Detta är ett särtryck. hållbarhetsredovisning ur Vattenfalls HÅLLBARHETSREDOVISNING ANSVAR - EN DEL AV VÅR VARDAG

Transkript

1 Detta är ett särtryck ur Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2005 HÅLLBARHETSREDOVISNING ANSVAR - EN DEL AV VÅR VARDAG

2 Detta är Vattenfall Vattenfall är Europas fjärde största elproducent och regionens största värmeproducent. Koncernens omsättning uppgick till MSEK Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag. I dag bedrivs verksamheten i Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och Polen. Vattenfall verkar inom hela värdekedjan för el, dvs. produktion, transmission, distribution och försäljning. Vattenfall bedriver även elhandel och producerar, distribuerar och säljer värme. Koncernen har mer än anställda och moderbolaget Vattenfall AB ägs till 100 procent av svenska staten. Vattenfalls produktion per marknad, TWh Vattenfalls marknader Norden* Vattenfall producerar omkring 20 procent av den el som förbrukas i Norden. Den el som produceras kommer nästan uteslutande från kärnkraft och vattenkraft. Elen säljs till cirka 0,9 miljoner kunder i hela Norden. Vattenfall har även en betydande värmeproduktion, till stor del baserad på biobränslen, och säljer fjärrvärme och så kallad färdig värme. Vattenfall äger och driver elnät samt distribuerar el till 1,3 miljoner nätkunder i Sverige och Finland. Vattenfall bedriver även konsult-, entreprenad- och FoU-verksamhet, främst inom energisektorn. 35 Vattenfallkoncernen 81,5 18 Tyskland 6 Norden 11 3,5 Polen Tyskland Vattenfall producerar nästan 14 procent av den el som förbrukas i Tyskland och är därmed landets tredje största elproducent. Produktionen består till cirka 80 procent av fossilkraft, huvudsakligen baserad på egen brunkolsbrytning. Vattenfalls kolkraftverk tillhör världens modernaste. Vattenfall producerar även värme och har en omfattande fjärrvärmeförsäljning främst i Berlin och Hamburg. Inom elnät äger och driver Vattenfall såväl högspänningsnät som region- och lokalnät. Det totala antalet nätkunder uppgår till cirka 3,4 miljoner och antalet elkunder till cirka 2,9 miljoner. Polen Värmeproduktion och värmeförsäljning utgör största delen av verksamheten och Vattenfall har en marknadsandel på cirka 27 procent. I mindre omfattning produceras även el. Vattenfall äger och driver elnät samt distribuerar el till 1,1 miljoner nätkunder, främst i sydvästra delen av landet. Antalet elkunder uppgår till cirka 1,1 miljoner. Vattenkraft Fossilbaserad kraft Kärnkraft Värme *) Den 1 juli 2006 tog Vattenfall över 24 procent av produktionskapaciteten i de danska företagen Elsam och E2 och är nu den näst största aktören på den danska marknaden. Avtalet omfattar fem kol- och gaseldade kraftvärmeanläggningar och ett stort antal vindkraftverk, vilket innebär att Vattenfalls vindkraftskapacitet tjugodubblas och att företaget blir en av Europas fem största vindkraftproducenter.

3 Vattenfalls totala el- och värmeproduktion TWh 250 Utsläpp av koldioxid har minskat med en tredjedel jämfört med 1990, för både värme och el g CO 2 /kwh Lönsamhet % El Värme 1 Variationer på kort sikt beror på variationer i klimat, konjunktur m.m. 1) Värme Värme Värme omfattar även ånga och kyla. Elproduktion Värmeproduktion 1) Totala CO 2 -utsläpp från Vattenfalls el- och värmeproduktion, inklusive förvärvade företag. Uppskattning för Räntabilitet på eget kapital 1 (Sw. GAAP) Räntabilitet på eget kapital 1 (IFRS) Avkastning på nettotillgångar 1 (Sw. GAAP) Avkastning på nettotillgångar 1 (IFRS) 1) Exkl. jämförelsestörande poster. Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Årets resultat, MSEK Räntabilitet på eget kapital, % 22,0 15,6 Investeringar, MSEK Genomsnittligt antal anställda Sverige Finland Tyskland Polen Övriga länder Totalt Elproduktion, TWh* 174,9 173,7 Värmeproduktion, TWh* 35,3 36,5 CO 2 -utsläpp, kiloton Sverige Finland Tyskland Polen Totalt Elproduktion 2005 % Fossila bränslen, 40 Kärnkraft, 37 Vattenkraft och andra förnybara energikällor 1, 23 1) Vindkraft, biobränsle och avfall ingår i dessa volymer med sammanlagt 0,5 TWh för 2005 Värmeproduktion 2005 % El, spillvärme och andra energikällor, 3 Biobränslen och avfall, 14 Fossila bränslen, 83 Nettoomsättning per marknad 2005** MSEK Tyskland Norden Polen Omräkningskurs per bokslutsdatum, räkenskapsåret 2005 (31 dec 2005) SEK/EUR: 9,43. *) Energirelaterade uppgifter i hållbarhetsredovisningen baseras på intern miljöredovisning. Värmeproduktion omfattar även ånga och kyla. **) Omfattar ej segmentet Övrigt (se årsredovisningen 2005).

4 34 Vattenfall står för nytänkande inom den europeiska kraftbranschen. Vi gör betydande investeringar i lösningar och initiativ för att skapa nya energisystem som gynnar en hållbar samhällsutveckling. Vi kommer inte att skörda frukterna av detta än på ett tag, eftersom vi talar om långsiktiga investeringar som ger resultat om år. Genom att redan i dag börja utforma framtidens energiförsörjning kommer vi successivt att lägga grunden för ett hållbart samhälle. Läs mer om sex av våra nyckelområden där vi arbetar för framtiden: Miljö, sidan 36 Vi vill bidra till att förbättra människors hälsa och lev nadsvillkor genom att använda våra resurser effektivt och ansvarsfullt och begränsa påverkan på miljön och den biologiska mångfalden. Vi har till exempel gjort följande: nvesterat nvesterat nvesterat miljarder kronor i förn bar förn bar förn bar energipro energipro energipro duktion enbart i Norden sedan nvesterat nvesterat nvesterat cirka miljoner kronor i orskning orskning orskning och Utveckling på området förn bar energi sedan lanerat lanerat lanerat stora investeringar i förn bar förn bar förn bar energipro energipro energipro duktion på omkring 4 miljarder kronor. Vi arbetar för att bromsa klimatförändringarna Vi gör långsiktiga investeringar och tar initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser globalt. Vi har till exempel tagit fram ett förslag till global modell för utsläppsreducering för att bromsa koldioxidutsläppen och vi fortsätter att öka effektiviteten i befintliga kraftanläggningar. (s. 8) Vi tryggar kärnbränslecykeln Vi tar vårt ansvar på kärnkraftsområdet från gruvbrytning till slutförvar. Vi ställer till exempel strikta krav på våra leverantörer och utvecklar metoder för säker slutförvaring. (s. 13) ptimerat ptimerat ptimerat vår verksamhet vilket lett till minskade utsläpp och en effektivare resursanvändning. örjat örjat örjat b gga b gga b gga en pilotanläggning för ett koldioxid koldioxid koldioxid fritt kolkraftverk. Samhälle, sidan 3 Vi vill delta aktivt i dialogen om framtidens energi s stem och främja förbättringar på marknader där vi verkar. Vi har till exempel gjort följande: enomfört enomfört enomfört omfattande investeringssatsningar för att förbättra leveranssäkerheten i våra elnät. ortsatt ortsatt ortsatt med investeringsprogram om totalt mil mil mil Vi investerar i förnybar energi Just nu bygger vi Sveriges största vindkraftpark vid Lillgrund i Skåne och flera andra satsningar planeras inom förnybar energi. Vattenfall är en av världens största användare av biobränsle och vi undersöker även möjligheten att utnyttja vågkraft och andra alternativa energikällor. (s. 18) Vi arbetar för en säker energiförsörjning för våra kunder På kort sikt genom att öka effektiviteten i distribution, transmission och produktion och på lång sikt genom att delta i utveckling av olika energikällor och energitekniker. Vi gör till exempel stora investeringar inom kärnkraft, fossila bränslen, vattenkraft och vindkraft, samt för att förbättra nätens driftsäkerhet. (s. 22) HÅLLBARHETSREDOVISNING 2005 Anders Dahl, som är chef för vindkraftsorganisationen inom Vattenfall Norden, visar var Sveriges största vindkraftpark, Lillgrund, ska ligga. jarder kronor på kärnkraftsområdet och 6 miljarder kronor inom vattenkraft för att tr gga energiförsörj ningen. ngagerat ngagerat ngagerat oss i utvecklingen av de regioner där vi verkar vilket omfattar projekten nlandskraft i Sverige nitiative for emplo ment i T skland och Switch to Silesia i Polen. Stärkt medarbetarnas engagemang med f ra f ra f ra procent procent procent enheter jämfört med 004 i medarbetarundersök ningen M Opinion. Tilldelats utmärkelsen Sveriges bästa arbetsgivare 006. nfört nfört nfört en koncernomfattande process för strategisk kompetensplanering. Vi använder fossila bränslen effektivt Vi fortsätter att öka effektiviteten i användningen av fossila bränslen. Till exempel planeras två toppmoderna anläggningar som kan ersätta äldre teknik. Vi bygger även en pilotanläggning för ett koldioxidfritt kolkraftverk. (s. 25) Vi är ledande inom energisektorn Vi tar initiativ för rättvisa, öppna och tydliga marknader och förbättrar våra kundrelationer. Vi arbetar bland annat för ökad energieffektivitet och öppna, tydliga marknader. (s. 30) Vattenfalls ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare. För att nå dit, satsar vi bland annat på trainee- och chefsutvecklingsprogram. Bilden visar Stefanie Collman, en av deltagarna i Vattenfall Core Management Programme, och Diego Klappenbach, en av deltagarna i Vattenfalls internationella traineeprogram. Ekonomi, sidan 40 Vi vill tillhandahålla energi på konkurrenskraftiga villkor och därigenom bidra till en positiv utveckling för både kunderna och samhället liksom för Vatten fall. Vi har till exempel gjort följande: kat kat kat omsättningen under året med procent till 1 9 miljarder kronor. kat kat kat resultatet per aktie med procent till 146 kronor. kat kat kat rörelseresultatet rörelseresultatet rörelseresultatet exkl. jämförelsestörande pos pos pos ter med 8 procent till 4 7 miljarder kronor. elat elat ut på miljarder kronor till ägaren ägaren ägaren svenska staten. 35 Hållbarhetsredovisningen i korthet Vattenfall publicerar årligen en hållbarhetsredovisning där vi redovisar hur vår verksamhet påverkar samhället och hur vi lever upp till de förväntningar som finns på oss som företag. I denna förkortade version av redovisningen finns den viktigaste informationen om våra insatser på hållbarhetsområdet under Rapporten beskriver sex områden som är mycket viktiga för Vattenfall ur hållbarhetssynpunkt: klimatfrågan, kärnbränslecykeln, satsningar på förnybar energi, fossila bränslen, säker energiförsörjning och vår roll på marknaden. På sista sidan finns ett index för själva redovisningsavsnittet, som finns i den fullständiga hållbarhetsredovisningen. Indexet kan användas som vägledning när man vill söka mer information. Vattenfalls hållbarhetsredovisning följer riktlinjerna för GRI (Global Reporting Initiative), den vanligaste standarden för hållbarhetsredovisningar. Särtrycket finns på danska, tyska, svenska, finska och polska. Den fullständiga rapporten finns enbart på engelska. Mer information finns på com/csr. Detta är ett särtryck ur Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2005 Det här vill vi 1 I första avsnittet beskriver vi vår vision och våra mål på hållbarhetsområdet och definierar vår roll i samhället. Här hittar du även VD:s kommentarer om vår roll och våra mål. Vår hållbarhetsvision 1 VD-kommentar 3 Bromsa klimatförändringarna 8 VAT TEN FALL S HÅLLBARHETSRED OVISNING VAT TEN FALL S HÅLLBARHETSRED OVISNING Det här gör vi 6 I avsnitt två beskrivs vårt praktiska arbete med sex mycket viktiga hållbarhetsfrågor. Här ingår såväl verksamhetsåtgärder och strategiska åtgärder som forskning och utveckling. Trygga kärnbränslecykeln 13 Investeringar i förnybar energi 18 Säkra energiförsörjningen för kunderna 22 Använda fossila bränslen effektivt 25 Vara ledande inom energisektorn 30 Miljö 36 VAT TEN FALL S HÅLLBARHETSRED OVISNING VAT TEN FALL S HÅLLBARHETSRED OVISNING Det här har vi uppnått 34 Avsnitt tre är en översikt av våra resultat inom miljö, samhälle och ekomomi. Samhälle 38 Ekonomi 40 Innehållsindex enligt GRI 42 Kontaktpersoner 44

5 Det här vill vi Vi vill utveckla våra kunders konkurrenskraft, miljö och livskvalitet genom effektiva energilösningar och service i världsklass. Att tillgodose behoven hos dagens kunder får dock aldrig ske på bekostnad av kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vi måste vara medvetna om att vi tvingas göra avvägningar mellan en trygg energiförsörjning och miljöpåverkan. Hur stor påverkan som är acceptabel måste bestämmas i dialog med samhället. Ramarna för detta utgörs av regelverk och marknadsmekanismer. Vattenfall har en hög ambitionsnivå och vi bidrar till en hållbar utveckling genom våra beslut och våra handlingar, men också genom att dela med oss av vår samlade kunskap så att den kan gagna omvärlden.

6 Vår hållbarhetsvision Tillgång till energi ÄR en förutsättning för hållbar utveckling Det är vår uppgift och vårt ansvar att tillhandahålla energilösningar som svarar mot kundernas behov och bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Sådana lösningar måste ta hänsyn till miljön, kunderna, medarbetarna och samhället som helhet. Vattenfalls tolkning av begreppet hållbar utveckling bygger på Riokonventionen och Brundtland-rapporten, där det sägs att hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Tillgång till energi år en förutsättning för hållbar utveckling. Vattenfalls uppgift är att förse sina kunder med el och värme. En viktig hörnsten i vår affärsfilosofi är att vi ska vara nummer ett för ekonomin, miljön och kunden tre väsentliga komponenter inom hållbar utveckling enligt oss. Vattenfall har höga ambitioner och arbetar aktivt för en hållbar utveckling. Vi vill bidra till en hållbar utveckling genom våra beslut och våra handlingar, men också genom att dela med oss av vår samlade kunskap, så att den även gagnar omvärlden. Vår ambition är att driva våra anläggningar på bästa sätt och att bli en benchmark, en måttstock för branschen. Det omfattar allt från miljöeffektivitet i det dagliga arbetet till betydande investeringar. Vi är övertygade om att åtgärder för en hållbar utveckling måste bygga på vetenskapliga data och rationella analyser. De relativa fördelarna med alla energialternativ måste utvärderas utifrån egenskaper och förmåga att samverka i ett energisystem. Avvägningar måste alltid göras mellan energiförsörjning och miljöpåverkan. Vi måste tillsammans med övriga i samhället fastställa vilken grad av miljöpåverkan vi kan godta. Ramarna för detta utgörs av regelverk och marknadsmekanismer. Vattenfall anser att marknadsekonomin är det bästa instrumentet för att kompromissa mellan skilda intressen. Det behövs ett väl genomtänkt regelverk för att åstadkomma rättvisa villkor och uppnå gemensamma mål och ambitioner. Helhetssyn på hållbar utveckling Vattenfall understryker vikten av att ha en helhetssyn på hållbar utveckling. Vi anser att hållbar utveckling är en ständigt pågående process där ekonomi, miljö och samhälle ingår. Vattenfall måste självklart skapa värden för alla dessa, men ekonomisk styrka är en förutsättning för att skapa värden för samhället och miljön. Miljö Vi bidrar till att förbättra människors hälsa och levnadsvillkor genom att använda våra resurser effektivt och ansvarsfullt och begränsa påverkan på miljön och den biologiska mångfalden. Ekonomi Vi tillhandahåller energi på konkurrenskraftiga villkor och bidrar därigenom till en positiv utveckling för både kunderna och samhället, liksom för Vattenfall. Samhälle Vi deltar aktivt i dialogen om framtidens energisystem och arbetar för förbättringar på marknader där vi verkar. Vattenfalls uppförandekod (Code of Conduct) följs i all vår verksamhet. 2

7 VD-KOMMENTAR Samhället är vår kund I alla tider har människor brottats med frågan om hur naturens resurser ska utnyttjas. Från förhistoriska försök att tämja elden till dagens djuphavsborrning efter olja människan har ständigt försökt att dra nytta av den kraft vår planet gömmer. Så var fortfarande perspektivet när grunden till dagens Vattenfall lades. Ingenjörerna som uppförde de första stora vattenkraftsdammarna och byggde kraftverk och kraftledningar för att förse människor med el, var gårdagens pionjärer. I dag ser vi lite annorlunda på de här insatserna. Det handlar inte längre om att bemästra naturen. I stället talar vi om hållbarhet, att hitta en jämvikt mellan att använda och att bevara våra resurser. Dessutom har samhällets förväntningar och krav på energibolagen ändrats. Nästan dagligen yttras starka åsikter om till exempel prisnivåer, hur marknaden sätter priser, hur elförsörjningen är organiserad och vilka miljöeffekterna blir. Det betyder också att rollen för Vattenfall och andra energiföretag måste omdefinieras. Vi måste ta steget från att vara exploatörer till att bli samhällsmedborgare. Allt vårt ingenjörsmässiga kunnande, hela vår ekonomiska styrka och vårt inflytande måste inriktas på att tillsammans med samhällets andra aktörer lösa de tuffa utmaningar energiförsörjningen står inför. Det största problemet här är inte själva tillgången till energi, utan klimatförändringarna. Klimathotet är en utmaning av sådan omfattning att det måste tacklas av varje enskilt land och varje enskilt företag. Och det handlar inte bara om strategiska val eller satsningar för att skapa miljöprofiler som går hem hos allmänheten. Vi måste ändra själva reglerna. Vid årets upplaga av Tällberg Forum ställdes följande fråga: How on earth can we live together? Svaret är enkelt enligt mig: Vi har inget val. Vi måste. Vi måste ta hand om vår planet gemensamt. Alla människor. Med gemensamma regler. Vattenfalls framgångar kommer inte bara att mätas i antalet terawattimmar som produceras eller till vilket pris. Det är minst lika viktigt att vi tillhandahåller en produkt som är tillförlitlig och har liten miljöpåverkan. Avvägningar måste dock alltid göras mellan energiförsörjning och miljöpåverkan och det kräver en ständigt pågående dialog med våra kunder och den övriga omvärlden. Hur ska vi nå dit? Min ambition är att det verkligen ska göra en skillnad att Vattenfall deltar. Vi måste sträva efter att vara ledande i arbetet med att skapa en hållbar samhällsutveckling. Det kräver att vi lyssnar, agerar och har Tällberg Forum 2006 Varje år samlas 400 företagsledare och deras familjer från hela världen och från olika samhällsskikt, i Tällberg i Dalarna, för att diskutera och begrunda de utmaningar och möjligheter som följer av en ökad globalisering. Under Tällberg Forum 2006 låg tyngdpunkten på den brännande frågan How on earth can we live together? Detta är i dag en högaktuell fråga med tanke på behovet av att förena ekonomisk tillväxt med begränsade naturresurser och en ömtålig miljö, samtidigt som vi måste värna om och stärka demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Under Tällberg Forum görs inga uttalanden eller rekommendationer. Det viktiga är alla de initiativ och idéer som deltagarna får med sig hem och kan genomföra i sina egna verksamheter. Vattenfall är en viktig sponsor av Tällberg Forum.

8 VD-kommentar tillräckliga resurser. För att nå dit vi vill, arbetar vi med att uppfylla ambitionerna i vår stjärnstrategi: Benchmark, en måttstock för branschen Nummer ett för kunden Fortsatt lönsam tillväxt Attraktiv arbetsgivare Nummer ett för miljön I den här rapporten finns många exempel på hur vi arbetar för att uppnå våra ambitioner. Alla dessa ambitioner för framtiden kräver hängivna människor och gemensamma lösningar. Det märks inte minst på området klimatförändringar. Under det gångna året har Vattenfall genomfört ett initiativ som nog ses som ganska ovanligt i branschen. Vi har satsat tid och energi på att utveckla en modell för hur världens nationer tillsammans kan bidra till minskade koldioxidutsläpp. Varför? Varken vi eller de nordeuropeiska länder där vi verkar kan på egen hand minska utsläppen enligt modellen, det vill säga så mycket som det enligt FN:s klimatpanel krävs för att stabilisera den ökande koldioxidhalten i atmosfären. Återigen är svaret självklart: Vi gör det för att vi måste. Vi använder metoder för att tillhandahålla och utveckla energikällor som är både långsiktiga och hållbara. Men inget av detta har någon större betydelse om vi är ensamma i vår kamp. Enstaka åtgärder får begränsad effekt om vi inte lyckas övertyga andra att följa vårt exempel. Kyotoprotokollets fokus på industriländerna, varav flera har vägrat att underteckna protokollet, är bara början. Både utvecklings- och industriländerna måste delta i kampen mot klimatförändringarna, och samtidigt kunna bibehålla möjligheterna till ekonomisk utveckling. Vi föreslår en långsiktig global modell som utgår från ett tidsperspektiv på 100 år. I kapitlet Bromsa klimatförändringarna i denna rapport kan du läsa mer om hur modellen fungerar. Som VD för Vattenfall ser jag också till att föra fram denna modell i de sammanhang där jag har chansen att påverka. I sista hand är det ju våra folkvalda politiker som avgör om Vattenfalls modell, eller kanske något annat förslag, ska genomföras. Men det är vi i branschen som måste fatta alla beslut om investeringar, forskning och utveckling samt göra strategiska val för att förverkliga ambitionerna. Jag hoppas därför att under de närmaste åren kunna skapa samförstånd bland internationella företagsledare kring vår modell. Jag ser denna hållbarhetsredovisning som ett mycket viktigt verktyg för att belysa vårt engagemang i klimatfrågan. Men den berör även flera andra viktiga frågor som omvärldens förväntningar på Vattenfall och vår roll i samhället som ett av Europas största energiföretag. Förbättrad hållbarhetsredovisning i enlighet med internationell standard Vattenfall publicerar för tredje året i rad sin hållbarhetsredovisning. Under denna treårsperiod har rapporten förbättrats, så att den helt uppfyller kraven i GRI:s riktlinjer. Dessa riktlinjer för hållbarhetsredovisning från 2002 är den vanligaste standarden för hållbarhetsredovisning de används av cirka företag över hela världen, vilket möjliggör globala jämförelser. GRI (Global Reporting Initiative) är en process där flera intressenter deltar och en oberoende institution, vars uppdrag är att utveckla och sprida riktlinjer för hållbarhetsredovisning globalt. Det är frivilligt för företagen att följa riktlinjerna när de redovisar de miljöbetingade, sociala och ekonomiska dimensionerna av verksamheten, produkterna och tjänsterna. I GRI ( deltar företrädare för organisationer inom näringsliv, redovisning, investeringar, miljö, mänskliga rättigheter och forskning samt arbetsorganisationer från hela världen. GRI grundades 1997 och blev oberoende I dag är GRI ett officiellt samarbetscentrum inom FN:s miljöprogram UNEP och samarbetar med FN:s generalsekreterare Kofi Annans initiativ Global Compact.

9 VD-kommentar Rapporten beskriver vilka frågor vi jobbar med inom Vattenfallkoncernen just nu och fokus ligger på vårt samhällsansvar. Vi har valt sex teman för att illustrera vårt engagemang på olika områden som är väsentliga för en hållbar samhällsutveckling. Detta är Vattenfalls tredje hållbarhetsredovisning i ordningen och för första gången uppfyller den helt och fullt GRI (Global Reporting Initiative) riktlinjer från Vi anser att den ger en balanserad och rättvis bild av företagets insatser med avseende på ekonomi, miljö och samhälle. Nu har du som läsare chansen att göra din egen bedömning. Lars G. Josefsson Verkställande direktör och koncernchef 5

10 DET HÄR GÖR VI Vattenfall står för nytänkande inom den europeiska kraftbranschen. Vi gör betydande investeringar i lösningar och initiativ för att skapa nya energisystem som gynnar en hållbar samhällsutveckling. Vi kommer inte att skörda frukterna av detta än på ett tag, eftersom vi talar om långsiktiga investeringar som ger resultat om år. Genom att redan i dag börja utforma framtidens energiförsörjning kommer vi successivt att lägga grunden för ett hållbart samhälle. Läs mer om sex av våra nyckelområden där vi arbetar för framtiden: Vi arbetar för att bromsa klimatförändringarna Vi gör långsiktiga investeringar och tar initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser globalt. Vi har till exempel tagit fram ett förslag till global modell för utsläppsreducering för att bromsa koldioxidutsläppen och vi fortsätter att öka effektiviteten i befintliga kraftanläggningar. (s. 8) Vi tryggar kärnbränslecykeln Vi tar vårt ansvar på kärnkraftsområdet från gruvbrytning till slutförvar. Vi ställer till exempel strikta krav på våra leverantörer och utvecklar metoder för säker slutförvaring. (s. 13)

11 Anders Dahl, som är chef för vindkraftsorganisationen inom Vattenfall Norden, visar var Sveriges största vindkraftpark, Lillgrund, ska ligga. Vi investerar i förnybar energi Just nu bygger vi Sveriges största vindkraftpark vid Lillgrund i Skåne och flera andra satsningar planeras inom förnybar energi. Vattenfall är en av världens största användare av biobränsle och vi undersöker även möjligheten att utnyttja vågkraft och andra alternativa energikällor. (s. 18) Vi arbetar för en säker energiförsörjning för våra kunder På kort sikt genom att öka effektiviteten i distribution, transmission och produktion och på lång sikt genom att delta i utveckling av olika energikällor och energitekniker. Vi gör till exempel stora investeringar inom kärnkraft, fossila bränslen, vattenkraft och vindkraft, samt för att förbättra nätens driftsäkerhet. (s. 22) Vi använder fossila bränslen effektivt Vi fortsätter att öka effektiviteten i användningen av fossila bränslen. Till exempel planeras två toppmoderna anläggningar som kan ersätta äldre teknik. Vi bygger även en pilotanläggning för ett koldioxidfritt kolkraftverk. (s. 25) Vi är ledande inom energisektorn Vi tar initiativ för rättvisa, öppna och tydliga marknader och förbättrar våra kundrelationer. Vi arbetar bland annat för ökad energieffektivitet och öppna, tydliga marknader. (s. 30)

12 Bromsa klimatförändringarna en verklig utmaning för samhället Att bromsa klimatförändringarna är vår tids absolut största miljöutmaning. Vattenfall satsar därför på att bli ett av världens ledande företag när det gäller att utveckla och använda innovativ energiteknik som kan bidra till att minska koldioxidutsläppen. Vattenfall har också utarbetat en global modell för utsläppsreducering för att att minska koldioxidutsläppen på global nivå. Utsläppen av växthusgaser är ett hot mot vårt klimat. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären leder till att den globala medeltemperaturen stiger, vilket innebär ändrade levnadsförhållanden för allt liv på jorden. Klimatförändringarna väntas variera kraftigt i olika regioner på jorden. Under de senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden stigit med 0,7 grader. Takten i denna utveckling har ökat på senare år och 1990-talet var det varmaste decenniet på 1900-talet. Vetenskapliga prognoser tyder på att den globala medeltemperaturen kommer att fortsätta att stiga med mellan 1,2 och 5,8 grader fram till 2100, om inte något drastiskt görs. Enligt EU bör medeltemperaturen på jorden inte stiga med mer än 2 grader över den förindustriella nivån, för att begränsa effekterna av klimatförändringen. Global medeltemperatur, Temperaturskillnad ( C) sedan slutet av 1800-talet. C 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0, På 1900-talet steg jordens medeltemperatur med cirka 0,7 C. De tio varmaste åren som registrerats globalt inföll efter Källa: Baserad på Folland et al. (2001) och Moberg (2003) Utsläppen av koldioxid, som är den vanligaste växthusgasen, är ett resultat av förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Transport- och energisektorn står för övervägande delen av utsläppen. År 2002 uppgick den totala mängden koldioxidutsläpp i världen till 23 miljarder ton och varje person i västvärlden bidrar årligen med 6 8 ton koldioxidutsläpp. Sedan slutet av 1980-talet, när FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) bildades, har världssamfundet arbetat intensivt för att lösa utsläppsproblemen. På toppmötet i Rio de Janeiro 1992 antog de deltagande länderna en klimatkonvention för att stabilisera mängden växthusgaser i atmosfären. Denna konvention kompletterades 1997 med ett bindande avtal Kyotoprotokollet. Kyotoprotokollet trädde i kraft så sent som 2005, och innebär att de deltagande industriländerna ska minska mängden växthusgaser från 1990 års nivå med i genomsnitt fem procent fram till Med protokollet tar vi första steget mot att bromsa klimatförändringarna. Vissa länder har dock valt att inte delta, däribland USA, som står för cirka en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp. Samtidigt visar nya prognoser från International Energy Agency (IEA) att energibehovet kommer att öka med nästan 50 procent till 2030, bland annat på grund av en ökande efterfrågan i utvecklingsländer som Kina och Indien. Man räknar med att fossila bränslen kommer att utgöra merparten av denna energiökning. Energibehovet inom EU beräknas öka med 20 procent under samma period. Kyotoprotokollet är giltigt till och med 2012 och samtal pågår om hur det ska följas upp. Än så länge har dessa samtal dock inte gett några konkreta resultat.

13 Bromsa klimatförändringarna En del av strålningen från solen reflekteras från atmosfären och molnen En del av den infraröda strålningen strålar ut i rymden VÄXTHUSGASER En del av strålningen från solen absorberas i atmosfären och molnen En liten del av solens strålning reflekteras från jordytan Största delen av solens strålning absorberas i jordytan Strålning från solen absorberas av jordens yta, värmer upp den och omvandlas till långvågig (infraröd) strålning, och strålar sedan tillbaka ut i atmosfären Största delen av den infraröda strålningen absorberas och reflekteras på nytt mot jorden på grund av växthusgaserna Förenklad illustration av växthuseffekten. Vad är växthuseffekten? Växthuseffekten beskriver den naturliga temperaturhöjning som sker på jorden när solenergi fångas av så kallade växthusgaser till exempel vattenånga och koldioxid som har förmåga att absorbera och reflektera energi. Den kortvågiga solstrålningen passerar relativt obehindrat genom atmosfären, men de långa vågorna från den infraröda strålning som jorden avger absorberas delvis och reflekteras sedan på nytt mot jorden på grund av växthusgaserna (främst vattenånga och koldioxid) i atmosfären. Det betyder att en stor del av strålningen inte kan passera ut i rymden igen utan blir kvar och värmer upp atmosfären i stället. Om det inte vore för växthuseffekten skulle jorden vara täckt av snö och is och livet skulle inte alls se ut som det gör i dag. Men förbränningen av kol, olja och gas innebar att mängden växthusgaser, främst koldioxid, i jordens atmosfär har ökat dramatiskt under 1900-talet. Den naturliga balansen mellan inkommande solenergi och utgående strålning har alltså rubbats, vilket förstärker växthuseffekten. De senaste hundra åren har jordens medeltemperatur stigit med 0,7 grader, något som är svårt att förklara utan att ta hänsyn till de höjda koldioxidhalterna i atmosfären. Om ingenting görs för att minska koldioxidutsläppen drastiskt lär temperaturhöjningen fortsätta även under de kommande hundra åren.

14 Bromsa klimatförändringarna EU:s system för handel med utsläppsrätter Det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter startade den 1 januari Systemet innebär ett utsläppstak för den totala mängden växthusgasutsläpp inom EU och gäller till Målet är att minska de totala koldioxidutsläppen inom EU med 8 procent mellan 1990 och i enlighet med Kyotoprotokollet, något som främst ska ske med hjälp av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätterna fördelas mellan EU-länderna och, på nationell nivå, mellan de deltagande företagen, främst energi- och industrianläggningar. Mer än europeiska anläggningar deltar i handelssystemet. Genom taken begränsas utsläppen och i takt med att mängden utsläppsrätter minskar kommer deras marknadsvärde att öka. På så sätt ska ekonomiska incitament ges till ökade investeringar i produktion med lägre utsläppsnivåer för koldioxid. Det är sedan upp till företagen att välja det mest kostnadseffektiva alternativet, antingen genom att köpa utsläppsrätter eller genom att med tekniska åtgärder minska sina utsläpp. Systemet har nu ett år på nacken och man kan konstatera att det fungerar som det var tänkt och att marknaden för utsläppsrätter växer kontinuerligt. Men priserna på utsläppsrätter har blivit betydligt högre än prognosnivåerna, vilket i sin tur har påverkat energipriset mer än väntat. Global modell för utsläppsreducering EU:s handelssystem för utsläppsrätter är det första och största i sitt slag och är ett steg i rätt riktning. Systemet har en tydlig brist man försöker lösa ett globalt problem på regional nivå. Systemet har med andra Vattenfalls modell för utsläppsreducering utsläppsscenarier 2025 och 2040 CO 2 -utsläpp fördelat per region, tidig åtstramning med topp 2025 (miljoner ton CO 2 ) CO 2 -utsläpp fördelat per region, sen åtstramning med topp 2040 (miljoner ton CO 2 ) Fram till 2002 Enligt modellen Fram till 2002 Enligt modellen Vattenfalls globala modell för utsläppsreducering sträcker sig från 2013 till 2100 och har delats in i två olika scenarier. I det första scenariot når koldioxidutsläppen sin högsta nivå omkring 2025 och sjunker sedan kraftigt för att till slut plana ut. I det andra scenariot nås den högsta nivån 2040 och sedan sjunker utsläppen snabbt fram till Rent allmänt kan sägas att snabbväxande ekonomier som Kina och Indien skulle gynnas av det andra scenariot, eftersom det skulle ge dem tid att minska sina utsläpp. Tillväxtekonomier skulle kunna missgynnas av det första scenariot, eftersom åtstramningen ökar när ländernas ekonomi närmar sig de rikare ländernas nivå. Världen (tak) Kina (fastlandet + Hongkong) Asien Latinamerika F.d. Sovjet Europa, ej OECD Mellanöstern Afrika OECD Stillahavsområdet OECD Nordamerika OECD Europa Modellen utgår från att industrialisering sker i alla länder, vilket medför att BNP per capita hamnar på mer jämförbara nivåer. Läs mer på 10

15 Bromsa klimatförändringarna ord små möjligheter att påverka de globala utsläppen i någon större omfattning. Klimatfrågan är global, alltså måste även lösningen vara global. Om det ska bli några konkreta resultat måste alla länder delta. Vattenfall har som ett ledande europeiskt energiföretag både ett ansvar och en unik möjlighet att göra en insats, också på global nivå. Vi har som ett led i detta utarbetat en global modell för utsläppsreducering som ska stimulera debatten och diskussionen om hur vi ska nå en godtagbar koldioxidhalt i atmosfären. Modellen bygger på principerna att varje land ska delta i proportion till sin andel av världens BNP, att inget land ska förnekas sin rätt till ekonomisk utveckling och att inget land ska behöva utsättas för omvälvande förändringar. Modellen sträcker sig över 100 år och är tänkt som en tredje väg, vid sidan av Kyotoprotokollet och det amerikanska synsättet. Den kombinerar utsläppshandel med insatser som ska påskynda den tekniska utvecklingen. Vattenfalls förslag innebär två viktiga steg framåt jämfört med EU:s system för handel med utsläppsrätter: det globala perspektivet och det långsiktiga. Det kommer att ta tid att genomföra systemändringar i praktiken. Det tar mellan 20 och 40 år att anpassa tekniken, eftersom de ekonomiska kraven gör att hela den tekniska livslängden på existerande anläggningar bör utnyttjas. Detta motsvarar längden på en investeringscykel i de flesta kapitalintensiva branscher. Eftersom Vattenfalls förslag omfattar ett helt sekel, från 2013 till 2100, finns det utrymme för stabilitet och förutsägbarhet under övergångsperioden. I takt med att vi vinner ny kunskap måste modellen vi utarbetat ge ett visst utrymme för flexibilitet, även om grundprinciperna ligger fast. Enligt modellen kommer utvecklingsländerna inte att hindras i sin utveckling, men de kommer att uppmuntras att investera i bästa möjliga teknik. Inte heller de rika länderna ska råka ut för några plötsliga kostnadsökningar till följd av nya utsläppskrav. Utsläppstaket i Vattenfalls modell är satt till totalt miljarder ton mellan 2012 och 2100, vilket motsvarar 550 ppm (delar per miljon) koldioxidekvivalenter. Det innebär att de globala koldioxidutsläppen måste minskas med mer än 50 procent. Med andra ord måste den årliga utsläppsnivån sänkas från 24 till 8 12 miljarder ton (se faktarutan på sidan 10). Eftersom utsläppstaket brukar förknippas med en ökning av världens medeltemperatur med cirka 2,5 3 grader skulle taket alltså behöva sättas till en lägre nivå för att EU:s 2-gradersmål ska nås. Du kan ladda ner Vattenfalls förslag Curbing Climate Change på www. vattenfall.com/climate. Globalt system stimulerar utveckling av nya branscher Om Vattenfalls föreslagna modell för utsläppsreducering införs kommer det att innebära ökade kostnader för alla länder. Men det kommer att ske i rimlig takt och det kommer att finnas tid att genomföra lämpliga åtgärder. Marknadsmekanismer är ett betydligt mer effektivt sätt att ta sig an utsläppsproblemen än beskattning. Med en marknadslösning kan utsläppen minskas på det billigaste och mest kostnadseffektiva sättet. Ett gemensamt regelsystem på global nivå kommer även att medföra ökade affärsmöjligheter. Nya branscher med nya verksamhetsområden kommer att växa fram. Marknadssystemet kommer då att kunna utnyttjas till förmån för miljön. Att bromsa klimatförändringarna handlar om att kombinera teknik, ekonomi och politik på bästa sätt. Kan världssamfundet enas om en global lösning är en internationell koldioxidmarknad inte långt borta. För Vattenfall och branschen i övrigt är det nödvändigt med långsiktiga ramar för att vi ska kunna fatta förnuftiga investeringsbeslut och undvika plötsliga åtgärder baserade på kortsiktiga politiska hänsyn. Hur bidrar Vattenfall till att bromsa klimatförändringarna? För Vattenfall är klimatförändringarna och hur man bromsar dem både en mycket viktig strategisk fråga och ett verksamhetsmål. Energibranschen är en av de sektorer som står för de största koldioxidutsläppen och har därför ett ansvar för att hantera problemet på både kort och lång sikt. Förutom att arbeta för långsiktiga och stabila ramar, är tre faktorer särskilt 11

16 Bromsa klimatförändringarna Vi vill bidra till en bättre värld Det räcker inte med politiska visioner även näringslivet måste engagera sig på allvar i de globala miljöfrågorna. Detta är utgångspunkten för Vattenfalls VD Lars G Josefsson i det betydande, internationella lobbyingarbete han har utfört det senaste året när det gäller internationell handel med utsläppsrätter. Under 2005 träffade han bland annat USA:s energiminister Samuel W Bodman, deltog i OECD:s årliga möte i Paris och samtalade med G8-gruppens medlemmar vid toppmötet i Gleneagles i Skottland. I slutet av året utnämndes han av Time Magazine till en europeisk hjälte. Precis som Bono och Bob Geldof har Vattenfalls VD, eller Mr Clean, som TIME kallar honom, fått denna utnämning för sitt konsekventa och djupa miljöengagemang. Vid World Economic Forum (WEF) i Davos 2006 lade han fram rapporten Curbing Climate Change, med ett mer utförligt förslag till modell för ett globalt system för utsläppsrätter för att bromsa klimatförändringarna, ett förslag han även fick chansen att presentera vid det fjortonde mötet i FN:s kommission för hållbar utveckling i New York i maj Vid detta möte, där internationella energiministrar och verkställande direktörer för olika internationella företag medverkade, sade Lars G. Josefsson: Det står helt klart att vi måste minska dagens koldioxidutsläpp drastiskt. Det viktigaste just nu är att skapa trovärdiga, stabila och förutsägbara långsiktiga ramar för hur detta ska ske. Lars G. Josefsson vid mötet i FN:s kommission för hållbar utveckling i New York i maj viktiga när det gäller att bromsa klimatförändringarna i Vattenfall dagliga arbete: Öka effektiviteten i befintliga kraftanläggningar, särskilt de som använder fossila bränslen. De kolkraftverk som i dag ägs av Vattenfall har under de senaste tio åren moderniserats avsevärt, med goda resultat både ekonomiskt och miljömässigt. Sedan 1990 har de specifika koldioxidutsläppen från Vattenfalls samlade energi- och värmeproduktion minskat med cirka 30 procent (läs mer på sidorna 25 29). Utveckla kommersiella koncept för att avskilja och lagra koldioxid från fossila bränslen. Vattenfall är bland de första företagen i världen som bygger en pilotanläggning för koldioxidfri elproduktion med fossila bränslen. Tanken är att avskilja koldioxid i samband med kolförbränning, komprimera den till vätska och lagra den i berggrunden på cirka 1 km djup (läs mer på sidan 29). Öka användningen av energikällor som ger små eller inga utsläpp av koldioxid eller andra ämnen. Vattenfall är en ledande producent av el från förnybara energikällor, till exempel vindkraft, vattenkraft och biobränsle. Detta motsvarar cirka 20 procent av vår el- och värmeproduktion och andelen kommer att öka i framtiden. Vi investerar i forskning och utveckling för att kunna utveckla våra produktionsanläggningar och förbereda för ny produktionsteknik, och gör betydande investeringar i till exempel vattenkraftanläggningar för att öka såväl produktionen som dammsäkerheten. Vi genomför även stora satsningar för att göra Vattenfalls kärnkraftverk som är så gott som koldioxidfria effektivare och säkrare och för att öka deras livslängd (läs mer om förnybara energikällor på sidorna och kärnkraft på sidorna 13 17). 12

17 trygga kärnbränslecykeln ansvarsfull hantering av kärnkraftsproduktionen En stor del av Sveriges och Tysklands elproduktion utgörs av kärnkraft. Tack vare hög ekonomisk effektivitet och låga koldioxidutsläpp spelar kärnkraften en viktig roll i dagens energisystem. Hanteringen av kärnbränsle måste dock ske med yttersta försiktighet genom hela livscykeln. Använt kärnbränsle måste förvaras på ett säkert sätt under hundra tusen år. Kärnkraft en väsentlig del av dagens system Kärnkraften har en viktig roll i dagens elförsörjningssystem runt om i världen. År 2002 utgjorde den 17 procent av den totala elproduktionen. För Vattenfall utgör kärnkraften i dag omkring en tredjedel av den totala elproduktionen och nästan en fjärdedel av koncernens elkapacitet. I Sverige är Vattenfall delägare i två kärnkraftverk med totalt sju kärnreaktorer och i Tyskland i tre kärnkraftverk. Produktionseffektiviteten och tillgängligheten i Vattenfalls anläggningar har under de Vattenfalls kärnkraftsverk Vattenfall har kärnkraftverk på fem platser i Sverige och Tyskland. Sedan maj 2005, när Barsebäcks andra reaktor stängdes, är Vattenfall delägare i två svenska anläggningar Forsmark och Ringhals med sammanlagt sju kärnreaktorer. I Tyskland är Vattenfall delägare i tre anläggningar Brünsbuttel, Krümmel och Brokdorf. Sedan Vattenfalls kärnkraftsverksamhet inleddes 1975 har förbättrad teknik och högre kompetens lett till att även produktionseffektiviteten har ökat. I dag krävs det betydligt mindre uran för att producera motsvarande mängd el. Den mängd radioaktiva ämnen som Vattenfalls kärnreaktorer avger i atmosfären och vattnet är mycket liten, och ligger långt under de föreskrivna gränserna. Tack vare ett ambitiöst underhållsarbete har dessa utsläpp avtagit successivt under de senaste tjugo åren. Förbättrade drifts- och underhållsrutiner har dessutom lett till att de stråldoser som personalen utsätts för ligger på extremt låga nivåer. Vattenfall driver just nu ett stort investeringsprogram i Sverige för ökad reaktorkapacitet och reaktorsäkerhet (se sidan 23). Vattenfalls kärnkraftsreaktorer Andel av Genomsn. nationell el- Kapacitet, Typ av årlig produk- förbruk- I drift Vattenfalls MW reaktor* tion, TWh ning, % sedan andel, % Sverige Forsmark BWR Forsmark BWR Forsmark BWR Totalt Forsmark Ringhals BWR Ringhals PWR Ringhals PWR Ringhals PWR Totalt Ringhals Tyskland Brunsbüttel 771 BWR Krümmel BWR Brokdorf PWR *) BWR Boiling water reactor, kokvattenreaktor PWR Pressurised water reactor, tryckvattenreaktor Händelsen i Forsmark Den 25 juli 2006 stängdes reaktorn Forsmark 1 av automatiskt när ett fel uppstod i transmissionsnätet. Händelsen har klassificerats som nivå 2 på den internationella INES-skalan (International Nuclear Event Scale). Händelsens huvudsakliga konsekvens var att två av de fyra dieselaggregatens automatiska startfunktion inte fungerade. Eftersom två aggregat räcker för att kylsystemet för reaktorerna och övriga säkerhetssystem ska fungera tillfredsställande äventyrades inga säkerhetsfunktioner. Händelsen medförde inte heller några skador på reaktorn. Personalen handlade helt enligt instruktionerna. Kylning av reaktorhärden var hela tiden under kontroll och någon risk för radioaktiva utsläpp som en följd av det inträffade fanns inte. Vattenfall, Forsmark och Statens kärnkraftinspektion (SKI) anser att händelsen var allvarlig, med tanke på att den automatiska elförsörjningen av delar av säkerhetssystemen avbröts. Detta avbrott berodde på den bakomliggande händelsen och något sådant samband får inte finnas. Även Forsmark 2 har samma design och innan reaktorerna kunde tas i drift igen krävdes tillstånd från SKI. För att få detta tillstånd behövde Forsmark vidta vissa åtgärder, till exempel att göra det batteridrivna nätet tåligare mot spänningsimpulser och att säkra elförsörjningen från dieselaggregaten. Efter att ha granskat och godkänt de tekniska ändringarna som gjorts vid anläggningen, beslutade SKI den 28 september 2006 att Forsmark 1 och Forsmark 2 kunde starta igen. Mer information finns på SKI:s webbplats: 13

18 Trygga kärnbränslecykeln senaste tjugo åren ökat kontinuerligt tack vare förbättrad teknik och ökad kompetens. Påverkan på klimatet är försumbar eftersom kärnkraftsproduktion i princip inte resulterar i några koldioxidutsläpp. Öppenhet, dialog och samarbete Energiförsörjning är alltid förknippad med en viss miljöpåverkan. Precis som med alla andra energikällor som används, gör Vattenfall livscykelbedömningar av kärnkraftproduktionen för att se hur den påverkar miljön. De särskilda förutsättningar som gäller för kärnkraftsproduktion, medför ett stort ansvar när det gäller drift, säkerhet, strålskydd och långsiktig hantering av använt bränsle. Samhället måste kunna godta varje steg i processen, från uranbrytning till slutförvaring av kärnbränsle. Intressenterna har en central roll när det gäller kärnkraft. En kontinuerlig dialog hålls mellan representanter för Vattenfalls kärnkraftsverksamhet och de människor som bor nära anläggningarna i Sverige och Tyskland. I ett tidigt skede av kärnkraftsprocessen besöker Vattenfall sina leverantörer och underleverantörer för att försäkra sig om att de arbetar enligt internationella standarder och uppfyller koncernens krav utifrån miljömässiga och sociala aspekter. Korttidsförvaring omfattar flera decennier Kärnbränslet används i reaktorn i ungefär fem år. Det sänks sedan ned under vatten där det förvaras minst nio månader. Under denna period avtar radioaktiviteten med 90 procent. Innan det använda högradioaktiva bränslet går till slutförvaring mellanlagras det i cirka 30 år, då radioaktiviteten och värmeutvecklingen avtar ännu mer. Efter det har ytterligare 90 procent av radioaktiviteten försvunnit. Använt bränsle från Vattenfalls svenska kärnkraftsverksamhet förvaras i ett mellanlager i Oskarshamn tillsammans med allt annat svenskt högaktivt avfall. Här placeras bränslet i vattenbassänger 30 meter under markytan. Strikta krav vid upphandling av uran Upphandling av kärnbränsle inom Vattenfallkoncernen sköts av dotterbolaget Vattenfall Bränsle AB. Bedömningar utifrån fastställda miljömässiga och sociala aspekterär grundläggande och väsentliga delar av inköpsprocessen. År 2005 köpte Vattenfall Bränsle AB uran från gruvor i Australien, Namibia och fram till årets slut även från Uzbekistan. Anrikningen sker sedan på fabriker i Frankrike, Tyskland, Nederländerna och England. Vattenfall köper även i mindre utsträckning återanrikat uran av företaget Tenex i Ryssland. Bränslet tillverkas sedan i Sverige, Tyskland och Spanien. Uranupphandlingen sker i enlighet med vår uppförandekod. Det innebär att vi måste göra följande: Uranbrytning vid Rossing 1 i Namibia. Sköta vår upphandling ansvarsfullt och följa lagar och bestämmelser i de länder där vi har verksamhet. Uttrycka stöd och visa respekt för skyddet av de internationellt erkända mänskliga rättigheterna. Se till att vi inte kränker de mänskliga rättigheterna. Alltid uppmärksamma hälso-, säkerhets- och miljöaspekter för att främja en hållbar utveckling. Läs mer om vår uppförandekod i den fullständiga hållbarhetsredovisningen som finns på engelska på Vattenfall följer UD:s, EU:s och FN:s handelsrekommendationer. Vi gör inga egna politiska bedömningar om läget i de länder som vi handlar med, men innan vi ingår ett handelsavtal granskar vi all relevant information, som anvisningar, policies och miljörapporter med uppgifter om leverantörens tillstånd och utsläpp. Sedan slutet av 1900-talet besöker Vattenfall Bränsle AB alla leverantörer i inköpskedjan för uran för att försäkra sig om att de följer vår policy. Vi gör en unik utvärdering av våra uranleverantörer genom bedömningar på plats enligt våra egna miljökriterier och sociala kriterier, säger Claes Lundström, kvalitets- och miljöchef på Vattenfall Bränsle AB. De strikta kraven på Vattenfalls verksamhet gäller även underleverantörerna. När vi köper material och tjänster är det uteslutande från företag som producerar enligt internationella standarder och normer om miljöpåverkan, strålskydd och hantering av klyvningsmaterial. De måste ha tillstånd för sin verksamhet från landets myndigheter. 14

19 Trygga kärnbränslecykeln Strategisk kompetensförsörjning En av de viktigaste utmaningarna för Vattenfall i framtiden är att attrahera, utveckla och behålla kompetens. Därför har vi infört en process för strategisk kompetensförsörjning inom hela koncernen, så att vi ska kunna tillgodose våra långsiktiga kompetensbehov. Precis som i alla andra delar av företaget ingår kompetensförsörjning i den årliga verksamhetsplaneringen. Forsmark Kraftgrupp AB genomför regelbundet arbetsanalyser för alla befattningar. Med hjälp av analyserna kan vi trygga och stärka företagets kompetensbas så att vi har rätt person på rätt plats vid rätt tillfälle. Analyserna blir en plattform för både utbildningsprogram och rekrytering, säger Rose-Marie Karlsdotter, chef för kompetensstöd vid Forsmark Kraftgrupp. På kärnkraftssidan förbereder vi oss aktivt för de kommande årens omfattande pensionsavgångar. De äldre medarbetarnas erfarenhet måste överföras till de yngre generationerna. I Tyskland har vi till exempel ett program som går ut på att yngre medarbetare arbetar ihop med mer erfarna kolleger. Det är viktigt att utnyttja alla möjligheter att överföra kunskap i den dagliga verksamheten, säger Rose-Marie Karlsdotter. Fördelarna med kunskapsdelning är allmänt kända i branschen. Vattenfall är en av de aktörer som stöder World Nuclear University (WNU), ett globalt partnerskap mellan världens ledande kärnkraftsinstitut. Varje år utbildas studenter och unga yrkesverksamma vid WNU Summer Institute inom ett stort antal områden med anknytning till kärnkraft. År 2006 hölls stora delar av programmet i Stockholm. Rose-Marie Karlsdotter, chef för kompetensstöd vid Forsmark Kraftgrupp I Tyskland ligger mellanlagringsanläggningarna i anslutning till respektive kärnkraftsanläggning. Alla energiföretag som äger kärnkraftsverksamhet i Tyskland ansökte 1999 hos Bundesamt für Strahlenschutz, BfS, om tillstånd att driva mellanlagringsanläggningna på respektive plats, vilket beviljades Mellanlagringsanläggningen vid kärnkraftverket Brunsbüttel togs i drift i februari 2006 och anläggningarna vid kraftverken Krümmel och Brokdorf kommer att tas i drift i november 2006 respektive januari Lösningar för slutförvaring Högaktivt avfall består till största delen av använt kärnbränsle och måste strålskärmas vid all hantering och transport. Det tar hundra tusen år innan radioaktiviteten sjunker till samma nivå som i det uran som används för bränsletillverkning. I Sverige är det tänkt att bränslet ska kapslas in i kopparkapslar innan det slutförvaras i berggrunden på cirka 500 meters djup. En milstolpe på vägen mot sluförvaring nåddes i maj 2005 då SKB (Svensk Kärnbränslehantering) meddelade att man valt metoden friktionssvetsning för förslutning av kapslarna, detta efter 30 år av tester i Kapsellaboratoriet i Oskarshamn. I Tyskland har man studerat möjligheten att använda saltgruvan i Gorleben som slutförvaringsplats för högaktivt avfall, men sedan 2000 ligger dessa undersökningar på is. Det tyska miljöministeriet har tillsatt en kommitté (BMU) som granskar specifika aspekter av förvaring i Gorleben, om det kan godtas och hur säkert det är. Om ett beslut om fortsatta undersökningar fattas under 2006 kan Gorleben komma att börja användas som slutförvaringsplats omkring Vad kostar slutförvaret och vem betalar? Större delen av kostnaden för omhändertagandet av högaktivt avfall uppstår inte förrän många år efter det att själva produktionen har avslutats. Kärnkraftsproducenterna i Sverige betalar in avgifter till den statliga Kärnavfallsfonden, som ska täcka alla kostnader i samband med avfallsförvaring och avveckling av kärnreaktorer. Även i Tyskland ska kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och avveckling betalas av de som producerar det radioaktiva avfallet. Här sker fonderingen dock inom kärnkraftsbranschen, av kraftföretag och forskningscenter. Avsättningarna redovisas i deras respektive finansiella rapporter. För 2005 uppgick Vattenfalls avsättningar för framtida utgifter för kärnkraft till 1,5 miljarder kronor för den svenska verksamheten och 632 MSEK för den tyska verksamheten. 15

20 Trygga kärnbränslecykeln Uranbrytning och malmkrossning Uran är en mycket vanlig metall som finns i berggrunden över hela världen. Uranmalm bryts både i dagbrott och gruvor. Det uran som används i Vattenfalls kärnkraftverk kommer från gruvor i Namibia, Australien och tills nyligen Uzbekistan. Vid gruvan krossas uranmalmen och avskiljs från berget varpå man får ett gult pulver, som kallas yellowcake (U ). Transport Yellowcake transporteras med båt, tåg eller lastbil till omvandlingsanläggningar. Låg- och medelaktivt avfall, till exempel skyddskläder, verktyg och jonbytarmassor, transporteras med m/s Sigyn till SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall) i Forsmark för slutförvaring. Sigyn är specialbyggd för transport av radioaktivt avfall. Uranomvandling Nästa steg är att omvandla yellowcake till gasformig uranhexafluorid (UF 6 ), som används vid anrikning. Omvandlingen sker vid anläggningar i bland annat Frankrike, Kanada och USA. I kärnreaktorn startar atomklyvningen (fissionen), en kedjereaktion som innebär att kärnbränsle omvandlas till värme. Värmen driver sedan en ångturbin med en generator som producerar el. Under denna process blir kärnbränslets radioaktivitet mycket hög. Urananrikning Sedan anrikas den gasformiga uranhexafluoriden (genom att man ökar andelen av isotopen U-235). Detta görs på fabriker i Frankrike, Tyskland, Nederländerna och England. Gasen transporteras sedan med båt, tåg eller lastbil. Bränsletillverkning På anläggningar för bränsletillverkning i Sverige, Spanien och Tyskland omvandlas anrikad UF6 till s.k. bränslekutsar, som innesluts i stavar. Högaktivt avfall, dvs. använt kärnbränsle, förvaras under vatten vid kärnkraftsanläggningarna i minst nio månader. Under denna period minskar radioaktiviteten med 90 procent. Högaktivt avfall från svenska kärnkraftverk transporteras med m/s Sigyn i särskilda transportbehållare. Vårt ansvar från gruva till slutförvar Använt bränsle från svenska kärnkraftverk kommer att kapslas in i kopparkapslar som bäddas in i bentonitlera. Kapslarna kommer sedan att deponeras i urberget på cirka 500 meters djup. I Sverige har man utvecklat den s.k. KBS-3-metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle. Tanken är att det använda kärnbränslet ska placeras i den svenska berggrunden. Metoden bygger på naturens egen teknik. Processerna i dagens kärnkraftverk kan nämligen liknas vid den naturliga utveckling som skedde för ungefär 2 miljarder år sedan i Gabon i Afrika, då uran och vatten samlades i den afrikanska berggrunden i sådan mängd att en kärnklyvningsprocess startade. Vid processen bildades bland annat plutonium. Man har sedan visat att detta plutonium och andra former av avfall har blivit kvar på samma plats i berggrunden under alla dessa år, vilket talar för placering i berggrunden. I dag överväger de flesta kärnkraftsproducerande länderna just geolgisk förvaring. Tunnlar på 500 meters djup Efter 30 års mellanlagring kommer det använda bränslet att placeras i kopparkapslar med insatser av gjutjärn. Kapslarna förseg- 16

21 Trygga kärnbränslecykeln Låg- och medelaktivt avfall levereras till SFR. Slutförvaret ligger i berggrunden cirka 50 meter under havsbotten. Här måste avfallet isoleras i minst 500 år. Sedan kapslas det använda kärnbränslet in i kopparkapslar innan det går till slutförvaring. Det kommer att ske på en inkapslingsanläggning, som ska byggas i anslutning till Clab (ansökningar lämnas in 2006). Förberedelser pågår för slutförvaring av det använda kärnbränslet i ett slutförvar 500 meter under markytan. För närvarande genomför SKB platsundersökningar i Oskarshamn och Forsmark. Om allt går enligt plan lämnas en ansökan in under 2009 om tillstånd för att bygga ett slutförvar på en av dessa platser. Högaktivt avfall levereras till Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) utanför Oskarshamn. Där mellanlagras det i vattenbassänger cirka meter under markytan i omkring 30 år. las noggrant med hjälp av friktionssvetsning och transporteras sedan till en förvaringsplats med horisontella tunnlar i urberget på meters djup. Tunnlarna är omkring 250 meter långa och ligger ungefär 40 meter från varandra. När kapslarna placerats i tunnlarna och omgetts av bentonitlera, fylls tunnlarna igen med lera. Dessa barriärer (kapslar, lera och berg) gör att radionuklider inte kommer ut i miljön. Hur påverkar en istid eller ett jordskalv förvaret? Man räknar med att säkerheten i slutförvaret inte har någon bortre tidsgräns, eftersom bentonitleran skyddar kopparbehållarna mot korrosion och bergrörelser. Klimatet kommer att förändras, men inte ens en ny istid väntas kunna äventyra säkerheten. På mycket lång sikt kommer jordskorpan att förändras. Efter ungefär hundra tusen år har radioaktiviteten sjunkit till samma nivå som fanns i det uran som användes för själva bränsletillverkningen. Östhammar eller Oskarshamn? Något beslut om var slutförvaringen ska ske har ännu inte fattats. År 2002 inledde man platsundersökningar i Östhammar och Oskarshamn för att i detalj utreda vilken plats som har bäst förutsättningar. Flera viktiga faktorer måste vara uppfyllda, till exempel måste berggrunden uppfylla omfattande krav och hänsyn måste tas till lokala förhållanden, infrastruktur och den allmänna opinionen. Slutförvaring om tio år Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) planerar att ansöka om tillstånd för att bygga ett slutförvar i antingen Östhammar eller Oskarshamn under Efter att ha fått alla tillstånd som krävs planerar SKB att börja bygga under Tidigast 2018 kan det första kärnbränslet deponeras i berggrunden, och det kommer att ta flera årtionden att fullborda slutförvaringen av allt högaktivt avfall i Sverige. 17

22 Investeringar I FÖRNYBAR ENERGI LEDANDE ROLL INOM VINDKRAFT Vattenfalls ambition är att ha en ledande roll inom förnybar el- och värmeproduktion. Vi är främst inriktade på vattenkraft, vindkraft och biobränsle, som har de bästa kommersiella förutsättningarna. Som ett steg på vägen bestämde vi oss under 2005 för att bygga en av Europas största vindkraftparker. I takt med att klimatförändringarna uppmärksammas alltmer och att fossila bränslen blir dyrare och tillgången minskar blir förnybara energikällor allt viktigare. Enligt International Energy Agencys statistik från 2003 kommer cirka 13 procent av världens totala energivolym från förnybara energikällor, sju procent från kärnkraft och återstående 80 procent från fossila bränslen. Av de förnybara energislagen är biobränsle överlägset störst. Näst störst är vattenkraft, medan övriga energislag än så länge står för en mycket liten andel av energiproduktionen. Om vi blickar framåt ser sammansättningen dock annorlunda ut på lång sikt. Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen, med en årlig ökning på omkring 16 procent. EU:s mål är att 12 procent av den totala energin 2010 ska komma från förnybara energikällor, jämfört med 6 procent När det gäller elproduktion är målet 22 procent, jämfört med 14 procent Många europeiska länder har infört ekonomiska stödsystem för att öka andelen förnybar el. I Tyskland har man till exempel infört särskilda tariffer för att underlätta en ökning av andelen förnybar energi inom elproduktionen till 20 procent till år I Sverige infördes ett system med elcertifikat Även Polen har infört gröna certifikat som kan handlas på den nationella elbörsen eller bilateralt. Vattenfall driver utvecklingen inom förnybar energi Vattenfalls ambition är att ha en ledande roll inom förnybar el- och värmeproduktion på prioriterade marknader där de ekologiska, tekniska och kommersiella villkoren är uppfyllda. Genom att ligga i framkant och driva på utvecklingen inom ramen för affärsmässighet kan Vattenfall bidra till en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklingen kommer att förbereda Vattenfall på framtidens kommersiella utmaning att producera energi till konkurrenskraftiga priser och med allt mindre miljöpåverkan. Vattenfalls andel förnybar energi är idag cirka 23 procent i elproduktionen och 14 procent i värmeproduktionen. Sedan 1997 har Vattenfall investerat cirka 600 miljoner kronor i forskning och utveckling på området förnybar energi, främst inom vattenkraft, biobränsle och vindkraft. Under samma period har Vattenfall bara i Norden investerat mer än 8,5 miljarder kronor i produktionskapacitet för förnybara energikällor. Vattenfalls styrelse har beslutat att företaget bör koncentrera sig på att driva projekt som gör det möjligt att öka företagets förnyelsebara elproduktion i Sverige med cirka 10 TWh fram till Större delen av de möjliga projekten är vindkraftparker och satsningen innebär totalt en investering på i storleksordningen 40 miljarder kronor. En förutsättning för att nå 10 TWh är att systemet med elcertifikat fortsätter. Vattenfall deltar dessutom i både nationella och europeiska forskningsprogram inom områden som vågkraft, vätgas, svartlutsförgasning, bränsleceller, geotermisk kraft och solenergi. Vi är en Europas största vindkraftproducenter Vattenfall beslutade 2005 att bygga en vindkraftpark vid Lillgrund, som ligger ungefär en mil utanför Skånes kust. Lillgrund började byggas i mars 2006 och är den hittills största satsningen på vindkraft i Sverige och en av de största i Europa. Med 48 vindkraftverk kommer Lillgrunds produktion att ligga på 330 GWh, vilket ger hushållsel till mer än hem. Vindkraftparken kommer att tas i drift under senare delen av

23 Investeringar i förnybar energi Lillgrund Sveriges största vindkraftpark Sveriges största vindkraftpark, Lillgrund, började byggas i mars 2006 De första vindkraftverken vid Lillgrund kommer att tas i drift i slutet av Sammanlagt kommer parken att bestå av 48 vindkraftverk, vilket kan generera hushållsel till hushåll. Det känns väldigt bra att uppföra nya elproduktionsanläggningar i den här storleksordningen, med så goda miljöegenskaper, säger Anders Dahl, som är chef för vindkraftsorganisationen inom Vattenfall Norden. Under hösten 2006 börjar arbetet med att montera betongfundament och leda kablar. De 20 meter höga betongfundamenten ska gjutas i Polen. Sommaren 2007 kommer Siemens att påbörja monteringen och placera vindkraftverken på 48 betongblock. I samband med detta arbete kan fauna och flora komma att påverkas till viss del. Men vi gör omfattande miljökontroller både före och efter att vi satt i gång verken, och det mesta tyder på att effekterna är väldigt små, säger Anders Dahl. Våren 2006 fattades ett beslut om att förlänga det svenska systemet med elcertifikat, som främjar förnybar energi. Det skapar stabila kommersiella förutsättningar för Lillgrund. Det är mycket viktigt att vi har ett system som täcker största delen av en vindkraftanläggnings livslängd. Det ger bättre förutsättningar för lönsam vindkraft, säger Anders Dahl. Fakta om Lillgrund Turbiner: 48 vindkraftverk. Rotordiameter: 92 meter. Total effekt: 110 MW. Höjd/turbin: 115 meter. Total produktion: 330 GWh/år. Total investering: 1,8 miljarder kronor Medurs uppifrån vänster: Muddring av havsbotten. Platsen för Lillgrunds vindkraftpark markeras. Framtida vy över Lillgrund. Ett annat av Vattenfalls projekt är den svenska delen av Kriegers Flak, ett område i södra Östersjön. Här undersöker vi möjligheten att bygga en av världens största vindkraftparker med cirka 130 vindkraftverk och en årlig produktionskapacitet på mer än 2 TWh. Det skulle kunna ge hushållsel till omkring hem. Under förutsättning att projeket uppfyller de kommersiella villkoren, kommer parken att byggas i etapper under I Kalmarsund undersöker Vattenfall möjligheten att bygga ytterligare en stor vindkraftpark Trolleboda. Den ska bestå av cirka 30 vindkraftverk och förse cirka hem med hushållsel. I Tyskland är vindkraften helt avgörande för att uppfylla statens mål om 20 procent förnybar elproduktion senast Vattenfall planerar att delta i det havsbaserade vindkraftsförsöket i Borkum väst (i Nordsjön utanför den tyska kusten) där man ska testa nya stora vindkraftverk på 5 MW. Vattenfall gör också betydande investeringar för att stärka näten så att de är stabila nog att överföra den stora andelen el som produceras med vindkraft i Vattenfalls nät i östra Tyskland (se även sidan 22). Vi ska använda biobränsle i största möjliga utsträckning Vattenfall är en av världens största användare av biobränsle för el- och värmeproduktion. Vi driver omkring 90 biobränslebaserade värme- eller kraftvärmeverk och vi har en mängd olika anläggningar där det används flera sorters biobränsle, bränsleblandningar och tekniker. Genom ständig utveckling och optimering av koncernens anläggningar får vi en större effektivitet och tillgänglighet samt lägre utsläppsnivåer. Andelen biobränslen ökar ständigt. Vattenfalls värme- och kraftvärmeverk har till stor del gått över till biobränslen på senare år. I Polen undersöker vi möjligheten att modernisera och konvertera gamla anläggningar för att lägga till förnybara bränslen. Till exempel kommer vi under hösten 2006 efter lyckade försök att inleda samförbränning mellan kol och biobränsle i anläggningen Zéran i Warszawa. Vattenfall investerar även i flera nya biobränslebaserade anläggningar. I Hamburg har man byggt en ny anläggning (20 MW) för produktion av el från återvunnet och förorenat trä. I Brandenburg invigdes nyligen ett 19

24 Investeringar i förnybar energi biobränslebaserat kraftvärmeverk med en kapacitet på 2,5 MW el och 3,6 MW värme. I Danmark byggs nu två större kraftvärmeverk som ska eldas med halm och i Motala ett som ska eldas med träspån. Dessutom ökar användningen av avfall, som ju till största delen är ett förnybart bränsle. Vid Vattenfalls anläggningar för avfallsförbränning i Hamburg, Borsigstraße och Rugenberger Damm, används en stor mängd av avfallet från stadens 1,7 miljoner invånare till att producera värme och el. Rugenberger Damm ses som ett föredöme i Europa när det gäller att använda avfall i energiproduktion. I Rüdersdorf nära Berlin och i Rostock bygger Vattenfall avfallsförbränningsanläggningar med en total kapacitet på totalt 50 MW el som ska vara färdiga Ett annat exempel är den nya avfallsförbränningsanläggningen i Uppsala, som invigdes 2005 och har en kapacitet på 75 MW värme. Effektivare vattenkraft Vattenkraft är en mycket viktig del av elproduktionen i Norden. Den står för omkring 50 procent av den totala elförsörjningen. Vattenfall har mer än hundra vattenkraftverk i Norden, varav flertalet i Sverige, som producerar cirka 33 TWh under ett normalår. Under perioden kommer Vattenfall att investera cirka 6,5 miljarder kronor i förbättrad dammsäkerhet, underhåll och modernisering av svenska anläggningar. Förutom att produktionen säkras på lång sikt, innebär detta förbättrade miljöegenskaper, lägre underhållskostnader och ökad produktion. I Tyskland driver Vattenfall sex vattenkraftverk och åtta pumpkraftverk (se karta s. 21) I framtiden utvinner vi vår energi ur havet 4. El genereras när kolvarnas magneter rör sig uppåt och nedåt inuti generatorerna. 1. Vågrörelserna träffar kluster med bojar, från alla håll. 2. Vågrörelserna överförs sedan via en vajer till elektriskt sammankopplade linjära generatorer på havsbotten. 3. Bojarnas rörelser absorberas av magnetkolvar i de linjära generatorerna som rör sig upp och ned i takt med vågornas rörelser. 5. Elen förs in till land via en kabel på havsbotten. Vågenergi kan bli en ny viktig energikälla, men det kommer att dröja många år innan tekniken är kommersiellt gångbar. För närvarande deltar Vattenfall i ett forskningsprojekt med Uppsala universitet för att utforska möjligheterna med vågenergi. I mars 2006 startades det första generatorbaserade vågkraftverket på den svenska västkusten. Tekniken är enkel: Bojar (varje boj har en diameter på 3 meter, och de ligger sammankopplade cirka 2,5 kilometer från land) följer vågornas rörelser på havsytan och driver generatorer, som är placerade på betongplattor på havsbotten. El genereras när bojarna följer vågornas rörelser upp och ned. Planen är att placera ut tio generatorer längs västkusten under de kommande åren. Varje generator har en effekt på 10 kw. Det finns i runda tal 30 olika metoder för att utnyttja vågenergi, vilket är mycket jämfört med t ex vindkraft. Vattenfall studerar flera av dessa metoder aktivt. Vågkraft är bara en av flera framtida källor till förnybar energi som Vattenfall studerar. Koncernen deltar även i forskningsprojekt inom solenergi, bränsleceller och geotermisk kraft. 20

25 Investeringar i förnybar energi Förnybar energi inom Vattenfall Vattenkraft I Norden har Vattenfall ett hundratal vattenkraftverk, varav cirka hälften är småskaliga. Under ett normalår genererar dessa vattenkraftverk cirka 33 TWh. I Tyskland äger koncernen sex vattenkraftverk och åtta pumpkraftverk. Förnybara bränslen Vattenfall driver närmare 90 anläggningar som utnyttjar förnybara bränslen och är en av världens största användare av biobränsle för energiproduktion. I Vattenfalls nordiska värme- och kraftvärmeproduktion kommer cirka 50 procent från biobränslen och 14 procent från avfall. Vindkraft I slutet av 2005 hade Vattenfall 49 vindkraftverk i Norden, som tillsammans genererar cirka 54 GWh. I Tyskland har Vattenfall fem vindkraftverk, som genererar 5 GWh. I och med satsningen på den havsbaserade vindkraftparken i Lillgrund och förvärven av de 400 danska vindkraftverken (se fotnot 3), kommer Vattenfalls att bli en av Europas största vindkraftsproducenter. Biobränsle, inklusive avfall 1 (värme i MW, el i MW) Vindkraft (antal anläggningar, kapacitet i MW) Planerade vindkraftverk Vattenkraftverk (antal anläggningar, kapacitet i MW) Geotermisk kraft (MW el) Områden med många småskaliga vattenkraftverk (antal anläggningar, kapacitet i MW) Vattenfall har flera stora vattenkraftverk i utbyggda älvar, men äger också helt eller delvis 59 småskaliga vattenkraftverk med en effekt på 110 MW i Sverige och Finland och sex småskaliga anläggningar i Tyskland med en total kapacitet på 10 MW. Vattenfall har närmare 90 biobränsleeldade anläggningar. De största är markerade på kartan. Många av biobränsleanläggningarna kan eldas med både förnybart och fossilt bränsle. 1) Anläggningar med värmekapacitet på mer än 50 GWh/år. 2) Majoritetsägt dotterbolag till Vattenfall. 3) Den 1 juli 2006 tog Vattenfall över 24 procent av produktionskapaciteten i de danska företagen Elsam och E2 och är nu den näst största aktören på den danska marknaden. Ett stort antal vindkraftverk ingick i affären, vilket innebär att Vattenfall tjugodubblar sin vindkraftskapacitet och blir en av Europas fem största vindkraftsproducenter. 21