ISO 26000, en standard för socialt ansvarstagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISO 26000, en standard för socialt ansvarstagande"

Transkript

1 !! ISO 26000, en standard för socialt ansvarstagande Ett arbete om standarden ISO och det sociala ansvarstagandet hos dess användarföretag Emelie Arkad Student Examensarbete i Miljö- och hälsoskydd 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: Maj månad 2013 Handledare: Åsa Berglund

2 ISO 26000, a standard on social responsibility a report on the ISO standard and the social responsibility of its user companies Emelie Arkad Abstract The purpose of this study was to examine whether the work of ISO leads to increased social responsibility among its user companies and how these may indicate improvement. The report examines companies internal advantages, market advantages and expectations of the new Swedish self-declaration, SIS:SP 2:2013, based on ISO This study was performed by interviews with user companies and an accountant at SP responsible for ISO and included a survey on social responsibility among businesses in general using ISO The only materials used were the current standards, books and internet. Results of the study shows that user companies of ISO 2600o in one way or another become more socially responsible by their work and that the main benefits is an increased awareness, improved texture and clarity of the work. Follow-up and improvement is shown as important to continually evolve. The difficult parts were measuring social responsibility, finding suitable indicators and to show improvements. Advantages for enterprises through the process of ISO 2600 include: making it easier to see the connections between social, environmental and economic perspectives and making them more attractive workplaces. The market benefits greatly depend on the interests of customers and therefore vary a lot, but many do not value social responsibility in their purchases. Overall both customers and business value social responsibility high, although ISO and the new self-declaration is not as well known yet. Customers and suppliers don t request the standard, but all companies interviewed feel that the work has been positively responded. Key words: ISO 26000, social responsibility, user companies, improvement, self-declaration.

3 Förord Det här examensarbetet hade inte handlat om ISO om det inte vore för Esam AB. Under min praktik hos dem fick jag en otroligt positiv bild av arbetet som konsult, ett ännu större intresse för ledningssystem och blev alltså introducerad för denna nya spännande standard. Jag har därför dem att tacka för att jag fått lära mig så mycket nytt och för deras engagemang. Extra tack till Sara och Maria som har hjälpt och stöttat mig på vägen. Tack till revisorn på SP som varit så positiv och hjälpsam och som spädde på min positiva bild av ISO 26000:s framtid. Tack även till användarföretagen av ISO Ert engagemang har gjort detta arbete möjligt och det har varit otroligt intressant att få veta hur ni arbetar och resonerar kring ISO Enligt mig är ert val att arbeta enligt standarden den rätta vägen och känn er stolta över vad ni därigenom förmedlar till omvärlden. Slutligen vill jag tacka alla omkring mig som stått ut med att jag knappast lyft blicken från standardtexter och datorskärmar under dessa veckor och för att ni orkat med allt mitt tjat och standarder och socialt ansvar.

4 Sammanfattning ISO är idag världens största standard, om man ser till antalet deltagande länder som kommit överens om den. I standarden fastställs en global definition av vad som är rätt och fel i samhället kopplat till organisationer och företag. Den svenska standarden ISO gavs ut av SIS, Swedish Standards Institute, år 2010 och är en vägledning för socialt ansvarstagande. Tanken är att standarden ska fungera som ett verktyg för att företag ska kunna ta ett helhetsgrepp om ansvarsfrågan i strävan mot en hållbar utveckling i samhället. Bakgrunden till ISO är att man sett ett ökat intresse för ansvarsfrågan. ISO är en omfattande och frivillig standard som främst bygger på sju stycken ansvarsprinciper och sju stycken huvudområden, som företagen bör utgå från i sitt arbete. Kort sagt sätter principerna riktlinjer för ageranden och huvudområdena är de områden inom vilka organisationer kan påverka samhället och därför har ett ansvar att agera. Dessa huvudområden är i sin tur uppdelade i delområden som sätter upp linjer för dess omfattning. De aspekter som tas upp bland dessa är vad som bör innefattas i begreppet socialt ansvar. Ur en organisations perspektiv omfattar socialt ansvarstagande främst det ansvar som organisationen har för den påverkan som besluten de tar och de aktiviteter de genomför, har på samhället och miljön. Intressentperspektivet är en viktig del i ISO och utgör ett av de två grundläggande arbetssätten som finns fastställda i standarden, det andra är Att ta socialt ansvar. För att kortfattat beskriva hur en organisation på bästa sätt implementerar ISO kan nämnas att organisationen bör börja med att sätta sig in i begreppet socialt ansvarstagande och vad det innebär samt förstå hur det är kopplat till hållbar utveckling. De bör sedan gå igenom standardens viktigaste delar för att få grepp om dessa och inse vilken påverkan de har på organisationen. Då organisationen gått igenom alla dessa och identifierat de områden som är viktiga för dem med hänsyn till socialt ansvar så är tanken att de ska kunna använda sig utav den vägledning som finns i standarden för att integrera socialt ansvartagande i hela organisationens verksamhet med dess beslut och aktiviteter etc. För att införa ISO krävs inte särkilt stora förändringar av verksamheten, särskilt inte om företaget redan har ett annat ledningssystem. Främst handlar det om att komplettera den befintliga verksamheten och dess system och mycket handlar om en ökad medvetenhet kring sitt befintliga arbete. Eftersom standarden är så ny är de flesta företag som arbetar enligt den idag sådana som värderade ansvarsfrågan högt och arbetade kring detta redan innan standarden kom. Så gott som allt pekar mot att användarföretagen av ISO 2600 på ett eller annat sätt blir mer socialt ansvarstagande genom att arbete enligt standarden och att de främsta fördelarna är en ökad medvetenhet och bättre struktur och tydlighet i arbetet. Uppföljning och förbättring är viktigt för att kunna utveckla sitt arbete, men det svåra är dock att mäta och visa konkret på sina förbättringar och att ta fram lämpliga indikatorer för detta. Bland de främsta interna vinsterna med arbetet enligt standarden finner man ett tydligare arbete och ökad medvetenhet. Andra fördelar är bl.a. att man lättare ser sambanden mellan sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv och att företagen blir attraktivare arbetsplatser. Svårast är dock att mäta ekonomiska vinster. De marknadsmässiga fördelarna

5 beror mycket på kundernas intressen och varierar därför mycket. Positivt bemötande till arbetet från intressenter är dock en vanligt förekommande upplevelse. Generellt värdesätter både kunder och företag socialt ansvarstagande högt, trots att kännedomen om standarden ISO inte är så stor ännu. Allmänt efterfrågar kunder och leverantörer inte standarden, men flera användarföretag anser dock att man uppskattar arbete kring socialt ansvar. Den systematiska egendeklarationen togs fram i januari i år och bygger på 80 frågor som företagen som arbetar enligt ISO kan svara på för att visa att och hur följer standardens riktlinjer. Denna egendeklaration ger även möjlighet till verifiering av en tredjepart eftersom standarden inte är certifierbar. SP Sveriges tekniska forskningsinstituts, förväntningar är att företag ska få en möjlighet att visa upp sitt arbete enligt standarden ISO och att det ska kunna bli ett naturligt steg för användarföretagen att verifiera sig. Intresset för egendeklarationen bland användarföretagen varierar men är generellt ganska stort, men bland företag i allmänhet är det många som inte känner till egendeklarationen ännu. De företag som arbetar enligt standarden är positiva, upplever många fördelar och kan anses bli mer socialt ansvarstagande. Socialt ansvarstagande upplevs vara en fråga i tiden med ökande intresse och standardens framtid ser därmed ljus ut. För att få nya användare och för att uppnå fler fördelar för dem som arbetar enligt standarden idag krävs dock att kännedomen om ISO och den systematiska egendeklarationen ökar och ett led i detta är marknadsföring. Detta är något som SP arbetar aktivt med och även användarföretagen mer indirekt, genom att sprida kunskap om standarden och sitt eget arbete.

6 Innehållsförteckning 1 Inledning 1! 1.1 Syfte och frågeställningar 2! 2 Bakgrund 3! 2.1 Begreppet socialt ansvarstagande 3! Att ta sitt sociala ansvar 3! 2.2 Uppbyggnaden av standarden ISO ! De sju ansvarsprinciperna 5! Huvudområden för socialt ansvarstagande 7! 2.3 Implementering av ISO ! 2.4 Systematisk egendeklaration 12! 3 Material och metoder 14! 4 Resultat 15! 4.1 Användarföretagen 15! Intervjufrågor till användarföretag 16! 4.2 Enkätundersökningen 26! 4.3 Intervju med revisor på SP Förväntningar på den systematiska egendeklarationen 31! ISO och användarföretag 32! 5 Diskussion 33! 5.1 Användarföretagen 36! 5.2 Ökat socialt ansvarstagande och ständig förbättring 36! Förbättring och uppföljning 38! 5.3 Interna vinster 40! 5.4 Marknadsmässiga fördelar 42! Kommunikation av socialt ansvarstagande 45! 5.5 Företags värdering av socialt ansvar och kännedom om ISO ! 5.6 Förväntningar på den systematiska egendeklarationen 49! 6 Slutsats 50! 7 Referenser 52!! Bilagor; Bilaga 1, Intervjufrågor till användarföretagen Bilaga 2, Intervjufrågor till revisorn på SP Bilaga 3, Enkäten

7 1 Inledning Ett frivilligt införande av miljöledningssystem är ett vanligt sätt för företag att arbeta med miljöfrågor och att integrera miljöarbete i sina processer. ISO, International Organization for Standardization, är världsledande på att utveckla frivilliga internationella standarder och deras ISO är en väletablerad standard för miljöledning (International Organization for Standardization 2013). Idag är cirka 4400, såväl små som stora företag, miljöcertifierade enligt ISO i Sverige och många känner till standardens innebörd (Certifiering.nu 2013). Vid undersökningar bland användarföretag framkom att stora organisationer tycker att det är viktigt att standarden verkar som en del i hållbarhetsarbete och socialt ansvarstagande (SIS, 2012). SIS har tagit fram en standard för just socialt ansvarstagande, som gavs ut år Denna förhållandevis nya standard heter ISO 26000, bygger på sju grundläggande principer och är inte certifierbar (SIS, 2013). Från och med i år (2013) kommer man dock kunna verifiera sig enligt standarden till följd av att SIS tagit fram en systematisk egendeklaration (SIS SP 2:2013). Syftet med ISO är att visa vad företag och organisationer kan och behöver göra för att vi ska kunna nå ett hållbart samhälle och tanken är att ta ett helhetsgrepp kring hållbarhet. Standardens fokus är möjligheterna att arbeta för hållbarhet ur ett bredare perspektiv (SIS, 2010). SIS menar att det är väldigt viktigt för företag att faktiskt framhålla de åtgärder de gör i strävan mot hållbarhet och att social hållbarhet är en fråga som konsumenter och medarbetare inom företag värdesätter högt. SIS poängterar även att socialt ansvarstagande ger ekonomisk vinning och är ett sätt att minska olika typer av risker inom företag. Enligt SIS är organisationer och myndigheter som idag arbetat aktivt med socialt ansvarstagande positiva och upplever många fördelar med arbetet (SIS, 2010). I standarden ISO (SS-ISO 26000, 5) förklarar man att organisationer redan på talet arbetade med socialt ansvarstagande, men att begreppet blev aktuellt först på 1970-talet. Sedan långt tillbaka har den mest använda termen för arbete kring dessa frågor varit CSRarbete. CSR står för Corporate social responsibillity och är mest förknippat med affärsverksamhet. Detta är en anledning till att man idag övergår till SR, social responsibillity, socialt ansvarstagande. Grunden till att företag insett att de har ett viktigt socialt ansvar är att de känt en ansvarighet för att bidra till hållbar utveckling i samhället och socialt ansvar bygger främst på samhällets förväntningar på organisationerna. Bland de första frågorna som företag historiskt sett tagit ansvar för är; arbetsförhållanden och goda verksamhetsmetoder och till en början fokuserade man mycket på välgörenhet (SS-ISO 26000, 5). Något som inte är en aktuell prioritering idag (SS-ISO 26000, 61). I och med att samhället börjat beakta andra frågor, som miljö, mänskliga rättigheter, konsumentskydd och antikorruption så har även dessa räknats in i begreppet socialt ansvar. I den inledande delen av standardtexten (SS-ISO 26000, 5-6), börjar man med att konstatera att medvetenheten om socialt ansvarstagande ökar bland organisationer. En anledning som anges är att samhället förväntar sig ett större ansvar från organisationerna idag och att organisationernas sociala ansvarstagande kan påverkas genom ekonomiskt inflytande! "!

8 från kunder, konsumenter, investerare, ägare osv. Man antyder också att det ökade behovet av och möjligheterna för, socialt ansvar i samhället beror på de miljömässiga, sociala och ekonomiska problem som finns. Ser man till antalet deltagande länder som kommit överens, hela 99 stycken, så är ISO idag världens största standard. Genom denna fastställs en global definition av vad som är rätt och fel i samhället kopplat till organisationer och företag (Steinholtz 2011, 10). I sin broschyr om standarden, i samband med att den gavs ut, skrev SIS (SIS, 2010); Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara kan bli bättre. Och med det sagt lämnar vi det negativa och fokuserar istället på det positiva. Du har viljan att förändra världen. Vi har verktyget som gör det möjligt. ISO är standarden som tar ett helhetsgrepp kring arbetet mot en hållbar framtid, vägen går via socialt ansvar. I denna rapport kommer den faktiska innebörden av begreppet socialt ansvarstagande att klargöras och bakgrunden till, samt omfattningen och uppbyggnad av, den förhållandevis nya standarden ISO att redogöras. Därtill framförs en kortfattad beskrivning av hur man på bästa sätt implementerar ISO samt huruvida det kräver förändringar i redan befintliga ledningssystem. Vidare kommer en redogörelse av den nya systematiska egendeklarationen, SIS SP 2:2013, och dess syfte presenteras. 1.1 Syfte och frågeställningar Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att reda ut; Om arbetet enligt ISO leder till ett ökat socialt ansvarstagande hos användarföretagen och hur dessa företag konkret kan visa på förbättring. Under arbetets gång ska följande frågeställningar besvaras; - Blir de företag som arbetar med ISO mer socialt ansvarstagande? Hur kan företagen faktiskt visa att de blir bättre över tid och vilka mäte-/nyckeltal och prestandamått är viktiga? - Vilka interna vinster kan man uppnå genom att arbeta enligt standarden? - Vilka fördelar får användare av ISO gentemot sina intressenter? Kan man utnyttja arbetet med standarden till sin fördel vid ex. marknadsföring/upphandling trots att den inte är certifierbar? - Värdesätter företag som ska köpa in varor/tjänster verkligen socialt ansvarstagande och hur stor är kännedomen om standarden ISO 26000? - Vilka förväntningar har certifieringsorganet SP på den nya systematiska egendeklarationen och finns intresse för verifiering hos användarföretagen?! #!

9 2 Bakgrund 2.1 Begreppet socialt ansvarstagande Grunden till standarden ISO är socialt ansvarstagande. För att kunna tillämpa standarden är det viktigt att vara införstådd i vad begreppet innebär, vad och vilka som omfattas av begreppet samt de grundläggande förväntningarna för att ta sitt sociala ansvar. Ur en organisations perspektiv omfattar socialt ansvarstagande främst det ansvar som organisationen har för den påverkan som besluten de tar och de aktiviteter de genomför, har på samhället och miljön. Hur stort socialt ansvar organisationen tar bygger därmed på hur mycket de fokuserar på dessa frågor och i vilken omfattning de tar hänsyn till sociala och miljömässiga perspektiv i de beslut som tas. För att socialt ansvar ska uppnås krävs att organisationen tillämpar ett etiskt och transparent uppförande, tar hänsyn till sina intressenters förväntningar samt att de låter dessa förhållningssätt prägla kontakten med andra. Arbetet med socialt ansvarstagande ska vara förenligt med de lagkrav som organisationen regleras av, samt stämma överens med internationella uppförandenormer. Socialt ansvarstagande innebär även ageranden som sträcker sig utöver de rättsligt bindande krav som finns och därmed kan ses som allmänna förväntningar från samhället (SS-ISO 26000, 6). Intressentperspektivet är en mycket viktig utgångspunkt för att uppnå socialt ansvarstagande. För att kunna bedöma och förändra sin påverkan på omgivningen måste verksamheten vara medveten om sina intressenter och en grund i det sociala ansvarstagandet är därför att identifiera dessa intressenter och se till att innefatta dem i sina processer. I standardtexten (SS- ISO 26000, 6) beskrivs intressenten som någon som har en relation till organisationen på grund av att dess intressen påverkas av organisationens ageranden och det krävs inget formellt erkännande för att räknas som intressent Att ta sitt sociala ansvar Ovannämnda är innebörden av begreppet socialt ansvar. Viktigt är att arbetet leder till hållbar utveckling och att det sociala ansvarstagandet integreras i hela organisationen (SS-ISO 26000, 6). Detta är en viktig faktor för att ansvarstagandet ska bli hållbart och skapa värde (Steinholtz 2011, 126). I allt arbete kring socialt ansvar bör man tänka på de två grundläggande arbetssätten som finns definierade i standarden; hur organisationen tar sitt sociala ansvar och hur organisationen identifierar och involverar intressenter. Dessa två arbetssätt är grundläggande delar i uppbyggnaden av standarden ISO och bygger på att organisationen är medveten om vilken påverkan de har och därmed vilka områden som de har inverkan inom, genom beslut de tar och de aktiviteter de genomför. Denna vetskap, vad dessa två arbetssätt innebär och hur de tillämpas, är viktig för att kunna identifiera vilka områden som bör prioriteras och hur de ska hanteras på ett hållbart sätt. Att vara medveten om och ta hänsyn till sina intressenter är, som nämnt, en grundläggande del i socialt ansvarstagande (Steinholtz 2011, 179). Alla organisationer som arbetar med socialt ansvar behöver ta hänsyn till och utöva kontroll över tre olika relationer. Parterna i dessa relationer är organisationen själva, samhället och intressenterna. Organisationen kan på många sätt påverka de andra två parterna genom sina beslut och aktiviteter och måste därför vara medvetna om att dessa parters förväntningar och! $!

10 intressen kan skilja sig, dels från varandra, men även från organisationens (SS-ISO 26000, 15). Eftersom intressena hos intressenterna beror på individuella behov, egna mål och verksamhetsområden så kan de ha andra behov och förväntningar än vad samhället har. Organisationen måste vara medveten om att det, ur samhällsperspektiv, finns vissa förväntningar att dem agerar ansvarsfullt i de aktiviteter de genomför och de beslut de tar eftersom organisationen, genom dessa, ger påverkan på både samhället och miljön (SS-ISO 26000, 14). I och med att organisationens beslut och aktiviteter påverkar intressenterna bör de tänka på dessa för att faktiskt ta socialt ansvar. För att leva upp till denna förväntning kan det vara en god idé att ta hjälp av intressenterna vid bedömning av påverkans omfattning. Utöver den skyldighet organisationen har gentemot sina intressenter är det viktigt att följa sina uttalade löften samt de skyldigheter som är rättsligt bindande. Exempelvis kan organisationen ha skrivit under avtal eller ingått i överenskommelser rörande frågor kring miljö, ekonomi eller samhälle samt att de berörs av särskilda förordningar och lagkrav (SS-ISO 26000, 16). I standarden (SS-ISO 26000, 17-18) tas ett antal grundläggande parametrarna för att identifiera intressenter upp; vilka de har rättsliga skyldigheter mot, vilka som möjligen kan påverkas eller ha intressen i deras aktivteter och beslut samt om de kommer att leda till att någon missgynnas. Vilka som kan påverka organisationens ansvarstagande eller hjälpa dem i dessa frågor är också relevant, samt om någon varit involverad i liknande frågor tidigare. Det finns inte ett bestämt sätt att involvera intressenter, utan det kan ske på olika sätt. Det enda som egentligen krävs gällande intressentdialogen är att det är en tvåvägskommunikation, dvs. inte endast ett överlämnande av information. Organisationen kan dock ha mycket att vinna på att involvera sina intressenter, men framförallt är det ett viktigt komplement till de mer allmänt kända och delvis lagstadgade samhällsförväntningar som finns (SS-ISO 26000, 18). För att en verksamhet ska kunna ta sitt sociala ansvar för sin påverkan är verksamhetsstyrning den viktigaste faktorn (SS-ISO 26000, 21). Verksamhetsstyrningen är organisationens system genom vilket man fattar och förverkligar beslut, med syfte att uppnå de mål man har satt upp och genom detta kan man integrera socialt ansvarstagande i organisationen (SS-ISO 26000, 75). Vidare kommer nu uppbyggnaden av standarden beskrivas och därmed de redan nämnda principerna och huvud- samt delområdenas utformning att klargöras. 2.2 Uppbyggnaden av standarden ISO Som det fullständiga namnet antyder, är standarden ISO tänkt som en vägledning för företag i att ta ett större socialt ansvar (SS-ISO 26000, vi). Som just konstaterats är socialt ansvar ett brett begrepp och standarden innefattar därför en mängd olika arbetsområden. Förutom att dessa ger arbetet stuktur så visar de även på vad socialt ansvar innefattar. ISO strävar mot användarvänlighet för alla typer av organisationer oavsett storlek, inriktning och nuvarande ansträngningar för socialt ansvarstagande. Den ska vara lämplig att använda för såväl introduktion som vidareutveckling inom området (SS-ISO 26000, vi). I den inledande orienteringen av standarden anges även att certifiering enligt ISO skulle strida mot standardens syften och ändamål (SS-ISO 26000, vii).! %!

11 Standarden SS-ISO är uppbyggd i sju avsnitt samt två stycken bilagor med förkortningar, beteckningar och exempel på verktyg och frivilliga initiativ. En genomgång av avsnitten ger en bra bild av standardens omfattning och dessa utgör även beståndsdelarna i den schematiska bild som tagits fram för att ge en överblick av standarden. Avsnitten innefattar; En beskrivning av standardens omfattning, en redogörelse för de begrepp och definitioner som används, innebörden av socialt ansvartagande, principerna för socialt ansvartagande, de två grundläggande arbetssätten för socialt ansvarstagande, en vägledning för standardens huvudområden med tillhörande principer och delområden samt en vägledning för hur organisationen kan integrera socialt ansvarstagande i sin verksamhet (SS-ISO 26000, vii). Med denna information som stöd ska organisationen kunna sätta sig in i begreppet för att sedan inleda arbetet med integrering av socialt ansvarstagande i organisationen. För att börja arbeta med socialt ansvarstagande kan organisationerna behöva en bättre förståelse kring begreppet socialt ansvar, anvisningar till hur de effektivt inför det och därefter stöd och råd i det löpande arbetet (Steinholtz 2011, 29). En sammanfattning av de viktigaste delarna i ISO som organisationen måste förstå, respektera och arbeta efter kommer att beskrivas övergripande nedan. Förutom de två grundläggande arbetssätten för standarden ISO som organisationen alltid ska beakta i sitt arbete, så behandlas även två perspektiv som är fundamentala i arbetet med att ta sitt ansvar. Dessa två är Ansvarsprinciperna och Huvudområdena. För att klargöra definitionerna kan nämnas att Huvudområden även kan komma att kallas för Ansvarsområden, eftersom de utgör de områden inom vilka organisationer kan påverka samhället och därför har ett ansvar att agera (Steinholtz 2011, 29). Ansvarsområdena bör inte förväxlas med Ansvarsprinciperna, som inte utgör arbetsområden utan övergripande arbetssätt. Ansvarsprinciperna är korta och koncisa, men ger en bra täckning för grunderna i socialt ansvar (Steinholtz 2011, 29). De organisationer som vill börja arbeta med socialt ansvarstagande utifrån ISO tillråds göra en bedömning av samtliga ansvarsprinciper och huvudområden för att avgöra hur just de berörs av dessa och vilka områden som är av särskild vikt för just dem. Generellt anges att Ansvarsprinciperna är relevanta för alla, medan alla ansvarsområden inte är relevanta för alla organisationer (Steinholtz 2011, 30). Dessa sju huvudområden innehåller även delområden och det är inte heller säkert att alla organisationer berörs av alla dessa. För att säkerställa att man får med alla områden som berör organisationen, krävs dock en granskning av samtliga huvudområden och dess delområden (SS-ISO 26000, 16). I denna bedömning måste organisationen se sitt ansvar och sin påverkan och avgöra utifrån detta. För samtliga områden som bedöms ligga inom organisationens påverkanssfär bör de sedan ta fram sina förväntningar och åtgärder (SS-ISO 26000, 15). Organisationen bör sedan göra en bedömning utav omfattningen av sin påverkan inom respektive område utifrån ett hållbarhetsperspektiv och sin påverkan på intressenterna (SS-ISO 26000, 16). Hur man berörs och vad som är rimligt att arbeta med beror delvis av företagens storlek (Steinholtz 2011, 29) De sju ansvarsprinciperna Principerna för socialt ansvarstagande är viktiga för organisationen att utgå från i arbetet mot sitt mål att sträva mot en hållbar utveckling. Utöver dessa finns inom standardens! &!

12 huvudområden, även mer områdesspecifika principer som också måste beaktas, de rör bara de särskilda områdena och bör särskiljas från dessa sju övergripande ansvarsprinciper som är de viktigaste och tänkta att organisationen ska basera sitt uppförande på (SS-ISO 26000, 10). De sju ansvarsprinciperna är; - Ansvarighet, - Transparens, - Etiskt uppförande, - Respekt för intressenternas intressen, - Respekt för rättsstatens principer, - Respekt för internationella uppförandenormer och - Respekt för de mänskliga rättigheterna (SS-ISO 26000, 10-13) Principen för Ansvarighet (SS-ISO 26000, 10) syftar till att organisationen bör ta ansvar för den påverkan de har på samhället, miljön och ekonomin, de bör låta sig granskas och de bör möta upp resultatet. Att organisationer tar ansvar genererar positiva effekter både för dem själva och för samhället. Ansvaret gäller såväl efterlevnad av lagar gentemot rättsliga myndigheter som för de interna intressen som fastställts inom organisationen. Med visst beroende av vilken påverkan de har, är organisationen även ansvarig för hur de beslut de tar och de aktiviteter de genomför påverkar enskilda intressenter och samhället i stort. Ju större påverkan och makt en organisation har desto högre förväntningar läggs på deras ansvarstagande. Principen för Transparens (SS-ISO 26000, 10-11) omfattar de beslut, aktiviteter och riktlinjer som organisationen har ansvar för och som förväntas påverka samhället och miljön. Organisationen bör, i den mån det är möjligt, hålla den information som krävs kring detta offentlig. Undantag gäller för personuppgifter, företagshemligheter och annat som kan strida mot gällande bestämmelser. Informationen bör vara objektiv, korrekt och tydligt och inget väsentligt får undanhållas samt att den bör lämnas ut i relevant tid. Organisationen bör även vara offentlig med hur de identifierar och involverar sina intressenter och viktiga intressenter bör lätt kunna ta del av informationen i dessa frågor för att se hur de kan komma att påverkas av dem. Etiskt uppförande, som bör genomsyra hela verksamheten och därmed stödjas i beslutsfattande och i relation till andra, är den tredje ansvarsprincipen (SS-ISO 26000, 11), som sätter riktlinjer för organisationens uppförande. Grundläggande anses att organisationen ska präglas av ärlighet, rättvisa och integritet samt att respekt ska visas gentemot intressenter. Organisationen bör värna om människor, djur och miljön. Organisationen bör bl.a. anta etiska riktlinjer för sin verksamhet och styrning, förebygga att oetiskt uppförande uppstår och arbeta för att förmedla dessa värderingar till andra. Respekt för intressenternas intressen bygger på att organisationen bör ta hänsyn till sina intressenter och deras intressen för att kunna bemöta dessa (SS-ISO 26000, 12). Organisationen bör undersöka vilka deras intressenter är och vara medveten om hur de kan komma att påverka! '!

13 dem, samt vilka rättigheter dessa har enligt lag. De bör även vara medvetna om att intressenternas behov och förväntningar kan skilja sig från samhällets och se över de möjligheter de har att få kontakt med organisationen. Principen Respekt för rättsstatens principer (SS-ISO 26000, 13) klargör att lagen gäller och måste respekteras av alla, staten är också reglerade. En organisation måste följa alla gällande lagar för att kunna anses som socialt ansvarstagande. Det som krävs av organisationen är att de utövar omvärldsanalys och håller sig uppdaterade kring vilka lagar som gäller, samt att de förmedlar dessa inom organisationen för att skapa medvetenhet. Utöver detta måste de se till att lagarna även efterlevs i särskilda aktiviteter som genomförs i samarbete med andra. Respekt för internationella uppförandenormer (SS-ISO 26000, 13) är ett förtydligande av gällande bestämmelser och anger att organisationen bör respektera internationella bestämmelser, samtidigt som de följer rättstatens principer. Dessa bestämmelser ska tillämpas parallellt och inte på bekostnad av varandra. Där lagstiftning saknas bör organisationen utgå från de internationella uppförandenormerna istället och om det uppstår stridigheter mellan dessa och lagstiftningen bör de sträva efter att följa dem i största möjliga mån. Organisationen bör även se till att samarbetspartners följer dessa bestämmelser för att undvika risken för medskyldighet. Dessa frågor kan vara särskilt aktuella om organisationen verkar i andra länder. Principen om Respekt för de mänskliga rättigheterna (SS-ISO 26000, 13-14) tydliggör, liksom föregående områden, vikten av en gällande bestämmelser. De mänskliga rättigheterna omfattar alla och gäller i alla situationer, länder och kulturer. Organisationen ska respektera dessa, tillämpa dem då lagen inte kan anses tillräcklig och se till att de aldrig drar fördel av att dessa inte efterlevs. Även dessa frågor kan vara särskilt aktuella om organisationen verkar i ett annat land än Sverige Huvudområden för socialt ansvarstagande De sju huvudområdena för standarden ISO är; - Verksamhetsstyrning, - De mänskliga rättigheterna, - Arbetsförhållanden, - Miljö, - Goda verksamhetsmetoder, - Konsumentfrågor och - Samhällsengagemang och utveckling (SS-ISO 26000, viii) Dessa områden är i sin tur uppdelade i delområden som sätter upp linjer för omfattningen. Under de sju ansvarsområdenas delområden anges även åtgärder och förväntningar och där klargörs vad organisationen bör göra för att uppnå förbättring inom aktuellt område. (Steinholtz 2011, 50). Bör-satserna kan ses som ISO 26000:s motsvarigheter till andra standarders skallkrav och anledningen till bör-formuleringen är att ISO är en helt frivillig standard. Då organisationen arbetar kring dessa områden bör de utgå från de grundläggande principerna och! (!

14 förhållningssätten som fastställts i standarden. De bör även undersöka sin påverkan på samtliga områden för att kunna avgöra vilka som är av störst betydelse för dem (SS-ISO 26000, 19-20). Det första och övergripande ansvarsområdet är Verksamhetsstyrning. Verksamhetsstyrning kan, mycket beroende på organisationens storlek och inriktning, fungera på olika sätt och bestå av olika processer och strukturer (SS-ISO 26000, 21). Detta arbete är viktigt och utgör ett huvudområde eftersom det är forum för beslutsfattande och skapar förutsättningarna för en socialt ansvarstagande organisation genom att det är grunden för att kunna integrera detta arbete i hela organisationen samt i relationer till andra. Det möjliggör arbete med de andra huvudområdena genom att det gör användningen av de sociala ansvarsprinciperna möjlig. För en verksamhetsstyrning med bra resultat krävs, förutom väl fungerande ledarskap, att de principer som finns för socialt ansvarstagande görs till en del av verksamheten som får prägla beslut och aktiviteter samt att de huvud- och delområden samt arbetssätt som finns för socialt ansvartagande ska införas (SS-ISO 26000, 22-23). Vid en schematisk bild över ISO 26000:s verksamhetsområden visas verksamhetsstyrning som ett övergripande område som omger de övriga. Det andra huvudområdet är De mänskliga rättigheterna. Dessa regleras främst av staten och dess förhållande till individerna, men eftersom organisationer kan påverka de intressenter som de har en inverkan på så måste även organisationerna visa respekt för dessa. De mänskliga rättigheterna är en sammanfattning av de grundläggande rättigheter som alla människor har och dessa regleras i internationella konventioner som utgör internationellt antagna regler som staten måste leva upp till. De mänskliga rättigheterna är uppdelade i två huvudområden, ett som rör rätten till liv och frihet, medborgerliga och politiska rättigheter, att alla är lika inför lagen samt rätten till yttrandefrihet, och det andra som rör människors sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter där bl.a. mat, hälsa, arbete, utbildning och säkerhet innefattas (SS-ISO 26000, 23). Grundläggande förutsättningar för mänskliga rättigheter inom organisationen finns gentemot de anställda, eftersom dessa är de som organisationen lättast kan påverka, men de bör även arbeta på rätt sätt gentemot sina intressenter. (SS-ISO 26000, 24-25). Huvudområdet Mänskliga rättigheter har fått stort utrymme i standarden och är uppdelat på en mängd delområden som alla tar upp olika frågor för att kontrollera att de mänskliga rättigheterna efterlevs och respekteras inom organisationen. Dessa delområden är; Due Diligence, som betyder ungefär genomlysning, Risksituationer, Undvika medskyldighet, Hantera missförhållanden, Diskriminering och sårbara grupper, Medborgerliga och politiska rättigheter, Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (SS-ISO 26000, 26-31) Huvudområdet, Arbetsförhållanden (SS-ISO 2600, 33), omfattar allt arbete som sker i relation till organisationen samt det som rör anställning. Organisationen ansvarar inte bara för arbete direkt inom den egna organisationen utan bör även ha kontroll på bl.a. sina underleverantörer och de som arbetar på annan basis än fast anställning och där medföljande rättigheter genom avtal (SS-ISO 26000, 35). Bra arbetsförhållanden är nära kopplat till att följa rättstatens principer och att undvika sociala problem i samhället. Viktiga frågor kring anställning och arbetsförhållanden är i dessa sammanhang; trygghet, lön och att arbetet känns betydelsefullt för! )!

15 individerna (SS-ISO 26000, 34). Ett led i detta kan vara att sätta upp ett arbetsmiljöprogram (SS-ISO 26000, 40). Som nämndes i samband med huvudområdet mänskliga rättigheter är medarbetarna en viktig del för alla organisationer i de sammanhangen och dessa områden går ihop till viss del, genom att man ska värna om att de som arbetar inom organisationen behandlas med respekt och värdighet. Vid hantering av arbetsförhållanden finns åtskilliga rättsliga principer och lagar som ska efterlevas (SS-ISO 26000, 34). Delområdena för huvudområdet Arbetsförhållanden är; Personlig utveckling och utbildning i arbetet, Sysselsättning och anställningsförhållanden, Arbetsvillkor och social trygghet, Social dialog och Arbetsmiljö (SS-ISO 26000, 36-38). Ett annat huvudområde inom ISO är Miljö. Standarden pekar på att oavsett vart i världen som organisationer är verksamma så påverkar de miljön genom sina ageranden. För att möta upp detta och minska sin miljöpåverkan anges därför att organisationen bör ta hänsyn till hur deras beslut inverkar på miljö, hälsa, sociala förhållanden och ekonomiska faktorer och anpassa sitt arbete utefter det. De områden som exemplifieras i det avsnitt i standarden där organisationens miljöpåverkan tydliggörs är; resursanvändning, föroreningar och avfall, lokalisering samt påverkan på naturliga livsmiljöer (SS-ISO 26000, 39-40). Kopplingen mellan socialt ansvar och miljöpåverkan framställs i standarden som avgörande, med stöd av att dessa frågor är fundamentala för välmående och överlevnad. De miljöproblem som omnämns i samband med redogörelsen för hur och varför miljöfrågor är en del i det sociala ansvaret är; klimatförändringar, användningen av naturresurser, skador eller förluster av livsmiljöer och arter, ekosystemkollaps och föroreningar. Anledningar som tas upp är överskridande av resursförbrukning genom ohållbar produktion och konsumtion, att problemen är globala och finns på alla nivåer samt att hotbilden växer i takt med befolkningsökningen på jorden. (SS-ISO 26000, 41). Som ett förtydligande av de problemområden som finns delas huvudområdet miljö upp i fyra delområden; Förebyggande av föroreningar, Hållbar resursanvändning, Begränsning av och anpassning till klimatförändringar och Skydd av naturmiljö, biologisk mångfald och återställande av naturliga livsmiljöer (SS-ISO 26000, 42-46). För miljöområdet anges även fyra principer som definierar hur organisationen bör resonera kring miljöfrågor. Dessa principer är; Miljöansvar, Försiktighetsprincipen, Miljöriskhantering och Principen att förorenaren betalar. (SS-ISO 26000, 41) Utöver dessa principer listas även sju beaktanden kring miljö. Dessa anges som strategier och angreppsätt som organisationen bör använda sig av i arbetet med miljöledning, om de kan anses lämpliga, och sätter upp riktlinjer för hur de bör agera kring miljöfrågor. Beaktandena är följande; Livscykeltänkande, Miljökonsekvensbedömning, Renare produktion och ekoeffektivitet, Avmaterialisering genom funktionstänkande, Användning av miljöanpassad teknik och arbetssätt, Hållbar upphandling samt Lärande och medvetandehöjande (SS-ISO 26000, 42). Huvudområdet Goda verksamhetsmetoder (SS-ISO 26000, 48) är främst grundat på ansvarighet och att handla etiskt i all kontakt med andra parter, samt att upprätthålla goda relationer. Fokus ligger på hur och att organisationen arbetar aktivt med socialt ansvarstagande, föregå med gott exempel för andra och har som avsikt att förmedla det inom sin inflytandesfär! *!

16 för att på så vis faktiskt påverka samhället i riktning mot ett ökat socialt ansvarstagande. De delområden (SS-ISO 26000, 28-51) som utsetts som viktiga och som verksamheten bör se över inom verksamhetsmetoderna är talande för vad området innefattar; Antikorruption, Ansvarsfullt politiskt deltagande, Konkurrens på lika villkor, Främja socialt ansvarstagande i värdekedjan och Respekt för äganderätten (SS-ISO 26000, 48-49). Dessa områden kan organisationen ta ställning till genom att de har möjlighet att påverka genom sin upphandling och sina inköp (SS-ISO 26000, 50). Nästa huvudområde, Konsumentfrågor (SS-ISO 26000, 60) handlar liksom föregående område främst om agerandet gentemot intressenter, men fokus ligger på de konsumenter som inte är vinstinriktade, de som gör privata inköp till skillnad mot Goda verksamhetsmetoder som främst riktar sig mot vinstdrivande kunder. Konsumenter behöver inte vara betalande kunder utan endast någon som använder sig utav något som organisationen frisläppt på marknaden. Även inom området Konsumentfrågor är grunden ett bra förhållningssätt gentemot sina intressenter och man bör sträva efter att uppfylla alla gruppers behov, ha en allmän tillgänglighet, vara transparenta och ge tillräcklig och rättvisande information och kunskap till konsumenterna för att de ska kunna göra jämförelser samt medvetna och aktiva val. Viktigt är även skydd av personuppgifter, att på olika sätt minimera risker vid användning av sina produkter och tjänster (SS-ISO 26000, 51). Andra fokusområden som innefattas i konsumentfrågor är bland annat skydd av hälsa och säkerhet, tillgång till grundläggande varor och tjänster och lösning av tvister och gottgörelse (SS-ISO 26000, 52). En del inom detta område är även hålbarhetsperspektivet eftersom organisationen kan påverka konsumenterna att göra hållbara val (SS-ISO 26000, 51). Utifrån FN:s direktiv med riktlinjer för konsumentskydd och den Internationella konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter, tar standarden upp följande områden; säkerhet, att informeras, göra val, att bli hörd, gottgörelse, utbildning, och hälsosam miljö (SS-ISO 26000, 52-53). Även försiktighetsprincipen omnämns här (SS-ISO 26000, 53). Det sista huvudområdet, Samhällsengagemang och utveckling (SS-ISO 26000, 60), syftar till att organisationen bör sträva efter att bidra till samhällsutveckling och engagera sig i sitt lokalsamhälle. Genom sina aktiviteter kan organisationen öka möjligheterna till hållbarhet i samhället och ett sätt kan även vara att bidra i projekt. Ren välgörenhet i form av ekonomiska bidrag är dock inget alternativ som kan anses som socialt ansvarstagande, utan organisationen bör själva delta mer aktivt (SS-ISO 26000, 61). De delområden som finns i standarden är talande för vad som föreslås som goda åtgärder för organisationen kring dessa frågor. Områdena är; Lokalt samhällsengagemang, Utbildning och kultur, Jobbskapande och kompetensutveckling, Utveckling och tillgång till teknik, Skapa välstånd och inkomstmöjligheter samt Hälsa och Sociala investeringar (SS-ISO 26000, 63-68). Dessa är samtliga viktiga huvudområden för socialt ansvarstagande som tagits fram i standarden och som organisationen bör ta hänsyn till och se sitt ansvar inom. För att börja arbeta enligt dessa och tillämpa de förhållningssätt som anses lämpliga bör organisationen genomgå en strukturerad implementeringsprocess för att få ett hållbart och givande arbete.! "+!

17 2.3 Implementering av ISO I standarden SS-ISO används begreppet integrera och just detta är fokus i det sjunde och avslutande kapitlet. Syftet med detta kapitel är att vägleda integreringen av socialt ansvarstagande i en organisation och det tar upp hur man mer praktiskt kan bygga vidare på den kunskap som givits dessförinnan i standarden och faktiskt börja ta sitt sociala ansvar i praktiken. I den inledande standardtexten anges att det allra vanligaste tros vara att organisationen kan utgå från de system och den uppbyggnad de har sedan innan för att bygga vidare och förändra en del processer och aktiviteter på vägen och hela tanken är att standarden ska vara lämplig för alla. I vilken utsträckning man behöver förändra sin verksamhet beror mycket på vilken verksamhetsstyrning man har sedan innan och tidigare arbete kring socialt ansvarstagande. (SS-ISO 26000, 69). Trots att arbetet är tänkt att integreras i hela organisationen är inte grundtanken att organisationerna ska behöva starta från grunden, utan att det ska ske en anpassning från båda håll. Organisationen får välja hur de bäst arbetar med socialt ansvarstagande utifrån dem själva och vilka delar de bör förändra eller lägga till för att uppnå en förbättring. Implementering av arbetet med ISO föregås med fördel av en genomlysning utav verksamheten för att få en nulägesanalys av sin ställning i dessa frågor samt en enkel bild av standardens omfattning (Steinholtz 2011, 44-45). Detta utgår främst från standardens område Due diligence, genomlysning, och innebär kort en genomgång av ansvarsprinciperna och ansvarområdena, identifiering av organisationens unika ansvarsfrågor, genomgång av specifika risker och möjligheter kopplade till verksamheten och slutligen verifiering med hjälp av intressenterna. (Steinholtz 2011, 45-54). I anknytning till den schematiska översikten av ISO i standardtexten (SS-ISO 26000, ix) anges även en vägledning för hur man sedan använder sig av standarden och dess olika delar, för att få stöd steg för steg genom implementeringsprocessen. Denna vägledning (SS-ISO 26000, ix) anger att organisationen bör börja med att sätta sig in i begreppet socialt ansvarstagande och vad det innebär samt förstå hur det är kopplat till hållbar utveckling. Med andra ord, det som finns sammanfattat i standardens tredje avsnitt. Därefter bör organisationen gå igenom det fjärde avsnittet, Principer för socialt ansvartagande, för att få ett grepp om dessa principer och förstå dess omfattning eftersom dem är grundläggande och vad allt ansvarsarbete i organisationen bör bygga på. På samma sätt bör även de särskilda huvudområdenas tillhörande principer behandlas och tas hänsyn till. För att göra en analys av verksamheten och aktuella ansvarsområden bör organisationen först utgå från och beakta de två grundläggande arbetssätten som beskrivs i det femte avsnittet; Att ta sitt sociala ansvar och Identifiera och involvera intressenter. När detta är gjort är tanken att organisationen kan gå igenom de huvud- och delområden som finns i det sjätte avsnittet för att göra en analys av dessa och de förväntningar och åtgärder som de innefattar. Då organisationen gått igenom allt detta och identifierat de områden som är viktiga för dem med hänsyn till socialt ansvar så är tanken att de ska kunna använda sig utav den vägledning som finns i det sjunde avsnittet för att integrera socialt ansvartagande i hela organisationens verksamhet med dess beslut och aktiviteter etc. Det avslutande avsnittet ska sträva mot att organisationens verksamhet, riktlinjer, strukturer och kultur ska genomsyras av socialt ansvarstagande och innefattar även! ""!

18 riktlinjer för hur organisationen bör skapa intern kompetens för socialt ansvarstagande, kommunicera sitt arbete inom och utanför den egna organisationen samt hur uppföljning bör ske. Genom att arbeta på detta sätt enligt standarden är tanken att organisationen ska uppnå ett arbete som leder till maximalt bidrag till hållbar utveckling, den viktigaste målsättningen med ISO I standardtexten anges särskilt att det är viktigt att organisationen är medveten om allt arbete inte går att starta upp parallellt och att det inte är säkert att alla ansvarsområden går lika fort att implementera. Man bör därför se till vad som är praktiskt genomförbart i den egna organisationen och man kan med fördel lägga upp både en kortsiktig och en långsiktig plan för arbetet (SS-ISO 26000, 75). Steinholtz (2011, 56-60) beskriver även en arbetsmodell i 10 steg, med utgångspunkt i standarden, som ger en övergripande bild av hur han anser och beskriver att organisationerna lämpligen kan gå tillväga vid integrering av socialt ansvartagande enligt ISO Likheterna med standardens översiktliga vägledning är stora, men denna modell är mer omfattande och är tänkt att kunna förstås utan att ha gått igenom standardtexten. För varje avsnitt anges hänvisningar till avsnitt i standarden SS- ISO Systematisk egendeklaration Specifikationen SIS-SP 2:2013, Socialt ansvarstagande - Systematisk egendeklaration, gavs ut detta år och utgår från ISO (SIS-SP 2:2013, 3). I själva specifikationen definieras systematisk egendeklaration som en organisations uttalande om sina beslut och aktiviteter inom ett givet område och enligt en given struktur (SIS-SP 2:2013, 5). Egendeklarationen består av 80 frågor, uppdelade i sju avsnitt, som organisationen ska besvara utifrån sitt arbete med ISO De krav som finns fastställda i specifikationen syftar till att organisationen ska kunna visa på sin användning av standarden och hur deras arbete fungerar på ett strukturerat och jämförbart sätt. I standardtexten framgår att Egendeklarationen gör det möjligt för alla organisationer att på ett enhetligt sätt beskriva organisationens operativa arbete med socialt ansvarstagande, i syfte att maximera bidraget till hållbar utveckling. För att egendeklarationen ska ge dess läsare en bild av det befintliga arbetet är det viktigt att organisationen även kommenterar de utav frågorna som inte är relevanta för dem eller som de inte kan besvara, så att ingenting utelämnas. Syftet med frågorna är att öka organisationens styrkor och positiva inverkan på dem som de kan påverka, samt minska sin negativa påverkan, genom att organisationen undersöker sin inverkan på såväl sociala och miljömässiga som ekonomiska perspektiv. Detta genom att identifiera, värdera och prioritera sitt arbete kopplat till dessa områden (SIS-SP 2:2013, 4). Tanken är att specifikationen ska kunna användas av organisationer som själva vill bedöma och redovisa sitt arbete kring socialt ansvarstagande, de som vill att en utomstående organisation ska kunna bedöma deras arbete eller de som vill att ett ackrediterat organ ska gå igenom och avgöra att arbetet redovisas i enlighet med detta dokument. Organisationen bör gå igenom sin egendeklaration minst en gång per år och det är viktigt att den redovisas på ett sätt som är lätt att förstå för dess målgrupp, samt att den beskriver det reella arbetet (SIS-SP 2:2013, 5).! "#!

19 Något som är viktigt att redovisa i sin egendeklaration är hur man gjort urvalen i sitt arbete och hur man tagit hänsyn till att dessa ger maximal medverkan till hållbar utveckling. Ledningen bör även vara medveten om vilken attityd som råder i övriga organisationen. För att få ett socialt ansvartagande som är integrerat i hela organisationen och gentemot dem som de har inflytande på, är det en stor fördel att ha kunskap om vilka vinster man kan uppnå med arbetet samt ha en god kunskap om och förståelse för ansvarsprinciperna och huvudområdena i standarden ISO (SIS-SP 2:2013, 4). De sju avsnitten med frågor som den systematiska egendeklarationen bygger på, är följande; Avgränsning, Ledningens åtagande, Verksamhetsstyrning, Identifiering och involvering av intressenter, Identifiering och prioritering av områden och principer i SS-ISO 26000, Integration av socialt ansvartagande och Förbättringsarbete (SIS-SP 2:2013, 5-11). Avgränsningen (SIS-SP 2:2013, 5) ska redogöra för de delar av organisationen som omfattas av egendeklarationen och därmed regleras samt vilka delar man anser sig kunna styra och påverka. Ledningens åtagande (SIS-SP 2:2013, 6) innebär att organisationen ska visa vilka skyldigheter de anser sig ha kopplat till socialt ansvarstagande. Detta innebär bl.a. att de ska visa på hur och var organisationen redogör för det sociala ansvar de tar på olika sätt för att arbeta mot hållbar utveckling, vart i organisationen man fastställt detta och hur man integrerat de sju principerna för socialt ansvartagande i organisationens styrning. I avsnittet Verksamhetsstyrning (SIS-SP 2:2013, 6) ska organisationen visa hur dess styrning fungerar, hur de blir medvetna om behov av förändringar, hur de utvecklas inom de områden som valts ut samt hur de arbetar för medvetandehöjande, engagemang och motivation både internt och externt för att uppnå intressenternas förtroende. Identifiering och involvering av intressenter (SIS-SP 2:2013, 6-7) har till syfte att organisationen ska beskriva hur detta går till hos dem och hur de tar hänsyn till det intressenterna framför, så att man som läsare av egendeklarationen ska kunna bedöma att rätt intressenter involverats på rätt grunder. Detta avsnitt i specifikationen är omfattande, men som tidigare beskrivet, är intressentperspektivet en viktig aspekt i standarden ISO Avsnittet Identifiering och prioritering av områden och principer i SS-ISO (SIS-SP 2:2013, 8) innehåller frågor kring hur man inom organisationen prioriterat och valt ut de områden i standarden ISO som är av störst vikt för organisationen för att nå en hållbar utveckling. I beskrivningen ska det ingå hur man tagit stöd av ansvarsprinciperna, ansvarsområdena och intressenterna i dessa val. Frågorna som finns med omfattar en nulägesananalys av det sociala ansvartagandet i organisationen, relevans i arbetet samt prioriteringar. Integration av socialt ansvarstagande är det längsta och mest omfattande avsnittet (SIS-SP 2:2013, 9-10). Under detta avsnitt ska organisationen besvara frågor kring sina mål,! "$!

20 handlingsplaner och övriga aktiviteter. De ska även beskriva metoderna för mätning och uppföljning över tid samt hur de valt ut och följer upp sina mätetal och indikatorer. Förutom detta omfattas utvärdering, rapportering och kommunikation av socialt ansvarstagande för att öka trovärdigheten i organisationens arbete. Kommunikationen utgör en avsevärd del och det syftar till att säkra att organisationen delger informationen kring socialt ansvarstagande på ett bra sätt. Organisationens efterlevnad av policys, riktlinjer, lagar, och övriga krav, samt uppfyllelse av mål, handlingsplaner och planerade aktiviteter innefattas också av frågorna i detta avsnitt. Fokus ligger på hur man arbetat kring dessa områden och hur åtgärder och uppföljning lett till förbättring, samt hur man genomfört sin uppföljning för att säkerställa uppfyllelse av bl.a. sina mål och handlingsplaner. Kring de rättsliga skyldigheterna ska organisationen visa på hur de ser till att de lever upp till de krav som finns på dem och hur de ser till att hålla sig uppdaterade om nya krav som tillkommer. I det sista avsnittet Förbättringsarbete (SIS-SP 2:2013, 10-11) ska organisationen bl.a. att det sker en ständig förbättring, vilka resultat de får, hur arbetet går till och hur det ska fortlöpa. I specifikationens bilaga (SIS-SP 2:2013, 12) anges formatet för den rapport som organisationen ska skriva för den systematiska egendeklarationen och denna rapport ska innehålla två delar. Den första delen är ett uttalande från organisationens ledning kring vad de vill uppnå med sitt sociala ansvartagande för en hållbar utveckling och hur de arbetar med och visar respekt för de sju ansvarsprinciperna och de sju huvudområdena i standarden ISO Den andra delen är en rapport av organisationens grundläggande arbete med socialt ansvarstagande, innehåller specifikationens frågor och svaren på dessa, samt en hänvisning till organisationens hållbarhetsrapport eller annan årsredovisning. De organisationer som följer specifikationens krav vid redovisning av sitt arbete kring socialt ansvarstagande kan använda sig av en formulering som talar om att organisationens arbete kring socialt ansvartagande är baserat på standarden ISO 26000:s riktlinjer och att arbetet redovisas i egendeklarationen som följer kraven i Svensk specifikation SIS-SP 2:2013. Det som då måste anges är inom vilken del/avgränsning av organisationen som arbetet genomförts och om den är verifierad av ett ackrediterat organ eller baseras på egen bedömning (SIS-SP 2:2013, 5). 3 Material och metoder Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie kring socialt ansvarstagande och den aktuella standarden, en enkätundersökning samt intervjuer. Huvudsaklig litteratur för arbetet är standarden Svensk Standard SS-ISO 26000:2010, Vägledning för socialt ansvarstagande och specifikationen svensk specifikation SIS-SP 2:2013, Socialt ansvarstagande Systematisk egendeklaration. Utöver detta användes boken Hållbart ansvarstagande av Daniel Steinholtz (2011), en av de svenskar som var med under framtagandet av ISO 26000, samt tryckt information från SIS, Swedish Standards Institute. Detta för att få kunskap om den nya standarden och för att få en bra bakgrund till det fortsatta arbetet.! "%!

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Behov av att kunna verifiera en organisations tillämpning av ISO 26000 väcktes vid nystarten av TK

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken

Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken Spår A. Socialt ansvarstagande på riktigt - ISO 26000 i praktiken Spårpartner: Swedish Standards Institute (SIS) Bengt Rydstedt, projektledare för Teknisk Kommitté 478 Socialt Ansvarstagande som även är

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting

En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000. Anna Linusson Stockholms läns landsting 1 En ny ISO-standard Vägledning för Socialt ansvarstagande ISO 26000 Anna Linusson Stockholms läns landsting 2 Bakgrunden SLL:s engagemang Den svenska kommittén SIS/TK 478 Den internationella processen

Läs mer

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 CODE OF CONDUCT A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 INLEDNING Den viktigaste uppgiften för alla anställda i PetroBio är att utveckla och upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1

CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1 CSR för småföretagare Utbildningstillfälle 1 Helsinborg, 23 maj 2012 Iris Rehnström Praktiska verktyg för ett lyckat CSR-arbete Iris Rehnström, TEM Hanna Claesson, Wihlborgs Fastigheter December 2012 Presentation

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Ålandsbanken och hållbarhet tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 2014 Vår väg till hållbarhet Vi ska vara den självklara värdeskapande

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

ja till socialt ansvar

ja till socialt ansvar ja till socialt ansvar www.unglobalcompact.org Grunden är FN s globala fördrag vi säger ja till socialt ansvar I en värld där orättvisorna är stora och många textilföretag blundar väljer vi på Segers att

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS

NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD VÅRA VÄRDERINGAR VÅRA RIKTLINJER START ANSVAR MÄNNISKORNA KUNDERNA FÖRETAGET EFTERLEVNAD PARTNERS NORDIC MORNINGS AFFÄRSETISKA KOD Det här dokumentet sammanfattar vår affärsetiska kod. Koden bygger på våra värderingar och vägleder oss i sam- arbetet med kollegor, kunder, partners och andra intressenter.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010

Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen. CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 Granskning av AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR - ansvarsfullt företagande november 2010 CSR (Corporate Social Responsibility) AB Ängelholmshem och AB Munkaljungbybyggen CSR omfattar både

Läs mer

Är ditt bolag redo att ta risken?

Är ditt bolag redo att ta risken? Är ditt bolag redo att ta risken? Huvudslutsatser från en unik studie om 100 svenska börsbolags barnrättsarbete. Oktober 2014 Varför har vi gjort studien? För att bidra till att bredda och fördjupa insikten

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) 1 (9) LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT POLICY FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2013-12-18 Träder ikraft

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good.

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good. SEGERS skin good religion corporate sex time color logistics YES TO SOCIAL RESPONSIBILITY worth social workwear environment strong CSR code of conduct supplier rights financial VI SÄGER JA TILL SOCIALT

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Uppförandekod. Infinitas Learning Group Compliancehanteringssystem. Be safe with Compliance!

Uppförandekod. Infinitas Learning Group Compliancehanteringssystem. Be safe with Compliance! Uppförandekod Infinitas Learning Group Compliancehanteringssystem Be safe with Compliance! INNEHÅLL I UPPFÖRANDEKODEN FÖR INFINITAS LEARNING 1. Konkurrens på rättvisa villkor... 3 2 Korruptionsbekämpning...

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Fråga 3: När och på vilken nivå i organisationen är detta ställningstagande fastställt?

Fråga 3: När och på vilken nivå i organisationen är detta ställningstagande fastställt? Fråga Fråga 1: Vilka delar av organisationen, enheter eller grupp av människor omfattas av egendeklarationen och varför har eventuella avgränsningar gjorts? Fråga 2: Hur och var beskriver organisationen

Läs mer

Samhälle, Mångfald, Miljö och Etik.

Samhälle, Mångfald, Miljö och Etik. Fråga 1: Vilka delar av organisationen, enheter eller grupp Egendeklarationen omfattar samma scoop som gällande ISO 14001 och ISO 9001 certifikat, dvs. av människor omfattas av egendeklarationen och varför

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus

Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus december 2013 Från kravefterlevnad till CSR som affärsstrategi IKEA i fokus Av Anna Kiefer Det började med att uppfylla krav och uppförandekod och genom åren har det omvandlats till själva grunden för

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN

UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN UPPFÖRANDEKOD LKAB KONCERNEN UPPFÖRANDEKODEN ÄR FASTSTÄLLD AV LKAB:S STYRELSE AUGUSTI 2013 2 Uppförandekod för LKAB Värderingar FN:s Global Compact FN:s Global Compact är det globala näringslivets upprop

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer