Sekretess vid outsourcing - en förstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sekretess vid outsourcing - en förstudie"

Transkript

1 Fi 2009:01/2015/4 Sekretess vid outsourcing - en förstudie E-delegationen

2 Innehåll

3 2

4 Sammanfattning Bakgrund Outsourcing, dvs. att till underleverantörer överlåta utförandet av funktioner som tidigare har skötts i egen regi, är en viktig del i myndigheternas strategier för att utveckla e-förvaltningen. Många myndigheter har t.ex. utkontrakterat drift och förvaltning av myndighetens informationssystem, tekniskt stöd såsom it-support och teknisk bearbetning såsom skanning, tryck och postbefordran av dokument. I vissa fall innebär outsourcing att tjänsteleverantören och dennes personal får tillgång till uppgifter som hos myndigheten är sekretessreglerade och därmed inte utan särskild prövning får lämnas ut. I förarbetena till den numera upphävda sekretesslagen förordas för en sådan situation, nämligen då en skrivbyrå anlitas för utskrift av handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter, att myndigheten ställer krav på att det utförande företaget ska sluta avtal om tystnadsplikt med sin personal. Huruvida ett sådant krav är tillräckligt för att en myndighet ska kunna lämna ut uppgifter i samband med outsourcing har dock nyligen ifrågasatts av Riksdagens ombudsmän (JO), som i ett beslut den 9 september 2014 riktade allvarlig kritik mot två vårdgivare som hade anlitat ett privat företag 3

5 för vissa läkarsekreterartjänster. JO menade att vårdgivarna inte hade haft rättsligt stöd för att lämna ut de sekretessbelagda uppgifter om patienter som läkarsekreterarna behövde för att kunna utföra den kontrakterade tjänsten. Avgörande vikt lades av JO vid att läkarsekreterarna inte omfattades av någon straffsanktionerad tystnadsplikt, till skillnad från vårdgivarnas egen personal. Denna förstudie syftar till att klarlägga rättsläget rörande i vad mån sekretess utgör ett hinder för outsourcing och skapa underlag för en bedömning av om det finns anledning för delegationen att överväga författningsåtgärder inom området. Prövning av skaderekvisit Inför ett utlämnande av sekretessreglerade uppgifter måste myndigheten pröva om sekretessen gäller gentemot mottagaren, dvs. den aktuella leverantören. Om sekretessen är reglerad utan skaderekvisit gäller s.k. absolut sekretess, vilket innebär att uppgifterna kan röjas endast med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse. Om den aktuella sekretessbestämmelsen däremot är försedd med skaderekvisit ska myndigheten göra en sekretessprövning, dels utifrån den skaderisk som typiskt sett är förbunden med uppgifter av det slag som avses, dels med beaktande av de kunskaper som myndigheten har om mottagaren, dvs. hur denne kommer att hantera uppgifterna och vilken spridningsrisk som finns. En aspekt som enligt JO är särskilt viktig att beakta vid denna sekretessprövning är huruvida leverantören omfattas av en tystnadsplikt som är straffsanktionerad. Enligt vår mening bör det dock vid prövningen av om skaderekvisitet är uppfyllt inte bara beaktas om någon straffsanktionerad tystnadsplikt i traditionell mening gäller för mottagaren av uppgifterna. 4

6 Bedömningen bör på motsvarande sätt påverkas av om mottagaren är bunden av någon annan straffsanktionerad bestämmelse som i praktiken får samma effekt som en tystnadsplikt. I förstudien analyseras vilka andra straffrättsliga sanktioner än ansvar för brott mot tystnadsplikt som skulle kunna aktualiseras om en leverantör vidarebefordrar eller själv utnyttjar en uppgift som han eller hon fått kännedom genom sitt uppdrag åt myndigheten. Bland annat konstateras att ansvar för trolöshet mot huvudman kan vara av relevans såvitt avser sådana tjänster som innebär att leverantören självständigt handhar kvalificerad teknisk uppgift eller övervakar skötseln av sådan angelägenhet eller uppgift, t.ex. vissa typer av it-drift. När det gäller sådana sekretessreglerade uppgifter om enskilda som inte kan anses vara av särskilt integritetskänsligt slag anser vi dock att utgångspunkten vid sekretessprövningen bör vara att en avtalsreglerad tystnadsplikt räcker för att man ska kunna konstatera att sekretess inte gäller gentemot tjänsteleverantören. En annan tolkning skulle förändra sekretessens innebörd jämfört med den som beskrivs i sekretesslagens lagmotiv, vilket i sin tur, utan att vara motiverat ur ett integritetsperspektiv, skulle försvåra en effektiv förvaltning. På motsvarande sätt bör en avtalsreglerad tystnadsplikt i normalfallet ge ett tillräckligt skydd för sådana uppgifter som sekretessreglerats till skydd för allmänna eller kommersiella intressen, med undantag för vissa uppgifter som har ett särskilt uttalat skyddsbehov med hänsyn till Sveriges internationella relationer eller rikets säkerhet. För den sistnämnda typen av särskilt känsliga uppgifter, liksom för vissa särskilt skyddsvärda uppgifter om enskildas personliga förhållanden, kan det däremot antas att sekretess 5

7 skulle anses gälla gentemot en tjänsteleverantör, om utförarens personal varken omfattades av en straffsanktionerad tystnadsplikt eller av någon motsvarande straffsanktionerad befogenhetsinskränkning. Röjandebegreppet Om det kan konstateras att en planerad outsourcing kräver ett tillgängliggörande av uppgifter för vilka sekretess gäller även gentemot tjänsteleverantören, måste myndigheten ta ställning till om uppgifterna kommer att göras tillgängliga på ett sådant sätt att uppgifterna anses vara röjda i offentlighets- och sekretesslagens mening. I förstudien analyseras därför röjandebegreppets närmare innebörd. Enligt förarbetena till sekretesslagen tycks att röja kunna översättas med att låta någon ta del av en hemlig uppgift, oavsett om mottagaren faktiskt har tagit eller kommer att ta del av uppgiften. Av Högsta domstolens rättspraxis avseende innebörden av uttrycket röjer uppgift i brottsbalkens bestämmelse om vårdslöshet med hemlig uppgift, framgår dock att det avgörande för straffansvar främst är om uppgiften har blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften. Även om rättsfallet rör gränsen för när det straffrättsliga ansvaret inträder, torde ett liknande resonemang kunna föras också i fråga om den närmare innebörden av röjandebegreppet enligt offentlighets- och sekretesslagen. Enligt vår uppfattning bör det i vart fall inte betraktas som ett röjande i offentlighets- och sekretesslagens mening om en hemlig uppgift har gjorts tillgänglig för en utomstående på ett sådant sätt att det förefaller osannolikt att mottagaren tar del av uppgifterna. Vid outsourcing av exempelvis it-drift skulle en 6

8 sådan situation kunna föreligga om tjänsteavtalet har försetts med ett tydligt förbud för leverantören och dennes personal att ta del av den information som hanteras i systemen, krav på kontrollmekanismer såsom loggning och kännbara civilrättsliga sanktioner vid överträdelser. Nödvändigt utlämnande En planerad outsourcing kräver emellertid i vissa fall att ett faktiskt röjande sker, antingen av uppgifter för vilka absolut sekretess gäller eller av sådana särskilt skyddsvärda uppgifter som efter en sekretessprövning kan konstateras vara sekretessbelagda även gentemot utföraren, trots att denne är bunden av en avtalsreglerad tystnadsplikt. I sådana situationer krävs stöd av en sekretessbrytande bestämmelse för att utlämnande av uppgifterna ska kunna ske och outsourcingen komma till stånd. Av särskilt intresse bedömer vi den sekretessbrytande bestämmelse vara som anger att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Förstudien innehåller därför en analys av syftet bakom den bestämmelsen och av JO:s tolkning av den i det ovan nämnda ärendet. Syftet med bestämmelsen om nödvändigt utlämnande är att förhindra att sekretessregleringen gör det omöjligt för en myndighet och dess personal att sköta sina uppgifter, dvs. att fullgöra det uppdrag som följer av myndighetens instruktion, andra författningar, regleringsbrevet och särskilda regeringsbeslut. Även om bestämmelsen ska tillämpas restriktivt är vår bedömning att avsikten inte har varit att den ska tillämpas endast i situationer av undantagskaraktär. I linje med förarbetenas konkreta exempel på situationer då bestämmelsen 7

9 kan tillämpas anser vi att ett tillgängliggörande av uppgifter i samband med sådan outsourcing som sker i syfte att dra nytta av utförarens expertkompetens eller tekniska utrustning, i särskilda fall bör anses utgöra ett nödvändigt utlämnande och därmed vara tillåtet. Den sekretessbrytande bestämmelsen om nödvändigt utlämnande bör alltså under vissa omständigheter kunna tillämpas vid outsourcing av teknisk bearbetning eller teknisk lagring, såsom it-drift eller vissa dokumenthanteringstjänster, samt tekniska hjälptjänster, t.ex. avseende it-support. Trots det utrymme som offentlighets- och sekretesslagen ger till utlämnande av sekretessreglerade uppgifter, kan det inte uteslutas att det kan förekomma enstaka situationer då en samhällsekonomiskt välmotiverad outsourcing inte kan ske, pga. att sekretess hindrar ett utlämnande av de uppgifter som tjänsteleverantören behöver ha tillgång till. Under sådana omständigheter kan myndigheten genom anställnings- eller uppdragsavtal knyta den fysiska person som ska utföra uppgiften till sig på ett sådant sätt att denne enligt 2 kap. 1 OSL kan anses delta i myndighetens verksamhet. Detta utgör dock inte outsourcing i begreppets egentliga betydelse, eftersom arbetsuppgiften då alltjämt utförs i myndighetens egen regi. Bedömning Det finns tyvärr inga prejudicerande rättsfall eller vägledande förarbetsuttalanden som tydliggör exakt i vilka avseenden eller under vilka omständigheter som gällande rätt hindrar ett utlämnande av sekretessreglerade uppgifter till en tjänsteleverantör i samband med outsourcing. Rättsläget måste därför i någon mån, i vissa avseenden, bedömas som osäkert. 8

10 Denna förstudie visar dock att offentlighets- och sekretesslagen kan tolkas på ett sätt som ger ett relativt och normalt tillräckligt stort utrymme för sådana utlämnanden, förutsatt att tjänsteavtalet tydligt anger leverantörens befogenheter och skyldigheter i fråga om tystnadsplikt, behandling av personuppgifter, rätten att ta del av information och egenkontroll av överträdelser. På det område som kanske är av störst relevans för en effektiv och väl fungerande e-förvaltning, nämligen teknisk bearbetning, teknisk lagring och tekniska hjälptjänster, visar förstudien dessutom att utlämnanden i särskilda fall skulle kunna anses vara nödvändiga, och därmed lagliga, för att myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. De bedömningar rörande sekretess som en myndighet måste göra inför en planerad outsourcing kan i vissa fall framstå som komplicerade att utföra och fel kan givetvis ibland uppstå. Den omständigheten att gällande rätt på detta område är delvis otydlig kan medföra en oro för att till och med en mycket noggrann analys senare kan visa sig vara felaktig, vid en rättslig prövning av redan gjorda utlämnanden. Dessa olägenheter utgör dock enligt vår bedömning inte ett tillräckligt starkt skäl för delegationen att lämna förslag till författningsändringar. Såvitt vi kan bedöma mot bakgrund av vad som framkommit under förstudien torde det nämligen vara mycket få fall av outsourcing som inte kan komma till stånd, pga. av offentlighets- och sekretesslagens utformning. Som redan har nämnts kan en planerad outsourcing ofta anpassas på olika sätt, i syfte att åstadkomma ett förfarande som är förenligt med sekretessregleringen. Om sådana anpassningar i något fall inte skulle vara möjliga eller meningsfulla, måste arbetsuppgiften visserligen i stället utföras i myndighetens egen regi, med hjälp av anställd personal och osjälvständiga uppdragstagare som alla agerar som offentliga funktionärer och omfattas 9

11 av offentlighets- och sekretesslagens krav. Det är emellertid enligt vår uppfattning inte heller självklart att outsourcing alltid ska utgöra ett reellt alternativ, om ett sådant förfarande exempelvis skulle kunna medföra risker ur ett integritetsperspektiv. På sikt kan det vara önskvärt om regelverket kunde förtydligas i syfte att förenkla förfarandet vid utlämnande av uppgifter till en tjänsteleverantör. Vi anser emellertid att förstudien inte ger tillräckligt stöd för slutsatsen att behovet av sådana författningsändringar för närvarande är så stort att delegationen bör initiera ett sådant ärende. Däremot anser vi att det är uppenbart att myndigheterna kan vara betjänta av vägledning rörande dessa frågor. Mot den bakgrunden bör delegationen uppmana [det organ som kommer att ta över delegationens roll] att utarbeta en sådan vägledning. 10

12 1 Uppdragen E-delegationen ska enligt sina direktiv (Fi 2009:19) redovisa till regeringen om den i sitt arbete identifierar regelverk som på ett olämpligt sätt hindrar elektroniskt informationsutbyte. Vid behov ska delegationen lämna förslag till författningsändringar. Genom att Riksdagens ombudsmän (JO) i ett beslut den 9 september 2014 har riktat allvarlig kritik mot två vårdgivare, som genom outsourcing anlitat ett privat företag för vissa tjänster, har fråga uppkommit om sådana hinder föreligger mot outsourcing inom offentlig förvaltning. Eftersom outsourcing är en viktig del i myndigheternas strategier för att utveckla e- förvaltningen bör de oklarheter som uppstått rörande de rättsliga förutsättningarna för outsourcing undanröjas. I det aktuella beslutet fann JO att den sekretess som gäller hos vårdgivare hindrar att uppgifter lämnas ut till tjänsteleverantörer, trots att de omfattas av en avtalsreglerad tystnadsplikt. Ärendet har väckt uppmärksamhet bland svenska myndigheter och föranlett spekulationer om sekretesslagstiftningen skulle begränsa myndigheternas möjligheter att använda sig av outsourcing, även på helt andra områden än det som JO-fallet rör. Vid ett seminarium om JO-beslutet som E- delegationen anordnade den 20 januari 2014 deltog 145 personer, varav flertalet representerade någon myndighet. E- 11

13 delegationen beslutade efter detta seminarium att låta delegationens rättsliga expertgrupp genomföra en förstudie, i syfte att klarlägga rättsläget och skapa underlag för en bedömning av om det finns anledning för delegationen att överväga författningsåtgärder inom området. E-delegationen gav den 18 februari 2015 advokaten Per Furberg i uppdrag att, under ledning av delegationens kansli och i samverkan med den rättsliga expertgruppen, genomföra en kartläggning av i vilken mån myndigheter har lämnat annan i uppdrag att utföra uppgifter för myndighetens räkning, vilka olika kategorier av outsourcing det är fråga om, och hur myndigheterna rättsligt har hanterat de frågor om sekretess och tystnadsplikt som outsourcingen har aktualiserat. Samma dag gav E-delegationen Maria Jonsson i uppdrag att, under ledning av delegationens kansli och i samverkan med den rättsliga expertgruppen, utreda i vilken mån sekretesslagstiftningen begränsar myndigheternas möjligheter att göra sekretessreglerade uppgifter tillgängliga för en utförare i samband med outsourcing, samt att, med utgångspunkt i en kartläggning av vissa myndigheters outsourcingstrategier, analysera om det finns behov av eller redan förekommer sådan outsourcing som innebär att uppgifter lämnas ut till utföraren, trots att uttryckligt stöd för ett sådant utlämnande saknas i gällande rätt. Genom denna förstudie redovisas uppdragen. 12

14 2 Bakgrund 2.1 Myndigheternas arbetsformer Sverige har en i huvudsak väl fungerande offentlig förvaltning. Hur den utvecklas, organiseras och styrs är emellertid av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Ett löpande arbete bedrivs därför för att se över och förändra den offentliga förvaltningens uppgifter och organisation. En delvis ny fördelning av arbetsuppgifter och specialisering av verksamheter har blivit nödvändiga inslag för att möta behovet av förändring och uppnå balans mellan delvis motstående intressen av offentlighet och sekretess, rättssäkerhet, informationssäkerhet och personuppgiftsskydd. En utgångspunkt har i detta sammanhang varit det i lagen (1996:1059) om statsbudgeten reglerade kravet på effektivitet och god hushållning med statens medel. Myndigheternas kontinuerliga arbete med att utveckla verksamheten utifrån medborgarnas och företagens behov och att hitta nya sätt att organisera produktionen av offentliga tjänster, den s.k. produktionslogiken, är grundläggande för att uppnå ökad kvalitet och produktivitet i offentlig förvaltning och en nyckel till den framtida tillväxtpotentialen i svensk ekonomi (prop. 2009/10:175 s. 87). Som en del i detta arbete för att öka effektiviteten och minska de administrativa kostnaderna inom offentlig förvalt- 13

15 ning har varje myndighet att pröva om verksamheten i dess olika delar bör utföras i egen eller i annans regi. Ett syfte är att genom ökad samordning inom det allmänna öka kostnadseffektiviteten och kvaliteten och förbättra möjligheterna till konkurrensutsättning i takt med att marknaden utvecklas. Här kan vinster finnas från både kostnads- och kvalitetssynpunkt om viss verksamhet koncentreras. Regeringen har också bedömt att det är viktigt att utvecklingen på marknaden följs parallellt med att samordningen i staten förbättras och att förvaltningen tar tillvara det kunnande som finns hos marknadsaktörer när det gäller utveckling av olika typer av tjänster, bl.a. administrativa stödtjänster. I takt med att en väl fungerande marknad utvecklas bör delar av verksamhetsstödet kunna utföras av tredjepartsleverantörer för att därigenom skapa maximala effektivitets- och kvalitetsvinster för det allmänna (a. prop. s. 90). Dessa möjligheter till administrativ samordning har analyserats i flera sammanhang, bl.a. i E-delegationens delbetänkande Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86). 2.2 Reglering och ansvarsfördelning Den reglering som gäller för myndigheterna bygger emellertid vanligtvis på att varje myndighet anses ha möjlighet att utföra sina uppgifter med egna medel, utan att behöva vända sig till någon utanför sin organisation (jfr prop. 2011/12:106 s. 15). På samma sätt fördelas ansvaret enligt olika regelverk normalt med utgångspunkt i att varje myndighet svarar för sin verksamhet och att gränserna mellan olika myndigheter och andra organ är tydliga. I praktiken har dock ett omfattande förändringstryck aktualiserat nya gränsdragningsfrågor, utifrån ständigt nya krav på 14

16 att det allmännas verksamheter ska ta tillvara kostnadseffektiva tjänster och vidareutvecklas i samverkan. Dessa strukturförändringar har ställt bl.a. reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess på prov, särskilt när ändrade förutsättningar byggt på it-miljöns möjligheter att behandla uppgifter närmast oberoende av tid och plats. Det brukar också finnas en organisatorisk dimension, där ny teknik används som ett medel för att uppnå organisatoriska fördelar, genom att koncentrera verksamheter, ta tillvara expertkunskap och fördela arbete så att tillfälliga arbetstoppar kan hanteras. Ett syfte med de senaste årens statliga organisationsförändringar har även varit att öka rättssäkerheten. Förvaltningens organisering och arbetsfördelning ska vara sådan att det tydligt framgår vem som är ansvarig för vad (prop. 2009/10:175 s. 30). Regeringen har visserligen det övergripande ansvaret för att den statliga förvaltningen bedrivs rättssäkert och effektivt och att myndigheterna har en likvärdig service och tillgänglighet för alla medborgare och företag. Ansvaret för den enskilda myndighetens interna organisation är emellertid i regel delegerat till myndighetens ledning. 2.3 Verksamhetsutveckling E-förvaltning är en form av verksamhetsutveckling genom vilken den offentliga förvaltningen kontinuerligt drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och ny kompetens för att förbättra sin verksamhet. Att kontinuerligt bli mer produktiv och effektiv är en central och naturlig del av myndigheternas uppdrag. It är ett viktigt verktyg för att uppnå det målet. Benämningen e-förvaltning används också för att beskriva den offentliga förvaltningens användning av it för utbyte av information och tjänster med 15

17 medborgare, företag och andra delar av förvaltningen (prop. 2010/11:42 s. 13 och prop. 2010/11:96 s. 13). Inom detta område har E-delegationen lämnat flera betänkanden med förslag till strategier för myndigheternas arbete inom området (se bl.a. SOU 2009:86, SOU 2010:20 och SOU 2010:62). Detta arbete har emellertid inte tagit sin utgångspunkt i de rättsliga förutsättningarna, utan i de metoder och principer som präglar utvecklingsarbete när externa resurser övervägs. Även terminologin har präglats av denna utgångspunkt, när alternativa former för att bedriva offentlig verksamhet har beskrivits. 16

18 3 Outsourcing 3.1 Definition och syfte Med outsourcing (utkontraktering) menas enligt Nationalencyklopedin att till underleverantörer överlåta utförandet av hela eller delar av funktioner som tidigare har legat inom det egna företaget, t.ex. tjänster som telefonväxel och städning, stödfunktioner som redovisning och data samt huvudfunktioner som tillverkning och distribution. Datatermgruppen, som är en brett sammansatt grupp som ger rekommendationer om hur aktuella datatermer bör hanteras, har förklarat att outsourcing är ett modeuttryck och att en mer allmängiltig översättning är utläggning (på entreprenad). I den litteratur som vuxit fram inom området talas också, med ett engelskt uttryck, om facility management, vilket ofta redovisas som metoder och strukturer för att lägga ut nära nog allt på entreprenad, med undantag för den s.k. kärnverksamheten. Inledningsvis togs emellertid utkontraktering 1 i bruk för att få enklare stöd och service så att något som utfördes internt kunde utföras av annan, smidigare och till en lägre kostnad. Kraven på specialistkunskaper och samordnade utvecklingsinsatser har dock kommit att ställas allt högre, i takt med en allt- 1 I det följande används begreppen outsourcing och utkontraktering som synonymer. 17

19 mer komplex användning av it och elektroniska kanaler för kommunikation. Verksamhetsutveckling med stöd av it är nu på dagordningen inom nära nog varje del av offentlig förvaltning och nya ändamålsenliga funktioner introduceras löpande. Vissa av dessa funktioner är så specialiserade att de inte kan utvecklas och införas av varje organisation för sig. Ett exempel är det stöd som en för ändamålet inrättad särskild myndighet, E-legitimationsnämnden, har infört för att stödja och samordna elektronisk identifiering och elektroniska underskrifter i den offentliga förvaltningens e-tjänster. Andra funktioner förutsätter att personer med specialistkompetens kan medverka i vissa faser av arbetet. Ett sådant exempel är hanteringen av elektroniska arkiv, där sedvanliga funktioner för att hantera handlingar över tid behöver finnas inom varje myndighet. Vissa steg i detta arbete kräver emellertid, i vart fall under ett inledande skede, insatser av specialister för att lösningarna ska bli långsiktigt hållbara och anpassade till utvecklingen inom området. De största myndigheterna, t.ex. Skatteverket och Försäkringskassan, har dock i huvudsak kunnat utföra även högt specialiserade funktioner i egen regi. Utvecklingen går emellertid snabbt. Det kan därför i många fall vara svårt att dra en gräns mellan vad som får anses vara möjligt inom rimliga ramar och vad som kan behöva hanteras inte bara av specialister utan också av ett visst organ som tilldelats uppgiften. Här behövs nya idéer och tillvägagångssätt för att undanröja onödig byråkrati, förenkla människors vardag och uppnå en effektivare användning av skattebetalarnas medel. Det gäller således att utifrån medborgarnas och företagens olika behov hitta nya sätt att organisera produktionen av offentliga tjänster. När tjänster av detta slag utvecklas behöver myndigheterna samverka i högre grad. Samtidigt måste befogade integritets-, 18

20 sekretess- och informationssäkerhetskrav upprätthållas (jfr prop. 2009/10:175 s. 28). 3.2 Strategier och omfattning Många myndigheter arbetar numera utifrån en s.k. sourcingstrategi. Ett stöd i detta arbete är E-delegationens betänkande (SOU 2009:86) Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, där behoven av sådana strategier har redovisats. Frågan har också behandlats av Riksrevisionen i en granskningsrapport, IT inom statsförvaltningen Har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat om outsourcing bidrar till ökad effektivitet? (RiR 2011:4). Där har redovisats att it i statliga myndigheter och bolag varje år kostar skattebetalarna uppskattningsvis miljarder kronor, och därmed är den tredje största kostnadsposten i myndigheternas förvaltningsanslag, näst efter löner och lokalkostnader. Enligt Riksrevisionens rapport finns visserligen anledning för myndigheterna att pröva om det är förenat med risker att producera it inom myndigheten eller inte och därmed förhålla sig sunt skeptisk till outsourcing. De bör emellertid enligt rapporten också prövas om outsourcing kan vara ett medel för att effektivisera och minska riskerna i myndighetens it-verksamhet och därmed om myndigheten ska producera den it man behöver själv eller om någon annan aktör kan göra det på ett mer effektivt sätt. 2 I en förstudie, Effektiv IT-drift inom staten, har även E-delegationen redovisat en kostnadsanalys. Enligt den har offentlig sektor år 2012 omsatt totalt ca 46,5 miljarder kr på it. Av den summan har de statliga myndigheterna stått för ca 16 miljarder kr, varav ca 10,5 miljarder utgjorts av kostnader för it-drift. E- 2 Se även SOU 2011:73 s

21 delegationen har också utarbetat en vägledning för effektiv itförsörjning/sourcing, där den sammanlagda möjliga besparingspotentialen inom statens it-drift uppskattats till mellan 10 och 20 procent av den totala it-kostnaden. I detta sammanhang har E-delegationen redovisat tre modeller för att hantera itdrift: (1) i egen regi, (2) genom outsourcing, eller (3) genom s.k. shared services, vilket är ett samlingsbegrepp för samutnyttjande av stödfunktioner inom en organisation eller mellan organisationer, där en samlande organisation ett s.k. Shared Service Center (SSC), svarar för att tillhandahålla dessa stödfunktioner, vanligen i form av paketerade tjänster. Statens servicecenter är ett exempel på en sådan samlande organisation. Statskontoret har i en rapport (dnr 2014/68-5) En framtida förvaltning Utvecklingsområden och prioriteringar , pekat på behovet av att på ett samlat sätt beskriva och analysera erfarenheter av olika varianter av outsourcing av statliga kärnverksamheter inom olika politikområden samt att undersöka vilka samarbetsformer mellan offentligt och privat som förekommer och vilka konsekvenser de har för arbetsfördelning och ansvarsutkrävande. Regeringen har inom ramen för ett långsiktigt utvecklingsarbete, som ett första steg mot en mer koncentrerad hantering av administrativ stödverksamhet i staten, gett några av de statliga myndigheter som har inrättat interna servicecenter i uppdrag att utveckla dessa. Detta sker i syfte att, genom ökad samordning inom staten, öka kostnadseffektiviteten och kvaliteten och förbättra möjligheterna till konkurrensutsättning i takt med att marknaden utvecklas (prop. 2009/10:175 s. 88). Som framgått har också ett myndighetsgemensamt s.k. Shared Service Center (SSC) utvecklats genom att Statens servicecenter inrättats. Där sköts i dag administration åt cirka 39 procent av de statliga myndigheterna och det övervägs att göra det 20

22 obligatoriskt för statliga myndigheter att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters tjänster. De strategier för utkontraktering som utarbetats för dessa verksamheter har emellertid tagits fram främst utifrån ett verksamhetsperspektiv inte med utgångspunkt i juridiska gränser mellan myndigheter och ansvarsområden. Frågor om skalfördelar, processinriktade arbetssätt, behov av företagsunik kompetens, trånga sektorer och liknande har stått i centrum. Som exempel kan nämnas E-delegationens vägledning för effektiv itförsörjning/sourcing, där för- och nackdelar med olika försörjningsformer redovisats från ett verksamhetsperspektiv. Ekonomiska drivkrafter och olika tekniska grupperingar av området har präglat inte bara använda begrepp och definitioner. Analysernas inriktning och lämnade rekommendationer är också präglade av hur verksamheten bör utvecklas inte av de rättsfrågor som aktualiseras. Det tas exempelvis inte upp i vilken mån det finns författningar som begränsar möjligheterna för myndigheter att i samband med outsourcing lämna ut sådana uppgifter som utföraren behöver ha tillgång till för att kunna utföra den utkontrakterade arbetsuppgiften. 3.3 Vilka funktioner utkontrakteras? Inom näringslivet har det blivit allt vanligare med s.k. inhyrd personal. Detta sätt att möta en tillfällig arbetsanhopning förekommer nu även på myndighetsområdet. I vissa fall tillgodoses dock behovet av personalförstärkning i stället så att utförandet av vissa arbetsuppgifter helt eller delvis överlämnas till en underleverantör genom utkontraktering. Med ny teknik och tillvaratagande av stordriftsfördelar kan resursförstärkning därmed tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt. 21

23 En resurs av annat slag, som i allt högre grad behövs på myndighetsområdet, är de särskilda experter som från tid till annan krävs för att hantera en myndighets verksamhet. De har vanligtvis en kompetens som är alltför smal eller svårtillgänglig för att myndighetens ordinarie personal ska besitta den. För dessa fall aktualiseras alternativa juridiska lösningar beroende på vilken närmare roll den personal som tillförs avses ha hos myndigheten och vem som ska svara för arbetsledning. Som framgått av avsnitt 3.1 kan outsourcing i begreppets vidaste mening innefatta vitt skilda åtaganden. Arbetsuppgifterna kan ta sikte på myndighetens kärnverksamhet, t.ex. att tillhandahålla stöd och service till funktionshindrade eller att driva förläggningar för mottagande av asylsökande. Vid outsourcing rörande kärnverksamhet är det dock oftast fråga om arbetsuppgifter som inte innefattar myndighetsutövning, eftersom sådana förvaltningsuppgifter enligt 12 kap. 4 regeringsformen (RF) får överlämnas endast med stöd av lag. Ännu vanligare är det att outsourcing sker avseende sådana stödfunktioner som behövs för att myndighetens kärnverksamhet ska fungera. En leverantör kan t.ex. ha åtagit sig en renodlat teknisk uppgift, så som it-drift, tryckeritjänster eller omvandling av information på papper till ett elektroniskt läsbart format (skanning). I andra fall kan uppgiften vara administrativ, så som att sköta myndighetens ekonomi- eller löneadministration. Den uppgift som läggs ut kan också vara renodlat praktisk, utan användning av tekniska hjälpmedel. Som exempel på en renodlat praktisk uppgift kan nämnas att städa en myndighets lokaler eller att sköta de grönområden eller bilar som myndigheten ansvarar för. 22

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-09-18 Dnr KS 2014-686 Fredrik Eriksson Kommunstyrelsen Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:39 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service

Betänkandet SOU 2014:39 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service KS 9 8 OKTOBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Winbladh Torkel Datum 2014-07-11 Diarienummer KSN-2014-0952 Kommunstyrelsen Betänkandet SOU 2014:39 Så enkelt som möjligt för så många

Läs mer

Ett näringslivsperspektiv Advokat Christina Wikström, Wikström & Partners. Wikström & Partners Advokatbyrå AB, all rights reserved 1

Ett näringslivsperspektiv Advokat Christina Wikström, Wikström & Partners. Wikström & Partners Advokatbyrå AB, all rights reserved 1 Ett näringslivsperspektiv Advokat Christina Wikström, Wikström & Partners Wikström & Partners Advokatbyrå AB, all rights reserved 1 Totalt omsätter it-outsourcingen i Sverige runt 22 miljarder kronor per

Läs mer

Outsourcing en vägledning om sekretess och persondataskydd

Outsourcing en vägledning om sekretess och persondataskydd Outsourcing en vägledning om sekretess och persondataskydd 2016-01-27 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Gällande rätt... 5 3. Sekretessöverväganden... 11 4. Allmänna handlingar... 35 5. Skydd av personuppgifter...

Läs mer

DOM 2015-10-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-10-26 Meddelad i Stockholm Avdelning 04 DOM 2015-10-26 Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr 7369-15 KLAGANDE AA Sveriges Radio, Ekot 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Arbetsförmedlingens beslut den 28 augusti 2015 i ärende

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam YTTRANDEFRIHET Information kan finnas lagrad på olika sätt, t.ex. skriftliga dokument upptagningar, t.ex. datalagrad information

Läs mer

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150)

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150) OSL reglerar såväl tystnadsplikten i det allmännas verksamhet som handlingssekretessen och anknyter därmed både till RF:s yttrandefrihetsskydd

Läs mer

mellan myndigheter samt mellan myndigheter och företag principer för användning av e-legitimationer och utformning av åtkomstkontroll.

mellan myndigheter samt mellan myndigheter och företag principer för användning av e-legitimationer och utformning av åtkomstkontroll. YTTRANDE Dnr 2005-11-29 1678-2005 Ert dnr 131 576292 05/111 Skatteverket Att: Johan Bålman 171 94 Solna Förslag beträffande en Vägledning för Elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter samt mellan

Läs mer

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125 Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-05-16 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Sekretess vid samarbete mellan europeiska

Läs mer

Hälso- och sjukvård i molnet

Hälso- och sjukvård i molnet Hälso- och sjukvård i molnet Tillåtet eller inte? E-delegationens seminarium 20 januari 2015 Vad är det för situationer vi pratar om? Myndighet (offentliga vårdgivare) som har sekretessbelagda uppgifter

Läs mer

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Fastställd av GD 21 juni 2016 Upphör att gälla 21 juni 2019 Ansvarig: GD-stab Dnr: 2016/1002 SEKRETESSPOLICY Policyns omfattning Det finns regler som styr hur uppgifter får lämnas ut från SCB. SCB:s sekretesspolicy

Läs mer

Dnr Fi2005/398

Dnr Fi2005/398 Promemoria 2005-01-21 Dnr Fi2005/398 Finansdepartementet Sekretess hos den kommission och det råd som inrättats med anledning av naturkatastrofen i Asien för uppgift om enskildas personliga och ekonomiska

Läs mer

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2013-03-21 Dnr 440-2012 Sid 1 (5) Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling Beslutet

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman, E-delegationen I stora drag. 1. Klargöra ändamålet 2. Myndigheten Anställda 3. Identifiera rättsliga krav Åstadkomma en god offentlighetsstruktur

Läs mer

Handlingar som utväxlats mellan en kommun och kommunens juridiska ombud i en pågående rättsprocess har inte ansetts vara allmänna handlingar.

Handlingar som utväxlats mellan en kommun och kommunens juridiska ombud i en pågående rättsprocess har inte ansetts vara allmänna handlingar. HFD 2016 ref. 1 Handlingar som utväxlats mellan en kommun och kommunens juridiska ombud i en pågående rättsprocess har inte ansetts vara allmänna handlingar. 2 kap. 3, 6, 7 tryckfrihetsförordningen Högsta

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Björn Jennbacken Offentlighetsprincipen HISTORIK Sverige föregångsland, År 1766 fick vi vår första TF SYFTE Främja rättssäkerheten Främja effektiviteten i folkstyret Främja effektiviteten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012 SIDAN 1 Samverkan, informationsutbyte tb t och sekretess Äldrecentrum September 2012 Regeringsformen Tryckfrihets- förordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighet och sekretesslagen EG-RÄTT Hälso-och

Läs mer

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Yttrande Diarienr 1 (5) 2015-10-28 1216-2015 Ert diarienr N2015/3074/FF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Datainspektionen har granskat

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se pf@perfurberg.se Digikult 26 mars 2014 Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anskaffning, användning, utveckling och förändring av Polisens

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6

Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6 2012-10-31 Dnr 2012/1656 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6 Nedan följer Riksgäldskontorets

Läs mer

2009-10-19 S2009/7920/HS

2009-10-19 S2009/7920/HS Promemoria 2009-10-19 S2009/7920/HS Socialdepartementet Sekretess för vissa uppgifter hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Sammanfattning Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) avser att inhämta

Läs mer

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Sekretess inom missbruksoch beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Offentlighetsprincipen - Yttrandefrihet - Tryckfrihet - Meddelarfrihet - Allmänna handlingar 2 Handlingar

Läs mer

Överenskommelse om myndighetssamverkan

Överenskommelse om myndighetssamverkan Överenskommelse om myndighetssamverkan för effektiv informationsförsörjning inom området för ekonomiskt bistånd 2 1. PARTER Denna överenskommelse om myndighetssamverkan har ingåtts mellan de uppgiftslämnande

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

DOM 2015-09-02 Meddelad i Göteborg

DOM 2015-09-02 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 2015-09-02 Meddelad i Göteborg 1 KLAGANDE Valeria Helander Tidningen Faktum Chapmans Torg 1 414 54 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kommunstyrelsen i Göteborgs kommuns beslut den 2 juli 2015,

Läs mer

Samrådsyttrande om fördelning av personuppgiftsansvar E-delegationsprojektet Effektiv informationsförsörjning

Samrådsyttrande om fördelning av personuppgiftsansvar E-delegationsprojektet Effektiv informationsförsörjning Datum Diarienr 2014-03-18 195-2014 Centrala studiestödsnämnden - CSN 851 82 Sundsvall Samrådsyttrande om fördelning av personuppgiftsansvar E-delegationsprojektet Effektiv informationsförsörjning Bakgrund

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport

Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Bilaga 1. Preliminär juridisk rapport Sid 1/6 1. Syfte I projektets uppdrag ingår att granska och utreda de legala aspekterna av projektet Mina intyg. Syftet med den preliminära rapporten är att initialt

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Information om offentlighet och sekretess

Information om offentlighet och sekretess Information om offentlighet och sekretess MARS 2015 1. Inledning I det följande lämnas information om offentlighet och sekretess som berör alla anställda i Riksbanken. Alla anställda bör känna till vissa

Läs mer

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer

Läs mer

E-delegationen VLDS 4.1 Juridiska aspekter på digital samverkan v1.0

E-delegationen VLDS 4.1 Juridiska aspekter på digital samverkan v1.0 Innehåll 1 RÄTTSLIGA BEGRÄNSNINGAR VID INFORMATIONSUTBYTE... 2 2 SEKRETESSBRYTANDE BESTÄMMELSER... 2 3 INFORMATIONSUTBYTE OCH PERSONUPPGIFTSLAGEN... 2 4 UTLÄMNANDEFORMER... 3 5 GALLRING... 4 2 (7) Juridiska

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Stadsarkivet Dnr 9.0 7389/08 Sida 1 (8) 2016-03-17 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (8) Innehåll POLICY... 1 FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter i Lantmäteriets databas för arkiverade handlingar

Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter i Lantmäteriets databas för arkiverade handlingar YTTRANDE 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Håkan Lövblad Justititedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

DOM. 2009-08- 2 8 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Styrelsen för NU-sjukvårdens beslut den 10 februari 2009, dm 2008/92:347, se bilaga A

DOM. 2009-08- 2 8 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Styrelsen för NU-sjukvårdens beslut den 10 februari 2009, dm 2008/92:347, se bilaga A < KAMMARRÄTTEN GÖTEBORG Avdelning 1 I DOM 2009-08- 2 8 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 1372-09 KLAGANDE Uddevalla kommun 451 81 Uddevalla ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Styrelsen för NU-sjukvårdens beslut den

Läs mer

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde.

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde. Synpunkter 2012-03-05 Fi2009:01/2012/7 E-delegationen N Fi 2009:01 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Johan Bålman Telefon 08-4051580 E-post johan.balman@enterprise.ministry.se Kommissionens förslag

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 757-2011 Socialnämnden Lunds Kommun 221 00 Lund Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Föreningen kommer vidare att skriva avtal med sin systemleverantör. Leverantören kommer också att ta emot föreningens säkerhetskopior.

Föreningen kommer vidare att skriva avtal med sin systemleverantör. Leverantören kommer också att ta emot föreningens säkerhetskopior. 3 (8) Föreningen kommer att informera alla lägenhetsinnehavare. Vid ägarbyte informeras de nya lägenhetsinnehavarna fortlöpande. Information kommer också att finnas på föreningens hemsida www.brftullen.se.

Läs mer

Betänkandet EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare (SOU 2010:63)

Betänkandet EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare (SOU 2010:63) Yttrande Diarienr 2010-12-20 1556-2010 Ert diarienr Ju2010/7476/EMA Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare (SOU 2010:63) Datainspektionen, som har

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 750-2011 Landstingsstyrelsen Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut

Läs mer

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet IT SOM TJÄNST - MOLNTJÄNSTER Användning av internetbaserade IT-tjänster tillhandahållna av extern leverantör Syfte

Läs mer

Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6)

Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6) 1 (6) YTTRANDE 2010-03-02 Dnr SU 302-2951-09 Regeringen (Justitiedepartement) 103 33 STOCKHOLM Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6) Stockholms universitet som har anmodats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Personuppgiftslag; SFS 1998:204 utfärdad den 29 april 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd (SOU 2016:36)

Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd (SOU 2016:36) Yttrande Diarienr 1 (5) 2016-09-06 932-2016 Ert diarienr UD2016/08402/PLAN Regeringskansliet Utrikesdepartementet Planeringsstaben 103 39 Stockholm Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls-

Läs mer

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204) HFD 2014 ref 32 Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Inledning...3 Definition av IT-säkerhet...3 Omfattning...3 Vikten av IT-säkerhet...3 Mål för IT-säkerhetsarbetet...4 Ledning och ansvar...4

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE. 2. Kammarrätten avslår överklagandet.

DOM. Meddelad i Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE. 2. Kammarrätten avslår överklagandet. Avdelning 5 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (8) Mål nr 1979-16 KLAGANDE A ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatteverkets beslut den 10 mars 2016, dnr 131-116944-16/263 SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTENS

Läs mer

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande 1(6) Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande Normalt är det tillåtet att lämna ut svarandens person- och organisationsnummer (och andra uppgifter från målet, exempelvis målnummer)

Läs mer

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTEN l SUNDSVALL DOM Meddelad i Sundsvall Sida l (6) KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gymnasienämnden i Skellefteå kommuns beslut den 16

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Åklagardatalag; utfärdad den 25 juni 2015. SFS 2015:433 Utkom från trycket den 7 juli 2015 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde

Läs mer

Offentlighets- och sekretesslagen

Offentlighets- och sekretesslagen Offentlighets- och sekretesslagen Den nya lagen baseras på förslag från Offentlighets- och sekretesskommittén: - Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97) - 15 kap. SekrL + ArkivL = Lag

Läs mer

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning

Läs mer

BESLUT 2013-02-22 Meddelat i Jönköping

BESLUT 2013-02-22 Meddelat i Jönköping KAMMARRÄTTEN [JÖNKÖPING * >s - '' Avdelning l BESLUT 2013-02-22 Meddelat i Jönköping Skin l (4) Mål nr 3943-12 KLAGANDE Manju Andersson, 851111-6512 Anstalten Tillberga Box 1133 721 28 Västerås ÖVERKLAGAT

Läs mer

Tillgängliggörande av tillsynsrapporter på internet i enlighet med 2015 års budget

Tillgängliggörande av tillsynsrapporter på internet i enlighet med 2015 års budget Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 3.3.1-10277/2015 Sida 1 (6) 2015-11-26 Handläggare Gentiana Dedaj Telefon: 08-508 33 332 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

DOM 2015-08-19 Meddelad i Jönköping

DOM 2015-08-19 Meddelad i Jönköping KAMMARRATTEN 2015-08-19 Meddelad i Jönköping KLAGANDE Robin Enander Rullstensgatan 178 906 55 Umeå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kriminalvårdens beslut den 15 maj 2015, dnr 2015-11563, se bilaga A SAKEN Rätt att

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser

Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser om användning av myndighetens IT-utrustning samt IT-tjänster och telefoni RIB 2014:1 beslutade den 9 april 2014.

Läs mer

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens

Läs mer

Sammanfattning av riktlinjer

Sammanfattning av riktlinjer Sammanfattning av riktlinjer INFORMATIONSSÄKERHET FÖR ANVÄNDARE inom Luleå kommunkoncern 2015-03-04 Informationssäkerhet för användare beskriver hur Luleå kommun hanterar den information som används i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration; SFS 2003:763 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003. Enligt riksdagens

Läs mer

Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning

Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning Innehållsförteckning 1. INFORMATIONSSÄKERHET...3 2. ORGANISATION OCH ANSVAR INFORMATIONSSÄKERHET...4 2.1 KOMMUNSTYRELSEN... 4 2.2 NÄMND OCH BOLAG... 4

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) behandling av personuppgifter vid rutinkontroll av förares innehav av taxiförarlegitimation

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) behandling av personuppgifter vid rutinkontroll av förares innehav av taxiförarlegitimation Datum Diarienr 2012-05-16 163-2012 Taxi Stockholm 15 00 00 AB Ombud: Advokat NN Sandart&Partners Advokatbyrå KB Box 7131 103 87 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) behandling av personuppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Utlänningsdatalag; utfärdad den 4 februari 2016. SFS 2016:27 Utkom från trycket den 5 februari 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens syfte 1 Syftet med

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datum Dnr 2008-06-23 473-2008 Stadsdelsnämnden Södra Innerstaden, Malmö stad Box 7070 200 42 Malmö samt via e-post och fax sodrainnerstaden@malmo.se 040-346460 Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen

Läs mer

Dokumenthantering i EU-projekt. Lagar och regler - Offentlighet och sekretess

Dokumenthantering i EU-projekt. Lagar och regler - Offentlighet och sekretess Dokumenthantering i EU-projekt Lagar och regler - Offentlighet och sekretess OFFENTLIGHETSPRINCIPEN Forskning som bedrivs av myndigheter t.ex. statliga universitet och högskolor lyder under reglerna om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 juni 2014 KLAGANDE AA Polisförbundet Förbundsområde Västernorrland Box 720 851 21 Sundsvall ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117 Kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration Dir. 2010:117 Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 2010 Sammanfattning För att öka effektiviteten

Läs mer

Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern

Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern Diarienummer 480/07 004 Fastställt av KF 2008-05 Strategi för dokument och arkivhantering i Sundsvalls kommunkoncern Detta dokument har

Läs mer

Kritik mot Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun för brister i diarieföringen av allmänna handlingar

Kritik mot Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun för brister i diarieföringen av allmänna handlingar BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Datum 2015-12-03 Dnr 5527-2014 Sid 1 (6) Kritik mot Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun för brister i diarieföringen av allmänna handlingar Beslutet i korthet:

Läs mer

Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) ISF1007, v1.1, 2015-09-22 REMISSVAR 1 (5) Datum Diarienummer 2015-11-16 2015-87 Justitiedepartementet Grundlagsenheten Att: Nils Sjöblom 103 33 Stockholm Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) Inspektionen för

Läs mer

Kommittédirektiv. Medverkan av tjänsteleverantörer vid hantering av ansökningar om uppehållsoch. Dir. 2015:50

Kommittédirektiv. Medverkan av tjänsteleverantörer vid hantering av ansökningar om uppehållsoch. Dir. 2015:50 Kommittédirektiv Medverkan av tjänsteleverantörer vid hantering av ansökningar om uppehållsoch arbetstillstånd Dir. 2015:50 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Datum: Vår ref: Pär Trehörning. Dnr: 2015/ Justitiedepartementet Nils Sjöblom Stockholm

Datum: Vår ref: Pär Trehörning. Dnr: 2015/ Justitiedepartementet Nils Sjöblom Stockholm Datum: 2015-11-25 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 2015/65 810 Justitiedepartementet Nils Sjöblom 103 33 Stockholm Remissyttrande Myndighetsdatalag SOU 2015:39 Sammanfattning Journalistförbundet ställer sig

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) är förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar inom postområdet och området för elektronisk kommunikation.

Post- och telestyrelsen (PTS) är förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar inom postområdet och området för elektronisk kommunikation. REMISSVAR Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1730 Er referens Ju2009/1044/L6 1(5) Rättsserkretariatet Ylva Ehn 08-678 5739 ylva.ehn@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående

Läs mer

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS KARLSTADS KOMMUN Beslutad i VO-grupp Ansvarig: SAS Gäller från: 2016-04-01 Uppdaterad: POLICY Uttrycker ett

Läs mer

Kommittédirektiv. En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering. Dir. 2010:69

Kommittédirektiv. En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering. Dir. 2010:69 Kommittédirektiv En myndighet för samordning av elektronisk identifiering och signering Dir. 2010:69 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer