Avfallsplan remissupplaga

Transkript

1 Avfallsplan remissupplaga 1

2 Avfallsplanen antas av fullmäktige Text: Lisbeth Merkert, Johnna Svenneling, Josefin Mattsson och Monika Ryttman Foto: Ida Thulin Prins, Josefin Mattsson, Johnna Svennerling och arkivbilder Layout: Ida Thulin Prins och Josefin Mattsson Bilder från Södra Munksjön 2

3 Förord I syfte att styra avfallshanteringen i landet mot en ekologiskt hållbar utveckling ska alla er ha en renhållningsordning. Skyldigheten återfinns i miljöbalkens kapitel 15. En renhållningsordning består av avfallsplan och lokala avfallsföreskrifter. Avfallsplanen anger inriktningen för arbetet med att samla in, återvinna, behandla och deponera avfall inom en. De lokala föreskrifterna utgör den rättsliga grunden för det dagliga arbetet inom avfallsverksamheten. Avfallsplanen ska vara ett strategiskt stöd i den ala planeringen ge riktlinjer för tekniska kontorets arbete med avfallshantering vara ett dokument som visar ens mål för avfallsverksamheten s huvuduppgift är att samla in det hushållsavfall som uppstår i en. En tillkommande och allt viktigare uppgift är att jobba med avfallsminimering. De kommande åren kommer verksamheten därför även arbeta med den av Avfall Sverige framtagna visionen Det finns inget avfall. Återbruk, reparationer, samägande av material och andra aktiviteter som kan minska avfallsmängderna behöver lyftas fram. Renhållningsordningen för åren har tagits fram av en arbetsgrupp på avfallsverksamheten i samarbete med berörda förvaltningar samt en styrgrupp från tekniska nämnden. Tack alla ni som deltagit och bidragit med idéer och synpunkter! Eftersom arbetet med att implementera barnkonventionens mål och syften har intensifierats i så har även barn och unga fått tycka till i framtagandet av denna avfallplan. I den mån det är möjligt kommer framkomna synpunkter och önskemål att genomföras. Renhållningsordningen har godkänts av fullmäktige. Jönköping i Tekniska kontoret 3

4 4

5 Innehåll 1. INLEDNING 1.1 Avfallsplanens syfte och mål 1.2 Styrande dokument och beslut 1.3 Ansvar för åtgärder 1.4 Uppföljning av föregående avfallsplan sida 6 2. BESKRIVNING AV KOMMUNEN 2.1 Befolkningsutveckling och boende 2.2 Hur påverkas avfallshanteringen? 2.3 Kommunens näringsliv 2.4 Ekonomiska förutsättningar NULÄGESBESKRIVNING AV AVFALLSHANTERINGEN 3.1 Avfallsmängder, hantering och behandling 3.2 Nedskräpning MÅL OCH ÅTGÄRDER Vision 4.2 Övergripande mål/bakgrund till målen 4.3 Mål och åtgärder 4.4 Uppföljning av mål och åtgärder UTVECKLING OCH FRAMTID 5.1 Framtid för avfallsbranschen 5.2 Samverkan 5.3 Hur ser avfallshanteringen ut i Jönköping 2025? BILAGOR TILL AVFALLSPLANEN Bilaga 1. Barnens avfallsplan Bilaga 2. Förpackningar och returpapper Bilaga 3. Avfallsanläggningar Bilaga 4. Nedlagda deponier Bilaga 5. Uppföljning av tidigare plan Bilaga 6. Samrådsförfarande (färdig efter samråd i höst) Bilaga 7. Sammanställning till Länsstyrelsen 34 5

6 6 Kapitel 1 Inledning

7 1.1 Avfallsplanen syfte och mål Avfallsplanen är ett instrument för att styra ens avfallshantering mot en långsiktigt hållbar utveckling. Avfallsplan ska visa de mål som ligger till grund för ens åtgärder inom avfallsområdet. Med avfallshantering menas insamling, transport, återvinning, återanvändning samt bortskaffande av avfall. Med bortskaffande avses deponering, vilket endast görs av avfall som inte kan eller får nyttiggöras på annat sätt. Avfallsplanen ska även ge allmänhet och verksamhetsutövare information om vad som händer inom ens avfallshantering under framför allt de närmsta fyra åren. Alla invånare berörs av avfall och därmed också av avfallsplanen. I planen kan uppgifter hämtas om mängd och hantering av det hushållsavfall som uppkommer inom en. Avfallshierarkin, eller avfallstrappan, är den strategi som gäller inom hela EU och som styr mot återanvändning och återvinning av material och energi. Den utgör också grunden för ens avfallsplan. De fem övergripande målen för ens avfallshantering under denna planperiod är: 1. Minska avfallets mängd och farlighet 2. Lätt att göra rätt 3. Avfall som en resurs 4. Miljöriktig avfallshantering med god arbetsmiljö 5. Minska nedskräpning Mål med detaljerade delmål, samt därtill kopplade åtgärder, redovisas i kap Styrande dokument och beslut I Miljöbalken kap. 15 stadgas att det ska finnas en renhållningsordning i varje och den ska bestå av två delar, lokala föreskrifter om hantering av avfall och en avfallsplan. Vilka uppgifter som ska finnas i avfallsplanen anges i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd NFS 2006:6. Miljöbalkens och Avfallsförordningens regler om avfall påverkar innehåll och form för renhållningsordningen. De lokala föreskrifterna beskriver hur hantering av avfall ska ske inom en och är den rättsliga grunden för det dagliga arbetet inom avfallsverksamheten, medan avfallsplanen är ett styrande dokument, där strategier för ens avfallshantering beskrivs med målsättningar för framtiden. Beslut om att anta ny renhållningsordning tas av fullmäktige efter att samråd med allmänheten och särskilt berörda har genomförts och inkomna synpunkter har beaktats. Synpunkter från nätverksgrupper samt från allmänhet finns samlade i bilaga 6. Avfallsplanen ska följas upp och revideras vid behov. vid tekniska kontoret ansvarar för detta. Uppgifterna i avfallsplanen ska ses över minst vart fjärde år enligt avfallsförordningen. Avfallstrappan. Från Avfall Sverige. En strategi för hantering av avfall lades fast i ens inriktningsbeslut om avfallshantering Kommunfullmäktige beslutade då att inriktningen av ens avfallshantering ska vara källsortering i två fraktioner, en till förbränning och en till rötning. 7

8 kom ytterligare ett beslut från fullmäktige som innebar att en även ska hämta in producentansvarsavfall hushållsnära, s.k. fastighetsnära insamling, FNI. Ett beslut som på grund av många osäkra faktorer så småningom ledde till att ett försöksområde skapades i en där förpackningsavfall, dvs. producentansvarsavfall, hämtas hos deltagande hushåll. FNI har sedan införts succesivt i nästan hela en. När det gäller förpackningsavfall så har en även ett ansvar för att reservera platser för återvinningsstationer, sortergårdar och andra avfallsanläggningar. Avfallsplanen och dess intentioner ska ligga till grund vid ens fysiska planering. Kommunens nämnder, ala bolag, privata företag och invånare är alla skyldiga att omhänderta och hantera sitt avfall enligt de lokala avfallsföreskrifterna och andra lagkrav som rör avfallshantering och renhållning. Avfallshanteringen inom industri och företag sköts till största delen av den fria marknaden genom privata entreprenörer. Under 2014 samlades ton returpapper in i en för att återvinnas. I program anges att: Arbetet med att ta fram en ny avfallsplan för fortsätter. Inriktningen för avfallsverksamheten ska vara att minska avfallsmängderna. Den fastighetsnära insamlingen som är under införande kommer att leda till att återvinning av material kan öka. Sortergårdarna ska finnas spridda över en och med en bra tillgänglighet. 1.3 Ansvar för åtgärder har via tekniska nämnden, med tekniska kontoret och avfallsverksamheten ansvar för hantering av hushållens avfall samt för därmed jämförligt avfall från verksamheter och företag. Kommunen har därmed möjlighet till direkt påverkan på denna hantering. Plockanalyser visar att mycket plastförpackningar slängs felaktigt i restavfallet. 1.4 Uppföljning av föregående avfallsplan Avfallshanteringen har genomgått en stark utveckling under planperioden Allt i enlighet med de fyra övergripande mål och det omfattande åtgärdspaket som finns i denna plan. Nu kan största delen av avfallet som uppkommer från hushåll och mindre verksamheter tas om hand inom en med god resurshushållning av råvaror och energi. Möjligheterna att påverka övrig avfallshantering i en är mer indirekta genom t.ex. samverkan, information och rådgivning. Avsnittet Mål och åtgärder i kap 4 har därför begränsats till de mål som en och främst avfallsverksamheten själva råder över. Genom tillsyn har miljöoch hälsoskyddsnämnden möjlighet att påverka verksamheters avfallshantering. 8 Under 2014 samlades ton matavfall in för att utvinna biogas och biogödsel.

9 Avfallsplanen har i hög grad uppfyllts när det gäller konkreta åtgärder, däremot har alla mål som ställts upp inte kunnat nås fullt ut. Under planperioden har förbättringar inom avfallshanteringen genomförts både vad gäller behandling och insamling av avfall. Arbetet med att införa fastighetsnära insamling för villahushåll har påbörjats och i princip avslutats. Insamlingssystem för hushållens farliga avfall som underlättar avlämning har utökats med bland annat fler miljöskåp,så kallade Samlare, och fler turer med farligt avfall-bilen. Sortergårdarna har utökats med fler fraktioner och rustats upp för att gynna en bättre sortering och för att få bättre arbetsmiljö för personalen. Tillgänglighet och information har förbättrats och på fem sortergårdar finns det numer även möjlighet att lämna saker till återanvändning. Prylboden finns på 5 sortergårdar. Under 2014 samlades ca 7000 ton matavfall in för biogasframställning och därmed har en med råge uppnått de nationella mål som finns för matavfallsinsamling. Endast ca 1 % av de totala avfallsmängderna från hushåll gick till deponi. En detaljerad utvärdering av mål och åtgärder i avfallsplanen redovisas i bilaga 5. Prylbilen besöker de sortergårdar som saknar prylbod två gånger per år. Fastighetsnära insamling är bra service till abonnenterna. 9

10 Kapitel 2 Beskrivning av en 10

11 2.1 Befolkningsutveckling och boende Vid årsskiftet 2014/2015 hade invånare. Det innebär att antalet invånare ökade med personer under har en något yngre befolkning än riket i övrigt. Medelåldern i är 40,3 år, vilket är nästan ett år lägre än medelåldern i riket. I en utblick tio år framåt antas folkmängden i en uppgå till ca invånare. Prognosen för perioden innebär att folkmängden ökar med drygt personer från till Största ökningen procentuellt sett utgör barngruppen 6-15 år, och äldre i åldersgrupperna Cirka av invånare är födda utomlands. Många är födda i övriga Norden, Irak, forna Jugoslavien eller Syrien. Boendeformer och utbyggnadsbehov Störst andel av befolkningen, 64 procent, bor i Jönköping och Huskvarna. I övriga större tätorter bor ca 28 procent av invånarna. Antal lägenheter i flerfamiljshus var vid årsskiftet 2014/2015 ca och antal småhus ca Totalt fanns det fritidshus i en Hur påverkas avfallshanteringen? Det ökande invånarantalet påverkar avfallshanteringen i en med ett relativt stort antal nya abonnemang, nya insamlingsområden och eventuellt också nya insamlingsformer. När det gäller behandlingsanläggningar så bedöms nuvarande anläggningar i form av avfallsförbränningen och matavfallsbehandlingen för biogasproduktion på Torsvik, liksom sorterings- och deponianläggningen på Miljöhantering i Jönköping, ha tillräcklig kapacitet för ens hushållsavfall under planperioden. En stor del av det avfall som lämnas vid sortergårdar liksom förpackningsavfallet går till återvinningsanläggningar på andra orter. Ett större antal äldre medborgare innebär att det kan behövas ökad tillgänglighet och närhet. Ett större antal utrikes födda invånare ställer krav på att information ska vara tydlig och lättillgänglig. Större barngrupper och fler skolor innebär att mer tid behöver ägnas åt visningar och information som lämpar sig för de här grupperna. Avfallshanteringen kan komma att påverkas i samband med en förtätning av staden. Det kan bli svårigheter för sopbilar att ta sig fram i stadskärnan. Alternativa system kan behöva utväderas. Vid exploatering av nya områden måste beaktas att nödvändiga markutrymmen finns för eventuell konsumentnära insamling 1 av olika avfallsslag. 2.3 Kommunens näringsliv Södra Munksjön i centrala Jönköping är nästa stora exploateringsområde. En växande befolkning innebär att ett stort antal nya bostäder behövs. Kommunens utbyggnadsstrategi återfinns i den nya översiktsplanen som ska antas under Ett av de viktigaste nya områdena för byggnation är vid södra Munksjön. I övrigt förväntas byggnation ske i olika stråk ut från tätorten i områden där bra kollektivtrafik finns samt kommer en förtätning ske inom de större tätorterna Jönköping och Huskvarna. 1 Insamling som sker i anslutning till där avfallet uppkommer Jönköping är ett ledande transport- och ikationscentrum, en betydande handels- och utbildningsstad och genom Elmia en internationellt känd mäss- och konferensort. Jönköping är också residensstad och administrativt centrum i regionen. Här finns ett flertal statliga verk och rättsvårdande myndigheter bl.a. Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Domstolsverket. Kommunen präglas också av högskolan vilken är inriktad på handel, ikation, teknik och hälsa. 11

12 Sysselsatta efter näringsgren Näringsgren Antal Procent Jordbruk, skogsbruk och fiske 987 1,4 Tillverkning och utvinning ,1 Energiförsörjning och miljöverksamhet 535 0,8 Byggverksamhet ,9 Handel ,1 Transport ,9 Hotell och restauranger ,4 Information och ikation ,9 Kreditinstitut och försäkringsbolag 675 1,0 Fastighetsverksamhet ,5 Företagstjänster ,0 Civila myndigheter och försvaret ,2 Utbildning ,7 Vård och omsorg ,4 Personliga och kulturella tjänster ,9 Okänd bransch 589 0,9 Totalt Från Kommunfakta 12

13 Sysselsatta efter större arbetsgivare Arbetsgivare Kvinnor Män Totalt läns landsting Husqvarna AB IKEA Högskolan i Jönköping Statens Jordbruksverk SAAB koncernen Arla Foods Kooperativet OLJA Posten Fläkt Woods AB Polisen i Jönköping Keolis Kabe Påverkan på avfallsverksamheten Det saknas tillförlitlig statistik om vilka mängder av verksamhetsavfall som olika företag och branscher genererar. Relativt stora mängder avfall från småföretag lämnas på sortergårdarna och ingår i de insamlade mängderna hushållsavfall. Vid Torsviks avfallsförbränning tas betydande mängder brännbart avfall emot från företag inom och utom en. 2.4 Ekonomiska förutsättningar är avgiftsfinansierad och avfallstaxorna fastställs årligen av fullmäktige efter förslag från tekniska nämnden. Avgiften skall bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga planerings-, kapital- och driftskostnader för renhållningen. Flera olika typer av avfallsabonnemang finns som innebär olika engagemang avseende sorteringen. Beslut finns om att avfallstaxorna ska vara miljöstyrande, vilket innebär att kunder som inte vill delta i matavfallsinsamling eller förpackningsinsamling har de högsta taxorna. Lagligheten i detta taxesystem återfinns i Miljöbalkens kapitel Från Kommunfakta 13

14 Kapitel 3 Nulägesbeskrivning av en 14

15 3.1 Avfallsmängder, hantering och behandling Nedanstående figurer är en översikt på allt hushållsavfall som samlas in i en och vilka avfallsmängder som samlades in under Avfall Insamling Mängder Behandling Resultat Restavfall Sopbil ton Förbränning Fjärrvärme och el Matavfall Sopbil ton Förbehandling/rötning Biogas och biogödsel Producentansvarsavfall Sopbil (FNI) Återvinningsstation ton Materialåtervinning Nya förpackningar och nytt material Trädgårdsavfall Grovavfall Sopbil Sortergård Lastbil Sortergård 448 ton ton 270 ton ton Sorteras i fl era fraktioner. T ex trä, metall, plast, restavfall och deponi. Kompostering Materialåtervinning Förbränning Deponi Jord Fjärrvärme, el och nytt material. Deponi. Elektronikavfall Samlaren Sortergård Farligt avfall bilen 2,1 ton ton 5,6 ton Materialåtervinning och deponi. Vissa metaller tas om hand och används igen till nytt material. Vitvaror Lastbil Sortergård 699 ton Materialåtervinning och deponi. Vissa metaller tas om hand och används igen till nytt material. Farligt avfall Samlaren Sortergård Farligt avfall bilen 0,1 ton ton 6,6 ton Materialåtervinning och deponi. Vissa metaller tas om hand och används igen till nytt material. Slam/latrin Slamfordon ton Rötning Gas Restavfall I begreppet restavfall ingår endast det avfall som samlas in från våra abonnenter via avfallskärl och djupbehållare. Detta avfall förbränns på kraftvärmeverket i Torsvik. Det restavfall som samlas in på sortergårdarna finns under kategorin grovavfall. Matavfall I matavfallet ingår det avfall som samlas in via sopbilar från hushåll och via slambilar från storkök med matavfallskvarn ansluten till sluten tank. Producentansvarsavfall Avfall med producentansvar avser tidningar, glas-, papper-, plast- och metallförpackningar. I en samlas detta avfall in både via fastighetsnära insamling i flerfamiljshushåll och i villahushåll. Förpackningsmaterial i flerfamiljshushåll hämtas för närvarande av entreprenörer medan samma avfall från villahushåll hämtas av avfallsverksamhetens egna sopbilar. Det finns också ett fyrtiotal återvinningsstationer runtom i en dit invånare kan lämna sitt förpackningsmaterial. Ansvaret för återvinningsstationerna innehas av Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI. 15

16 Trädgårdsavfall erbjuder två alternativ för att lämna trädgårdsavfall. Antingen har man ett abonnemang som innebär att vi hämtar avfallet vid fastigheten eller så kan hushållen lämna trädgårdsavfallet på någon av de nio sortergårdarna. Grovavfall Grovavfall kan hämtas av sopbil. Detta sker mot en avgift och abonnenten måste beställa hämtningen via avfallsverksamhetens kundtjänst. Sortergårdarna tar emot grovavfall utan avgift. Tjänsten finansieras av den fasta avgiften som varje abonnent betalar. Grovavfallet på sortergården sorteras i flera fraktioner; deponirest, sten och betong, brännbart, trädgård, well, metallskrot, trä, gips, plast och till prylbodarna. Från de mindre sortergårdarna eftersorteras restavfallet på avfallsanläggningen Miljöhantering i Jönköping. Stora delar av grovavfallet återvinns, en liten del återanvänds och en liten mängd av grovavfallet deponeras på Miljöhantering i Jönköping. Farligt avfall Hushållens farliga avfall lämnas huvudsakligen in till sortergårdarna. En mindre mängd tas om hand av farligt avfall-bilen som hämtar farligt avfall i ett par orter på landsbygden. Farligt avfall sorteras upp, mellanlagras och förpackas på sortergårdarna för leverans till olika företag som har tillstånd att ta hand om det farliga avfallet för återvinning eller destruktion. Elektronikavfall Elektronikavfall lämnas i huvudsak till sortergårdarna men mindre elektronikavfall som batterier, ljuskällor och smått elavfall samlas också in via miljöskåpet Samlaren, som finns i sju butiker med olika geografiska lägen. De villahushåll och vissa flerfamiljsfastigheter som har fastighetsnära insamling har också möjlighet att lämna ljuskällor och batterier i en särskild behållare som töms av avfallsverksamheten i samband med ordinarie sophämtning. Slam och latrin Slam och latrin från avlopp och torrklosetter från främst landsbygd och fritidsområden tas om hand vid ens avloppsreningsverk vid Simsholmen. Där rötas det och ingår i ens biogasframställning. Efter rötningen tas näringsämnen omhand för spridning på åkermark. Engångskärlen för latrin förbränns vid kraftvärmeverket i Torsvik. 16

17 Resultat av återvinning Av hushållens kärlavfall, ton, kunde Jönköping energi utvinna MWh värme och MWh el. Av denna värme och el kan man värma upp villor i ett år. Under 2014 gick ton matavfall till biogasproduktion. bornas insamlade matavfall genererade nästan 9 GWh biogasenergi. Detta kan driva en genomsnittlig biogasbuss nästan 40 varv runt jorden. Förpacknings- och materialåtervinning ger olika resultat beroende på vad det är för materialslag. Glas är till exempel mycket lämpligt för återvinning då 1 kg krossglas blir 1 kg nytt glas med oförändrad kvalitet. Koldioxidutsläppen minskar med ca 1,4 kg för varje kilogram tidningar som vi återvinner. I Jönköping samlades det in ton tidningar under 2014, detta innebär att invånarna har hjälpt till att minska utsläppet av koldioxid med 5,9 ton. En tidning kan återvinnas cirka 7 gånger innan fibrerna blir för dåliga. Till sist blir det toalettpapper. Det trädgårdsavfall som samlades in under 2014 komposterades och resulterade i ton kompostjord. Nästan villahushåll har abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall. Kjell Sortering förklarar på ett enkelt sätt hur sortering och återvinning fungerar i en. 17

18 3.2 Nedskräpning Nedskräpning är när någon slänger eller lämnar föremål av olika slag på marken eller i vattendrag som sjöar och hav. Det kan vara allt möjligt från fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, burkar, flaskor, tuggummi och plastflaskor till större föremål som vitvaror, möbler, byggavfall, trädgårdsavfall och skrotbilar. Skräpmätningar Skräpmätningar genomförs i Jönköping och Huskvarna centrum för att mäta hur mycket skräp man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Jönköping har genomfört skräpmätningar sedan Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp per 10 kvadratmeter. I Jönköping centrum blev resultatet år ,72 skräp per 10 kvadratmeter och i Huskvarna 5,81 skräp per 10 kvadratmeter. Resultat ligger till grund för prioritering av åtgärder. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. Ärenden till Nedskräpning på al mark, ala gator och torg tas omhand av tekniska kontoret. Miljö- och hälsoskyddsnämnden handlägger nedskräpningsärenden som skett i naturen. Om enskilda tomter är nedskräpade blir det ett ärende för stadsbyggnadskontoret. Kommunen har både ansvar att ställa krav på uppstädning och att själva städa upp allmänna platser och i naturen om ingen skyldig kan ställas till svars. Nya behållare för skräp placerades ut på Vätterstranden inför sommaren

19 En nedskräpad återvinningsstation. Negativa effekter Förutom att skräpet förfular vår omgivning är det också farligt. Ute till havs äter sjöfåglar plastföremål som flyter på ytan och svälter sedan ihjäl eftersom deras magsäckar är fulla med skräp istället för mat. En av de vanligaste olyckshändelserna en hund råkar ut för är skärskador. Ett par tusen kor förblöder varje år för att de fått i sig vasst skräp. Allt större del av allt skräp är plast. Plast har väldigt långa nedbrytningstider som kan vara upp till flera hundra år. Även om en plastbit bryts ner så vi inte ser den så stannar den kvar i kretsloppet som mikroplastbitar. Det allvarligaste problemet med mikroplastbitar är att de binder miljögifter och att de kommer in i näringskedjan genom att till exempel djur misstar dem för mat. Nedskräpning leder till en negativ spiral. Skräp föder skräp, som leder till klotter och skadegörelse, som i sin tur leder till otrygghet. Det har ett flertal studier visat på. Människor uppfattar helt enkelt det som okej att slänga skräp på en plats som redan är nedskräpad. Till slut förloras respekten för platsen och den skräpiga platsen upplevs som otrygg. Det här brukar kallas Broken windows theory, en teori som lanserades av två kriminologer redan på 80-talet. I artikeln Spreading of Disorder, som publicerades i tidskriften Science 2008, beskrivs hur en nedskräpad plats lockade fler att skräpa ner, än om samma plats var städad. 19

20 20 Kapitel 4 Mål och åtgärder

21 4.1 Vision Branschorganisationen Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall är en nollvision och ska fungera som en långsiktig ledstjärna som fokuserar bortom organisationsmodeller och korta planeringshorisonter. Sambandet mellan avfallsmängder och tillväxt har brutits. Det sker en stark och tydlig rörelse uppåt i avfallstrappan. 4.2 Övergripande mål/bakgrund Övergripande mål utgår från avfallstrappan. Det är viktigt att hela en arbetar med de övergripande målen, genom flera olika åtgärder samt att en samarbetar med andra aktörer för att utveckla avfallshanteringen i rätt riktning. 1. Minska avfallets mängd och farlighet 2. Lätt att göra rätt 3. Avfall som en resurs 4. Miljöriktig avfallshantering med god arbetsmiljö 5. Minska nedskräpning Mål, nyckeltal och åtgärder är i möjligaste mån tidsatta samt att ansvarig förvaltning, bolag eller al verksamhet anges enligt nedanstående förklaringar. De mätbara målen och nyckeltalen är grunden för att kunna följa upp vilken riktning ens avfallshantering utvecklas i. Konsumtion och återanvändning Kommunen kan inte styra produktion och konsumtion av varor i samhället men däremot arbeta aktivt för att informera och påverka. Invånare och verksamheter ska uppmuntras att låna, samäga och hyra material. Till exempel genom bytardagar, bilpool, bibliotek mm. Återanvändning ska uppmuntras både internt inom en och hos invånare och verksamheter i en. På sortergårdar ska avfallsverksamhetens personal uppmuntra besökare att lämna avfall till återbruk. I informationsmaterial ska enkla tips ges på återanvändning som hushållen kan genomföra hemma. Avgifta kretsloppet Farligt avfall innehåller ämnen som är farliga för djur, människor och natur. Kemiska ämnen som till exempel är cancerframkallande, mutagent eller reproduktionstoxiska anses vara särskilt farliga ämnen, enligt det nationella miljömålet Giftfri miljö. Särskilt farliga ämnen ska fasas ut ur kretsloppet. Det innebär att de inte ska finnas i nyproducerade varor. Befintliga varor som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper måste hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. 4.3 Mål och åtgärder Övergripande mål 1: Minska avfallets mängd och farlighet Konsumtionen ska vara hållbar och inte leda till ökade avfallsmängder Återanvändning ska vara en naturlig del i vardagen och det ska vara enkelt att handla begagnat Allt farligt avfall ska samlas in och gå till bästa möjliga behandling Allt avfall innebär en miljöbelastning. Att förebygga så att inget avfall uppstår är därför det bästa. Då sparar vi på jordens resurser och energi. Att konsumera rätt och få ned konsumtionen till en hållbar nivå är därmed det viktigaste. Farligt avfall samlas in på flera sätt. Även små mängder av dessa ämnen kan ha en betydande miljöpåverkan och kan störa behandlingen av avfall och avloppsvatten. Allt farligt avfall inklusive elavfall ska samlas in och gå till bästa möjliga behandling. Det är viktigt att styra mot en mindre användning av farligt avfall, för att avgifta kretsloppet i ett längre perspektiv. 21

22 Detaljerade mål: 1.1 År 2016 ska mängden hushållsavfall per person inte längre öka och från år 2020 ska mängden hushållsavfall ha minskat till samma nivå som riksgenomsnittet år 2002, dvs. högst 374 kg per person. Hushållsavfall från verksamheter ingår inte. ( läns mål) (2016; 2020) Mätning: Följs upp av Länsstyrelsen i rapporten Miljömål för län. Prognos genomförs årligen av avfallsverksamheten. Statistik hämtas från Avfall webb och därefter dras 20 % bort som anses vara verksamhetsavfall, enligt Länsstyrelsens beräkningsmetod. 1.2 Insamlade mängder småbatterier ska öka till 0,75 kg/inv. (2019) Mätning: Insamlade mängder småbatterier via sortergårdar, farligt avfall-bilen, FNI och samlaren. 1.3 Andelen felsorterat farligt avfall, inklusive elavfall, i restavfallet ska från och med 2017 vara maximalt: villor: 0,3 % flerfamiljshus: 0,5 % sortergårdar: 0,5 % Mätning: Plockanalys vikts% farligt avfall i restavfallet. 1.4 Minst 2 % av insamlade hushållsavfallsmängder ska gå till återanvändning år Mätning: Insamlade mängder vid prylbodarna och prylbilarna kg/inv. och % av totala mängderna hushållsavfall. 1.5 Alla begagnade kontorsmöbler från ala inrättningar ska lämnas in på ens möbellager. Dokumentation ska ske av inlämning och utlämning, i syfte att se om återanvändningen kan ökas. ( ) Mätning: Mätning påbörjad 2015 av möbellagret på Utbildningsförvaltningens arbetsmarknadsavdelning. Antal interna möbler från ens olika verksamheter som går till återbruk, st/år. Åtgärd Ansvarig Genomförande I ens återbruksverksamhet och i informationsmaterial uppmuntra genom konkreta tips och idéer visa på hur avfall kan minimeras och vad det innebär. Avfall Årligen Sortergårdar som inte har stationär prylbod ska 4 ggr/år besökas av mobil prylinsamling. Trämaterial, frigolit och beslag ska kunna lämnas till återanvändning på sortergårdar för att användas inom skola. Avfall Avfall Utbildningsförvaltningen Det ala möbellagret ska annonsera sina varor på intranätet Kompassen. Utbildningsförvaltningen Årligen med start 2016 Kommuninvånare ska informeras om vilka trasiga prylar vi tar emot för lagning. Avfall 2016 Samordna frågor som kan förebygga avfall, påverka konsumtionsmönster och öka återanvändningen. En arbetsgrupp med olika deltagare ska bildas Fastighetsnära insamling av farligt avfall ska ske i områden med flerfamiljshus genom besök av farligt avfall-bilen. Avfall 2016 Informationskampanj om återbruk och förebyggande av avfall. Avfall

23 Åtgärd forts. Ansvarig Genomförande Vid all upphandling, där så är möjligt, ska miljökrav ställas, som t.ex. tar hänsyn till långsiktig hållbarhet, frånvaro av farliga kemikalier, möjlighet till reparation och materialåtervinning. Upphandlingsavdelningen Kontinuerligt arbete Övergripande mål 2: Lätt att göra rätt Insamlingssystemet ska vara enkelt och lättillgängligt samt uppmuntra till återanvändning och återvinning Alla ska ha kunskap och motivation att sortera rätt Barns idéer, synpunkter och kreativitet ska tillvaratas för att utveckla avfallshanteringen Insamlingssystemen ska vara utformade så att de är självinstruerande, det vill säga så att alla ska kunna göra rätt. Symbolspråket ska vara enkelt och entydigt. Information om sortering ska vara lättbegriplig och lättillgänglig. Med fler fraktioner som ska sorteras ut blir systemet mer komplext. Att nå en miljöriktig hantering som är långsiktigt hållbar är därför viktig. Satsningar på fastighetsnära insamling, FNI, och tillgång till en god service underlättar detta. s personal ska vara serviceinriktad med god kompetens i sortering och avfallshantering. För att kunna möta den ökade andelen nysvenskar i en ska flerspråkig kompetens eftersträvas. Information och ikation Information/Kommunikation ska anpassas efter målgrupp. Nyanlända och nyinflyttade ska snabbt få tillräckligt med information för att kunna sortera rätt. Genom avfallsverksamheten finns möjligheten för fastighetsägare, SFI (utbildning i svenska för invandrare), arrangörer av evenemang, föreningar och andra ala verksamheter att få en utbildning eller enklare introduktion i avfallshantering. Information/Kommunikation ska utformas så att den ger beteendeförändringar och skapar nya vanor som innebär en mindre miljöbelastning och att t.ex. attityden till avfallshantering och avfallstrappan blir positiv. Det ska vara fördelaktigt att välja det som ger bäst miljönytta. Feedback ska ges tillbaka till kund exempelvis genom att återkoppla statistik. I Barnens avfallsplan har barn och unga fått tycka till om avfallsfrågor. Sorterguider finns på flera olika språk. Barnens avfallsplan Barn och ungdomar i är viktiga för framtiden men också viktiga i nuet. Att engagera barn och unga till att vara delaktiga i att utveckla avfallshanteringen är viktigt. Därför vill vi ge möjlighet för barnen att visa sina idéer och visioner i barnens avfallsplan. Barnens avfallsplan ska visa avfallshantering ur barns perspektiv och vara inspirerande för avfallsverksamheten och för andra barn. 23

24 Detaljerade mål: 2.1 Andel matavfall i restavfallet ska vara högst 10 vikts% i villahushåll med FNI. I flerfamiljsfastigheter, som har tillgång till matavfallssortering, får matavfallet i restavfallet vara högst 20 vikts%. (2018) Mätning: Plockanalys vikts-% felsorterat i restavfallet, villor och flerfamiljshus. 2.4 Antalet klagomål från kunder som kan hänföras till insamlingssystem, kunskapsbrist eller brist på information ska minska med 1 % per år. Mätning: Antal inkomna klagomål via telefon, mail, kontaktcenter och kundtjänst. 2.2 Andelen rättsorterat avfall i restavfallet hos villahushåll med FNI ska vara minst 75 vikts-%. (2018) Andelen rättsorterat avfall i restavfallet på sortergårdar ska vara minst 85 vikts-%. (2018) Mätning: Plockanalys vikts-% felsorterat i restavfallet hos villor och på sortergårdar. 2.3 Minst 90 % av invånare ska vara nöjda med: ens avfallshantering, insamling av FNI, insamling av farligt avfall, avlämning av grovavfall på sortergårdar och avfallsinformation. (2018) Mätning: Kundenkät som förutom synpunkter även mäter motivationen för sortering. Plockanalys av matavfall. Åtgärd Ansvarig Genomförande Synliggöra uppkomna avfallsmängder och betydelsen av att sortera och återbruka material så att materialet tas om hand på bästa möjliga sätt. Detta ska redovisas visuellt. Avfall 2017 Informationen på olika språk ska utvecklas till att omfatta fler ikationskanaler. Avfall 2017 ska delta i Avfall Sveriges kampanjer och andra passande evenemang och kampanjer. Avfall Årligen Synpunkter från barnens avfallsplan som togs fram under 2015 ska beaktas och synliggöras. Avfall Hela planperioden Sortergårdarna ska vara tillgängliga för studiebesök från skolor. Speciellt ska årskurs 4 inbjudas för besök. Avfall 2018 Gymnasieungdomar ska via ekobussen inbjudas till besök på avfallsanläggningen Miljöhantering i Jönköping. MilJön Årligen 24 Information ska utvecklas för att sprida kunskap och motivation om sortering. Avfall Årligen

25 Övergripande mål 3: Avfall som en resurs Avfall samlas in och omhändertas i slutna kretslopp Avfall hanteras och behandlas i överenskommelse med bästa tillgängliga kunskap och teknik Allt matavfall ska gå till produktion av biogas och biogödsel Inget avfall ska deponeras Avfall ska tas omhand som en resurs genom att återvinna det avfall som uppstår på bästa möjliga sätt genom rätt behandling. Detta ger även en insikt i vilken nytta det innebär att sortera, återanvända och återvinna avfall. Avfall ska hanteras enligt avfallstrappan. Endast de materialslag som inte får återvinnas ska deponeras (exempelvis asbest). Detaljerade mål: 3.1 Max 0,5 vikts% av hushållsavfallet ska deponeras. (2018) Mätning: Mängd avfall till deponi. 3.2 Minst 60 % av hushållsavfallet går till materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. (2019) Mätning: Vikts-% hushållsavfall till materialåtervinning. 3.3 som innebär förberedelse för återanvändning ska senast 2017 ha startats upp på någon av ens sortergårdar. Mätning: Inget nyckeltal finns till målet men materialet återanvänds och därmed ingår i statistiken enligt detaljerat mål För att biodrivmedel ska betraktas som hållbart enligt Hållbarhetslagen skall biobränslet generera minst 35 % lägre växthusgas- utsläpp än sin fossila motsvarighet. År 2017 ska denna minskning vara 50 % och 2018 ska den vara 60 %. Vårt mål är att minst uppfylla dessa krav enligt hållbarhetslagen. Mätning: Utvunnen uppgraderad mängd gas/ton matavfall % årligen av producerad biogödsel ska återföras till produktiv åkermark som certifierad biogödsel enligt kretsloppsprincipen. (årligen) Mätning: Procentuell andel producerad biogödsel som går till produktiv åkermark ton textilier per år ska samlas in för materialåtervinning eller återanvändning senast Mätning: Insamlade mängder textilier till materialåtervinning. 3.8 Minst ton matavfall ska samlas in årligen från och med 2017 och ton från och med Mätning: Insamlade mängder matavfall, ton. 3.9 Andelen förpackningar i restavfallet ska minska med 50 % till 2016 jämfört med Mätning: Felsorteringsgrad från resultat av plockanalyser Minska mängderna fett och olja som spolas ner i avloppet genom ökat omhändertagande och insamling. (årligen, åtgärder påbörjas 2016) Mätning: Följs upp utifrån de åtgärder som genomförs. 3.4 Minst 80 % av villahushållen deltar i FNI-insamlingen i slutet av år 2017, och minst 85 % i slutet av år Mätning: Procentuell anslutningsgrad FNI av totala antalet villor i en. Flygbild över behandlingsytorna och de nya deponiytorna på Miljöhantering i Jönköping. 25

26 Åtgärd Ansvarig Genomförande Insamlingsbehållare för textilavfall ska ställas upp på de sortergårdar där utrymme finns. Avfall 2016 En informationsbroschyr om fettavskiljare ska tas fram och delas ut till verksamheter som har fettavskiljare. Befintliga broschyrer ska även uppdateras Råd och riktvärden för utsläpp samt den årliga broschyren Avfall, vatten och avlopp. Avfall VA 2016 Insamling för fettavfall ska påbörjas för hushållen. Avfall 2016 Se över taxa, abonnenter och tömningsintervall för verksamheter som har eller ska ha fettavskiljare. Avfall 2017 Genomföra plockanalyser. Avfall Årligen Utföra manuell sortering av den deponifraktion som kommer från sortergårdarna i syfte att minska andelen avfall till deponi. Avfall Årligen 26 Övergripande mål 4: Miljöriktig avfallshantering med god arbetsmiljö All hämtning och hantering av avfall ska ske under goda arbetsmiljöförhållanden och på ett säkert sätt Avfallshanteringen är integrerad i stadsplaneringen Avfallshantering är en del av samhällets infrastruktur och en allmän tjänst som ska finnas med från början vid planering och utformning av detaljplaner och vid bygglov. Avfallsfrågorna ska integreras i stadsbyggnadskontorets planer och program. Planering När stadsdelar förtätas och befolkningen växer lämnas mindre plats till avfallshantering och det blir svårare att hitta lämpliga ytor. Det är en utmaning att skapa bra system för avfallshantering med de förändringar som sker i samhället idag. Insamlingsplatser ska vara strategiskt placerade, se rena, fräscha och fina ut. All förvaring av avfall skall göras brandsäkert för att undvika eventuell brandspridning. Fastighetsnära insamling ska prioriteras för att underlätta invånarens insats. Områden i en ska reserveras för avfallsrelaterad verksamhet såsom sortergårdar, återvinningsstationer, återbruksplatser, behandlingsanläggningar, omlastningsstationer och snötippar. Insamlingssystem Mekaniska system ska eftersträvas för att skapa en god arbetsmiljö och en säker boendemiljö, exempelvis genom djupbehållare. Dessa system ska också uppmuntras för att bidra till ens program ett samhälle för alla. Det främsta insamlingssystemet för villor ska vara två fyrfackskärl, s.k. FNI. Gemensam hämtningsplats är också ett alternativ som ska prioriteras. Att erbjuda en fullständig sortering nära källan där avfallet uppstår har visat sig innebära att det är lättare för människor att göra rätt. Fastighetsnära insamling förenklar sortering av förpackningar.

27 Detaljerade mål: 4.1 Antal gemensamma hämtställen ska öka. (2016) Mätning: Antal djupbehållare. Antal samfälligheter med gemensam hämtning. 4.2 I alla detaljplaner from 2016 ska avfallshanteringen redovisas. (2016) Mätning: Uppföljning planavdelningen Stadsbyggnadskontoret. 4.3 Antalet arbetsplatsolyckor ska minskas årligen. Mätning: Antal olyckor per år. 4.4 Koldioxidutsläppen per hämtat kärl ska minska med 1,5 % per år utifrån 2015 års nivå fram till och med 2019 (6%). Mätning: Årlig sammanställning av koldioxidutsläpp i relation till antal hämtade kärl. 4.5 Antal latrinabonnemang ska minska med 50 % fram till 2019 jmf med 2014 års nivå. Mätning: Antal hämtställen latrin. Antal latrinabonnemang ska minska under planperioden. Åtgärd Ansvarig Genomförande En processkarta ska tas fram för hur avfallsfrågorna ska hanteras i planeringskedjan, översiktsplan, detaljplan och bygglov. Avfall Stadsbyggnadskontoret 2017 En kartanalys ska genomföras för att det i en ska finnas utrymme för sortering och återbruk och för att identifiera områden eller platser där det kan vara lämpligt att inrätta återvinningsstationer eller annan typ av utrymme. Avfall Stadsbyggnadskontoret 2018 Rapportering av tillbud ska förbättras. Miljöbelastningen från avfallsverksamhetens fordon ska minska genom effektivare rutter, bättre körteknik, fordonsbränsle med minsta möjliga klimatpåverkan. Avfall Avfall Kontinuerligt Årligen Riktlinjer som gäller enligt avfallsföreskrifterna ska iceras med fastighetsägare, arkitekter, byggherrar, stadsbyggnadskontoret mm. Avfall

28 Övergripande mål 5: Minska nedskräpning ska bli mindre nedskräpad Avfall som uppstår vid evenemang omhändertas på bästa möjliga sätt Ingen skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till En självklar vision är att ska vara fri från nedskräpning. Kommunen ska arbeta strategiskt med nedskräpningsfrågorna. Kommunen har inlett ett samarbete med andra intressenter, bland annat Håll Sverige Rent och Jönköping city, för att genom samverkan minska nedskräpningen. I anordnas årligen ett flertal evenemang och mässor. Detta lockar till sig många besökare men kan också ge problem med nedskräpning. Det är viktigt att evenemangsansvariga ser till att avfallshanteringen fungerar väl för att minska kostnaderna som nedskräpningen orsakar. Detaljerade mål: 5.1 Senast år 2019 har nedskräpningen i stadsmiljön minskad med minst 25 % jämfört med Mätning: Årliga skräpmätningar i Jönköping och Huskvarna centrum. 5.2 Nedskräpnings som utgörs av fimpar ska minska från 1,7 fimpar per 10 kvadratmeter till maximalt 1 fimp per 10 kvadratmeter från och med Mätning: Antalet fimpar i Jönköping och Huskvarna centrum/10 kvadratmeter. 5.3 Alla rapporterade nedskräpningar ska sammanställas i ett samarbete mellan miljö- och hälsoskyddskontoret och tekniska kontoret med start år Mätning: Antalet rapporterade nedskräpningar. Kommunen använder stora resurser för att städa på nedskräpade platser. Städningen måste fortsätta så länge som nedskräpningen är ett stort problem. behöver satsa på informationskampanjer för att på sikt minska behovet av städning. Åtgärd Ansvarig Genomförande Samla intressenter för samverkan till utarbetande av handlingsplaner och aktiviteter för att minska nedskräpningen i samhället. Tekniska kontoret Hela planperioden Aktivt arbeta med skräpmätningarna och koppla till placering, tillgänglighet, tömningsfrekvens och design av behållare. Park Årligen Undersöka behovet av skräpmätningar i stadsparkerna i Huskvarna och Jönköping. Påbörja årlig skräpmätning 2017 om behov finns. Park 2015 därefter årligen fr.o.m Placera ut fler askkoppar på offentliga icke störande platser. Den årliga avfallsbroschyren ska innehålla minst en sida om nedskräpning. Gata 2016 Avfall Frågor angående nedskräpning ska läggas till SCB:s årliga enkätundersökning om skötsel av gator och parker. Stadskontoret Årligen 28

29 Åtgärd forts. Ansvarig Genomförande Aktiviteter och informationsinsatser i bred samverkan med intressenter i Jönköping city i syfte att väcka debatt och engagemang. Aktiviteter i syfte att minska nedskräpningen ska läggas upp på Rena Rama hemsida. Gata Årligen 4.4 Uppföljning av mål och åtgärder Årlig uppföljning av mål och åtgärder ska ske och redovisas i tekniska nämnden. Ansvarig för uppföljning är avfallsverksamheten. För de mål som gäller andra verksamheter än avfallsverksamheten sker uppföljningen centralt inom Tekniska kontoret men det är avfallsverksamheten som slutligen sammanställer och redovisar samtliga mål och åtgärder. Uppföljningen ska visa trenden för målen, det vill säga om målet förväntas nås, osäkert om det kommer nås eller att det sannolikt inte kommer nås. Detta kan redovisas visuellt med exempelvis figurer som smileys. Ska vi följa upp målen med smileys i framtiden? Varje dag kör ca 25 sopbilar runt i en och hämtar in avfall från abonnenterna. 29

30 30 Kapitel 5 Utveckling och framtid

31 5.1 Framtid för avfallsbranschen Förändringarna i avfallsbranschen sker kontinuerligt och nya trender dyker upp relativt ofta. styrs till stor del av samhällsutvecklingen. Enligt framtidsforskare finns det fem övergripande drivkrafter som kommer att beröra avfallshanteringen: ökat hållbarhetsfokus mindre mängder avfall för att spara resurser, mineraler m.m. ökad urbanisering städerna växer, landsbygden avfolkas, trängre o trängre i staden ökad individualism krav på individuellt bemötande ökad teknikutveckling ny teknik tas fram snabbare och snabbare ökad globalisering gränslöst, likriktning över världen Regeringen har beslutat att ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper ska övergå till erna. I dagsläget sköter FTI AB insamlingen. En nationell avfallsutredning har tidigare genomförts och har redovisats i rapporten SOU 2012:56. Mot det hållbara samhället- resurseffektiv avfallshantering. En särskild utredning kommer att tillsättas för att ta fram förslag på hur ett alt insamlingsansvar kan utformas. Uppdraget ska redovisas till Miljö- och energidepartementet senast 18 december återkommer med ett tillägg till avfallsplanen angående förpackningsansvaret. I dagsläget är det osäkert vilka förändringar detta kommer innebära. 5.2 Samverkan En utredning om regional samverkan inom avfallshantering pågår sedan 2014 och omfattar erna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo, Habo, Mullsjö och Jönköping. Förslaget är att bilda en gemensam avfallsorganisation för de ingående erna. Beslut har inte fattats i frågan utan förslaget ska bearbetas ytterligare och läggas fram för nämnder och styrelser i respektive. Eventuellt kommer ett beslut att kunna fattas under första kvartalet av Detta kan bland annat innebära att en ny gemensam avfallsplan behöver arbetas fram. 5.3 Hur ser avfallshanteringen ut i Jönköping 2025? Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall, som även antagits som vision för avfallshantering, har inte uppnåtts, men avfallsmängderna har minskat och utgör nu bara hälften av de mängder som uppstod En allt större efterfrågan på råvaror har bidragit till minskningen och avfallet betingar ett allt högre värde. Våra invånare har blivit kunniga om sambanden mellan konsumtion och avfallsproduktion och sambandet mellan avfallsmängder och tillväxt har brutits. Sociala mediers roll är betydande för utvecklingen. Andrahandsmarknaden har ökat drastiskt och bidrar också till minskade avfallsmängder. Nya former av återanvändning har tillkommit. Den ständigt växande staden kräver teknikutveckling när det gäller avfallshanteringen och vi samlar in avfall på flera olika sätt. Nya insamlingstekniker kräver färre transporter än tidigare. De nya systemen lever än så länge sida vid sida med äldre system, det vill säga vi har en mångfald av insamlingssystem. Samma gäller avseende behandlingsmetoder och avfallets användningsområden. Fler individuella lösningar och ökad service har blivit verklighet. Mer grovavfall tas omhand kvartersnära och alla hushåll behöver inte besöka våra nuvarande sortergårdar. Antalet traditionella sortergårdar har därför minskat. Fler fraktioner tas omhand och resurserna de utgör tas omhand på ett effektivt och energibesparande sätt. Endast 0,1 % av totala hushållsavfallsmängderna går till deponi. Olika samarbetsformer med andra er har utvecklats och bidragit till att avfallhanteringen har likriktats i regionen. Jönköping är en stad med väldigt lite nedskräpning. 31

32 Bilagor

33 Avfallsplan Bilagor BILAGA 1 Barnens avfallsplan BILAGA 2 Förpackningar och returpapper BILAGA 3 Avfallsanläggningar BILAGA 4 Nedlagda deponier BILAGA 5 Uppföljning av tidigare plan BILAGA 6 Samrådsförfarande (färdig efter samråd i höst) BILAGA 7 Sammanställning till Länsstyrelsen sida

34 34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan

35 Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat skolans miljösamordnare och s barnstrateg. Det framkom att det finns beslut om att implementera FNs barnkonvention på ett bättre sätt i ens dagliga arbete. Vi bestämde oss för att göra en avfallsplan som är framtagen av barn och unga i en för att lyfta fram avfallsfrågor ur ett nytt perspektiv. Syfte Barnens avfallsplan ska tas fram i syfte att få med barns och ungas perspektiv när det gäller avfallsfrågor i en. Tanken är också att vi ska kunna ta del av tankar från pedagoger och hur de upplever att avfallsverksamheten skulle kunna arbeta för att underlätta deras arbete med att lyfta frågor kring avfall och sortering i klassrummen och skolan. Metod Strax innan jul gjordes ett utskick till alla chefer inom barn- och ungdomsförvaltningen. I detta utskick erbjöd vi klasser, från förskola till gymnasiet, att tänka till kring ett antal frågor som rör avfall och sortering. Pedagogerna fick välja ut vilka frågor som passar den klass som denna ansvarade för. Vi erbjöd också att representanter från avfallsverksamheten, tillsammans med barnstrategen, kunde komma ut på ett besök för att prata om arbetet med barnens avfallsplan. På besöken hade vi med oss en soptunna och ett antal paket som barnen fick hjälpa till att öppna. I paketen fanns olika saker som t ex förpackningar av olika slag som vi diskuterade kring. Efter besöken fick klasserna ta del av ett antal frågor där de bland annat kunde måla, skapa eller skriva om t ex hur en rolig soptunna kunde se ut, hur man ska kunna göra det lättare att kasta rätt, hur en sopbil skulle kunna se ut mm. Efter en månad togs ytterligare en kontakt med de medverkande klasserna. Det material som eleverna gjort har vi nu samlat in. Resultat - Rosenlundsskolan Rosenlundsskolan, årskurs 2 och deras lärare, Pia Bågenholm fokuserade på följande frågor: - Hur tycker du vi ska göra för att vuxna och barn ska sortera rätt? - Hur tycker du vi ska göra för att det ska vara roligt och spännande att sortera skräp och sopor? Läraren vill också ge lite tips och idéer om hur en skulle kunna hjälpa alla pedagoger som har pressat tidsschema att lätt hitta träning för dessa fantastiska elever som verkligen VILL kunna mer. Ett barn har på förslag att soporna ska vara märkta med streckkod. I soprummet ska det finnas en avläsare så man kan scanna soporna och på displayen dyker det då upp i vilken tunna det ska ner i. Teckningen nedan beskriver vad barnet tänker. Under vecka 10 och 11, 2015 besöktes fem st klasser. Två förskolor, två årskurs 2 och en fritidsverksamhet där åldrarna var från årskurs F-5. Här visar vi en förskoleklass vad som finns i soptunnan. Streckkoder som hjälper till att sortera rätt? 35