Beskrivande ordmärken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beskrivande ordmärken"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Examensuppsats Beskrivande ordmärken Kriterier för varumärkesskydd och skyddets omfattning Författare: Fredrik Elveros Handledare: Maria Eklund

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Problembakgrund Syfte Metod Avgränsningar De gällande lagreglerna SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA Allmänt om särskiljningsförmågan Förmågan att ange ett kommersiellt ursprung Frihållningsbehovet Förvärvad och förlorad särskiljningsförmåga Förvärvad särskiljningsförmåga Förlorad särskiljningsförmåga ENSAMRÄTTENS KONSEKVENSER Vad är förväxlingsrisk? Förväxlingsrisk hos vem? Domstolarnas bedömning av förväxlingsrisk Ensamrättens omfattning Begränsningar av ensamrättens omfattning Kravet på att användningen sker i näringsverksamhet Nödvändiga intrång i överensstämmelse med god affärssed ANALYS OCH SLUTDISKUSSION Den inneboende särskiljningsförmågan Den förvärvade särskiljningsförmågan Finns ett absolut frihållningsbehov?

3 4.4 Slutsatser KÄLLFÖRTECKNING Offentliga tryck Praxis Doktrin Artiklar BILAGA 1: Artikeln i samhällstidningen Fokus BILAGA 2: Utskrift av Storuman Energis hemsida 3

4 1. INLEDNING 1.1 Problembakgrund Vattenkraft ett bra miljöval! Texten är hämtad från elbolaget Storuman Energis (nedan Elbolagets) hemsida men är i skrivande stund borttaget. Elbolaget erbjöd sina kunder en tilläggstjänst, den som betalade några öre extra per kilowattimme fick all sin elförbrukning tillgodosedd genom vattenkraft, något som helt enkelt skulle vara bra för miljön. Detta har ingen ifrågasatt heller, ändå drogs bolaget snabbt in i en tvist p.g.a. formuleringen. Svenska Naturskyddsföreningen (nedan SNF) hävdade att Elbolagets formulering utgjorde varumärkesintrång. Till saken hör att SNF innehar ett figurmärke som består av en stiliserad falk i kombination med texten BRA MILJÖVAL. Genom sitt idoga användande av märket menade de att förväxlingsrisk numera uppstod så snart en annan aktör använde ordföljden BRA MILJÖVAL i marknadsföringen av sina produkter, detta oberoende av om figurmärkets övriga beståndsdelar förekom eller inte. Då beteckningen uppfyller den varumärkesrättsliga funktionen att ange ett visst kommersiellt ursprung menade SNF helt enkelt att beteckningen också måste skyddas såsom ett varumärke. Genmälet till detta påstående är att benämningen BRA MILJÖVAL saknar särskiljningsförmåga. Det står uttryckligen i varumärkeslagen 1 (1960:645) 13 att märken som uteslutande anger en varas art eller beskaffenhet inte ska anses ha den särskiljningsförmåga som är nödvändig för något som ska varumärkesskyddas. Motivet för detta är bl. a. att en ensam aktör på marknaden inte bör ha ensamrätt till att använda sådana beteckningar, med andra ord föreligger ett frihållningsbehov till deskriptiva beteckningar. Båda dessa ståndpunkter får stöd i gällande rätt. Särskiljningsförmåga är ett absolut krav för ensamrätt och för beskrivande beteckningar anses mycket riktigt ett frihållningsbehov föreligga. Samtidigt förändras känneteckens betydelse då de används på marknaden och resonemanget om att det som i praktiken fungerar som ett kännetecken även måste kunna 1 Härefter VML 4

5 skyddas som ett sådant får stöd i den praxis som finns på området. Med andra ord kan bristande särskiljningsförmåga läkas genom att starkare sådan förvärvas. Man kan fråga sig vad möjligheten till varumärkesskydd för starkt beskrivande beteckningar får för konsekvenser. Finns det någon bortre gräns för vilka beteckningar som kan varumärkesskyddas? Med rättsregler som tillåter att deskriptiva beteckningar är varumärken blir en lika viktig följdfråga vilka konsekvenser ett sådant skydd får. Om en enskild aktör på marknaden innehar varumärkesskydd till ett beskrivande uttryck, kan då ingen konkurrent berätta att deras produkter är likvärdiga, eller kanske har samma geografiska ursprung om det är denna beteckning som är skyddad? Kan den situationen uppstå där någon aktör får ensamrätt till att beskriva en produkts egenskaper? Hur mycket kan man äga språket egentligen? 1.2 Syfte Med denna uppsats avser jag att undersöka hur den gällande rätten förhåller sig till beskrivande ordmärken vad gäller kriteriet för skydd och skyddets omfattning. 1.3 Metod Metodbegreppet innehåller flera aspekter och här kommer de enligt mig mest väsentliga att kommenteras. Med metod kan menas vilket verktyg som används för att uppfylla uppsatsens syfte. För jurister är detta sällan något spektakulärt och denna uppsats är inget undantag. Jag har till fullo använt mig av de traditionella rättskällorna; lagtext, förarbeten, doktrin och praxis. Utgångspunkten, eller det övergripande syftet om man så vill, har hela tiden varit att vrida och vända på den problematik som ligger i en tvist liknande den inledningsvis refererade. Min ursprungliga tanke var att endast titta på särskiljningsförmågan, vilken avgör vad som ska anses vara registrerbart och inte. Tidigt i mitt arbete insåg jag dock att lagstiftningen begränsar och kontrollerar varumärkens rättsverkan vid två tillfällen; i ett första steg måste en beteckning erhålla statusen som ett varumärke. Men lagstiftning sätter inte bara ramarna för vad som kan utgöra ett varumärke, i ett andra steg avgör lagstiftningen även vad konsekvensen blir av att någon tillerkänns en ensamrätt enligt varumärkeslagen. Därför fann 5

6 jag mig tvungen att revidera min ursprungliga plan att endast studera särskiljningsförmågan och även sätta mig in i vilken rättsverkan en sådan ensamrätt får. När jag i den materiellt juridiska delen av uppsatsen har studerat den gällande rätten kommer denna sedan att analyseras i ett avslutande kapitel. Där har jag för avsikt att både dra slutsatser av sammanfattande karaktär och tycka till. Tvisten som är refererad i inledningen kom jag i kontakt med genom den advokatbyrå där jag under terminen gjort praktik. Det var även denna tvist som inspirerade mig till att välja detta uppsatsämne. Jag kommer därför att applicera mina kunskaper på denna tvist i slutdiskussionen och fundera på hur en domstol skulle lösa detta spörsmål. Min förhoppning är att det även ska fylla en pedagogisk funktion att knyta an mina slutsatser till ett konkret fall. 1.4 Avgränsningar Att behandla två omfattande rättsfrågor innebär vissa problem. Att göra lämpliga avgränsningar har varit en absolut nödvändighet för att kunna hålla mig inom de sidintervall där en examensuppsats bör ligga. Här redogörs för de mest väsentliga avgränsningar som gjorts. Att arbeta med beskrivande ordmärken utgör för det första en begränsning i sig. Ett varumärke kan nämligen bestå av allting som kan återges grafiskt, 1 2 st VML och detta begrepp har tolkats extensivt; såväl ljud som dofter har ansetts vara registrerbara. 2 Med beskrivande ordmärken menar jag alla de benämningar som på något vis beskriver en produkt eller dess egenskaper. Jag har heller inte tagit hänsyn till att vissa ord endast utgör en beståndsdel i ett figurmärke som kan vara mer eller mindre originellt. Kort kan nämnas att disclaimers ofta används vid sådana situationer. Av 15 VML framgår att ensamrätten för ett märke ej omfattar sådana delar av märket i fråga som ej kunnat registreras för sig. I andra stycket sägs att sådana beståndsdelar uttryckligen kan undantas från skyddet, om det annars kan finnas risk för ovishet om ensamrättens omfattning. För mer information om sådana disclaimers, se exempelvis Levin i Praktisk Varumärkesrätt s. 107f. Min uppsats fokuserar på särskiljningsförmågan, vilken är ett krav för att ensamrätt ska kunna bli aktuellt och förväxlingsrisken, vilken är utgångspunkten vid en intrångsbedömning. 2 Läs mer i exempelvis Lunell, Erika; Okonventionella Varumärken; Norstedts Juridik; Vällingby;

7 Läsaren bör dock uppmärksammas på att särskiljningsförmågan inte är det enda kravet för att en benämning skall kvalificera sig som ett varumärke. 14 VML innehåller ett antal ytterligare relativa- och absoluta registrerbarhetshinder. Med denna tydliga reservation känns det inte som någon större brist att exkludera dessa bestämmelser; dessa regler omöjliggör registrering på andra grunder än bristande särskiljningsförmåga, såsom att en förväxlingsbar beteckning redan finns i bruk. Detta medför inga som helst specialregleringar för beskrivande ordmärken och kan således inte sägas bidra till att besvara hur lagstiftaren förhåller sig till sådana. Vidare innehåller Varumärkeslagen och dess gemenskapsrättsliga motsvarigheter specialbestämmelser för väl ansedda varumärken, vilka får betydelse när ensamrättens omfattning ska bedömas. Om detta finns mycket skrivet det är enligt mig ett mycket intressant faktum att erkända varumärken har olika starkt skydd. Med samma motivering som ovan har jag valt att inte fördjupa mig i dessa bestämmelser; ett beskrivande ordmärke är inte på något vis väl ansett i större utsträckning än andra varumärken. I mitt arbete beskrivs alltså endast det grundläggande skyddet. Genom denna begränsning utesluter jag också marknadsföringslagens regler om rennomésnyltning och liknande, vilka också kan sägas ge ett visst skydd till varumärken. Även om dessa regler klart ligger i periferin av mitt formulerade syfte vill jag ändå understryka att dessa naturligtvis är av stor vikt för den som vill ha en heltäckande bild av hur långt ensamrätten kan sträcka sig. I tvisten som inspirerade mig att skriva denna uppsats finns även ytterligare en omständighet som jag valt att inte ge något utrymme i denna uppsats; BRA MILJÖVAL skulle kunna sägas vara ett kollektivmärke, vilket gör kollektivmärkeslagen (1960:645) tillämplig och inte vår Varumärkeslag. I rättsfrågorna registreringskrav och intrångsbedömning hänvisar dock förstnämnda helt och fullt till Varumärkeslagen, 2. Marianne Levin menar att behovet av en separat kollektivmärkeslag är diskutabelt. 3 Slutligen har jag låtit bli att undersöka rättsföljden av att någon begår varumärkesintrång. Detta kan vara såväl straffbart som skadeståndsgrundande och visst går det att argumentera för att en undersökning av påföljdspraxis visat hur allvarligt domstolen ser på att varumärkesrätten kränks. Denna fråga är dock helt isolerad från vad som kan registreras och ensamrättens omfattning, varför det likväl känts naturligt att inte fördjupa mig i detta. 3 Levin, Lärobok i Immaterialrätt (härefter I) s Se även SOU 2001:26 s

8 1.5 De gällande lagreglerna Varumärkesrätten har stark internationell påverkan och därför vill jag ge läsaren en kort förklaring till hur VML, varumärkesdirektivet/direktiv 89/104/EEG 4 och varumärkesförordningen/rådets förordning 40/94 5 förhåller sig till varandra. VML är i grund och botten den lag som gäller i Sverige för svenska varumärken. Det finns även ett utförligt varumärkesdirektiv och detta reglerar bl. a. förutsättningarna för ensamrättens uppkomst och dess omfattning på ett uttömmande sätt. Läsaren känner förhoppningsvis till att ett direktivs innehåll fullt ut måste finna motsvarighet i medlemsländernas lagstiftning. 6 Direktivet har medfört implementeringsåtgärder från svensk sida, men i förvånansvärt stora delar har endast redaktionella ändringar gjorts i VML sedan dess tillkomst och fram till idag. Därmed inte sagt att direktivet fullt ut i alla avseenden ska anses implementerad på ett optimalt sätt. Men i de för denna uppsats centrala punkterna måste överensstämmelsen ses som tillfredställande. Jag har även noterat när jag läst svenska prejudikat att våra svenska domstolar gärna refererar till VMD, något som lägger grunden för en direktivkonform tolkning i de fall att implementeringen kan ses som icke tillfredställande. Förklaringen till den sammantaget sett goda överensstämmelsen är att samarbete över nationsgränserna funnits betydligt längre än EU och dess förstadier. Exempelvis har Sverige sedan 1885 varit anslutet till Pariskonventionen av 1883 för skydd av den industriella äganderätten eller Parisunionen som är en mer hanterbar beteckning. 7 Utan att i detalj gå in på innehållet i Pariskonventionen med dess tilläggsprotokoll kan sägas att denna bidragit till stora likheter i olika länders varumärkeslagstiftning. 8 Även om varumärkesrätten i princip är territoriellt begränsad har den därmed alltid haft en stark internationell prägel. 9 Varumärkesförordningen då? Även denna har i de avseenden som är relevanta för denna uppsats ett likartat innehåll, dock har förordningen en något annorlunda funktion. VMF har nämligen öppnat för möjligheten till en registrering av varumärken som gäller i samtliga 4 Härefter VMD 5 Härefter VMF 6 Bernitz, Europarättens grunder s SOU 1958:10 s Bernitz, Immaterialrätt (härefter I) s Levin I s

9 medlemsländer. 10 Enligt artikel 25 i förordningen kan ansökan för sådant skydd göras antingen via nationell registreringsmyndighet eller direkt genom byrån som upprättats i samband med förordningens ikraftträdande. 11 Vad gäller sambandet mellan förordningen och direktivet menar Wessman att deras snarlika uppbyggnad och materiella innehåll medför att praxis för den ena är av betydelse för tolkning av den andra. 12 I största möjliga mån har jag försökt att ange det exakta lagrummet för samtliga tre lagtextkällor. Läsaren kan tryggt utgå ifrån att svaren i allt väsentligt blir detsamma oavsett vilken av dessa källor som används som lagtext. Levin konstaterar i sin bok att svensk varumärkesrätt är helt präglad av harmoniseringsdirektivet, förordningen om gemenskapsvarumärken och den europeiska rättsbildning som sker genom den Europeiska Gemenskapens Domstols 13 tolkning av rättsreglernas innebörd SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA 2.1 Allmänt om särskiljningsförmågan Äganderätt till ett fysiskt föremål uppstår i regel när detta kommer i någons ägo genom ett laga fång 15 och detta är knappast särskilt kontroversiellt. Med en immateriell tillgång är situationen en annan. Det ligger i en immateriell tillgångs natur att den primärt inte existerar i fysisk form, det är snarare frågan om en idé (i vid bemärkelse) som på olika sätt nyttjas. Mellan det fysiska föremålet och idén finns stora skillnader vad gäller konsekvenserna av att någon innehar rättigheterna därtill. För det fysiska föremålet måste äganderätten ses som en självklarhet, t.o.m. grundlagsskyddad om man så vill. 16 Att ge någon ensamrätt till en idé i någon form kan inte göras lika lättvindligt. Våra immaterialrättsliga lagar ställer därför upp olika förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en ensamrätt ska kunna beviljas. För upphovsrättsliga verk måste kravet på verkshöjd vara det mest centrala och för patent står 10 Levin, I s. 365, VMF Byrån upprättas enligt art. 2. Namnet på byrån är OHIM (Office for Harmonisation in the Internal Market), se exempelvis Levin, I s Wessman, Varumärkeskonflikter (härefter I) s Härefter EGD 14 Levin, I s Se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s Regeringsformen (1974:152) 2 kap 18 9

10 nyhetskravet, den tekniska effekten och uppfinningshöjden i centrum. För mönsterskydd ramar kraven på nyhet och särprägel in det registrerbara 17 området. 18 Det mest väsentliga rekvisitet för varumärken måste sägas vara kravet på särskiljningsförmåga. 19 Holmqvist beskriver detta som ryggraden i all känneteckensrättslig lagstiftning. 20 särskiljningsförmåga, eller distinktivitet som lagstiftaren använder synonymt, menas att inneha en förmåga att särskilja en innehavares varor från andras. 21 I VML kommer kravet till uttryck i 13 1 st: Ett varumärke får registreras endast om det har särskiljningsförmåga. Ett märke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, användning, pris eller geografiska ursprung eller tiden för dess framställande, skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömande av om ett märke har särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk. Lagrummet behandlar registrering, men särskiljningsförmåga är ett krav även för inarbetning. 22 Med Anledningen till att bestämmelsen finns under rubriken Registrering av varumärken i VML är att lagstiftaren ansåg att detaljerade regler om särskiljningsförmåga endast var behövliga vid registrering. 23 Detta har jag svårt att hålla med om. Den som överväger att börja använda ett varumärke i syfte att inarbeta ett varumärkesskydd kan naturligtvis ha intresse av att veta vilka krav lagen ställer på de beteckningar som kan erhålla skydd. Vidare kan vi i nästa steg tänka oss att samma person anser att någon begår varumärkesintrång efter inarbetningen och stämmer vid domstol för detta. Svaranden i detta mål kan tänkas invända att någon ensamrätt inte är möjlig då märket saknar särskiljningsförmåga, något som då måste fastställas av rätten. Varumärkeskommittén som gjort ett förslag på en ny varumärkeslag i SOU 2001:26 tycks dela denna uppfattning. Denna brist är nämligen läkt i det förslag till ny varumärkeslag som presenterades i SOU 2001: Mönsterskydd kan även inarbetas, 1 a mönsterskyddslagen (1970:485) 18 Jfr Holmqvist, I s SOU 1958:10 s Holmqvist, I s SOU 1958:10 s. 269 och s Bernitz, I s SOU 1958:10 s SOU 2001:26 s. 50 (2 ), förslaget har inte resulterat i någon ny varumärkeslag 10

11 I gemenskapsrätten framgår kravet på särskiljningsförmåga i VMD art. 3.1.b respektive VMF art. 4. Även om dessa rättskällor formulerar kravet på något olika sätt så är skillnaden endast semantisk, någon materiell skillnad är inte avsedd. 25 Det framgår med all tydlighet att exemplifieringen tar sikte på ordmärken som är deskriptiva, vilket lagstiftaren definierar som att märket icke bestå av annat än något som angiver varans art, beskaffenhet etc. 26 Kravet på särskiljningsförmåga gäller dock för alla typer av varumärken och inte bara de ordmärken som faktiskt behandlas i förarbeten. 27 Utgångspunkten vid inhemskt skydd är att ordets svenska betydelse tjänar som utgångspunkt, men även övriga nordiska länders och de stora världsspråkens betydelse beaktas, medan betydelsen på mindre främmande språk inte behöver utgöra hinder. 28 Denna regel kan variera beroende på varuslag. Ett exempel är att latinska ord inte bör anses vara registrerbara för läkemedel eller för instrument avsedda för vetenskapligt bruk. 29 En reservation bör här göras för de märken som erhåller skydd med stöd av VMF. Då dessa ger samma skydd i alla anslutna länder blir även betydelsen i varje medlemslands språk relevant. 30 Med ord som anger varans art, s.k. allmänna varubenämningar avses beteckningar på specifika varor eller varugrupper, exempelvis KAFFE som varumärke för kaffe eller LIVSMEDEL för livsmedelsprodukter. Ord som dessa är generiska eller appellativ. 31 En annan kategori av deskriptiva ord är de som inte anger varans art utan istället berättar om varans egenskaper eller kvalitet. Dessa benämner lagstiftaren som beskaffenhetsangivande ord, och dessa har den gemensamma nämnaren att de anger någon egenskap eller i vart fall kvalitetsbenämning hos varan; ROSTFRI, NYTTIG, ENKEL respektive EXTRA, PRIMA, STANDARD. 32 Lagstiftarens förhållningssätt till både art- och beskaffenhetsangivande ordmärken är glasklara utifrån 13 1 st lydelse; dessa skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Att ange en varas ursprung uppfyller inte heller kravet på särskiljningsförmåga. Ursprungsangivelser behöver inte nödvändigtvis avse en ort, även länder och distrikt 25 Bernitz, I s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s. 271, Prop 1960:167 s SOU 1958:10 s Levin, I s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s

12 diskvalificeras. Däremot anger inte alla geografiska ord ursprunget, därför godtas namn på platser i den mån det måste ses som uppenbart att varorna icke är ursprungsort. Det mest kända torde vara assecoartillverkaren MONT BLANC. 33 EG-domstolen 34 har bekräftat att alla geografiska angivelser inte ska anses syfta på ursprunget, för att en geografisk angivelse per automatik ska anses sakna särskiljningsförmåga krävs att angivelsen i vart fall kan antas komma att innehålla associationer för omsättningskretsen. 35 EGD har även konstaterat att varans ursprung kan röra annat än var den faktiskt har framställts, exempelvis var den designats eller på annat vis blivit uppfunnen/påtänkt. 36 Läsaren bör också uppmärksammas på att specialregler finns om art- och ursprungsangivelser, främst för alkoholhaltiga drycker. Anledningen är att sådana ursprungsangivelser samtidigt fungerar som en kvalitetsangivelse. 37 Även varans mängd, pris och tiden för framställande nämns i lagtxten men behandlas flyktigt i förarbetet. Lagstiftaren konstaterar kort att skydd sällan söks för sådana benämningar och att särskiljningsförmåga saknas. 38 Deskriptiva ord kan även bearbetas, stavningen kan modifieras, enskilda bokstäver kan läggas till, tas bort eller ersättas med någon annan. Ändringen kan även vara mindre än så; ord kan särskrivas (ex; MELLAN MÅL) eller stavningen kan modifieras utan att ordets uttal förändras (ex; KHAFFE och TVÅÅL). Sådana förändringar ger enligt Holmqvist ett minimum av distinktivitet. Dessa skendeskriptiva ordmärken innehar enligt författaren den lägsta uppnåbara graden av distinktivitet och ett sådant varumärke skulle aldrig kunna hindra att den generiska beteckningen används i sin primärbetydelse, varför registrering inte heller bör beviljas enligt honom. 39 Även förarbeten konstaterar att detta i regel inte bör räcka för att erforderlig särskiljningsförmåga ska anses vara uppnådd. 40 Ett rättsfall med tydliga beröringspunkter i dessa frågor är T-79/00 41, där registrering inte beviljades för ordmärket LITE för varuslag relaterade till mat och dryck. Motiveringen var att det var för likt den 33 SOU 1958:10 s. 272, Wessman, I s Härefter EGD 35 Förenade målen C-108/97 och C-109/97(CHIEMSEE) härefter CHIEMSEE-målet art CHIEMSEE-målet art Levin, I s. 401 och där anförda arbeten 38 SOU 1958:10 s Holmqvist, I s SOU 1958:10 s Härefter LITE-målet 12

13 deskriptiva och vanligt förekommande beteckningen LIGHT. 42 Både Holmqvist och förarbetet undviker dock att vara alltför kategorisk. En mindre ändring till formen kan innebära en stor förändring rörande ordets innehåll, exempelvis skulle CEDICIN eller MODICIN vara tillräckligt distinktiva benämningar för läkemedel. 43 Slutsatsen Holmqvist drar av detta är att det är ordets innehåll/betydelse som avgör dess distinktivitetsgrad som 44 ordmärke och inte stavningen. Även i förarbeten konstateras att undantag bör göras i de fall när det bearbetade ordet helt ändrar karaktär. 45 I motivuttalandena understryks även att dessa regler inte bara gäller för existerande ord. Ett nybildat ord är inte per automatik registrerbart. Nya ord är deskriptiva om de exempelvis är bildat av kända språkelement sammansatta enligt sedvanliga normer för ordbildning. Å andra sidan sägs att inte motsatsen gäller heller; två eller flera var för sig deskriptiva ord eller orddelar kan bilda en helhet som inte är att betrakta som deskriptiv. Motivuttalandet understryker vikten av att se till omständigheterna i det enskilda fallet och att prova helheten, inte ordets delar var för sig. 46 Förarbetena innehåller inte bara en uppräckning av de icke registrerbara beteckningarna, gränsdragningsproblematiken förenklas även av att de typer av ordmärken som inte ska hindras registrering också ges utrymme i förslaget som ligger till grund för vår varumärkeslag. Närmast de icke registrerbara ordmärkesgrupperna ligger suggestiva ordmärken, vilka definieras såsom att de är ägnade att ingiva kundkretsen vissa associationer med varan eller antyda viss eller vissa egenskaper hos denna. 47 Exempel som nämns är FACIT för räknemaskiner och ARISTOKRAT, sistnämnda utan specificerat varuslag. Sådana icke specifika suggestiva ordmärken kan exempelvis vara ägnade att skapa föreställningen om en exklusiv vara av hög kvalitet. 48 Teoretiskt sett får därmed gränsen ses som dragen rörande hur beskrivande ett ord får vara men ändå ha tillräcklig särskiljningsförmåga. Det är dock diskutabelt hur tydlig denna gräns är i praktiken. Varumärkes- och Firmautredningen som skrivit det lagförslag som ligger till grund för VML konstaterar att prövningen blir beroende 42 Läs mer om målet under kap Holmqvist, I s Holmqvist, I s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s

14 av de föreliggande särskilda omständigheterna. 49 Detta måste enligt mig tolkas som att bedömningen i stor utsträckning överlåtits åt rättstillämpningen. Så hur har då rättstillämpningen dragit gränsen? Enligt Levin illustreras den yttersta gränsen i Förhandsavgörande C-383/99 P 50, där registrering för varumärket BABY-DRY för blöjor godtogs. 51 Då syftet med blöjor är att hålla bebisar torra, ansåg förstainstansrätten att BABY-DRY endast beskrev varans ändamål/funktion och således saknades särskiljningsförmåga. 52 Men EGD var av en annan uppfattning: Initialt slog domstolen fast att syftet med förbudet mot registrering av enbart deskriptiva märken är att benämningar som inte avviker från det typiska sättet att beskriva en vara inte kan uppfylla funktionen att ange ett kommersiellt ursprung; de saknar erforderlig särskiljningsförmåga. 53 Domstolen menade emellertid att graden av deskriptivitet inte kunde avgöras endast utifrån varje ords separata betydelse utan också i relation till den helhet sammansatta ord bildar. 54 Frågan domstolen ställde sig för att avgöra målet var om ordkombinationen BABY-DRY var ett normalt sätt att beskriva blöjor eller dess funktion. 55 Denna fråga besvarades nekande och ordsammansättningen ansågs således besitta erforderlig särskiljningsförmåga för registrering som gemenskapsvarumärke. 56 Ett annat rättsfall, som enligt doktrin tycks utgöra ett skolexempel på suggestiva varumärken är RÅ 1974: I målet hade Svenska Tobaks Aktiebolaget ansökt hos PRV om att registrera SMOKELESS för snus, men fått avslag då myndigheten menade att beteckningen var beskaffenhetsangivande för varuslaget ifråga. En enig regeringsrätt hävdade istället att hinder saknades då beteckningen i detta sammanhang endast kunde uppfattas som suggestivt. Ett mål där utgången blev den motsatta är PBR Advokatbyrån Baker & McKenzie hade sökt registrering för märket GLOBAL BUSINESS. LOCAL LAW avseende bland annat juridiska tjänster och kontorsförnödenheter (undantaget möbler). Sökanden menade att märket på sin höjd var suggestivt och därtill inarbetat 58 varför erforderlig särskiljningsförmåga enligt 49 SOU 1958:10 s Även RÅ 2003 not 98, härefter BABY-DRY-målet 51 Levin, I s BABY-DRY-målet art BABY-DRY-målet art BABY-DRY-målet art BABY-DRY-målet art. 42, även RÅ 2003 not 198 s BABY-DRY-målet art Omskrivet bl. a. i Levin, I s. 403, Bernitz, I s. 223 och Holmqvist, I s Läs mer om förvärvad särskiljningsförmåga under kap

15 dem var uppnådd. Patentbesvärsrätten 59 menade att ordkombinationen förvisso inte var direkt beskrivande för de avsedda tjänsterna, men däremot en reklamfras med ett allmänt hållet budskap som målgruppen hade anledning att uppfatta som ett erbjudande om en tjänst som underlättar när en klient bedriver världsomspännande verksamhet och behöver rådgivning avseende lagstiftningen i diverse olika länder. De uppgifter som lämnats om användningen av märket ansågs inte heller styrka att ordföljden numera uppfattades som ett kännetecken i omsättningskretsen. Inte heller med disclaimer för orden BUSINESS och LAW kunde en enhällig besvärsrätt anse att ordmärket var tillräckligt distinktivt för att registrering skulle kunna beviljas. Min slutsats måste bli att i detta, men ej i BABY-DRY-målet, utgjorde den sökta ordkombinationen ett mer naturligt sätt att beskriva varorna/tjänsterna som var bärare av märket. Av våra förarbeten framgår att dessa regler finns av två anledningar, eller motivkomplex som de också benämns. 60 I doktrin går åsikterna isär huruvida dessa endast ska ses som motiveringar för distinktivitetskravet eller som två skilda kriterier vilka måste vara uppfyllda för att ensamrätt skall kunna beviljas. 61 Första kriteriet/motiveringen innebär att alltför enkla figurer, avbildningar samt beskrivande eller rent generiska ord inte i och för sig kan fullgöra varumärkets uppgift att individualisera en näringsidkares varor och skilja dem från andras. Med andra ord uttryckt är inte alla beteckningar ägnade att av kundkretsen uppfattas som ett individualiseringsmedel. Kriterium/motivering nummer två säger att det inte är riktigt att en aktör får ensamrätt till dessa enkla figurer, avbildningar samt beskrivande/generiska ord. Övriga aktörer på marknaden skulle av en sådan ensamrätt få sin frihet att i reklam och försäljning avbilda den egna varan eller beskriva den otillbörligen beskuren. 62 För uppfattningen att dessa stadganden endast ska ses som motiveringar kan anföras att motivuttalandena inte utvecklar eller förklarar dessa mer än vad som görs här ovan. Fokus ligger istället på 13 1 st andra meningen, där det exemplifieras när ett märke ska anses vara 59 Härefter PBR 60 SOU 1958:10 s Jfr Pehrson JT s. 701 resp. Holmqvist NIR 1992 s SOU 1958:10 s

16 utan särskiljningsförmåga. 63 Å andra sidan framgår det med all tydlighet av förarbeten att båda dessa prövningar, var för sig måste vara uppfyllda för att särskiljningsförmåga skall föreligga och ensamrätt kunna beviljas. 64 Som läsaren känner till saknar gemenskapsrätten någon lättillgänglig och djuplodande källa såsom våra förarbeten, men ur flera av de rättsfall jag läst har även EGD laborerat med identiska kriterier. 65 Jag väljer därför att här betrakta motiveringarna som kriterier och kommer att utveckla dessa i var sitt underkapitel nedan. Härefter benämns det första kriteriet som Förmågan att ange ett kommersiellt ursprung och det andra prövningen av Frihållningsbehovet. Det helt korrekta vore egentligen att använda den något längre benämningen Frånvaron av ett frihållningsbehov. 2.2 Förmågan att ange ett kommersiellt ursprung Detta kriterium kan sägas ligga i varumärkets natur och torde även kunna beskrivas som ett av varumärkets främsta syften. 66 Ordmärken kan sägas uppfylla detta kriterium om det har egennamnskaraktär i förhållande till de varor som de är ägnade att särskilja. Ett varumärkes inneboende egennamnskaraktär definieras av Holmqvist som den semantiska relationen mellan märkesordet och varuslagsbeteckningen. 68 Med andra ord uttryckt måste ordets primärbetydelse ligga tillräckligt långt ifrån varubeteckningens primärbetydelse för att varumärket ska kunna framstå som ett egennamn och därmed uppfattas som individualiserande. 69 Bedömningen av ett ordmärkes särskiljningsförmåga är därför intimt kopplad till det eller de varuslag som märket ifråga skall beteckna. För att en registreringsmyndighet ska kunna göra denna bedömning räcker det alltså inte med att känna till varumärket, vad som är varubeteckningens primärbetydelse är av lika stor vikt för bedömningen. Detta faktum återspeglas i 16 och 17 VML, av vilka det framgår att en registrering gäller för en eller flera klasser av varor och att det ankommer på sökanden att uppge för vilka klasser som registrering söks. Av lagtexten framgår också att PRV fastställer denna klassindelning, men i praktiken använder de sig av ett internationellt SOU 1958:10 s. 270, Prop 1960:167 s SOU 1958:10 s 270, 65 Exempelvis LITE-målet art. 16 och 17, CHIEMSEE-målet art. 25 och Exempelvis Levin, I s. 399, SOU 2001:26 s. 147 och 10 st i preambeln till VMD 67 Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist, I s

17 klassificeringssystem utarbetat av WIPO (World Intellectual Property Organisation). 70 Situationen kan naturligtvis uppkomma att registrering söks för flera klasser men att registrering endast är möjligt för några av de söka klasserna. Detta är i princip grund för avslag på hela ansökan, men stryks de icke registrerbara varuslagen anses märket registrerbart för resterande varuslag. Denna justering kan göras på sökandens begäran, VML 21. Men hur bedöms den semantiska skillnaden mellan märkesordet och varuslagsbeteckningen? Och när har ett märke tillräcklig egennamnskaraktär? För att kunna besvara dessa frågor på ett pedagogiskt och överskådligt vis kommer här en kategorisering av olika ordmärken att göras. Den terminologi jag här använder mig av är Holmqvists, men påminner starkt om den som finns i förarbeten till VML. I sistnämnda görs dock inte uppdelningen med samma eftertanke, konsekvens och stringens. 71 Starkast egennamnskaraktär har de beteckningar som inte ens ger en antydan om vilka produkter de anger eller vilka egenskaper produkterna i fråga bär. Dessa kallas härefter associationsfria varumärken. 72 Nybildade ord kvalificerar sig inte per automatik i denna grupp eftersom ordet kan utgöra en generisk beteckning, exempelvis (men inte nödvändigtvis) för en helt ny produkt. 73 Därefter kommer de suggestiva, och lagstiftarens definition på dessa har läsaren redan tagit del av. Även Holmqvist menar att dessa enbart antyder varans beskaffenhet eller användning. 74 Om ordmärket istället för att antyda de facto anger dessa egenskaper är ordmärket att betrakta som deskriptivt. 75 Vidare finns icke-varumärket, d.v.s. när det inte föreligger någon semantisk skillnad mellan märkesordet och varuslagsbeteckningen, vilket definieras som den generiska beteckningen. Då ingen skillnad finns mellan varuslaget och de varor som betecknas saknar de generiska beteckningarna helt egennamnskaraktär Levin, Praktisk Varumärkesrätt s Se SOU 1958:10 s Holmqvist, I s Holmqvist, I s. 75 och SOU 1958:10 s Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist, I s

18 Holmqvist konkretiserar denna indelning med en tabell vilken visar i vilken av ovan nämnda kategorier ett märkesord hamnar, beroende på vilket varuslag de anger. Nedan följer några exempel hämtade därur: 78 Märkesord /Appelativ Generisk beteckning Deskriptivitet Suggestivitet Associationsfrihet BALANS Balans Vågar Läkemedel Tändstickor CITRON Citron Smakmedel, läskedryck Fruktpressar Datorer HALS Hals Halstabletter Slipsar Blåsinstrument MELLANMÅL Mellanmål Chocklad, Kex Matserviser Måttband SKOG Skog Trävirke Motorsågar, Papper Speglar Tabellen visar med all tydlighet att ett ordmärkes särskiljningsförmåga är helt beroende av vilka produkter som ordmärket skall användas på. 79 Exempelvis skulle ordmärket APPLE vara generiskt för äpplen, deskriptivt för en dryck med äppelsmak och suggestivt för en äppelskalare. För datorer och annan teknisk utrustning är däremot ordmärket tveklöst en associationsfri beteckning. Graden av distinktivitet går från ingen alls för de generiska beteckningarna till mycket hög för de associationsfria. Detta ger oss att en viss grad av distinktivitet finns redan i den deskriptiva spalten, även om det är ordets deskriptiva innehåll som dominerar intrycket. Holmqvist menar därför att undantaget de generiska beteckningarna är övriga kategorier i princip ägnade att uppfattas som varumärken Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist, I s

19 Från administrativ praxis kan hämtas exempel på när registreringsansökningar avslagits för att sökandens varumärke saknar känneteckenskaraktär. I RÅ 1971 H 27 hade registrering sökts för BORRHACKAN avseende redskap för plantering. Varumärkesbyrån konstaterade att ordet, som konstruerats av sökanden framträdde endast som en beskrivande beteckning och således avslogs ansökan. Oavsett hur ord dissekeras och kategoriseras är det dock oundvikligt att det slutligen blir frågan om en subjektiv bedömning. 81 I tabellen ovan har pedagogiska exempel valts, men i praktiken kan gränsdragningen ofta vara mycket svår att göra. Holmqvist lyfter fram den viktiga gränsdragningen mellan generiska beteckningar och deskriptiva ordmärken med mycket ringa distinktivitet och menar att denna gränsdragning är särskilt svår. 82 Den uppmärksamme läsaren frågar sig kanske varför denna gränsdragning är av intresse, en beteckning måste ju vara suggestiv för att uppnå registrerbarhet? Svaret finns i de två följande kapitlen, kort kan sägas att denna distinktion enligt Holmqvist är nödvändig när ställning kan tas till om särskiljningsförmåga kan förvärvas för beteckningen i fråga. 2.3 Frihållningsbehovet Vi har nu lärt oss något om vad det innebär att besitta förmågan att ange ett kommersiellt ursprung. Men detta kriterium är inte det enda som lagstiftningen ställer på beteckningar som någon vill inneha en ensamrätt till. Som konstaterats ovan vill lagstiftaren förhindra ensamrätt till ett varumärke om konkurrenternas frihet att lojalt avbilda, beskriva eller eljest reklamera för sina varor blir otillbörligen beskuren. 83 Varumärkesrätten gör det möjligt att under vissa förutsättningar undanta ord hämtade ur språkets existerande ordförråd från att vara allmänt tillgängligt för andra näringsidkare och istället låta en aktör besitta en ensamrätt till ordet i fråga. 84 Holmqvist menar därför att i själva verket är frihållningsbehov huvudregeln och beviljandet av ensamrätt undantag. 85 Som redan redogjorts utvecklar inte lagstiftaren hur prövningen av frihållningsbehovet skall göras. Att notera är att begreppet frihållningsbehov inte ens är en terminologi lagstiftaren använder. 86 Holmqvist, den författare som skrivit mest 81 Holmqvist, I s Holmqvist, I s SOU 1958:10 s Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist I s

20 om saken i svensk doktrin, menar att termen kommit till och används just för att den är så nödvändig. 87 Begreppet frihållningsbehov används inte bara doktrin, även i praxis hänvisas mer eller mindre uttryckligen till frihållningsbehovet. I redan nämnda LITE-målet stod både frihållningsbehovet och förmågan att ange ett kommersiellt ursprung i centrum efter att en aktör sökt, men inte beviljats ensamrätt för ordmärket LITE. Målet komplicerades av att sökanden i den första överklagandeinstansen får avslag endast p.g.a. att märket liknar den deskriptiva beteckningen LIGHT i alltför stor grad. I besvärsinstansen betonades emellertid vikten av att hålla beteckningen fri för andra, varför sökanden inte ansåg sig ha beretts tillfälle att bemöta dessa synpunkter. 88 Domstolen slår därför fast att det räcker med att ett av kriterierna brister för att en registrering skall ogillas och att märket därför saknade särskiljningsförmåga. 89 P.g.a. den procesuella fadäsen nöjer sig därför domstolen med att nämna det faktum att LITE till uttalet var identiskt med LIGHT, vilket ansågs vara en term som ofta användes i kommersiella sammanhang för att ange en viss kvalité på en vara. 90 Utan detta klavertramp är min gissning att frihållningsbehovet fått betydligt större utrymme i domen. Ur svensk administrativ praxis är målet PBR , i vilket Cloetta AB ansåg att märkesordet KEXCHOKLAD hade förvärvad särskiljningsförmåga av intresse. Patentbesvärsrätten kom fram till att åberopad bevisning inte på ett tillfredställande sätt visade att märkesordet betraktades enbart som ett varumärke hos den köpande allmänheten. Då det inte styrkts att märkesordet inte förlorat sin beskaffenhetsgivande innebörd konstaterades att den behövde hållas fri för envar. 92 Om bedömningen av ett potentiellt varumärkes förmåga att fungera som egennamn kan sägas besvara huruvida ett ord möjligen kan utgöra ett varumärke besvarar alltså prövningen av frihållningsbehovet lämpligheten i att någon får ensamrätt till beteckningen i fråga. Vidare menar Holmqvist att denna prövning underlättar den kritiska gränsdragningen mellan deskriptiva ord med ringa distinktivitet och de generiska beteckningarna. 93 Denna åtskillnad 87 Holmqvist, I s LITE-målet art. 4, 7 och LITE-målet art. 39 & LITE-målet art. 33 & Även refererat i NIR 2000 s NIR 2000 s Holmqvist, I s

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2003 T 2982-01 KLAGANDE Mast-Jägermeister Aktiengesellschaft, 7-15 Jägermeisterstrasse, DE-38302 WOLFENBÜTTEL, Tyskland Ombud: advokaten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

Varumärken som innehåller geografiska beteckningar i svensk rätt Sandra Röijer

Varumärken som innehåller geografiska beteckningar i svensk rätt Sandra Röijer JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Varumärken som innehåller geografiska beteckningar i svensk rätt Sandra Röijer Examensarbete i immaterialrätt, 30 hp Examinator: Per Jonas Nordell Stockholm,

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 3 december 2015 PARTER Klagande Repono Holding AB, 556344-5880 c/o SEB Suecia, ST H2, 106 40 Stockholm Ombud: Tomas Pleiner och Karim

Läs mer

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner 1 2016-01- @Copyright Zacco A/S ANTAL ÄRENDEN Högsta förvaltningsdomstolen 0 Patenbesvärsrätten 96 Förvaltningsrätten i Härnösand 0 Kammarrätten i Sundsvall

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr 12-037 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 augusti 2013 Klagande Swedavia AB, 556797-0818 190 45 Stockholm-Arlanda Ombud: Ehrner & Delmar Patentbyrå AB Box 10316, 100 55 Stockholm

Läs mer

Lag. om ändring av varumärkeslagen

Lag. om ändring av varumärkeslagen Lag om ändring av varumärkeslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i varumärkeslagen (7/1964) 57 2 mom., sådant det lyder i lag 1715/1995, ändras den finska språkdräkten i rubriken för 1 kap. samt

Läs mer

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering.

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. VARUMÄRKESSKYDD när du har något som ingen annan har Varumärket är

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-140 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 augusti 2015 PARTER Klagande UBS Motpart Sailon Event AB, 556892-1174 Sankt Mickelsgatan 66, 129 38 Hägersten Ombud: Pontus Ewerlöf

Läs mer

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015 Det utvidgade skyddet för kända varumärken IMK-seminarium 15 april 2015 Den rättsliga kontexten Hinder mot registrering pga. äldre rättigheter 2 kap. 8 VML (art. 8 EU-VMF): 1. Dubbel identitet 2. Förväxlingsrisk

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 12-026 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 augusti 2013 Klagande Böhler Welding Group Nordic AB, 556017-7866 Box 501, 774 27 Avesta Ombud: Groth & Co KB Box 6107, 102 32 Stockholm

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 14-006 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 5 februari 2015 PARTER Klagande RN Ombud: Gunnar Bergquist Westpatent AB, Almekärrsvägen 11, 443 39 Lerum Motpart Radio Nostalgie 22,

Läs mer

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd Patentskydd - Vad är patent? Patent innebär en ensamrätt att utnyttja en uppfinning, en teknisk problemlösning, och gäller generellt i 20 år. Innebörden av patent är att ingen annan får använda uppfinningen

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-03-04 374 ÄRENDENUMMER SÖKANDE MOLWAY på Nygård AB 261 92 Härslöv Ombud: Dipcon AB/Magnus B och Jonas W 433 76 Jonsered MOTPART balata.com ltd 3705

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 5 DOMINERANDE

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-11-19 273 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Specsavers BV 1211 EC Hilversum Nederländerna OMBUD: Stefan B. och Dan K., Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 5719

Läs mer

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL).

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Sanna Wolk Stockholms universitet sanna.wolk@juridicum.su.se 1 Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken Direktiv 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas

Läs mer

Inarbetning av varumärken

Inarbetning av varumärken Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Juridiska Institutionen Tillämpade studier 20 p Handledare: Ulf Petrusson Inarbetning av varumärken Kerstin Nilsson 1 Innehåll Förkortningar 4 1. Inledning 5

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-11-12 707 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Domaininfo AB (org. nr 556492-8413) William Gibsons väg 1 433 76 Jonsered Ombud: Domain and Intellectual property Consultants,

Läs mer

Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm

Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm BESLUT 2003-07-24 Ärendenr. 5. Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm Ombud: Otto G Västerled 43 167 55 Bromma Tel. nr 08-564 368 45 Motpart ReseCentrum

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

En översyn av EU:s varumärkessystem

En översyn av EU:s varumärkessystem En översyn av EU:s varumärkessystem SFIR 20 september 2013 Josefin Park Liv Bernitz Kommissionens förslag Ändringar i förordningen om gemenskapsvarumärken, KOM(2013)161 slutlig Omarbetning av direktivet

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (11) Mål nr 13-074 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 18 september 2014 PARTER Klagande KRAV ekonomisk förening (716422-5364) Box 1037, 751 40 Uppsala Ombud: Anne Gustavsson Aros Patent

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-158 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 augusti 2015 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud: Christina Berggren

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-069 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 Klagande Feelgood Svenska Aktiebolag Box 5254, 102 46 Stockholm Ombud: Peder Oxhammar och Alexandra Persson Baker &

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS Magdalena Jerner 2 2014-01-17 Copyright ZaccoA/S SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA MÅL 13-081 Ursprunglig och förvärvad särskiljningsförmåga för beteckningen VÅRDGUIDEN för varor och

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-044, 15-045 och 15-046 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 16 maj 2016 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud:

Läs mer

Användande av annans varumärke inskränkningar i den varumärkesrättsliga ensamrätten och användningsbegreppets omfattning

Användande av annans varumärke inskränkningar i den varumärkesrättsliga ensamrätten och användningsbegreppets omfattning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Andreas Cehlinder Användande av annans varumärke inskränkningar i den varumärkesrättsliga ensamrätten och användningsbegreppets omfattning Examensarbete 20 poäng

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 07-238 och 07-239 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 oktober 2010 Klagande Waxholms Ångfartygs Aktiebolag Box 7422, 103 91 Stockholm Ombud: Johan Norderyd, Advokatfirman

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT 1 (6) Mål nr 11-077 PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 29 februari 2012 Klagande Aktiebolaget Svensk Byggtjänst, 556033-9938 S:t Eriksgatan 117, 113 87 Stockholm Ombud: Bergenstråhle

Läs mer

Korsvis skydd, registreringspraxis

Korsvis skydd, registreringspraxis Korsvis skydd, registreringspraxis -Särskiljningsförmåga -Skyddsomfång Magnus Ahlgren, juristchef design- och varumärkesavdelningen Pariskonventionen Firmor; skydd inom det industriella rättsskyddet (Art

Läs mer

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING UPPHÄVANDE AV REGISTRERING Invändningsärende nr 2015/00024/01 Natalie Olofsson Toftavägen 273 622 65 Gotlands Tofta Registrering nr 522933 INVÄNDARE Anki Karlsson Fredrik Nilsson Ringvägen 2 664 31 Grums

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-05-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Alkoholreklam m.m. Enligt

Läs mer

Varumärkets väg in i framtiden

Varumärkets väg in i framtiden Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt varumärkesrätt 30 högskolepoäng Varumärkets väg in i framtiden Hur påverkas okonventionella varumärken av kommissionens förslag?

Läs mer

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 584 RÄTTSFALL Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 1. Inledning Högsta domstolen har i NJA 2011

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-12-14 337 ÄRENDENUMMER SÖKANDE OK-Q8 Bank AB c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm Ombud: Sofia A c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm MOTPART Jan O 29601 Marbella

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (12) PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 12-045, 12-046 meddelad i Stockholm den 21 februari 2014 PARTER Klagande 1) SEB Trygg Liv Holding AB 2) Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv 3) Gamla Livförsäkringsaktiebolaget

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 09-170 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 april 2011 PARTER Klagande Gabrielle Studio, Inc 550 Seventh Avenue, NY 10018, New York, USA Ombud: BRANN AB Box 17192, 104 62 Stockholm

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-06-26 315 ÄRENDENUMMER SÖKANDE SJ AB 105 50 Stockholm Ombud: Groth & Co KB Johan S 102 32 Stockholm MOTPART Christer A 302 45 Halmstad SAKEN Alternativt

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 KÄRANDE Poolia AB, 556447-9912, Box 30081, 104 25 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. Göran Starkebo och jur.kand. Susanne Ståhlberg, Albihns Stockholm AB, Box

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-10-20 327 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Riksteatern 145 83 Norsborg Ombud: Advokat Monica B 111 31 Stockholm MOTPART Name Navigation AB 102 14 Stockholm SAKEN

Läs mer

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord SV SV Konvergens Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord A. GEMENSAM PRAXIS 1. Vilka myndigheter kommer att

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2011-12-27 533 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Svenska Menskoppen AB 821 30 Bollnäs MOTPART Helo Holdings Ltd. E182AN London Great Britain SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 06-304 Vm.reg. 369.154 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad 2009-12-30 efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut, se bilaga 1. Klagande: Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt Ombud:

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Degeneration av varumärken

Degeneration av varumärken Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt varumärkesrätt 30 högskolepoäng Degeneration av varumärken Kan ett varumärke bli för känt? Författare: Isak Selander Handledare:

Läs mer

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Vad hände med konsument- och konkurrensperspektivet? AIPPI-dagen, 15 mars 2013 Stojan Arnerstål, doktorand Akademin för Immaterialrätt och Konkurrensrätt Juridiska

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-087 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 oktober 2015 PARTER Klagande 1) Aegis Media Norge AS Pilestredet 8, 0180 N-Oslo, Norge 2) Dentsu Aegis Network A/S Overgaden Neden

Läs mer

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER 15 mars 2013 Adam Brandt och Magdalena Fredlund ÖVERSIKT Bevisning av existens av rä.ghet Bevisning vid ogil3ghetstalan Bevisning vid förväxlingsbarhet Bevisning

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-03 236 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Samsung Electronics Co. Ltd of Korea 416, Maetan-dong 443-742 Suweon-si, Kyungki-do, Republiken Korea Ombud Baker and

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö BESLUT 2006-11-27 Ärendenr. 148 SÖKANDE Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö Ombud: Petter R Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm MOTPART B & M Fuktteknik AB, org.nr.

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare

Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare ULF BERNITZ Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare NORSTEDTS JURIDIK Innehåll FÖRORD ' 5 VISSA FÖRKORTNINGAR 11 KAP. I INTRODUKTION 13 KAP. 2 LÄRAN OM ILLOJAL KONKURRENS ETT EG-PERSPEKTIV PÅ SVENSK

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-06-09 248 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Prevent Box 20133 104 60 Stockholm MOTPART Adam S 217 55 Malmö SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-11 232 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Leg Avenue Inc. 19691 E. Walnut Drive South City of Industry USA Ombud: Johan S Groth & Co KB Box 6107, 102 32 Stockholm

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-11-17 430 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Emaco KonsultPoolen AB 421 32 V Frölunda Ombud: Business & Entertainment Law HB, Claes Å 411 17 Göteborg MOTPART Kjell

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Särskiljningsförmåga hos geografiska namn

Särskiljningsförmåga hos geografiska namn LIU-IEI-FIL-A--14-01688--SE Särskiljningsförmåga hos geografiska namn - En varumärkesrättslig studie Distinctive Character of Geographical Names - A legal study in trademark law Sara Wahlberg HT 2013 VT

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 11-195 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 januari 2013 Klagande Krav ekonomisk förening, 716422-5364 Box 1037, 751 40 Uppsala Ombud: Aros Patent AB Box 1544, 751 45 Uppsala

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:12 2013-07-11 Mål nr C 8/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:12 2013-07-11 Mål nr C 8/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:12 2013-07-11 Mål nr C 8/12 KÄRANDE Plaza Publishing Group AB Att: C. Ö. Box 30210, 104 25 STOCKHOLM Ombud: advokaten M. F., H. Legal Advokat AB, Kaptensgatan 12, 114 57 STOCKHOLM

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2014 T 301-12 KLAGANDE 1. Mon.Zon Sverige AB, 556564-1668 Box 5238 402 24 Göteborg 2. J M Ombud för 1 och 2: Advokaterna C B och

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-1106-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem Sammanfattande synpunkter Kommissionen

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 13-030 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 november 2013 PARTER Klagande Knobby Shop Aktiebolag, 556267-1528 Metallgatan 21 A, 262 72 Ängelholm Ombud: Fredrik Lüning Awapatent

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-009

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-009 PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-009 2015-03-11 Till regeringen Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Promemorian Patent och marknadsdomstol; kompletterande överväganden

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende 258-10-40

Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende 258-10-40 YTTRANDE 2010-03-12 VAD 34-2010/29 Justitiekanslern Att: Peter Lindström Box 2308 103 17 Stockholm Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende 258-10-40 Redogörelse för ärendet Den 9 februari 2007 inkom

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT ÄRENDENUMMER 2010-05-25 385 SÖKANDE Badshop Malmö 211 25 Malmö MOTPART Lindströms Bad och Kakelvaruhus 234 24 Lomma SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Vad kan registreras som varumärke?

Vad kan registreras som varumärke? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Stefan Ademar Vad kan registreras som varumärke? En studie av avgöranden främst i Sverige men även EU Examensarbete 20 poäng Handledare: Professor Birgitta Nyström

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd för marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter; beslutade den 24 juli 2009. KOVFS 2009:7 Utkom från trycket den 29

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 07-195 V.ans. 06-03601 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad 2009-09-18 efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut, se bilaga 1. Klagande: The Xanté Company AB Ombud: Awapatent AB

Läs mer

Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande. Domännamnet funai.se överförs till sökanden, Funai Electric Company Limited.

Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande. Domännamnet funai.se överförs till sökanden, Funai Electric Company Limited. BESLUT 2004-01- 12 Ärendenr 37. Sökande Funai Electric Company Limited, 7-ban, 1-go, Nakagaido 7-chome, Daito-Shi, JP- OSAKA-FU, Japan Ombud: Ehrner & Delmar Patentbyrå AB, Johan S, Box 10316, 100 55 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2012-12-20 626 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Mobillån Sverige AB (556692-7165) Box 3423 103 68 Stockholm Ombud: Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Beslut 2017-01-04 956 Ärendenummer Sökande Matvarupriser i Sverige AB (org.nr 556781-7340) Junkergatan 2B 126 53 Hägersten Innehavare Fredrik B. Saken Alternativt

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-101 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 PARTER Klagande Lantmännen ek för, 769605-2856 Box 30192, 104 25 Stockholm Ombud: Pär Leander von lode advokat ab, Box

Läs mer

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz, Svante O. Johansson och Lars Edlund

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz, Svante O. Johansson och Lars Edlund 1 PROTOKOLL 2015-12-03 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 18 Mål nr T 3403-14 NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz, Svante O. Johansson och Lars Edlund FÖREDRAGANDE

Läs mer

Stockholm den 1 oktober 2014

Stockholm den 1 oktober 2014 R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 13-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 PARTER Klagande Daimler AG Mercedesstrasse 137, DE-70327 Stuttgart, Tyskland Ombud: Niclas Dahlberg Awapatent AB,

Läs mer

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29 BESLUT 2005-06-29 Ärendenr. 90 Sökande B locket AB, 556634-1417, Pipersväg 165, 170 73 Solna Ombud: Advokaten Per Eric A och Jur kand Therese C Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 Stockholm Saken

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 14-104-- 14-116 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 31 mars 2015 PARTER Klagande Coop Marknad AB, 556044-0397 Ombud: Jan Ottosson IPQ IP Specialists AB, Mailbox 550, 114 11 Stockholm

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 2013-11-22 Till regeringen Justitiedepartementet SOU 2013:35 En ny lag om personnamn (Ju2013/4023/L2) Patentbesvärsrätten (PBR), som har anmodats att yttra sig

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-01-28 229 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ABB Asea Brown Boveri Ltd CH-8050 ZÛRICH Schweiz Ombud Rune P, Brann AB 801 33 GÄVLE MOTPART Harri L 725 91 VÄSTERÅS

Läs mer

Saken Överföring av domännamn. Tvistlösarens beslut

Saken Överföring av domännamn. Tvistlösarens beslut BESLUT 2003-08-26 Ärendenr. 15. Sökande Scandinavian Airlines System Denmark Norway Sweden, 902001-7720, Frösundaviks allé 1, 195 87 STOCKHOLM Ombud: Stina M, Cogent IPC AB, Alsnögatan 11, 116 92 Stockholm

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 09-196 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 februari 2011 PARTER Klagande Svensk Handel, 556025-8807 Regeringsgatan 60, 103 29 Stockholm Motpart Scandinavian Salesmarket Network

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 13-093-094 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 14 mars 2014 Klagande Stockholms Restauranger och Wärdshus AB, 556606-4290 Box 20094, 161 02 Bromma Ombud: Tom Kronhöffer von lode

Läs mer

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING UPPHÄVANDE AV REGISTRERING Invändningsärende nr 2013/0075/0001 OPP-F0001 FREDERSEN ADVOKATBYRÅ AB Att: Jonas Kullgren Turning Torso 211 15 Malmö Registrering 512705 INVÄNDARE Skånemejerier AB 205 03 Malmö

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Motpart Benkestok B.V., [NL] 009.281.435.B01, Wilhelminalaan 28, 5541 CW, Reusel, Holland

Motpart Benkestok B.V., [NL] 009.281.435.B01, Wilhelminalaan 28, 5541 CW, Reusel, Holland BESLUT 2004-07-02 Ärendenr. 49. Sökande The Interactive Institute II AB, 556557-3077, Box 24081, 104 50 Stockholm Motpart Benkestok B.V., [NL] 009.281.435.B01, Wilhelminalaan 28, 5541 CW, Reusel, Holland

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2007-05-18 187 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Nordian i Rosersberg HB Box 4010 195 04 Rosersberg MOTPART Åsa P SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer