen minskar luftomsättningen i byggnaden pga bättre täthet, och byggnaden är redan innan åtgärder underventilerad. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 52 W/m 2 Paketet reducerar energianvändningen med ca 35 % men lönsamheten är dålig. 4

8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo Åtgärdspaket 2 Åtgärd Fönster: Nya högeffektiva fönster (U-värde 0,85) Väggar: Tilläggsisolering, 100 mm mineralull, ny Stenifasad och tätning Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) % El % El Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Ventilation: Högeffektivt FTX-system % El Solfångare för varmvatten ca 8-10 m2, justering VV-temp % El Byte av dörrar (U=0,9) % El Begränsning av innetemperatur till 20 grader % El Totalt % kr Kommentar till åtgärdspaketet: Ett FTX-system ökar energianvändningen, men det beror på att ventilationsgraden ökas till 0,5 oms/h från nuvarande ca 0,3 oms/h. FTX-systemet kräver ett lufttätt klimatskal för att fungera korrekt. Att installera ett FTX-system utan tätning skulle inte medföra någon besparing alls. Totalt effektbehov efter åtgärdspaket (vid -22 grader): 45 W/m 2 Paketet når i stort en halvering av energianvändningen, men kan inte anses lönsamt. 5

9 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo Åtgärdspaket 3 Åtgärd Ventilation/VV: Frånluftvärmepump för varmvatten Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) % El Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Effektiva luft/luftvärmepumpar 1st/lgh % El Solceller 7 kwt ca 50 m % El Totalt % kr Kommentar till åtgärdspaketet: Inga åtgärder på klimatskal eller uppvärmningssätt. Luft/luftvärmepump är ett effektivt sätt att avlasta radiatorerna och en bra LLVP ger en besparing på ca 40 % av köpt energi till radiatorerna per helår i rådande klimat och med bra placering. Kräver dock en del underhåll och manuell hantering och minskar heller inte byggnadens behov av värme. Frånluftsvärmepump minskar energiåtgången för varmvattenberedning och säkerställer ventilationen, men ger en ökad energianvändning mot nuläge pga ökad ventilationsgrad. Eftersom FLVP inte kopplas mot ett värmesystem kommer den troligen inte jobba helt optimalt sett till totalverkningsgrad. Förutsättningen för solceller/solfångare är goda då lutande tak finns i söderläge utan stor avskärmning. Paketet åstadkommer i princip en halvering, och kan dessutom genomföras med god total lönsamhet. 6

10 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo Åtgärdspaket Eget Åtgärd Solfångare för varmvatten ca 8-10 m2, justering VV-temp Beräknad total energibesparing (kwh/år) Procentuell minskning mot nuvarande energianvändning (%/år) Sparat energislag Beräknad investeringskostnad (kr) % El Beräknad årlig total besparing (kr/år), nuvarande energipris Solceller 7 kwt ca 50 m % El Totalt % kr Kommentar till åtgärdspaketet: Åtgärder som fastighetsägaren själv avser att eventuellt gå vidare med. Nuvarande varmvattenberedare är i behov av åtgärder. Att installera solfångare i samband med detta är ett sätt att minska energianvändningen. Fastighetsägaren var intresserad av om det finns någon typ av uteluft/tappvatten-värmepump avsedd endast för beredning av tappvarmvatten. En sådan skulle i så fall kunna användas istället för solfångare. Efter kontakt med IVT och undersökning bland större tillverkare av värmepumpar (CTC, Thermia, Bosch, Viessmann) kan konstateras att ingen sådan värmepump verkar finnas på marknaden. Alla tillgängliga pumpar är avsedda att användas för både uppvärmning och tappvarmvatten. Även om det troligen är möjligt att använda dessa enbart för tappvarmvatten kommer de vara överdimensionerade effektmässigt och fungera med dålig totalverkningsgrad. Det skulle dock vara möjligt att koppla en luft-vatten-värmepump mot fläktelement för uppvärmning konvektivt och på så sätt spara en del av investeringskostnaden för ett vattenburet värmesystem. 7 Övriga kommentarer Simuleringen utgår från uppmätta värden. Ventilationen inte är tillfredställande i byggnaden och det skulle innebära en ökning av energianvändningen med ca 14 % för att nå kravet på 0,5 luftomsättningar/timme. Beräkningarna bygger dock på nuläget vilket innebär att de beräknade besparingarna kan bli mindre om ventilationsgraden ökas. Varmvattentemperaturen är uppmätt till 72 grader men behöver endast vara grader. Det skulle ge en energibesparing på ca 1900 kwh/år ca 1600 kr/år - att sänka. Tilläggsisolering på vind finns därför föreslås inga åtgärder där. Om uppvärmningssystemet byts från direktverkande el till ett vattenburet system med närvärme, skulle det innebära en minskad miljöbelastning motsvarande ca 40 ton CO 2 /år, en minskning med 85 %. Detta under förutsättning att närvärmen produceras med förnybara energiråvaror. Energibehovet hos byggnaden minskar inte med denna åtgärd. Kostnaden för en konvertering till vattenburen värme bedöms till ca kr exkl. anslutning till närvärme. 7

11 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo 8 Ordförklaringar och förtydliganden A temp Uppvärmd golvarea i m 2 i byggnaden avsedd att värmas till mer än 10 grader. Köpt energi Med köpt energi avses den energi som tillförs byggnaden i form av köpt värme, varmvatten och fastighetsel. De boendes hushållsel inkluderas inte. Hänsyn till hushållselen tas endast schablonmässigt i form av en uppvärmning av byggnaden. Den köpta energin redovisas som faktisk och normalårskorrigerad. I vissa fall är den köpta energin uppmätt och i vissa är den beräknad. Det senare är fallet då en och samma undercentral/värmecentral förser flera byggnader med energi. En fördelning görs då med avseende på Atemp med hänsyn taget till verkningsgrad och eventuella förluster i kulvert och liknande. Byggnadens effektbehov Byggnadens effektbehov avser värmeeffekten som behövs för att kompensera för transmissions- och ventilationsförluster och upprätthålla 21 º C inomhus när utetemperaturen är -22 º C. Internvärme och effektbehovet för tappvarmvatten inkluderas ej. Köldbryggor Byggnadsdelar med lokalt försämrad isoleringsförmåga. Till exempel hörn, anslutningar vägg/golv/tak, loftgångar, balkonger m.m. Köldbryggor påverkar energianvändningen för byggnaden, men är svårbedömda när det inte finns konstruktionsritningar. I de fall då ritningar saknas hanteras köldbryggor endast schablonmässigt i beräkningarna. Normalårskorrigering Eftersom klimatet varierar mellan olika år, görs en korrigering av den uppmätta energiförbrukningen med s.k. normalårskorrigering. Detta innebär att det aktuella årets förbrukning räknas om till att motsvara ett normalår, som är medelvärdet av klimatet på orten under 30-årsperioden Solceller Solceller används för att generera el som kan användas direkt i byggnaden eller säljas ut på elnätet när det finns en överproduktion. Solceller installeras med viss toppeffekt i kw och 1 kw upptar ca 7 m 2. Ska monteras i ca 45 graders vinkel i söderläge för bästa utbyte. Energimängden per år beräknas som 850 installerad effekt i kw. Investeringskostnaden bedöms till kr/kw. Kostnadsbesparingen har bedömts i form av ett minskat behov av köpt el och att möjligheten finns till nettodebitering. Solfångare Solfångare används för att producera främst varmvatten, men kan också till viss del avlasta värmesystemet. De dimensioneras så att de står för hela byggnadens varmvattenbehov i juni och juli. På årsbasis ger de ca 50 % av energibehovet för varmvatten. Investeringskostnaden bedöms till 6000 kr/m 2 solfångararea. Luftomsättning Luftomsättning är ett mått på hur ofta luften i byggnaden byts ut. Boverket föreskriver att uteluftsflödet ska vara 0,35 l/s m 2 golvarea, vilket motsvarar 0,5 luftomsättningar/timme vid en normal takhöjd på 2,5 m. Kravet gäller vid nybyggnation, men även vid omfattande renoveringar kan det bli aktuellt att kraven uppfylls. FTX-ventilation Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Kräver dragning av ventilationskanaler till varje lägenhet och att klimatskärmen är lufttät. Vid simuleringen av FTX ansätts ett system utan kyla med en 8

12 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo luftomsättning på 0,5 oms/timme, inblåsningstemperatur på 18 grader, SFP på 1,0 kw/(m 3 /s) och en temperaturverkningsgrad på 90 %. Investeringskostnaden bedöms till ca kr/lägenhet exkl. eventuell tätning av klimatskärm för bästa funktion. Spillvattenåtervinning Kan göras centralt på samlingsledning för avlopp eller lokalt vid duschar/badkar. I simuleringen har antagits att endast duschspillvattenåtervinning installeras och att den minskar energibehovet för varmvatten med 20 %. Dock behövs en del underhåll i form av rengöring för att inte denna typ av värmeväxlare ska tappa effektivitet. Investeringskostnaden bedöms till ca 5000 kr/lägenhet. Injustering av värmesystem Vid vattenburna värmesystem är det viktigt att hela radiatorsystemet är justerat så att rätt flöden fås i alla rör och radiatorer, så att radiatorerna fungerar som avsett. Om så inte är fallet kan inomhustemperaturerna variera på olika ställen i byggnaden, ofta med klagomål på inneklimatet och hög energiförbrukning som följd. Om förändringar gjorts i fastigheten i form av t.ex. tilläggsisolering, byte av värmekälla, nya termostatventiler m.m. bör man göra en ny injustering. Genom att injustera värmesystemet kan man ofta spara % av energin till uppvärmningen på årsbasis. Isoleringsluckor över fönster En metod som i Sverige inte är särskilt beprövad. Innebär att fönstren täcks med isolerande luckor nattetid för att minska värmeförluster då behovet av dagsljus ändå inte föreligger. Minskar också behovet av kyla och vädring under den tid på året då solinstrålningen är hög. Då tekniken inte är så utspridd finns få studier på den energimässiga besparingen, men för simuleringen har ansatts att fönstren täcks med motsvarande 50 mm tättslutande cellplastisolering nattetid. Kostnaden för denna åtgärd har ej uppskattats. Individuell mätning och debitering, IMD Ett alternativ för minskad energianvändning är att införa individuell mätning och debitering av värme och/eller varmvatten för varje lägenhet (IMD). Detta är en åtgärd som skapar incitament för varje hyresgäst att hushålla med energin. IMD av värme är fortfarande något problematisk då värmebehovet styrs till stor del av byggnadens utformning och endast till en liten del av hyresgästens egen påverkan, men det finns fungerande system på marknaden som hanterar detta. IMD av varmvatten däremot är enklare, eftersom varmvattenförbrukningen till största del styrs av hyresgästen själv. Studier visar att IMD av varmvatten kan minska varmvattenenergianvändningen mellan % Det finns system för detta där investeringskostnaden endast är ca kr/lgh och där den årliga driftkostnaden uppskattas till ca 100 kr/lgh. Det gör att IMD av varmvatten i många fall är lönsamt. Noggrannare beräkningar av detta har inte gjorts. Informera de boende Inom ramen för denna rapport har inte behandlats vad som kan göras av de boende själva för att minska energianvändningen i byggnaden. Många åtgärder som kan vidtas av de boende kommer dem själva till del i form av en minskad förbrukning av hushållsel, såsom byte till energisnål belysning, att helt stänga av hushållsapparater och hemelektronik i standbyläge, rätt temperaturer i kyl och frys m.m. När det gäller hushållens behov av värme och varmvatten står ofta du som fastighetsägare för kostnaden och således kan det vara en idé att informera hyresgästerna om olika möjligheter för att spara energi och skapa incitament för hyresgästerna att minska sin förbrukning. Det kan vara åtgärder som att dra för gardiner och persienner för fönstren nattetid, inte placera möbler framför radiatorer, inte diska under rinnande vatten, tvätta fulla maskiner och lufttorka tvätten istället för att använda torktumlare, ta korta duschar istället för att bada m.m. Priser och lönsamhetsbedömning Till grund för kostnadsberäkningarna ligger priserna som anges i Sektionsdata ROT 2011 (Wiksells Byggberäkningar AB), tidigare studier samt uppskattade marknadspriser. Alla priser anges exkl moms och 9

13 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bäcken 7, Ilsbo inkluderar inte kostnader för projektering, myndighetsavgifter, anslutningsavgifter och liknande. Priserna ska ses som mycket ungefärliga eftersom en renovering måste projekteras olika från fall till fall och beror mycket av byggnadens beskaffenhet, planlösning m.m. Antaganden om nuvarande priser på energi, exkl moms, har gjorts enligt följande: Pris el: 0,85 kr/kwh Pris fjärrvärme: 0,50-0,60 kr/kwh (beroende på leverantör) Pris pellets: 0,40 kr/kwh Pris eldningsolja: 1,05 kr/kwh För lönsamhetsberäkningarna i rapporten har antaganden gjorts enligt följande: Reell kalkylränta: 6 % Reell årlig energiprisökning el och olja: 5 % Reell årlig energiprisökning fjärrvärme och pellets: 3 % Brukstiden för åtgärderna har satts enligt nedan: Åtgärder klimatskärm (utom fönster/dörrar): Åtgärder fönster/dörrar, solceller/solfångare: Fastighetstekniska installationer/regleråtgärder: 40 år 30 år 15 år Internräntediagram från BELOK Totalverktyg har använts i rapporten för att åskådliggöra den långsiktiga lönsamheten i investeringarna. Diagrammet visar den totala internräntan för åtgärdspaketen. Kriteriet för lönsamhet är att internräntan överstiger den antagna korrigerade kalkylräntan, som beräknas som reell kalkylränta minus reell årlig energiprisökning. Mer information om verktyget finns på Hänsyn har inte tagits till ökade underhållskostnader till följd av en åtgärd. Observera att åtgärdspaketen endast är exempel och inte optimerade för att erhålla maximal lönsamhet eller energibesparing. Felmarginal Det är viktigt att ha i åtanke att flera olika faktorer påverkar noggrannheten i beräkningarna och hur pass väl de kommer överensstämma med en eventuell verklig åtgärd i byggnaden för att minska energianvändningen. Uteklimatets variationer och beräkningsmässiga korrigeringar av klimatet, slumpmässigt varierande parametrar såsom personnärvaro, förbrukning av hushållsel och varmvatten är parametrar som har en stor osäkerhet. Osäkra siffror på tillförd energi till byggnaden medför också att datormodellerna är svåra att validera mot uppmätt data, exempelvis vid kulvertförsörjning av flera byggnader från samma värmecentral med okända förluster i pannor och kulvertar. I många fall är också underlagen i form av ritningar osäkra eller bristfälliga, vilket gör att antaganden gjorts gällande t.ex. väggars uppbyggnad, markkonstruktion och köldbryggor. De datormodeller som har byggts och ligger till grund för beräkningarna överensstämmer väl med fastighetsägarnas uppgifter på uppmätt förbrukning i de flesta fall. Dock gör osäkerheten i de värden som används i datormodellen att det finns en felmarginal i beräkningarna som man bör ha i åtanke inför en eventuell renovering. för Energiprogramvaran BV 2 har använts för att simulera energibesparingen hos olika renoveringsåtgärder. Det främsta syftet med förslaget är utbildning om och informationsspridning kring potentialen för energibesparingar i flerbostadshus och rapporten ska därför ses som översiktlig och vägledande inför en eventuell renovering. 10

14

15 BILAGOR

16

17 Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller används! Det går att spara mycket pengar på att investera i energibesparande åtgärder bara man vet hur. Det här är en kort introduktion till grundläggande begrepp inom energianvändning i byggnader. Om projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn (EKG-F) Projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn drivs av Länsstyrelsen i Gävleborg i nära samarbete med Högskolan i Gävle med medel från bl.a. Energimyndigheten. Projektet pågår under 2012 och syftet är att ta fram förslag på energi och kostnadseffektiva renoveringslösningar av tio flerbostadshus spridda i länets kommuner. EKG-F ska bidra till att öka den praktiska kunskapen i regionen för en fortsatt energieffektivisering i fastighetssektorn. Grundläggande om energianvändning i byggnader Husen vi bor i kräver en hel del energi för sin drift. Både i form av uppvärmning av rummen vi vistas i och av vårt varmvatten, men också i form av el för att driva all vår elektriska utrustning som till exempel belysning, kyl och frys, TV och datorer. Av all energi som vi använder i Sverige går nästan 40 % till våra bostäder. Effekt och energi Skillnaden mellan begreppen effekt och energi är viktig att känna till. Effekten kan beskrivas som styrkan på en apparat som använder eller genererar någon form av energi. Exempelvis ett värmeelement, brödrost eller en motor. Energi är effekten gånger den tid som effekten verkar. Effekt mäts oftast i enheten watt (W) eller kilowatt (kw). En kilowatt är tusen watt. Energi mäts vanligen i enheten kilowattimmar eller förkortat: kwh. I stora byggnader med hög energianvändning kan det bli aktuellt att använda megawattimmar i stället, förkortat MWh. En megawattimme är tusen kilowattimmar. En kilowattimme motsvarar exempelvis energin som åtgår för att ha en hårtork igång i en timme. Enheten kwh används oavsett om det handlar om energi i form av el eller energi i form av värme. 1

18 Leverantörer av el och värme tar betalt för antalet förbrukade kilowattimmar, och priset varierar beroende på vilken källa som genererar energin. Energi förekommer i flera olika skepnader, energiformer. De vanligaste energiformerna som förekommer när det gäller byggnader är värmeenergi och elektrisk energi. Man brukar också tala om energikvalité. Energiformer med hög energikvalité är energi som lätt kan omvandlas till en annan energiform. Elektrisk energi har hög energikvalité eftersom den enkelt kan göras om till exempelvis värmeenergi eller mekanisk energi med små förluster. Värmeenergi har låg energikvalité den är svår att omvandla till någon annan energiform. Energin i balans Energi kan inte skapas eller förstöras, utan bara omsättas i andra energiformer. Den totala mängden energin i ett system bevaras. Vad som är systemet i detta fall väljer man oftast själv, men det faller sig ganska naturligt att se en hel byggnad som ett system när man studerar energianvändning i hus. Vad ovanstående princip egentligen säger är att all tillförd energi är lika med all energianvändning i en byggnad. Det betyder att man med kännedom om den energi som tillförs en byggnad i form av värme och el, kan man ta reda på var energi tar vägen i form av förluster. Förluster sker genom att värme överförs till omgivningen via byggnadens väggar, tak, fönster, dörrar och golv. Dessutom försvinner en del av värmen med ventilationsluften, otätheter i byggnaden och med avloppsvattnet. Den största drivkraften som bestämmer hur stora förlusterna blir, är skillnaden mellan inne och utetemperatur. Byggnadens värmesystem Den energi som vi tillför byggnaden kommer från husets värmesystem. Det kan vara via t.ex. fjärrvärme, eldning av olja eller pellets i en panna, eller en värmepump. 2

19 Används någon av dessa fördelas värmen ut i husets lägenheter via ett vattenburet radiatorsystem. Om man istället har direktverkande el är radiatorerna eldrivna. Vi får också energi som genereras inne i byggnaden. Personerna som bor i huset alstrar nämligen värme, liksom de apparater som finns i huset. Dessutom får vi ett visst tillskott av energi från solen när den lyser på byggnaden och in genom fönstren och då värmer upp huset. Dessa tillskott av energi, som inte kostar något, brukar man helt enkelt kalla för gratisenergi. Mängden energi som går åt för att värma upp ett hus beror bland annat på skillnaden mellan inom -och utomhustemperatur. Under vinterhalvåret när det är kallt ute kommer mer energi att överföras genom klimatskalet till omgivningen och alltså måste vi då tillföra mer energi till husets värmesystem för att kompensera för de ökade energiförlusterna. Det omvända gäller givetvis under sommarhalvåret, då husets värmesystem många gånger helt kan stängas av. Eftersom vårt klimat i landet skiljer sig en hel del åt i norr och söder, kommer ett hus i Kiruna behöva mer tillförd energi än samma hus i Malmö. För att få jämförbara siffror på energiförbrukningen som är oberoende av vilket klimat som råder under olika tidsperioder (det kan ju exempelvis vara betydligt kallare ett visst år än det normalt sett är), brukar man använda s.k. normalårskorrigering. Byggnadens klimatskal Med byggnadens klimatskal eller klimatskärm menar man dess ytterväggar, tak, golv, fönster och dörrar. Kort sagt de delar av huset som angränsar mot uteklimatet. Ett tätt och välisolerat klimatskal minskar värmeavgivningen från byggnaden till omgivningen. Denna typ av värmeförlust brukar kallas byggnadens transmissionsförluster. Klimatskalets förmåga att innesluta värme i byggnaden brukar man beskriva med ett U-värde. Ett lågt U-värde betyder att isoleringsförmågan är bra. Man eftersträvar alltså låga U-värden på de byggnadsdelar som utgör klimatskalet. Ett äldre 2-glas fönster har ett U-värde runt 3. Ett nytt 3-glas energifönster kanske har ett U-värde runt 1 och släpper alltså ut 70 % mindre värme än ett äldre fönster. En viktig aspekt att studera i klimatskalet är köldbryggor. Köldbryggor uppkommer där en konstruktionsdetalj, exempelvis en balk, har kontakt med den kalla utsidan utan att något isolerande material ligger emellan. Då leds värmen ut ur byggnaden via köldbryggan. Det är exempelvis vanligt att man får köldbryggor vid fönster och dörrar samt vid infästningar av balkonger. Ventilation Ventilation är viktigt för att få en god omsättning av luften i en byggnad. Det behövs för att bortföra luftföroreningar och fukt och att tillföra frisk luft in i huset. Ventilation kan utformas på olika sätt. De vanligaste typerna är självdrag (S), frånluft (F) och från och tilluftsventilation (FT). De två sista kan utföras med eller utan återvinning av värmen. Vilken typ av ventilation som finns i byggnaden påverkar också energianvändningen. Den vanligaste typen i äldre hus är självdragsventilation. Här används inga kanaler eller fläktar för att styra luftflödena, utan luften kommer in genom håligheter i klimatskalet och via särskilda luftdon. Nackdelarna med självdrag 3

20 är att luftflödet inte kan styras och är därför svårt att kontrollera. Luftmängden varierar mycket beroende på utetemperaturen och vindförhållanden. Dessutom har luften som kommer in samma temperatur som uteluften, vilket gör att den måste värmas till rumstemperatur. Det kräver energi. Däremot så kräver självdrag ingen elektrisk energi för att driva ventilationsfläktar. I de andra ventilationstyperna, F och FT, har man särskilda ventilationskanaler och fläktstyrda luftflöden. I F-ventilation suger man ut luft från rummet och ny frisk luft sugs då in genom tilluftsdon i klimatskalet hål i väggarna. I FT-ventilation suger man ut luft ur rummet samtidigt som man blåser in ny frisk luft via särskilda tilluftskanaler. Man får en god kontroll över ventilationen och luftomsättningen och luftflödet påverkas inte i samma grad av yttre förhållanden. Ofta kompletterar man FT-ventilationen med s.k. värmeväxlare i nyare installationer. Det innebär att man återvinner värmen som finns i rumsluften som sugs ut och för över den till den kalla, inkommande uteluften. Det gör att uteluften inte behöver värmas lika mycket och då sparar man energi. Varmvatten Det går åt en hel del energi för att värma det varmvatten vi använder i hushållen. Varmvattnet ska hålla en temperatur i intervallet C för att undvika risk för tillväxt av bakterier och risken för skållning. Det ska då värmas från kallvattentemperatur som kan vara i storleksordningen 4-20 C. Ju varmare kallvattnet är desto mindre energi går åt för att värma det. Sätten för hur varmvattnet värms upp varierar. Det kan vara via fjärrvärme, ackumulatortank kopplad till eldningspanna, eluppvärmd varmvattenberedare eller solfångare. El När det gäller användningen av el i flerbostadshus brukar man skilja på fastighetsel och hushållsel. Fastighetsel är den el som används till belysning i gemensamma utrymmen, exempelvis entré och trapphus, drift av cirkulationspumpar för värmesystemet och fläktar i ventilationssystemet. Hushållsel är den el som förbrukas i hushållen, dvs. kyl och frys, spis, TV m.m. Specifik energianvändning För att enkelt kunna jämföra olika byggnaders energiprestanda med varandra oavsett hur stor byggnaden är, brukar man använda måttet specifik energianvändning eller energiprestanda. Det är byggnadens energianvändning i kwh delat med byggnadens uppvärmda boarea i kvadratmeter. Enheten för specifik energianvändning blir alltså kwh/m 2. Boverket har i sina byggregler, BBR, satt upp krav för hur hög den specifika energianvändningen får vara när nya hus byggs idag. I Gävleborgs klimatzon får värdet numera vara högst 110 kwh per kvadratmeter. I den ändring av BBR som började gälla 1/ skärptes kraven på energiprestanda (var tidigare 130 kwh/m2) och dessutom har krav införts även vad gäller ombyggnationer. I genomsnitt används i Sveriges flerbostadshus 158 kwh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten. I Gävleborg är siffran 164 kwh per kvadratmeter, vilket alltså innebär att vårt läns flerbostadshus har högre energiförbrukning än riksgenomsnittet. 4