Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård

Transkript

1 Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av ägarna till Hensbacka Herrgård AB påbörjat arbetet med en detaljplan för bostäder på Smedberget ca 300 meter väster om herrgården, strax söder om Munkedal. Ramböll har genom Thomas Grönlund på Ramböll, gett mig i uppdrag att inventera de berörda naturavsnitten. Thomas Grönlund har gjort bedömningen att tolv olika avgränsade naturavsnitt kan ha betydande naturvärden och mitt uppdrag bestod därför i att beskriva, naturvärdesbedöma samt närmare avgränsa dessa. Beställningen liksom inventeringen har skett under våren Områdena inventerades i fält den 27 och den 29 april I nedanstående redovisning har de aktuella områdena avgränsats, samt klassats enligt det sätt som beskrivs under Metoder. De har benämnts med siffror enligt den bifogade kartan. Metoder För de olika förekommande naturavsnitten har författaren gjort en ny naturvärdesbedömning där en sammanvägning av äldre information och egna fältiakttagelser har skett. De rödlistade arter som förekommer i rapporten är: Rödlistad art Hotkategori Område stor knopplav Mycobilimbia pilularis (Biotora NT, missgynnad 4 sphaeroides) västlig husmossa Loeskobryum brevirostre NT, missgynnad 4 stor bandmossa Metzgeria conjugata NT, missgynnad 4 entita Parus palustris NT, missgynnad 4 och 9 grynig lundlav Bacidia biatorina NT, missgynnad 13 Övriga arter som omnämns i rapporten är antingen signalarter enligt Skogsstyrelsens lista eller på annat sätt naturvårdsintressanta arter men kan också vara vanliga arter som omnämns för att ge en beskrivning av de olika naturavsnittenas speciella karaktär. De som är signalarter i objektets geografiska region anges genom ett (S) efter artnamnet. De olika naturavsnitten har markerats och numrerats på en bifogad kartbilaga. Dessa mindre områden har graderats i en subjektiv tregradig skala där klass 1 innebär mycket höga naturvärden, klass 2 höga naturvärden och klass 3 vissa naturvärden. Klass 1-områden har så pass höga naturvärden att de bör få ett formellt områdesskydd (skogsmark), antingen som naturreservat (=större sammanhängande områden) eller som biotopskydd/naturvårdsavtal (mindre områden). Klass 1-markerade odlingslandskap bör få olika typer av samhällsstöd (ex EU:s miljöstöd) för att hävden ska fortsätta med traditionella metoder (bete, slåtter). Klass 2- områden har betydande naturvärden som bör beaktas t ex vid utarbetandet av gröna skogsbruksplaner eller vid certifieringar (för skogsmarker) och noga övervägas vid alla typer av arbetsföretag som kan påverka dessa i ett eller annat hänseende. 1

2 Klass 3-områden har vissa naturvärden som bör beaktas t ex vid utarbetandet av ambitiösa gröna skogsbruksplaner eller vid certifieringar (för skogsmarker). Klass 4-områden utgörs av mer eller mindre alldaglig natur där jag inte kan peka på några speciella naturvärden. Beskrivning av enskilda naturavsnitt De olika naturavsnittens avgränsningar framgår av en separat kartbilaga. Naturavsnitt 1 En grävd damm med ett dämme i den södra delen och en liten träbro i norr. Dammen kantas av bredkaveldun med lite vass i den norra kanten. Vid besöket fanns ett par knipor i vattnet och en rörhöna hördes. På kullen väster om dammen upptäcktes en lokal för rosenrot Sedum rosea. Naturavsnitt 2 En grävd damm som kantas av bredkaveldun. I den östra delen finns flera planterade videbuskar. Vid besöket fanns ett par med rörhöna i vattnet. Naturavsnitt 3 En grävd damm som kantas av bredkaveldun. I den östra delen finns flera planterade videbuskar. I den västra delen löper en vall med planterade buskar av olika slag och ute i vattnet finns en liten ö med bland annat en ädelgran. Vid besöket fanns två par med rörhöna, ett par gräsänder och ett par knipor i vattnet. Ovanför och runt dammen spelade en skogsnäppa. I dammkanten växer en bård av spjutmossa. Naturavsnitt 4 En stenig sluttning med flera små klippavsatser. Detta bestånd har en dominans av lind och ek men med inslag av sälg, al, ask, asp och alm. I buskskiktet finns rikligt med hassel. Andra förekommande buskar är krusbär och skogstry. I anslutning till den luftledning som löper i avsnittets norra del förekommer rikligt med nerröjt ris av al och hassel. Inom området förekommer de rödlistade arterna: 2

3 stor knopplav Mycobilimbia pilularis (Biotora sphaeroides), (NT) (rikets nät / ; / ), västlig husmossa Loeskobryum brevirostre, (NT) (rikets nät / ). stor bandmossa Metzgeria conjugata, (NT) (rikets nät / ) och entita Parus palustris (NT) (rikets nät 64865/12611) grynig lundlav Bacidia biatorina (NT) (rikets nät / ) Kärlväxtfloran är också rik med arter som vitsippa, blåsippa, liljekonvalj, svalört, vispstarr, vätteros, smånunneört, skogsbingel, majsmörblomma och harsyra tillsammans med vårfryle. I branterna tillkommer bergdunört, stenbräken och svartbräken. På marken finner man rikligt med lundmossor som praktstjärnmossa Plagiomnium undulatum, kranshakemossa, Rhytidiadelphus triquetrus, skuggsprötmossa Eurhynchium striatum (S), hasselmossa Eurhynchium angustirete och bräkenmossa Plagiochila porelloides. På blocken i sluttningen tillkommer alla mossor som nämns nedan som epifyter men också skogsgrimmia Grimmia hartmanni, Schistidium apocarpum och västlig hakmossa. Vedsvampsfloran syntes inte mycket av vid denna tidpunkt men på asp noterades rävticka Inonotus rheades. På den grova lövträdstammarna förekommer en intressant epifytflora med arter som klotterlav Opegrapha rufescens, stor knopplav Mycobilimbia pilularis (NT), bårdlav Nephroma parile(s), gelélav Collema flaccidum (på grov alm), traslav Leptogium lichenoides (S) och rikligt med allémossa, råttsvansmossa, krusig ulota, guldlockmossa, trubbfjädermossa (S), platt fjädermossa (S), grov fjädermossa (även fertil!) (S), klippfrullania (S), fällmossa (S), ärgmossa, trädporella (S), piskbaronmossa Anomodon attenuatus (S) och grov baronmossa Anomodon viticulosus (S). Flera av de omnämnda mossorna är signalarter och detta indikarar att man troligen kan finna ännu fler naturvårdsintressanta arter här. Klippbranten är också en högintressant kryptogammiljö och alla de ovannämnda arter växer också här tillsammans med dels en lång rad arter som är typiska för mer näringsrika branten men fläckvis dominerar de mer vanliga fattigbergsarterna. För att exemplifiera artrikedomen kan nämnas gelelav Collema flaccidum, blåsflikmossa Lejeuna cavifolia, kalkrusmossa Tortella tortuosa, rävsvansmossa Thamnium alopecurum, stor bandmossa Metzgeria conjugata (NT), fickmossa Fissidens adianthoides och trattkuddmossa Amphidium muogeotti, äppelmossa Bartramia pomiformis, styv äppelmossa Bartramia ityphylla, Pohlia cruda och skruvbryum Bryum capillare. En skogsbrant med mycket stora botaniska värden som ingår i en större värdefull lövskogstrakt vid Örekilsälvens nedre delar kring Munkedal. Värdeklass: Klass 1 Naturavsnitt 5 En svagt sluttande nordsluttning med ek och lind. Inslag finns av asp, björk och (intill åkerkanten) sälg. En del lågor av lind och ek förekommer också. Rikt buskskikt av hassel och en rik lundflora. Ett skogsavsnitt med höga botaniska värden. 3

4 Naturavsnitt 6 Senvuxen krattformig ekskog och rikligt med gamla avdöende enbuskar. Ett skogsavsnitt med botaniska värden. Trädbeståndet närmast den branta växtsluttningen har ett stort inslag av långsamväxande ekar med intressanta epifytflora. Här påträffas rikligt med fällmossa (S), klippfrullania (S) och bårdlav (S) tillsammans med en lång rad andra arter. Naturavsnitt 7 Tallskog. I buskskiktet finns rikligt med enbuskar. Inslag av ek. En skogsmiljö som ingår i ett större värdefullt lövskogsområde. Naturavsnitt 8 och 9 En gallrad ekskog med inslag av asp. Enstaka äldre lindar ingår också. Ett ungt och tätt buskskikt av hassel och brakved som uppkommit efter röjningar. I den sydöstra delen av område 9 går berget i dagen på ett par platser och i anslutning till dessa hällar växer blåsippa och flera medelgrova ekar, i vilken den rödlistade entitan (NT) noterades av Thomas Grönlund tidigare under våren. Naturavsnitt 10 Stenig sluttning med hällmarker och krattskog av ek på höjden. Mycket tall och enbuskar i de övre mer torra delarna. I den södra delen finns ett parti som domineras av ung ask. Branten är rik med arter som kalk-kammosa Ctenidium molluscum, Collema flaccidum, stenporella Porella cordeana (mkt riklig) (S). Kärlväxtfloran är delvis mycket intressant med arter som svartoxbär, trollsmultron, sandlök, brudbröd och liguster. En botaniskt rik brant som ingår i ett större värdefullt lövskogsområde. Naturavsnitt 11 Ung gallrad lövskog i anslutning till tomtmark. De dominerande trädslagen utgörs av asp och björk. 4

5 Naturavsnitt 12 Ängsekskog. En medelålders ekdominerad skog med ett buskskikt av hassel. Enstaka signalarter ingår i epifytfloran med arter som klippfrullania, fällmossa (S) och krusig ulota. Naturavsnitt 13 Hedekskog. En ekdominerad skog där vissa träd är mycket gamla och en del också grova. Ett ganska stort inslag med lågor och torrakor. Epifytfloran är delvis intressant med signalarter som fällmossa (S), klippfrullania (S) och barkkornlav Lopadium disciforme (S) tillsammans med den rödlistade arten grynig lundlav Bacidia biatorina (NT). På en torraka fanns rikligt med knappnålslaven Chaenotheca brunnneola. En artrik lövskogsmiljö som ingår i ett större värdefullt lövskogsområde. Naturavsnitt 14 Några grova ekar och askar som står i en sluttning intill körvägen. Mot söder gränsar området till ett hygge. Marken är rik med arter som vitsippa och svalört. Göteborg den 9 juni 2009 Thomas Appelqvist Pro Natura AB 5