SVENSK STANDARD SS-ISO 26000:2010

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-ISO 26000:2010 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish engelska/english ICS: ; Vägledning för socialt (ISO 26000:2010, IDT) Guidance on social responsibility (ISO 26000:2010, IDT)

2 Den internationella standarden ISO 26000:2010 gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den svenska språkversionen av ISO 26000:2010 följd av den officiella engelska språkversionen. The International Standard ISO 26000:2010 has the status of a Swedish Standard. This document contains the Swedish language version of ISO 26000:2010 followed by the official English version. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Standarden är framtagen av kommittén för Socialt, SIS/TK 478. Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på - där hittar du mer information.

3 Innehåll Förord... v Orientering... vi 1 Omfattning Termer och definitioner Innebörden av socialt Organisationers sociala : Historisk bakgrund Aktuella trender inom socialt Kännetecken på socialt Staten och socialt Principer för socialt Allmänt Ansvarighet Transparens Etiskt uppförande Respekt för intressenternas intressen Respekt för rättsstatens principer Respekt för internationella uppförandenormer Respekt för de mänskliga rättigheterna Att ta sitt sociala ansvar och involvera intressenter Allmänt Att ta sitt sociala ansvar Att identifiera och involvera intressenter Vägledning för huvudområden inom socialt Allmänt Verksamhetsstyrning De mänskliga rättigheterna Arbetsförhållanden Miljö Goda verksamhetsmetoder Konsumentfrågor Samhällsengagemang och utveckling Vägledning för att integrera socialt inom en organisation Allmänt Relationen mellan en organisations egenskaper och socialt Innebörden av socialt i en organisation Arbetssätt för att integrera socialt inom organisationen Att kommunicera socialt Att stärka trovärdigheten för arbetet med socialt Att följa upp och förbättra organisationens åtgärder och arbetssätt relaterade till socialt Frivilliga initiativ för socialt Bilaga A (informativ) Exempel på frivilliga initiativ och verktyg för socialt Bilaga B (informativ) Förkortningar och beteckningar Litteraturförteckning Sida iii

4 Figurer Sida Figur 1 Schematisk översikt över SS-ISO ix Figur 2 Relationen mellan en organisation, intressenter och samhälle Figur 3 De sju huvudområdena Figur 4 Att integrera socialt i organisationen Rutor Ruta 1 Sammanfattande information för att hjälpa användare av denna internationella standard... x Ruta 2 Jämställdhet och socialt... 7 Ruta 3 SS-ISO och små och medelstora organisationer (SMOer)... 8 Ruta 4 Innebörden av medskyldighet Ruta 5 Fördelar med socialt för en organisation Ruta 6 International Bill of Human rights och de grundläggande människorättsinstrumenten Ruta 7 Barnarbete Ruta 8 Internationella arbetsorganisationen (ILO ) Ruta 9 Partssammansatta arbetsmiljökommittéer Ruta 10 Exempel på anpassningsåtgärder till klimatförändringar Ruta 11 FNs riktlinjer för konsumentskydd Ruta 12 Tvistlösning för konsumenter Ruta 13 Millenniemålen Ruta 14 Att bidra till samhällsutvecklingen genom organisationens kärnverksamhet Ruta 15 Rapportering om socialt Ruta 16 Certifierbara initiativ och initiativ kopplade till kommersiella eller ekonomiska intressen Ruta 17 Initiativen ej godkända av ISO Sida iv

5 Förord ISO (Internationella Standardiseringsorganisationen) är en världsomspännande sammanslutning av nationella standardiseringsorgan (ISO-medlemmar). Utarbetandet av internationella standarder sker normalt i ISOs tekniska kommittéer. Varje medlemsland som är intresserat av arbetet i en teknisk kommitté har rätt att bli medlem i den. Internationella organisationer, statliga såväl som icke-statliga, som samarbetar med ISO deltar också i arbetet. ISO har nära samarbete med International Electrotechnical Commission (IEC) i alla frågor rörande elektroteknisk standardisering. Internationella standarder utarbetas i enlighet med ISO/IEC Directives, Part 2. Huvuduppgiften för de tekniska kommittéerna är att utarbeta internationella standarder. Förslag till internationella standarder som godkänts av de tekniska kommittéerna sänds till medlemsländerna för röstning. För publicering av en internationell standard krävs att minst 75 % av de röstande medlemsländerna godkänner förslaget. Det bör uppmärksammas att vissa beståndsdelar i denna internationella standard möjligen kan vara föremål för patenträtter. ISO ska inte hållas ansvarig för att identifiera någon eller alla sådana patenträtter. ISO togs fram av ISO/TMBs arbetsgrupp om socialt. Denna internationella standard har utarbetats genom ett samarbete mellan flera intressenter som representerades av experter från fler än 90 länder och från ett 40-tal internationella och regionala organisationer som alla är involverade i olika aspekter av socialt. Experterna kom från sex olika intressentgrupper: konsumenter, stater; näringslivet, arbetare, frivilligorganisationer (NGO) och tjänster, konsultation, forskning, akademin och andra. Dessutom vidtogs särskilda åtgärder för att åstadkomma en balans mellan utvecklingsländer och industriländer samt en jämn könsfördelning i grupperna som tagit fram utkastet. Även om ansträngningar har vidtagits för att säkerställa ett brett och representativt deltagande av alla intressenter, begränsas en fullständig och jämbördig balans mellan intressenter av olika faktorer, däribland tillgången till resurser och behovet av språkkunskaper i engelska. Svensk ANM. Den svenska kommittén SIS/TK 478 Socialt ansvarade för Sveriges medverkan i att utarbeta ISO samt för den svenska översättningen. Följande organisationer deltog i kommittén då standarden fastställdes: ABB, Allies, Atlas Copco, Det Naturliga Steget, Direndi, ECPAT Sverige, Elforsk, Effort Consulting, Electrolux, Ericsson, Fair Trade Center, Folksam, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, Försvarets Materielverk, Försäkringskassan, Goodpoint, Hallvarsson & Halvarsson, IKEA, Innventia, Konsumentverket, KPA Pension, LO, Nestor, Njord Management Consulting, Sandvik, Senab, Sensus, Stockholms läns landsting, SWEDAC, Sustainia, Svenska Bankföreningen, Sveriges Konsumenter, TCO, Trafikverket, Vattenfall, Volvo, Worldfavor samt WSP Environmental. v

6 Orientering Organisationer runt om i världen, och deras intressenter, blir allt mer medvetna om behovet av och fördelarna med ett socialt ansvarsfullt uppförande. Målsättningen med att ta socialt ansvar är att bidra till hållbar utveckling. En organisations resultat i relation till samhället som den är verksam i, och i relation till organisationens påverkan på miljön, har blivit en viktig faktor för att mäta organisationens totala resultat. Det är också en viktig faktor för organisationens förmåga att upprätthålla sin produktionsnivå. Det här visar på ett allt större erkännande av vårt behov av att säkerställa välfungerande ekosystem, social rättvisa och god verksamhetsstyrning. I det långa loppet är alla organisationers verksamhet beroende av att världens ekosystem är välfungerande. Organisationer utsätts också för ökad kontroll av sina olika intressenter. En organisations verkliga resultat med hänsyn till vilket socialt ansvar den tar, och hur resultaten uppfattas, kan bland annat påverka följande saker: konkurrensfördelar, anseendet, förmåga att attrahera och behålla arbetare, medlemmar, kunder, klienter eller användare, hur de anställdas moral, engagemang och produktivitet upprätthålls, inställning hos investerare, givare, sponsorer och finansvärlden, relationer till företag, stater, medier, leverantörer, likartade organisationer, kunder och lokalsamhällen där organisationen är verksam. Denna internationella standard ger vägledning om de underliggande principerna för socialt, hur organisationen stödjer socialt och involverar intressenter, vilka huvudområden och delområden som rör socialt (se Tabell 2) samt sätt att integrera socialt i organisationen (se Figur 1). Denna internationella standard betonar vikten av resultat och förbättringar av organisationens sociala. Denna internationella standard är avsedd att vara till nytta för alla typer av organisationer, såväl privata som offentliga och icke vinstdrivande, stora som små, och oavsett om de är verksamma i industriländer eller utvecklingsländer. Även om inte alla delar av denna internationella standard kommer att vara till samma nytta för alla typer av organisationer, är alla huvudområden i standarden relevanta för varje organisation. Varje huvudområde omfattar ett antal delområden och det är varje enskild organisations ansvar att identifiera vilka delområden som är relevanta och viktiga. Organisationen hanterar sina identifierade delområden genom egna överväganden och genom intressentdialog. Statliga organisationer kan, liksom andra organisationer, använda denna internationella standard. Den är dock inte avsedd att ersätta, ändra eller på något sätt förändra statens skyldigheter. Alla organisationer uppmuntras att ta ett större socialt ansvar genom att använda denna internationella standard. Mot bakgrund av att organisationer befinner sig på olika stadier vad gäller förståelse och integrering av socialt, är denna internationella standard tänkt att användas av dem som vill börja ta ett socialt ansvar, men även av de organisationer som har mer erfarenhet av socialt. För den som precis har börjat kan det vara bra att läsa och använda denna international standard som en introduktionsbok i socialt. Den erfarne användaren kanske vill använda den för att förbättra befintliga arbetssätt och för att ytterligare integrera socialt i organisationen. Denna internationella standard är avsedd att läsas och användas i sin helhet, men läsare som söker efter en specifik typ av information om socialt kan använda översikten i Tabell 1 för att hitta den. Ruta 1 innehåller sammanfattande information för att hjälpa användarna av denna internationella standard. vi

7 Denna internationella standard ger vägledning till användare och är varken avsedd eller lämplig för certifieringssyften. Erbjudanden om certifiering enligt SS-ISO eller påståenden om att vara certifierad mot SS-ISO skulle vara en feltolkning av avsikten och syftet med denna internationella standard. Hänvisningarna till frivilliga initiativ och verktyg i Bilaga A av denna standard innebär inte att ISO godkänner eller ger särskild status till dessa initiativ eller verktyg. Tabell 1 SS-ISO översikt Avsnittets namn Avsnittets nummer Beskrivning av avsnittets innehåll Omfattning Avsnitt 1 Beskriver omfattningen av denna standard och identifierar vissa begränsningar och undantag. Termer och definitioner Innebörden av socialt Principer för socialt Att ta sitt sociala ansvar och involvera intressenter Vägledning för huvudområden för socialt Vägledning för att integrera socialt inom en organisation Exempel på frivilliga initiativ och verktyg för socialt Avsnitt 2 Avsnitt 3 Avsnitt 4 Avsnitt 5 Avsnitt 6 Avsnitt 7 Bilaga A Identifierar och ger en definition av centrala begrepp som är av grundläggande betydelse för att förstå innebörden av socialt och för användningen av denna internationella standard. Beskriver viktiga faktorer och förhållanden som har haft och har inflytande över utvecklingen och tillämpningen av socialt. Det beskriver innebörden av socialt vad det innebär och hur det är tillämpbart på organisationer. Avsnitten innehåller vägledning för små och medelstora organisationer om användning av denna internationella standard. Introducerar och förklarar principerna för socialt. Behandlar två arbetssätt för socialt : en organisations bejakande av sitt sociala, och att identifiera och involvera intressenter. Den ger vägledning om relationen mellan en organisation, intressenter och samhället, bejakandet av huvudområden och delområden om socialt samt en organisations inflytandesfär. Förklarar huvudområden och delområden för socialt (se Tabell 2). För varje huvudområde finns information om vad området omfattar, relationen till socialt, relevanta principer och överväganden, samt tillhörande åtgärder och förväntningar. Ger vägledning om praktisk tillämpning av socialt i en organisation. Det innefattar vägledning som rör innebörden av en organisations sociala ansvar, integrering i organisationen, kommunikation, förbättring av en organisations trovärdighet, uppföljning av framsteg och förbättrade resultat samt utvärdering av frivilliga initiativ för socialt. Redovisar en lista med exempel på frivilliga initiativ och verktyg med koppling till socialt och som behandlar aspekter av en eller flera huvudområden eller integration av socialt i en organisation. Förkortningar och beteckningar Litteraturförteckning Bilaga B Innehåller förkortningar och beteckningar som används i denna internationella standard. Innehåller hänvisningar till auktoritativa internationella instrument och ISO-standarder som denna internationella standard refererar till som källmaterial. vii

8 Tabell 2 Huvudområden och delområden för socialt Huvudområden och delområden Behandlas i avsnitt Huvudområde: Verksamhetsstyrning 6.2 Huvudområde: De mänskliga rättigheterna 6.3 Delområde 1: Due diligence Delområde 2: Risksituationer Delområde 3: Undvika medskyldighet Delområde 4: Hantera missförhållanden Delområde 5: Diskriminering och sårbara grupper Delområde 6: Medborgerliga och politiska rättigheter Delområde 7: Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Delområde 8: Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet Huvudområde: Arbetsförhållanden 6.4 Delområde 1: Sysselsättning och anställningsförhållanden Delområde 2: Arbetsvillkor och social trygghet Delområde 3: Social dialog Delområde 4: Arbetsmiljö Delområde 5: Personlig utveckling och utbildning i arbetet Huvudområde: Miljö 6.5 Delområde 1: Förebyggande av föroreningar Delområde 2: Hållbar resursanvändning Delområde 3: Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Delområde 4: Skydd av naturmiljö, biologisk mångfald och återställande av naturliga livsmiljöer Huvudområde: Goda verksamhetsmetoder 6.6 Delområde 1: Antikorruption Delområde 2: Ansvarsfullt politiskt engagemang Delområde 3: Konkurrens på lika villkor Delområde 4: Främja socialt i värdekedjan Delområde 5: Respekt för äganderätten Huvudområde: Konsumentfrågor 6.7 Delområde 1: God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder Delområde 2: Skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet Delområde 3: Hållbar konsumtion Delområde 4: Konsumentservice, support samt klagomåls- och tvistlösning Delområde 5: Skydd av konsumenternas personliga uppgifter och integritet Delområde 6: Tillgång till grundläggande tjänster Delområde 7: Upplysning och medvetenhet Huvudområde: Samhällsengagemang och utveckling 6.8 Delområde 1: Lokalt samhällsengagemang Delområde 2: Utbildning och kultur Delområde 3: Jobbskapande och kompetensutveckling Delområde 4: Utveckling av och tillgång till teknik Delområde 5: Skapa välstånd och inkomstmöjligheter Delområde 6: Hälsa Delområde 7: Sociala investeringar viii

9 Omfattning Avsnitt 1 Vägledning för alla organisationer oavsett storlek eller geografisk läge Två grundläggande arbetssätt för socialt Att ta socialt ansvar Identifiera och involvera intressenter Avsnitt 5 Termer och definitioner Avsnitt 2 Definitioner av nyckelbegrepp Verksamhetsstyrning Avsnitt 6 Innebörden av Avsnitt 3 socialt Historik och egenskaper, relationen mellan socialt och hållbar utveckling Principer för socialt ansvartagande Ansvarighet Transparens Etisk uppförande Avsnitt 4 Respekt för intressenternas intressen Mänskliga rättigheter Integrera socialt inom en organisation Att kommunicera socialt Arbetsförhållanden Miljö Åtgärder och förväntningar Relationen mellan en organisations egenskaper och socialt.5 Communication on SR Arbetssätt för att integrera socialt inom en organisation Innebörden av socialt I en organisation Goda verksamhetsmetoder Konsumentfrågor Samhällsengagemang och utveckling Avsnitt 7 Frivilliga initiativ för socialt Maximera en organisations bidrag till Hållbar utveckling Respekt för rättsstatens principer Respekt för internationella uppförandenormer Respekt för de mänskliga rättigheterna Att följa upp och förbättra organisationens åtgärder och arbetssätt för socialt Litteraturförteckning: Auktoritativa källor och kompletterande vägledning Att stärka trovärdigheten för arbetet med socialt Bilagor: Exempel på frivilliga initiativ och verktyg för socialt Figur 1 Schematisk översikt över SS-ISO Figur 1 ger en översikt över SS-ISO 26000, och är avsedd att hjälpa organisationer att förstå hur denna standard används. Följande punkter ger vägledning om hur standarden används. Efter att ha tagit till sig de olika kännetecknen på socialt och relationen till hållbar utveckling (avsnitt 3), bör organisationen sätta sig in i principerna för socialt som beskrivs i avsnitt 4. När organisationer tar ett socialt ansvar bör de respektera och beakta principerna, tillsammans med de principer som är specifika för varje huvudområde (avsnitt 6). Innan organisationen analyserar huvudområden och delområden för socialt, samt tillhörande åtgärder och förväntningar (avsnitt 6), bör den beakta två grundläggande arbetssätt för socialt : dels att ta sitt sociala ansvar inom sin inflytandesfär, och dels att identifiera och involvera sina intressenter (avsnitt 5). Efter att principerna är förstådda och huvudområden och relevanta och viktiga delområden för socialt har identifierats, bör en organisation sträva efter att integrera socialt i sina beslut och aktiviteter med hjälp av vägledningen i avsnitt 7. Det innefattar arbetssätt såsom att göra socialt till en integrerad del av organisationens riktlinjer, organisationskultur, strategier och verksamhet. Det handlar också om att bygga upp intern kompetens för socialt, att kommunicera socialt internt och externt samt att regelbundet följa upp åtgärder och arbetssätt för att ta socialt ansvar. Ytterligare vägledning om huvudområden och arbetssätt för att integrera socialt finns tillgängliga i auktoritativa källor (Litteraturförteckning) och i olika frivilliga initiativ och verktyg (vissa globala exempel presenteras i Bilaga A). ix

10 Det övergripande målet för en organisation som tar sig an och praktiserar socialt är att maximera sitt bidrag till en hållbar utveckling. Ruta 1 Sammanfattande information för att hjälpa användare av denna internationella standard ISO definierar en standard som ett dokument, upprättat i samförstånd och godkänd av ett erkänt organ och för allmänt och upprepat bruk och som anger regler, riktlinjer eller egenskaper för aktiviteter eller deras resultat samt syftar till att åstadkomma optimal grad av ordning i ett visst sammanhang (ISO/IEC Guide 2:2004 [39], definition 3.2). ISO-terminologi (baserat på ISO/IEC Directives, Part 2, 2004, Bilaga H) Denna internationella standard innehåller inga krav och därför används inte ordet "ska", vilket inom ISO indikerar ett krav. I rekommendationer används ordet "bör". I en del länder är vissa rekommendationer i ISO införlivade i lagen, och krävs därför enligt lag. Ordet "får" används för att indikera att något är tillåtet. Ordet "kan" används för att indikera att någonting är möjligt, till exempel att en organisation eller individ har förmåga att kunna göra något. En internationell standard som ger vägledning, innehåller inte krav, men får innehålla rekommendationer. I ISO/IEC direktiven, Part 2, definieras en rekommendation som ett uttryck i ett dokuments innehåll som bland flera möjligheter förmedlar en möjlighet som kan rekommenderas som särskilt lämplig utan att samtidigt nämna eller utesluta andra, att en viss åtgärd är att föredra men inte nödvändig eller att (i negativ form) en viss möjlighet eller arbetssätt ogillas men inte är förbjuden." Termer som inte finns med i avsnitt 2 används i sin allmänna betydelse som vanligen anges i ordböcker. Syftet med informativa bilagor (baserat på ISO/IEC Directives Part 2, 6.4.1) Den informativa bilaga A till denna internationella standard ger ytterligare information som är avsedd att bidra till förståelsen och användningen av dokumentet. Den utgör inte i sig en del av vägledningen och är inte heller refererad till i texten i denna internationella standard. Bilaga A innehåller en icke uttömmande förteckning över existerande frivilliga initiativ och verktyg för socialt. Den ger exempel och visar på ytterligare vägledning som kan finnas tillgänglig. Den hjälper också användare att jämföra deras arbetssätt med andra organisationers. Det faktum att ett initiativ eller ett verktyg finns upptaget i bilaga A innebär inte att detta initiativ eller verktyg stöds av ISO. Litteraturförteckningen Litteraturförteckningen, som är en integrerad del av denna internationella standard, ger information så att de dokument som det refereras till i texten kan identifieras och lokaliseras. Den består av hänvisningar till internationella instrument som anses vara auktoritativa källor för rekommendationerna i denna internationella standard. Instrumenten kan innehålla ytterligare användbar vägledning och information. Användare av SS-ISO rekommenderas att ta vägledning från dem för att bättre förstå och bättre kunna implementera socialt. Referenser visas i texten genom upphöjda siffror inom hakparenteser. ANM. Referensnummer tilldelas inte i den ordning dokumenten dyker upp i texten. ISO dokument redovisas först, sedan listas de återstående dokumenten i alfabetisk ordning efter den utfärdande organisationen. Rutor Rutor ger en kompletterande vägledning eller belysande exempel. Texten i rutorna bör inte betraktas som mindre viktig än annan text. x

11 Vägledning för socialt 1 Omfattning Denna internationella standard ger vägledning för alla typer av organisationer, oavsett storlek eller det geografiska läget, när det gäller följande: a) begrepp, termer och definitioner för socialt, b) bakgrunden till, trender kring och kännetecken på socialt, c) principer och arbetssätt för socialt, d) huvudområden och delområden rörande socialt, e) att integrera, implementera och främja socialt ansvarsfullt uppförande i hela organisationen och att låta det genomsyra riktlinjer och arbetssätt inom inflytandesfären, f) att identifiera och involvera intressenter, g) kommunikation om åtaganden, uppnådda resultat och annan information som hör till socialt. Denna internationella standard är avsedd att hjälpa organisationer att bidra till hållbar utveckling. Den är avsedd att uppmuntra en organisation att göra mer än vad lagen kräver, samtidigt som den slår fast att efterlevnad av lagen är en grundläggande skyldighet för varje organisation och ett viktigt led i att ta ett socialt ansvar. Den är avsedd att främja en bredare förståelse inom området socialt samt att komplettera andra instrument och initiativ för socialt, inte ersätta dem. Vid tillämpning av denna internationella standard rekommenderas att organisationen ifråga beaktar samhälleliga, miljömässiga, rättsliga, kulturella, politiska och organisatoriska olikheter samt ekonomiska förhållanden, samtidigt som tillämpningen överensstämmer med internationella uppförandenormer. Denna internationella standard är inte en ledningssystemstandard. Den är inte avsedd eller lämplig för certifiering, för lagstiftning eller som underlag för avtal. Erbjudanden om certifiering, eller påstående om att vara certifierad enligt SS-ISO 26000, är en feltolkning av intentionen och syftet med den internationella standarden. Eftersom denna internationella standard inte innehåller krav skulle certifieringen inte vara ett bevis på överensstämmelse med denna internationella standard. Denna internationella standard är avsedd att ge organisationer vägledning för socialt och kan användas som en del av aktiviteter inom den offentliga sektorns policyarbete. Däremot är den inte avsedd att inom ramen för Marrakechavtalet som upprättat Världshandelsorganisationen (WTO) att tolkas som en "internationell standard", "riktlinje" eller "rekommendation" och den är inte heller avsedd att ge en grund för ett antagande eller fastställande att en åtgärd är förenlig med WTO-skyldigheter. Vidare är den inte ämnad att utgöra grund för rättsliga åtgärder, klagomål, försvar eller andra anspråk i något internationellt, nationellt eller annat förfarande, och är inte heller avsedd att åberopas som bevis för utvecklingen av internationell sedvanerätt. Denna internationella standard är inte avsedd att förhindra uppkomsten av nationella standarder som är mer specifika, mer krävande eller av annan typ. 1