Partikelmätningar på gasmotorer för fartygsdrift. Syfte. Problemet, dess bakgrund och avgränsningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Partikelmätningar på gasmotorer för fartygsdrift. Syfte. Problemet, dess bakgrund och avgränsningar"

Transkript

1 Partikelmätningar på gasmotorer för fartygsdrift Syfte Flytande naturgas, LNG, och i förlängningen flytande biogas, LBG, diskuteras allt mer som ett kommande fartygsbränsle då det uppfyller de hårdare svavelkraven för bränslen som kommer att införas i Nordsjön och Östersjön (SECA områden) Gasdrift innebär också minskade emissioner av kväveoxider och partiklar. Partikelemissioner utgör i dag ett stort hälsoproblem i tätbefolkade områden, men regelverk för emissioner av partiklar från sjöfart saknas. Vidare uppmärksammas alltmer att partikelemissioner bidrar till växthuseffekten, främst via emissioner av svart sot/black carbon. Man vet att marina bränslen ger upphov till stora partikelemissioner, men kunskapen om partikelemissioner, avseende totalmängder, storleksfördelning och sammansättning, från gasmotorer för sjöfart är idag mycket begränsad. Syftet med studien är att karakterisera partikelemissioner från en naturgasmotor. Dessa data kommer att användas för att bedöma hur mycket emissionerna av partiklar kan minska vid en övergång till LNG/LBG som marint bränsle. Detta är viktig kunskap inför en större introduktion av LNG som ett fartygsbränsle och för att bedöma LNGs potential som framtida bränsle för marina motorer utifrån påverkan på hälsa och miljö. Partikelemissionerna skall mätas både som massa av partiklar, antal partiklar, storleksfördelning samt mängden svart sot/black carbon. Problemet, dess bakgrund och avgränsningar Partiklar och sjöfart Emissioner av partiklar från sjöfart består av olika komponenter och har en påverkan på både hälsa och miljö. Beräkningar visar att sjöfarten årligen släpper ut cirka 1,7 Tg 1 partiklar globalt, vilket kan jämföras med cirka 2,1 Tg per år från vägtrafik (Lack et al., 2009). Emissioner från fartyg ute till havs eller i kustområden kan transporteras flera 100 kilometer och påverka luftkvalitén inåt land långt från utsläppskällan. I hamnstäder kan emissioner från sjöfarten överstiga emissioner från landbaserade källor (Eyring et al., 2010). Luftföroreningar från olika utsläppskällor påverkar samtliga naturtyper även de som är oexploaterade och de områden som är skyddade, till exempel naturreservat och nationalparker (Elvingson and Ågren, 2004). Partikelemissioner från sjöfarten består av sulfater, organiskt kol/material, svart sot/black carbon och aska (Lack et al., 2009, Winnes, 2010). Partiklar i atmosfären påverkar vår hälsa genom ökad risk för hjärt- och lungsjukdomar, exempelvis astma och bronkit. Beräkningar indikerar att emissioner av partiklar från sjöfarten år 2002 orsakade cirka dödsfall i förtid på global nivå, på grund av cancer eller hjärt-lungsjukdomar. Denna siffra antas öka med sjöfartens utveckling enligt aktuell prognos och med aktuellt regelverk. Invånare i kustnära områden och större hamnstäder är mest utsatta, då cirka 70 % av emissioner av luftföroreningar från sjöfarten sker inom 400 kilometer från land (Corbett et al., 2007). Det är storleken på emitterade partiklar som avgör vilken effekt de kommer få på hälsan. Emitterade partiklar från förbränning av fossila bränslen består främst av ultrafina och fina partiklar, med aerodynamisk diameter på < 0,1 µm respektive < 2,5 µm och dessa partiklar anses vara farligast för hälsan. Dessa små partiklar kan vid inandning nå ner till aveolerna i lungorna och ha en påverkan på 1 Tg = terra gram = gram 1

2 lungornas funktion samt transporteras med blodet vidare ut i kroppen och påverka funktionen på andra organ. Grövre partiklar, med diameter på 10 µm, fastnar i slemhinnor i näsa och hals och försvinner från kroppen vid nysning eller hosta (Finlaysson-Pitts and Pitts, 2000, Pope and Dockery, 2006). Marina bränslen har en betydligt högre svavelhalt jämfört med bränslen till landtrafik, vilket medför att stora mängder partiklar innehållande sulfater/svavelsyra emitteras och kan agera som kärnor i vattendroppar i surt regn och försura sjöar och skogar och ha en negativ påverkan på ekosystem i dessa miljöer (Finlaysson-Pitts and Pitts, 2000, Elvingson and Ågren, 2004). Emissioner av partiklar har också en påverkan på klimatet och antagande finns om att partikelemissioner från sjöfarten i netto har en avkylande effekt på klimatet, vilket beror på den höga svavelhalten i marina bränslen. Sulfatpartiklar och partiklar innehållande organiskt material sprider inkommande strålning från solen samt kan agera som molnbildande kärnor, cloud condensation nuclei, CCN, det vill säga kärnor där vattenånga i atmosfären kan kondensera och bilda moln och påverka molnets egenskaper. Partiklarna i molnen sprider ljuset. Mängden emitterade sulfatpartiklar och partiklar innehållande organiskt material beror på svavelhalten i bränslet och partiklar med organiskt material beror också på smörjoljan i motorn. Sjöfarten emitterar också sot/black carbon partiklar. Dessa partiklar beror på motortyp, belastningen på motorn och aromathalt i bränslet. Black carbon absorberar solljuset, vilket har en uppvärmande effekt på klimatet (Lack et al., 2009, Lack et al., 2011). Gällande regelverk för högsta tillåtna svavelhalten i marina bränslen har beslutats genom International Maritime Organization s, IMO:s, MARPOL Annex VI och implementeras inom EU genom EU:s svaveldirektiv. I regelverket eftersträvas en reducering av svavelhalten i marina bränslen och en ökad användning av lågsvavligt bränsle och alternativa bränslen framför allt inom hamnområden och utpekade områden, så kallade Sulphur Emission Control Areas, SECA:s. Idag är Östersjön, Nordsjön, Engelska kanalen och kusten runt Nordamerika utpekade SECA-områden (IMO, 2009, EU, 2005). Även för inlandssjöfarten finns regelverk som styr tillåtna svavelhalter i bränslen. Marina bränslen som används i hamnområden får innehålla max 0,1 viktsprocent svavel, medan bränslen för inlandssjöfart efter 1 januari 2011 får innehålla max 10 ppm svavel (EU, 2005, EU, 1998). Partikelemissioner är inte direkt reglerade inom IMO ännu, men diskussioner förs kring partiklars påverkan genom emissioner av sot/black carbon partiklar. En reducering av svavelhalten i marina bränslen ger en reducering av emissioner av svaveldioxid (SO 2 ) samt kommer ha en inverkan på partikelemissioner från sjöfart. Mängden emitterade sulfatpartiklar och partiklar innehållande organiskt material kommer att reduceras kraftigt, medan mängden black carbon reduceras betydligt mindre eller inte alls (Lack et al., 2009, Lack et al., 2011). Studier visar också på att antalet emitterade partiklar kan öka vid lägre svavelhalt i bränslet samt att en större mängd små partiklar emitteras. Mediandiametern på emitterade partiklar minskar. Även belastningen på fartygets motorer och motortyp är av betydelse. Detta antyder att partikelemissioner från sjöfarten kommer i netto ha en uppvärmande effekt på klimatet samt fortsätta ha en negativ hälsopåverkan (Lack et al., 2011, Winnes and Fridell, 2009). I de mätningar av partikelemissioner från marina motorer som vanligen görs mäts massan av partiklar i olika storleksintervall, medan antalet partiklar inte mäts. Detta beror till stor del på mättekniska svårigheter. Fraktionering och antalsbestämning ställer andra krav på mätmetodik än insamling och vägning. Resultatet är att man har dålig kunskap om relationen mellan antal mycket 2

3 små partiklar och bränsletyp och driftförhållanden. D.v.s. förutsättningarna för bildning av de mest hälsovådliga partiklarna är mycket dåligt kända och behöver utredas för att förhindra att man byter till bränslen som ger miljöfördelar men som ger stor hälsorisk. Med bakgrund av detta är det intressant att studera partikelemissioner från motorer som drivs med LNG. Användning av LNG för drift av fartyg är en möjlig framtida lösning för både internationell marin sjöfart samt för inlandssjöfarten. Det är därför av stort intresse att få insikt om partikelemissioner från en motor som använder LNG; antal partiklar som emitteras, storleksfördelningen på emitterade partiklar utifrån antal partiklar i varje storlek, massan på emitterade partiklar, kemiskt innehåll och mängden emitterat black carbon. Utifrån mätdata kan det vara möjligt att bedöma påverkan på hälsa och miljö och jämföra partikelemissioner från LNG med andra bränslen, nuvarande och potentiella framtida, utifrån storleksfördelning av partiklar och massan av emitterade partiklar. Med hjälp av dessa studier är det möjligt att avgöra om en fartygsmotor som drivs av LNG måste använda någon form av reningsutrustning för att reducera mängden emitterade partiklar. Avsaknad av studier Idag finns, enligt vår kännedom, inga vetenskapligt publicerade mätningar för emissioner av partiklar vid användning av förvätskad naturgas, LNG, och förvätskad biogas, LBG, ombord på fartyg. Osäkerheten kring partikelemissionerna från gasmotorer identifierades i en licentiatavhandling om marina bränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. I avhandlingen ingick en livscykelanalys, LCA, av olika fossila bränslen för sjöfarten, bland annat LNG. Det konstaterades att partikelemissionerna under livscykeln troligen var mycket lägre för LNG än för dagens sjöfartsbränslen, men det poängterades också att dataunderlaget är mycket begränsat och osäkert (Bengtsson, 2011). Data som användes var dels emissionsfaktorer från US Environmental Protection Agency för stationära gasmotorer från 2000 (U.S.-EPA, 2000) och uppskattningar/mätningar från motortillverkare under optimala driftsförhållanden. En litteratursökning angående mätningar av antal partiklar och black carbon för gasmotorer generellt och inte avgränsat till sjöfarten visar att mätningar även på detta område är begränsade. I en artikel påvisades ett samband mellan ökade emissioner av black carbon och ökat innehåll av etan och propan (McTaggart-Cowan et al., 2010). Innehållet i LNG är än så länge inte standardiserat och innehållet av andra gaser som etan och propan kan därför variera mellan olika gasleverantörer. Ristovski et al. (2000) observerade att antalet partiklar var av samma storleksordning som för dieselmotorer. Avsaknaden av data avseende partikelemissioner från gasmotorer är problematiskt för introduktion av LNG-motorer i sjöfarten. Uppmätta data behövs för att kvantifiera massa och anta partiklar och utvärdera LNG jämfört med traditionella marina bränslen. Idéer, hypoteser och förslag till lösningar Hypoteser Eftersom LNG är ett relativt rent bränsle med låg svavelhalt och aromathalt, är det troligt att partikelemissionerna från en LNG motor är låga. De data som finns avseende massan av partiklar tyder på detta. Det finns dock inga data avseende antal partiklar i emissionen eller 3

4 storleksfördelningen av dessa. För att ta fram data kring partikelemissioner från LNG motorer avser vi att i denna studie göra en serie mätningar. Metod för att lösa problemet och uppnå syftet Experimentellt utförande För att kunna jämföra emissioner av partiklar vid användning av LNG som bränsle med andra bränslen kommer mätningar av partikelemissioner att utföras för de mätcykler som normalt används för marina motorer. Detta innebär att mätningar kommer att utföras under olika varvtal och belastningar enligt standardiserad modell, detta för att kunna utvärdera och jämföra resultaten på bästa möjliga sätt. Eftersom mycket få fartyg i Göteborgsregionen i dag är utrustade med gasmotor, kommer inledande mätningar att utföras på stationär motor. Inledande kontakt har tagits med Göteborg Energi och Wärtsilä för att få tillgång till Göteborgs Energis gasmotor i Högsbo. Fördelen med mätning på stationär motor är dessutom praktisk. I senare del av projektet planeras mätningar ombord på befintliga gasmotorer. I dag är inte något fartyg bestämt. Nätverket från IVL och Wärtsilä kommer att användas för att hitta lämpligt mätfartyg. Mätmetodik Själva provtagningen kommer att följa befintlig ISO-standard för partikelprovtagning av motorer vilket innebär att avgasen späds och kyls ner innan provtagningen görs. Vidare kommer antalet fasta partiklar (d.v.s. de vätskeformiga aerosolerna tas bort) att mätas med en metod som liknar den som används inom bilindustrin. För att karaktärisera total koncentration (massa och antal), storleksfördelning och kemisk sammansättning kommer följande instrument att användas: Fine Particle Sampler (Dekati FPS-4000) För att åstadkomma en kontrollerad utspädning vid provtagning av partiklar från rökgaser kommer en FPS att användas. Med denna är det möjligt att späda höga partikelkoncentrationer till mätbara nivåer med mycket låga förluster. I en FPS späds rökgaserna med renad och filtrerad tryckluft och provtagning sker efter utspädningen. Engine Exhaust Particle Sizer (EEPS TSI 3090) EEPS är ett instrument framtaget för att karakterisera partiklar (aerosoler) från förbränningsmotorer med avseende på antal och storlek ( nm) vilket inkluderar majoriteten av partiklar som släpps ut av en förbränningsmotor. Med en EEPS är det möjligt att mäta storleksfördelningen hos en aerosol i realtid med mycket låg tidsupplösning, ner till 10 Hz (0,1 s). Detta är nödvändigt för att kunna följa snabba ändringar vid till exempel gaspådrag. EEPS-instrumentet använder storleksberoendet hos den laddade partikelns mobilitet i ett elektriskt fält för att bestämma storleken hos partiklarna. Optical Particle Sizer OPS (TSI 3330) 4

5 Med en OPS är det möjligt att mäta storlek och antal hos partiklar i ett större storleksintervall (0,3-10 µm) än med EEPS. Filterprovtagning För att analysera massa och koncentrationer av spårämnen i partiklar exempelvis kalcium, nickel, järn, koppar och bly kommer filterprover att samlas in för vägning och analys av kemiskt innehåll med Energy Dispersive X-Ray Fluorescence, EDXRF. Innehåll av svart sot/black carbon kommer även att kvantifieras genom filterprovtagning och efterföljande analys i lab. Tids och resursplan Projektet påbörjas under sommaren Den första etappen, innefattar mätningar i Högsbo under 2012 (ev. längre). Under 2013 kommer verifikation ske i form av mätning ombord på fartyg. Rapporteringen sker i december Projektet är ett samarbete mellan institutionerna Sjöfart och marin teknik och Rymd och geovetenskap på Chalmers samt IVL Svenska miljöinstitutet. Från Sjöfart och marin teknik medverkar: Biträdande professor Karin Andersson, projektledare, huvudhandledare för Selma Bengtsson Doktorand Maria Anderson Doktorand Selma Bengtsson Från Rymd och geovetenskap medverkar: Fil dr Kent Salo Från IVL medverkar Adjungerad professor Erik Fridell, huvudhandledare för Maria Anderson, biträdande handledare för Selma Bengtsson Mättekniker Kjell Peterson samt ev. övrig expertis Organisation Sjöfart och marin teknik är huvudansvarig för projektet. Rymd och geovetenskap samt IVL bidrar med instrument samt mätexpertis i projektet. Projektet förutsätter ett aktivt deltagande från Göteborgs Energi i form av tillgång till gasmotor och viss praktisk assistans i samband med mätning. Projektet avses finansiera del av lön för Maria Anderson som ett led i hennes forskarutbildning samt mätkostnader under projektet. Under 2012 finns delfinansiering från Sjöfartsverket för Maria. För 2013 kommer ytterligare finansiering/finansiär att sökas. Övriga forskare är finansierade från andra projekt. 5

6 Värdering av projektets nytta för GE Det finns planer på att bygga en LNG terminal i Göteborgs hamn och om dessa skulle realiseras, så kommer det troligtvis också att komma mer gasdrivna fartyg i närområdet. I en sådan framtid är det extra viktigt att kunna kvantifiera den miljöpåverkan och troliga miljövinst som blir resultatet av övergång från tjockolja till gas. Erfarenheten är även tillämpbar på fasta installationer i energisystemet, exempelvis anläggningen i Högsbo som används i projektet. Antalet gasdrivna fartyg ökar i dag, det finns ett 20-tal i Norge och i Finland har Viking Line beställt en gasdriven färja för trafiken till Stockholm. Antalet gasdrivna fartyg i världen ökar också. Exempel på användningsområden av resultaten är i livscykelanalyser av bränslen för att förfina resultatet och tillförlitligheten och för samhällsekonomiska kalkyler för att bedöma den samhällsekonomiska nyttan av att byta bränsle. I miljökonsekvensbeskrivningar i samband med tillståndsärenden och uppföljning för hamnar/terminaler och fasta installationer är också tillgång till emissionsdata av största vikt. Rapportering och information Resultaten från projektet kommer att publiceras i en vetenskaplig artikel samt vara en del av Maria Andersons doktorsavhandling. Resultaten presenteras även vid seminarer och liknande inom sjöfartsnäringen. 6

7 Referenser BENGTSSON, S Life Cycle Assessment of Present and Future Marine Fuels. Licentate thesis, Chalmers University of Technology, Göteborg CORBETT, J. J., WINEBRAKE, J., GREEN, E. H., KASIBHATLA, P., EYRING, V. & LAUER, A Mortality from Ship Emissions: A Global Assessment. Environmental Science & Technology, 41, ELVINGSON, P. & ÅGREN, C Air and the environment. EU EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen. EU Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/33/EG av den 6 juli 2005 om ändring av direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen. EYRING, V., ISAKSEN, I. S. A., BERNTSEN, T., COLLINS, W. J., CORBETT, J. J., ENDRESEN, O., GRAINGER, R. G., MOLDANOVA, J., SCHLAGER, H. & STEVENSON, D. S Transport impacts on atmosphere and climate: Shipping. Atmospheric Environment, 44, FINLAYSSON-PITTS, B. J. & PITTS, J. N Chemistry of the upper and lower atmosphere, Academic Press. IMO Revised MARPOL Annex VI and NOx Technical Code 2008: Regulations for the prevention of air pollution from ships. LACK, D. A., CAPPA, C. D., LANGRIDGE, J., BAHREINI, R., BUFFALOE, G., BROCK, C., CERULLY, K., COFFMAN, D., HAYDEN, K., HOLLOWAY, J., LERNER, B., MASSOLI, P., LI, S. M., MCLAREN, R., MIDDLEBROOK, A. M., MOORE, R., NENES, A., NUAAMAN, I., ONASCH, T. B., PEISCHL, J., PERRING, A., QUINN, P. K., RYERSON, T., SCHWARTZ, J. P., SPACKMAN, R., WOFSY, S. C., WORSNOP, D., XIANG, B. & WILLIAMS, E Impact of Fuel Quality Regulation and Speed Reductions on Shipping Emissions: Implications for Climate and Air Quality. Environmental Science & Technology, 45, LACK, D. A., CORBETT, J. J., ONASCH, T., LERNER, B., MASSOLI, P., QUINN, P. K., BATES, T. S., COVERT, D. S., COFFMAN, D., SIERAU, B., HERNDON, S., ALLAN, J., BAYNARD, T., LOVEJOY, E., RAVISHANKARA, A. R. & WILLIAMS, E Particulate emissions from commercial shipping: Chemical, physical, and optical properties. Journal of Geophysical Research, 114. MCTAGGART-COWAN, G. P., ROGAK, S. N., MUNSHI, S. R., HILL, P. G. & BUSHE, W. K The influence of fuel composition on a heavy-duty, natural-gas direct-injection engine. Fuel, 89, POPE, C. A. & DOCKERY, D. W Health Effects of Fine Particulate Air Pollution: Lines that Connect. Air & Waste Management Association, 56, RISTOVSKI, Z. D., MORAWSKA, L., HITCHINS, J., THOMAS, S., GREENAWAY, C. & GILBERT, D PARTICLE EMISSIONS FROM COMPRESSED NATURAL GAS ENGINES. Journal of Aerosol Science, 31, U.S.-EPA Natural Gas-fired Reciprocating Engines. AP 42, Fifth Edition, Volume I - Chapter 3: Stationary Internal Combustion Sources. WINNES, H Air Pollution from Ships, Emission Measurments and Impact Assessments. Doctor of Philosophy, Chalmers University of Technology. WINNES, H. & FRIDELL, E Particle Emissions from Ships: Dependence on Fuel Type. Journal of the Air & Waste Management Association, 59,

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Partikelemissioner från Sjöfart

Partikelemissioner från Sjöfart Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck Doktorand: Carl-Robert Florén Kompetenscentrum för katalys, Chalmers, Göteborg Projektnummer: 22490-3 Start: Oktober 2015 Slut: Januari

Läs mer

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten Den emissionsfria och hållbara sjöfarten hur kan sjöfartsforskningen bidra? Monica Lundh Sjöingenjör, PhD Biträdande föreståndare Lighthouse 2.0 Agenda Lite allmänt resonemang kring sjöfarten Vilka utmaningar

Läs mer

Green Bridge konceptet

Green Bridge konceptet TT-Line Effektiv och miljövänlig transport av gods och passagerare till sjöss Green Bridge konceptet (2:a omarbetade upplagan, december 2008) En informationsbroschyr om Fartyg som miljö- och klimatvänliga

Läs mer

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella

Läs mer

Växande marknader för LNG i norra Europa

Växande marknader för LNG i norra Europa R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och

Läs mer

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas

Läs mer

Svart- och gråvattenrening

Svart- och gråvattenrening Svart- och gråvattenrening Benny Carlson Fartyg-Människa-Miljö Kalmar 21 november 2012 History and Milestones Marinfloc AB Pre-treatment 1996 Prototype TD Unit SDwU White Box Neptumatic Academy STC Kit

Läs mer

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök i arbetsmiljö Anna Wallén Stockholms Universitet Diesel particles sampled from an exhaust pipe examined by electron microscopy. Single carbonaceous ultrafine particles

Läs mer

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Vårt engagemang för miljön. www.formica.com

Vårt engagemang för miljön. www.formica.com Vårt engagemang för miljön www.formica.com Inledning Innehåll 1. Inledning och översikt 3. Carbon Reduction Label 4. GGREENGUARD och inomhusluftkvalitet Certifierat trä och FSC COC 5. REACH Green Building

Läs mer

LEHR Inc.: Vision. Företagets mission. Introduktion

LEHR Inc.: Vision. Företagets mission. Introduktion Företagets mission LEHR Inc.: Vision Lönsam och hållbar tillväxt genom att erbjuda konsumenterna grön, pålitlig motorteknik tillsammans med överlägsen kundservice, innovation, kvalitet och engagemang."

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.

Läs mer

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen

Läs mer

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan? KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.

Läs mer

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE. GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE. Nya vindar blåser inom sjöfarten på Östersjön. Natur- och biogas har snabbt erövrat nya användningsområden när miljönormerna har blivit strängare och de traditionella

Läs mer

Risker och möjligheter med LNG/LBG som bränsle för fartyg

Risker och möjligheter med LNG/LBG som bränsle för fartyg Risker och möjligheter med LNG/LBG som bränsle för fartyg Johan Gahnström, SSPA Sweden AB jog@sspa.se 031 772 9004 SSPA står för marina lösningar Fartygsdesign Marina operationer Hamn och kust Marina operationer

Läs mer

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,

Läs mer

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra

Läs mer

LNG och LBG i Sverige - en översikt

LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG för en hållbar energiomställning i Sverige. Onsdagen den 26 mars 2014. Michelle Ekman Mattias Hanson Henrik Dahlsson Översikt Vad är LNG och LBG? Produktegenskaper

Läs mer

Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris

Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris Sören Eriksson, Raffinaderiutveckling Vad är ett oljeraffinaderi Raffinaderiernas

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 16 mars 2016 (OR. en) 2014/0216 (COD) PE-CONS 24/15 CODIF 49 ECO 45 INST 113 MI 234 CODEC 523 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Sjöfartens bidrag till bättre luftmiljö

Sjöfartens bidrag till bättre luftmiljö Sjöfartens bidrag till bättre luftmiljö Svenska Luftvårdsföreningen 2014-04-10 Ett syfte med förslaget till reviderat direktiv om nationella utsläppstak är att stimulera minskningar inom sjöfarten genom

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes

Läs mer

SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN

SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN EN STUDIE OM KALLSTARTADE BILAR OCH DESS PÅVERKAN PÅ MILJÖN En kallstartad bil orsakar onödiga utsläpp av skadliga ämnen. Genom att använda ett bilvärmesystem minskar eller

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

2013-03-08. Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand

2013-03-08. Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand 2013-03-08 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande från Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening (DLV) över prövotidsredovisning beträffande utredning av möjligheterna

Läs mer

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige 1 Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige Ecolution Scania Optimise Bioetanol Biodiesel Biogas 90 % av världens biobränsle Lokalt och globalt bränsle Många olika råvaror & processer Hållbar

Läs mer

Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025. Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB

Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025. Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025 Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB SSPA - InternaKonellt konsul^öretag & forskningsinsktut

Läs mer

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt och därmed

Läs mer

Omställningen har redan börjat

Omställningen har redan börjat Omställningen har redan börjat Preems produktion och försäljning i siffror Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Ca 65 % av produktionen

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningen. Kriterier för Bra Miljöval-märkning. Godstransport 2005

Svenska Naturskyddsföreningen. Kriterier för Bra Miljöval-märkning. Godstransport 2005 Svenska Naturskyddsföreningen Kriterier för Bra Miljöval-märkning Godstransport 2005 Innehåll Förord 3 Mål 3 Kriterier 4 Förklaringar 6 Ord och förkortningar 7 Källor 8 Svenska Naturskyddsföreningen 2005

Läs mer

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779 Vägledning till dig som köper in luftfilter ? Klimatanläggningens komponenter? VI vill här uppmärksamma några av de faktorer som bör påverka ditt

Läs mer

Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Naturskyddsföreningen i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län Till Sjöfartsverket Att Tage Edvardsson 601 78 Norrköping Stockholm 2006-06-05 Naturskyddsföreningens i Stockholms län yttrande över miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart

Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart SMED Rapport Nr 135 2012 Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart David Segersson, SMHI Erik Fridell, IVL 13 juni 2012 Avtal: 309 1218 På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Förutsättningarna för auktorisering av serviceföretag för säkerhetsanordningar på fartyg och kraven på deras verksamhet

Förutsättningarna för auktorisering av serviceföretag för säkerhetsanordningar på fartyg och kraven på deras verksamhet 1 (5) Utfärdad: [pp.kk.vvvv] Träder i kraft: [pp.kk.vvvv] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 83 Genomförd EU-lagstiftning: -

Läs mer

Analys av heta rökgaser

Analys av heta rökgaser Samverkan mellan högskola och näringsliv (KKs HÖG 2010) Partners: BIG, E.ON, HOTAB, Järnforsen, LNU, VEAB Budget 7 MSEK, medel från KKs och BIG + naturainsats företagen Pågår 2011-2013 Medverkande från

Läs mer

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande

Läs mer

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3 O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets

Läs mer

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn

Läs mer

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency EMERSON Marine Fuel Measurement Solutions Emerson Overview Michael Jägbeck Product Marketing Manager Flow North East Europe: NEE Per Stenhammar Marine Sales Denmark

Läs mer

Miljönytta från Sverigerelaterad

Miljönytta från Sverigerelaterad Miljönytta från Sverigerelaterad LNG flottan Katarina Yaramenka, Erik Fridell, Stefan Åström 30 31 maj 2018 Gasdagarna Sveriges utsläpp till luft från internationell sjöfart NOx 130 kt Sverige, land, 2015

Läs mer

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar)

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Växande gasmarknad gör Sverige grönare Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders

Läs mer

Tillägg 3 till Opcons ErbjudandE -

Tillägg 3 till Opcons ErbjudandE - Tillägg 3 till Opcons ErbjudandE - handling avseende Erbjudandet till aktieägarna i Tricorona Innehåll Pressmeddelande från Opcon daterat den 31 mars 2010 3 Pressmeddelande från Opcon daterat den 7 april

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

Förbundet Svenska Hamnar

Förbundet Svenska Hamnar Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika Ingår i TransportGruppen 95 % av

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det? Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det? Ulrika Lindberg (f.d. Olofsson), Umeva, och Cecilia Bertholds, Käppalaförbundet Magdalena Svanström, Chalmers; deltog i ROUTES Agenda ROUTES - Bakgrund

Läs mer

luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola

luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola Att mäta m luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola 1 Inget nytt under solen Det har alltid funnits nanopartiklar i människans omgivning. När människan

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Uppgifter om drivmedel i detta faktablad utgör medelvärden för alla svenska drivmedelsbolag och baseras på de utsläppsvärden

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB Business Region Göteborg Startade 1977 som Näringslivssekretariatet Bolagiserades

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv?

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv? Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv? Stefan Andersson 2014-11-06 Så beslutar EU EU-kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet Direktivet EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Simulering av brand i Virtual Reality

Simulering av brand i Virtual Reality Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador

Läs mer

mêéëëêéäé~ëé=== = = OUKUKOMNO=

mêéëëêéäé~ëé=== = = OUKUKOMNO= M/S Viking Grace miljöpionjär i kryssningsbranschen Viking Lines nya fartyg som levereras i januari 2013 blir en milstolpe från miljösynpunkt. M/S Viking Grace har redan uppmärksammats globalt genom att

Läs mer

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen. Förslag att Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun utövar tillsyn enligt Miljöbalkens 2 kapitel på färjerederiernas fartyg inom Trelleborgs hamnområde. Bakgrund: Den främsta utsläppskällan av kväveoxider,nox,

Läs mer

Fartygsbild: Magnus Rietz. Vi värnar om miljön

Fartygsbild: Magnus Rietz. Vi värnar om miljön Vi värnar om miljön Vi värnar om miljön Som Östersjöns ledande rederi känner vi ett särskilt ansvar för vår närmiljö. Därför har Tallink och Silja Line som huvudprincip att prioritera miljöskydd. Vi arbetar

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 4

Miljöfysik. Föreläsning 4 Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst

Läs mer

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen? Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen? Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Sjöfart några basfakta Vilka är de viktigaste miljöeffekterna

Läs mer

LNG/LBG i Helsingborgsregionen. Gasmarknadsrådet Lars Göransson, 27 november 2014

LNG/LBG i Helsingborgsregionen. Gasmarknadsrådet Lars Göransson, 27 november 2014 LNG/LBG i Helsingborgsregionen Gasmarknadsrådet Lars Göransson, 27 november 2014 Historia ENERGI FÖR EN BÄTTRE VÄRLD. KRAFT FÖR REGIONEN Varför LNG? * Användning av LNG ger stora miljöfördelar jämfört

Läs mer

Att cykla till jobbet

Att cykla till jobbet Att cykla till jobbet Inledning Jag har valt problemet att många åker bil till och från jobbet trots att de bor så nära så att de skulle kunna cykla istället. Jag valde problemet för att bilen släpper

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; UTKAST

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; UTKAST Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 med stöd av 20 sista stycket förordningen

Läs mer

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive

Läs mer

R-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar

R-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar R-32 Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar Daikin är det första företaget i världen som lanserat värmepumpar och luftkonditionering som är laddade med R-32. Detta köldmedium

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu

Läs mer

PM 10 - Luftkvalitetsdetektor, inomhus PM 1O

PM 10 - Luftkvalitetsdetektor, inomhus PM 1O PM 10 - Desk PM 10 - Wall Utmärkande egenskaper Inbyggd professionell sensor med optisk IR LED-avkänningsmetod. realtidsmätning av PM 10-koncentration via inomhusmonitor Inbyggd temperatur och RH-givare

Läs mer

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket Kortlivade klimatpåverkande ämnen Metan och Black Carbon Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket Kortlivade klimatpåverkande ämnen

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Promemoria 2009-12-09

Promemoria 2009-12-09 Promemoria 2009-12-09 Skattenedsättning för landansluten elektrisk kraft till fartyg i hamn, s.k. landström Promemorians huvudsakliga innehåll Försurande nedfall som orsakas av utsläpp av svaveloxider,

Läs mer