Nytt hopp för skelleftesjukan

Transkript

1 ÅR 2013 NR 3 Nytt hopp för skelleftesjukan Professor Ole Suhr ser ljust på den fortsatta forskningen kring skelleftesjukan Stöd Skelleftesjukans forskningsfond , bankgiro

2 Innehåll 3/2013 Ledare... 3 NR FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY info@famy.se Hemsida: Adress SKELLEFTEÅ Nytt hopp för skelleftesjukan... 4 Rolf Hörnstens rapport... 5 Anders Olofssons rapport... 6 ElisabeSaur-Eriksson rapport 7 Julfest Välbesökt utflykt Postgiro - Forskningsfonder FAMY:s forskningsfond FAMYs bankgiro Krysset. 11 Redaktionen Ansvarig utgivare Kenth Johansson FAMYs Ordförande Ulla Jonsson Tel: E-post: ulla@familjenjonsson.se Produktion Skellefteå Tryckeri AB Badet startar onsdag 11 september Kl Nya medlemmar är välkomna! Kontakta kansliet för anmälan Pristagare FAMYs kryss 2 13 Två trisslotter: En trisslott : Helen Lundin Isbanegatan VÄSTERÅS Barbro Holmström Pulkstigen SKELLEFTEÅ Elisabeth Rönnbäck Bäckgatan 13 B BYSKE 2

3 Sponsring viktig för FAMY Sommaren har passerat och det är med lite vemod hösten gör sitt intrång. Egentligen ska vi inte klaga då vi har haft en mycket varm och skön sommar. På tal om sommaren, så besökte medlemmar från FAMY och FAMY-Norrbotten Jävre camping på försommaren. Själv hade jag inte möjlighet att åka med men enligt många så var det en lyckad dag. Kul att så många från vår förening fanns på plats. Vi var faktiskt drygt tio fler än FAMY-Norrbotten. Kul var det också att det kom 13 medlemmar till höstens första fikaträff. Doris Lindgren berättade om Apotekets historia. Detta uppskattades verkligen. Vid nästa träff, 7 oktober, kommer Fina Kling från Skellefteå lasarett att informera om donation. För vår förening är det viktigt att alla hjälps år med att få in pengar till föreningen. Vi, liksom många andra handikappföreningar, drabbas hårt av bland annat hyreskostnader från kommunen. För våran del gäller det att ta i med hårdhandskarna. Under hösten gör vi en drive för att få sponsorer av ortens företag. För närvarande har vi ett enda företag från Skellefteå och det är ortens tidning Norra Västerbotten. De andra företaget som under många år har gett oss en ordentlig slant varje år är Servera i Umeå. Till företaget, med Jan Mattsson i spetsen, vill jag rikta ett stort tack för engagemanget. Nu är det bara att hoppas att fler företag i kommunen ställer upp för skelleftesjukans forskning, Sjukdomen har ju faktiskt sitt säte i Skellefteå med omnejd. Just forskningen går på högvarv just nu och de senaste rönen visar att en medicin för att stoppa sjukdomsförloppet är på gång. Under hösten har vi tre arrangemang. Surströmmingsfest den 29 september, julfest den 24 november och en eventuell julkonsert i Byske i början av december. Ha det! KENTH JOHANSSON Vi stödjer skelleftesjukans forskning Hoppas andra företag också gör det! 3 3

4 Nytt hopp för stopp av Skelleftesjukan I en studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine visar forskare vid bland annat Umeå universitet att det med hjälp av genterapi är möjligt att bromsa eller rent av stoppa sjukdomsutvecklingen vid Skelleftesjukan. Vid ärftlig transthyretinamyloidos, Skelleftesjukan, bildar äggviteämnet transthyretin efter felveckning så kallade fibriller (amyloid), som inlagas i olika organ, vilket leder till obotliga organskador. När denna process har börjat, så har det visat sig vara svårt att hejda sjukdomsutvecklingen. Behandling i olika former, inklusive levertransplantation, har prövats. Men även om man har visat viss effekt på sjukdomsförloppet, så har hittills ingen behandling visat sig vara tillräckligt effektiv för att stoppa sjukdomsutvecklingen. Även om mutationer i den så kallade transthyretingenen ökar risken för att sjukdomsprocessen startar, så kan även normalt icke-muterat transthyretin att bilda amyloid. Därför vore det önskvärt att kunna stoppa produktionen av transthyretin och därmed förhindra fortsatt amyloidbildning. I djurexperiment har man visat att försöksdjur som saknar cirkulerande transthyretin inte utvecklar några tecken till sjukdom. I en Fas 1-studie med ett läkemedel som är utvecklad av Alnylam Pharmaceuticals, Boston, USA, och med deltagande av läkare från Amyloidosteamet vid Norrlands universitetssjukhus, och från andra amyloidoscentra i Europa, har man lyckats att radikalt sänka halten av transthyretin med så kallad silencing RNA. Det är en kort gensekvens som förhindrar transkriptionen av budbärar-rna i levercellen och på så sätt syntesen av transthyretin. Med en speciell nano-fettpartikel som bärarsubstans för läkemedlet, kunde man signifikant sänka blodkoncentrationen av transthyretin både hos patienter med Skellefteåsjukan och hos friska frivilliga försökspersoner. Eftersom cirkulerande transthyretin nästan enbart bildas i levern är det en fördel att läkemedlet enbart Professor Ole Suhr säger att resultaten är lovande och nu fortsätter prövningen av läkemedlet i nya kliniska studier. Foto Kenth Johansson absorberas i levern, och med en senare utvecklad nanofettpartikel har man lyckats minska transthyretinkoncentrationen i blodet med över 80 %. Med en så radikal sänkning av koncentrationen verkar det troligt att man helt kan förhindra amyloidbildning, och på så sätt effektivt förhindra fortsatt sjukdomsutveckling. Läkemedlet administreras som en infusion, och bland deltagarna i studien varade effekten i flera veckor. Vid behandling måste man alltså upprepa infusionerna för att uppnå en kvarstående effekt. Under studieperioden observerades inga allvarliga biverkningar, däremot fick patienterna läkemedel för att motverka allergiska reaktioner. De lovande resultaten har gjort att vi nu fortsätter prövningen av läkemedlet i nya kliniska studier. Att man har lyckats att minska halten av ett sjukdomsframkallande äggviteämne med hjälp av så kallad gene silencing är av intresse inte enbart för patienter med Skelleftesjukan utan också för patienter andra sjukdomar där ett kroppseget äggviteämne framkallar sjukdom, säger Ole Suhr, adjungerad professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt överläkare vid medicinkliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som är en av de svenska forskare som har medverkat i studien. 4

5 Hjärtarytmier - ett bekymmer Vid en tillbaka blick på tidigare studier på hjärtarytmier har det visat sig *att levertransplantation (LT) inte förhindrar utvecklingen av livshotande arytmier hos patienter med FAP(1) *att positiva ventrikulära sena potentialer är vanliga hos patienter med FAP och då främst hos män äldre än 60 år(2) *att en redan reducerad hjärtfrekvensvariabilitet och positiva ventrikulära sena potentialer före transplantation inte förändras nämnvärt vid en första uppföljning ca 2 år efter transplantation (3). *att ålder och kön har inverkan på hjärtarytmier (4). *att en kontinuerlig utveckling av arytmier observeras efter sjukdomsdiagnos (5).. Gemensamt för dessa studier är främst att förmaksarytmier är ett vanligt fynd och att överledningsrubbningar mellan hjärtats förmak och kammare förekommer vilket oftast leder till permanent pacemakerbehandling. Tjugofem till trettio procent av patienterna är pacemaker behandlade 8-10 år efter sjukdomsdebut varken de är levertransplanterade eller inte. De små förändringar som uppträder vid förmaksarytmi kan vara svår att upptäcka vid sedvanlig 24-timmars Holter EKG-analys utan upptäcks endast med förfinade metoder såsom hjärtfrekvensvariabiltet (HRV) med Poincaree` plot analys. Vidare, yngre kvinnor har bättre förutsättningar än män och ingen förbättring ses efter LT med avseende på hjärtarytmier. Dessa arytmier uppstår pga amyloidinlagringar i och omkring hjärtats sinusknuta (hjärtats egen pacemaker) och påverkar då hjärtats retledningssystem med allvarliga arytmier som följd. Kammararytmier är även de tämligen vanliga och utgår från hjärtats kammare. Några vanliga typer av arytmier är supraventrikulära/ventrikulära takyarymier och överledningsrubbningar såsom atrio-ventrikulära block (AVblock) och sinusarrester. För att kunna utvärdera hjärtfrekvensvariabiliteten (HRV) och bedöma autonom funktion måste det utvalda EKG segmentet för analys vara fritt från ovan nämnda hjärtarytmier. Eftersom dessa vanligt förekommande hjärtarytmierna visar på en progressiv utveckling efter sjukdomsdebut har det blivit ett bekymmer att utvärdera autonom funktion i ett långtidsperspektiv. Nedan följer en redovisning av senaste publicerade vetenskapliga artikeln som belyser problemet med långtidsuppföljningar av HRV efter sjukdomsdebut hos patienter med familjär amyloidos. Arrhythmiaa pitfall in test of cardiac a u t o n o m i c function after liver transplantation for familial amyloidotic polyneuropathy: a long-term follow-up of Swedish patients (6). Bakgrund: Rolf Hörnsten, Med,. Dr. Klinisk fysiologi Umeå Universitet Tidigare korttids HRVuppföljningar Foto Kenth Johansson (ca 2 år) efter transplantation på endast ett fåtal patienter har visat motstridiga resultat, en del med förbättrad och del med försämrad autonom funktion. Påverkan på autonoma nervsystemet är orsakad av amyloidinlagringar i parasympatiska- och sympatiska nervfibrer, speciellt i och inom vagusnerven (parasympatisk nerv). Detta kan leda till, och är inte alls ovanligt, rubbningar i hjärtfrekvensens variation från hjärtslag till hjärtslag, d.v.s. små förändringar i tidsintervallet mellan olika hjärtslag. Syfte med studien: Finns någon förändring (progressiv/regressiv) av HRV vid långtidsuppföljning efter LT. Patienter: Alla patienter som genomgått korttidshrv-undersökning på tippbräda före och >40 månader efter transplantation. Totalt 33 patienter (21 män och 12 kvinnor), medelålder vid LT 44 år (25-68 år). Väntetid från diagnos till LT, medel 4 år (1-9 år). Alla patienter diagnostiserade för Val30Met mutation. Väntetiden från första undersökningstillfället till LT, medel 7 månader (2-14 månader). Medeluppföljningstid efter LT, 76 månader ( månader). Fem patienter följda >10 år. Metod: Korttids HRV metoden, där undersökningen utförs i en laboratoriemässig miljö på tippbräda med kontinuerlig registrering av hjärtfrekvens, andning och blodtryck för att kunna bestämma patientens autonoma funktion. Fortsättning nästa sida 5

6 Resultat: Endast 12/33 (36%) hade analyserbara EKGsegment. Samtliga 21 patienter (de flesta, 72%, var äldre än 40 år) som var exkluderade från studien hade frekvent arytmi (främst förmaksarytmi) eller var pacemakerbehandlade (pga överledningsrubbningar mellan hjärtat förmak och kammare) vilket i sin tur medförde att vi inte kunde hitta några rena EKG-segment för vidare HRV-analys. De 12 analyserbara patienterna visade inte på någon förbättring efter LT utan den redan nedsatta autonoma funktionen var bibehållen vid långtidsuppföljningen Möjliga lösningar på problemet för att fortsättningsvis kunna bedöma den autonoma funktionen hos patientgruppen är antingen att använda sig av HRV-analys från 24-timmars Holter EKG registreringar som tidigare nyttjats i flertalet forskningsstudier eller att undersöka blodtrycksöverskottet efter passiv tippning till 70 grader stående. Dessa båda metoder är sedan tidigare testade hos oss och visat sig kunna vara ett utmärkt alternativt till den metod som idag används i kliniskt bruk. *På gång under innevarande år är att fortsätta utveckla alternativa HRV-metoder för att fortsättningsvis kunna bedöma patienter med frekvent arytmi och att då kunna ersätta befintlig metod med någon av ovanstående metoder. *Under senare år har forskare visat att amyloidfibrillen består av antingen helt eller delat transtyretin (TTR) eller en blandning av dessa. Vi har fått tagit del av resultaten från amyloid fibrillens sammansättningen på ca 120 patienter och vi avser att undersöka om skillnaden i amyloidfibrillens sammansättning har något samband med förekomst av hjärtarytmier. Preliminära resultat har visat att patienter med helt TTR 30/52 (58%) har arytmier och att 55/68 (81%) med fragmenterat TTR har arytmier. P= Andra relevanta frågeställningar skulle kunna vara: Finns även ett samband med HRV, hur ser du ut vid långtidsuppföljningar med avseende på övriga hjärthändelser. Intressanta preliminära resultat och frågeställningar som vi avser att färdigställa för en vetenskaplig publikation under Rolf Hörsten Med. Dr. Klinisk fysiologi 6 Anders Olofssons forskarrapport Fibrillära depositioner av plasmaproteinet transthyretin (TTR) är starkt associerat till utveckling av familjär amyloidos med polyneuropati (FAP), en progressiv nervsjukdom som i Västerbotten även är känd under namnet Skelleftesjukan. Benägenheten hos proteinet att bilda amyloid ökar genom mutationer där Val30Met utgör den mutation som dominerar i Sverige och Portugal. Sjukdomen finns dock i hela världen där idag över 100 mutationer finns associerade till utveckling av FAP. FAP är idag en av de få amyloidoser som medicinskt kan behandlas genom att proteinet har möjlighet att binda en sk. ligand i form av hormonet thyroxin. Denna inbindning stabiliserar dess normala struktur och minskar amyloidbindning. Thyroxin kan ej användas i de nivåer som krävs och därför undersöks analoger med likartad effekt. Ett läkemedel har nyligen godkänts för behandling av FAP i Europa. Priset för detta (Tafamidis TM ) är dock mycket högt, vilket förhindrar effektiv behandling av stora patientgrupper vilket är olyckligt. En profylaktisk behandling av asymptomatiska genbärare skulle sannolikt vara fördelaktig. Vi har visat att en naturlig flavonoid, luteolin, binder mycket selektivt till TTR i serum och på ett kraftfullt sätt förhindrar amyloidbildning. Substansen är i dessa sammanhang effektivare än både diflunisal, diklofenak samt tafamidis och utgör härmed en potentiell läkemedelskandidat som både är mycket billig och Anders Olofsson i princip utan biverkningar. En mindre studie på människa kommer inom kort att inledas och syftet är att belysa möjligheterna för terapeutisk användning. Av: Anders Olofsson, Medicinsk Biokemi och Biofysik

7 Fragmentbaserad läkemedelssökning av transthyretin Vid Umeå universitet har vi sedan några år drivit ett samarbetsprojekt med mål att med hjälp av så kallad fragmentbaserad läkemedelssökning eller "fragment lead-design" identifiera nya molekyler som binder och förhindrar de strukturförändringar som ger upphov till amyloid-bildning av transthyretin. Arbetet utför vi tillsammans med Dr. Anders Öhman (farmakologi och klinisk neurovetenskap), Prof. Fredrik Almqvist (kemi) samt Dr. Anders Olofsson (medicinsk biokemi och biofysik). Studien bedrivs i flera steg där det första steget, som nu är avklarat, har resulterat i att ett 90-tal TTRbindande molekylfragment nu har identifierats. Min grupp har under det gångna året arbetat med steg två där vi med hjälp av så kallade röntgenkristallografiska metoder avsett att strukturellt karakterisera på atomnivå hur dessa fragment binder in till transthyretin. När vi vet exakt hur varje fragment binder till proteinet kan vi genom organisk syntes kombinera ihop flera mindre fragment till en allt större molekyl med en större potential att kunna fungera som läkemedel. Det övergripande målet med studien är att hitta kombinationer av dessa små fragment som tillsammans kan fungera som potentiella läkemedelskandidater för FAP. Sedan oktober 2012 har en ny post-dok i min grupp, Afshan Begun, arbetat på de strukturella studierna. Tyvärr så har projektet gått långsamt framåt då fragmenten ser ut att ha för låg inbindningskapacitet till proteinet. Detta gör att vi från våra strukturer inte kan identifiera vilka bindningskontakter fragmenten har. Vi avser dock att fortsätta arbetet under Parallellt har Afshan även arbetat med att strukturellt studera inbindningen av ett nytt och mycket lovande ämne för TTR amyloidinhibering. Ämnet som heter Luteolin har oberoende av varandra karakteriserats av Anders Olofsson vid Umeå universitet parallellt med en Brasiliansk grupp. Strukturen av Luteolin bundet till TTR har bestämts, men till en, i sammanhanget, ganska moderat upplösning. Afshan har nu upprepat försöken och preliminära högupplösningsdata pekar på att vi har fått fram en ny och bättre beskrivning på hur ämnet binder till TTR. Vi kommer att fortsätta strukturarbetet med Luteolin och avser även att strukturellt karakterisera analoger av detta ämne. Strukturstudierna gör vi i samarbete med Anders Olofsson som har lång erfarenhet av att arbeta med TTR, och hans grupp har de verktyg och den kompetens som behövs för att identifiera bra analoger. Professor Elisabeth Sauer-Eriksson Foto Kenth Johansson 7

8 FAMY inbjuder till Julfest söndag 24 november kl Arken, komplett julbord Preliminärt pris 250 kr Anmälan senast 18 november Till FAMYs kansli Traditionellt stort lotteri VÄLKOMNA! Läkarspalten Har du funderingar kring din sjukdom, tveka inte, skriv till vårt kansli. Dr Lars Wikström, Skellefteå svarar på frågorna. Berätta utförligt om dina problem. Du får naturligtvis vara anonym, men skicka gärna med namn och adress om läkarna skulle behöva kontakta dig. Lars Wikström Adress: FAMY SKELLEFTEÅ e-post: Märk kuvertet med doktorn! Lars Wikström 8

9 Famys Surströmmingsfest Söndag 29 september kl Byagården S. Hedensbyn Kuvertavgift 80 kr Barn under 15 år gratis Sista anmälningsdag tisdag 24 september Säg till vid anmäla om ni inte äter surströmming Kansliet Välkomna! FAMYs aktiviteter 2013 Medlemsmöten: Show i Byske (preliminärt ( datum 1 dec). Surströmmingsfest 29 september Julfest 24 november Loppis: 21 september Boulhallen Allsångsträffar Allsångsträffar: vår/höst Övriga aktiviteter: Fikaträffar: Första måndag i varje månad Vattengymnastik: Varje onsdag hela året 9

10 Spännande utflykt till Jävre fiskecamping Den 11 augusti genomförde FAMY tillsammans med FAMY-Norrbotten en utflyktsdag. Den här gången gick resan till Fiskecampingen i Jävre. Det blev en lyckad dag och från FAMY fanns, glädjande nog, cirka 17 personer med på resan, sex från FAMY-Norrbotten. Det blev en lyckad utflykt där mat, upplevelse och lite fiske stod på programmet. - Den här resan var en riktig höjdare och jag vet att de flesta som var med tycker likadant, säger FAMYs ordförande Ulla Jonsson. Vi 11-tiden möttes alla upp i Jävre och först på Leif Brännström, Kristin Brännström, Roland Brännström och Clary Sundström kopplade av med hundarna vid utflykten till Jävre. Ulla Jonsson och Susanne Berglund beundra museet i Jävre. Foto Inga-Lill Brännström Det var mycket att titta på när medlemmar från FAMY och FAMY-Norrbotten besökte fiskecampingen i Jävre programmet stod en härlig lunchbuffé. Sedan var det dags att besöka det stora museet. Detta var en höjdare. - Det är jättekul att ordna den här typen av aktivitet, speciellt när det hela uppskattades. Kul var att så många från vår föreningen kom, säger Ulla Jonsson. Nästa sommar är det FAMY-Norrbotten som arrangerar sommarutflykten. KENTH JOHANSSON Leif Brännström gullade med denna säl 10

11 KRYSSET Lösningarna ska vara märkta med Krysset och måste vara FAMY:s Redaktion, , SKELLEFTEÅ tillhanda senaste 15 oktober, Tre priser delas ut, ett på två trisslotter och två på en trisslott. NAMN:... ADRESS:... POSTNUMMER:... 11

12 Föreningsnytt FAMYs styrelse 2012: Ulla Jonsson, ordförande Östen Hällgren, kassör Mikael Lundgren, sekreterare Jonny Nord, Ingemar Samuelsson Suppleant: Britt-Inger Markund, Leif Brännström Festkommitté: Sonja Andersson Maddy Burman Loppisgruppen Maj Berglund, sammankallade Ethel Marklund Ulla-Märta Wiklund Ulrika Rönnlund FAP/Transplantationsteamet Medicinmottagning A Skellefteå lasarett Skellefteå Telefontid: Må-Tors Fredag Fax: E-post: Marie Höglund Undersköterska Lars Wikström Överläkare Stöd forskningen! Om Ni vill hedra minnet av en avliden eller uppmärksamma en högtidsdag med en gåva till forskningen kan Ni gör detta på två sätt. Det ena sättet är att ringa direkt till FAMY eller Stiftelsen AMYL som utformar och förmedlar telegram samt talar om hur gåvan kan betalas in. Följande uppgifter krävs (i god tid!) för telegramförmedlingen. * Vem gäller telegrammet * Var och när ska telegrammet skickas * Vers som ska vara med * Avsändare Det andra sättet är att sätta in beloppet direkt på någon av forskningsfondernas Postgironummer enligt nedan. Som meddelande till betalningsmottagaren uppger du: * Till minne av/vem gäller gåvan * Datum för begravning eller högtidsdag * Närmast anhörig * Avsändare, namn och adress Telegramutskrift kostnadsfritt! Forskningsfonder och Postgironummer FAMY: AMYL: OBS! Medel från de två fonderna delas ut gemensamt en gång per år