INLEDNING... 4 KONFERENSEN

Transkript

1

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 KONFERENSEN ALLMÄNNA FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 SPECIFIKA FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 SAMMANFATTNING FRÅN 1999 ÅRS KONFERENS... 5 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH GRUPPINDELNING DISKUSSIONSGRUPPER... 6 SAMMANFATTNING AV 2011 ÅRS GRUPPDISKUSSIONER... 6 BEGREPPET INTEGRATION... 6 VARFÖR INTEGRATION? ARBETSMARKNAD, TILLVÄXT OCH MÅNGFALD STATISTIK OCH FORSKNING FAMILJ FÖRÄLDRASKAP, BARN OCH UPPFOSTRAN SKOLA, UTBILDNING OCH SPRÅK UNGDOMAR LIVSSTIL, UNGDOMSKULTUR OCH KOMPISAR NORMER REGLER, LAGAR, STRAFF OCH BROTT SOCIALT UMGÄNGE KULTUR, FRITID OCH SAMHÖRIGHET BEGREPPEN INTEGRATION OCH MÅNGFALD BOENDE TRIVSEL OCH TRYGGHET DEMOKRATI DELAKTIGHET, OFFENTLIG SERVICE SAMMANFATTNING VISIONERNA Vision Vision Vision Vision Vision BILAGA 1- UTDRAG FRÅN GRUPPANTECKNINGAR GRÖN GRUPP Ämnesområde 1: Familj/föräldraskap/uppfostran Ämnesområde 2: Skola/utbildning/språk: LILA GRUPP Ämnesområde 3-4: Arbetsmarknad, tillväxt och mångfald & Statistik och forskning TURKOS GRUPP Ämnesområde: Boende, trivsel, trygghet Demokrati, delaktighet och offentlig service ROSA GRUPP Ämnesområden: Socialt umgänge kultur, fritid & samhörighet samt begreppen integration och mångfald GUL GRUPP Ämnesområde: Ungdomar, livsstil, ungdomskultur och kompisar Ämnesområde: Normer regler, lagar, straff och brott BILAGA 2 - DOKUMENTATION FRÅN FÖRELÄSNINGAR

3 Inledning Torsdagen 17 november 2011 anordnades konferensen Integrationsdagen I Repris av Uppsala Föreningsråds Integrationsutskott i samarbete med Sveriges Föreningar. Syftet med konferensen var att göra en uppföljning av den Integrationsdag som anordnades 1999 för att därigenom avgöra hur långt integrationsarbetet har kommit under dessa 12 år, om det nu överhuvudtaget hänt något. Det kanske skulle visa sig att vi kommit längre från målen från 1999 än vi var då. En förhoppning var också att deltagarna skulle få möjlighet att skapa nätverk, utbyta information och väcka idéer och att ett nytt avstamp togs för det fortsatta integrationsarbetet där tätare uppföljningar ska ske framöver. För att på bästa sätt kunna jämföra hur det ser ut nu med hur det såg ut 1999 har samma frågeställningar använts vid årets konferens som konferensen Detta innebär att somliga frågor kan uppfattas som otidsenligt formulerade sett med 2011 års ögon. I så hög utsträckning som möjligt har anordnaren försökt att bjuda in personer som deltog i konferensen 1999 men även andra bjöds in. Många av konferensdeltagarna representerade föreningslivet. Vid konferensen 1999 diskuterades varje fråga av minst två grupper men vid årets konferens endast av en grupp. Årets konferens bestod av 5 grupper som vardera fick två specifika frågeställningar att diskutera kring. På grund av att materialet blev så omfattande, vi var ett tag uppe i 68 sidor, så har vi valt att bara presentera utdrag av det, allt för att göra det överkomligt och begripligt och vi presenterar de stora dragen i diskussionerna. Konferensen / hölls konferensen Integrationsdagen i Folkets hus i Uppsala. Konferensen anordnades av Invandrarrådet i polisiära frågor och Polismyndigheten i samarbete med Uppsala Föreningsråd. Under dagen diskuterade man allmänna och specifika frågeställningar. Resultatet av dessa samtal sammanställdes sedan till 5 visioner för framtiden. Allmänna frågeställningar Varför integration? Varför ska vi blanda oss över huvud taget? Hur ser det ut i området/kommundelen idag (analys)? Hur skulle vi vilja att det såg ut (vision)? Vad ska/kan vi göra för att nå dit (strategi)? 4

4 Specifika frågeställningar Välj ett eller flera av nedanstående ämnesområden och diskutera mer ingående. Hur ser det ut idag (analys)? Hur skulle vi vilja att det såg ut (vision)? Vad ska/kan vi göra för att nå dit (strategi)? Avseende ämnesområdena nedan. Jämnt gruppnummer väljer bland de jämna ämnesområdena Ojämnt gruppnummer väljer bland de ojämna ämnesområdena 1. Familj föräldraskap barn uppfostran 2. Skola utbildning språk 3. Arbetsmarknad tillväxt - mångfald 4. Ungdomar livsstil ungdomskultur kompisar 5. Normer regler lagar brott straff 6. Socialt umgänge kultur fritid samhörighet 7. Begreppen integration mångfald 8. Boende trivsel trygghet 9. Demokrati delaktighet myndighetsmöten offentlig service 10. Statistik forskning presentation av statistik och forskning Sammanfattning från 1999 års konferens Gruppernas diskussioner mynnade ut i fem visioner. Vision 1 Vi vill ha en kommun där alla är behövda, har en uppgift och delar makt och ansvar Vision 2 Vi vill ha en kommun där alla har gemensamma rättsnormer, gemensamma mötesplatser och tillgång till ett gemensamt språk Vision 3 Vi vill ha en kommun som är fri från rasism och diskriminering 5

5 Vision 4 Vi vill ha en kommun där alla barn och ungdomar har en bra uppväxt med god omsorg, meningsfull fritid, lika reella möjligheter till utbildning och ett framtida arbete Vision 5 Vi vill ha en kommun där alla bor i en trygg, attraktiv och självvald boendemiljö Frågeställningar och gruppindelning 2011 Samma allmänna och specifika frågeställningar som 1999, se ovan. Diskussionsgrupper Fem diskussionsgrupper om vardera personer, där varje grupp hade två specifika frågeställningar. För att samtalen i grupperna skulle flyta och bli dokumenterade hade varje grupp en samtalsledare och en sekreterare. Grupp Förmiddag Eftermiddag Lila grupp Arbetsmarknad, tillväxt & Statistik & forskning mångfald Turkos grupp Boende, trivsel & trygghet Demokrati, delaktighet & offentlig service Rosa grupp Socialt umgänge - kultur, fritid & samhörighet Begreppen - integration & mångfald Grön grupp Familjen - föräldraskap, Skola, utbildning & språk barn & uppfostran Gul grupp Ungdomar - livsstil, ungdomskultur & kompisar Normer - regler, lagar, straff & brott Sammanfattning av 2011 års gruppdiskussioner Begreppet Integration 6

6 Att integrera betyder, enligt Svenska Akademiens Ordlista, att förena eller sammanföra delar till en enhet 1. Alla människor ska förenas till samhället där de känner delaktighet och upplever sig ha en betydelsefull roll. Man talar om integration som en positiv, ömsesidig process och om vikten av att varje individ ses som en tillgång i samhället. Ett annat begrepp som användes av många under dagen var inkludering. Ytterligare en tolkning som används är integration som en fråga om etnicitet, t.ex. att nysvenskar upplever gemenskap med det svenska samhället, och att svenska samhället upplever gemenskap med nysvenskar. Flera av grupperna talar också om integration som ett begrepp med vidare betydelse. Man ser till innebörden att människor som upplever utanförskap i samhället integreras med samhället som helhet. Oavsett om man talar om integration ifråga om etnicitet eller ifråga om utanförskap av andra skäl så landar dagens diskussioner i slutsatsen att integration är en process som omfattar alla. Integrationsfrågan anses bland många av deltagarna vara en mer komplex fråga nu än Varför integration? I en grupp diskuterar man om segregation nödvändigtvis måste vara negativt framför allt för en person som är nyanländ bor man i ett område med andra personer av samma etnicitet/nationella bakgrund kan man uppleva en samhörighet som man kanske annars inte skulle uppleva. De menar att det viktiga är att människor känner delaktighet och att det kan vara naturligt att först vilja bo några år med den egna gruppen och i ett senare skede flytta till ett område med färre boende från den egna gruppen. Hur viktigt det än är att människor känner delaktighet så är det fortfarande viktigt med grundläggande respekt för människors unika drag. Detta är ett resonemang som går som en röd tråd genom diskussionsgruppernas samtal. Olikheter berikar. Ovanstående citat speglar väl ett grundläggande resonemanget under dagens diskussioner. Ett genomgående drag i gruppernas diskussioner är åsikten att hela samhället behöver alla människor just tack vare människors olikheter. Samtalsgrupperna säger alla att samhällen berikas av mångfald och att alla enskilda individer behövs för att samhället ska kunna utvecklas. Vidare sägs att vi människor behöver varandra. Det talas också om faran med att se olika människor som olika grupper 1 Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket, Norstedts Förlag, Stockholm ISBN

7 istället för att se individerna. I en av grupperna sägs t.o.m. att integration är fråga om samhällets säkerhet. Det handlar om fred och säkerhet då det är farligt med vi och dom-tänkande. 1. Arbetsmarknad, tillväxt och mångfald Begreppet integration är i dagens Sverige starkt förknippat med arbete och arbetsmarknad. Under dagen får frågan om arbetsmarknaden stor betydelse. Rosa grupp säger att jobb är nyckeln till integration och att en människas självkänsla påverkas av arbetslöshet. Samtliga fem grupper vittnar om att segregering och diskriminering förekommer på arbetsmarknaden i Uppsala. Lila grupp säger att många människor till och med flyttar från Sverige för att de inte får jobb här. Grupperna talar om rekryteringsproblematik och man tar främst upp exempel på diskriminering p.g.a. etnicitet och/eller ålder. I Lila grupp säger man att både män och kvinnor blir åldersdiskriminerade, och att diskrimineringen blir dubbel för den som dessutom är invandrare. Grupperna talar om svårigheterna med att få arbete om man inte har rätt kontakter. Då det idag är så svårt att komma in på arbetsmarknaden och många jobb tillsätts via kontakter kan detta härledas redan till uppväxten då många kontakter skapas. Grupperna menar att de personer som rekryterar personal ofta väljer personer som är lika dem själva eftersom människor tenderar att välja det de känner igen och är trygga med. Ett problem med detta är att personalstyrkan blir homogen och därmed går miste om de fördelar som en heterogen organisation ger. Den som inte har föräldrar som jobbar och har ett socialt nätverk har svårare att komma in på arbetsmarknaden eftersom 75 % av alla arbeten tillsätts genom kontakter. För att förbättra tillväxten talar grupperna om fler arbetstillfällen och bättre stöd för människor som vill starta egen verksamhet. Sociala företag, kooperationer, nystartsjobb, lärlingsutbildningar, är andra lösningar som nämns. 2. Statistik och forskning Statistiksiffror som framkommer under Integrationsdagen handlar främst om arbetslösheten i Uppsala och framförallt Gottsunda. Man talar om den höga arbetslösheten bland de boende i Gottsunda, jämfört med Uppsala som helhet. Det sägs att det finns 5 % arbetslösa i Uppsala och 20 % procent arbetslösa i Gottsunda och menar att dessa siffror är bekymmersamma. Statistiksiffror och de parametrar som används vid framtagning av statistik kommer upp till diskussion under dagen. Gul grupp poängterar vikten av att polismyndigheten reflekterar över vilka 8

8 metoder som ligger till grund för arbetet med att ta fram statistik för kriminalitet. Om man oftare söker efter något inom ett visst område eller hos en viss grupp kommer det generera i en högre statistik för dessa områden eller grupper, vilket ger en felaktig bild av hur det förhåller sig. 3. Familj föräldraskap, barn och uppfostran Utanförskapet talas det mycket om under dagen. Man talar om identitet och om hur utanförskap påverkar människors självkänsla. Hur påverkas människor av att leva i ett samhälle där man inte hunnit skapa sig en egen identitet som man känner sig trygg med? Att gå i skola och att arbeta är enligt diskussionerna bästa sättet att lära sig språket och landets kultur. Flera konferensdeltagare talar om problemen med många föräldrar har mindre kunskaper än vad hans/hennes barn har. Det skapar en obalans som gör att föräldern känner sig otillräcklig när deras barn agerar tolkar för vad som sägs eller skrivs, eftersom detta riskerar att försätta föräldern ifråga i beroendeställning gentemot sina barn som i sin tur behöver få vägledning och trygghet från sin förälder I många samtal under dagen kommer behovet av individuellt anpassade insatser upp. Många poängterar att invandrare och nyanlända inte är en homogen grupp och därför inte bör betraktas så. Det påpekas samtidigt att familjebilden skiljer sig mellan olika familjer och framhåller att alla familjer inte består av en mamma och en pappa. 4. Skola, utbildning och språk Flera grupper lyfter fram behovet av att se till individen i alla sammanhang. På flera håll under dagen kommer det fram synpunkter om att ökade satsningar på skolan är oerhört viktiga men kanske framförallt behovet av ökade möjligheter till individuellt anpassade insatser så att skola och vuxna kan möta upp barnen där de faktiskt är. Satsningar borde inte bara vara för invandrare utan för alla som har behov, man måste vara försiktig med att utpeka vissa grupper. Yrkesutbildning för elever som inte är teoretiskt lagda eller hoppat av gymnasiet och som är individuellt anpassad kan vara en bra idé. Utan utbildning/arbete hamnar man lätt utanför samhället. Många kunskaper avgörs av var människor bor och ett blandat boende vore därför bra. Ett blandat boende ger även en skolgång där olika språk och kulturer möts. 9

9 Flera grupper menar att det språk som används när människor, stadsdelar eller händelser omtalas är viktigt för integrationen eftersom språket påverkar folks uppfattning om saker och ting. Det fokuseras för mycket på problemområden och problemungdomar. Det skapar en självbild hos ungdomar att de inte duger eller att det inte spelar någon roll om de försöker. Vi måste se ungdomar som individer och inte se eller skildra dem som en homogen problemgrupp. Här har media en mycket stor skyldighet och funktion eftersom de ofta bekräftar den här typen av fördomar och cementerar problematiken vilket kan skapa en vi och dem-kultur. 5. Ungdomar livsstil, ungdomskultur och kompisar Flera grupper framhåller vikten av att satsa på barn och ungdomar. Man menar att satsning på skola, utbildning & fritidsaktiviteter ger viktiga kontakter och förebilder som finns kvar som en trygg punkt i tillvaron. Fler vuxna förebilder skulle göra ungdomar mer målmedvetna, ge dem en bättre självkänsla och även utgöra ett bra alternativ till dåligt inflytande, kriminalitet, etc. Alla diskussionsgrupperna talar om föreningslivet som ett bra sätt för människor att integreras och att lära sig om samhället. Men för en del barn och ungdomar kan det vara problematiskt att ta del av de fritidsaktiviteter som finns. Familjeförhållanden med arbetslöshet och ostadig ekonomi kan påverka möjligheterna att bekosta aktiviteter. Utrustning som ska köpas och resor som ska göras har inte alla råd med och ser vi till detta så kan en del fritidsaktiviteter närmast verka segregerande. 6. Normer regler, lagar, straff och brott I Turkos grupp diskuterar man vad värderingar är och om det finns något som kan kallas svenska normer. Förslag ges om undervisning i Svenska för invandrare där det undervisas om svenska normer. Gruppen diskuterar om det finns samstämmighet kring svenska värderingar och enas om att det finns allmänna värderingar i FN:s deklaration 2 om mänskliga rättigheter. Hur normer skapas generellt och hur de sedan upprätthålls diskuteras av flera grupper. Grupperna anser att ett stort ansvar vilar på media. Människor påverkas redan i ung ålder av media. Det diskuteras om ungdomars normer påverkas av att medias makt blir allt större. Tv-tittande nämns som ett problem, då man anser att folk i allt större utsträckning tittar på tv istället för att umgås med varandra. Härigenom blir människor isolerade och det är inget som integrerar. FNs konventioner om mänskliga rättigheter; utgivna av Sveriges regeringskansli. Webbplats: konventionstexter_pdfversion.pdf 10

10 I några grupper diskuterar man problematiken kring frågan om likhet inför lagen. Många människor upplever att en bostadsadress eller hudfärg gör folk olika inför lagen. Polisen har ett väldigt stort ansvar som lagens förlängda arm så att alla upplever sig stå lika inför lagen. Inte heller hur straff utmäts upplevs jämlikt. Många invandrargrupper kommer till Sverige med negativa erfarenheter av polis och myndigheter och när de sedan upplever att de inte heller behandlas juste i drömlandet Sverige så tappar de än mer tilltron till samhället. 7. Socialt umgänge kultur, fritid och samhörighet Identiteten är av allra största betydelse menar man i diskussionerna. Deltagarna talar om behovet av en egen identitet för såväl individer som bostadsområden. Samtliga grupper talar om föreningslivets möjligheter att bidra till integration. Ett engagemang i en förening eller organisation kan vara en möjlighet att skaffa sig makt och delaktighet. Man påpekar dock också att föreningslivet bara är en del i allt det som behövs för integration. Föreningslivet kan vara ett komplement till arbetsmarknaden anser grupperna. Aktiviteter är ett bra sätt att komma med i samhället och att vi bör titta på gemensamma intressen snarare än olikheter. Samtidigt som alla grupper tar upp föreningslivets betydelse kommer det också upp frågor kring föreningslivets strukturer. Det finns strukturer i föreningslivet som exkluderar och man lyfter frågan om huruvida det finns strategier för hur föreningslivet kan bidra till inkludering. Med utgångspunkten att föreningslivet är viktigt för människors möjligheter till delaktighet i samhället kommer också behovet av information. Flera grupper lyfter frågan. Hur får vi reda på vilket utbud som finns? Arbete nämns återigen, som det görs inom alla diskussionsområden och här specifikt för att det ger arbetskamrater, ett socialt umgänge och ett nätverk, nyckeln till det mesta. I flera grupper talas det om vikten av att barn och ungdomar tidigt inkluderas eftersom kontakter knyts för framtiden. Därför är föreningslivet extra betydelsefullt. Föreningslivet bör arbeta mer aktivt med att attrahera ungdomar till sina verksamheter. Föreningar bör inte arbeta efter en elitistisk bild som innebär att alla som deltar måste bli proffs, utan ha en inkluderande och öppen kultur som passar alla. Föreningar måste ges större resurser för att kunna ta mer ansvar för ungdomar så de blir en ännu naturligare del av deras liv. 8. Begreppen integration och mångfald 11

11 Flera grupper säger att begreppet integration är problematiskt. Många av grupperna framhåller att begreppet integration är komplext och att det på senare år har blivit än mera komplext än det var Man menar att integration idag är mera än enbart en fråga om etnicitet och att det numera är fler saker som inkluderas i begreppet, bl.a. alla diskrimineringsgrunder 3, m.m. Integration tenderar att kopplas till etnicitet men att det egentligen handlar om alla samhällets olika grupper och människor. I Turkos talar man mer i termer av arbetsmarknadsproblem än integrationsproblem. Flera konferensdeltagare talar om hur integration ofta har definierats som assimilation, där ena parten förväntas anpassa sig till den andra. Samtliga diskussionsgrupper talar om betydelsen av ömsesidighet och ömsesidig respekt som förutsättningar för integration. I Lila grupp anser man att debatten överlag är mer positiv nu. 9. Boende trivsel och trygghet I Turkos grupp, där man fokuserar på boendefrågan, konstateras att det finns stora problem när det gäller boendet. Kostnaderna för bostadsrätter vs tillgången på hyresrätter är problemet då det för många är omöjligt att köpa en lägenhet eller få en hyresrätt i ett attraktivt område och att en segregering sker därigenom. Många är de konferensdeltagare som framhåller vikten av att olika boendeformer blandas så att områden som helhet får bättre status. Segregeringen handlar också om åldrar, menar man. Man säger att det finns bostadsområden för barnfamiljer, seniorer och studenter, etc. och menar att det även i detta avseende vore bra att blanda de boende. Om studenter och seniorer bor i samma bostadsområde finns det mycket att vinna. 10. Demokrati delaktighet, offentlig service Möjligheten att påverka vad som händer i närmiljön upplevs som viktig för de flesta. Under diskussionerna kommer frågor om detta upp. Man talar om vikten av att beslut fattas lokalt och av att ha beslutsfattare på plats nära de boende. Hur mycket kan vi i Gottsunda påverka byggnationen här? boende i Gottsunda borde ha lokala politiker? 3 Det finns enligt svensk lagstiftning sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Hämtat från Diskrimineringsombudsmannens webbplats: 12

12 Demokratins grundläggande röstningsmöjlighet används i olika hög grad i olika delar av Uppsala. De senaste två valen har valdeltagandet varit lägre i Gottsunda 4 än i övriga Uppsala och detta tas upp av några grupper. Kanske kan lågt valdeltagande i området ses som ett tecken på bristande integration. I diskussionsgrupperna sägs att röstandet är en del av att vara integrerad. För att kunna rösta krävs information om hur samhället ser ut, hur röstning går till, vilka alternativ som finns att rösta på och kanske främst hur man får veta mer om sådant som man undrar över. Partipolitiska program är ofta svårförståeliga och skrivna med ett högtravande språk när de har översatts till olika språk. Även lagtexter är onödigt svåra att förstå. Språkbruket kan vara en av nycklarna till att fler människor i samhället upplever delaktighet och vilja att engagera sig oavsett etnicitet, ålder och var man bor. Det är viktigt för valdeltagandet att politiska partier finns ute bland folk och syns. Sammanfattning. Många av frågorna går i varandra och svaren berör varandra men den fråga som deltagarna genomgående kom tillbaka till var frågan om sysselsättning oavsett vilken fråga de började diskutera. Integrationsfrågan i sig ansåg de flesta var en mer komplex fråga nu än tidigare och en fråga som gäller alla och inte bara invandrare, där den bl.a. omfattar diskrimineringsgrunderna. Ett ord som genomgående används för integration är inkludering och att det omfattar alla. Det konstaterades att vägen till integration framförallt går genom ett arbete. Ett arbete ger ordnad ekonomi och därigenom möjligheter, som t.ex. val av bostadsområde, typ av bostad, val av fritidsaktiviteter, m.m. Vidare ger ett arbete kontakter och ett socialt umgänge och det ger även den nödvändiga språkträningen för de som behöver det. Ett arbete ger en människa en identitet och ett grund att stå på. Om vi utvecklar resonemanget kan vi säga att en god ekonomi och ett bra bostadsområde även minskar riskerna för att hamna i dåligt umgänge med kriminalitet och missbruk som följd. För att öka möjligheterna till arbete för människor nämns arbetsmarknadsåtgärder, nystartsjobb, skapandet av nya arbetsplatser, sociala företag och skapandet av kooperationer, lärlingsjobb, m.m. 4 Statistiska Centralbyrån; sökning om valdeltagande i Uppsala 2006 och Valdeltagande i Uppsala låg 2010 som högst på 86.6% (riksdag) och i Gottsunda som högst på 75.8% (riksdag). Valdeltagandet var generellt högre 2010 än 2006, både i Uppsala som helhet och i Gottsunda. 13

13 En annan intressant och viktig iakttagelse är den att integrationsproblematiken inte bara är något som finns där ute i samhället och beror på andra trångsynta människor och bara berör andra människor, utan det handlar om dig och mig. Vi måste se till oss själva, hur handlar vi själva på vårt arbete och i vardagslivet? Vilka strukturer har vi på vår arbetsplats? Det är lätt att hamna i segregerande och diskriminerande strukturer utan att man tänker på det, men det finns överallt och det gäller att se dem. Det är här nyckeln finns, för vi kan prata och diskutera till döddagar men ingenting förändras utan att vi själva också gör det. En av många möjliga lösningar som tas upp är att skapa fler och bättre mötesplatser för människor med olika bakgrund och åldrar. Det talas om behovet av att människor i olika åldrar och med olika bakgrund umgås med varandra så att ömsesidig respekt och förståelse skapas. Samtliga grupper talar om föreningslivet som bra exempel på mötesplatser där människor ges möjlighet att träffa andra människor. Det konstateras att föreningslivet är lärorikt. Skola & fritid talas det mycket om som ett av de viktigaste områdena, där deltagarna efterlyser större resurser och att insatser görs på individnivå. Vilket även går hand i hand med vad som sagts av många under dagen, nämligen att det gäller att se individen och att inga grupper är homogena. När det gäller boendet talas det mycket om att olika boendeformer segregerar och påverkar möjligheterna till kunskaper och kontakter som i sin tur påverkar möjligheten att få arbete. Det är viktigt att olika boendeformer blandas och med invånare i alla åldrar och med olika bakgrunder, inom samma områden så att alla Uppsalas invånare ges lika möjlighet till et bra boende och att vi genom blandningen lär av varandra. Mer samarbete mellan närpoliser och fältsekreterare så att de blir en positiv kraft för ungdomar och inte ses som deras motståndare som bara vill sätta dit dem. Detta inte minst för att motarbeta kriminella element i ungdomars närhet och motverka nyrekrytering till kriminella gäng. Vikten av att sprida kunskap tas upp av alla grupper som en viktig del i att skapa ett integrerat samhälle. Grupperna framhåller hur språkkunskaper kan fördjupas genom satsningar på skola och utbildning för barn och ungdomar, men också genom aktiviteter i ett föreningsliv där människor från olika kulturer ingår. Kunskap om föreningsverksamhet och styrelsestrukturer som ett bra komplement till utbildningar, då föreningsverksamhet i stor utsträckning speglar hur arbetslivet i stort fungerar. Föreningslivet är också en slags utbildning. Man lär sig att vara sekreterare, ordförande mm. Invandrarföreningar som kommer till Sverige får en möjlighet att utveckla sina färdigheter och lära sig att driva en förening. 14

14 Media anses ha en viktig roll, en som de ofta inte sköter på ett ansvarsfullt sätt då de vill skapa rubriker och då oftast negativa sådana. Visionerna Nyckelord: Arbete, inkludering, boende, individen, kunskap, mötesplatser, föreningslivet, identitet, media, språket, skolan, acceptans, delaktighet, ömsesidighet. Nedan har vi tagit fram 5 visioner, varav två togs fram av diskussionsgrupper. Resterande tre härleds av att de var de tydligaste och mest genomgående åsikterna som grupperna gav uttryck för. Vision 1 Alla ska känna delaktighet och ha samma möjligheter att leva, studera, arbeta och skapa sin egen identitet, oavsett bakgrund och förutsättningar. Vision 2 Alla har ett riktigt arbete med skälig lön, över tid och som inte bara är en tillfällig arbetsamarknadsåtgärd. Vision 3 Skolor, arbetsplatser och hemmiljö präglas av demokrati där mänskliga rättigheter är den grundläggande värderingen. Vision 4 Alla ska ha tillgång till ett brett utbud av kultur och fritidsaktiviteter på lika villkor utifrån diskrimineringsgrunderna och all kulturell verksamhet har inkludering som utgångspunkt. Vision 5 Olika boendeformer ska blandas där människor i olika åldrar och med olika bakgrund lever tillsammans. Bilaga 1- Utdrag från gruppanteckningar Grön grupp Ämnesområde 1: Familj/föräldraskap/uppfostran. Deltagare tog upp att Uppsala traditionellt sett har ansetts vara en av Sveriges mest segregerade städer. Bostadsområdena har varit segregerade p.g.a. socioekonomisk bakgrund. Skillnaden är att nuförtiden syns det även på hudfärgen i vilket område du bor i vilket förstärker den uppdelning som sedan tidigare fanns. Vidare diskuterades att det inte behöver ses som något negativt att bo i områden som andra med samma etnicitet/nationella bakgrund eftersom man kan uppleva en samhörighet som man 15

15 annars inte skulle känna. Det kan vara naturligt och bra att först bo några år med den egna gruppen och i ett senare skede flytta. Det viktiga oavsett var och med vilka man bor är att man känner delaktighet. I vissa områden utanför city är det inte ovanligt att ungdomar först på gymnasiet träffar personer med annan etnisk bakgrund. Många problem som uppstår kan försvinna om det finns mötesplatser där människor med olika bakgrund tidigt möts. Mötesplatser där man kan umgås med andra med samma intressen lyftes fram som något väldigt viktigt för lyckad integration. Det som försvårar möten är att människor idag lever väldigt olika liv. Hur ofta träffar man sina grannar? Att skapa sig en identitet lyftes fram som något viktigt, d.v.s. att inte bli identitetslös vilket kan leda till att man ansluter sig till ett gäng eftersom man därigenom kommer in i en gemenskap och får en identitet. Flera deltagare menar att många killar saknar en manlig förebild i familjen och det är ett problem att barn sitter inne på information och kunskap om det nya samhället som föräldrarna saknar. Centralt är då att hjälpa föräldrarna. Många invandrarpappor får höra att de är värdelösa och man utgår från att de agar sina barn. Här behövs hjälp till självaktning, att föräldrarna kan behålla ett självförtroende och att upprätta faderns roll genom uppmuntran och beröm. Några deltagare har erfarenhet av att barn ibland missbrukar sin makt genom att de t.ex. kan svenska bättre än sina föräldrar vilket innebär att föräldrarna förlorar sin roll. Det är därför viktigt att informationen ges samtidigt till hela familjen så att det kan bli diskussioner vid köksbordet. En annan deltagare inflikar att information även kan behöva ges vid ett senare skede och i etapper. Många kommer med traumatiska upplevelser i bagaget och det kan vara svårt att tillgodogöra sig alltför mycket information precis i början när man kommer till ett nytt land. En fadder/mentor kan vara en god idé, någon som följer familjen. Inom t.ex. kyrkan finns volontärer, främst pensionärer och studenter, som gärna engagerar sig. Det gäller att ta tillvara på sådana goda krafter. Skolans roll i Sverige är det viktigt att man informerar om eftersom det kan se olika ut i olika länder vad gäller vilka som har huvudansvaret för uppfostran. En person tog upp att i Iran kan grannar och skolpersonal lägga sig i på ett annat sätt om t.ex. ett barn har en smutsig tröja på sig än vad som skulle vara accepterat här. Det finns en annan syn på elevers integritet. Den yttersta visionen kom gruppen överens om är allas delaktighet. Strategier för att nå visionen/visionerna är att: - börja med oss själva och till exempel bjuda in grannar, kanske anordna kvartersmöten och sociala sammankomster för att lära känna varandra i närområdet. - Informera från dag ett och inte glömma att berätta om varför det ser ut som det gör, varför vi har dessa lagar och regler, varför beter vi oss på ett visst sätt, etc. - Kunskapsöverföring i steg om hur samhället ser ut, kanske utifrån ett intresse. - Att ha ett arbete är a och o för integration och för att känna delaktighet och känna sig värdefull. - Att alla vet sina rättigheter och skyldigheter. - Jobba för att minska diskriminering. Ämnesområde 2: Skola/utbildning/språk: Satsningar borde inte vara bara för invandrare utan för alla som det har gått snett för. Man måste vara försiktig med att utpeka en viss grupp menade diskussionsgruppen. Det är alltför lätt att blanda ihop etnicitet med den sociala situationen. Yrkesutbildning för elever som hoppat av 16

16 gymnasiet som är individuellt anpassad kan vara en god idé. Utan utbildning/arbete hamnar man lätt utanför samhället. Ett framgångsrikt exempel som diskuterades var en skola i Rinkeby som tidigare varit en värstingskola. Vilka är framgångsfaktorerna för en bra skola? Några av de faktorer deltagarna tror på är: - Tydlighet vad gäller bl.a. rättigheter och skyldigheter. - Bra arbetsmiljö. - Lärare och kuratorer med blandad etnisk bakgrund, inte bara etniska svenskar. - Aktivt engagerade föräldrar. - Hög status för läraryrket. - Hemspråk viktigt. - Kunniga pedagogiska lärare. - Läxhjälp för de som behöver. - Lärlingsutbildningar för de som inte klarar teoretiska utbildningar. Exempel på hur fel det kan gå när man inte kunnat språket är när elever har satts i särskola av den enda anledningen att de inte kunde språket, för övrigt var de inte på en begåvningsmässigt lägre nivå. Denna form av missriktad välvilja får stora konsekvenser för framtida möjligheter till arbete etc. Särskilda insatser bör sättas in för barn som inte tidigare gått i skolan och som sätts i en klass utifrån sin ålder. Det kan finnas stora kunskapsluckor hos dessa elever. En deltagare berättade om att alla i årskurs 9 som sökt sommarjobb blivit garanterad att få ett jobb. Den typen av insatser var samtliga överens om behövs! Det kan vara ett väldigt bra sätt att introduceras in i arbetslivet. Strategier för att se till att ungdomar får jobb bör vara i fokus. Det kan vara särskilt svårt för ungdomar som inte är födda i Sverige att få jobb eftersom föräldrarna kanske saknar kontakter. Många barn/ungdomar får jobb just genom kontakter. För att komma till bukt med detta diskuterades bland annat polisens roll och om mobbning borde vara ett brott. Att det borde finnas skolpersonal/skolvärdar ute på skolgården på rasterna som det fanns förut. Att prata om kamratskap och empati och att skifta fokus till att prata om något som är positivt och förstärka det. Skapa strategier för att också tillämpa de policys som finns avseende t.ex. mobbning. Lila grupp Ämnesområde 3-4: Arbetsmarknad, tillväxt och mångfald & Statistik och forskning Det har hänt väldigt mycket i Gottsunda under de 12 år som gått sedan förra konferensen. Socialtjänsten och försäkringskassan samt arbetsförmedlingen har försvunnit och det har skapat en obekväm situation, men trots det så har det hänt mycket bra de senaste fem åren. Människor börjar ta egna initiativ. Diverse projekt har bidragit till det. Människor känner för området och det tar tid att 17

17 känna att det är ens eget område. På 60-talet var Eriksberg nybyggt och det var ett av Uppsalas problemområden men idag är det en attraktiv stadsdel. Med det perspektivet förstår man att det tar tid. Känner man sig hemma så vill man också ta ansvar, men det kan som sagt ta tid. Fotbollsskolan i Gottsunda lyfter möjligheter för ungdomar. Även ungdomar som inte bor i Gottsunda åker dit så det tyder på en positiv utveckling. Det sker stora förändringar i Gränby nu, hyrorna höjs med 50 % och det skapar oro för de boende med tanke på bostadsbristen. Kvarngärdet har redan börjat med det här och vad händer med dem som vill bo kvar men inte har råd och de som tvingas flytta? Det kallas förbättringar. Men för vilka? Vilka gynnas av det? Man måste tänka på hela befolkningen. Folk är bekymrade. Arbetslösheten i Gottsunda är bekymmersam, 5 % är arbetslösa i Uppsala men i Gottsunda är antalet 20 %. I Sävja finns inget riktigt centrum där ungdomar kan träffas vilket är en stor nackdel. Det har tagit lång tid att utveckla Sävja. Vi behöver fortsätta utveckla Sävja och snabba på den utvecklingen. Ett bra lyft för Sävja och ungdomar vore att skapa ett centrum där alla kan få möjligheter att mötas, som i t.ex. Stenhagen. Vi måste gå vidare och ta fördelar och nackdelar som de är och se utvecklingsmöjligheterna. Fler arbetstillfällen behövs för det är kärnan till allting. Vi måste tänka på barnen och ungdomarna för framtiden. Stolthet handlar inte om att det finns vackra hus där man bor, utan hur skolan och arbetsmöjligheterna ser ut. Hur ska vi inkludera fler? Och skapa gemenskap? Är det inte likadant med invandrarföreningar? Kommer svenskar dit? Ingen kommer dit trots att man bjuder in. Det ger resultat att börja tidigt genom att inkludera ungdomar. Man knyter kontakter och det underlättar för att inkludera i framtiden. På fritidsgårdarna i Stenhagen skapas nya föreningar utifrån ungdomars intressen. Fritidsforum ger statsbidrag på 3000 kr där 25 föreningar finns. De flesta håller på med dans och musik men även fotboll. Ungdomarna lär sig hur föreningslivet fungerar när de själva är med och bestämmer och deltar i föreningslivet. Ungdomsråd med en representant för varje förening är bra, det har en positiv betydelse för integration. Kanske Sävja är nästa steg? Blandade åsikter & kommentarer. Framtiden och våra barn är viktiga. Skolan som institution är viktigast att utveckla. Vi har mycket att göra där. Ge barnet de allra bästa möjligheterna så skapas också bättre förutsättningar. Vi måste först och främst lösa arbetslösheten. Så länge föräldrarna befinner sig i arbetslöshet så befinner sig barnen i en svår situation. Dessa områden går hand i hand. 18

18 Finns det någon möjlighet med privatiseringar? Trenden blir att välja privatskolor för att de oftast är bättre och att alla väljer dem. Den kommunala skolan måste bli lika bra som de privata. För att locka människor till att välja kommunalt så måste vi satsa mer på dessa skolor. Vi måste analysera vad det är som funkar bra i privata skolor och sedan använda detta i de kommunala. Varför integration? Det handlar om fred och säkerhet. Det är farligt med ett vi och dem tänkande. Samarbete är viktigt. Man måste ta första steget själv. Man lever inte bara för sig själv, även för andra människor. Vi måste hjälpa varandra. Bättre samhörighet bland grannar och arbete är viktigt. Integration som begrepp är diskutabelt. Integration ska ses som en positiv process. Folk som kommer utifrån och folk som redan bor här ska mötas. Man måste integreras för att kunna samsas och lära känna den rådande kulturen. Men det behöver inte betyda assimilation. Det måste vara ömsesidigt. Det handlar om möten och om trygghet. Om man inte samarbetar och ser varandra som värdiga medborgare så kan man inte leva i ett samhälle som präglas av fred. Vilka verktyg kan berika integrationen? Inget vi och dem! Det finns tre parter, invandrare som är nyanlända, de som bott här länge och svenskar. Man kan inte klumpa ihop alla som invandrare. Alla ska vara välkomna. Det finns de som lever i exil och som flytt krig. Vi måste förstå detta också. Erbjuda kunskap. Att alla bjuder in varandra och tar del av varandras verksamheter. Bra marknadsföring krävs för att sprida detta. Målgruppen blandade familjer? Kanske är det lättare att knyta kontakter där. Vad är livskvalitet? Mer stress och långa arbetstider? Vi kanske ska omvärdera våra egna värderingar? Hur ska man hinna med allting? Hur ska vi göra för hinna med allting? Att hinna engagera oss? Tv och dator, är det ett hinder? Förr fanns det färre som hade tv och det öppnade upp för en gemenskap eftersom alla samlades. Vi lever i ett krisinformationssamhälle. Arbete är det sättet som inkluderar alla. Skapa fler arbeten. Sociala företag är ett sätt. Grunden till att man ska våga. Diskriminering finns på arbetsmarknaden. Många flyttar från Sverige för att de inte får jobb här. Har det förbättrats? Det kan konstateras att det finns hinder. Våga prata om strukturell diskriminering. Vilka möjligheter finns på arbetsmarknaden och för vilka? Hur kommer det sig att många med utländsk bakgrund byter till svenskklingande namn? 19

19 Språket är viktigt. Kvinnor och män blir åldersdiskriminerade. Är man dessutom invandrare så blir det dubbelt. Sverige är jätteduktigt på att bilda kooperationer, exempelvis Konsum. Föreningslivet är också en slags utbildning. Man lär sig att vara sekreterare, ordförande, m.m. Är det viktigt att engagera sig i föreningar? Är det en bra merit vid arbetssökande t.ex.? Integration genom att engagera sig i föreningar. Turkos grupp Ämnesområde: Boende, trivsel, trygghet Integration som begrepp är negativt. Integration innehåller två sidor d.v.s. att båda sidorna ska integreras ömsesidigt. Det är inte möjligt att integrera en grupp. Anpassning passar bättre för integration, då en grupp ska anpassa sig efter den andra. Arbete genererar pengar vilket ger ökade möjligheter till att välja bostad i ett område man själv valt. Därför är arbete ytterst viktigt för att kunna arbeta mot segregeringen i och med att val av bostad ökar med arbete. Ekonomi, bostad, arbete är nyckelord. Lokala problem kräver lokala lösningar med aktörer som finns på plats. Tycker att det blivit mycket bättre än förr i diskussionerna. Jobb, språk, kontakter, möten, utbildning, bostäder och struktur gör det svårt att komma in på arbetsmarknaden. Svenskar är nog den minst integrerade gruppen i Sverige då de inte tar kontakt. Invandrare tar ofta kontakt, men inte svenskar. Svensken blir glad vid kontakt: de är lite blyga men vågar inte göra det själv. Stort rörelsemönster bland människor som bor i lägenheter, folk flyttar in och ut och därför hinner man inte lära känna varandra och bygga relationer jämfört med de som bor i ett villaområde. Myterna om Sverige som vissa invandrare har måste bort. De har en dröm om Sverige och att de ska få utbildning, barnbidrag, och bo mitt i staden. Skolan har en stor uppgift när det gäller integration. Skolan har nog inget bra moment i utbildningen för att undervisa om integration i större bemärkelse. Skolans roll betonas. - Tidigare stod integration för invandring och problem. Begreppet har utvidgats och nu står det för ömsesidighet & respekt. Många gånger blandar man ihop integration och assimilation. Dock viktigt att invandrare alltid har respekt för grundvärderingarna i landet. Svenskar ska ha respekt för invandrare men invandrare ska inte tro att man kan ändra på Sveriges grundvärderingar enligt en talare. 20

20 Vad ser vi för problem, möjligheter och risker på bostadsmarknaden i Uppsala? - Brist på bostäder - De hyreslägenheter som man kan få har för hög hyra. - Bostadsrätter kan ofta inte köpas av invandrare för det kräver fast anställning och två inkomster. - Blanda bostadsrätter och hyresrätter en strategi för integration. - Det byggs mycket nytt i Uppsala men det är mycket dyrt att hyra dessa nybyggda hyresrätter. - Ett jättestort problem är diskrimineringen som finns på bostadsmarknaden. - Underhållet av bostäderna skiljer sig åt beroende på vilka som bor där. - Förorterna fylls på hela tiden men demografin förändras inte. För de som tar sig upp, avancerar socioekonomiskt, flyttar till svenska områden och därför fortsätter segregerade områden att vara segregerade. - När de renoverar miljonprogramhusen har vissa inte råd att bo kvar. I Kvarngärdet har man gjort det. Folk flyttar därifrån då de inte har råd med hyran vilket innebär att många invandrare flyttar då och även andra, t.ex. äldre, ensamstående, etc. - Det finns bostadsområden för barnfamiljer, seniorer, studenter, etc. Det är inte bra med en sådan uppdelning av individer utan att blanda friskt gynnar integrationsprocessen. Vår vision- hur vill vi att det ska se ut? - Blandande boendeformer - Olika priser på boendet. - Lägenheter och villor blandat - Problemet är att det finns segregerande områden. Blanda bostadsrätter och hyresrätter inom samma område. Många har för stora bostäder idag för det är billigare att bo i en villa. Det gäller att frigöra bostadsytor och därför ska de vara gynnsamt att flytta för t.ex. äldre istället för att de bor kvar i sin 5 rums villa eftersom det blir dyrare att flytta till liten lägenhet. - Det finns villor på andra sidan Gottsundagipen, men det är som en by mitt Gottsunda. Det finns olika sociala klasser och status mellan gårdar i Gottsunda, vilket påvisar en intern segregering i Gottsunda. - Ena gatan bostadsrätt och gatan bredvid hyresrätt utgör en bra grund. - Blandat boende påverkar barnens skolgång. Det blir en blandning i skolan vilket är mycket viktigt för språk och för andra generationens invandrare. - Gottsunda blir och är mer ett slussområde. Man kommer hit arbetar upp sig ekonomiskt och flyttar, sen kommer nya, osv. - Sävja är mer blandat än Gottsunda på grund av att det finns en skola som har blandade elever. 21

21 Visionen är att blanda människor från olika ställen. Invandrare söker sig till varandra. Visionen var ganska enkel, en hel del boenden måste skapas och prioriteras. Ansvaret ligger både hos individen och samhället. Media - Media är en viktig aktör i det hela, en mer nyanserad beskrivning om områden generellt sett. - Bilbränder i Gottsunda, det stigmatiseras så fort det sker i Gottsunda. Det görs en skillnad i medierapporteringen om det som händer i Gottsunda jämfört med det som sker i andra stadsdelar. - Media kopplar Gottsunda till integrationsproblem. Det kanske förekommer i Flogsta oftare men då blir det bara en liten notis. - Media har inte en nyanserad bild av vad som egentligen sker. - Man hör aldrig utländsk musik i radio, bara svenska eller engelska. Kulturens roll är viktig. Om man vill ha integration ska alla vara med och det gäller även media. Demokrati, delaktighet och offentlig service Uppsalas demokratiska läge. Endast 60 procent valdeltagande i vissa stadsdelar. Dock gick det upp i Gottsunda och ner i resterande Uppsala vid valet. Vem kommer på föräldramötena? De som inte behöver komma (skötsamma barns föräldrar). Dock finns det aktiv uppföljning för att försöka få dit föräldrarna i vissa skolor. Om man inte är med kan man inte besluta om det som händer. Hur många är valda till kommunfullmäktige av invandrarna? De som är valda vågar inte säga något heller kanske för de är ditdragna för att fylla kvoten. Ungdomar är inte intresserade av demokratiska frågor vilket är ett problem. Föreningar har bjudit in partipolitiker, men det fungerar inte riktigt. De struntar i det, eller så skickar de en invandrare. Vi vill inte ha en invandrare, vi vill ha en svensk som talar för föreningen men man för över frågan till invandrare som får ta hand om invandrarfrågor. Mångfaldsstrategen i Uppsala, hur många invandrare har hon träffat? Vad gör hon? Åker hon till Gottsunda? Att lära sig svenska värderingar när man kommer hit diskuteras. Vissa tycker det, andra ej. För att uppnå delaktighet kommer det komma fram värderingar som svensken inte tycker om. Vad är svenska värderingar? Det finns inga svenska värderingar och samstämmighet kring svenska värderingar. Problematiskt att arbeta med frågor kring svenska värderingar. T.ex. SFI:s undervisning om svenska värderingar. Det är problematiskt att SFI ska undervisa om svenska värderingar, då det är vuxna individer med egna värderingar. Det är en sak att säga: detta är svensk lagstiftning och tycker ni inte om det kan ni arbeta för att förändra det. Lagen säger dock att man inte får göra si eller så. Finns det svenska värderingar? Nej, gruppen vet inte vad det är. Är det en svensk värdering att svenskar inte talar rakt ut? Det är viktigt att grundskolan undervisar om svensk lagstiftning, vilka skyldigheter och rättigheter man har. 22

22 Föra ner politiska processer på lokal nivå. Föreningslivet är så etablerat i Sverige men invandrare känner inte till dessa. Att skicka en lapp om ett föreningsmöte är delvis bortkastat då invandrare inte förstår vad det innebär. Rosa grupp Ämnesområden: Socialt umgänge kultur, fritid & samhörighet samt begreppen integration och mångfald Integrationsfrågan är mycket mer komplex än den har varit. Tidigare, 1999 handlade den endast om etnisk bakgrund. Idag är det mycket mer som inkluderas. Samtliga diskrimineringsgrunder ingår nu i begreppet och än mer. Integration=inkludera. Det enda sätt som invandrare kan bli integrerad på är att komma ut i arbete. Det innebär delaktighet. Det krävs en medvetenhet om rättigheter och skyldigheter. Integration omfattar alla. Inter- betyder mellan och det inkluderar två eller flera parter. Delaktighet och gemenskap gäller såväl individer som organisationer. Inkludering av alla individer i samhället = total integration. Det gäller att synliggöra de strukturer och maktförhållanden som finns i samhället. Vad är norm? Vilka för & nackdelar finns för olika individer och grupper? Idag är det starkt fokus på arbete. Vad finns det för resurser hos den enskilda människan? Tidigare var tanken mer att vi ska hjälpa. Vi är alla en resurs. Vi pekar ofta på grupper och säger att ni ska integreras. Varför ska jag peka på någon annan när det berör också mig själv i högsta grad? Alla vet att heterogena organisationer är bättre men invanda beteenden gör att man väljer det man känner igen och känner sig trygg med. Det är ganska smärtsamt att se att jag upprätthåller strukturer som utesluter vissa och gynnar andra. Det gäller att se dessa strukturer som finns där vi själva verkar/hos oss själva. Hur fungerar det på din arbetsplats? Vilken sorts människor anställer ni? Ett starkt incitament till att engagera sig i en förening/organisation är att få makt, delaktighet och möjligheter att påverka. Vi väljer ofta de som är lika oss själva. Den som inte har föräldrar som är igång och jobbar har svårare att komma in på arbetsmarknaden eftersom 75 % av alla jobb söks genom kontakter. Nätverkande är oerhört viktigt idag. Rekrytering är en stor fråga. 23

23 Jobb är en avgörande nyckel. Det är svårt att integreras som arbetslös. Det händer mycket med självkänslan när man inte har jobb. Föreningslivet kan verka segregerande, en som verkar för det ena och en som verkar för det andra. Sen träffas vi men därefter går man tillbaka. Det är viktigt att det finns föreningar där människor verkligen möts och samarbetar/har utbyte med andra. Uppsala Föreningsråd behöver ta ett nytag. Stenhagen/Gottsunda startar inte grupper för ex invandrarkvinnor- utan då startar man för kvinnor. I Sävja upplever Eva det som ursvenskt. Ingen integration. Varför? Föreningar riskerar att bli homogena. Det finns både positiva och negativa effekter av detta. Det kan fylla sitt syfte. Men det måste finnas både och. Stora föreningar kan arbeta aktivt för att välkomna och bredda rekryteringen utifrån en vilja till integration. Hur skulle vi vilja att det såg ut i Uppsala? Utifrån det vida begreppet av integration? Vad är våra visioner? Inkludering och välkomnande! Ska öppna sig för alla. Inom föreningar och mellan föreningar. All kulturell verksamhet har inkludering som en beståndsdel. Ett utbud som sträcker sig till alla. Öppenhet och att välkomna alla. Visa upp vad vi har och vad vi ordnar. Har man något för barn gäller det alla barn. Exempel: Svensksomaliska föreningen riktar sig även till svenskar. De annonserar på volontärbyrån efter styrelsemedlemmar och det krävs inte att man är somalier. Det finns platser kvar för den som är intresserad! Att man ska få verka i de sammanhang där man vill finnas. Eritreanska föreningen vill visa på det sociala bandet mellan Sverige och Eritrea för att stärka banden. Mångfald är att berika, man blir rikare genom att ta till sig mer. Den dagen Stefan Hanna kan stå där framme och säga att Sverige är ett bra och generöst land och att alla kan känna att det verkligen är så då har vi kommit riktigt långt och då ingen tänker att det är lätt för dig att säga. Att få med nyanlända in i föreningslivet är viktigt, och den dag vi känner att föreningslivet inte behövs för att bryta segregation så har vi kommit långt. Det måste finnas både och. Vi behöver olika sammanhang. Det behöver finnas föreningar där vi kan samlas utifrån vår särskiljning. Vi samlas utifrån det. Jämställdhetsafton för endast kvinnor, då vägrar jag gå dit. Det är skönt att sitta och klia varandra på ryggen och vända sig inåt men bli arg för att de andra inte fattar att vår fråga är viktig. Måste man själv befinna sig i en svagmaktsposition för att brinna för en fråga och engagera sig? Varför är 98 % av jämställdhetspedagoger kvinnor? Om jag känner ett utanförskap, är det då jag som ska kräva min rätt? Vilken roll har föreningslivet? Bra att DU utbildar föreningar om diskrimineringsgrunderna. Det finns strukturer i föreningslivet som exkluderar. 24