Insamlingsstiftelsen Choice Insamlingsstiftelsen Choice Artillerigatan Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Insamlingsstiftelsen Choice 2014. Insamlingsstiftelsen Choice Artillerigatan 6 114 51 Stockholm"

Transkript

1

2 Insamlingsstiftelsen Choice är en ideell, politiskt- och religiöst obunden organisation som grundades i januari Stiftelsens vision är ett samhälle där alla ungdomar har en god hälsa och en bra start i vuxenlivet. Stiftelsen samarbetar med läkarstudenter vid Karolinska Institutet i Stockholm, Hälsouniversitetet i Linköping och Uppsala universitet. Läkarstudenterna genomgår en förberedande utbildning hos Insamlingsstiftelsen Choice och besöker sedan gymnasieskolor och undervisar eleverna om människokroppen och hur den påverkas av alkohol-, narkotika- och tobaksanvändning. Målet med undervisningen är att eleverna ska få ökad kunskap kring hur kroppen fungerar, och hur den påverkas av alkohol, narkotika och tobak (ANT). Därmed ska eleverna själva kunna ta ställning och påverka sina beteenden och sin hälsa genom att göra aktiva, välgrundade val kring sitt ANT-bruk. Förhoppningen är att genom detta arbete minska alkoholens, narkotikans och tobakens betydelse i det sociala samspelet mellan ungdomar. Arbetet med att ta fram detta undervisningsmaterial gjordes i samarbete med läkarstudenterna Alexander Åström och Cecilia Dagerskog. Det finansierades med hjälp av Allmänna Arvsfonden. Vi tackar övriga läkarstudenter som genom värdefulla kommentarer och synpunkter har deltagit i vidareutvecklingen av materialet. Insamlingsstiftelsen Choice 2014 Insamlingsstiftelsen Choice Artillerigatan Stockholm Tfn:

3 Vad roligt att du som läkarstudent vill arbeta med ungdomars hälsa tillsammans med hos på Insamlingsstiftelsen Choice! Detta undervisningsmaterial är framtaget för er läkarstudenter i syfte att ge er förutsättningar för att hålla konceptuella, informerande och engagerande undervisningar för gymnasieelever om kroppens fysiologi och anatomi och hur kroppen påverkas av alkohol, narkotika och tobak (ANT). Målet med undervisningen är att eleverna genom ökad kunskap kring hur kroppen fungerar, och hur den påverkas av alkohol, narkotika och tobak (ANT), själva ska kunna ta ställning och påverka sina beteenden och sin hälsa genom att göra aktiva, välgrundade val kring sitt ANT-bruk. I undervisningsmaterialet beskrivs TUTCH-programmet, Teens Understanding and Taking Control of Health, som är Insamlingsstiftelsen Choices undervisningsserie i tre delar. De två första delarna har karaktär av interaktiv föreläsning kombinerad med gruppdiskussion kring kliniska patientfall. Den tredje delen är ett fördjupningsarbete som eleverna gör själva. I denna handbok presentera vi hur undervisningen bör läggas upp. Handboken innehåller bilder ni kan rita på tavlan, förslag på kliniska patientfall att diskutera med klassen samt en del förklaringsmodeller. Det är viktigt att de olika ämnena i handboken inkluderas i era undervisningar men exakt hur får justeras efter ert tycke och smak. Vi hoppas att handboken ska ge er inspiration och en uppfattning om rimlig akademisk nivå för de ingående delarna. Det viktigast är att väcka elevernas intresse kring frågor som rör kroppen som funktionell enhet och hur man genom aktiva beslut kan påverka risken för framtida ohälsa. Vi vet att detta görs bäst genom informering istället för propagering. Ett exempel kan vara att förklara hur tobaksrökning påverkar kärlbädden och hur det i sin tur påverkar risken för infarkt istället för att säga att tobak är dumt och farligt. Vår erfarenhet är att slutsatser ofta blir kraftfullare om de dras av eleverna själva. Vi tror också att man genom att ta elevernas egna frågor på allvar kan stimulera till intresse och nyfikenhet. Vidare är vi övertygade om att inga yrkeskårer är bättre lämpade till att förmedla denna kunskap än ni läkarstudenter! Lycka till! 1

4 Mål med undervisningen... sida 3 Lärandemål...3 TUTCH-programmets upplägg...4 Förberedelser och pedagogiska tips...5 Inför undervisningen...5 Inledning...5 Avslutning...6 Generella tips...6 Undervisningstillfälle 1: Hjärta, kärl, lungor Alkohol och tobak...7 Hjärtat...7 Kärlen...8 Lungorna...9 Kliniska patientfall Undervisningstillfälle 2: Hjärna, belöningssystem Alkohol och narkotika Hjärnan Belöningssystemet och varför man tar droger Olika typer av droger Debatt kring användandet av olika droger Kliniska patientfall Fördjupningsarbete av eleverna Källor Bilaga 1. Förslag på whiteboardbilder Bilaga 2. Statistik över ANT-bruk bland gymnasieungdomar

5 Undervisningen syftar till att eleverna ska erhålla den kunskap och motivation de behöver för att själva ta ställning mot ett skadligt ANT-bruk. Fokus är på att eleverna ska lära sig hur kroppen fungerar och hur den påverkas av alkohol, narkotika och tobak. Därtill ska eleverna reflektera över sina egna attityder och ställningstaganden kring alkohol, narkotika och tobak. Efter undervisningen har eleverna försetts med redskap att genom aktiva, välgrundade beslut kunna påverka sina egna vanor och beteenden. Eleverna ska genom ökad kunskap kring kroppen och hur den påverkas av alkohol, narkotika och tobak (ANT) själva kunna ta ställning och göra medvetna val kring sitt ANT-bruk och sin hälsa. Efter läkarstudenternas undervisningar ska eleverna: veta vart hjärtat sitter, kunna beskriva dess anatomi, dess funktion och cirkulationsapparaten. veta skillnaden på vener, artärer och kapillärer. känna till lungornas anatomi, dvs. lungornas lober, alveoler samt kunna beskriva gasutbytesprocessen. känna till belöningssystemet och hur dopaminreceptorerna fungerar. Därtill förstå hur beroende framkommer och kunna exemplifiera detta med tobak, alkohol och narkotika. förstå vad abstinens är och varför kroppen utvecklar abstinens, kopplat till narkotika, tobak och alkohol. veta hur tobak tas in i kroppen via rökning och gasutbytet samt känna till rökningens effekter på kärl, blodtryck och hjärtat. känna till hur alkohol påverkar kroppen med fokus på hjärnan och nervsystemet. känna till cannabis effekter på hjärnan och kroppen samt hur ett bruk påverkar beteendet. veta hur amfetamin, bensodiazepiner och påverkar hjärnan, blodtrycket och hjärtat samt vad det finns för kortsiktiga och långsiktiga effekter av drogerna på kroppen och hälsan. känna till riskerna med att blanda olika sorters piller med alkohol. 3

6 TUTCH består av en undervisningsserie i två delar och ett efterföljande fördjupningsarbete av eleverna. De två undervisningstillfällena genomförs tillsammans av två läkarstudenter. Undervisningstillfällena har båda karaktären av interaktiv föreläsning kombinerat med gruppdiskussion kring kliniska patientfall. Tanken är att de mer teoretiska delarna ska tillhandahålla tillräckligt med kunskap för att eleverna, på en anpassad nivå, ska kunna diskutera och förstå de kliniska patientfallen som följer. Första undervisningstillfället fokuserar på anatomin och fysiologin av några av kroppens centrala organ: hjärtat, kärlen och lungorna. Alkoholens och tobakens effekter på kroppen tas upp i anknytning till organens funktion. Andra undervisningstillfället fokuserar på hjärnan, belöningssystemet och hur alkohol och narkotika påverkar hjärnan och dess funktion. De kliniska patientfallen som tas upp visar på de effekter som alkohol, narkotika och tobak har på dessa organ. Det efterföljande fördjupningsarbetet är ett sätt för eleverna att arbeta vidare med olika aspekter på människokroppen och alkohol, narkotika eller tobak som de tycker är särskilt intressanta. Elevarbetet handleds av läraren och eleverna har möjlighet till hjälp från en anställd på Insamlingsstiftelsen Choice och redovisas senare i skolan inför den egna klassen och eventuellt andra klasser på skolan. Undervisningstillfälle 1: ca 1,5 timme Hjärta, kärl & lungor Alkohol & tobak Kliniska patientfall Undervisningstillfälle 2: ca 1,5 timme Hjärnan & belöningssystemet Alkohol & narkotika Kliniska patientfall Fördjupningsarbete av eleverna 4

7 Förberedelser är A och O för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. Ge er själva den tiden. Ha syftet med er undervisning klart och tydligt formulerat för er själva varför är ni i den här klassen? När ni planerar er undervisning bör ni se nedanstående genomgång som en mall. Det innebär att ni bör ha marginal för att dynamiskt justera och fylla ut stora delar av undervisningen efter de frågor som uppkommer. Undervisningen kan med fördel till stor del centreras kring elevernas egna frågor. Dela upp undervisningen mellan er läkarstudenter. Detta kan göras så att någon diskuterar kort om anatomi och någon om fysiologi. När ett delmoment, t.ex. hjärtat, är klart kan någon av er snabbt förhöra eleverna på det viktigaste samtidigt som den andra ritar upp nästa bild. Jobba som ett lag! Var medveten om att du förmedlar ditt budskap genom tre sätt: din roll som talare: status, kläder, personlighet. Tänk därför på hur du vill presentera dig själv och var medveten om vilket intryck du ger genom exempelvis klädstil, kroppshållning och röstnivå. undervisningens innehåller: fakta och bevis. Ni läkarstudenter framhålls gång på gång av elever och lärare som oerhört trovärdiga avsändare. Grattis! känsloargument: siktet mot mottagarens tolkning, förmågan att beröra eleverna. Undervisningen bygger inte på att genom skrämselpropaganda få eleverna att avstå ett ANT-bruk. Istället är tanken att genom att relatera medicinsk fakta till elevernas sociala kontext få dem att fatta hälsofrämjande beslut. Kontrollera att det finns whiteboardpennor och fungerande dator och projektor i klassrummet. Rita gärna upp bilder ni vill använda er av t.ex. hjärtat, redan innan start. Börja alltid undervisningen med att presentera er, även om någon annan redan har introducerat dig med namn. Berätta att ni är läkarstudenter och dra gärna någon rolig eller intressant historia om någon patient eller liknande ni haft för att fånga elevernas intresse. Inkludera eleverna direkt! Kanske genom en fråga med handuppräckning eller genom att berätta något som fångar elevernas intresse kanske något du nyligen sett på din kliniska placering? Ett tips för att få alerta elever är att berätta att de kommer få en crash course i läkarprogrammet, dvs. de kommer få lära sig allt ni kan komprimerat till 1,5 timme och sedan agera doktorer på slutet. Presentera alltid upplägget för undervisningen innan ni kör igång! Berätta vad ni kommer prata om och gå igenom vid de två undervisningstillfällena. 5

8 Avsluta med att kort sammanfatta det viktigaste ni vill att eleverna tar med sig ifrån dagens tillfälle. Knyt ihop till inledningen. Stanna gärna kvar en liten stund ifall det är några elever som har fler frågor. Kom ihåg att ni är bättre än på eleverna på det här. Undervisningen kommer därför gå hur bra som helst. Det är ok att säga att man inte kan svaret på vissa frågor eller att ni måste kolla upp svaret. Använd er gärna av tavlan och rita egna bilder. Det är i många fall mycket bättre än att använda powerpointen som lätt stjäl elevernas uppmärksamhet från er. Det finns också en risk att man har för mycket text och vänder ryggen mot eleverna om man behöver läsa från slidesen. Den teoretiska genomgången kommer gå i raskt tempo, men svara noggrant på frågor som ställs! Det är bättre att skära ner på allt det ni vill säga än att ignorera frågor. Frågor kan också sparas till pausen eller efter undervisningen. Var noga med att hålla tiden. Ta pauser/bensträckare regelbundet, gärna var 45:e minut. Det viktigt att hålla undervisningen på en sådan nivå att alla verkligen hänger med. Sannolikt är det mer nyttigt för eleverna att ge dem redskap med förenklade termer för att kunna förstå funktioner och processer i kroppen än att delge svåra medicinska och anatomiska termer. För att göra undervisningen dynamisk och fånga elevernas intresse gäller det att involvera eleverna. Använd er gärna av era egna metoder och dela med er av era personliga erfarenheter informationen fastnar bäst med exempel och intressanta berättelser. Ta upp så många exempel från era egna erfarenheter som ni kan! Eleverna tycker att det är jättekul och intressant när kunskapen får praktisk tillämpbarhet. Ett bra mål med undervisningen är att försöka få hela klassen engagerad, inte bara de duktiga eleverna. Detta kan uppnås genom att hela tiden interagera med klassen och även inkludera de elever som sitter långt bak och verkar ointresserade. Ställ frågor till klassen, låt dem komma fram till hur saker hänger ihop. Exempelvis: Alkohol bryts alltså ner av levern och det gör paracetamol också. Vad tror ni det innebär om man kombinerar dessa? Uppmuntra eleverna till att ställa frågor Om ni har en tyst klass, få igång dem genom att ha bikupor eller röra på sig i någon typ av demonstration. Informera! Engagera! Uppmana interaktion och nyfikenhet! Ta ansvar för stämningen i klassrummet så att den blir trevlig och inspirerande: det ska vara en rolig och spännande undervisning för eleverna som förhoppningsvis påverkar beslut som de kommer att fatta under lång tid framöver! 6

9 Börja med att berätta om hjärtat och kärlens fysiologi och anatomi, för att sedan gå in på hur dessa påverkas av alkohol och tobak. Gå därefter vidare till att berätta om lungorna och hur de påverkas av tobak. Avsluta undervisningstillfälle ett med patientfall. Till den teoretiska genomgången rekommenderas ca 45 min och till patientfallen ca 25 min med en paus däremellan. Total tid för undervisningstillfället bör vara ca 1,5 timme. Obligatoriskt innehåll Hjärtats hålrum och blodförsörjning. Blodets cirkulering från hjärta, lungor, hjärta. Artärer och vener. Åderförkalkning, dess effekt på lumen, risken för hjärtattack och stroke Alkoholens roll i hjärt-och-kärlsjukdom inkl. åderförkalkning Lungans lober Andningsprocessen, varför och hur vi andas (mun till alveol) Förklara gasutbytet och kolmonoxids roll i gasutbytet vid rökning Rökning och kärlen: Beläggningar, högt blodtryck och elasticitet Kopplingen mellan rökning och sjuklighet i organ utöver lungorna Minst ett patientfall Engagera eleverna, fråga exempelvis om de vet vart hjärtat sitter? Visa hur eleverna kan känna på hjärtspetsen och låt dem testa på sig själva. Hjärtats storlek är som en knuten näve och vikten som godispåse, 250g. Hjärtats hålrum och namn. Tala om kammare och förmak (håll samma nomenklatur genom hela föreläsningen). Hjärtats blodförsörjning med fokus på kranskärl. Börja med att anknyta till vad ni sagt om anatomin. Ställ väldigt basala frågor. Fråga eleverna om vad hjärtat är? - En pump. Gå igenom funktion av förmak och kammare samt hur tryckgradienter styr blodflödet genom hjärtat. Förflyttningen från kammare till aorta och pulmonalis kan liknas vid att klassrummet är fullt med vätska och att man sedan trycker ner taket så att vätskan forsar ut genom dörren. Förklara klaffarnas roll i att öppnas och stängas vid rätt tillfällen. Berätta om blodets väg: Hjärta lungor hjärta systemkretslopp. Förklara hjärtats krav på syretillförsel som förses med kranskärl (nämn hjärtattack) 7

10 Klargör att artärer går från hjärtat, längre in i kroppen, vener leder till hjärtat. Diskutera skillnader mellan artärer och vener var finns blodvolymen? Prata om åderförkalkning: När man äter mycket fett från t.ex. smör och kött lagras fett in i kärlen, någon känner kanske till att man kan mäta kolesterol och blodfetter? Berätta hur blodkärl känns på en person med åderförkalkning vid obduktion kärlen krasar när man klämmer på dem Visa eleverna hur man kan känna sin puls, låt dem prova. Förklara vad pulsen är. Berätta om inlagringens påverkan på kärlens lumen. Det vill säga att lumen minskar och att trycket ökar. Berätta om hur denna process bidar till hjärtattack och stroke. Det finns ofta många föreställningar om att alkohol inte är särskilt skadligt för kroppen utan tvärtemot kan vara bra för exempelvis hjärtat. Det är därför viktigt att vara tydlig och saklig när man berättar om alkoholens påverkan på kroppen. Bikupa (2 min): Hur påverkas kroppen av alkohol? Be eleverna dela med sig av vad de sa. Spinn vidare på åderförkalkning och kärlen genom att berätta hur alkohol påverkar kärlen och inlagringen. Förklara vad alkohol egentligen är (etanol) och varför säger man att ett glas vin kan vara bra för hjärtat. Lågt till måttligt alkoholintag har inga uppenbart skadliga effekter på hjärta och kärl men kan dock vara skadligt för flera andra delar av kroppen, t.ex. lever. Den debatterade skyddande effekten av alkohol är fortfarande inte helt fastställd och gäller endast äldre och enbart vid låg konsumtion. Är du under 40 år får du inga som helst hälsovinster av alkohol (1). Berätta att pulsen och blodtrycket ökar samt hur detta påverkar kroppen. Förklara hur risken för hjärtarytmier av olika slag ökar, exempelvis förmaksflimmer. Säg att ni återkommer till alkohol och hjärnan vid nästa undervisningstillfälle. Har ni tid: Berätta om något patientfall ni stött på/hört talas om. Berätta varför en alkoholist har röd näsa och går bredbent. En av de verksamma substanserna i tobak är det beroendeframkallande ämnet nikotin. Tobak och nikotin finns i både cigaretter, snus och vattenpipor. Nikotin ökar blodtrycket genom att blodkärlen dras ihop och hjärtat slår snabbare. Berätta hur detta i sin tur påverkar kroppen. Blodcirkulationen blir sämre av nikotin vilket kan ge uttryck i kalla händer och fötter. Förklara vad försämrad blodcirkulation kan leda till. 8

11 Rökning orsakar mindre elasticitet i kärlen en av de stora anledningarna till hjärtoch kärl sjukdomar (2). Även elasticiteten i kärlen hos personer som utsätts för passiv rökning påverkas. Beläggningar hamnar på insidan av kärlen - samband med rökning och detta påverkar kärlens förmåga att slappna av kopplat till högt blodtryck (2). Förklara hur tobak kan bidra till inflammation och svullnad i vissa kärl: vad händer? Berätta om hur denna process bidar till hjärtattack och stroke. Liksom cigaretter innehåller röken från tobaksvattenpipa bl.a. kolmonoxid vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar (förklara varför) samt tjära och tungmetaller som innehåller cancerframkallande ämnen (3). Risken för att drabbas av hjärtinfarkt ökar inte av snusning. Däremot är risken att dö större för en snusare om hen drabbas av en hjärtinfarkt. Studier har också visat att blodkärlens förmåga att vidga sig nästan halverats hos personer som snusat. Det är oerhört viktigt att blodkärlen förmår vidga sig speciellt vid en kroppsansträngning när hjärtat måste arbeta snabbare för att pumpa ut syresatt blod i kroppen (4). - - Dags för 5 min paus? - - Utgå från en ritad bild av lungorna på tavlan. Lungorna är uppdelade i mindre enheter, lober, som får egen luft och blod. Fråga klassen varför vi har tre lober på höger lunga och två på vänster? (hjärtats placering). Beskriv funktionen av pleuran samt det undertryck som skapas mellan pleurabladen. Kartlägg luftvägarna från mun till alveol. Be eleverna känna på trachea. Beskriv lungträdet och dess utgrening. Beskriv funktionen av lungträdet och den ökade arean som skapas (gasutbyte). Fråga om hur man andas? Gå igenom passiv och aktiv andning. Berätta om viktiga andningsmuskler, framför allt diafragma. (Fråga om de har sett personer med andningsproblem använda accessoriska andningsmuskler som intercostales interna, externa.) Testa att känna hur den rör sig när man andas. Lär eleverna hur man knackar för att lyssna på kroppens densitet mer ihåligt ljud vid lungorna. De kan testa på sig själva. Berätta hur gasutbytet sker. Rökning och gasutbyte: kolmonoxid tar syrets plats i de röda blodkropparna påverkar konditionen bland annat. Berätta om att lungblåsorna påverkas av rökning och kan förstöras. Förstörda lungblåsor syns som svarta prickar och växer inte tillbaka (5). 9

12 Berätta om hur flimmerhåren paralyseras vid rökning. Be eleverna att lista några lungsjukdomar de känner till. Förklara därefter vad KOL är: uppstår emfysem i lungorna vilket innebär att väggarna mellan lungblåsorna förstörs och gasutväxlingen inte längre fungerar. KOL gör också lungorna mindre elastisk vilket gör det svårare att få in och tömma ut luften ur lungorna. En frisk lunga kan liknas med en elastisk ballong som man blåser upp, vid KOL blir lungan mer som en papperspåse man blåser in i. Demonstrera gärna med ballong och papperspåse. Fråga eleverna vad de tror att rökning påverkar för organ. Berätta att andningsorganen drabbas mest men i och med att förbränningsprodukterna transporteras runt i kroppen med blodet påverkar rökning många av kroppens organ. Detta förklarar till viss del rökningens roll för cancer i urinblåsan, åderförkalkning, hjärtinfarkt, benskörhet, stroke, pulsåderbristning och magsår (6). Över hälften av ungdomarna i årskurs 2 har rökt vattenpipa. Vattenpipa ses av många som en social och ofarlig aktivitet. Det är därför viktigt att lyfta hälsokonsekvenserna av att röka vattenpipa. Berätta att det inte finns tillräckligt många studier på hälsokonsekvenserna av att röka vattenpipa, men att det sannolikt har samma typ av hälsorisker som vid cigarrettrökning (3). Uppmärksamma eleverna på att eftersom man ofta röker vattenpipa under ganska lång tid (45-60 min) bildas mycket mer rök och därmed även mycket fler farliga ämnen än om man röker en cigarett. 60 min vattenpipsrökning kan ge en lika stor mängd rök som 100 cigaretter eller fler (3). På samma sätt blir den passiva rökningen mycket mer intensiv vid vattenpipa än vid en cigarett. Det kan vara bra för er läkarstudenter att känna till vanliga myter eller föreställningar som många unga har kring hälsokonsekvenser av att snusa eller röka vattenpipa. Genom att vara insatt i hur eleverna uppfattar riskerna kan ni bättre bemöta de argument de har. Dessa myter finns sammanställda på internwebben. - - Dags för 5 min paus? - - Intressant info: Magsår och andra magsjukdomar (Crohns sjukdom) är vanligare bland rökare än icke-rökare. Nikotinhalten i rökande kvinnors livmödrar är mycket hög på p.g.a. surhetsgraden i slemsekretet som gör att nikotin och andra cancerogena ämnen anrikas där (6). Till denna del rekommenderar vi ca min. Nu är eleverna läkare på akuten! Ni kan presentera det ni ska göra som att köra Dr House. Fördelaktigt är om ni delar upp er och eleverna i två grupper i klassrummet. Använd Powerpointen till att visa upp patientfallen så att alla kan se. Ni behöver nödvändigtvis inte hinna med alla fallen. Det är viktigare att lägga tid på att svara på alla frågor som ställs och att se till så att alla förstår. Om det är frågor som är väldigt långt ifrån det ni pratar om kan ni ta dem efter lektionen men även dessa frågor är viktiga att besvara. Det är också viktigt att sluta i tid för att undvika dålig stämning och stressade elever. 10

13 Patienten: Lina, 17 år Varit på festival i en vecka Söker för magbesvär Blodprov visar på förhöjda levervärden Låt eleverna själva diskutera orsakerna till varför patienten söker vård. Förklara varför patienten har vissa symtom. Diskutera vad man kan göra för patienten i detta läge. Förklara vilka riskerna är med att dricka stora mängder alkohol under kort tid jämfört med att dricka lite oftare. Fråga eleverna vilka organ de tror inte påverkas av alkohol. Prata om alkohol ur ett helhetsperspektiv och förklara hur alkohol påverkar varje organ som eleverna nämner. Det här kan kräva lite extra förberedelser. Om ni känner er osäkra på något organ så är det helt ok och ni berättar helt enkelt det. Uppmuntra eleverna till att titta vidare på det själva under fördjupningsarbetet. Patienten: Lasse, 55 år Hostat några månader Gått ned i vikt Blivit remitterad till röntgen Låt eleverna själva komma fram till diagnosen med hjälp av röntgenbilden och genom att ställa frågor till er (ni svarar som patienten). Förklara varför patienten har vissa av symtomen (t.ex. döda flimmerhår leder till ökad risk infektioner) Diskutera vad man kan göra åt cancern? (Ev. testa operera bort ena loben). Varför får man cancer? Diskutera cancerbalansen - hela tiden pågår cancerprocesser i kroppen som kroppen är väldigt bra på att ta kål på. Budskapet är att cancer inte är som rysk roulette- helt cancerfri sedan får man plötsligt cancer. Man kan göra olika saker för att påverka balansen, jämför rökning vs fysisk aktivitet. Stort fokus kan här läggas på olika aspekter av rökning eftersom det inte kommer att tas upp igen under andra undervisningstillfället % av eleverna i årkurs 2 på gymnasiet röker (alltifrån ibland till dagligen). De flesta som röker dagligen vill sluta, 1/3 vill sluta omedelbart. Hur gör man om man vill sluta? (kan få hjälp av Sluta röka linjen Tel: ). 11

14 Bilden föreställer ett hjärta i sagittalsnitt med nekrotiserad del som efter infarkt. Patienten: Marie, 62 år Akut yrsel, illamående Svårt att andas Som en rem som dragits åt över bröstet Kallsvettig Svag puls Låt eleverna själva diskutera utan inom grupperna vad det kan tänkas vara för organ det är fel på. Vad skulle det kunna vara? Är det bråttom? Vad är det som har hänt? Varför gör det ont? Vad har hänt i kärlen och i vilka kärl? Om ni har tid kan ni fråga om de har några egna förslag på hur man skulle kunna åtgärda det? Diskutera vilka riskfaktorer de känner till (ANT-relaterade) och hur de patofysiologiskt kan bidra till infarkt. Till nästa tillfälle: be eleverna att tänka på en situation där de skulle kunna bli erbjuden en drog, vilken drog det skulle vara i den situationen och vilka argument de skulle möta för att testa drogen. Syftet är att så ett frö hos eleven med tankar om hur han/hon faktiskt skulle agera i verklig kontakt med en drog och på så sätt flytta perspektivet närmare eleven. Ni kan dela ut lappar som ni ber dem skriva en föreställning som de har om en viss drog samt be dem skriva ner om de har någon specifik fråga gällande någon drog innan föreläsningen är slut om ni vill. Detta kan leda till att ni kan känna er lite mer förberedd till nästa föreläsning eftersom många av elevernas föreställningar kan komma upp och som kan vara svåra att ta ställning till utan förberedelse. - - Slut på första undervisningstillfället. Stanna gärna kvar ett par minuter efter föreläsningen för att ta emot eventuella frågor från eleverna

15 Börja med att återkoppla till föregående tillfälle - vad minns eleverna om hjärtat, kärlen, lungor och hur de påverkas av alkohol och tobak? Berätta om hjärnans fysiologi och anatomi, för att sedan gå in på belöningssystemet och förutsättningar för beroende. Gå därefter vidare till att berätta om hur alkohol och olika typer av droger påverkar hjärnan och kroppen. Avsluta undervisningstillfälle två med patientfall. Till den teoretiska genomgången rekommenderas ca 45 min och till patientfallen ca 25 min. Total tid för undervisningstillfället bör vara ca 1,5 timme. Obligatoriskt innehåll Hjärnans storlek, funktion, olika delar och exempel på ansvarområden Intracarniellt tryck och stroke Ryggmärgens funktion Nervsystemets uppdelning och hur nerverna fungerar Belöningssystemet, signalsubstanser och dopamin Hur starka påslag av dopamin leder till färre receptorer och minskat välbefinnande av ex mat, sex och träning Eleverna pratar i grupper om vilka droger de kan tänkas bli erbjudna. Argument de kan möta för att prova drogen. Översikt över olika typer av droger och hur de skiljs åt (i stora drag) Konsekvenser av nikotin, alkohol, kombinationen alkohol och paracetamol Cannabis och varför cannabis kan påverka minne, koncentration, inlärning och kognition. Cannabis koppling till dopamin och eufori. Återkoppla till elevernas argument och låt dem ge faktabaserade motargument. Minst ett patientfall Berätta om hjärnans vikt 1,2-1,4 kg. Fråga klassen om var slutar hjärnan? Visa på ryggen var ryggmärgen slutar. Olika delar av hjärnan har olika ansvarsområden, ge några exempel. Beskriv ryggmärgens funktion samt hur nerver löper ut från ryggen och innerverar kroppen. Visa hur reflexer går till eleverna kan testa på sig själva eller en kompis. Beskriv hur nerver utövar effekt (axon och neuronal signalering). Berätta om uppdelningen av nervsystemet. Vad som händer när respektive del är aktiverad, illustrera gärna för att tydliggöra. 13

16 Berätta om hjärnans överordnade funktion och behov av syre. Ta upp andningscentrum, hungercentrum etc. Ett exempel som kan användas är att man svimmar av syrebrist, vilket ökar blodflöde till hjärnan (horisontellt läge). Förklara vad som händer vid ökat intracraniellt tryck (hjärnstamsinklämning, påverkan på andningscentrum) eller ocklusion av kärl (stroke etc). Diskutera kort de olika lobernas funktion. Rita på tavlan och visa var belöningscentrum sitter. Förklara hur man kan veta att olika delar av hjärnan är aktiva (röntgen, t.ex. PET) och beskriv signalsubstansernas funktion. Berätta att dopamin är den aktiva signalsubstansen i belöningscentrum och låt eleverna gissa vad som frisätter dopamin. Förklara att det finns ett linjärt samband mellan hur mycket dopamin som frisätts i belöningscentrum och graden av eufori (7). Genom att mäta aktiviteten i belöningscentrum och graden av dopaminfrisättning går det att fastställa den genomsnittliga graden av eufori som fås av olika stimuli. Låt eleverna gissa euforigraden av olika stimuli och en drog som amfetamin. Amfetamin ger till exempel 10 gånger så stor dopaminfrisättning jämfört med grundnivå (8). Detta illustrerar och förklarar till stor del varför drogmarknaden är så enorm. Berätta att aktivering av belöningscentrum är en mycket stark drivkraft. Som exempel kan nämnas experimentet med musen som svalt ihjäl sig själv genom att utan uppehåll trycka på en knapp som elektriskt stimulerade hjärnan (9). Droger som amfetamin innebär stor skillnad i aktivering av belöningscentrum jämfört med allt annat! Förklara att detta leder till minskat antal receptorer och minskad känslighet för stimuli (10) och att någon som är beroende slutligen måste ta drogen enbart för att uppnå grundnivå av välbefinnande. Detta är en grundprincip för beroende, ett exempel är att om man tar amfetamin 10 dagar tar det 2-3 år innan belöningscentrum återhämtar sig (11). - - Dags för 5 min paus? - - De droger som ni tar upp är de vanligaste, berätta detta redan från början och uppmana eleverna att komma till er efter undervisningen om de har frågor rörande andra droger eller frågor de inte känner att de fått besvarade. På internwebben finns mer information om de vanligaste drogerna. Presentationen av de olika drogerna måste ske i raskt tempo för att tiden ska räcka till. Välj ut något av de fakta som nedan presenteras om varje drog och som du tycker känns extra intressant att presentera, förslagsvis utifrån de föreställningar som inhämtats från eleverna under det första undervisningstillfället och utifrån de positiva argument som kommer upp under framställningen. 14

17 Be eleverna gruppera sig i lämpliga smågrupper (3-6 personer beroende på hur de sitter och vad som känns smidigt) för smådiskussioner. Be grupperna diskutera de situationer då de skulle kunna bli erbjuda olika droger. Skriv upp deras förslag på tavlan. Fråga vilken eleverna tror är de vanligaste drogerna. Be eleverna dela med sig av olika argument de skulle kunna möta för att testa droger. Skriv ner utan att direkt säga om de stämmer eller inte. Inled med att prata om beroende och vad som definierar ett beroende. Visa en översikt över olika typer av droger (centralstimulerande, centraldepressiva hallucinogener, opiater och cannabis). Nikotin är den viktigaste kemiska substansen i tobak och en drog som ger ett mycket starkt fysiologiskt och psykologiskt beroende. Berätta om nikotin och beroendecentrum: frisättning av flera olika signalämnen (neurotransmittorer) i hjärnan, bland annat dopamin, noradrenalin, serotonin och endorfiner. Regelbundet nikotin intag påverkar kroppens naturliga balans av signalämnen och nervimpulser (12). Nikotinet i tobak påverkar flera olika områden i belöningssystemet, t.ex. locus coeruleus och de noradrenerga nervcellerna vilka påverkar rörelser. Andra områden som har acetylcholine som neurotransmittor verkar också påverkas av nikotin. Hippocampus och hjärnbarken är två sådana områden som delvis kan förklara den ökade vakenheten och energin som rökare ofta berättar att de upplever (13). När du röker en cigarett, känner du dig behaglig, lugn och avslappnad, och du kan koncentrera dig bättre. Nikotin ger dessa effekter genom att det imiterar neurotransmittorn acetylkolin i hjärnan. Detta inverkar på hjärnans normala funktion (14). När en person som är nikotinberoende inte får sitt nikotin uppstår abstinens, det vill säga ett starkt sug efter nikotin. Abstinens kan leda till svårigheter att hantera situationer, aggressivitet, spänning, oro och koncentrationssvårigheter. Nikotin tas snabbt upp i lungorna ger en mätbar effekt redan inom några sekunder efter ett halsbloss. Olika droger samverkar, till exempel påverkar alkohol och nikotin samma belöningssystem i kroppen. Nikotin tycks dessutom öka känsligheten för alkohol. För den som vill ändra sina alkoholvanor kan det därför vara en fördel att samtidigt sluta röka eller snusa. På samma sätt kan det vara lättare att sluta med tobak om man samtidigt minskar ner eller slutar dricka alkohol (1). 15

18 Berätta kort om hur alkohol fungerar, att det påverkar många system i hjärnan och stänger ner delar av hjärnan som gör oss mer sofistikerade och konsekvenstänkande och hämmar oss från bl.a. aggressiva beteenden. Alkohol påverkar inte bara de grundläggande områdena av belöningssystemet men påverkar också flera andra områden som har GABA som neurotransmittor. GABA är en av de vanligaste neurotransmittorerna i t.ex. hjärnbarken, lillhjärnan, hippocampus och amygdala (12). Alkohol ger stark dopaminfrisättning % av svenskarna blir beroende av alkohol någon gång i livet. Det finns inga hälsovinster av alkoholkonsumtion för personer under 40 år. På kort sikt (intoxikation): medvetslöshet, aspiration, hypotermi, hypoglykemi med kramper, hjärtklappning. Starka abstinenssymtom kan uppstå. På lång sikt: Kraftigt supande under några veckors tid kan leda till hjärnskador och demens som inte går att bota (wernicke- korsakoff). Ökad risk för livshotande inflammation i bukspottskörteln (pancreatit, ökad risk även en nattsupande) leverskador som kan leda till svikt och transplantationsbehov. Högkonsumtion av alkohol bedöms kunna orsaka ¼ av essentiell hypertoni i Sverige. Vid infertilitetsutredningar hos män är högkonsumtion av alkohol orsak i mer än 1/3 av fallen. Riskbruk kan förvärra och utlösa många vanliga hudsjukdomar t.ex. psoriasis. Alkoholmissbruk kan ligga bakom långvarig smärtproblematik, kronisk trötthet, ångest, oro och nedstämdhet. Bruk av alkohol är en av de viktigaste riskfaktorerna för självmord. Det är relativt vanligt bland gymnasieeleverna att blanda alkohol med läkemedel för att uppnå berusningseffekt (se patientfall 5). Vanligast är att blanda paracetamol med alkohol men det är även vanligt med ipren, hostmedicin, astmaspray samt penicillin. Även smärtstillande preparat av morfintyp och lugnande tabletter av bensodiazepintyp (ex sömnmedel) används. På grund av detta är det viktigt att berätta att flera av dessa inte har någon potential att skapa rus samt om skademekanismerna för skadliga kombinationer. Det kan nämnas att levern vid intag av alkohol blir upptagen med att bryta ner alkoholen varför den inte hinner med att bryta ner skadliga slaggprodukter av alvedon som då kan leda till akut leversvikt. Det kan nämnas att morfin hämmar andningscentrum och att denna effekt förstärks av alkohol (gäller även hostmedicin av cocillana- typ). Berätta att bensodiazepiner finns i exempelvis receptbelagda sömnmedel som Sobril och Stesolid. Om bensodiazepiner kan nämnas att de liknar alkohol på så sätt att de slår på flera olika system och stänger ner olika typer av signalering i hjärnan samt att det förstärker effekten av alkohol och morfin. 16

19 På kort sikt (risker även vid måttlig intoxikation och särskilt i kombination med alkohol): Hypotermi och andningsinsufficiens, koma, sänkt omdöme, sluddrigt tal, klart samband finns mellan användande av bensodiazepiner och orimligt aggressivt beteende och våldsbrott samt sexuella handlingar som våldtäkt. Gå igenom lite enkelt hur cannabis fungerar, varför det känns behagligt att nyttja (belöningscentrum) och försök framför allt att objektivt förklara områden som rör de positiva argumenten som framförts utan att direkt hänvisa till dem. Förklara varför många kan tänkas använda cannabis? Återkoppla till belöningscentrum och dopaminfrisättning. Det mest aktiva ämnet i cannabis är THC (tetrahydrocannibol) som har egna sensorsystem i hjärnan (cannabinoidreceptorer) och starkt påverkar psyket. Förutom dopaminfrisättning i belöningscentrum påverkar aktiva cannabissensorer kognitiv funktion och stressreaktioner. Spice eller liknande rökmixar, är syntetiskt framställda cannabinoidpreparat som ofta benämns som nätdroger. De har i många fall liknande symtom som cannabis (även om det är svårt att veta exakt vad de innehåller och därmed hur de kommer påverka kroppen). Dessa substanser är nu olagliga. Nedan följer ett axplock av skador och sjukdomar som kan följa av cannabismissbruk: På kort sikt (intoxikation): eufori (belöningscentrum!), hallucinationer, sänkt kognition, sedering, takykard, hyseriskt skratt, rödögd. Ruset kan utlösa ångestattacker och panikångestattacker. Det är möjligt att få besvärliga abstinenssymtom efter cannabisbruk, och detta kan hålla i under lång tid med bl.a. depression, personlighetsförändring (mer inåtvänd), slapphet och ändrad verklighetsuppfattning. På lång sikt: efter bruk av cannabis ses kognitiva effekter i flera veckors tid eftersom det kan konserveras i fettet och sedan långsamt läcka ut därifrån. Framförallt ser man sänkt kognition- närminnet, koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan kan vara sänkt länge efter intag med sämre studieresultat som följd (relatera till vilka delar av hjärnan dessa funktioner finns i). Dessutom huvudvärk, illamående, yrsel, oligospermi, beroendeutveckling, depression, risk att utveckla schizofreni och ökad suicidrisk bland brukare. Minskad fertilitet ses hos både manliga och kvinnliga cannabismissbrukare. Fysiskt riskerar även dessa cancer i luftvägarna, hjärt- och kärlsjukdomar samt kronisk bronkit. Be dem nu endast ge ett argument mot som de tycker är det bästa. Syftet är att de ska tänka igenom och själva förlika sig med åtminstone något motargument som de tycker är starkt och kanske själva skulle kunna använda sig av. Berätta att opiater härstammar från vallmoblomman. Förklara hur morfin fungerar (utan att direkt nämna morfin), be eleverna gissa när inom sjukvården man skulle vilja använda något sådant. Berätta att heroin är en mer raffinerad version av morfin och att det kan vara den mest beroendeframkallande drogen. 17

20 Gå igenom lätt om hur amfetamin fungerar och varför det känns behagligt att använda (belöningscentrum). Amfetamin (och kokain) stressar kroppen (sympatomimetika) och lurar kroppen att den måste fly (flight or fight). Detta gör att blodtrycket och pulsen höjs kraftigt. På kort sikt (intoxikation): eufori (belöningsscentrum!), agitation, paranoid psykos, kräkning, diarré, kramper, hypertension, hypertermi, chockbild med koma. Cerebrovaskulärt syndrom med trombos eller blödning. Amfetamin har ofta lindrigare abstinenssymtom än t.ex. cannabis. På lång sikt: bl.a. svår beroendeutveckling, tics, koncentrationssvårigheter, depression, paranoia, kardiovaskulära skador och tandskador. Död i stroke, akut hjärtsjukdom och våldsam död. Har ni tid kan ni avsluta med att ge något exempel från era erfarenheter av patienter med abstinens eller psykos. - - Dags för 5 min paus? - - För att befästa det ni nyss pratat om ska eleverna nu själv komma med motargument till att bruka drogerna. Ni agerar personer som vill ta respektive drog med hjälp av deras argument som ni skrivit på tavlan och eleverna får komma med motargument. Kan de inte komma med rimliga argument (alla argument för att ta drogen kanske heller inte är helt förkastliga) kan ni provocera genom att säga att ni då tar drogen. Gå på detta sätt igenom samtliga droger som tagits upp. Få eleverna att använda den kunskap de lärt sig om drogernas effekter på kroppen och dess organ. Till denna del rekommenderar vi ca min. Upplägget är mycket likt det vid första tillfället. Dela upp klassen i två halvor och säg till eleverna att de nu är de som är läkare! Patienten: Petter, 21 år Kommer till husläkare Har problem i skolan Känner sig sänkt Orolig för cancer Låt eleverna fråga er (ni agerar patient i varsin av grupperna) frågor för att komma närmare diagnosen och diskutera differentialdiagnoser (till exempel depression). Vad ska man säga till patienten och hur ska man förklara för honom hur hans livsstil påverkar honom fysiskt? Om tid finns är det en god idé att låta eleverna komma med fler av sin frågor rörande cannabis när ni nu är i en mindre grupp. 18

21 Patienten: Sanna, 17 år Inkommer medvetandesänkt till akuten kl Låst in sig på toaletten efter att pojkvän gjort slut Pappan ringt ambulans när han inte fått kontakt Man har hittat flera burkar/ kartor med piller, oklart vilken sort Använd samma upplägg som i tidigare fall och låt eleverna fundera på vad man kan göra i akutrummet och vad man kan säga till pappan och flickan om hon vaknar upp. Vilka är de allvarligaste riskerna för henne nu? Patienten: Adam, 19 år Inkommer i ambulans till akuten kl fredag natt Är mycket rädd Ena sidan av ansiktet hänger Kan inte röra höger ben eller arm Använd samma upplägg. Låt eleverna lista ut patofysiologin bakom blödningen, d.v.s. kraftigt höjt blodtryck. Detta fall väver samman kunskaperna från de båda undervisningstillfällena. Om ni inte hinner alla fall för att det har varit mycket frågor bland eleverna så gör det ingenting! Om det är frågor som är väldigt långt ifrån det ni pratar om kan ni ta dem efter lektionen det är viktigt att svara även på dessa frågor. - - Slut på andra undervisningstillfället. Stanna gärna kvar ett par minuter efter föreläsningen för att ta emot eventuella frågor från eleverna

22 Efter de två undervisningstillfällena är det dags för eleverna att sätta igång med sina egna arbeten. Detta arbete kräver inget engagemang från er läkarstudenter. Er uppgift är att genomföra undervisningarna, elevarbetena handleds sedan av läraren och anställda på Insamlingsstiftelsen Choice. Det kan dock vara bra att känna till hela TUTCH-programmets upplägg och hur klasserna ni undervisat i arbetar vidare med den kunskap ni spridit. Elevarbetena genomförs i grupp om ett par elever i varje. Syftet med arbetet är att ge eleverna möjlighet att fördjupa sig inom något område kopplat till kroppen och ANT som de tycker är särskilt intressant. Det kan vara något som ni läkarstudenter berört eller en frågeställning som eleverna kommit på i anslutning till era undervisningar. Eleverna är fria att bestämma vad de vill arbeta och i samråd med läraren sätts en tidsram för arbetet. Efter ett par veckor redovisar eleverna sina arbeten för varandra. Vid redovisningstillfället har de även möjlighet att bjuda in andra elever på skolan att ta del av arbetena. På så sätt sprids kunskapen och intresset för människokroppen och alkohol, narkotika och tobak vidare på skolan. Elevernas arbeten betygsätts av ansvarig lärare. Ni läkarstudenter är varmt välkomna att närvara vid redovisningen om ni själva har tid och lust. 20

23 Binder, S., Navratil, K., Halek, J Chronic smoking and its effect on arterial stiffness. Biomed Pap Med Fac Univ Palacky Olomouc Czech Repub. 2008, 152(2): Statens folkhälsoinstitut, FHI Vattenpipa rök utan risk? Hälsoeffekter, vanor, attityder och tillsyn. 4. (uppdaterad ). 5. Drugsmart Vad händer i lungorna vid rökning? (uppdaterad ) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 6. Tobaksfakta Hälsoeffekter av rökning. (uppdaterad ) 7. Volkow ND, Fowler JS, Wang GJ Role of dopamine in drug reinforcement and addiction in humans: results from imaging studies. Behav. Pharmacol. 2002b;13: Di Chiara G, Imperato A Drugs abused by humans preferentially increase synaptic dopamine concentrations in the mesolimbic system of freely moving rats. Proc Natl Acad Sci U S A Jul; 85(14): Olds J Satiation effects in self-stimulation of the brain. J. Comp. Physiol. 1958a;51: Volkow N D, Fowler J S, Wolf A P, Schlyer D, Shiue C H, Albert R, Dewey S L,Logan J, Bendriem B, Christman D, Hitzemann R, Henn F Effects of chronic cocaine abuse on postsynaptic dopamine receptors. Am J Psychiatry 147: Melenga, W.P., et.al Recovery of striatal dopamine function after acute amphetamine-and methamphetamine- induced neuroxticity in the vervet monkey. Brain Research. 766(1-2) Haufman, S Fakta om rökning och att sluta röka. GlaxoSmithKline (uppdaterad ) (uppdaterad )

24 22

25 23

26 Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har sedan 1986 studerat trender i svenska ungdomars alkohol- narkotika- och tobaksvanor. Nedan följer en sammanfattning av CANs senaste rapport Skolelevers drogvanor Rapport 139. Tillgänglig på: [Hämtad ]. Alkoholkonsumtionen har en nedåtgående trend för både tjejer och killar. Det gäller både intensivkonsumtion, årsförbrukning och andelen som debuterat som alkoholkonsumenter. Trots fallande trender finns det fortfarande ett utbrett alkoholbruk bland gymnasieeleverna. I den senaste rapporten från 2013 angav 77 % av eleverna i årskurs två på gymnasiet att de har ett alkoholbruk. 33 % av killarna och 25 % av tjejerna i årskurs två klassas som intensivkonsumenter av alkohol, dvs. konsumerar en flaska vin eller motsvarande vid samma tillfälle minst en gång i månaden. Den genomsnittliga årsförbrukningen av alkohol är motsvarande 4,1 liter ren alkohol per person för killarna och 2,7 liter för tjejerna. Vad gäller tobaksanvändning har andelen legat relativt konstant de senaste åren. Bland killarna i årskurs två på gymnasiet angav 25 % att de röker och bland tjejerna var det 31 % (4). Andelen dagligrökare är 9 % bland tjejerna och 6 % bland killarna % av gymnasieeleverna som röker cigaretter anger att de vill sluta, direkt eller i framtiden. Andelen gymnasieelever i årskurs två som snusar är 22 % bland killarna och 5 % bland tjejerna. Till skillnad mot bruket av alkohol och tobak så ökar användningen av narkotika bland gymnasieungdomar och andelen elever i årskurs två på gymnasiet som någon gång har använt narkotika är 19 % av killarna och 14 % av tjejerna. Cannabis är den klart vanligaste drogen och av de som någon gång testat narkotika har över 90 % använt cannabis. Andelen som brukar cannabis frekvent är ungefär dubbelt så vanligt bland killar jämfört med tjejer. Det ökande cannabisbruket uppmärksammas allt mer som ett växande hot mot ungas hälsa. Spice (eller liknande rökmixar) är syntestiskt framställda cannabinoidpreparat som ofta benämns som nätdroger. Av de som någon gång använt narkotika har ca en tredjedel testat spice. De resterande narkotikaklassade preparaten är ovanliga bland gymnasieelever och har använts av färre än 10 %. 24

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare.

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Alkohol och tobak Presentation OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

LÄKARSTUDENTER STÄRKER UNGDOMAR MOT SKADLIGT BRUK AV ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK

LÄKARSTUDENTER STÄRKER UNGDOMAR MOT SKADLIGT BRUK AV ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK LÄKARSTUDENTER STÄRKER UNGDOMAR MOT SKADLIGT BRUK AV ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK Utvärderingsrapport 2014 Insamlingsstiftelsen Choice är en ideell, politiskt- och religiöst-obunden organisation som arbetar

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar?

Föräldramöte Tobak. Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar? 1 (7) Föräldramöte Tobak 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja röka samt se möjligheter till samarbete

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation du väljer din väg. Broschyren är framtagen genom ett samarbete mellan nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut distributionstjänst

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Arbetsblad Gruppträff 2 Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Tips för ökad motivation: Var noga med att definiera dina individuella mål och önskade hälsovinster

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Tobak. www.ens2000.se

Tobak. www.ens2000.se Att få våra ungdomar att säga Nej till tobak är bland det mest hälsoförebyggande vi kan göra. Tobak är enligt Världshälsoorganisationen, WHO, den absolut den största enskilda hälsorisken i västvärlden.

Läs mer

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig!

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig! Jag har bestämt mig! Innehåll klassbesöket Om hur ni/vi kommer att följa upp Tobaksfri Duo - alla gånger eleverna kommer till FTV och träffar er - med en årlig försäkran Om dig och Tobaksfri Duo Berätta

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014

En tobaksfri generation. Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 En tobaksfri generation Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014 Länkar http://www.lakemedelsverket.se/alla-nyheter/nyheter-2013/e-cigaretter-med-nikotin-ar-vanligtvis-lakemedel/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Råd när du ska bli tobaksfri Bara du kan bestämma om du ska sluta med tobak och bara du kan lyckas. Att fatta ett genomtänkt beslut kan vara helt avgörande

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Lärarmaterial. Kropp och hälsa sidan 1. Mål ur Lgr 11: Kost. Frukost. Författare: Torsten Bengtsson

Lärarmaterial. Kropp och hälsa sidan 1. Mål ur Lgr 11: Kost. Frukost. Författare: Torsten Bengtsson Kropp och hälsa sidan 1 Lärarmaterial Författare: Torsten Bengtsson Mål ur Lgr 11: Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.

Läs mer

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare

Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare Hanna Broberg Produk/onsledare och Utbildare !! Över 30 år av tobaksförebyggande arbete 1979 2011 Sverige ett av världens bästa länder på att inte röka! Vuxenbefolkning Män 10% dagligrökare Kvinnor 12%

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin 4 mg komprimerad sugtablett Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Dette läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Elektronisk cigarett PÅ NÄTET. Elektronisk cigarett HUR FUNGERAR DEN? Elektronisk cigarett MITT FÖRSTA MÖTE MED EC

Elektronisk cigarett PÅ NÄTET. Elektronisk cigarett HUR FUNGERAR DEN? Elektronisk cigarett MITT FÖRSTA MÖTE MED EC Elektronisk cigarett PÅ NÄTET Elektronisk cigarett HUR FUNGERAR DEN? Är en ny klass nikotinprodukt och ett inhalationssystem för nikotin och kemikalier med hjälp av ett batteri Lysdiod Simulerar glöd Förångare

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer