Sekretess vid outsourcing - en förstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sekretess vid outsourcing - en förstudie"

Transkript

1 Fi 2009:01/2015/4 Sekretess vid outsourcing - en förstudie E-delegationen

2 Innehåll

3 2

4 Sammanfattning Bakgrund Outsourcing, dvs. att till underleverantörer överlåta utförandet av funktioner som tidigare har skötts i egen regi, är en viktig del i myndigheternas strategier för att utveckla e-förvaltningen. Många myndigheter har t.ex. utkontrakterat drift och förvaltning av myndighetens informationssystem, tekniskt stöd såsom it-support och teknisk bearbetning såsom skanning, tryck och postbefordran av dokument. I vissa fall innebär outsourcing att tjänsteleverantören och dennes personal får tillgång till uppgifter som hos myndigheten är sekretessreglerade och därmed inte utan särskild prövning får lämnas ut. I förarbetena till den numera upphävda sekretesslagen förordas för en sådan situation, nämligen då en skrivbyrå anlitas för utskrift av handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter, att myndigheten ställer krav på att det utförande företaget ska sluta avtal om tystnadsplikt med sin personal. Huruvida ett sådant krav är tillräckligt för att en myndighet ska kunna lämna ut uppgifter i samband med outsourcing har dock nyligen ifrågasatts av Riksdagens ombudsmän (JO), som i ett beslut den 9 september 2014 riktade allvarlig kritik mot två vårdgivare som hade anlitat ett privat företag 3

5 för vissa läkarsekreterartjänster. JO menade att vårdgivarna inte hade haft rättsligt stöd för att lämna ut de sekretessbelagda uppgifter om patienter som läkarsekreterarna behövde för att kunna utföra den kontrakterade tjänsten. Avgörande vikt lades av JO vid att läkarsekreterarna inte omfattades av någon straffsanktionerad tystnadsplikt, till skillnad från vårdgivarnas egen personal. Denna förstudie syftar till att klarlägga rättsläget rörande i vad mån sekretess utgör ett hinder för outsourcing och skapa underlag för en bedömning av om det finns anledning för delegationen att överväga författningsåtgärder inom området. Prövning av skaderekvisit Inför ett utlämnande av sekretessreglerade uppgifter måste myndigheten pröva om sekretessen gäller gentemot mottagaren, dvs. den aktuella leverantören. Om sekretessen är reglerad utan skaderekvisit gäller s.k. absolut sekretess, vilket innebär att uppgifterna kan röjas endast med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse. Om den aktuella sekretessbestämmelsen däremot är försedd med skaderekvisit ska myndigheten göra en sekretessprövning, dels utifrån den skaderisk som typiskt sett är förbunden med uppgifter av det slag som avses, dels med beaktande av de kunskaper som myndigheten har om mottagaren, dvs. hur denne kommer att hantera uppgifterna och vilken spridningsrisk som finns. En aspekt som enligt JO är särskilt viktig att beakta vid denna sekretessprövning är huruvida leverantören omfattas av en tystnadsplikt som är straffsanktionerad. Enligt vår mening bör det dock vid prövningen av om skaderekvisitet är uppfyllt inte bara beaktas om någon straffsanktionerad tystnadsplikt i traditionell mening gäller för mottagaren av uppgifterna. 4

6 Bedömningen bör på motsvarande sätt påverkas av om mottagaren är bunden av någon annan straffsanktionerad bestämmelse som i praktiken får samma effekt som en tystnadsplikt. I förstudien analyseras vilka andra straffrättsliga sanktioner än ansvar för brott mot tystnadsplikt som skulle kunna aktualiseras om en leverantör vidarebefordrar eller själv utnyttjar en uppgift som han eller hon fått kännedom genom sitt uppdrag åt myndigheten. Bland annat konstateras att ansvar för trolöshet mot huvudman kan vara av relevans såvitt avser sådana tjänster som innebär att leverantören självständigt handhar kvalificerad teknisk uppgift eller övervakar skötseln av sådan angelägenhet eller uppgift, t.ex. vissa typer av it-drift. När det gäller sådana sekretessreglerade uppgifter om enskilda som inte kan anses vara av särskilt integritetskänsligt slag anser vi dock att utgångspunkten vid sekretessprövningen bör vara att en avtalsreglerad tystnadsplikt räcker för att man ska kunna konstatera att sekretess inte gäller gentemot tjänsteleverantören. En annan tolkning skulle förändra sekretessens innebörd jämfört med den som beskrivs i sekretesslagens lagmotiv, vilket i sin tur, utan att vara motiverat ur ett integritetsperspektiv, skulle försvåra en effektiv förvaltning. På motsvarande sätt bör en avtalsreglerad tystnadsplikt i normalfallet ge ett tillräckligt skydd för sådana uppgifter som sekretessreglerats till skydd för allmänna eller kommersiella intressen, med undantag för vissa uppgifter som har ett särskilt uttalat skyddsbehov med hänsyn till Sveriges internationella relationer eller rikets säkerhet. För den sistnämnda typen av särskilt känsliga uppgifter, liksom för vissa särskilt skyddsvärda uppgifter om enskildas personliga förhållanden, kan det däremot antas att sekretess 5

7 skulle anses gälla gentemot en tjänsteleverantör, om utförarens personal varken omfattades av en straffsanktionerad tystnadsplikt eller av någon motsvarande straffsanktionerad befogenhetsinskränkning. Röjandebegreppet Om det kan konstateras att en planerad outsourcing kräver ett tillgängliggörande av uppgifter för vilka sekretess gäller även gentemot tjänsteleverantören, måste myndigheten ta ställning till om uppgifterna kommer att göras tillgängliga på ett sådant sätt att uppgifterna anses vara röjda i offentlighets- och sekretesslagens mening. I förstudien analyseras därför röjandebegreppets närmare innebörd. Enligt förarbetena till sekretesslagen tycks att röja kunna översättas med att låta någon ta del av en hemlig uppgift, oavsett om mottagaren faktiskt har tagit eller kommer att ta del av uppgiften. Av Högsta domstolens rättspraxis avseende innebörden av uttrycket röjer uppgift i brottsbalkens bestämmelse om vårdslöshet med hemlig uppgift, framgår dock att det avgörande för straffansvar främst är om uppgiften har blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften. Även om rättsfallet rör gränsen för när det straffrättsliga ansvaret inträder, torde ett liknande resonemang kunna föras också i fråga om den närmare innebörden av röjandebegreppet enligt offentlighets- och sekretesslagen. Enligt vår uppfattning bör det i vart fall inte betraktas som ett röjande i offentlighets- och sekretesslagens mening om en hemlig uppgift har gjorts tillgänglig för en utomstående på ett sådant sätt att det förefaller osannolikt att mottagaren tar del av uppgifterna. Vid outsourcing av exempelvis it-drift skulle en 6

8 sådan situation kunna föreligga om tjänsteavtalet har försetts med ett tydligt förbud för leverantören och dennes personal att ta del av den information som hanteras i systemen, krav på kontrollmekanismer såsom loggning och kännbara civilrättsliga sanktioner vid överträdelser. Nödvändigt utlämnande En planerad outsourcing kräver emellertid i vissa fall att ett faktiskt röjande sker, antingen av uppgifter för vilka absolut sekretess gäller eller av sådana särskilt skyddsvärda uppgifter som efter en sekretessprövning kan konstateras vara sekretessbelagda även gentemot utföraren, trots att denne är bunden av en avtalsreglerad tystnadsplikt. I sådana situationer krävs stöd av en sekretessbrytande bestämmelse för att utlämnande av uppgifterna ska kunna ske och outsourcingen komma till stånd. Av särskilt intresse bedömer vi den sekretessbrytande bestämmelse vara som anger att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Förstudien innehåller därför en analys av syftet bakom den bestämmelsen och av JO:s tolkning av den i det ovan nämnda ärendet. Syftet med bestämmelsen om nödvändigt utlämnande är att förhindra att sekretessregleringen gör det omöjligt för en myndighet och dess personal att sköta sina uppgifter, dvs. att fullgöra det uppdrag som följer av myndighetens instruktion, andra författningar, regleringsbrevet och särskilda regeringsbeslut. Även om bestämmelsen ska tillämpas restriktivt är vår bedömning att avsikten inte har varit att den ska tillämpas endast i situationer av undantagskaraktär. I linje med förarbetenas konkreta exempel på situationer då bestämmelsen 7

9 kan tillämpas anser vi att ett tillgängliggörande av uppgifter i samband med sådan outsourcing som sker i syfte att dra nytta av utförarens expertkompetens eller tekniska utrustning, i särskilda fall bör anses utgöra ett nödvändigt utlämnande och därmed vara tillåtet. Den sekretessbrytande bestämmelsen om nödvändigt utlämnande bör alltså under vissa omständigheter kunna tillämpas vid outsourcing av teknisk bearbetning eller teknisk lagring, såsom it-drift eller vissa dokumenthanteringstjänster, samt tekniska hjälptjänster, t.ex. avseende it-support. Trots det utrymme som offentlighets- och sekretesslagen ger till utlämnande av sekretessreglerade uppgifter, kan det inte uteslutas att det kan förekomma enstaka situationer då en samhällsekonomiskt välmotiverad outsourcing inte kan ske, pga. att sekretess hindrar ett utlämnande av de uppgifter som tjänsteleverantören behöver ha tillgång till. Under sådana omständigheter kan myndigheten genom anställnings- eller uppdragsavtal knyta den fysiska person som ska utföra uppgiften till sig på ett sådant sätt att denne enligt 2 kap. 1 OSL kan anses delta i myndighetens verksamhet. Detta utgör dock inte outsourcing i begreppets egentliga betydelse, eftersom arbetsuppgiften då alltjämt utförs i myndighetens egen regi. Bedömning Det finns tyvärr inga prejudicerande rättsfall eller vägledande förarbetsuttalanden som tydliggör exakt i vilka avseenden eller under vilka omständigheter som gällande rätt hindrar ett utlämnande av sekretessreglerade uppgifter till en tjänsteleverantör i samband med outsourcing. Rättsläget måste därför i någon mån, i vissa avseenden, bedömas som osäkert. 8

10 Denna förstudie visar dock att offentlighets- och sekretesslagen kan tolkas på ett sätt som ger ett relativt och normalt tillräckligt stort utrymme för sådana utlämnanden, förutsatt att tjänsteavtalet tydligt anger leverantörens befogenheter och skyldigheter i fråga om tystnadsplikt, behandling av personuppgifter, rätten att ta del av information och egenkontroll av överträdelser. På det område som kanske är av störst relevans för en effektiv och väl fungerande e-förvaltning, nämligen teknisk bearbetning, teknisk lagring och tekniska hjälptjänster, visar förstudien dessutom att utlämnanden i särskilda fall skulle kunna anses vara nödvändiga, och därmed lagliga, för att myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. De bedömningar rörande sekretess som en myndighet måste göra inför en planerad outsourcing kan i vissa fall framstå som komplicerade att utföra och fel kan givetvis ibland uppstå. Den omständigheten att gällande rätt på detta område är delvis otydlig kan medföra en oro för att till och med en mycket noggrann analys senare kan visa sig vara felaktig, vid en rättslig prövning av redan gjorda utlämnanden. Dessa olägenheter utgör dock enligt vår bedömning inte ett tillräckligt starkt skäl för delegationen att lämna förslag till författningsändringar. Såvitt vi kan bedöma mot bakgrund av vad som framkommit under förstudien torde det nämligen vara mycket få fall av outsourcing som inte kan komma till stånd, pga. av offentlighets- och sekretesslagens utformning. Som redan har nämnts kan en planerad outsourcing ofta anpassas på olika sätt, i syfte att åstadkomma ett förfarande som är förenligt med sekretessregleringen. Om sådana anpassningar i något fall inte skulle vara möjliga eller meningsfulla, måste arbetsuppgiften visserligen i stället utföras i myndighetens egen regi, med hjälp av anställd personal och osjälvständiga uppdragstagare som alla agerar som offentliga funktionärer och omfattas 9

11 av offentlighets- och sekretesslagens krav. Det är emellertid enligt vår uppfattning inte heller självklart att outsourcing alltid ska utgöra ett reellt alternativ, om ett sådant förfarande exempelvis skulle kunna medföra risker ur ett integritetsperspektiv. På sikt kan det vara önskvärt om regelverket kunde förtydligas i syfte att förenkla förfarandet vid utlämnande av uppgifter till en tjänsteleverantör. Vi anser emellertid att förstudien inte ger tillräckligt stöd för slutsatsen att behovet av sådana författningsändringar för närvarande är så stort att delegationen bör initiera ett sådant ärende. Däremot anser vi att det är uppenbart att myndigheterna kan vara betjänta av vägledning rörande dessa frågor. Mot den bakgrunden bör delegationen uppmana [det organ som kommer att ta över delegationens roll] att utarbeta en sådan vägledning. 10

12 1 Uppdragen E-delegationen ska enligt sina direktiv (Fi 2009:19) redovisa till regeringen om den i sitt arbete identifierar regelverk som på ett olämpligt sätt hindrar elektroniskt informationsutbyte. Vid behov ska delegationen lämna förslag till författningsändringar. Genom att Riksdagens ombudsmän (JO) i ett beslut den 9 september 2014 har riktat allvarlig kritik mot två vårdgivare, som genom outsourcing anlitat ett privat företag för vissa tjänster, har fråga uppkommit om sådana hinder föreligger mot outsourcing inom offentlig förvaltning. Eftersom outsourcing är en viktig del i myndigheternas strategier för att utveckla e- förvaltningen bör de oklarheter som uppstått rörande de rättsliga förutsättningarna för outsourcing undanröjas. I det aktuella beslutet fann JO att den sekretess som gäller hos vårdgivare hindrar att uppgifter lämnas ut till tjänsteleverantörer, trots att de omfattas av en avtalsreglerad tystnadsplikt. Ärendet har väckt uppmärksamhet bland svenska myndigheter och föranlett spekulationer om sekretesslagstiftningen skulle begränsa myndigheternas möjligheter att använda sig av outsourcing, även på helt andra områden än det som JO-fallet rör. Vid ett seminarium om JO-beslutet som E- delegationen anordnade den 20 januari 2014 deltog 145 personer, varav flertalet representerade någon myndighet. E- 11

13 delegationen beslutade efter detta seminarium att låta delegationens rättsliga expertgrupp genomföra en förstudie, i syfte att klarlägga rättsläget och skapa underlag för en bedömning av om det finns anledning för delegationen att överväga författningsåtgärder inom området. E-delegationen gav den 18 februari 2015 advokaten Per Furberg i uppdrag att, under ledning av delegationens kansli och i samverkan med den rättsliga expertgruppen, genomföra en kartläggning av i vilken mån myndigheter har lämnat annan i uppdrag att utföra uppgifter för myndighetens räkning, vilka olika kategorier av outsourcing det är fråga om, och hur myndigheterna rättsligt har hanterat de frågor om sekretess och tystnadsplikt som outsourcingen har aktualiserat. Samma dag gav E-delegationen Maria Jonsson i uppdrag att, under ledning av delegationens kansli och i samverkan med den rättsliga expertgruppen, utreda i vilken mån sekretesslagstiftningen begränsar myndigheternas möjligheter att göra sekretessreglerade uppgifter tillgängliga för en utförare i samband med outsourcing, samt att, med utgångspunkt i en kartläggning av vissa myndigheters outsourcingstrategier, analysera om det finns behov av eller redan förekommer sådan outsourcing som innebär att uppgifter lämnas ut till utföraren, trots att uttryckligt stöd för ett sådant utlämnande saknas i gällande rätt. Genom denna förstudie redovisas uppdragen. 12

14 2 Bakgrund 2.1 Myndigheternas arbetsformer Sverige har en i huvudsak väl fungerande offentlig förvaltning. Hur den utvecklas, organiseras och styrs är emellertid av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Ett löpande arbete bedrivs därför för att se över och förändra den offentliga förvaltningens uppgifter och organisation. En delvis ny fördelning av arbetsuppgifter och specialisering av verksamheter har blivit nödvändiga inslag för att möta behovet av förändring och uppnå balans mellan delvis motstående intressen av offentlighet och sekretess, rättssäkerhet, informationssäkerhet och personuppgiftsskydd. En utgångspunkt har i detta sammanhang varit det i lagen (1996:1059) om statsbudgeten reglerade kravet på effektivitet och god hushållning med statens medel. Myndigheternas kontinuerliga arbete med att utveckla verksamheten utifrån medborgarnas och företagens behov och att hitta nya sätt att organisera produktionen av offentliga tjänster, den s.k. produktionslogiken, är grundläggande för att uppnå ökad kvalitet och produktivitet i offentlig förvaltning och en nyckel till den framtida tillväxtpotentialen i svensk ekonomi (prop. 2009/10:175 s. 87). Som en del i detta arbete för att öka effektiviteten och minska de administrativa kostnaderna inom offentlig förvalt- 13

15 ning har varje myndighet att pröva om verksamheten i dess olika delar bör utföras i egen eller i annans regi. Ett syfte är att genom ökad samordning inom det allmänna öka kostnadseffektiviteten och kvaliteten och förbättra möjligheterna till konkurrensutsättning i takt med att marknaden utvecklas. Här kan vinster finnas från både kostnads- och kvalitetssynpunkt om viss verksamhet koncentreras. Regeringen har också bedömt att det är viktigt att utvecklingen på marknaden följs parallellt med att samordningen i staten förbättras och att förvaltningen tar tillvara det kunnande som finns hos marknadsaktörer när det gäller utveckling av olika typer av tjänster, bl.a. administrativa stödtjänster. I takt med att en väl fungerande marknad utvecklas bör delar av verksamhetsstödet kunna utföras av tredjepartsleverantörer för att därigenom skapa maximala effektivitets- och kvalitetsvinster för det allmänna (a. prop. s. 90). Dessa möjligheter till administrativ samordning har analyserats i flera sammanhang, bl.a. i E-delegationens delbetänkande Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86). 2.2 Reglering och ansvarsfördelning Den reglering som gäller för myndigheterna bygger emellertid vanligtvis på att varje myndighet anses ha möjlighet att utföra sina uppgifter med egna medel, utan att behöva vända sig till någon utanför sin organisation (jfr prop. 2011/12:106 s. 15). På samma sätt fördelas ansvaret enligt olika regelverk normalt med utgångspunkt i att varje myndighet svarar för sin verksamhet och att gränserna mellan olika myndigheter och andra organ är tydliga. I praktiken har dock ett omfattande förändringstryck aktualiserat nya gränsdragningsfrågor, utifrån ständigt nya krav på 14

16 att det allmännas verksamheter ska ta tillvara kostnadseffektiva tjänster och vidareutvecklas i samverkan. Dessa strukturförändringar har ställt bl.a. reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess på prov, särskilt när ändrade förutsättningar byggt på it-miljöns möjligheter att behandla uppgifter närmast oberoende av tid och plats. Det brukar också finnas en organisatorisk dimension, där ny teknik används som ett medel för att uppnå organisatoriska fördelar, genom att koncentrera verksamheter, ta tillvara expertkunskap och fördela arbete så att tillfälliga arbetstoppar kan hanteras. Ett syfte med de senaste årens statliga organisationsförändringar har även varit att öka rättssäkerheten. Förvaltningens organisering och arbetsfördelning ska vara sådan att det tydligt framgår vem som är ansvarig för vad (prop. 2009/10:175 s. 30). Regeringen har visserligen det övergripande ansvaret för att den statliga förvaltningen bedrivs rättssäkert och effektivt och att myndigheterna har en likvärdig service och tillgänglighet för alla medborgare och företag. Ansvaret för den enskilda myndighetens interna organisation är emellertid i regel delegerat till myndighetens ledning. 2.3 Verksamhetsutveckling E-förvaltning är en form av verksamhetsutveckling genom vilken den offentliga förvaltningen kontinuerligt drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och ny kompetens för att förbättra sin verksamhet. Att kontinuerligt bli mer produktiv och effektiv är en central och naturlig del av myndigheternas uppdrag. It är ett viktigt verktyg för att uppnå det målet. Benämningen e-förvaltning används också för att beskriva den offentliga förvaltningens användning av it för utbyte av information och tjänster med 15

17 medborgare, företag och andra delar av förvaltningen (prop. 2010/11:42 s. 13 och prop. 2010/11:96 s. 13). Inom detta område har E-delegationen lämnat flera betänkanden med förslag till strategier för myndigheternas arbete inom området (se bl.a. SOU 2009:86, SOU 2010:20 och SOU 2010:62). Detta arbete har emellertid inte tagit sin utgångspunkt i de rättsliga förutsättningarna, utan i de metoder och principer som präglar utvecklingsarbete när externa resurser övervägs. Även terminologin har präglats av denna utgångspunkt, när alternativa former för att bedriva offentlig verksamhet har beskrivits. 16

18 3 Outsourcing 3.1 Definition och syfte Med outsourcing (utkontraktering) menas enligt Nationalencyklopedin att till underleverantörer överlåta utförandet av hela eller delar av funktioner som tidigare har legat inom det egna företaget, t.ex. tjänster som telefonväxel och städning, stödfunktioner som redovisning och data samt huvudfunktioner som tillverkning och distribution. Datatermgruppen, som är en brett sammansatt grupp som ger rekommendationer om hur aktuella datatermer bör hanteras, har förklarat att outsourcing är ett modeuttryck och att en mer allmängiltig översättning är utläggning (på entreprenad). I den litteratur som vuxit fram inom området talas också, med ett engelskt uttryck, om facility management, vilket ofta redovisas som metoder och strukturer för att lägga ut nära nog allt på entreprenad, med undantag för den s.k. kärnverksamheten. Inledningsvis togs emellertid utkontraktering 1 i bruk för att få enklare stöd och service så att något som utfördes internt kunde utföras av annan, smidigare och till en lägre kostnad. Kraven på specialistkunskaper och samordnade utvecklingsinsatser har dock kommit att ställas allt högre, i takt med en allt- 1 I det följande används begreppen outsourcing och utkontraktering som synonymer. 17

19 mer komplex användning av it och elektroniska kanaler för kommunikation. Verksamhetsutveckling med stöd av it är nu på dagordningen inom nära nog varje del av offentlig förvaltning och nya ändamålsenliga funktioner introduceras löpande. Vissa av dessa funktioner är så specialiserade att de inte kan utvecklas och införas av varje organisation för sig. Ett exempel är det stöd som en för ändamålet inrättad särskild myndighet, E-legitimationsnämnden, har infört för att stödja och samordna elektronisk identifiering och elektroniska underskrifter i den offentliga förvaltningens e-tjänster. Andra funktioner förutsätter att personer med specialistkompetens kan medverka i vissa faser av arbetet. Ett sådant exempel är hanteringen av elektroniska arkiv, där sedvanliga funktioner för att hantera handlingar över tid behöver finnas inom varje myndighet. Vissa steg i detta arbete kräver emellertid, i vart fall under ett inledande skede, insatser av specialister för att lösningarna ska bli långsiktigt hållbara och anpassade till utvecklingen inom området. De största myndigheterna, t.ex. Skatteverket och Försäkringskassan, har dock i huvudsak kunnat utföra även högt specialiserade funktioner i egen regi. Utvecklingen går emellertid snabbt. Det kan därför i många fall vara svårt att dra en gräns mellan vad som får anses vara möjligt inom rimliga ramar och vad som kan behöva hanteras inte bara av specialister utan också av ett visst organ som tilldelats uppgiften. Här behövs nya idéer och tillvägagångssätt för att undanröja onödig byråkrati, förenkla människors vardag och uppnå en effektivare användning av skattebetalarnas medel. Det gäller således att utifrån medborgarnas och företagens olika behov hitta nya sätt att organisera produktionen av offentliga tjänster. När tjänster av detta slag utvecklas behöver myndigheterna samverka i högre grad. Samtidigt måste befogade integritets-, 18

20 sekretess- och informationssäkerhetskrav upprätthållas (jfr prop. 2009/10:175 s. 28). 3.2 Strategier och omfattning Många myndigheter arbetar numera utifrån en s.k. sourcingstrategi. Ett stöd i detta arbete är E-delegationens betänkande (SOU 2009:86) Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, där behoven av sådana strategier har redovisats. Frågan har också behandlats av Riksrevisionen i en granskningsrapport, IT inom statsförvaltningen Har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat om outsourcing bidrar till ökad effektivitet? (RiR 2011:4). Där har redovisats att it i statliga myndigheter och bolag varje år kostar skattebetalarna uppskattningsvis miljarder kronor, och därmed är den tredje största kostnadsposten i myndigheternas förvaltningsanslag, näst efter löner och lokalkostnader. Enligt Riksrevisionens rapport finns visserligen anledning för myndigheterna att pröva om det är förenat med risker att producera it inom myndigheten eller inte och därmed förhålla sig sunt skeptisk till outsourcing. De bör emellertid enligt rapporten också prövas om outsourcing kan vara ett medel för att effektivisera och minska riskerna i myndighetens it-verksamhet och därmed om myndigheten ska producera den it man behöver själv eller om någon annan aktör kan göra det på ett mer effektivt sätt. 2 I en förstudie, Effektiv IT-drift inom staten, har även E-delegationen redovisat en kostnadsanalys. Enligt den har offentlig sektor år 2012 omsatt totalt ca 46,5 miljarder kr på it. Av den summan har de statliga myndigheterna stått för ca 16 miljarder kr, varav ca 10,5 miljarder utgjorts av kostnader för it-drift. E- 2 Se även SOU 2011:73 s

21 delegationen har också utarbetat en vägledning för effektiv itförsörjning/sourcing, där den sammanlagda möjliga besparingspotentialen inom statens it-drift uppskattats till mellan 10 och 20 procent av den totala it-kostnaden. I detta sammanhang har E-delegationen redovisat tre modeller för att hantera itdrift: (1) i egen regi, (2) genom outsourcing, eller (3) genom s.k. shared services, vilket är ett samlingsbegrepp för samutnyttjande av stödfunktioner inom en organisation eller mellan organisationer, där en samlande organisation ett s.k. Shared Service Center (SSC), svarar för att tillhandahålla dessa stödfunktioner, vanligen i form av paketerade tjänster. Statens servicecenter är ett exempel på en sådan samlande organisation. Statskontoret har i en rapport (dnr 2014/68-5) En framtida förvaltning Utvecklingsområden och prioriteringar , pekat på behovet av att på ett samlat sätt beskriva och analysera erfarenheter av olika varianter av outsourcing av statliga kärnverksamheter inom olika politikområden samt att undersöka vilka samarbetsformer mellan offentligt och privat som förekommer och vilka konsekvenser de har för arbetsfördelning och ansvarsutkrävande. Regeringen har inom ramen för ett långsiktigt utvecklingsarbete, som ett första steg mot en mer koncentrerad hantering av administrativ stödverksamhet i staten, gett några av de statliga myndigheter som har inrättat interna servicecenter i uppdrag att utveckla dessa. Detta sker i syfte att, genom ökad samordning inom staten, öka kostnadseffektiviteten och kvaliteten och förbättra möjligheterna till konkurrensutsättning i takt med att marknaden utvecklas (prop. 2009/10:175 s. 88). Som framgått har också ett myndighetsgemensamt s.k. Shared Service Center (SSC) utvecklats genom att Statens servicecenter inrättats. Där sköts i dag administration åt cirka 39 procent av de statliga myndigheterna och det övervägs att göra det 20

22 obligatoriskt för statliga myndigheter att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters tjänster. De strategier för utkontraktering som utarbetats för dessa verksamheter har emellertid tagits fram främst utifrån ett verksamhetsperspektiv inte med utgångspunkt i juridiska gränser mellan myndigheter och ansvarsområden. Frågor om skalfördelar, processinriktade arbetssätt, behov av företagsunik kompetens, trånga sektorer och liknande har stått i centrum. Som exempel kan nämnas E-delegationens vägledning för effektiv itförsörjning/sourcing, där för- och nackdelar med olika försörjningsformer redovisats från ett verksamhetsperspektiv. Ekonomiska drivkrafter och olika tekniska grupperingar av området har präglat inte bara använda begrepp och definitioner. Analysernas inriktning och lämnade rekommendationer är också präglade av hur verksamheten bör utvecklas inte av de rättsfrågor som aktualiseras. Det tas exempelvis inte upp i vilken mån det finns författningar som begränsar möjligheterna för myndigheter att i samband med outsourcing lämna ut sådana uppgifter som utföraren behöver ha tillgång till för att kunna utföra den utkontrakterade arbetsuppgiften. 3.3 Vilka funktioner utkontrakteras? Inom näringslivet har det blivit allt vanligare med s.k. inhyrd personal. Detta sätt att möta en tillfällig arbetsanhopning förekommer nu även på myndighetsområdet. I vissa fall tillgodoses dock behovet av personalförstärkning i stället så att utförandet av vissa arbetsuppgifter helt eller delvis överlämnas till en underleverantör genom utkontraktering. Med ny teknik och tillvaratagande av stordriftsfördelar kan resursförstärkning därmed tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt. 21

23 En resurs av annat slag, som i allt högre grad behövs på myndighetsområdet, är de särskilda experter som från tid till annan krävs för att hantera en myndighets verksamhet. De har vanligtvis en kompetens som är alltför smal eller svårtillgänglig för att myndighetens ordinarie personal ska besitta den. För dessa fall aktualiseras alternativa juridiska lösningar beroende på vilken närmare roll den personal som tillförs avses ha hos myndigheten och vem som ska svara för arbetsledning. Som framgått av avsnitt 3.1 kan outsourcing i begreppets vidaste mening innefatta vitt skilda åtaganden. Arbetsuppgifterna kan ta sikte på myndighetens kärnverksamhet, t.ex. att tillhandahålla stöd och service till funktionshindrade eller att driva förläggningar för mottagande av asylsökande. Vid outsourcing rörande kärnverksamhet är det dock oftast fråga om arbetsuppgifter som inte innefattar myndighetsutövning, eftersom sådana förvaltningsuppgifter enligt 12 kap. 4 regeringsformen (RF) får överlämnas endast med stöd av lag. Ännu vanligare är det att outsourcing sker avseende sådana stödfunktioner som behövs för att myndighetens kärnverksamhet ska fungera. En leverantör kan t.ex. ha åtagit sig en renodlat teknisk uppgift, så som it-drift, tryckeritjänster eller omvandling av information på papper till ett elektroniskt läsbart format (skanning). I andra fall kan uppgiften vara administrativ, så som att sköta myndighetens ekonomi- eller löneadministration. Den uppgift som läggs ut kan också vara renodlat praktisk, utan användning av tekniska hjälpmedel. Som exempel på en renodlat praktisk uppgift kan nämnas att städa en myndighets lokaler eller att sköta de grönområden eller bilar som myndigheten ansvarar för. 22

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-09-18 Dnr KS 2014-686 Fredrik Eriksson Kommunstyrelsen Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Ett näringslivsperspektiv Advokat Christina Wikström, Wikström & Partners. Wikström & Partners Advokatbyrå AB, all rights reserved 1

Ett näringslivsperspektiv Advokat Christina Wikström, Wikström & Partners. Wikström & Partners Advokatbyrå AB, all rights reserved 1 Ett näringslivsperspektiv Advokat Christina Wikström, Wikström & Partners Wikström & Partners Advokatbyrå AB, all rights reserved 1 Totalt omsätter it-outsourcingen i Sverige runt 22 miljarder kronor per

Läs mer

Hälso- och sjukvård i molnet

Hälso- och sjukvård i molnet Hälso- och sjukvård i molnet Tillåtet eller inte? E-delegationens seminarium 20 januari 2015 Vad är det för situationer vi pratar om? Myndighet (offentliga vårdgivare) som har sekretessbelagda uppgifter

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 757-2011 Socialnämnden Lunds Kommun 221 00 Lund Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTEN l SUNDSVALL DOM Meddelad i Sundsvall Sida l (6) KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gymnasienämnden i Skellefteå kommuns beslut den 16

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

DOM 2015-09-02 Meddelad i Göteborg

DOM 2015-09-02 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 2015-09-02 Meddelad i Göteborg 1 KLAGANDE Valeria Helander Tidningen Faktum Chapmans Torg 1 414 54 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kommunstyrelsen i Göteborgs kommuns beslut den 2 juli 2015,

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anskaffning, användning, utveckling och förändring av Polisens

Läs mer

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen Nämndsekreterare 1 (5) Information till nyanställda inom barn- och Myndighet Myndigheter är de organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden är en myndighet som

Läs mer

BESLUT 2013-02-22 Meddelat i Jönköping

BESLUT 2013-02-22 Meddelat i Jönköping KAMMARRÄTTEN [JÖNKÖPING * >s - '' Avdelning l BESLUT 2013-02-22 Meddelat i Jönköping Skin l (4) Mål nr 3943-12 KLAGANDE Manju Andersson, 851111-6512 Anstalten Tillberga Box 1133 721 28 Västerås ÖVERKLAGAT

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser om användning av myndighetens IT-utrustning samt IT-tjänster och telefoni RIB 2014:1 beslutade den 9 april 2014.

Läs mer

Kommittédirektiv. Offentlighetsprincipen i offentligt finansierad privat utförd vård och omsorg samt utbildning inom vissa skol- och utbildningsformer

Kommittédirektiv. Offentlighetsprincipen i offentligt finansierad privat utförd vård och omsorg samt utbildning inom vissa skol- och utbildningsformer Kommittédirektiv Offentlighetsprincipen i offentligt finansierad privat utförd vård och omsorg samt utbildning inom vissa skol- och utbildningsformer Dir. 2015:92 Beslut vid regeringssammanträde den 3

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv En presentation från Johan Bålman 1 Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna

Läs mer

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Inledning...3 Definition av IT-säkerhet...3 Omfattning...3 Vikten av IT-säkerhet...3 Mål för IT-säkerhetsarbetet...4 Ledning och ansvar...4

Läs mer

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet IT SOM TJÄNST - MOLNTJÄNSTER Användning av internetbaserade IT-tjänster tillhandahållna av extern leverantör Syfte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Fråga om tillämpning av undantagsregeln i 5 a personuppgiftslagen.

Fråga om tillämpning av undantagsregeln i 5 a personuppgiftslagen. HFD 2015 ref 3 Fråga om tillämpning av undantagsregeln i 5 a personuppgiftslagen. Lagrum: 5 a personuppgiftslagen (1998:204) 2Secure Screening AB (bolaget) tillhandahöll en tjänst som gav företag, organisationer

Läs mer

Juridik och informationssäkerhet

Juridik och informationssäkerhet 2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga

Läs mer

Personuppgiftsombudet

Personuppgiftsombudet Personuppgiftsombudet Datainspektionen informerar Personuppgiftsombudet Med den här skriften vill Datainspektionen informera om personuppgiftsombudets roll och arbetsuppgifter. Den innehåller upplysningar

Läs mer

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Bilaga HANDLINGSPLAN Förslag till handlingsplan från Stockholms stad Bilaga 1 2011-06-20 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 3. Vidareutnyttjande

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juli 2015 Ö 2345-15 KLAGANDE JH SAKEN Utfående av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts beslut 2015-04-13 Dnr 210-15

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 755-2011 Socialnämnden Södertälje Kommun 151 89 Södertälje Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 749-2011 Capio S:t Görans Sjukhus 112 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datum Dnr 2008-06-23 473-2008 Stadsdelsnämnden Södra Innerstaden, Malmö stad Box 7070 200 42 Malmö samt via e-post och fax sodrainnerstaden@malmo.se 040-346460 Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen

Läs mer

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Bilaga 1 Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Datainspektionen granskade under år 2010 Länsstyrelsen i Västra Götalands hantering av personuppgifter i den elektroniska

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datum Diarienr 2013-05-08 1552-2012 Socialnämnden i Norrköpings kommun Rådhuset 601 81 Norrköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datainspektionens

Läs mer

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012 Välkommen! Juridik för kommunikatörer 28 november 2012 Faktiskt handlande Serviceskyldighet (4 ) Tillgänglighet (5 ) Samverkan mellan myndigheter (6 ) Ärendehandläggning Rätt till tolk (8 ) Rätt att anlita

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Yttrande Diarienr 2010-06-21 552-2010 Ert diarienr Ju2010/1020/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet Betänkandet Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4) Datainspektionen

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare Sjuk Nyanländ

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs.

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

16 Granskning genom automatiserad behandling

16 Granskning genom automatiserad behandling 229 16 Granskning genom automatiserad behandling 16.1 Allmänt Förutom de regler som finns i taxeringslagen m.fl. lagar har revisorn att iaktta särskilda regler i personuppgiftslagen och skattedatabaslagen

Läs mer

Regler för användning av Riksbankens ITresurser

Regler för användning av Riksbankens ITresurser Regler för användning av Riksbankens ITresurser MAJ 2009 1 Inledning I det följande ges regler för användning av Riksbankens IT-resurser, vilka gäller för alla medarbetare i Riksbanken samt konsulter och

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Yttrande över slutbetänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Sida 1 (3) Rättsenheten 2008-06-12 Ert Datum EBM A-2008/0101 Er beteckning Kammaråklagare Johan Lindmark Ju2008/675/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Datum Dnr Yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Anders Johansson Aftonbladet, Rättsredaktionen Blekholmsgatan 18 105 18 Stockholm

Läs mer

2 kap. 3, 6 och 7 tryckfrihetsförordningen. RÅ 1989 ref. 29

2 kap. 3, 6 och 7 tryckfrihetsförordningen. RÅ 1989 ref. 29 Regeringsrätten RÅ 1996 ref. 25 Målnummer: 240 95 Avdelning: pl Avgörandedatum: 1996 04 02 Rubrik: Lagrum: Intresseanmälningar i kommunalt tjänstetillsättningsärende har ansetts som inkomna till kommunen

Läs mer

Vad pågår inom området bastjänster

Vad pågår inom området bastjänster Vad pågår inom området bastjänster Vägledning för automatiserad samverkan publicerad Tjänstetyper enligt e-delegationen Tjänstekatalog Tjänstetyper Egna e-tjänster Gemensamt producerade tjänster Myndighets

Läs mer

Redogörelse 2000/01:JO1

Redogörelse 2000/01:JO1 mnr: pnr: Redogörelse Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 2000/01 JO1 Kritik mot en skattemyndighet för handläggningen av en begäran om utlämnande av allmän handling och uppgifter ur sådan handling

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Vervas allmänna råd till föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Offentlighetsprincipen. sekretess. Information om lagstiftningen

Offentlighetsprincipen. sekretess. Information om lagstiftningen Offentlighetsprincipen och sekretess 0101010101010101010101010101010101 1010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101 1010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Vad står högst på agendan för praktikern - inom offentlig sektor. Per.Furberg@Setterwalls.se

Vad står högst på agendan för praktikern - inom offentlig sektor. Per.Furberg@Setterwalls.se Vad står högst på agendan för praktikern - inom offentlig sektor Per.Furberg@Setterwalls.se Infrastruktur Hur ska en helt elektronisk värld sorteras in under reglerna om persondataskydd? Hur skilja mellan

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Innehåll Vissa begrepp Juridiska förutsättningar inför

Läs mer

DOM 2015-05-13 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-05-13 Meddelad i Stockholm Avdelning 02 2015-05-13 Meddelad i Stockholm Mål nr 2802-15 1 KLAGANDE Jonas Alsgren Nyhetsbolaget Sverige 115 79 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Folktandvården Stockholms län AB:s beslut den 11 mars 2015,

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen

och juridik = sant Johan Bålman E-delegationen Sociala medier och juridik = sant Johan Bålman -delegationen Myndigheterna medverkar på olika nivåer Delegationen beslutar generaldirektörerna Arbetsgruppen bereder IT-chefer Projektgrupper Kanalstrategi,

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Parter. 3. Definitioner

1. Bakgrund. 2. Parter. 3. Definitioner Personuppgiftsbiträdesavtal samt fullmakt för såväl direktansluten vårdgivare som Inera AB att teckna personuppgiftsbiträdesavtal enligt 30-31 Personuppgiftslagen (1998:204) Modellavtal 2 riktar sig till

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

Förvaringsinstitut och delegering

Förvaringsinstitut och delegering Förvaringsinstitut och delegering 2004-09-20 - en vägledning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 1 FÖRVARINGSINSTITUTETS UPPGIFTER 1 PRIME BROKERAGEAVTAL 2 FÖRVARINGSINSTITUTETS MÖJLIGHETER ATT DELEGERA

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Regel. Användning av Riksbankens IT-resurser. Inledning. Användning av IT-resurser

Regel. Användning av Riksbankens IT-resurser. Inledning. Användning av IT-resurser Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-24 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Lars Andersson HANTERINGSKLASS: Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service Betänkande av E-delegationen Stockholm 2014 SOU 2014:39 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar. Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls. Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se per.furberg@ setterwalls.se Centrala begrepp i vägledningen Mål: Rättsliga modellösningar

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-09-04 Dnr 150-2012 Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Informationssäkerhet

Informationssäkerhet Informationssäkerhet Information och anvisningar för medarbetare i Stockholms läns sjukvårdsområde Informationssäkerhet 3 Informationssäkerhet inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Med informationssäkerhet

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Råd för systembeskrivning

Råd för systembeskrivning Landstingsarkivet Råd nr. 3 Sidan 1 av 6 LA 2011-4072 Version 3 Råd för systembeskrivning Varför ska systembeskrivningar upprättas? Följande text återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 4 kap.

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX

Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX Datum Diarienr 2014-02-07 234-2013 Wihlborgs Fastigheter AB Dockplatsen 16 Box 97 201 20 Malmö Tillsyn mot Wihlborgs Fastigheter AB avseende användning av positioneringssystemet ABAX Datainspektionens

Läs mer

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Sveriges Försäkringsförbund (Förbundet)

Läs mer