ÅR 2009 NR 1. Landskyrkan i Skellefteå. Stöd FAMYs forsningsfond , bankgiro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅR 2009 NR 1. Landskyrkan i Skellefteå. Stöd FAMYs forsningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204"

Transkript

1 ÅR 2009 NR 1 Landskyrkan i Skellefteå Stöd FAMYs forsningsfond , bankgiro

2 Innehåll 2/2009 Ledare... 3 NR FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY Telefax Hemsida: Adress SKELLEFTEÅ Postgiro - Forskningsfonder FAMY:s forskningsfond FAMYs bankgiro Redaktionen Ansvarig utgivare Kenth Johansson FAMYs Ordförande Ulla Jonsson Tel: E-post: Produktion Skellefteå Tryckeri AB Vårfest... 4 Andes Olofssons forskningsrapport... 5 Rapport Per Westermark... 6 Rätt till fotvård... 7 Ska norrlänningar skaffa barn?. 9 Ole Suhrs forskningsrapport Krysset Bingolotto viktig inkomstkälla! En av FAMYs viktigaste inkomstkällor är intäkterna från Bingolotto. Därför vädjar vi till våra medlemmar att stödja föreningen med att beställa lotter från oss. Det är hur enkelt som helst. Ring kansliet, så ordnar vi så att lotterna kommer hem i Eran postlåda. Tack på förhand Pristagare FAMYs kryss 1-09 Omslagsbild: Två trisslotter: En trisslott: En trisslott Barbro Holmström Pulkstigen SKELLEFTEÅ Helena Lundin Isbanegatan Västerås Birgitta Sundin Torsgatan 17 B SKELLEFTEÅ Foto Kenth Johansson 2

3 FAMYs påtryckningar hjälper Jag vill första citera ett inslag i Knäppupp-revyn från 1962 som jag tycker är passande för oss i FAMY Man ska vara glad åt fötter, utan dem man står sig slätt. Ja, tänk att tvingas gå på händer, det är svårt, speciellt när man är mätt. Man kan sätta strumpor på dem, för vad ska man annars hava strumpor till. Just fötter har varit en återkommande punkt på våra styrelsemöten. Problemet har varit att våra medlemmar inte har fått fotvård genom remiss, trots att problem med fötter ofta drabbar personer med FAP. Vi har faktiskt haft medlemmar som drabbats hårt av svåra infektioner på grund av känselbortfall och sår som inte läks. Det senaste året har föreningen gått ut på bred front för att våra medlemmar ska få fotvård på remiss. Vi har gjort jämförelse med Piteå och där har det inte varit några problem. Vid vår träff med folkhälsonämnden kom det fram att man är berättigad till fotvård om det är en medicinsk bedömning. Vi samtal med landstingsledningen fick vi bekräftat att så var fallet. Kenneth Öberg från Västerbottens läns landsting säger att fotvård anses ur försäkringssynpunkt inte som sjukvård, utan som omvårdnad. Vissa sjukdomar kan förorsaka besvär och måste avhjälpas av fotvårdsspecialist. Behandling ska ges efter remiss och var vara betingad av sjukdom. Högkostnadsskyddet gäller, reseesättning utgår, säger Kenneth Öberg. Alla FAP-patienter har inte problem med fötterna och då gäller samma premisser som för diabetiker, man får fotvård vid behov. Det känns bra att vi har fått klara besked. Nu kan alla kräva remiss av sin läkare när behov finns. Sköt om Era fötter och ha en varm och solig sommar! Ulla Jonsson Ordförande 3

4 Vårfest i Gummark Söndag 17 maj kl Vi träffas i anslutning till Ridhuset, Gummark, där de som vill, kan rida för en mindre kostnad. Vi grillar korv och pinnbröd Kaffe och bulle Tipsrunda Gratis! Alla är hjärtligt välkomna till en trevlig familjedag Anmälan senast 15 maj FAMYs kansli Medlemsträffar Under våren har FAMY ordnat med medlemsträffar så kallade fikaträffar. Det har varit mycket uppskattade.. Träffarna har riktats till både medlemmar med sjukdomen och anhöriga. Under våren 2009 fortsätter träffarna första måndagen i varje månad, alla ni som känner för att delta är hjärtligt välkomna. Kontakta kansliet för mer information

5 Anders Olofssons forskningsrapport Depositioner av proteiner och peptider i form av amyloid är idag kopplat till över 25 olika syndrom där Alzheimers och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom är några av de mest kända. Familjär amyloidos med polyneuropati (FAP) orsakas av att proteinet transthyretin (TTR) kan anta en felaktig konformation vilket slutligen leder till aggregering samt bildning av amyloid. Den familjära varianten orsakas av punktmutationer vilket minskar proteinets stabilitet och ökar dess benägenhet att aggregera. Den vävnadsskadande mekanismen orsakad av aggregerat TTR är idag inte helt klarlagd. Att större mängder amyloid orsakar en nedsatt funktion i de drabbade organen är troligt. En mer akut och nervskadande effekt har dock nyligen påvisats för TTR och i analogi med bl. a. Alzheimers sjukdom, orsakas denna av relativt små aggregat i jämförelse med de amyloida inlagringar som kan ses ivävnad. Genom vår forskning har vi upptäckt att en giftig variant av TTR utgörs av en sammansättning som är mycket lik dess naturliga form. Att ett protein associerat med amyloid kan orsaka en cell-dödande effekt utan en aggregering är även ett helt unikt fynd och mycket intressant ur ett bredare perspektiv. Att utröna om denna form är relevant även in vivo ser vi som en mycket viktig frågeställning. Strukturella studier av amyloiders sammansättning och arkitektur förhindras av dess fiberlika struktur. Detta är den främsta anledningen till att man i dagsläget bara har en begränsad förståelse för amyloidens struktur och bildning. Genom vårt fynd där en giftig variant av TTR kan hållas i ett icke-aggregerat stadium så möjliggörs analysmetoder där man i detalj kan studera och identifiera de strukturella förändringar som ligger bakom dess patologiska egenskaper. En sådan information är till stor hjälp i en fortsatt design av inhibitorer. Anders Olofsson 5

6 Per Westermarks rapport över 2008-års anslag Vi har tidigare beskrivit att familjär transthyretinamyloid kan förekomma i två former som skiljer sig åt beträffande vilka subenheter de är uppbyggda av. Den ena formen innehåller endast helt transthyretin (TTR) (127 aminosyrarester) medan den andra till stor del består av TTR-fragment som startar runt aminosyra 50, vanligen 46, 49 och 52. Dessa två former av amyloidfibriller ser olika ut och har något olika egenskaper. Amyloidtypen verkar vara densamma för olika organ i en och samma patient men däremot skilja sig mellan patienter. Vi har föreslagit att mekanismen bakom fibrillbildningen är olika i dessa två typer av amyloider samt att sjukdomens manifestationer och utveckling skiljer sig åt mellan dessa patientgrupper. För att undersöka detta har vi studerat amyloid från bukfettsbiopsier som vi erhåller genom ett samarbete med Prof. Ole Suhr i Umeå. Vi har tidigare rapporterat att vi funnit ett samband mellan amyloidtyp och skillnader i ålder vid sjukdomsdebut samt hjärtsymptom. Patienter med fragment av TTR i amyloiden har i genomsnitt en högre ålder (medel 67 år) vid sjukdomsdebut än patienter vars amyloid endast innehåller hela transthyretin-molekyler (medel 45 år). Patienter med fragment har även större mängd amyloidinlagring i hjärtat än den andra gruppen (interventrikularseptums tjocklek på 19 mm mot 12 mm), vilket ger dem en större benägenhet för restriktiv kardiomyopati. Detta är troligen den första studie som sammankopplar skillnader i fibrillkomposition med variationer i sjukdomsmanifestation. Vi har under året fortsatt att arbeta med denna studie och den är nu publicerad, se nedan. För att klargöra om sambandet mellan kardiomyopati och amyloid innehållande fragment gäller för familjär transthyretin amyloidos i allmänhet eller är begränsat till den vanligaste mutationen i Sverige (Val30Met) har vi inlett ett samarbete med Prof Claudio Rapezzi i Bologna i Italien. Vi har under året undersökt ett antal patienter med olika mutationer i transthyretin-genen, vilka alla har lidit av kardiomyopati. Intressant nog innehöll alla dessa patienters amyloid fragment av TTR. Detta tyder på att det nämnda sambandet är giltigt generellt för ärftlig transthyretin amyloidos. Studien har emellertid bara påbörjats och ytterligare patienter kommer att undersökas framöver. Progression av kardiomyopati efter lever-transplantation är ett problem som drabbar en del patienter. Varför vissa drabbas och andra inte är okänt. Orsaken till den progressiva kardiomyopatin är troligen att normalt, icke-muterat (vildtyp) TTR fortsätter att lagras in i amyloiden efter transplantationen. Vår hypotes är att det framförallt kan vara patienter med amyloid innehållande fragment som drabbas. Vi har därför undersökt bukfettsbiopsier från patienter med mutationen Val30Met från norra Sverige, dels sådana med amyloid innehållande fragment och dels sådana utan. Vi har funnit att vildtyps TTR fortsätter att lagras in i båda grupperna men att proportionen vildtyp efter transplantation är mycket högre bland patienter vars amyloid innehåller fragment av TTR. Det verkar alltså som att vildtyps-ttr av någon anledning lättare bygger på amyloid bestående av fragment än sådan av endast helt TTR. Dessa resultat tyder på att det är just patienter med fragment som är i riskzonen för progressiv kardiomyopati efter transplantation, dels då vildtyps TTR lättare binder in till denna typ av amyloid men även pga att dessa patienter redan från början har mer amyloid i hjärtat (se ovan). Dessa resultat kommer att sammanställas till ett manuskript inom kort. Vi har tidigare rapporterat att vi i samarbete med Dr. Arie Stangou i London har undersökt patienter med mutationen Thr60Ala. Dessa patienter är intressanta då proportionen vildtyp/mutant TTR kan undersökas inte bara i de TTRmolekyler som är hela utan även fragmenten. Detta är inte fallet för Val30Met-mutationen då denna är lokaliserad N- terminalt om klyvningsstället och alltså klyvs bort. Vi har tidigare beskrivit hur vi upptäckt att vildtyps-proportionen är högre i den transplanterade patienten jämfört med den icke-transplanterade men att denna skillnad framförallt återfinns bland de hela TTR-molekylerna, medan det bland fragmenten inte uppvisades lika stor skillnad. Denna studie är nu publicerad, se nedan. Vårt arbete med att vidareutveckla metoder för diagnostik av systemisk amyloidos fortsätter. Detsamma gör vårt upplysningsarbete eftersom kunskapen om amyloidos och hur sjukdomarna diagnostiseras är bristfällig. Här spelar också vårt arbete med EU-projektet Systemic Amyloidoses in Europe (EURAMY; en viktig roll. Detta projekt har redan lett till ett ökande samarbete i Europa, inte minst inom området familjär amyloidos. Professor Per Westermark 6

7 FAP:are har rätt till fotvård! En fråga som ältats i många år är om personer som är drabbade av skelleftesjukan har laglig rätt till fotvård. Enligt Västerbottens läns landstings normer gäller följande. Fotvård anses ur försäkringssynpunkt inte som sjukvård, utan som omvårdnad. Vissa sjukdomar kan förorsaka besvär och måste avhjälpas av fotvårdsspecialist. Observera att behandlingen ska ges efter remiss och ska vara betingad av sjukdom Enligt landstinget ska högkostnadsskyddet gälla och reseersättning utgår. De flesta som är drabbad av skelleftesjukan har stora problem med fötterna. Sår som infekteras ger stort lidande. Här i Skellefteå har FAMYs medlemmar inte fått remiss från läkare, trots att problemen varit stora. När FAMY träffade Folkhälsonämnden togs denna viktiga fråga upp och enligt nämndens ordförande, Janet Lundberg, är det inte själva diagnosen som bestämmer om man har rätt till fotvård, utan vilka problem man har med fötterna. Kenneth Öberg från Västerbottens läns landsting säger att fotvård anses ur försäkringssynpunkt inte som sjukvård, utan som omvårdnad. Vissa sjukdomar kan förorsaka besvär och måste avhjälpas av fotvårdsspecialist. Behandling ska ges efter remiss och ska vara betingad av sjukdom. högkostnadsskyddet gäller, reseesättning utgår, säger Kenneth Öberg. Jonny Nord drabbades av skelleftesjukan för många år sedan. Han har under de senaste två åren inte lyckats få remiss om fotvård från sin vårdcentral, trots att han haft stora problem med sina fötter. - Jag blir hänvisad till lasarettet och där får man heller inte någon remiss, säger Jonny Nord. Leif-Göran Karlsson ansvarig vid medicinkliniken i Skellefteå blir lite betänksam när FAMY tar kontakt med honom och han säger att visst ska patienter som har stora besvär med fötterna få remiss från sin läkare, men han menar att resurserna är begränsade. Ole Suhr vid NUS har talat med representanter från sjukhusnämnden och de medger att patienter med FAP har rätt till fotvård, om behov finns. - Vi har tyvärr patienter som har utvecklat allvarliga komplikationer på grund av bristfällig fotvård, även fall med livshotande sepsis, och för tillfället har vi en transplanterad patient där amputation av under extremitet har diskuterats, detta på grund av ett svårläkt infekterat sår, säger Ole Suhr. Detta innebär alltså att FAP:are som har besvär med fötterna ska kräva remiss av sin läkare. Det är bara att hänvisa till de bestämmelser som finns. KENTH JOHANSSON FAMY önskar alla en solig och avkopplande sommar! Maila era e-postadresser För att vi i FAMY lättare och snabbare kan nå er med viktig information vore det tacksamt om Ni kunde skicka era e-postadresser till FAMYs kansli. Tack på förhand FAP/Transplantationsteamet Från och med vecka 14 har FAP/ Transplantationsteamet telefontid tisdagar kl Telefonnummer: Fortsättningsvis är vårt önskemål att provtagning sker på måndagar. Du som har egen mailadress, lämna den gärna hos oss. Vi återkommer till hösten angående att vissa läkarbesök ersätts med besök till undersköterska/sjuksköterska E-post: medicinmottagningen. Inger Lidefjärd, Sjuksköterska Marie Höglund Undersköterska Lars Wikström Överläkare

8 Allsången har gett FAMY över kronor Under årens lopp har allsångskvällarna varit ett populärt nöje för många. Arrangemanget har också gett klirr i kassan för FAMY. Totalt har intäkterna gett kr. Dessutom har FAMY erhållit bidrag från Medborgarskolan med en nätt summa av 1500 kronor per år. Det var 2004 som Gunwor Zäthergren och Roland Andersson fick den strålande idéen att i FAMYs regi starta med allsångskvällar. Sagt och gjort, först arrangemanget ordnades och det blev något av en succé. Efter detta har det hela rullat på under årens lopp. - Vi tycker det är kul med dessa träffar och så länge folk ställer upp, kommer vi att fortsätta, säger Gunwor och Roland. Den 21 april avslutades allsångskvällarna för våren och en ny orkester fanns på plats, nämligen Affes från Skelleftehamn. - De var trevligt med nya ansikten och publiken uppskattade verkligen deras framträdande. Nu blir det alltså uppehåll under sommaren, men allsången kommer tillbaka i oktober, då med förhoppningsvis Anders Lindmarks orkester - Vi vill passa på och tacka alla som troget kommer på våra träffar och vi hoppas att intresset för allsången fortsätter. När allsångskvällarna fortsätter finns det planer på att förlägga träffarna utanför centrala Skellefteå. Allt för att nå nya besökare. - Vi vill gärna förnya oss och vi söker nu lämpliga lokaler ute i byarna, säger Gunwor och Roland avslutningsvis. Anders Lindmarks orkester har blivit något av favoriter vid FAMYs allsångskvällarna. När de finns på plats är allsångslokalen fylld till bredden. Foto Kenth Johansson Gerd Lindgren ny loppisansvarig i FAMY FAMY har fått en ny ansvarig för loppisverksamheten. Hon heter Gerd Lindgren och bor i Ursviken. Har ni prylar som kan användas till loppisar, kontakta Gerd på Tel: Hon kommer att ha försäljning både hemma i Ursviken och i Piteå. Gerd Lindgren, Ursviken är ny ansvarig för FAMYs loppisar Foto Kenth Johansson - Jag är mycket intresserad av loppisar och jag vill gärna ställa upp för FAMYs räkning. Det är en föreningen som behöver allt stöd som finns, säger Gerd Lindgren. Den 7 juni blir det stor Loppis på Folkparken i Skellefteå där Gerd sköter hela arrangemanget Överskottet av försäljningen går till FAMYs forskning Har ni glömt medlemsavgiften? Det är lätt att glömma. FAMY har inte fått in alla medlemsavgifterna för

9 Ska skelleftebor skaffa barn? Rubriken på denna krönika verkar onekligen provocerande. För en tid sedan satte jag morgonkaffet i vrångstrupen när jag läste Expressen. Artikeln inleddes med följande fras: Väster och Norrbottningar borde kanske sluta skaffa barn med varandra. Har ni hört talas om skelleftesjukan, AIP och SLS. Vad menade egentligen artikelförfattaren med detta? Nu kanske det inte var så allvarligt menad då journalisten hade sett uppdrag granskning och där togs frågan upp om invandrarnas släktgifte. Det positiva med Expressens reportage är, att de faktiskt visste vad skelleftesjukan är. Borde norrlänningar få en allmän, sträng tillsägelse av staten att antingen sterilisera sig eller söka kärleken söder om Ängelholm? Skribenten skriver i nästa stycke att det inte känns aktuellt. Men personligen tycker jag att dessa rader kan skapa stora problem för alla FAP-are. Under mina år (elva) på FAMYs kansli har jag också upplevt sådana tankegångar. För ett par år sedan besökte jag en konferens i Lycksele, och jag bänkade mig bredvid en äldre man. Han frågade varifrån jag kom och vilken förening jag representerade. När jag berättade att jag jobbade som kanslist vid FAMY stirrade han på mig som att jag var pestsmittad. Han sa direkt att han ville byta plats, för han kunde bli smittad. Jag trodde inte mina öron och när jag försökte tala honom till rätta försvann han bara. Det är den typen av åsikter som är farliga. Är okunnigheten bland västerbottningar så stor eller. Varför skriver jag då dessa rader! Jo, vi i föreningen måste fortsätta med vårt viktiga informationsarbetet. Under två år har FAMY, med Vivianne Forsman i spetsen, besökt nästan alla vårdcentraler och lasarett i norra länsdelen. Vi har alltid varit välkomna, men med ett undantag, Burträsk vårdcentral. När vi ringde för att beställa tid för information fick vi en korthugget svar. Vi prioriterar inte denna typ av information. Min fråga till ledningen är. Varför ville ni inte släppa in oss? Deras nej har faktiskt fått svåra konsekvenser. En man i burträskområdet gick under en tid vid vårdcentralen för att få hjälp med värk i händer och fötter, klassiska symtom för Familjär Amyloidos. Ingenting gjordes och efter fyra år, började en läkare vid Burträsk vårdcentral förstå att det kunde röra sig om skelleftesjukan! Mannen i fråga hann få betydande skador på grund av försummelsen vid Burträsks vårdcentral. Hade FAMYs informationsteam fått informera läkare och sköterskor hade förmodligen mannens sjukdomsförlopp sett ut på ett helt annat sätt. Jag anser att ledningen för Burträsk vårdcentral borde ta sitt förnuft tillfånga och be patientföreningen FAMY och den drabbade mannen om ursäkt. Föreningsnytt FAMYs styrelse 2009: Ulla Jonsson, ordförande Ulrika Rönnlund, vice ordförande Arne Johansson, kassör Britt-Inger Marklund, sekreterare Övriga ledamöter: Vivianne Forsman Anette Forsman Jonny Nord Suppleanter: Roland Andersson Benita Söderlund Håkan Englund Festkommitté: Gunvor Zäthergren (sammankallade) Gudrun Lundberg Camilla Andersson Ni som känner för att hjälpa till i föreningen kan ta kontakt med Kansliet KENTH JOHANSSON

10 Ole Suhrs forskningsrapport 2009 Sammanfattning av publicerade arbeten Vi har fortsatt vårt arbete med genetiske markörer för sjukdomen, härunder också undersökning av mitokondrie DNA. Det DNA som har stor betydelse för hur vi tar hand om syra när cellen alstrar energi. Det visar sig alltså att patienter med sen debutålder av sjukdomen (det vanligaste) oftast har samma grupp av mitokondrie-gener som är vanlig i befolkningen, däremot dom som insjuknar tidigt i sjukdomen oftast tillhör dom som har en mera ovanlig typ av mitokondrie-dna (arbete 5). Då vi ärver vårt mitokontrie DNA från vår mamma, undersöker vi om det kan ha betydelse för att patienter med FAP-sjuk mamma ofta får sjukdomen tidigare än om dom har en FAP-sjuk pappa. I samarbete med franske forskare har vi dessutom undersökt dels genomslag av FAP-genen (arbete 6), dels om mutationen är svensk eller evt europeisk (fransk - portugisisk) (arbete 9). Vi påvisar stora skillnader i genomslag av genen mellan Piteåområdet och Skellefteå. Dessutom, som väntat, tidigare debut av sjukdomen hos dom som får anlaget från sin mamma. Varför det finns dessa skillnader vet vi inte, men vi arbetar på detta, bl.a. med andra möjliga gener som påverkar sjukdomen. Ett annat område som vi undersöker intensivt är förekomst av olika fibrilltyper (hellängd fullength och blandad hellängd och förkortade fragmented transthyretinfibriller) i vävnader från FAP-patienter. I arbete 1 påvisar vi att man har samma fybrilltyp i alla vävnader, alltså samma fibrilltyp i hjärtat som i fettvävnad. Dessutom att typen av fibriller är kopplad till ålder vid insjuknande i sjukdomen, och även till hjärtpåverkan. Detta ger möjlighet för bestämning av fibriltyp i kroppen på en vanlig fettbiopsi (även fettaspiration med en grov kanyl verkar fungera), och dessutom att vi lätt kan följa patienterna dels för att se om fibriltypen ändrar sig (vi tror inte det) dels för att kunde relatera fibrilltyp till hjärtkomplikationer, speciellt hjärtförtjockning efter transplantation. Då hjärtkoplikationer till sjukdomen har visat sig vare ett stort och oväntat problem efter levertransplantation har vi undersökt förekomst av hjärtkomplikationer och hur vi kan detektera hjärtkomplikationer under året. I arbeten 2 och 8 har vi undersökt det autonoma (icke viljesberoende nervsystemets) påverkan på hjärtat. Vi visar att det autonoma nervsystemet inte försämras efter transplantationen, men att det uppträder hjärtrytmstörningar hos många patienter kortare eller längre tid efter transplantationen, som gör att den vanligaste metoden (hjärtrytmundersökning) inte är pålitlig hos FAP-patienter efter transplantation. För att underlätta diagnostiken av hjärtkomplikationer, undersökte vi blodprover för vanliga markörer av hjärtpåverkan. Vi såg då att BNP, ett ämne som använts som markör vid hjärtsvikt var mycket känsligt och kunde påvisa hjärtpåverkan med samma säkerhet som hjärtechocardiografi. Däremot var markörer för hjärtinfart sällan positiva. Vi tror att BNP är en mycket lämplig markör för hjärtkomplikation vid FAP, och den är dessutom lätt att följa, t.ex efter transplantation. Ögonkomplikationer är inte ovanliga vid FAP, och då transthyretin bildas lokalt i ögat, är det inte förvånande att komplikationer uppträder efter transplantation. Det som man bör vare uppmärksam på är tryckökning i ögat efter transplantation. Detta ger inga symptom innan man har fått bestående skada på ögat. Vi rekommenderar därför kontroll av trycket i ögat regelbundet efter transplantation (arbete 7). Det är välkänt, att symptomen vid FAP skiljer sig mellan t.ex svenska och Japanska patienter. Speciellt är diarré ett vanligt och tidigt förekommande symptom vid FAP hos japanska patienter. Vi undersökte om detta kunde förklaras av olika gener som påverkar tarmens rörelser. Vi såg då att japanska patienter och befolkning har en något avvikande typ av gen som påverkar tarmens rörlighet än den man ser i Sverige. Det fanns också ett samband mellan denne avvikelse och förekomst av diarré hos patienterna, men det relativt lite antal svenska patienter med tarmkomplikationer försvårade bedömningen. Bland övriga arbeten finns bokkapitel i en internationell bok om Transthyretin, där vi skriver ett kapitel om levertransplantation för FAP. Dessutom en vägledning för läkare om diagnostik av FAP och andra amyloidossjukdomar. Finns på nätet Professor Ole Suhr OLE SUHR Foto Kenth Johansson

11 Stöd forskningen!...som inte är värd att diskutera!!! Har du en idé? Kontakta NBV!!! Våra konsulenter kan hjälpa dig att utveckla den. Du når oss på nedanstående adresser: NBV Norr Åsgatan 24, Box 12, Skellefteå, Skogatan 48, Umeå Telefon: Telefon: Telefax: Telefax: Det är ingen idé som inte är värd att diskutera!!! Om Ni vill hedra minnet av en avliden eller uppmärksamma en högtidsdag med en gåva till forskningen kan Ni gör detta på två sätt. Det ena sättet är att ringa direkt till FAMY eller Stiftelsen AMYL som utformar och förmedlar telegram samt talar om hur gåvan kan betalas in. Följande uppgifter krävs (i god tid!) för telegramförmedlingen. * Vem gäller telegrammet * Var och när ska telegrammet skickas * Vers som ska vara med * Avsändare Det andra sättet är att sätta in beloppet direkt på någon av forskningsfondernas Postgironummer enligt nedan. Som meddelande till betalningsmottagaren uppger du: * Till minne av/vem gäller gåvan * Datum för begravning eller högtidsdag * Närmast anhörig * Avsändare, namn och adress Hjälpsamma Gumman! Forskningsfonder och Postgironummer FAMY: AMYL: Har Ni tips om olika saker som kan underlätta för vår medlemmar kan Ni kontakta FAMY Epost: OBS! Medel från de två fonderna delas ut gemensamt en gång per år

Stöd Skelleftesjukans forskningsfond bankgiro 234-1204

Stöd Skelleftesjukans forskningsfond bankgiro 234-1204 ÅR 2015 NR 1 Stöd Skelleftesjukans forskningsfond bankgiro 234-1204 Innehåll 1/2015 Ledare... 3 NR 1-2015 FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY 0910-360 17 E-mail: info@famy.se Hemsida: www.famy.se Besöksadress

Läs mer

ÅR 2010 NR 4. Per Westermark presenterar sin forskning från 2009. Stöd FAMYs forskningsfond 479 00 38-6

ÅR 2010 NR 4. Per Westermark presenterar sin forskning från 2009. Stöd FAMYs forskningsfond 479 00 38-6 ÅR 2010 NR 4 Per Westermark presenterar sin forskning från 2009 Stöd FAMYs forskningsfond 479 00 38-6 Innehåll 4/2010 Ledare:... 3 NR 4 2010 FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY 0910-360 17 070-538 7701

Läs mer

ÅR 2011 NR 3. Rolf Hörnsten presenterar sin forskarrapport. Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204

ÅR 2011 NR 3. Rolf Hörnsten presenterar sin forskarrapport. Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204 ÅR 2011 NR 3 Rolf Hörnsten presenterar sin forskarrapport Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204 Innehåll 3/2011 Ledare... 3 NR 3-2011 FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY

Läs mer

DAGORDNING VID FAMYs ÅRSMÖTE MÅNDAG DEN 4 Mars 2013, kl. 19.00

DAGORDNING VID FAMYs ÅRSMÖTE MÅNDAG DEN 4 Mars 2013, kl. 19.00 DAGORDNING VID FAMYs ÅRSMÖTE MÅNDAG DEN 4 Mars 2013, kl. 19.00 1. Årsmötets öppnande. 2. Parentation 3. Val av presidium a) mötesordförande b) sekreterare. c) protokolljusterare tillika rösträknare. 4.

Läs mer

Marianne ordnar gratis hjälpmedel

Marianne ordnar gratis hjälpmedel ÅR 2005 NR 1 Marianne ordnar gratis hjälpmedel Innehåll 4/2003 Ledare:... 3 NR 1 2005 FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY 0910-360 17 070-538 7701 Telefax 0910-886 40 E-mail: info@famy.se Hemsida: www.famy.se

Läs mer

ÅR 2012 NR 3. Erik Nord. Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204

ÅR 2012 NR 3. Erik Nord. Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204 ÅR 2012 NR 3 Erik Nord Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204 Innehåll 3/2012 Ledare... 3 NR 3-2012 FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY 0910-360 17 070-538 7701 Telefax

Läs mer

Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204

Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204 ÅR 2014 NR 4 Stöd Skelleftesjukans forskningsfond 479 00 38-6, bankgiro 234-1204 Innehåll 4/2014 Ledare... 3 NR 4 2014 FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY 0910-360 17 070-538 7701 E-mail: info@famy.se

Läs mer

Stöd Skelleftesjukans forskningsfond, bankgiro 234-1204

Stöd Skelleftesjukans forskningsfond, bankgiro 234-1204 ÅR 2015 NR 2 Stöd Skelleftesjukans forskningsfond, bankgiro 234-1204 Innehåll 2/2015 Ledare.....3 NR 2 2015 FAMY-bladet utkommer 4 ggr per år FAMY Tel: 0910-360 17 E-mail: info@famy.se Hemsida: www.famy.se

Läs mer

Professor Erik Lundgren presenterar sin forskningsrapport i detta nummer av FAMYbladet

Professor Erik Lundgren presenterar sin forskningsrapport i detta nummer av FAMYbladet ÅR 2003 NR 3 UTGIVES AV FÖRENINGEN FAMILJÄR AMYLOIDOS, FAMY SKELLEFTEÅ Professor Erik Lundgren presenterar sin forskningsrapport i detta nummer av FAMYbladet Foto Kenth Johansson 2 Innehåll 2/2003 NR 2

Läs mer

AKTUELLT. Rikedom är inte pengar! Det är.. kärlek, hälsa och glädje. Nr 3/2013 FRÅN FAMY-NORRBOTTEN OCH STIFTELSEN AMYL SKELLEFTESJUKAN.

AKTUELLT. Rikedom är inte pengar! Det är.. kärlek, hälsa och glädje. Nr 3/2013 FRÅN FAMY-NORRBOTTEN OCH STIFTELSEN AMYL SKELLEFTESJUKAN. AKTUELLT FRÅN FAMY-NORRBOTTEN OCH STIFTELSEN AMYL SKELLEFTESJUKAN Nr 3/2013 Innehåll: Föreningsuppgifter 2 Ledaren 3 Fo-rapport Per Westermark 4 Fo-rapport Anders Olofsson 5 Utdelade forskningsmedel 6

Läs mer

AKTUELLT. Nr 3/2015 FRÅN FAMY-NORRBOTTEN OCH STIFTELSEN AMYL SKELLEFTESJUKAN. Innehåll: Prästgårdsgatan 3, 941 31 PITEÅ

AKTUELLT. Nr 3/2015 FRÅN FAMY-NORRBOTTEN OCH STIFTELSEN AMYL SKELLEFTESJUKAN. Innehåll: Prästgårdsgatan 3, 941 31 PITEÅ AKTUELLT FRÅN FAMY-NORRBOTTEN OCH STIFTELSEN AMYL SKELLEFTESJUKAN Nr 3/2015 Innehåll: Föreningsuppgifter 2 Ledaren 3 Fo-rapport Malin Olsson 4 Fo-rapport Ole Suhr, Utdelning fo-medel 5-6 Stödgala 19 december

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Patientinformation. Familial. Polyneuropathy. Familjär amyloidos. www.magpatients.org/brochure/se-fap.html. Familial Amyloid Polyneuropathy

Patientinformation. Familial. Polyneuropathy. Familjär amyloidos. www.magpatients.org/brochure/se-fap.html. Familial Amyloid Polyneuropathy Familjär amyloidos Patientinformation Familial Amyloid Polyneuropathy Mars 2013 Familjär amyloidos Familial Amyloid Polyneuropathy www.magpatients.org/brochure/se-fap.html Mars 2013 Familjär amyloidos

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

PRO-Skellefteå. Vår föreningslokal det s.k. PRO-huset är belägen på Kanalgatan 6.(f.d. gamla seminariet)

PRO-Skellefteå. Vår föreningslokal det s.k. PRO-huset är belägen på Kanalgatan 6.(f.d. gamla seminariet) PRO-Skellefteå Program hösten 2014 och våren 2015 Vår föreningslokal det s.k. PRO-huset är belägen på Kanalgatan 6.(f.d. gamla seminariet) Vi vill med vår verksamhet stimulera våra medlemmar till aktiviteter

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

PROTOKOLL Nr 1 / 2004

PROTOKOLL Nr 1 / 2004 1 ÖVRE NORRA BILSPORTFÖRBUNDET PROTOKOLL Nr 1 / 2004 Art Konstituerande sammanträde med styrelsen för ÖNBF Dag Lördag 14 februari 2004 Plats Norsjö Hotell, Norsjö Närvarande: Per Persson Ordförande Barbro

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vad du kan göra själv

Vad du kan göra själv Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.

Läs mer

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare.

3 Val av justerare tillika rösträknare som jämte ordförande justerar dagens protokoll Mötet valde Inger och Gerd till justerare tillika rösträknare. PROTOKOLL ISLANDSHÄSTFÖRENING 2015-02-22 Org.nr 886501-3109 Årsmöte för räkenskapsåret 2014 Närvarande: 17 medlemar Tid: 16:00 - Plats: Humlans förskola i Iggesund. 1 Mötets öppnande Ordförande, Märta

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Ordförande Daniel Nyman hälsade välkommen och förklarade styrelsesammanträdet öppnat.

Ordförande Daniel Nyman hälsade välkommen och förklarade styrelsesammanträdet öppnat. 1 STYRELSEPROTOKOLL Nr 1/02 Art Konstituerande sammanträde med styrelsen för ÖNBF Dag Lördag 16 februari 2002. Plats Hotel Rica, Skellefteå Närvarande Daniel Nyman Kjell Johansson Barbro Forsman Inger

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 1. Februari 2014

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 1. Februari 2014 HEMSLÖJDSBLADET Nr 1 Februari 2014 Ansvarig utgivare Birgitta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

DISTRIKTSÅRSMÖTESPROTOKOLL. 2008-02-16 Kl 13.00. Hotell Aurum, Skellefteå

DISTRIKTSÅRSMÖTESPROTOKOLL. 2008-02-16 Kl 13.00. Hotell Aurum, Skellefteå ÖVRE NORRA BILSPORTFÖRBUNDET ÖVRE NORRA BILSPORTFÖRBUNDET DISTRIKTSÅRSMÖTESPROTOKOLL 2008-02-16 Kl 13.00. Hotell Aurum, Skellefteå 1 Årsmötets öppnande Övre Norra Bilsportförbundets ordförande Kenneth

Läs mer

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014 Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR Oktober 2014 Ett barn, en person! SLO syndrom ger olika grad och kombination av funktionsnedsättningar Alla personer med SLO är unika! Alla med SLO utvecklas

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Celiakinytt NUMMER 2 2014. Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa!

Celiakinytt NUMMER 2 2014. Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa! Celiakinytt NUMMER 2 2014 Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa! INNEHÅLL/ NUMMER 1 Innehåll 3 KOMMANDE AKTIVITET ICA veteranernas handelsbod 4 KOMMANDE AKTIVITET Julbak för hela familjen 5 AKTUELL

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

1593 MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande Magnus Carlsson hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat.

1593 MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande Magnus Carlsson hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. Protokoll fört vid SMC-Hallands styrelsemöte Datum: 2013-01-24, Tid: kl.18.30 Plats: SMC-Hallands kansli, Halmstad SMC-HALLAND 1593 MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande Magnus Carlsson hälsade alla välkomna och

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2007-2008 avseende Stockholmspostens Konstförening

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2007-2008 avseende Stockholmspostens Konstförening Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2007-2008 avseende Stockholmspostens Konstförening Medlemsantal Antalet medlemmar den sista oktober 2008 var 120 (116) stycken medlemmar. Vi har fått 14 nya medlemmar

Läs mer

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Bolla Diabetestankar konferens 2015 Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Arrangörer: Sandra Emanuelsson, Västerås Linda Gustavsson, Katrineholm Josefin Johansson, Flen Konferensens syfte Vi vill tillhandahålla

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ola Sandgren Universitetslektor, överläkare Enheten för oftalmiatrik Redan när man föds kan man ha symtom som beror på en ärftlig ögonsjukdom. Man kan också få symtom

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

UPS Styrelse Protokoll nr 8/12

UPS Styrelse Protokoll nr 8/12 UPS Styrelse Dag: 7 november 2012 Tid: 13.00 16.00 Plats: Storgatan 11 Närvarande; Percy Westerlund, ordförande Roland Edwardsson Ewon Enqvist Ewa Gosselman Inger Grandell Margret Kihlén Sven-Olov Larsson

Läs mer

RTP-Malmö www.malmo.rtp.se

RTP-Malmö www.malmo.rtp.se 1 RTP-Malmö www.malmo.rtp.se Verksamheten fjärde kvartalet 2004 Ordförande har ordet Hej på Er igen! Jag får börja med att ta tillbaka mina ord om sommaren. Hur som helst blev den bra mot slutet. Jag tog

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Förvaltningsberättelse för år 2011

Förvaltningsberättelse för år 2011 Förvaltningsberättelse för år 2011 Träpatronernas styrelse får härmed avge sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 201 inkluderande resultat- och balansräkning. Träpatronerna fyller nio år i mars

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-05-07 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 24 april 2013, kl. 9.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Systemiska amyloidoser ny behandling gör tidig och exakt diagnos allt viktigare

Systemiska amyloidoser ny behandling gör tidig och exakt diagnos allt viktigare klinisk översikt Läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Systemiska amyloidoser ny behandling gör tidig och exakt diagnos allt viktigare PER WESTERMARK, professor, överläkare, institutionen

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR E NI NG E NS UP PDR A G SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Organisation 2011/2012 Styrelsen

Organisation 2011/2012 Styrelsen Skövde Ishockeyklubb Organisation 2011/2012 Styrelsen Ordförande: Stig Kronberg Ledamöter: Kenneth Alfelt Sekreterare: John Kleifert Kenneth Andersson Kassör: Per-Ola Fast Helen Lindgren Ungdomshockeyns

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

2015-01-14. ÅIK:s Gympa PASS DAG TID. Alla ovanstående aktiviteter utom Spinningen ingår i Gymmixkortet.

2015-01-14. ÅIK:s Gympa PASS DAG TID. Alla ovanstående aktiviteter utom Spinningen ingår i Gymmixkortet. Kvalitetsdistribuerad av Posten Postens Gruppförsändelse Årgång 56 2015-01-14 ÅIK:s Gympa Nr 1-3 ** start v4 ** Prova på GRATIS första veckan! Pris till den deltagare som har högst närvaro på 1 aktivitet.

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte

Protokoll från styrelsemöte Protokoll från styrelsemöte Blekinges Motorcyklister Tisdagen den 1 mars 2005 Plats: Hos vice sekreterare Ås-Marie Johnsson i Karlshamn, kl. 18:30 Närvarande: Ledamöter: Rauno Lakso, Petra Lakso, Oddvar

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE

VERKSAMHETS BERÄTTELSE VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2013 FIBROMYALGIFÖRENINGEN I SKELLEFTEÅ Skellefteå lokalavdelning Tel 0910-56 057 Pg 4535028-7 MEDLEMSTRÄFFAR Årsmöte, vars ordförande var Agneta Hansson. Inbjuden gäst, Kerstin

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer