detaljplan för kvarteren OXELN OCH LINDEN

Transkript

1 detaljplan för kvarteren OXELN OCH LINDEN ANTAGANDEHANDLING OXELN 1-8 och LINDEN 5-8 samt delar av FORSHAGA 1:94, GROSSBOL 1:85 och KLARÄLVSBANAN 1:2 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: planbeskrivning utlåtande övriga handlingar: plankarta med bestämmelser beslutsdatum GODKÄND sign. KLARA arkitektbyrå ab ANTAGEN LAGA KRAFT

2 Detaljplan för kvarteren Oxeln och Linden (Oxeln 1-8 och Linden 5-8 samt delar av Forshaga 1:94, Grossbol 1:85 och Klarälvsbanan 1:2) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Utlåtande PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Öster om det aktuella planområdet sträckte sin tidigare NKlJ-banan. Järnvägen är numera avvecklad och ersatt av den regionala cykelleden Klarälvsbanan. Detta skapar bl.a. nya förutsättningar för den anslutande bostadsbebyggelsen. Syftet med planläggningen är nu att möjliggöra en utvidgning österut av kvartersmarken inom kvarteren Oxeln och Linden. Tomterna inom kvarteret Oxeln är idag små och några fastigheter har redan genomfört en sådan utvidgning. Vidare bekräftas Klarälvsbanan som gång- och cykelväg. Den ligger idag på mark som enligt gällande plan är avsedd för järnvägdändamål. Planen upprättas med normalt planförfarande. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 skall mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.

3 2 Det aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen och med närhet till fungerande infrastruktur, i direkt anslutning till befintlig bostadsbebyggelse. Den föreslagna användningen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 miljöbalken. Värdefulla områden Riksintressen Miljökvalitetsnormer utomhusluft Enligt 3 kap. 2-5 miljöbalken skall stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses i 3 kap Däremot berörs ett område enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Planområdet utgör en del av kulturmiljön Forshaga enligt länsstyrelsens Kulturmiljöprogram för Värmland. Bedömningen görs dock att den föreslagna planläggningen inte påverkar kulturmiljön på något negativt sätt. Området är redan idag detaljplanelagt och ianspråktaget för bostadsändamål respektive gång- och cykelväg. Tillgången till grönområden är god inom närområdet. Enligt 3 kap. 5-8 och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Själva planområdet omfattas inte av några riksintressen. Planområdet ligger dock inom Klarälvens avrinningsområde. Klarälven är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 som vandringsled för klarälvslax och klarälvsöring. Vidare mynnar Klarälven ut i Vänern som bl.a. är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 miljöbalken. Bedömningen görs dock att den föreslagna planeringen inte kommer att hota något av dessa riksintressen. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. Idag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller partiklar (PM 10), kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid och ozon, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. I Forshaga finns mätningar gjorda i centrum vintern 2004/2005. Mätningarna visar att normerna för kvävedioxid, svaveldioxid och bensen klaras med bred marginal. När det gäller partiklar visar mätresultaten att kom-

4 3 munen i enlighet med bestämmelserna i förordningen om miljökvalitetsnormer måste fortsätta att mäta partikelhalten i utomhusluft, dvs. den s.k. över utvärderingströskeln överskrids för många gånger per år. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen. Planläggningen innebär dock inte att antalet bostäder ökar i området och därmed inte heller trafiken. Förutsättningarna för att uppfylla normerna vad gäller luftkvalitet kommer inte att påverkas. Plangenomförandet bedöms inte heller innebära några andra förändringar som medför ökade utsläpp till luften. fisk- och musselvatten Ett plangenomförande kommer inte att medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. omgivningsbuller vattenförvaltning Planområdet ligger inom Klarälvens avrinningsområde. Klarälven mynnar ut i Vänern. Såväl Klarälven som Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som skall skyddas. De klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, ph-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Bebyggelsen är redan idag ansluten till de kommunala ledningsnäten. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de idag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än invånare. Planläggning bedöms dock under alla omständigheter inte komma att försämra bullersituationen i området. Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Klarälven norr om Grava uppnår idag s.k. god ekologisk status och god kemisk status, exklusive halten av kvicksilver som idag överstiger gränsvärdet. Spill- och dagvatten är redan idag anslutet till de kommunala ledningsnäten och omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Ett plangenomförande bedöms därför inte påverka möjligheterna att behålla eller förbättra vattenstatusen i Klarälven. PLANDATA Läge Areal Planområdet ligger centralt inom Forshaga tätort, ca 200 meter söder om torget. Området avgränsas i väster av Järnvägsgatan, i norr av ett parkmarksområde, i öster av Klarälvsbanan och i söder av Skivedsleden. Planområdets areal är ca 1,6 hektar.

5 4 Markägoförhållanden Marken inom det berörda området är till största delen i privat ägo, delar ägs av Forshaga kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner kulturmiljöprogram för Värmland Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, antogs av kommunfullmäktige den 26 januari I översiktsplanen utgör planområdet en del av Forshaga tätort utan närmare precisering. Klarälvsbanan utgör i översiktsplanen ett utvecklingsområde för turismen. Den aktuella planeringen bedöms ha stöd i gällande översiktsplan. Det aktuella området berörs idag av två detaljplaner. Förslag till ändring av stadsplan för område söder om Forshaga järnvägsstation, fastställd , och Förslag till ändring av stadsplanen för kv. Duvan och Domherren m.m., fastställd Planerna anger i huvudsak bostads- och järnvägsändamål för de berörda delarna. Planernas genomförandetider är utgångna. I öster gränsar det nu aktuella planområdet till Förslag till ändring av stadsplanen för kv. Skolan samt delar av kv. Domherren och Höken, fastställd och i norr till Detaljplan för del av Forshaga centrum, järnvägsområdet, antagen Länsstyrelsen har i sitt Kulturmiljöprogram för Värmland från 1989 uppmärksammat Forshaga tätort som en kulturhistoriskt värdefull miljö, se beskrivning nedan. Bebyggelsemiljöer med tidstypiska och välbevarade bruksbyggnader vid Europavägen, Bruksgatan och Slottsgatan, kyrka och kyrkogård och övriga kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt järnvägsbro över Klarälven. Ända fram till sekelskiftet 1900 dominerade odlingsmarkerna vid Forshaga och Skived. Vid tiden före reformationen räknades mark- och fiskerättigheter till Risbergs kloster. Skived kom att bli en för värmländska förhållanden ovanligt stor by med ett knappt 15-tal gårdar. Genom talets skiftesreformer upplöstes radbyn så att enbart några få gårdar förblev på sina ursprungliga platser. För sågverksdrift togs älvforsarna i anspråk i början av 1800-talet men inte förrän under seklets sista decennier skedde någon större expansion. Då tillkom såväl ångsågar som massafabriker och pappersbruk vid Forshaga och Klarafors. Samtidigt anlades här också ett glasbruk och viss annan industri.

6 5 Det egentliga samhällsbyggandet i Forshaga började med den kemiska massaproduktionen mellan 1890 och Företagen byggde arbetaroch tjänstemannabostäder nära verksbyggnaderna, som vid Bruksgatan, Slottsgatan och Europavägen och med avsides på östra sidan älven vid Enåsen och Hjortmyren. Utmed Storgatan och kring järnvägsstationen samlades affärer och gemensamhetslokaler. Befolkningsantalet ökade starkt under 1900-talets första årtionde. År 1907 blev Forshaga municipalsamhälle och 1944 köping. Förutom kyrkan från 1920, ritad av Bror Almqvist, finns idag ett flertal enskilda byggnader som illustrerar gångna tiders byggnadsskick. Sammanhängande partier med den bruksanknutna sekelskiftbebyggelsen återfinns främst utmed Europavägen, Bruksgatan och Slottsgatan med byggnaderna på sedvanligt sätt grupperade, utformade och utrustade utifrån en företagsmässig social rangordning. Det kulturhistoriska värdet ligger dels i helheten och samspelet mellan de olika bebyggelseområdena, dels i befintlig bebyggelses och bros utformning, utförande, materialval och färgsättning. Hela planområdet ingår i denna miljö så som den definierats men ligger utanför de särskilt uppmärksammade bebyggelsemiljöerna. Ett plangenomförande bedöms därför inte i någon nämnvärd grad påverka områdets kulturvärden. naturvårdsprogram Program för planområdet Behovsbedömning Forshaga och Munkfors kommuner har i sitt gemensamma Naturvårdsprogram 2009 uppmärksammat Klarälvsbanan som en viktig spridningskorridor i landskapet för många arter, där känslig flora och insekter har kunnat etablera sig. Sträckan mellan Edeby och Hedås, norr om planområdet, är enligt naturvårdsprogrammet kanske den mest intressanta sträckningen längs Klarälvsbanan. Ett mål i naturvårdsprogrammet är att det skall uppföras en skötselplan för Klarälvsbanans vägkanter för att främja den torrängsflora som finns. Delar av planområdet ingår i denna miljö så som den definierats, men ligger utanför den mest intressanta sträckningen. Ett plangenomförande bedöms därför inte i någon nämnvärd grad påverka områdets naturvärden. Bedömningen har gjorts att något detaljplaneprogram inte behöver upprättas. Den föreslagna planeringen bedöms vara av begränsat intresse och bekräftar i stort redan pågående markanvändning. Den har vidare stöd i gällande översiktsplan. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra särskilda undersökningar/utredningar.

7 6 FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur topografi vegetation geotekniska förhållanden Planområdet är i princip plant, med marknivåer som varierar mellan ca +59,70 och +60,50 meter (RH 2000). Ett plangenomförande medför inga förändringar av marknivåerna bortsett från de smärre förändringar som kan bli aktuella i samband med eventuell ny bebyggelse. Vegetationen inom planområdet inskränker sig i huvudsak till traditionell trädgårdsväxtlighet, dvs. gräsmattor med blomsterplantering, prydnadsbuskar och fruktträd. På den allmänna marken finns några större träd, framförallt björkar. Vid ett plangenomförande kommer inga större förändringar att ske bortsett från att den mark som efterhand tillförs bostadsfastigheterna kommer att ändra karaktär och bli en del av villaträdgårdarna. Det kan i något fall innebära någon av de större björkarna kommer att avverkas. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden i området av sand och grus. Det har inte gjorts någon särskild geoteknisk undersökning i samband med den nu aktuella planeringen. Däremot har det tidigare gjorts en geoteknisk undersökning i närområdet. Sweco Infrastructure har upprättat en geoteknisk PM, daterad PM:n är sammanställd utifrån kunskaperna från en tidigare geoteknisk undersökning för kvarteret Lönnen, daterad , väster om det nu aktuella planområdet. Här konstateras att jorden utgörs överst av ca 0,3-1,0 meter fyllning och vegetationsskikt. Härunder återfinns sand och silt i växelvis lagring ner till minst 10 meters djup under markytan. Under detta utgörs jorden av siltig lera ner till mer än 20 meters djup. Leran underlagras av inte närmare undersökt friktionsjord. Friktionsjorden underlagras av berg. Nivån till berg är inte känt. I tidigare undersökningar mättes grundvattennivån till mellan 3,4 och 3,8 meter under markytan. Grundvattenytans läge skall förväntas variera med årstid och nederbördsförhållanden. Grundläggning av lätta byggnadskonstruktioner, exempelvisbostadshus med upp till två våningar, bedöms kunna ske ytligt. All grundläggning skall ske frostfritt och väldränerad. Det finns anledning att anta att förhållandena är likartade inom det nu aktuella området. Kunskaperna bedöms tillräckliga för planskedet. I samband med bygglovsprövningar, när byggnaders exakta lägen och markbelastningar är kända, kan krav komma att ställas på geoteknisk undersökning såvida det inte bedöms onödigt med hänsyn till objektets ringa omfattning eller andra omständigheter.

8 7 markradon stabilitet förorenad mark fornlämningar Verksamheter inom planområdet Det har inte gjorts någon specifik markradonundersökning för det nu aktuella området. Eftersom förekomsten av markradon inte har undersökts, har det i planen införts en bestämmelse om att byggnader skall uppföras i radonsäkert utförande. Avsteg får endast göras om platsspecifika mätningar visar att behov inte föreligger. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens planverks rapport 59:1982. Markens totalstabilitet inom planområdet bedöms vara tillfredsställande. Gamla järnvägen, NKlJ-banan, avgränsar planområdet åt öster. Det finns inga belägg för att det pågått verksamhet kring järnvägen inom det nu aktuella området som kunnat medföra föroreningar av marken. Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar skall kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnadsnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering skall ske. Det finns, enligt fornminnesregistret, inga kända fornlämningar inom planområdet. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturminneslagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar skall kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. Enligt den gamla planen är den nu berörda marken avsedd för bostadsoch järnvägsändamål. Inom planområdet finns i dagsläget bostadsbebyggelse i form av tolv friliggande villor medan järnvägen är avvecklad och ersatt med en gångoch cykelväg, Klarälvsbanan. Planen möjliggör att delar av den tidigare järnvägsmarken i öster överförs till kvartersmark för bostadsändamål respektive mark för gång- och cykelväg. Det innebär i stort att redan pågående markanvändning bekräftas. Med bostadsändamål menas att boendet skall vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag såsom gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget. Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid skall vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad skall kunna accepteras.

9 8 Verksamheten skall så lång möjligt anpassas till ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö som möjligt. utom planområdet Bebyggelse inom planområdet Planområdet utgör en del av centrala Forshaga som innehåller en blandning av bostäder, butiker och kontor. Närmast norr om planområdet ligger Systembolaget. Ca 200 meter norrut ligger Forshagas egentliga centrumkärna med bl.a. två större livsmedelsbutiker, polis och banker. Direkt öster om planområdet ligger Forshaga Lärcenter. I övrigt omges planområdet i stort av bostadsbebyggelse, villor närmast men med ett större inslag av flerbostadshus ut mot Storgatan. Inom planområdet finns idag sammanlagt tolv friliggande enbostadshus. Byggnaderna inom kvarteret Oxeln i norr är uppförda i en våning. De är likartade med röda tegelfasader och tak av svarta betongpannor, troligen uppförda på 1960-talet. Bebyggelsen inom kvarteret Linden är av en annan karaktär och betydligt äldre. Här utgörs byggnaderna av större trävillor med fasader i trä. De är uppförda i en och en halv till två våningar.

10 9 I princip överförs bestämmelserna från de tidigare planerna. Det innebär friliggande enbostadshus i en våning inom kvarteret Oxeln och friliggande enbostadshus i två våningar inom kvarteret Linden. Som våning räknas, enligt 1 kap. 4 PBF (Plan- och byggförordningen), vind där bostadsrum eller arbetsrum kan inredas, om den beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, och källare om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett tänkt plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. För komplementbyggnader gäller en högsta tillåten byggnadshöjd på 3,0 meter. Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i procent av tomtarean. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse, dvs. även olika bostadskomplement såsom förråd, garage och liknande. I planen anges att 30 % av tomtarean får bebyggas. Ut mot omgivande gator och vägar finns zoner som inte får bebyggas. Dessa har minimerats men finns kvar i den omfattningen att siktförhållandena vid in- och utfart från fastigheterna tryggas. Generellt finns vidare en bestämmelse om att nya byggnader skall placeras minst 4,5 meter från tomtgräns. utom planområdet Centrumbebyggelsen är huvudsakligen uppförd i en till två våningar, med fasader i varierande material. I centrum, längs både Storgatan och Järnvägsgatan, finns även enstaka flerbostadshus uppförda i tre till fyra våningar. Forshaga Lärcenter utgör ett stort bebyggelsekomplex med varierande höjd. Byggnaden är nyligen uppförd och har fasader med grå cementskivor och mycket glasöppningar. Omkringliggande villabebyggelse är främst uppförd i en till två våningar med fasader i trä och tegel. Här finns en blandning av bebyggelse från sekelskiftet 1900 fram till 1970-talet.

11 10 tillgänglighet Service samhällelig kommersiell Bostäder och tillhörande tomter skall i princip utformas så att det medger tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus. Samhällelig service av olika slag såsom skolor, vårdcentral och liknande finns inom Forshaga tätort. Sjukhus och universitet finns i Karlstad, avståndet dit är ca två och en halv mil. Ett plangenomförande bedöms inte komma att ställa några ytterligare krav på den samhälleliga servicen. Området tillförs inga nya bostadsetableringar. Kommersiell service finns framförallt i Forshagas centrala delar. Här finns bl.a. två större livsmedelsbutiker, banker och apotek. Planområdet ligger ca 300 meter från närmaste livsmedelsbutik. Ett plangenomförande bedöms inte påverka förutsättningarna för den kommersiella servicen. Friytor rekreation Inom planområdet finns endast mindre gräsytor. Närmaste större rekreationsområde, Åsmyrsområdet, ligger ca en kilometer norr om planområdet i anslutning till Klarälvsbanan. Vid friluftsgården Sisugården finns iordningsställda spår- och stigsystem, avståndet dit är ca 1,8 kilometer. Vid ett plangenomförande kommer delar av den friyta som idag finns väster om Klarälvsbanan att tas i anspråk för bostadsändamål. Detta bedöms dock inte i någon nämnvärd utsträckning påverka rekreationsmöjligheterna inom området.

12 11 Den berörda friytan har idag naturmarkskaraktär men utgör enligt nu gällande plan kvartersmark för järnvägsändamål. lek Trafik biltrafik Närmaste kommunala lekplats finns omedelbart öster om planområdet i anslutning till skolan. Ett plangenomförande innebär ingen förändring i detta avseende. Planområdet nås från Järnvägsgatan, vilken är en parallellgata med Storgatan. I söder avgränsas planområdet av Skivedsleden. Mellan Skivedsleden och planområdet finns dock inga körbara förbindelser. Enligt kommunens trafiknätsanalys, tillhör Järnvägsgatan lokalnätet och klassas som lokalgata. Storgatan och Skivedsleden tillhör huvudnätet. Skyltad hastighet är på Järnvägsgatan är 30 km/tim medan den för Storgatan och Skivedsleden är satt till 50 km/tim på. Ett plangenomförande innebär inga förändringar när det gäller gatunätet. parkering kollektivtrafik buss Parkeringsbehovet löses idag inom den egna tomtmarken. Även fortsättningsvis skall parkeringsbehovet lösas inom den egna tomtmarken. Busslinjer med hållplatser finns längs Storgatan omedelbart väster om planområdet. Karlstad trafikeras dagligen med flera turer, restiden dit är ca 30 minuter. Värmlandstrafik svarar för busstrafiken.

13 12 gång- och cykeltrafik Det finns ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät inom Forshaga. Klarälvsbanan, som avgränsar planområdet åt öster, är en regional cykelled som sträcker sig från Karlstad till Uddeholm. Genom Forshaga har den en strategisk sträckning och sammanbinder planområdet med bl.a. Forshaga centrumkärna och övriga tätorter längs cykelleden. I planen bekräftas Klarälvsbanans sträckning. I övrigt kommer inga förändringar att ske med anledning av ett plangenomförande. Störningar buller vägtrafik Riksdagen antog 1999 ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö. Ett av delmålen under den rubriken handlar om buller. Här anges att antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar, överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, skall ha minskat med 5 procent år 2010 jämfört med år Motsvarande regionala miljömål, beslutade av länsstyrelsen, har samma formulering. Planområdet avgränsas i väster av Järnvägsgatan och ligger ca 150 meter öster om Storgatan, vilken är en av de mest trafikerade gatorna i Forshaga centrum. Grundläggande riktvärden för vägtrafikbuller finns angivna i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Här anges vägledande riktvärden för god miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse: 30 dba ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), och 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Inomhusvärdena för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR).

14 13 Bostadsfastigheterna i kvarteret Linden som ligger närmast Skivedsleden är utsatta för vägtrafikbuller över gällande riktvärden. Med anledning av detta har bullerplank uppförts ut mot leden. Bullerplanket bekräftas i planen med särskild bestämmelse. vibrationer Teknisk försörjning dricks-, spilloch dagvatten Grundläggande riktvärden för vibrationsnivåer finns angivna i policydokument Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpning S024235/SA60 som har upprättats gemensamt av Naturvårdsverket och Banverket, här anges följande riktvärden som planeringsmål för god miljökvalitet när det gäller bostäder: hastighet 0,4 mm/s RMS (1-80 Hz), och acceleration 14 mm/s² RMS (1-80Hz). Några andra riktvärden från myndigheter när det gäller vibrationer finns egentligen inte utanför den direkta arbetsmiljön. Det finns dock en svensk standard SS , Mätning och riktlinjer för bedömning av komfort i byggnader, häri anges känseltröskeln till <0,4 mm/s, måttlig störning till 0,4-1,0 mm/s och sannolik störning till >1,0 mm/s (vägd vibrationshastighet). Det finns ingen vetskap om att störande vibrationer skulle förekomma inom området. Bebyggelsen är ansluten till de kommunala ledningsnäten. värme el Uppvärmning sker idag genom enskilda lösningar. Uppvärmning kommer även fortsättningsvis att ske via enskilda lösningar. Generellt gäller att långsiktigt hållbara energilösningar skall eftersträvas. Strömförsörjning finns inom planområdet och bebyggelsen är ansluten till ledningsnätet. Fortum är nätägare.

15 14 tele, data avfall Konsekvenser av planens genomförande Telenät finns inom planområdet och bebyggelsen är ansluten till ledningsnätet. Skanova Access är nätägare. Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Kommunens återvinningscentral finns i Deje och närmaste återvinningsstation finns i Grossbol, ca en kilometer norr om planområdet. Några fastighetsägare inom området har redan utökat sina tomter åt öster. Planläggningen innebär nu att alla fastigheter med tomtgräns mot Klarälvsbanan inom det aktuella området ges likartade möjligheter och att detta ges stöd i planen. Hur mycket mark det handlar om varierar från fall till fall beroende på de faktiska omständigheterna. Det innebär alltså att fastighetsägarna nu kan förvärva den berörda marken av kommunen och genom fastighetsreglering lägga den till sin fastighet. På sikt förväntas alla berörda komma att utnyttja denna möjlighet. Det är dock inget tvång men ett eventuellt utnyttjande av marken förutsätter givetvis också ett förvärv. För de fastigheter som inte utnyttjar möjligheten kvarstår samma förhållanden som idag. Vidare bekräftas Klarälvsbanan som gång- och cykelväg. Den mark som kommer att överföras till tomtmark för bostadsändamål utgjorde tidigare mark för järnvägsändamål men har idag mer karaktären av parkmark. Efterhand som den införlivas, privatiseras och bli en del av villaträdgårdarna kommer den att ändra karaktär. I något fall kan enstaka träd förvinna och kanske ersättas av annan vegetation. Detta innebär givetvis en viss visuell förändring av området som framförallt kommer att uppfattas av de som passerar på Klarälvsbanan. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande. Tidsplan planprocessen Beslut om samråd MBN september -12 Samråd med berörda samt remiss till myndigheter och kommunala nämnder oktober -12 Beslut om granskning november -12 Granskning december -12 Godkännande för antagande MBN januari- 13 Antagande KF februari -13 Laga kraft mars -13

16 15 fastighetsreglering bebyggelse Ny bebyggelse kan uppföras när planen vunnit laga kraft och bygglov erhållits. Genomförandetid Ansvarsfördelning Avtal Fastighetsreglering kan ske när planen vunnit laga kraft. Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft. Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - behovsbedömning, - planarbete, - planprövning, - försäljning av erforderlig mark, - fastighetsbildning (lantmäteriet), och - bygglovsprövning. Köparen/byggherren ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - förvärv av erforderlig mark, - bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndigheter och andra, - nybyggnadskarta, - utsättning, och - uppförande av bebyggelsen och iordningställande av tomtmark. Ett exploateringsavtal eller motsvarande, som reglerar de närmare omständigheterna kring markförvärv och eventuell exploatering kommer att upprättas mellan kommunen och köparen/byggherren. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Ett plangenomförande förutsätter att ett antal fastighetsbildningsåtgärder kan genomföras. Kommunen initierar och bekostar erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Kostnadsregleringar kommer att göras i samband med markförsäljningen. Fastighetsbildning kan ske med stöd av planen. Rätten till underjordiska ledningar skall tryggas genom ledningsrätt. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunen får direkta kostnader för planarbetet. I övrigt kommer inte kommunen att ha några direkta kostnader för planens genomförande. Kommunens direkta intäkter blir i form av försäljning av mark och eventuella plan- och bygglovsavgifter. De ekonomiska frågorna mellan kommunen och köparen/byggherren kommer att regleras i ett särskilt exploateringsavtal eller motsvarande.

17 16 TEKNISKA FRÅGOR Ny bebyggelse skall uppföras i radonsäkert utförande. Avsteg får endast göras om platsspecifika mätningar visar att behov inte föreligger. Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med bygglovsprövning. Detta kan beställas hos kommunen. Krav på geoteknisk undersökning kan komma att ställas såvida det inte bedöms onödigt med tanke på objektets ringa omfattning eller andra omständigheter. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av planbeskrivningen har t.f. miljö- och byggchef Maria Johansson på Forshaga kommun medverkat. ÖVRIGA MEDVERKANDE Från KLARA arkitektbyrå ab har även planeringsarkitekterna Kristina Larsson och Gustaf Nyman medverkat Jan Erik Engström arkitekt SAR/MSA

18 Detaljplan för kvarteren Oxeln och Linden (Oxeln 1-8 och Linden 5-8 samt delar av Forshaga 1:94, Grossbol 1:85 och Klarälvsbanan 1:2) UTLÅTANDE HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Utlåtande Ett detaljplaneförslag har upprättats för kvarteret Oxeln och Linden i Forshaga kommun. Planförslaget har varit f för granskning under tiden till och med I bilaga 1 redovisas de synpunkter som kommit in under granskningstiden och kommunens kommentarer till dessa. Det anses inte heller förekomma några synpunkter från samrådsskedet som inte blivit tillgodosedda.

19 SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER GRANSKNINGSSKEDET BILAGA 1

20 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

21 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

22 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER

23 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Maria Johansson t.f. miljö- och byggchef Forshaga kommun 2