Beskrivande ordmärken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beskrivande ordmärken"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Juridiska Institutionen Examensuppsats Beskrivande ordmärken Kriterier för varumärkesskydd och skyddets omfattning Författare: Fredrik Elveros Handledare: Maria Eklund

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Problembakgrund Syfte Metod Avgränsningar De gällande lagreglerna SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA Allmänt om särskiljningsförmågan Förmågan att ange ett kommersiellt ursprung Frihållningsbehovet Förvärvad och förlorad särskiljningsförmåga Förvärvad särskiljningsförmåga Förlorad särskiljningsförmåga ENSAMRÄTTENS KONSEKVENSER Vad är förväxlingsrisk? Förväxlingsrisk hos vem? Domstolarnas bedömning av förväxlingsrisk Ensamrättens omfattning Begränsningar av ensamrättens omfattning Kravet på att användningen sker i näringsverksamhet Nödvändiga intrång i överensstämmelse med god affärssed ANALYS OCH SLUTDISKUSSION Den inneboende särskiljningsförmågan Den förvärvade särskiljningsförmågan Finns ett absolut frihållningsbehov?

3 4.4 Slutsatser KÄLLFÖRTECKNING Offentliga tryck Praxis Doktrin Artiklar BILAGA 1: Artikeln i samhällstidningen Fokus BILAGA 2: Utskrift av Storuman Energis hemsida 3

4 1. INLEDNING 1.1 Problembakgrund Vattenkraft ett bra miljöval! Texten är hämtad från elbolaget Storuman Energis (nedan Elbolagets) hemsida men är i skrivande stund borttaget. Elbolaget erbjöd sina kunder en tilläggstjänst, den som betalade några öre extra per kilowattimme fick all sin elförbrukning tillgodosedd genom vattenkraft, något som helt enkelt skulle vara bra för miljön. Detta har ingen ifrågasatt heller, ändå drogs bolaget snabbt in i en tvist p.g.a. formuleringen. Svenska Naturskyddsföreningen (nedan SNF) hävdade att Elbolagets formulering utgjorde varumärkesintrång. Till saken hör att SNF innehar ett figurmärke som består av en stiliserad falk i kombination med texten BRA MILJÖVAL. Genom sitt idoga användande av märket menade de att förväxlingsrisk numera uppstod så snart en annan aktör använde ordföljden BRA MILJÖVAL i marknadsföringen av sina produkter, detta oberoende av om figurmärkets övriga beståndsdelar förekom eller inte. Då beteckningen uppfyller den varumärkesrättsliga funktionen att ange ett visst kommersiellt ursprung menade SNF helt enkelt att beteckningen också måste skyddas såsom ett varumärke. Genmälet till detta påstående är att benämningen BRA MILJÖVAL saknar särskiljningsförmåga. Det står uttryckligen i varumärkeslagen 1 (1960:645) 13 att märken som uteslutande anger en varas art eller beskaffenhet inte ska anses ha den särskiljningsförmåga som är nödvändig för något som ska varumärkesskyddas. Motivet för detta är bl. a. att en ensam aktör på marknaden inte bör ha ensamrätt till att använda sådana beteckningar, med andra ord föreligger ett frihållningsbehov till deskriptiva beteckningar. Båda dessa ståndpunkter får stöd i gällande rätt. Särskiljningsförmåga är ett absolut krav för ensamrätt och för beskrivande beteckningar anses mycket riktigt ett frihållningsbehov föreligga. Samtidigt förändras känneteckens betydelse då de används på marknaden och resonemanget om att det som i praktiken fungerar som ett kännetecken även måste kunna 1 Härefter VML 4

5 skyddas som ett sådant får stöd i den praxis som finns på området. Med andra ord kan bristande särskiljningsförmåga läkas genom att starkare sådan förvärvas. Man kan fråga sig vad möjligheten till varumärkesskydd för starkt beskrivande beteckningar får för konsekvenser. Finns det någon bortre gräns för vilka beteckningar som kan varumärkesskyddas? Med rättsregler som tillåter att deskriptiva beteckningar är varumärken blir en lika viktig följdfråga vilka konsekvenser ett sådant skydd får. Om en enskild aktör på marknaden innehar varumärkesskydd till ett beskrivande uttryck, kan då ingen konkurrent berätta att deras produkter är likvärdiga, eller kanske har samma geografiska ursprung om det är denna beteckning som är skyddad? Kan den situationen uppstå där någon aktör får ensamrätt till att beskriva en produkts egenskaper? Hur mycket kan man äga språket egentligen? 1.2 Syfte Med denna uppsats avser jag att undersöka hur den gällande rätten förhåller sig till beskrivande ordmärken vad gäller kriteriet för skydd och skyddets omfattning. 1.3 Metod Metodbegreppet innehåller flera aspekter och här kommer de enligt mig mest väsentliga att kommenteras. Med metod kan menas vilket verktyg som används för att uppfylla uppsatsens syfte. För jurister är detta sällan något spektakulärt och denna uppsats är inget undantag. Jag har till fullo använt mig av de traditionella rättskällorna; lagtext, förarbeten, doktrin och praxis. Utgångspunkten, eller det övergripande syftet om man så vill, har hela tiden varit att vrida och vända på den problematik som ligger i en tvist liknande den inledningsvis refererade. Min ursprungliga tanke var att endast titta på särskiljningsförmågan, vilken avgör vad som ska anses vara registrerbart och inte. Tidigt i mitt arbete insåg jag dock att lagstiftningen begränsar och kontrollerar varumärkens rättsverkan vid två tillfällen; i ett första steg måste en beteckning erhålla statusen som ett varumärke. Men lagstiftning sätter inte bara ramarna för vad som kan utgöra ett varumärke, i ett andra steg avgör lagstiftningen även vad konsekvensen blir av att någon tillerkänns en ensamrätt enligt varumärkeslagen. Därför fann 5

6 jag mig tvungen att revidera min ursprungliga plan att endast studera särskiljningsförmågan och även sätta mig in i vilken rättsverkan en sådan ensamrätt får. När jag i den materiellt juridiska delen av uppsatsen har studerat den gällande rätten kommer denna sedan att analyseras i ett avslutande kapitel. Där har jag för avsikt att både dra slutsatser av sammanfattande karaktär och tycka till. Tvisten som är refererad i inledningen kom jag i kontakt med genom den advokatbyrå där jag under terminen gjort praktik. Det var även denna tvist som inspirerade mig till att välja detta uppsatsämne. Jag kommer därför att applicera mina kunskaper på denna tvist i slutdiskussionen och fundera på hur en domstol skulle lösa detta spörsmål. Min förhoppning är att det även ska fylla en pedagogisk funktion att knyta an mina slutsatser till ett konkret fall. 1.4 Avgränsningar Att behandla två omfattande rättsfrågor innebär vissa problem. Att göra lämpliga avgränsningar har varit en absolut nödvändighet för att kunna hålla mig inom de sidintervall där en examensuppsats bör ligga. Här redogörs för de mest väsentliga avgränsningar som gjorts. Att arbeta med beskrivande ordmärken utgör för det första en begränsning i sig. Ett varumärke kan nämligen bestå av allting som kan återges grafiskt, 1 2 st VML och detta begrepp har tolkats extensivt; såväl ljud som dofter har ansetts vara registrerbara. 2 Med beskrivande ordmärken menar jag alla de benämningar som på något vis beskriver en produkt eller dess egenskaper. Jag har heller inte tagit hänsyn till att vissa ord endast utgör en beståndsdel i ett figurmärke som kan vara mer eller mindre originellt. Kort kan nämnas att disclaimers ofta används vid sådana situationer. Av 15 VML framgår att ensamrätten för ett märke ej omfattar sådana delar av märket i fråga som ej kunnat registreras för sig. I andra stycket sägs att sådana beståndsdelar uttryckligen kan undantas från skyddet, om det annars kan finnas risk för ovishet om ensamrättens omfattning. För mer information om sådana disclaimers, se exempelvis Levin i Praktisk Varumärkesrätt s. 107f. Min uppsats fokuserar på särskiljningsförmågan, vilken är ett krav för att ensamrätt ska kunna bli aktuellt och förväxlingsrisken, vilken är utgångspunkten vid en intrångsbedömning. 2 Läs mer i exempelvis Lunell, Erika; Okonventionella Varumärken; Norstedts Juridik; Vällingby;

7 Läsaren bör dock uppmärksammas på att särskiljningsförmågan inte är det enda kravet för att en benämning skall kvalificera sig som ett varumärke. 14 VML innehåller ett antal ytterligare relativa- och absoluta registrerbarhetshinder. Med denna tydliga reservation känns det inte som någon större brist att exkludera dessa bestämmelser; dessa regler omöjliggör registrering på andra grunder än bristande särskiljningsförmåga, såsom att en förväxlingsbar beteckning redan finns i bruk. Detta medför inga som helst specialregleringar för beskrivande ordmärken och kan således inte sägas bidra till att besvara hur lagstiftaren förhåller sig till sådana. Vidare innehåller Varumärkeslagen och dess gemenskapsrättsliga motsvarigheter specialbestämmelser för väl ansedda varumärken, vilka får betydelse när ensamrättens omfattning ska bedömas. Om detta finns mycket skrivet det är enligt mig ett mycket intressant faktum att erkända varumärken har olika starkt skydd. Med samma motivering som ovan har jag valt att inte fördjupa mig i dessa bestämmelser; ett beskrivande ordmärke är inte på något vis väl ansett i större utsträckning än andra varumärken. I mitt arbete beskrivs alltså endast det grundläggande skyddet. Genom denna begränsning utesluter jag också marknadsföringslagens regler om rennomésnyltning och liknande, vilka också kan sägas ge ett visst skydd till varumärken. Även om dessa regler klart ligger i periferin av mitt formulerade syfte vill jag ändå understryka att dessa naturligtvis är av stor vikt för den som vill ha en heltäckande bild av hur långt ensamrätten kan sträcka sig. I tvisten som inspirerade mig att skriva denna uppsats finns även ytterligare en omständighet som jag valt att inte ge något utrymme i denna uppsats; BRA MILJÖVAL skulle kunna sägas vara ett kollektivmärke, vilket gör kollektivmärkeslagen (1960:645) tillämplig och inte vår Varumärkeslag. I rättsfrågorna registreringskrav och intrångsbedömning hänvisar dock förstnämnda helt och fullt till Varumärkeslagen, 2. Marianne Levin menar att behovet av en separat kollektivmärkeslag är diskutabelt. 3 Slutligen har jag låtit bli att undersöka rättsföljden av att någon begår varumärkesintrång. Detta kan vara såväl straffbart som skadeståndsgrundande och visst går det att argumentera för att en undersökning av påföljdspraxis visat hur allvarligt domstolen ser på att varumärkesrätten kränks. Denna fråga är dock helt isolerad från vad som kan registreras och ensamrättens omfattning, varför det likväl känts naturligt att inte fördjupa mig i detta. 3 Levin, Lärobok i Immaterialrätt (härefter I) s Se även SOU 2001:26 s

8 1.5 De gällande lagreglerna Varumärkesrätten har stark internationell påverkan och därför vill jag ge läsaren en kort förklaring till hur VML, varumärkesdirektivet/direktiv 89/104/EEG 4 och varumärkesförordningen/rådets förordning 40/94 5 förhåller sig till varandra. VML är i grund och botten den lag som gäller i Sverige för svenska varumärken. Det finns även ett utförligt varumärkesdirektiv och detta reglerar bl. a. förutsättningarna för ensamrättens uppkomst och dess omfattning på ett uttömmande sätt. Läsaren känner förhoppningsvis till att ett direktivs innehåll fullt ut måste finna motsvarighet i medlemsländernas lagstiftning. 6 Direktivet har medfört implementeringsåtgärder från svensk sida, men i förvånansvärt stora delar har endast redaktionella ändringar gjorts i VML sedan dess tillkomst och fram till idag. Därmed inte sagt att direktivet fullt ut i alla avseenden ska anses implementerad på ett optimalt sätt. Men i de för denna uppsats centrala punkterna måste överensstämmelsen ses som tillfredställande. Jag har även noterat när jag läst svenska prejudikat att våra svenska domstolar gärna refererar till VMD, något som lägger grunden för en direktivkonform tolkning i de fall att implementeringen kan ses som icke tillfredställande. Förklaringen till den sammantaget sett goda överensstämmelsen är att samarbete över nationsgränserna funnits betydligt längre än EU och dess förstadier. Exempelvis har Sverige sedan 1885 varit anslutet till Pariskonventionen av 1883 för skydd av den industriella äganderätten eller Parisunionen som är en mer hanterbar beteckning. 7 Utan att i detalj gå in på innehållet i Pariskonventionen med dess tilläggsprotokoll kan sägas att denna bidragit till stora likheter i olika länders varumärkeslagstiftning. 8 Även om varumärkesrätten i princip är territoriellt begränsad har den därmed alltid haft en stark internationell prägel. 9 Varumärkesförordningen då? Även denna har i de avseenden som är relevanta för denna uppsats ett likartat innehåll, dock har förordningen en något annorlunda funktion. VMF har nämligen öppnat för möjligheten till en registrering av varumärken som gäller i samtliga 4 Härefter VMD 5 Härefter VMF 6 Bernitz, Europarättens grunder s SOU 1958:10 s Bernitz, Immaterialrätt (härefter I) s Levin I s

9 medlemsländer. 10 Enligt artikel 25 i förordningen kan ansökan för sådant skydd göras antingen via nationell registreringsmyndighet eller direkt genom byrån som upprättats i samband med förordningens ikraftträdande. 11 Vad gäller sambandet mellan förordningen och direktivet menar Wessman att deras snarlika uppbyggnad och materiella innehåll medför att praxis för den ena är av betydelse för tolkning av den andra. 12 I största möjliga mån har jag försökt att ange det exakta lagrummet för samtliga tre lagtextkällor. Läsaren kan tryggt utgå ifrån att svaren i allt väsentligt blir detsamma oavsett vilken av dessa källor som används som lagtext. Levin konstaterar i sin bok att svensk varumärkesrätt är helt präglad av harmoniseringsdirektivet, förordningen om gemenskapsvarumärken och den europeiska rättsbildning som sker genom den Europeiska Gemenskapens Domstols 13 tolkning av rättsreglernas innebörd SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA 2.1 Allmänt om särskiljningsförmågan Äganderätt till ett fysiskt föremål uppstår i regel när detta kommer i någons ägo genom ett laga fång 15 och detta är knappast särskilt kontroversiellt. Med en immateriell tillgång är situationen en annan. Det ligger i en immateriell tillgångs natur att den primärt inte existerar i fysisk form, det är snarare frågan om en idé (i vid bemärkelse) som på olika sätt nyttjas. Mellan det fysiska föremålet och idén finns stora skillnader vad gäller konsekvenserna av att någon innehar rättigheterna därtill. För det fysiska föremålet måste äganderätten ses som en självklarhet, t.o.m. grundlagsskyddad om man så vill. 16 Att ge någon ensamrätt till en idé i någon form kan inte göras lika lättvindligt. Våra immaterialrättsliga lagar ställer därför upp olika förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en ensamrätt ska kunna beviljas. För upphovsrättsliga verk måste kravet på verkshöjd vara det mest centrala och för patent står 10 Levin, I s. 365, VMF Byrån upprättas enligt art. 2. Namnet på byrån är OHIM (Office for Harmonisation in the Internal Market), se exempelvis Levin, I s Wessman, Varumärkeskonflikter (härefter I) s Härefter EGD 14 Levin, I s Se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s Regeringsformen (1974:152) 2 kap 18 9

10 nyhetskravet, den tekniska effekten och uppfinningshöjden i centrum. För mönsterskydd ramar kraven på nyhet och särprägel in det registrerbara 17 området. 18 Det mest väsentliga rekvisitet för varumärken måste sägas vara kravet på särskiljningsförmåga. 19 Holmqvist beskriver detta som ryggraden i all känneteckensrättslig lagstiftning. 20 särskiljningsförmåga, eller distinktivitet som lagstiftaren använder synonymt, menas att inneha en förmåga att särskilja en innehavares varor från andras. 21 I VML kommer kravet till uttryck i 13 1 st: Ett varumärke får registreras endast om det har särskiljningsförmåga. Ett märke som uteslutande eller med endast mindre ändring eller tillägg anger varans art, beskaffenhet, mängd, användning, pris eller geografiska ursprung eller tiden för dess framställande, skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Vid bedömande av om ett märke har särskiljningsförmåga skall hänsyn tas till alla omständigheter och särskilt till den omfattning och den tid märket varit i bruk. Lagrummet behandlar registrering, men särskiljningsförmåga är ett krav även för inarbetning. 22 Med Anledningen till att bestämmelsen finns under rubriken Registrering av varumärken i VML är att lagstiftaren ansåg att detaljerade regler om särskiljningsförmåga endast var behövliga vid registrering. 23 Detta har jag svårt att hålla med om. Den som överväger att börja använda ett varumärke i syfte att inarbeta ett varumärkesskydd kan naturligtvis ha intresse av att veta vilka krav lagen ställer på de beteckningar som kan erhålla skydd. Vidare kan vi i nästa steg tänka oss att samma person anser att någon begår varumärkesintrång efter inarbetningen och stämmer vid domstol för detta. Svaranden i detta mål kan tänkas invända att någon ensamrätt inte är möjlig då märket saknar särskiljningsförmåga, något som då måste fastställas av rätten. Varumärkeskommittén som gjort ett förslag på en ny varumärkeslag i SOU 2001:26 tycks dela denna uppfattning. Denna brist är nämligen läkt i det förslag till ny varumärkeslag som presenterades i SOU 2001: Mönsterskydd kan även inarbetas, 1 a mönsterskyddslagen (1970:485) 18 Jfr Holmqvist, I s SOU 1958:10 s Holmqvist, I s SOU 1958:10 s. 269 och s Bernitz, I s SOU 1958:10 s SOU 2001:26 s. 50 (2 ), förslaget har inte resulterat i någon ny varumärkeslag 10

11 I gemenskapsrätten framgår kravet på särskiljningsförmåga i VMD art. 3.1.b respektive VMF art. 4. Även om dessa rättskällor formulerar kravet på något olika sätt så är skillnaden endast semantisk, någon materiell skillnad är inte avsedd. 25 Det framgår med all tydlighet att exemplifieringen tar sikte på ordmärken som är deskriptiva, vilket lagstiftaren definierar som att märket icke bestå av annat än något som angiver varans art, beskaffenhet etc. 26 Kravet på särskiljningsförmåga gäller dock för alla typer av varumärken och inte bara de ordmärken som faktiskt behandlas i förarbeten. 27 Utgångspunkten vid inhemskt skydd är att ordets svenska betydelse tjänar som utgångspunkt, men även övriga nordiska länders och de stora världsspråkens betydelse beaktas, medan betydelsen på mindre främmande språk inte behöver utgöra hinder. 28 Denna regel kan variera beroende på varuslag. Ett exempel är att latinska ord inte bör anses vara registrerbara för läkemedel eller för instrument avsedda för vetenskapligt bruk. 29 En reservation bör här göras för de märken som erhåller skydd med stöd av VMF. Då dessa ger samma skydd i alla anslutna länder blir även betydelsen i varje medlemslands språk relevant. 30 Med ord som anger varans art, s.k. allmänna varubenämningar avses beteckningar på specifika varor eller varugrupper, exempelvis KAFFE som varumärke för kaffe eller LIVSMEDEL för livsmedelsprodukter. Ord som dessa är generiska eller appellativ. 31 En annan kategori av deskriptiva ord är de som inte anger varans art utan istället berättar om varans egenskaper eller kvalitet. Dessa benämner lagstiftaren som beskaffenhetsangivande ord, och dessa har den gemensamma nämnaren att de anger någon egenskap eller i vart fall kvalitetsbenämning hos varan; ROSTFRI, NYTTIG, ENKEL respektive EXTRA, PRIMA, STANDARD. 32 Lagstiftarens förhållningssätt till både art- och beskaffenhetsangivande ordmärken är glasklara utifrån 13 1 st lydelse; dessa skall inte i och för sig anses ha särskiljningsförmåga. Att ange en varas ursprung uppfyller inte heller kravet på särskiljningsförmåga. Ursprungsangivelser behöver inte nödvändigtvis avse en ort, även länder och distrikt 25 Bernitz, I s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s. 271, Prop 1960:167 s SOU 1958:10 s Levin, I s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s

12 diskvalificeras. Däremot anger inte alla geografiska ord ursprunget, därför godtas namn på platser i den mån det måste ses som uppenbart att varorna icke är ursprungsort. Det mest kända torde vara assecoartillverkaren MONT BLANC. 33 EG-domstolen 34 har bekräftat att alla geografiska angivelser inte ska anses syfta på ursprunget, för att en geografisk angivelse per automatik ska anses sakna särskiljningsförmåga krävs att angivelsen i vart fall kan antas komma att innehålla associationer för omsättningskretsen. 35 EGD har även konstaterat att varans ursprung kan röra annat än var den faktiskt har framställts, exempelvis var den designats eller på annat vis blivit uppfunnen/påtänkt. 36 Läsaren bör också uppmärksammas på att specialregler finns om art- och ursprungsangivelser, främst för alkoholhaltiga drycker. Anledningen är att sådana ursprungsangivelser samtidigt fungerar som en kvalitetsangivelse. 37 Även varans mängd, pris och tiden för framställande nämns i lagtxten men behandlas flyktigt i förarbetet. Lagstiftaren konstaterar kort att skydd sällan söks för sådana benämningar och att särskiljningsförmåga saknas. 38 Deskriptiva ord kan även bearbetas, stavningen kan modifieras, enskilda bokstäver kan läggas till, tas bort eller ersättas med någon annan. Ändringen kan även vara mindre än så; ord kan särskrivas (ex; MELLAN MÅL) eller stavningen kan modifieras utan att ordets uttal förändras (ex; KHAFFE och TVÅÅL). Sådana förändringar ger enligt Holmqvist ett minimum av distinktivitet. Dessa skendeskriptiva ordmärken innehar enligt författaren den lägsta uppnåbara graden av distinktivitet och ett sådant varumärke skulle aldrig kunna hindra att den generiska beteckningen används i sin primärbetydelse, varför registrering inte heller bör beviljas enligt honom. 39 Även förarbeten konstaterar att detta i regel inte bör räcka för att erforderlig särskiljningsförmåga ska anses vara uppnådd. 40 Ett rättsfall med tydliga beröringspunkter i dessa frågor är T-79/00 41, där registrering inte beviljades för ordmärket LITE för varuslag relaterade till mat och dryck. Motiveringen var att det var för likt den 33 SOU 1958:10 s. 272, Wessman, I s Härefter EGD 35 Förenade målen C-108/97 och C-109/97(CHIEMSEE) härefter CHIEMSEE-målet art CHIEMSEE-målet art Levin, I s. 401 och där anförda arbeten 38 SOU 1958:10 s Holmqvist, I s SOU 1958:10 s Härefter LITE-målet 12

13 deskriptiva och vanligt förekommande beteckningen LIGHT. 42 Både Holmqvist och förarbetet undviker dock att vara alltför kategorisk. En mindre ändring till formen kan innebära en stor förändring rörande ordets innehåll, exempelvis skulle CEDICIN eller MODICIN vara tillräckligt distinktiva benämningar för läkemedel. 43 Slutsatsen Holmqvist drar av detta är att det är ordets innehåll/betydelse som avgör dess distinktivitetsgrad som 44 ordmärke och inte stavningen. Även i förarbeten konstateras att undantag bör göras i de fall när det bearbetade ordet helt ändrar karaktär. 45 I motivuttalandena understryks även att dessa regler inte bara gäller för existerande ord. Ett nybildat ord är inte per automatik registrerbart. Nya ord är deskriptiva om de exempelvis är bildat av kända språkelement sammansatta enligt sedvanliga normer för ordbildning. Å andra sidan sägs att inte motsatsen gäller heller; två eller flera var för sig deskriptiva ord eller orddelar kan bilda en helhet som inte är att betrakta som deskriptiv. Motivuttalandet understryker vikten av att se till omständigheterna i det enskilda fallet och att prova helheten, inte ordets delar var för sig. 46 Förarbetena innehåller inte bara en uppräckning av de icke registrerbara beteckningarna, gränsdragningsproblematiken förenklas även av att de typer av ordmärken som inte ska hindras registrering också ges utrymme i förslaget som ligger till grund för vår varumärkeslag. Närmast de icke registrerbara ordmärkesgrupperna ligger suggestiva ordmärken, vilka definieras såsom att de är ägnade att ingiva kundkretsen vissa associationer med varan eller antyda viss eller vissa egenskaper hos denna. 47 Exempel som nämns är FACIT för räknemaskiner och ARISTOKRAT, sistnämnda utan specificerat varuslag. Sådana icke specifika suggestiva ordmärken kan exempelvis vara ägnade att skapa föreställningen om en exklusiv vara av hög kvalitet. 48 Teoretiskt sett får därmed gränsen ses som dragen rörande hur beskrivande ett ord får vara men ändå ha tillräcklig särskiljningsförmåga. Det är dock diskutabelt hur tydlig denna gräns är i praktiken. Varumärkes- och Firmautredningen som skrivit det lagförslag som ligger till grund för VML konstaterar att prövningen blir beroende 42 Läs mer om målet under kap Holmqvist, I s Holmqvist, I s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s SOU 1958:10 s

14 av de föreliggande särskilda omständigheterna. 49 Detta måste enligt mig tolkas som att bedömningen i stor utsträckning överlåtits åt rättstillämpningen. Så hur har då rättstillämpningen dragit gränsen? Enligt Levin illustreras den yttersta gränsen i Förhandsavgörande C-383/99 P 50, där registrering för varumärket BABY-DRY för blöjor godtogs. 51 Då syftet med blöjor är att hålla bebisar torra, ansåg förstainstansrätten att BABY-DRY endast beskrev varans ändamål/funktion och således saknades särskiljningsförmåga. 52 Men EGD var av en annan uppfattning: Initialt slog domstolen fast att syftet med förbudet mot registrering av enbart deskriptiva märken är att benämningar som inte avviker från det typiska sättet att beskriva en vara inte kan uppfylla funktionen att ange ett kommersiellt ursprung; de saknar erforderlig särskiljningsförmåga. 53 Domstolen menade emellertid att graden av deskriptivitet inte kunde avgöras endast utifrån varje ords separata betydelse utan också i relation till den helhet sammansatta ord bildar. 54 Frågan domstolen ställde sig för att avgöra målet var om ordkombinationen BABY-DRY var ett normalt sätt att beskriva blöjor eller dess funktion. 55 Denna fråga besvarades nekande och ordsammansättningen ansågs således besitta erforderlig särskiljningsförmåga för registrering som gemenskapsvarumärke. 56 Ett annat rättsfall, som enligt doktrin tycks utgöra ett skolexempel på suggestiva varumärken är RÅ 1974: I målet hade Svenska Tobaks Aktiebolaget ansökt hos PRV om att registrera SMOKELESS för snus, men fått avslag då myndigheten menade att beteckningen var beskaffenhetsangivande för varuslaget ifråga. En enig regeringsrätt hävdade istället att hinder saknades då beteckningen i detta sammanhang endast kunde uppfattas som suggestivt. Ett mål där utgången blev den motsatta är PBR Advokatbyrån Baker & McKenzie hade sökt registrering för märket GLOBAL BUSINESS. LOCAL LAW avseende bland annat juridiska tjänster och kontorsförnödenheter (undantaget möbler). Sökanden menade att märket på sin höjd var suggestivt och därtill inarbetat 58 varför erforderlig särskiljningsförmåga enligt 49 SOU 1958:10 s Även RÅ 2003 not 98, härefter BABY-DRY-målet 51 Levin, I s BABY-DRY-målet art BABY-DRY-målet art BABY-DRY-målet art BABY-DRY-målet art. 42, även RÅ 2003 not 198 s BABY-DRY-målet art Omskrivet bl. a. i Levin, I s. 403, Bernitz, I s. 223 och Holmqvist, I s Läs mer om förvärvad särskiljningsförmåga under kap

15 dem var uppnådd. Patentbesvärsrätten 59 menade att ordkombinationen förvisso inte var direkt beskrivande för de avsedda tjänsterna, men däremot en reklamfras med ett allmänt hållet budskap som målgruppen hade anledning att uppfatta som ett erbjudande om en tjänst som underlättar när en klient bedriver världsomspännande verksamhet och behöver rådgivning avseende lagstiftningen i diverse olika länder. De uppgifter som lämnats om användningen av märket ansågs inte heller styrka att ordföljden numera uppfattades som ett kännetecken i omsättningskretsen. Inte heller med disclaimer för orden BUSINESS och LAW kunde en enhällig besvärsrätt anse att ordmärket var tillräckligt distinktivt för att registrering skulle kunna beviljas. Min slutsats måste bli att i detta, men ej i BABY-DRY-målet, utgjorde den sökta ordkombinationen ett mer naturligt sätt att beskriva varorna/tjänsterna som var bärare av märket. Av våra förarbeten framgår att dessa regler finns av två anledningar, eller motivkomplex som de också benämns. 60 I doktrin går åsikterna isär huruvida dessa endast ska ses som motiveringar för distinktivitetskravet eller som två skilda kriterier vilka måste vara uppfyllda för att ensamrätt skall kunna beviljas. 61 Första kriteriet/motiveringen innebär att alltför enkla figurer, avbildningar samt beskrivande eller rent generiska ord inte i och för sig kan fullgöra varumärkets uppgift att individualisera en näringsidkares varor och skilja dem från andras. Med andra ord uttryckt är inte alla beteckningar ägnade att av kundkretsen uppfattas som ett individualiseringsmedel. Kriterium/motivering nummer två säger att det inte är riktigt att en aktör får ensamrätt till dessa enkla figurer, avbildningar samt beskrivande/generiska ord. Övriga aktörer på marknaden skulle av en sådan ensamrätt få sin frihet att i reklam och försäljning avbilda den egna varan eller beskriva den otillbörligen beskuren. 62 För uppfattningen att dessa stadganden endast ska ses som motiveringar kan anföras att motivuttalandena inte utvecklar eller förklarar dessa mer än vad som görs här ovan. Fokus ligger istället på 13 1 st andra meningen, där det exemplifieras när ett märke ska anses vara 59 Härefter PBR 60 SOU 1958:10 s Jfr Pehrson JT s. 701 resp. Holmqvist NIR 1992 s SOU 1958:10 s

16 utan särskiljningsförmåga. 63 Å andra sidan framgår det med all tydlighet av förarbeten att båda dessa prövningar, var för sig måste vara uppfyllda för att särskiljningsförmåga skall föreligga och ensamrätt kunna beviljas. 64 Som läsaren känner till saknar gemenskapsrätten någon lättillgänglig och djuplodande källa såsom våra förarbeten, men ur flera av de rättsfall jag läst har även EGD laborerat med identiska kriterier. 65 Jag väljer därför att här betrakta motiveringarna som kriterier och kommer att utveckla dessa i var sitt underkapitel nedan. Härefter benämns det första kriteriet som Förmågan att ange ett kommersiellt ursprung och det andra prövningen av Frihållningsbehovet. Det helt korrekta vore egentligen att använda den något längre benämningen Frånvaron av ett frihållningsbehov. 2.2 Förmågan att ange ett kommersiellt ursprung Detta kriterium kan sägas ligga i varumärkets natur och torde även kunna beskrivas som ett av varumärkets främsta syften. 66 Ordmärken kan sägas uppfylla detta kriterium om det har egennamnskaraktär i förhållande till de varor som de är ägnade att särskilja. Ett varumärkes inneboende egennamnskaraktär definieras av Holmqvist som den semantiska relationen mellan märkesordet och varuslagsbeteckningen. 68 Med andra ord uttryckt måste ordets primärbetydelse ligga tillräckligt långt ifrån varubeteckningens primärbetydelse för att varumärket ska kunna framstå som ett egennamn och därmed uppfattas som individualiserande. 69 Bedömningen av ett ordmärkes särskiljningsförmåga är därför intimt kopplad till det eller de varuslag som märket ifråga skall beteckna. För att en registreringsmyndighet ska kunna göra denna bedömning räcker det alltså inte med att känna till varumärket, vad som är varubeteckningens primärbetydelse är av lika stor vikt för bedömningen. Detta faktum återspeglas i 16 och 17 VML, av vilka det framgår att en registrering gäller för en eller flera klasser av varor och att det ankommer på sökanden att uppge för vilka klasser som registrering söks. Av lagtexten framgår också att PRV fastställer denna klassindelning, men i praktiken använder de sig av ett internationellt SOU 1958:10 s. 270, Prop 1960:167 s SOU 1958:10 s 270, 65 Exempelvis LITE-målet art. 16 och 17, CHIEMSEE-målet art. 25 och Exempelvis Levin, I s. 399, SOU 2001:26 s. 147 och 10 st i preambeln till VMD 67 Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist, I s

17 klassificeringssystem utarbetat av WIPO (World Intellectual Property Organisation). 70 Situationen kan naturligtvis uppkomma att registrering söks för flera klasser men att registrering endast är möjligt för några av de söka klasserna. Detta är i princip grund för avslag på hela ansökan, men stryks de icke registrerbara varuslagen anses märket registrerbart för resterande varuslag. Denna justering kan göras på sökandens begäran, VML 21. Men hur bedöms den semantiska skillnaden mellan märkesordet och varuslagsbeteckningen? Och när har ett märke tillräcklig egennamnskaraktär? För att kunna besvara dessa frågor på ett pedagogiskt och överskådligt vis kommer här en kategorisering av olika ordmärken att göras. Den terminologi jag här använder mig av är Holmqvists, men påminner starkt om den som finns i förarbeten till VML. I sistnämnda görs dock inte uppdelningen med samma eftertanke, konsekvens och stringens. 71 Starkast egennamnskaraktär har de beteckningar som inte ens ger en antydan om vilka produkter de anger eller vilka egenskaper produkterna i fråga bär. Dessa kallas härefter associationsfria varumärken. 72 Nybildade ord kvalificerar sig inte per automatik i denna grupp eftersom ordet kan utgöra en generisk beteckning, exempelvis (men inte nödvändigtvis) för en helt ny produkt. 73 Därefter kommer de suggestiva, och lagstiftarens definition på dessa har läsaren redan tagit del av. Även Holmqvist menar att dessa enbart antyder varans beskaffenhet eller användning. 74 Om ordmärket istället för att antyda de facto anger dessa egenskaper är ordmärket att betrakta som deskriptivt. 75 Vidare finns icke-varumärket, d.v.s. när det inte föreligger någon semantisk skillnad mellan märkesordet och varuslagsbeteckningen, vilket definieras som den generiska beteckningen. Då ingen skillnad finns mellan varuslaget och de varor som betecknas saknar de generiska beteckningarna helt egennamnskaraktär Levin, Praktisk Varumärkesrätt s Se SOU 1958:10 s Holmqvist, I s Holmqvist, I s. 75 och SOU 1958:10 s Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist, I s

18 Holmqvist konkretiserar denna indelning med en tabell vilken visar i vilken av ovan nämnda kategorier ett märkesord hamnar, beroende på vilket varuslag de anger. Nedan följer några exempel hämtade därur: 78 Märkesord /Appelativ Generisk beteckning Deskriptivitet Suggestivitet Associationsfrihet BALANS Balans Vågar Läkemedel Tändstickor CITRON Citron Smakmedel, läskedryck Fruktpressar Datorer HALS Hals Halstabletter Slipsar Blåsinstrument MELLANMÅL Mellanmål Chocklad, Kex Matserviser Måttband SKOG Skog Trävirke Motorsågar, Papper Speglar Tabellen visar med all tydlighet att ett ordmärkes särskiljningsförmåga är helt beroende av vilka produkter som ordmärket skall användas på. 79 Exempelvis skulle ordmärket APPLE vara generiskt för äpplen, deskriptivt för en dryck med äppelsmak och suggestivt för en äppelskalare. För datorer och annan teknisk utrustning är däremot ordmärket tveklöst en associationsfri beteckning. Graden av distinktivitet går från ingen alls för de generiska beteckningarna till mycket hög för de associationsfria. Detta ger oss att en viss grad av distinktivitet finns redan i den deskriptiva spalten, även om det är ordets deskriptiva innehåll som dominerar intrycket. Holmqvist menar därför att undantaget de generiska beteckningarna är övriga kategorier i princip ägnade att uppfattas som varumärken Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist, I s

19 Från administrativ praxis kan hämtas exempel på när registreringsansökningar avslagits för att sökandens varumärke saknar känneteckenskaraktär. I RÅ 1971 H 27 hade registrering sökts för BORRHACKAN avseende redskap för plantering. Varumärkesbyrån konstaterade att ordet, som konstruerats av sökanden framträdde endast som en beskrivande beteckning och således avslogs ansökan. Oavsett hur ord dissekeras och kategoriseras är det dock oundvikligt att det slutligen blir frågan om en subjektiv bedömning. 81 I tabellen ovan har pedagogiska exempel valts, men i praktiken kan gränsdragningen ofta vara mycket svår att göra. Holmqvist lyfter fram den viktiga gränsdragningen mellan generiska beteckningar och deskriptiva ordmärken med mycket ringa distinktivitet och menar att denna gränsdragning är särskilt svår. 82 Den uppmärksamme läsaren frågar sig kanske varför denna gränsdragning är av intresse, en beteckning måste ju vara suggestiv för att uppnå registrerbarhet? Svaret finns i de två följande kapitlen, kort kan sägas att denna distinktion enligt Holmqvist är nödvändig när ställning kan tas till om särskiljningsförmåga kan förvärvas för beteckningen i fråga. 2.3 Frihållningsbehovet Vi har nu lärt oss något om vad det innebär att besitta förmågan att ange ett kommersiellt ursprung. Men detta kriterium är inte det enda som lagstiftningen ställer på beteckningar som någon vill inneha en ensamrätt till. Som konstaterats ovan vill lagstiftaren förhindra ensamrätt till ett varumärke om konkurrenternas frihet att lojalt avbilda, beskriva eller eljest reklamera för sina varor blir otillbörligen beskuren. 83 Varumärkesrätten gör det möjligt att under vissa förutsättningar undanta ord hämtade ur språkets existerande ordförråd från att vara allmänt tillgängligt för andra näringsidkare och istället låta en aktör besitta en ensamrätt till ordet i fråga. 84 Holmqvist menar därför att i själva verket är frihållningsbehov huvudregeln och beviljandet av ensamrätt undantag. 85 Som redan redogjorts utvecklar inte lagstiftaren hur prövningen av frihållningsbehovet skall göras. Att notera är att begreppet frihållningsbehov inte ens är en terminologi lagstiftaren använder. 86 Holmqvist, den författare som skrivit mest 81 Holmqvist, I s Holmqvist, I s SOU 1958:10 s Holmqvist, I s Holmqvist, I s Holmqvist I s

20 om saken i svensk doktrin, menar att termen kommit till och används just för att den är så nödvändig. 87 Begreppet frihållningsbehov används inte bara doktrin, även i praxis hänvisas mer eller mindre uttryckligen till frihållningsbehovet. I redan nämnda LITE-målet stod både frihållningsbehovet och förmågan att ange ett kommersiellt ursprung i centrum efter att en aktör sökt, men inte beviljats ensamrätt för ordmärket LITE. Målet komplicerades av att sökanden i den första överklagandeinstansen får avslag endast p.g.a. att märket liknar den deskriptiva beteckningen LIGHT i alltför stor grad. I besvärsinstansen betonades emellertid vikten av att hålla beteckningen fri för andra, varför sökanden inte ansåg sig ha beretts tillfälle att bemöta dessa synpunkter. 88 Domstolen slår därför fast att det räcker med att ett av kriterierna brister för att en registrering skall ogillas och att märket därför saknade särskiljningsförmåga. 89 P.g.a. den procesuella fadäsen nöjer sig därför domstolen med att nämna det faktum att LITE till uttalet var identiskt med LIGHT, vilket ansågs vara en term som ofta användes i kommersiella sammanhang för att ange en viss kvalité på en vara. 90 Utan detta klavertramp är min gissning att frihållningsbehovet fått betydligt större utrymme i domen. Ur svensk administrativ praxis är målet PBR , i vilket Cloetta AB ansåg att märkesordet KEXCHOKLAD hade förvärvad särskiljningsförmåga av intresse. Patentbesvärsrätten kom fram till att åberopad bevisning inte på ett tillfredställande sätt visade att märkesordet betraktades enbart som ett varumärke hos den köpande allmänheten. Då det inte styrkts att märkesordet inte förlorat sin beskaffenhetsgivande innebörd konstaterades att den behövde hållas fri för envar. 92 Om bedömningen av ett potentiellt varumärkes förmåga att fungera som egennamn kan sägas besvara huruvida ett ord möjligen kan utgöra ett varumärke besvarar alltså prövningen av frihållningsbehovet lämpligheten i att någon får ensamrätt till beteckningen i fråga. Vidare menar Holmqvist att denna prövning underlättar den kritiska gränsdragningen mellan deskriptiva ord med ringa distinktivitet och de generiska beteckningarna. 93 Denna åtskillnad 87 Holmqvist, I s LITE-målet art. 4, 7 och LITE-målet art. 39 & LITE-målet art. 33 & Även refererat i NIR 2000 s NIR 2000 s Holmqvist, I s

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2003 T 2982-01 KLAGANDE Mast-Jägermeister Aktiengesellschaft, 7-15 Jägermeisterstrasse, DE-38302 WOLFENBÜTTEL, Tyskland Ombud: advokaten

Läs mer

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering.

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. VARUMÄRKESSKYDD när du har något som ingen annan har Varumärket är

Läs mer

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL).

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Sanna Wolk Stockholms universitet sanna.wolk@juridicum.su.se 1 Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken Direktiv 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr 12-037 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 augusti 2013 Klagande Swedavia AB, 556797-0818 190 45 Stockholm-Arlanda Ombud: Ehrner & Delmar Patentbyrå AB Box 10316, 100 55 Stockholm

Läs mer

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd Patentskydd - Vad är patent? Patent innebär en ensamrätt att utnyttja en uppfinning, en teknisk problemlösning, och gäller generellt i 20 år. Innebörden av patent är att ingen annan får använda uppfinningen

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 14-069 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 Klagande Feelgood Svenska Aktiebolag Box 5254, 102 46 Stockholm Ombud: Peder Oxhammar och Alexandra Persson Baker &

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-11-12 707 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Domaininfo AB (org. nr 556492-8413) William Gibsons väg 1 433 76 Jonsered Ombud: Domain and Intellectual property Consultants,

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-11-19 273 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Specsavers BV 1211 EC Hilversum Nederländerna OMBUD: Stefan B. och Dan K., Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 5719

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-158 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 augusti 2015 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud: Christina Berggren

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Särskiljningsförmåga hos geografiska namn

Särskiljningsförmåga hos geografiska namn LIU-IEI-FIL-A--14-01688--SE Särskiljningsförmåga hos geografiska namn - En varumärkesrättslig studie Distinctive Character of Geographical Names - A legal study in trademark law Sara Wahlberg HT 2013 VT

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-11-17 430 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Emaco KonsultPoolen AB 421 32 V Frölunda Ombud: Business & Entertainment Law HB, Claes Å 411 17 Göteborg MOTPART Kjell

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 13-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 PARTER Klagande Daimler AG Mercedesstrasse 137, DE-70327 Stuttgart, Tyskland Ombud: Niclas Dahlberg Awapatent AB,

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING UPPHÄVANDE AV REGISTRERING Invändningsärende nr 2015/00024/01 Natalie Olofsson Toftavägen 273 622 65 Gotlands Tofta Registrering nr 522933 INVÄNDARE Anki Karlsson Fredrik Nilsson Ringvägen 2 664 31 Grums

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:30 2002-12-03 Dnr C 19/01 KÄRANDE Poolia AB, 556447-9912, Box 30081, 104 25 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. Göran Starkebo och jur.kand. Susanne Ståhlberg, Albihns Stockholm AB, Box

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 07-238 och 07-239 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 oktober 2010 Klagande Waxholms Ångfartygs Aktiebolag Box 7422, 103 91 Stockholm Ombud: Johan Norderyd, Advokatfirman

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-12-14 337 ÄRENDENUMMER SÖKANDE OK-Q8 Bank AB c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm Ombud: Sofia A c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm MOTPART Jan O 29601 Marbella

Läs mer

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29

Ärendenr. 90 BESLUT 2005-06-29 BESLUT 2005-06-29 Ärendenr. 90 Sökande B locket AB, 556634-1417, Pipersväg 165, 170 73 Solna Ombud: Advokaten Per Eric A och Jur kand Therese C Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 Stockholm Saken

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-03 236 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Samsung Electronics Co. Ltd of Korea 416, Maetan-dong 443-742 Suweon-si, Kyungki-do, Republiken Korea Ombud Baker and

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Varumärkesregistrering av dofter

Varumärkesregistrering av dofter Varumärkesregistrering av dofter En studie av dofters möjligheter till varumärkesregistrering utifrån kraven på grafisk återgivning och särskiljningsförmåga Eva Fredholm Författare: Eva Fredholm Ht 2009

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 14-075 14-076 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 8 april 2015 PARTER Klagande Geoffrey, LLC One Geoffrey Way, Wayne, New Jersey 07470, USA Ombud: Mattias Karlsson Awapatent AB, Box

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 14-104-- 14-116 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 31 mars 2015 PARTER Klagande Coop Marknad AB, 556044-0397 Ombud: Jan Ottosson IPQ IP Specialists AB, Mailbox 550, 114 11 Stockholm

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER

BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER BEVISFRÅGOR I VARUMÄRKESRÄTTSLIGA TVISTER 15 mars 2013 Adam Brandt och Magdalena Fredlund ÖVERSIKT Bevisning av existens av rä.ghet Bevisning vid ogil3ghetstalan Bevisning vid förväxlingsbarhet Bevisning

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2007-10-10 207 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stockholmshem AB Box 9003 102 71 Stockholm Ombud: Prodocon AB, Gårda Torget 2 412 50 Göteborg MOTPART Name Navigation

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom DESIGN Design som inte är registrerad lever ofta en rättslös tillvaro, fri att kopiera och tillverka. Med den ensamrätt som en registrering innebär behåller du lättare kontrollen över din idé. Form och

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-06-09 248 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Prevent Box 20133 104 60 Stockholm MOTPART Adam S 217 55 Malmö SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-12-02 716 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Göteborg Energi AB (556362-6794) Box 53 401 20 Göteborg Ombud: Katarina N, Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 KÄRANDE Inwido Sverige AB, 556583-4693, Box 153, 574 22 Vetlanda Ombud: advokaten H-G. F. och jur.kand. M. J., Gärde Wesslau Advokatbyrå, Box 684,

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (9) Mål nr 13-069 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 september 2014 PARTER Klagande Alcotrack Sverige AB, 556890-5912 c/o Sääf, Uddevallavägen 3, 452 31 Strömstad Ombud: Nils-Erik Folemark

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT ÄRENDENUMMER 2010-05-25 385 SÖKANDE Badshop Malmö 211 25 Malmö MOTPART Lindströms Bad och Kakelvaruhus 234 24 Lomma SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd för marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter; beslutade den 24 juli 2009. KOVFS 2009:7 Utkom från trycket den 29

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2012-12-20 626 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Mobillån Sverige AB (556692-7165) Box 3423 103 68 Stockholm Ombud: Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 april 2005 Ö 4188-04 KLAGANDE Scan-Tech USA/Sweden AB, 556276-8019, Skyttbrinksvägen 11, 147 39 TUMBA Ombud: advokaten BL MOTPART Volvo

Läs mer

Designrätt. Designrätt. Av Sanna Wolk 1. Designrätt

Designrätt. Designrätt. Av Sanna Wolk 1. Designrätt Designrätt Sanna Wolk Stockholms universitet sanna.wolk@juridicum.su.se 1 Designrätt Överlappande skydd för design Mönsterskydd (formgivningsskydd) Upphovsrättsligt brukskonstskydd (10 URL) Varumärkesskydd

Läs mer

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö BESLUT 2006-11-27 Ärendenr. 148 SÖKANDE Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö Ombud: Petter R Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm MOTPART B & M Fuktteknik AB, org.nr.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:26 2004-11-17 Dnr C 28/03

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:26 2004-11-17 Dnr C 28/03 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:26 2004-11-17 Dnr C 28/03 KÄRANDE 1. Reklambyrån E. Aktiebolag, Hamngatan 15, 582 26 LINKÖPING 2. PO. Kommunikation AB, Box 639, 551 18 JÖNKÖPING Ombud för 1-2: advokaterna Gunnar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

BESLUT 2005-03-31. Simrishamns Kommun, 212000-0969, 272 80 Simrishamn. AB N Esbjörnsson, 556087-5212, Box 7, 277 21 Kivik

BESLUT 2005-03-31. Simrishamns Kommun, 212000-0969, 272 80 Simrishamn. AB N Esbjörnsson, 556087-5212, Box 7, 277 21 Kivik BESLUT 2005-03-31 Ärendenr. 78 Sökande Simrishamns Kommun, 212000-0969, 272 80 Simrishamn Ombud: Sveriges Kommuner och Landsting, Förbundsjurist Ellen H H, 118 82 Stockholm Motpart AB N Esbjörnsson, 556087-5212,

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:36 2008: Datum 2009-11-19 Dnr C 31/08 KÄRANDE 1. Eniro AB, 169 87 STOCKHOLM 2. Din Del Aktiebolag, Box 6010, 171 60 SOLNA Ombud för 1 och 2: advokaten A. K. och jur.kand. J.

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 13-030 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 november 2013 PARTER Klagande Knobby Shop Aktiebolag, 556267-1528 Metallgatan 21 A, 262 72 Ängelholm Ombud: Fredrik Lüning Awapatent

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-11-10 788 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Svensk Adressändring AB, 556476-3562 Drottninggatan 82, 1 tr 111 36 Stockholm Ombud: Zacco Sweden AB, 556664-8480 ATT:

Läs mer

Motpart Benkestok B.V., [NL] 009.281.435.B01, Wilhelminalaan 28, 5541 CW, Reusel, Holland

Motpart Benkestok B.V., [NL] 009.281.435.B01, Wilhelminalaan 28, 5541 CW, Reusel, Holland BESLUT 2004-07-02 Ärendenr. 49. Sökande The Interactive Institute II AB, 556557-3077, Box 24081, 104 50 Stockholm Motpart Benkestok B.V., [NL] 009.281.435.B01, Wilhelminalaan 28, 5541 CW, Reusel, Holland

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

Marknadsföring i periodisk skrift av konfektionsvaror under varukännetecken som helt eller delvis används och är registrerat för en tobaksvara

Marknadsföring i periodisk skrift av konfektionsvaror under varukännetecken som helt eller delvis används och är registrerat för en tobaksvara MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:7 2008-04-22 Dnr B 1/07 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Brandwork Scandinavia AB, Brahegatan 4, 114 37 STOCKHOLM Ombud: advokaten H. W.

Läs mer

Uppsala universitet 2004-06-02 Institutionen för handelsrätt Kandidatuppsats 10 poäng C Vårterminen 2004. Degeneration. Författare: Emma Hermansson

Uppsala universitet 2004-06-02 Institutionen för handelsrätt Kandidatuppsats 10 poäng C Vårterminen 2004. Degeneration. Författare: Emma Hermansson Uppsala universitet 2004-06-02 Institutionen för handelsrätt Kandidatuppsats 10 poäng C Vårterminen 2004 Degeneration - hur kan företag skydda sig mot problemet? Författare: Emma Hermansson Anna-Sara Johansson

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-01-28 229 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ABB Asea Brown Boveri Ltd CH-8050 ZÛRICH Schweiz Ombud Rune P, Brann AB 801 33 GÄVLE MOTPART Harri L 725 91 VÄSTERÅS

Läs mer

BESLUT 2003-08-05. Ombud: Cogent IPC AB, Stina M, Alsnögatan 11, SE-116 92 Stockholm. Hot Jobs AB, 556473, Box 4163, SE-203 12 Malmö

BESLUT 2003-08-05. Ombud: Cogent IPC AB, Stina M, Alsnögatan 11, SE-116 92 Stockholm. Hot Jobs AB, 556473, Box 4163, SE-203 12 Malmö BESLUT 2003-08-05 Ärendenr. 14 Sökande Scandinavian Airlines System Denmark, Norway, Sweden, 902001-7720, Frösundaviksallé 1, SE-195 87 Stockholm Ombud: Cogent IPC AB, Stina M, Alsnögatan 11, SE-116 92

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-03-08 362 ÄRENDENUMMER SÖKANDE ICA AB 171 93 Solna Ombud: Nihlmark & Zacharoff Advokatbyrå AB/ Marie af P 103 95 Stockholm MOTPART Jörgen N 127 34

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnen och .

Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnen <aschberg.se> och <robertaschberg.se>. 1 BESLUT 2004-02-20 Ärendenr. 41. Sökande Robert A Ombud: Andreas E, Bolagsjurist Strix Television AB, Lumaparksvägen 11, entré 1C, 120 87 Stockholm Motpart Stefan B Saken Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 14-016 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 8 oktober 2014 PARTER Klagande Alliance Pharmaceuticals Limited Avonbridge house 2 Bath Road, SN15 2BB Chippenham, Storbritannien Ombud:

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2011 T 1408-09 KLAGANDE NonStop Television 7.0 AB, (tidigare Games Network Sweden AB), 556701-4567 Döbelnsgatan 24 113 52 Stockholm

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Målnummer: Ö1473-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-10-30 Rubrik: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (9) PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 12-160 och 13-031 meddelad i Stockholm den 27 september 2013 PARTER Klagande Stockholm Globe Hotel Aktiebolag, 556455-3062 Arenaslingen 7, 121 77 Johanneshov Ombud:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 KÄRANDE TDCF Förlag AB, 556109-6149, Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaten Olof Jisland, Advokatfirman Vinge KB, Box 11025, 404 21 GÖTEBORG SVARANDE

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) 1 Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-08-25 254 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Staten genom Vägverket (202100-0639) 781 87 BORLÄNGE Ombud: Verksjuristen Rogert A, Vägverket, 781 87 BORLÄNGE 103

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:16 2013-10-15 Mål nr C 4/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:16 2013-10-15 Mål nr C 4/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:16 2013-10-15 Mål nr C 4/12 KÄRANDE BYGGmax AB, 556645-6215, Box 6063, 171 06 Solna Ombud: advokaten J. N. och jur.kand. E. J., Advokatfirman L. KB, Studentgatan 6, 211 38

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-07-29 414 ÄRENDENUMMER SÖKANDE/APPLICANT STR Service AB (org nr 556059-9739) Järvagatan 4 261 44 Landskrona Ombud/Counsel: Advokatfirman Wilensky &

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-23 762 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Takvandring Sverige AB (556662-9621) Södra Allén 5 852 39 Sundsvall Ombud: VAMO Varumärkesombudet AB Box 7067 402 32

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Upphandling från statliga

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-01-31 636 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Enertech AB (556060-2269) Box 309 341 26 Ljungby Ombud: Dipcon AB William Gibsons väg 1 433 76 Jonsered INNEHAVARE Name

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:25 2006-10-05 Dnr C 5/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:25 2006-10-05 Dnr C 5/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:25 2006-10-05 Dnr C 5/05 KÄRANDE EDSA Förlag AB (tidigare TDCF Förlag AB), Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaterna Per Ericsson och Elin Ask, Advokatbyrån Gulliksson AB,

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-26 763 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Elg & Catenacci Restauranger AB (org. nr. 556946-6609) Hornsbruksgatan 28 117 34 Stockholm INNEHAVARE Piotr R. SAKEN

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2012-12-07 628 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Arkivera Sverige AB (org.nr 556785-9748) Box 19065 104 32 Stockholm INNEHAVARE E.t.a.b relocation AB (org.nr 556847-8688)

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter

EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter YTTRANDE 2014-09-29 AD-411/2014/1904 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm josefin.park@regeringskansliet.se EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar

Läs mer

VÄRDERING AV VARUMÄRKEN

VÄRDERING AV VARUMÄRKEN VARUMÄRKEN VARUMÄRKESUTVECKLING REKLAMJURIDIK ÅRGÅNG 21 NUMMER 8 2010 VÄRDERING AV VARUMÄRKEN HÖGSTA DOMSTOLEN Uppfinnarens patent var skyddade vid konkursen. TVISTER JULBRASAN, inte beskrivande. REKLAMJURIDIK

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-02-03 363 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Duma Nya Medier AB 805 95 Gävle MOTPART Skapa Dot Com AB 111 73 Stockholm SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-04-15 750 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Aros Patent AB / Bifirma Aros Juridik (org. nr 556558-9396) ATT: Karin R Dragarbrunnsgatan 45 Box 1544 751 45 Uppsala

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-04-23 660 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Solexpress HB (org nr 969753-9956) Sjövägen 3 194 67 Upplands Väsby Ombud: Hellström Advokatbyrå Att. Anna F S Box 7305

Läs mer

AGA Gas Aktiebolag, 172 82 SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, 103 86 STOCKHOLM

AGA Gas Aktiebolag, 172 82 SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, 103 86 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:26 2008: Datum 2009-09-25 Dnr C 1/09 KÄRANDE AGA Gas Aktiebolag, 172 82 SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, 103 86 STOCKHOLM SVARANDE

Läs mer