MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DETALJPLAN. Bårhults företagspark

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DETALJPLAN Bårhults företagspark Upprättad juni 2012, reviderad i juni 2013

2 Beställare: Härryda kommun Projektansvarig: Anna Wallin Utgivningsdatum: Upprättad juni 2012, reviderad juni 2013 Konsult: Ramböll Sverige AB, Box 5343, Göteborg Uppdragsledare: Camilla Wenke, Handläggare: Sara Bergström, Dokument-ID: V:\ \2_Allm\Grafik\MKB_2012\MKB_Bårhult_2012_bok.indd 2

3 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Uppdraget Tidigare utredningar och beslut Pågående markanvändning Markägarförhållanden Riksintressen och övriga skyddsförordnanden Krav på miljöbedömning 8 2 AVGRÄNSNINGAR Innehållsmässig avgränsning 11 3 PROJEKTBESKRIVNING Förslag till ny markanvändning Studerade alternativ Nollalternativet 13 4 ÖVERGRIPANDE OMRÅDESBESKRIVNING Det historiska kulturlandskapet i Slamby/Bårhult Kultur- och naturvärden i Härryda kommun 15 5 BEVARANDEINTRESSEN Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv 25 6 HÄLSA OCH SÄKERHET Buller Barriäreffekt Transporter med farligt gods Övriga risker med verksamhetsområdet 34 7 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Markanvändning Hushållningsbestämmelser 39 8 BYGGTIDEN MÖJLIGA MILJÖÅTGÄRDER MILJÖKVALITETSNORMER

4 10 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR FORTSATT MILJÖARBETE Behov av efterkommande prövningar Miljöuppföljning KÄLLFÖRTECKNING Bilaga 1 Intressanta naturområden inom och i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet norr om gården Bårhult i Härryda kommun. 4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med den föreslagna detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av andra etappen av Bårhults företagspark med industrier, kontor och logistikverksamheter. I och med utbyggnad av väg 549 och förbättrad anslutning via ett nytt mot (Slambymotet) till väg 40 kommer områdets tillgänglighet att öka, vilket ger ökade möjligheter för en exploatering av verksamheter i området. Förutom verksamhetsområde omfattar detaljplanen utbyggnad Syftet med MKB:n är att möjliggöra en samlad bedömning av den i detaljplanen redovisade planerade utbyggnadens inverkan i och kring det planerade verksamhetsområdet Bårhult företagspark II. 1.2 Uppdraget Landvetter, Härryda kommun och har upprättats av Ramböll Sverige AB på uppdrag av Härryda kommun. 1.1:1 Översikt. 5

6 1.3 Tidigare utredningar och beslut Översiktsplan för Härryda kommun I antagandehandling för Härryda kommuns översiktsplan 2012 (antagen ) är planområdet i sin helhet utpekat som ett utbyggnadsområde på kort sikt. I beskrivningen av väg 549. Det framgår också att områdets avgränsning anpassats till fornlämningar. Utmed den nya sträckningen för väg 549 planeras också ytterligare verksamhetsområde, 1.3:1 Utdrag ur markanvändningskarta för Härryda kommun översiktsplan 2012 (antagandehandling ). 6

7 1.3.2 Program för detaljplan Under 2006 upprättades ett program med förslag på exploatering av bland annat det med programmet var att utnyttja både det strategiska läget i och med det nya motet och sträckningen av väg 549 samt på ett ändamålsenligt sätt använda ett område som redan är påverkat av bland annat Slambydeponin. Bland annat länsstyrelsen ställde sig positiv till programmets förslag och menade att det är en bra placering av ett nytt verksamhetsområde 1.3:2 Bestämmelsekarta för program till detaljplan (Slambymotet Landvetter, oktober 2006). 7

8 1.3.3 Gällande detaljplaner 50 dba). Den nordöstra delen av det föreslagna planområdet ligger utanför detaljplan. Industriområdena norr om planområdet regleras bland annat av detaljplan från Slambymotet och tvärförbindelse Pågående markanvändning visar att området varit brukat under lång tid. Hagmarker och lövskog med koppling till väl bevarade stengärdesgårdar. Angränsande mark utgörs av skogs- och åkermark men även av industrifastigheter i samt Fläskebo avfallsupplag. Landvetter Ryttarförening har två tillfälliga ridbanor inom Markägarförhållanden Kommunen äger övervägande delen av marken inom planområdet. 1.6 Riksintressen och övriga skyddsförordnanden Kulturminneslagen (KML SFS 1988:950) gäller för fornlämningarna i området och bland annat stengärdesgårdar och åkerholmar i jordbruksmark omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken. 1.7 Krav på miljöbedömning För alla detaljplaner ska en behovsbedömning göras med syfte att avgöra om detaljplanen antas medföra betydande miljöpåverkan ska det göras en miljöbedömning. 8

9 Härryda kommun har genomfört en behovsbedömning för den aktuella detaljplanen och kommit fram till att det bör göras en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvens- osäkerhet kring mer exakt vilka verksamheter som kan komma att lokaliseras till verksamhetsområdet och därmed är det oklart om detaljplanen kan komma att medföra betydande miljöpåverkan. Av försiktighetsskäl bör det därför göras en miljöbedömning och i området. Det primära syftet med en MKB för detaljplan är att möjliggöra en samlad bedömning av den inverkan planens maximala genomförande får på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. MKB:n utgör ett beslutsunderlag för kommunens politiker inför antagande av planen, men syftar också till att ge allmänheten och berörda tjänstemän en samlad bild av planens miljökonsekvenser. Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen, ska myndigheten eller kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av programmet. Härryda kommun har i samband med upprättandet av programmet för detaljplanen också då menade länsstyrelsen i sitt samrådsyttrande ( ) att MKB:n bör behandla aspekter som buller och hälsa samt samhällsrisker utöver naturmiljö, kulturmiljö och landskapsbild som kommunen listat som mest väsentliga. Länsstyrelsen upplyser i sitt yttrande också om värdet i den kulturhistoriskt intressanta miljön vid Kärret och att det kommer att ställas krav på särskild utredning enligt Kulturminneslagen för att klarlägga biotopskyddade objekt inom planområdet och att det är viktigt att i tidigt skede utreda i vilken utsträckning dessa berörs av detaljplanens exploatering. Biotopskyddsdispens att det inför plansamrådet behöver göras en riskbedömning med anledning av närheten till riksväg 40 som är primärväg för farligt gods. Utöver samrådet i samband med planprogrammet har samråd skett med länsstyrelsen samrådet pekade länsstyrelsen särskilt på att följande frågor bör beaktas: Inför plansamrådet har det bland annat inom ramen för arbetet med MKB:n till detaljplanen gjorts inventeringar av både de arkeologiska förhållandena och natur värdena inom planområdet. MKB:n innehåller vidare en analys av risker kopplat till bland annat transport av farligt gods. 9

10 2 Avgränsningar samt ett fåtal gårdar i söder. I öster gränsar området till det område som avsatts för ny Miljökonsekvensanalyserna har beträffande de fysiska ingreppen begränsats till det föreslagna planområdet. I de avseenden där planens genomförande kan komma att påverka miljöaspekter även utanför själva planområdet har dock hänsyn tagits till dessa förhållanden i den mån det varit av betydelse. Det gäller exempelvis påverkan på bullersituationen och landskapsbilden. Gökegården 2.1:1 Lägesorientering. Öjersjö Fotbollsplan Planerad ny väg 549 Slambymotet Holmås Planområde Ramsegården Brasegården Storegården Mölnlyckegården Lilla Brastjärn Stora Brastjärn Svartemossen Store mosse Djupedalen Djupedal Sandbäcksmossen Gökskulla Kärrets gamla tomt Hagen Hallen Kärret Groparemossen Brännet Tahult Sörgården Ödegården Nordgården Paradiset Mellangården Travträningsbana Uppegården Tahult-Västergården Gallhålans naturreservat Bårekulla Åsen Fornåkrar Solhaga Agntjärn Grönhult Brattåsberget Solhem Västra Önneröd Östra Onneröd Gallhålans naturreservat Fotbollsplan Agntjärn Grönhult Mysten Stommen Idrottspl. HälsocentralSkola Skansberget Bårhult Stenbrott Sjöklinten Källdalen Pusta Hålan Slambybergen Slamby Hällsnäs Delhuvudet Landvettersjön Gröen Sporthall Landvettersjön Gröen Badplats Prästgården o Ramberget 0 5 km

11 2.2 Innehållsmässig avgränsning ett betydande sätt skulle kunna påverkas av den föreslagna planläggningen. Kulturmiljö och fornminnen Friluftsliv och rekreation Landskapsbild (visuell upplevelse) Människors hälsa och säkerhet (buller, barriäreffekt, transporter med farligt gods och övriga risker) Förorenad mark Mark- och vattenanvändning (inklusive dagvatten). För varje miljöaspekt beskrivs de nuvarande förhållandena, miljöeffekter som uppstår vid ett genomförande av planen, de miljöåtgärder som har inarbetats i planförslaget samt de konsekvenser som kan uppstå som en följd av den föreslagna detaljplanen. Det är både negativ och positiv miljöpåverkan som bedöms och analyseras. MKB:n behandlar också utbyggnadens överensstämmelse med relevanta miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Den innehåller också avstämning mot generella och särskilda hushållningsbestämmelser och redovisar det fortsatta miljöarbetet bland annat behov av uppföljning. 11

12 3 Projektbeskrivning 3.1 Förslag till ny markanvändning Verksamheter och bebyggelse Detaljplanen omfattar utveckling av Bårhults företagspark med en andra etapp. Inom området kan industrier, kontor och logistikverksamheter lokaliseras. Maximalt 50 procent av markytan får bebyggas. I västra delen, i anslutning till en fornlämning (gravområde), tillåts en maximal exploateringsgrad om 40 procent. Inom detta område anges även en lägre högsta byggnadshöjd än övriga delar, 6,5 meter jämfört med 10 meter. För att skydda fornlämningen ytterligare ska en planteringszon om 15 meter gränsa mot omgivande naturmark i norr och väster. I övrigt är planteringszonen mot gata och omgivande dessa delar som säger att byggnadsvolym och fasadutformning ska utformas med särskild hänsyn till den unika gravlämningen. För tillkommande bebyggelse närmast ny sträckning av väg 549 har särskilda utformningsbestämmelser införts bland annat anges att byggnadsdelar över 10 meter höjd mot planerad väg ska utgöras av en stor del glas samt att skyltar tillåts vara maximalt 1 5 meter Vägar 1 måste få en ny tillfartsväg söderifrån. Det kommer att ske genom en cirkulationsplats aktuella planområdet kommer också att ske via den nya förbindelsevägen och cirkulationsplatsen. Cirkulationsplatsen anpassas för att på sikt kunna byggas om till en planskild korsning. Söder om planområdet kommer Bårhultsvägen att ledas om och passera under förbindel- som en viltpassage och ridväg. den registrerade fornlämningen för att möjliggöra allmänhetens tillträde till denna Gång- och cykelväg och Tahult med en gång- och cykeltunnel under väg 549 i höjd med cirkulationsplatsen. tan fram till den allmänna parkeringen. I anslutning till cirkulationsplatsen på väg 549 planeras busshållplatser. Slambymotet har också utformats med möjlighet att i framtiden kunna anlägga motorvägshållplatser för 12

13 3.1.5 Teknisk försörjning cessen. Brandvattenförsörjningen ska baseras på alternativsystem med glest placerade brandsposter. Brandvattenförsörjningen dimensioneras i samråd med Räddningstjänsten. Uppvärmning med förnyelsebara energikällor ska eftersträvas för verksamheterna. formatorstationer anvisas i fortsatt detaljplaneprocess. Ledningsdragning kommer att ske i föreslagna industrigator. 3.2 Studerade alternativ Under planeringsprocessen har olika lösningar studerats, bland annat var planområdets den fornlämning i form av ett gravfält som ligger väster om det nu föreslagna planområdets gräns. 3.3 Nollalternativet För respektive miljöaspekt beskrivs den sannolika utvecklingen i utredningsområdet (plan området med omnejd) om inte detaljplanen för verksamhetsområdet genomförs. aktuella förhållanden eller ett antagande att inga åtgärder vidtas, utan inkluderar de åtgärder och de förändringar som kan förväntas inom området även utan den föreslagna exploateringen. I nollalternativet förutsätts att väg 549 och Slambymotet byggs enligt ny tillfartsväg. 13

14 4 Övergripande områdesbeskrivning Detta kapitel ger en övergripande och sammanfattande beskrivning av de kultur-, natur- 4.1 Det historiska kulturlandskapet i Slamby/Bårhult Terrängen är småskaligt kullig med delvis brukade, men också igenväxande, ängar och platå som sluttar svagt ner mot väg 40 och mot den betydligt brantare sluttningen ner mot för hur landskapet inom planområdet upplevs idag är ändå den påverkan som mänskligt brukande har haft. Markerna runt de tre gårdarna Kärret, Bårhult och Fläskebo brukades keologiska fynd vittnar dessutom om att det har förekommit agrar verksamhet här ännu tidigare. - Andra hagmarker har för länge sedan växt igen spontant, och där har utvecklats lövskog 4:1 Hagmark med stengärdesgård. 14

15 värde. Det rinner vattendrag genom området som är relativt små och troligen har förändrats genom dikning. - hetsområdet Bårhults företagspark 1 gränsar till planområdet men ligger också bakom en markerna och lokalvägarna. För övrigt friluftsliv har området begränsad betydelse efter- levelsen av det historiska kulturlandskapet, de förhållandevis höga naturvärdena och det faktum att här har pågått en kontinuerlig hävd som utgör platsens värde. Den föreslagna omdragningen av väg 549 och byggnationen av Slambymotet förändrar dock upplevelsen av området och splittrar en stor del av de kulturhistoriska sammanhangen och gränsstråken i området. 4.2 Kultur- och naturvärden i Härryda kommun småskaligt jordbruk, med största koncentrationen av gårdar i Mölndalsåns dalgång. Dalgången avgränsas i nordväst av ett moränområde benämnt Tahultsdrumlinen som också och markerna gränsade mot de stora skogarna i Delsjön och Härskogen. Så är det även idag. Härryda kommuns hemsida kan man läsa att ungefär hälften av Härryda kommun täcks som fortsätter österut på Tahultsdrumlinen. i relation till att kommunen i övrigt har stora ytor barrskog och att många av de gårdar områden med liknande kulturhistoriska värden i kommunen. Det ena är Storåns dalgång. Det är klassat som riksintresse för kulturminnesvård och består av en dalgång med ett - för kulturminnesvård är Stora Håltet. I Härryda kommuns kulturminnesvårds program beskrivs cirka 15 ytterligare kulturmiljöer som har liknande kvaliteter som kulturmiljön kring gårdarna Bårhult och Kärret i Slamby och där också strukturen i landskapet, med en stor andel bryn, äldre lövträd och olika typer av odlingselement, skapar förutsättningar för en hög biologisk mångfald. 15

16 5 Bevarandeintressen 5.1 Naturmiljö Nuläge - av odlingselement skapar ändå förutsättningar för en hög biologisk mångfald. Även skogen i området bär här och var spår av kulturpåverkan i form av gamla lövträd förhöjda naturvärdena dock uppstått i ett senare skede när skogen slutit sig, vilket bland annat medfört mycket död ved. I arbetet med arbetsplanen för ny sträckning av väg 549 och Slambymotet gjordes en översiktlig bedömning av vilka områden som hyser potential för förhöjda naturvärden en ingick även det aktuella planområdet. Dessa områden har därefter inventerats närmare för att beskriva och värdera de aktuella naturmiljöerna. Inventeringen genomfördes av av alldagliga naturmiljöer och är därmed oklassade. I tabell 5.1:1 beskrivs områdena med Det beror på att planområdet var större i de tidigare skedena av planprocessen. västra delen av planområdet redovisat som ett naturområde med hänsynsnivå 2. Riktlin- vårdsplanen gör dock ett undantag från de generella riktlinjerna för det aktuella området. läge för det föreslagna ändamålet (verksamhetsområde) bedöms överväga intresset av att bevara den aktuell jord- och skogsbruksmarken områden. Inte heller några särskilt utpekade objekt med formellt skydd i form av naturreservat, naturminne eller av skogsstyrelsen beslutade biotopskydd. Däremot omfat :1 Karta naturmiljö.

17 BÅRHULT 1:112 Gräns för detaljplan Länsstyrelsens lövskogsinventering HÅLTSÅS Klassning Pro Naturas naturinventering 2008 Klass 2 - höga naturvärden Klass 3 - vissa naturvärden Klass 2 och 3 1:40 Klass 3 - ingen klassificering HÅLTSÅS 1:10 1:7 1:7 1:10 «3 Numrering i tabell 5:1.1 1:112 1:7 1:7 1:7 10 1:11 1: :3 1:2 1:2 2 Bårhult 1:106 BÅRHULT 1 1:16 1:3 1:17 BÅREKULLA 1:3 1:53 1:50 1:52 1:3 Källdalen 1:35 1:34 1:108 1:108 1:108 1:2 1:2 1:108 1:15 1:2 Hålan 1:16 1:10 1:92 1:29 1:91 1:98 1:89 1:99 Röset 1:100 1:108 1:103 1:77 1:26 1:3 1:58 1:90 o m Naturmiljö Bårhult MKB Detaljplan 17 1:3

18 Tabell 5.1:1 Områden med förhöjda naturvärden. Klass 1 = mycket höga naturvärden, klass 2 = höga naturvärden och klass 3 = vissa naturvärden. N1 Artrikt lövskogsbestånd. Klass 2 och 3. Artrikt lövskogsbestånd med riklig förekomst av död ved. Klass 2 utanför planområdet Rikligt med grov hassel tillsammans med grov al och glasbjörk. I norr dominerar ek och i söder dominerar gran. Enstaka askar ingår i beståndet. En grov ask nära gården Bårhult mäter 269 cm i omkrets och är bevuxen med guldlockmossa Homalothecium sericeum. Flera av träden i skogsbeståndet är grova. En stengärdesgård löper inne i skogsbeståndet. Området är rikt på grova torrakor och lågor och bland dessa dominerar al och björk men här finns också en del död ek, framförallt i de norra delarna. I området finns även en mindre, mer öppen, inhägnad för hästar. Vedsvampsfloran är artrik och på de gamla hasselbuskarna finns signalarten kantarellmussling Plicatura crispa tillsammans med hasselfrätskinn, styvskinn, hasseldyna m.m. På de äldre björklågorna finns rikligt med storvuxna äldre fnösktickor som har blivit ordentligt insektsangripna. De äldre alarna har rikligt med altickor och på dem även den parasitiska strävtickan Antrodiella hoenhelii. Lövskogsbestånd med en del vedsvampar. Klass 3 innanför planområdet I norr finns ett lövskogsbestånd med en del självgallrad ek, rönn och björk med en del vedsvampar. En särskild, liten instängslad och röjd del innefattar enstaka ekar och lerig mark p.g.a. hästars tramp och bete. Ekarna i denna del är medelgrova. Norr om detta område finns en skogsbeklädd kulle som sträcker sig som en halvö ut i ängsmarkerna norr om gården Bårhult. Halvöns västra sida domineras av klen medelgrov ek med inslag av rönn och björk. I den östra delen finns ett barrskogsdominerat parti. Marken växlar mellan ristyp och grästyp. På döda och döende ekar finns rikligt med västlig rostticka Phellinus ferreus. På en grov rönnlåga växte rönndyna Biscognauxia repanda. Denna del är något mindre värdefull men har vissa förhöjda naturvärden som kan kopplas till att lövskogsbeståndet självgallrar och att det nu finns en del vedsvampar på de döda träden. Området ingår i ett större område som har identifierats i länsstyrelsens lövskogsinventering, ekskog och ädellövskog som erhållit klass 3 (visst skyddsvärde). N2 Område med vissa botaniska värden. Klass 3. I de västra delarna växer en ganska klen och ung ekskog, med inslag av gran, asp och björk, på tämligen fuktig mark där blåtåtel dominerar tillsammans med blåbärsris. Här och där dominerar granvitmossa och björnmossa. Enstaka klena lågor och torrakor ingår. Mot åkerkanten i väster finns en del ung bok. I de östra delarna är marken våtare och inslaget av gran ökar. En alsumpskog kan avskiljas närmast åkerkanten. Flera lågor förekommer också av både ek, gran och björk. I den starkt tuviga marken förekommer majbräken, älggräs, ängsvädd, stagg, tuvtåtel men även slidstarr och hirsstarr tillsammans med blåtåtel och blodrot. Mossfloran är ymnig med thujamossa, kranshakemossa och olika vitmossor. Vedsvampsfloran är rik men inga anmärkningsvärda arter sågs vid besöket. Objektet ingår i ett större värdefullt lövskogsområde. Området ingår i ett större område som har identifierats i länsstyrelsens lövskogsinventering, ekskog och ädellövskog som erhållit klass 3 (visst skyddsvärde). N3 Blandlövskogsmiljö med riklig förekomst av död ved. Klass 2. Mestadels grov ek som står tämligen glest och marken är förmodligen en gammal betesmark. Även rikligt med grov gran och björk. Fältskiktet är av grästyp och intill åkerkanten finns olvon. Riklig förekomst av död ved, grova lågor och torrakor. Några björktorrakor är kraftigt angripna av björksplintborren Scolytus ratzeburgi och eken har ibland täta angrepp av smalbandad ekbarkbock Plagionotus arcuatus och eksplintborre Scolytus intricatus. Området är därmed en optimal miljö för hackspettar. Vedsvampfloran är mycket artrik och på de kullfallna granarna växer ymnigt med violticka Trichaptum violaceum med sin parasitiska ticka isabellaticka Skeletocutis carneogrisea. Även bitterticka Oligoporus stipticus, vintermussling Panellus mitis och rödmusslingen Crepidotus subsphaerosporus har påträffats. Den för Göteborgstrakten ganska ovanliga trådtickan Climacocystis borealis (signalart) har också påträffats i området. På ekar växer det rikligt med västlig rostticka Phellinus ferreus tillsammans med brunskinn Stereum gausapatum, epålettsvamp Panellus stipticus, rynkskinn Phlebia centrifuga. Vid basen av ekarna står grupper med silverhätta Mycena polygramma och tuvad sprödskivling Psathyrella spadicea. På klena självgallrade småekar växer mycket raggskinn Sterum hirsutum tillsammans med björkmussling Lenzites betulinus och ekkrös Exidia truncata. N4 Fuktigt blandskog, tämligen riklig på död ved. Klass 3. Fuktigt skogsparti som domineras av ung till medelgrov gran med ett stort inslag av björk och asp och ett litet inslag av tall. Då skogen nu sluter sig alltmer har de konkurrenskänsliga lövträden börjat dö, vilket gör objektet tämligen rikligt med död ved. Pipklubbsvamp Macrotyphula fistulosa har upphittats i området. Området ligger till största delen utanför planområdet. N5 Äldre tallbestånd som visar på betepräglad skogstyp. Klass 3. En ås med äldre tallbestånd som visar på en äldre betespräglad skogstyp i området. Enstaka tallar har också dött och berikar nu åsen som lågor eller torrakor. Inslaget av gran är ganska stort och ökar nu efterhand. Inslag av grov björk och gamla avdöende enbuskar. Små bergbranter med bland annat nervlevermossa Diplophyllum albicans. Området ligger utanför planområdet. N6 Fuktdråg med vissa botaniska värden. Klass 3. Ett kärrdråg som i de blötaste partierna domineras av olika starrarter som flaskstarr, småstarr och stjärnstarr tillsammans med sotvitmossa Sphagnum papillosum. I kanterna står lågvuxen tall och björk tillsammans med pors, tuvull, tuvsäv, klockljung och blåtåtel. På ett ställe växer granbräken Dryopteris cristata som är en relativt ovanlig sumpskogsart. Objektet ligger utanför planområdet. N7 Mindre lövskogsbestånd. Oklassat Gles och gallrad ekskog med inslag av enstaka björkar. Fältskiktet är av grästyp med vårtåtel, kruståtel, tuvtåtel och blåtåtel. Här växer också harsyra Oxalis acetosella. Enstaka enar och tätt med brakved dominerar buskskiktet. Ansluter till ett större värdefullt lövskogsbestånd. 18

19 N8 Skogsparti. Oklassat Ett mindre skogsparti utan några observerade förhöjda naturvärden. Domineras av ek och innehåller även ett stort inslag av asp, gran och rönn. Enstaka lågor och torrakor förekommer. I den södra delen finns en hel del hassel men också några odlingsrösen. Här är marken något näringsrikare med harsyra, vårfryle och skogstjärnmossa Plagiomnium affine. I den öppna marken i söder växer trädgårdsbuskar som röd spirea, apel, tok och doftschersmin, eventuellt ett tecken på en gammal odling. N9 Stengärdesgård i åker och ängsmark. Oklassat Stenarna är fattiga gnejser och på dessa växer mest raggmossor, cypressfläta och Cladonia-arter. Stengärdesgården är delvis omgiven av öronvide och björkar. I den norra delen, som viker av mot öster är något näringsrikare och här är muren omgiven av klena stubbskott av ädla lövträd som alm, ask och lönn. Kulturhistoriskt intressant men utan särskilda biologisk värden. N10 Mindre ekskog. Oklassat En klen ekskog utan några observerade förhöjda naturvärden. Stort inslag av asp och björk. Enstaka mer grova ekar ingår också. Massiv föryngring av gran finns i området och här finns även enstaka grövre granar. En del lågor och torrakor av asp och björk. Fältskiktet är fuktigt med arter som blåtåtel och ett ställvis tätt buskskikt av brakved. Mot vägen i söder står en del hassel och några buskar av olvon. På döda aspar noterade zonticka Trametes multicolor, purpurskinn Chondrostereum purpureum och asptickor Phellinus tremulae. N11 Betad fuktäng. Klass 3. Blöt betesmark med dominans av tuvtåtel och veketåg där enstaka ängs- och hagmarksväxter ingår. Landvettersjön med tillrinnande bäckar nors, gärs, lake, siklöja, signalkräfta, ett svagt bestånd av öring samt troligen också ål (rödlistad, hotkategori CR, akut hotad). Från det aktuella utredningsområdet rinner två små bäckar ner till Landvettersjön. Det östligaste av dessa hyser i de nedersta partierna vandringshinder nedströms. Det västliga vattendraget rinner i sin nedersta del genom vil- eventuellt torkar de ut under en del somrar, vilket gör att naturvärdena blir lägre. Man kan dock inte utesluta att framför allt det östligaste vattendraget kan ha en bottenfauna med förhöjda naturvärden. Faunarörelser i landskapet Älg- och rådjursstammarna i planområdet och dess närhet är relativt starka. I övrigt förekommer bland annat grävling, räv, igelkott, mård, iller, fälthare och enstaka skogshare. sig i närområdet. Lo har observerats men man tror inte att det rör sig om några permanenta familjegrupper. Även vandrande varg har noterats och 2008 blev en varg påkörd på väg 549, 100 meter norr om korsningen med Fläskebovägen. 19

20 ringar för älgen mellan kalvningsplatser och uppehållsplatser under andra delar av året känner inte den lokala jaktvårdskretsen till, men däremot sker en del säsongsbundna vintertid. Konsekvenser nollalternativ I nollalternativet förutsätts att Slambymotet och ny sträckning av väg 549 byggs enligt närområde vilket också inverkar på naturmiljön inom själva planområdet. Bland annat inskränks faunarörelserna i öst västlig riktning även om den planerade porten för gång- orsakar kommer också att påverka exempelvis fågelfaunan inom planområdet ytterligare jämfört med nuläget eftersom den nya delen av väg 549 ligger närmare planområdet på några anmärkningsvärt höga naturvärden eller några arter eller områden som omfattas av ett formellt skydd bedöms de negativa konsekvenserna som små för naturmiljön inom planområdet. Det nu föreslagna planområdet ligger till stora delar inom ett område som omfattas av det omfattas dock huvudsakligen av bestämmelser som anger naturskydd och naturområ- bestämmelser innebär således ett skydd för områdets natur- och kulturkvaliteter som därmed sannolikt vidmakthålls om exploatering enligt föreslagen detaljplan inte genomförs. huvudsakligen för hästhållning. Därmed bedöms inga ytterligare negativa konsekvenser för naturmiljön inom planområdet uppstå vid nollalternativet. Miljöåtgärder Inarbetade åtgärder i planförslaget melse har införts för att tillse detta. Dispens från det generella biotopskyddet om ingrepp i odlingsrösen kommer vid behov att sökas hos Länsstyrelsen om föreslagen exploatering planbestämmelse kopplats till dessa som anger att stengärdesgårdar och trädvegetation i största utsträckning ska bevaras. Åtgärder som skadar muren får inte vidtas. Dock får mindre öppningar tas upp för tillfart till tomterna, men de bör begränsas och samordnas i så stor utsträckning som möjligt. Den föreslagna tomtindelningen har anpassats till i murarna. Tillfarterna begränsas dock i storlek och samordnas mellan olika fastigheter. Bevarandet av stenmurarna innebär också att de så kallade prickzonerna, det vill säga mark som inte får bebyggas, mellan kvartersmarken blir förhållandevis bred. Dagvattnet från planområdet kommer att omhändertas och utjämnas innan det når recipienten. Utjämning sker bland annat i en dagvattendamm. tillåts också att det anläggs en gångväg.

21 Allmänheten kommer även efter etablering enligt föreliggande förslag att ha möjlighet att ta sig ut i naturen via en passage för gående i en tunnel vid Bårhultsvägen samt från parkeringen som föreslås i anslutning till gravområdet. Möjliga åtgärder Stenmaterial från de stengärdesgårdar som måste rivas kan användas till nya murar inom planområdet. Effekter och konsekvenser utbyggnadsförslag Den föreslagna exploateringen innebär att mark som idag huvudsakligen utgörs av skogsoch jordbruksmark tas i anspråk. Stora delar av områdets markyta kommer att bebyggas andra områden. Det andra (södra delen av nr 1) ligger utanför planområdet och påverkas inte direkt. Flera område 1 avsätts som naturmark i planen och bevaras därmed. Förlusten av biotoper och genom att exploateringen skär av dem från varandra. I naturvårdsplanen för Härryda kommun görs ett undantag från den generella riktlinjen med sådana värden inom det aktuella planområdet. Därmed strider inte genomförandet mot naturvårdsplanen. Förlusten av arter och biotoper samt fragmenteringen av de idag sammanhängande natur- och kulturmarkerna bedöms medföra måttliga negativa konsekvenser. Det har inte eller högre naturvärden. Åtgärderna som innebär att det vatten som avrinner från verksamhetsområdets hårdgjorda ytor, byggnadernas tak etc. omhändertas och fördröjs innan det når Landvettersjön innebär att planförslaget inte bedöms medföra några negativa konsekvenser för sjöns ekosystem. Det föreslagna planområdet bedöms inte påverka möjligheten för det större viltet (rådjur, området i den mån de inte passerar igenom. Det mindre viltet som hare och grävling kan komma att påverkas i större utsträckning, både av förlusten av livsmiljö men också av närhet. De negativa konsekvenserna för djurens rörelsemönster bedöms som måttliga. Sammantaget bedöms exploatering enligt planförslaget medföra måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön i området. 21

22 5.2 Kulturmiljö Nuläge mans låtit göra en arkeologisk utredning med landskapshistorisk analys i det område som berörs dels av den nu föreslagna detaljplanen och dels av det nya Slambymotet med ny sträckning av väg 549. Syftet med utredningen var att inhämta kunskap om status på redan kända fornlämningar, att utreda om de berörs av exploateringsplanerna och att Länsstyrelsen beslutade i oktober 2009 om en kompletterande arkeologisk förundersökning av ett antal fornlämningar inom området. Förundersökningen resulterade bland annat i att ett gravfält, med uppskattningsvis mellan 90 och 100 gravar, karterades. Flera av fornlämningarna är kraftigt skadade och till stora delar decimerade av bland annat industribebyggelse och kabelgrävning. spår av det gamla kulturlandskapet. Tillgänglig dokumentation, i form av bland annat fynd vittnar om att det troligtvis har förekommit agrar verksamhet här även ännu tidigare. tiden nyttjades för jordbruk. gärdesgårdarna kvar i samma lägen som kartorna från 1600-talet visar. Inom området fossila åkermarken var mer omfattande än man tidigare trott och att tidigare noterade lämningar hade ett tydligt samband. och i tabell 5.2:1. I tabell 5.2:2 redovisas kulturhistoriskt intressanta miljöer inom plan- Tabell 5.2:1 Fornlämningar. Landvetter 71:1 är ett fossilt odlingslandskap och rymmer framför allt röjningsrösen och odlingsytor från yngre förhistorisk tid samt medeltid. Mer än 400 rösen har påvisats. Landvetter 112 omfattar gravfältet och gravmiljön väster om detaljplaneområdet. Cirka befintliga stenpackningar belägna under mark antas vara gravar varav flertalet troligen härrör från bronsålder.1 (Ligger utanför planområdet, se karta 5.2:3.) Landvetter 55:1, lämning efter by/gård (ligger utanför planområdet). 1 Gränsen mellan respektive område med odlingsrelaterade lämningar inom Land vetter 71 och de gravrelaterade lämningarna inom Landvetter 112 är osäker. Sannolikt sträcker sig respektive område delvis in varandra. Tabell 5.2:2 Kulturhistoriskt intressanta miljöer. 1 A D Miljö 1 utgörs av ett område med fossil åkermark som sannolikt är äldre än den miljöbeskrivning som de tidigaste kartorna ger (från 1600-talet). Lämningarna har troligen sitt ursprung från medeltiden. Eventuellt kan även förhistoriska inslag förekomma. I denna miljö återfinns objekt Landvetter 71:1 som är känd sedan tidigare. 2 A D Miljö 2 utgörs av fossil åkermark inom och omkring Bårhults gård samt allmänna kulturhistoriska lämningar runt om gården som till exempel äldre vägar och minnesten. Bland annat finns här mycket kraftiga terasskanter vars kolluvier har stort informationsvärde :1 Karta kulturmiljö.

23 Gräns för detaljplan ( Uttag från fornminnesregistret 1:12 1:11 HÅLTSÅS 1:7 1:10 1:7 1:7 1:7 ( 1:7 1:10 1:112 ( Angeläget bevarande objekt enligt Härryda kommuns kulturminnesvårdsprogram Generella biotopskydd 1:40 Gärdesgård Dike Odlingsröse Numrering i arkeologisk «2B utredning 1:14 2:1 2:2 Hagen 1:1 1A LV 71:1 «1B «1C «1D 1:3 1:2 Kärrets gamla tomt 1:6 LV 55:1 Kärret 1:16 1:2 «2A Bårhult 1:106 BÅRHULT ( «2D ( «2B «2C ( 1:3 1:105 KÄRRET 1:7 1:7 ( Sandlidås 1:7 1:27 1:50 1:52 1:3 1:3 1:2 1:108 1:2 1:108 1:107 1:2 1:15 Hålan 1:16 1:10 1:108 1:103 1:92 1:29 1:98 1:89 1:91 1:26 1:3 1:99 Röset 1:100 1:77 1:110 1:101 1:69 1:68 1:56 1:71 1:75 1:54 1:74 1:76 1:124 1:102 1:58 1:90 1:3 Slambybergen o m Kulturmiljö Bårhult MKB Detaljplan 23

24 Konsekvenser nollalternativ I nollalternativet förutsätts att Slambymotet och ny sträckning av väg 549 byggs enligt verkas direkt av vägen eller motet och kommer att försvinna. De kulturhistoriska värdena inom planområdet bedöms påverkas indirekt av vägen och motets storskaliga exploatering genom att landskapsmässiga sammanhang bryts. Konsekvenserna av detta bedöms dock som små, främst på grund av att den nya vägen inte blir synlig från större delen kulturmiljön inom planområdet. Det nu föreslagna planområdet ligger till stora delar inom ett område som omfattas av rådet omfattas dock huvudsakligen av bestämmelser som anger naturskydd och naturområde. Bland annat anges att vegetationen ska bevaras och att gallring får utföras. som därmed sannolikt vidmakthålls om exploatering enligt föreslagen detaljplan inte medföra några ytterligare negativa konsekvenser för kulturmiljön i området. 5.2:3 Länsstyrelsens förundersökning 2009/

25 Miljöåtgärder Inarbetade åtgärder i planförslaget ligger utanför. Särskilda planbestämmelser har införts för de delar av plan området som parkering anläggas i den västra delen av planområdet för att möjliggöra allmänhetens tillträde till gravlämningen. Information om lämningen bör sammanställas av Länsstyrelsen och ställas ut på platsen. melse har införts för att tillse detta. Den föreslagna tomtindelningen har anpassats till i murarna. Tillfarterna begränsas dock i storlek och samordnas mellan olika fastigheter. har sökts hos Länsstyrelsen Länsstyrelsen har beviljat tillstånd enligt beslut Effekter och konsekvenser utbyggnadsförslag Den kulturhistoriska miljön kommer till stor del att försvinna vid föreslagen exploatering. De agrarhistoriska sammanhangen kommer att brytas genom att nuvarande jordbruksmark omvandlas till industritomter med mera. Det föreslagna verksamhetsområdets innebär således negativ påverkan både på kulturmiljön som helhet och för enskilda fornlämningsobjekt. Lämningarna bedöms dock vara i dåligt skick och de negativa konsekvenserna av att dessa slutundersöks och avlägsnas bedöms därför som måttliga. Miljö- de enskilda objekten men också för att skapa en framtida förståelse för områdets agrara historik. Stora delar av upplevelsevärdet av kulturmiljön som helhet försvinner dock och därför bedöms de negativa konsekvenserna som måttliga i detta avseende. I arbetet med planen har områdets utbredning minskat för att undvika intrång och skada på gravfältet som nu väster om planområdet. Utan denna åtgärd hade konsekvenserna för kulturmiljön varit betydligt större och sannolikt inte acceptabla. 5.3 Rekreation och friluftsliv riksintresse för friluftsliv, samt våtmarkskomplexet Maderna, Haketjärn och Högarås- hänger samman med dessa områden och ligger väster om planområdet. Inget av dessa nade vandrings- eller ridleder genom planområdet men nämnda rekreationsområden kan nås från Bårhultområdet på spontana stigar och privata vägar. I skogen söder om Fläske- området håller Landvetter ryttarförening igång två tillfälliga paddockar, vilka planeras omlokaliseras till Tahult. 25

26 Konsekvenser nollalternativ I nollalternativet förutsätts att Slambymotet och ny sträckning av väg 549 byggs enligt rådet för planen jämfört med idag och de rekreativa värdena kan försämras inom området vill röra sig mellan olika områden. För att minska barriäreffekten kommer det att anläg- ten för rekreation och friluftsliv inom planområdet bedöms dock som liten och konsekvenserna som små. Den begränsade inverkan beror främst på att området inte har några större kvaliteter som rekreationsområde idag och redan är bullerstört, främst från väg 40. Det nu föreslagna planområdet ligger till stora delar inom ett område som omfattas av området omfattas dock huvudsakligen av bestämmelser som anger naturskydd och natur område. Blanda annat anges att vegetationen ska bevaras och att gallring får utföras. och innebär att området är tillgängligt för frilutsliv och rekreation på samma sätt som idag. tion och friluftsliv i området. Miljöåtgärder Inarbetade åtgärder i planförslaget De tillfälliga paddockarna inom området kommer att omlokaliseras i samband med exploateringen. väg 549. Det ska anläggas en allmän parkering i den västra delen av planområdet för att underlätta allmänhetens tillgång till gravlämningen väster om planområdet. Detta och den nya gång- och cykelvägen kan underlätta passage ut i friluftsområdena väster och nordväst om planområdet. Effekter och konsekvenser utbyggnadsförslag liga kulturlandskapets attraktivitet som rekreationsområde för bland annat ridande och riärer på grund av avspärrningar och instängslad bebyggelse vilket ytterligare försvårar framkomligheten. lighet med mera kan möjliggöra bättre tillgänglighet. Sammantaget bedöms planförslaget medföra små negativa konsekvenser för rekreation och friluftsliv. Att konsekvenserna inte bedöms bli större beror främst på att värdena inom området kopplat till rekreation och friluftsliv är begränsade, att paddockarna som förallt vissa friluftslivsaktiviteter. 26

27 5.4 Landskapsbild Nuläge Med landskapsbild avses här den visuella upplevelsen av landskapet. Landskapets visuella värden hänger tätt samman med landskapets karaktär, som i sin tur Tilltalande landskapsmiljöer är ofta förbundna med tydlig rumslighet, variation mellan öppet och slutet, utblickar, karaktäristiska landskapselement, identitetsskapande miljöer som till exempel ett backlandskap eller som här ett ålderdomligt kulturlandskap med stengärdesgårdar. Det småskaliga landskapet i och kring utredningsområdet har en öppen karaktär med bru- med ett litet vattendrag går snett genom området och åkrarna är mjukt böljande. Skogspartierna består till viss del av odlad barrskog men också av spontant uppvuxen lövskog i före detta hagmark. Upplevelsen av planområdet idag är ett relativt ostört jordbrukslandskap med karaktäristiska inslag som stengärdesgårdar, enstaka stora träd syns knappt från planområdet och väg 40 ligger lägre än planområdet och är helt dold av berg eller vegetation. Buller från vägarna är dock märkbart. Även verksamhetsområdet Bårhults företagspark ligger dold bakom vegetation. Konsekvenser nollalternativ I nollalternativet förutsätts att Slambymotet och ny sträckning av väg 549 byggs enligt idag och motet är storskaliga förändringar som kommer att påverka upplevelsen av landskapsbilden, både inom och i planområdets närhet. Konsekvenserna av det försämrade visuella upplevelsevärdet bedöms som måttliga. Det nu föreslagna planområdet ligger till stora delar inom ett område som omfattas av det omfattas dock huvudsakligen av bestämmelser som anger naturskydd och naturområ- bestämmelser innebär således ett skydd för områdets natur- och kulturkvaliteter som därmed sannolikt vidmakthålls om exploatering enligt föreslagen detaljplan inte genomförs. 5.4:1 Hagmarker. 5.4:2 Pågående lantbruk. 27

28 huvudsakligen för hästhållning. Därmed kvarstår sannolikt den visuella upplevelsen av landskapet inom det föreslagna planområdet. Miljöåtgärder Inarbetade åtgärder i planförslaget anpassats till gärdesgårdarna. Bebyggelsen ska hållas småskalig i den del av planområdet som ligger närmast gravmiljön i fornlämningsområde Landvetter 112. Mellan planområdet och den intressanta nadsvolym och fasadutformning ska utformas med särskild hänsyn till gravlämningen. Konsekvenser utbyggnadsförslag Den föreslagna omfattningen av verksamhetsområde kommer att förändra upp levelsen av landskapet genom att dela det småskaliga jordbrukslandskapet och bilda barriärer. Karaktäristiska element i landskapet försvinner eller blir starkt påverkade så som fornlämningar, stengärdsgårdar och vegetation. Den nya sträckningen av väg 549 och Slambymotet förutsetts vara byggda när verksamhetsområdet byggts ut enligt föreslagen detaljplan. av detaljplanen ökar denna påverkan ytterligare. De samlade negativa konsekvenserna för landskapsbilden bedöms därför som stora. 5.4:3 Gården Bårhult. 28

29 6 Hälsa och säkerhet Beskrivning och bedömning av planförslagets inverkan på människors hälsa och säkerhet utgår både från de människor som visats i planområdets närområde och som därmed kan påverkas av verksamheter och aktiviteter inom planområdet och från människor som vistas inom planområdet (företrädesvis på sina arbetsplatser) som kan påverkas av som berör människors hälsa och säkerhet är framför allt buller och vibrationer, luftföroreningar, säkerhetsrisker och barriäreffekter. Utifrån Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete, 1995:5, anges ett riktvärde för skyddsavstånd mellan bostäder och verksamhet på 200 meter för småindustriområde. och buller. Riktvärdet för skyddsavstånd vad gäller farligt godstransporter är 100 meter. Kafferosteri och anläggning för färdiglagad mat Regummeringsanläggning Betongvaruindustri Ytbehandlare. Exempel på verksamheter och med rekommenderat skyddsavstånd av < 100 meter: Bageri (50 meter) Charkuteri (50 meter) Bilverkstad med omlackeringsverksamhet (100 meter) Bilverkstad utan lackeringsverksamhet (50 meter) Bensinstationer (100 meter) 6.1 Buller Nuläge norr om det föreslagna planområdet, bland annat paketterminalen, tryckeriet och avfallsdeponin vid Fläskebo, orsakar buller. Konsekvenser nollalternativ verksamhetsområdet, främst på grund av utbyggnaden av ny sträckning för väg 549 och 29

30 det större antalet bilar ökar också bullernivåerna. Dessutom kommer den nya vägen minskar ljudnivån något för de boende öster om vägen. Miljöåtgärder Inarbetade åtgärder i planförslaget Det föreslås särskilda bestämmelser som reglerar bullernivån för den kvartersmark som omgivningen och bullernivån vid kvartersgräns får inte överskrida 50 dba (dygnsekviva- överstiger rekommenderade värden för arbets- och kontorslokaler. För externt industri- Det ställer krav på att verksamhetsutövaren minskar bullret vid källan. För de kommande verksamhetslokalerna gäller att Riskdagens rekommenderade rikt- utomhus vid fasad. den. Utmed gränsen mot det värdefulla fornlämningsområdet väster om planområdet är vegetationszonen 15 meter. av registrerad gravlämning, RAÄ 112, vilket innebär att området har ett starkt skydd för bevarande som omöjliggörexploatering. Delar av planområdet som vetter mot gården Bårhult avsätts som naturmark. Effekter och konsekvenser utbyggnadsalternativ Industribuller kan inte avgöras innan verksamheten är känd. Därför presenteras inte nå- en av väg 549 och Slambymotet kommer att generera ytterligare buller (se Konsekvenser nollalternativ). Den exploatering som den föreslagna detaljplanen ger utrymme för tar vegetationen begränsar spridningen av ljud i terrängen. Även om det införs planbestämmelser för att begränsa bullerpåverkan så kommer det planerade verksamhetsområdet att generera betydligt mer störande ljud än vad nuvarande markanvändning, huvudsakligen jord- och skogsbruk, ger upphov till. Flera bebyggelsegrupper med bostäder, bland annat Det buller som förväntas uppstå inom det planerade verksamhetsområdet och det buller som orsakas av transporter till och från området är betydligt mindre än det buller som (framförallt väg 40, 549 och Slambymotet). Den föreslagna exploateringen gör dock att

31 de redan bullerutsatta platserna söder och öster om planområdet blir påverkade av buller från ytterligare ett håll. Därmed kan ljuden från verksamhetsområdet upplevas som mer störande än vad förväntade bullernivåer ger utslag för. verksamhetsområden och där bedöms inte buller från föreslagen exploatering vara av någon särskild betydelse. De ökade och ändrade bullerförhållandena bedöms, trots inarbetade miljöåtgärder, medföra måttliga negativa miljökonsekvenser, främst för de närliggande bostäderna söder om planområdet. 6.2 Barriäreffekt Nuläge - gångpassager. De delar av planområdet som idag brukas som hagar och för odling (vall etc.) kan, åtminstone under vissa delar av året, utgöra barriärer för exempelvis promenerande. Människor som är bekanta med området har dock sannolikt inga problem att röra sig genom och förbi även dessa delar. Konsekvenser nollalternativ I nollalternativet förutsätts att Slambymotet och ny sträckning av väg 549 byggs enligt kor. I MKB:n för arbetsplanen bedömdes dock de negativa konsekvenserna på grund av den ökade barriären som begränsade eftersom vägen huvudsakligen ska gå genom åkermark som under brukningssäsongen är svår att passera. Det kommer också att anläggas säkrare sätt än tidigare. Själva planområdet bedöms dock bestå ungefär som idag och där uppstår inga förändringar avseende människors möjlighet att passera. Miljöåtgärder Inarbetade åtgärder i planförslaget Effekter och konsekvenser utbyggnadsförslag kommer dock att gå att passera genom området på bland annat gång- och cykelväg. Det bedöms därmed bara uppstå mindre skillnader i detta avseende jämfört med dagens situation och situationen enligt nollalternativet. Anläggandet av vägar för industriområ- 31

32 det, gång- och cykelväg samt parkering invid gravfältet väster om planområdet gör det tillgängligt och underlättar passage ut i friluftsområdena väster och nordväst om planområdet. Det är inte heller någon skillnad i tillgänglighet under året. Dagen jordbruk innebär att delar av området inte är tillgängligt under brukningssäsong. 6.3 Transporter med farligt gods Nuläge - om Slambymotet. heten att olycka med personskada inträffar i samband med transport av farligt gods. Riskfrågor behandlas även i vägutredningen och arbetsplanen för väg 549 och Slambymotet. Det har inte gjorts någon särskild riskanalys med avseende på farligt gods exklusivt för transporter till och från det föreslagna planområdet. Det är transporter med farligt gods och utsläpp av drivmedel från tunga fordons drivmedelstankar som utgör riskobjekt. De människor som bor och vistas i vägens omgivning och som kan bli utsatta vid farligt godsolycka är skyddsobjekt. Landvettersjön och de små vattendragen inom planområdet är också relevanta skyddsobjekt för de transporter som sker till och från planområdet samt i dess omedelbara närhet. Landvettersjön ligger borgs stad. farligt gods som sker är därmed huvudsakligen distributionstransporter till bostäder och verksamheter utmed vägen. Transporter med brandfarlig vätska bedöms vara den mest frekventa transportklassen. en eventuell olycka i planområdets närhet. Konsekvenser nollalternativ I nollalternativet förutsätts att Slambymotet och ny sträckning av väg 549 byggs enligt på att bygga om väg 549 ytterligare och på det sättet skapa en tvärförbindelse mellan väg väg för farligt gods. Därmed skulle antalet transporter med farligt gods öka. Samtidigt - transporter antas öka till fordon per dygn varav knappt 40 fordon utgörs av transport med farligt gods. Utbyggnad av anslutningsvägen till Slambymotet medför att konsekvenserna av en farligtgodsolycka kommer att minska jämfört med dagens situation eftersom det endast kommer att ligga ett bostadshus inom 100 meter från vägen till skill- 32

33 då dammar ska anläggas som möjliggör sanering av ett eventuellt utsläpp innan det når de skyddsvärda recipienterna, exempelvis Landvettersjön. kommer dock att omhändertas och fördröjas, bland annat i dammar, innan det släpps till recipient. Därmed minskar risken för att föroreningar från exempelvis en farligt godso- dertas. De skadeförebyggande åtgärderna bedöms minska risken i sådan utsträckning att nollalternativet bedöms medföra positiva miljökonsekvenser i detta avseende jämfört med nuläget. Inom själva planområdet förväntas inga stora förändringar vid nollalternativet. Därmed kvarstår dagens situation, som inte bedöms medföra några risker för olycka med farligt gods. Miljöåtgärder Inarbetade åtgärder i planförslaget - om Slambymotet. Möjliga åtgärder Det är lämpligt att detaljplanen möjliggör en utformning av vägkanter och diken som begränsar konsekvensen av ett avåkande fordon. Fasader på byggnad mot väg som placeras närmare vägen än 50 meter bör utföras i obrännbart material. mot vägen. Effekter och konsekvenser utbyggnadsförslag Det bedöms inte vara någon skillnad mellan utbyggnadsförslaget och nollalternativet vad gäller farligt godstransporter på väg 40 och 549. De transporter av farligt gods som sker till verksamhetsområdet bedöms huvudsakligen bestå av brandfarlig vätska. Samhällsrisken för planområdet blir relativt låg till följd av att planområdet planeras för mindre personintensiva verksamheter. Mindre personintensiva verksamheter kan enligt - - mindre personintensiva industriverksamheter eller parkeringar. detaljplaneprocessen, riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods tionen hamnar markanvändning för industri, kontor, lager, parkering och tekniska anläggningar som kan komma att lokaliseras till aktuellt planområde inom zon B vilket medför 33