Svar till Skolinspektionen avseende utbildningsnämndens ansvarsområden

Transkript

1 Malmö stad Utbildningsnämnden Svar till Skolinspektionen avseende utbildningsnämndens ansvarsområden 1. Bakgrund Skolinspektionen har med start våren 2010 genomfört regelbunden tillsyn i förskolor, fritidshem och grundskolor i Malmö kommuns tio stadsdelar samt i gymnasieskolor, vuxenutbildning och sfi inom utbildningsnämndens ansvarsområde. Utbildningsnämnden vill inledningsvis betona värdet av inspektionen för att kunna säkerställa likvärdighet samt elevers och studerandes rättssäkerhet. Skolinspektionen har sedan inspektionen genomfördes under våren 2011 överlämnat Beslut efter tillsyn av utbildningsnämnden i Malmö kommun , i vilket Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolorna samt verksamheterna och huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen redovisas samt Beslut efter tillsyn av Malmö kommun som riktar sig till huvudmannen för Malmö kommun och innebär en sammanfattning av de brister som bedömts mest allvarliga i tidigare beslut samt de brister som tillsynen funnit på huvudmannanivå. Under tiden februari till juni 2011 delgavs respektive enhet Skolbeslut för gymnasieskola respektive Beslut för vuxenutbildning, i vilka iakttagelser och beslut som rör den granskade skolan redovisas. Föreliggande dokument utgör svar på det beslut som berör utbildningsnämndens ansvarsområden Beslut efter tillsyn av utbildningsnämnden i Malmö kommun Respektive skolas kritikpunkter och åtgärdsförslag redovisas i matrisen (bil.1). 2. Ärendeberedning Utbildningsdirektören har utformat ett uppdrag för ärendets beredning inom utbildningsförvaltningen. Uppdraget har varit att med samtliga skolledare kommunicera kritikpunkter och åtgärdsförslag samt att analysera samtliga kritikpunkter för att säkra uppföljning och administrativa rutiner. I de fall kritikpunkterna varit lämpliga för det har även diskussioner tagits med forskare och sakkunniga inom respektive problemområde. I uppdraget ingår även att sammanställa de skolors svar som ligger inom utbildningsnämndens ansvarsområde samt att utforma utbildningsnämndens övergripande svar (föreliggande dokument). Efter diskussioner med skolledarna har samtliga skolor skickat in sina förslag till svar till utbildningsförvaltningen. Ytterligare samtal kring åtgärdsförslag och

2 tidsplaner har skett genom att ansvarig tjänsteman har varit i kontakt med skolledarna på respektive enhet. Samtliga enheter har därefter skickat in sina slutgiltiga svar till utbildningsförvaltningen för vidarebefordran till Skolinspektionen tillsammans med utbildningsnämndens övergripande svarsskrivelse. För att tydliggöra helheten över de kritikpunkter som har riktats mot de enheter som faller inom utbildningsnämndens ansvarsområde har en matris innehållande samtliga enheters kritikpunkter, åtgärdsförslag samt tidsplaner skapats (bil 1). Skolinspektionen har identifierat följande brister inom utbildningsnämndens ansvarsområde (Beslut efter tillsyn av utbildningsnämnden i Malmö kommun ). 1. Utbildningsnämnden ger inte alla elever möjlighet att nå minst grundläggande behörighet till högre studier (Lpf 94, 2.1 Kunskaper, mål att uppnå för de frivilliga skolformerna, 1 kap års skollag, Lpf 94, 1.3 Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer, Utbildning för vuxna, 6 kap års skollag). Av matrisen framgår tydligt att vissa kritikpunkter är gemensamma för flertalet enheter. Ett genomgående problem är kunskapsresultaten. Andelen elever med slutbetyg och behörighet till högre studier ska öka. Variationen i resultat är stor mellan skolor och program. Skolinspektionen menar att utbildningsnämnden behöver analysera orsakerna till resultatskillnaderna mellan olika skolor, program samt skillnaderna mellan könen när det gäller kunskapsresultat. Likaså behöver diskrepansen mellan resultat på nationella prov och slutbetyg i kurserna analyseras. Särskilt gäller detta i Svenska B. Fler elever som blivit behöriga på individuellt program ska ges möjlighet att gå över till nationellt program. Ovanstående kritikpunkt gäller således ett stort antal gymnasieskolor och även delar av vuxenutbildningen. Samtliga skolledare har påbörjat analysen av orsakerna till varför det ser ut som det gör. Det finns givetvis en mängd olika anledningar till detta, en är naturligtvis att eleverna kommer in med låga meritvärden från grundskolan och därmed saknar förutsättningar för att på tre år nå målen i gymnasieskolan. Det är emellertid gymnasieskolans uppgift att möta alla elever där de befinner sig, både kunskapsmässigt och personlighetsmässigt. Därför har samtliga skolor vidtagit åtgärder som överensstämmer med de anledningar som skolan kommit fram till i sin analys av resultaten. Det har skett på olika sätt, specialpedagoger har anställts, krav på åtgärdsplaner för alla elever som riskerar att inte nå upp till Godkänd i något eller några kurser har upprättats. Språkutvecklande insatser har gjorts på många skolor. Lärarna har fått kompetensutveckling i formativ bedömning och ämnesgrupperna arbetar mycket aktivt för att tydliggöra betygskriterierna i samtliga kurser/ämnen (Gy 11). Flera av gymnasieskolorna arbetar målmedvetet med språkutveckling och ämnesintegrering. 2

3 Malmö kommun kommer under 2012 påbörja en stor skolsatsning för att stärka den språkutvecklande ämnesundervisningen, samt förstärka insatserna för flerspråkiga elever och arbetet med formativ bedömning. Inom utbildningsförvaltningen har 16 lärare disputerat och 11 avlagt licentiatexamen. Inom förvaltningen pågår en diskussion kring hur vi på bästa sätt ska kunna använda deras kompetens för att öka måluppfyllelsen. I januari 2012 kommer en forskningscirkel för skolledare att starta kring formativ bedömning. Detta kommer att bidra till att skolledare kommer att kunna stödja lärarna i bedömningsfrågor. Utbildningsförvaltningen kommer under 2012 införa ett nytt kvalitetssystem. Detta kommer innebära att skolorna arbetar mer fokuserat med att analysera styrkor och svagheter och anpassa undervisningen till varje elevs behov. Språksvårigheter är på många program en avgörande faktor för elevernas bristande måluppfyllelse. Studiehandledning på modersmålet ska erbjudas alla elever som är i behov av det. Dock är det ett långsiktigt mål, eftersom tillgången på modersmålslärare varierar i olika språk. Skolorna försöker finna nya vägar för att tillfredsställa samtliga elevers behov, till exempel genom att rekrytera flerspråkiga pedagoger. 2. Utbildningsnämnden ser inte till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett tillräckligt målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever och studerande (1 kap. 2 tredje stycket 1985 års skollag, 14 a kap års skollag, Lpf 94, I skolans värdegrund och uppgifter). Inom utbildningsförvaltningens centrala kansli har en tjänsteman i uppdrag att ansvara för att likabehandlingsarbetet inom förvaltningen ska vara likvärdigt på alla enheter. Sedan 2007 finns det en likabehandlingsgrupp i vilken en representant från varje skola ingår. Denna grupp arbetar för att likabehandlingsarbetet inom samtliga skolor ska svara upp mot författningens krav. Samtliga skolor har i uppdrag att arbeta aktivt för att motverka kränkning genom att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos lärarna när det gäller skol- och klassrumsmiljö. Vidare har hela förvaltningen enats om att fokusera på relationer kommer detta att vara ett av utbildningsförvaltningens ledord. Det gäller relationer mellan utbildningsdirektör/skolledare, skolledare/personal samt mellan personal/elever. Syftet är att skapa goda relationer mellan samtliga aktörer för att därmed minska riskerna för bristande likabehandling och kränkningar. Eleverna ska vara delaktiga i att ta fram likabehandlingsplanen samt i implementeringen av denna. Likabehandlingsgruppens arbete ska omfatta även de vuxna eleverna och rektor ansvarar för att denna elevgrupp också beaktas i arbetet med likabehandling på skolan. Åtgärder för att integrera elever på introduktionsprogrammen sker på samtliga skolor där programmen erbjuds. 3

4 3. Utbildningsnämnden ser inte till att det finns en plan för kränkande behandling som uppfyller skollagens krav i varje enskild verksamhet som ska ha en sådan. Eleverna har inte heller alltid varit delaktiga i att ta fram planerna (14 a kap års skollag, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med att ta fram planer mot diskriminering och kränkande behandling). Inför varje läsår ska skolornas likabehandlingsplaner revideras. I dessa ska en plan mot kränkande behandling ingå i enlighet med den nya skollagen. I gruppen för likabehandling som nämns i ovanstående punkt ska struktur och innehåll i planerna fastslås. Likabehandlingsplanerna ska skickas in till ansvarig tjänsteman på utbildningsförvaltningen som har i uppdrag att analysera eventuella brister och påtala dessa för gymnasiechef/rektor. Rektor ansvarar för att planerna upprättas i samråd mellan elever och personal på skolorna. Tydligare information kring var och hur elever och personal vänder sig om något sker på skolan har tagits fram. Tydlig hänvisning på hemsidan ska finnas, riktad information till klasserna och tydlig struktur i händelsekedjan anmälan, utredning och återkoppling ska upprättas på alla skolor senast under vt -12. Skolinspektionen påpekar i sitt beslut att ansvaret för det målinriktade arbetet mot kränkningar inte är delegerat till rektor i utbildningsnämndens delegationsförteckning. I delegationsplanen för utbildningsförvaltningen som antogs och som gäller fr.o.m framgår att gymnasiechef och rektor är delegater för ärenden inom punkten: Fastställande av årlig plan för målinriktat förebyggande och förhindrande arbete samt erforderliga åtgärder för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 4. Nämnden ser inte till att rektorerna i alla avseenden genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna (1 kap års skollag, Lpf Den enskilda skolans utveckling, Lpf 94, 2,3, 5 kap års skollag, kap. 1 och års skollag, 1 kap. 5 gymnasiesärskoleförordningen). Utbildningsförvaltningen har utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket innebär att efter det att kvalitetsredovisningarna har lämnats in får samtliga skolor feed back genom så kallade kvalitetsdialoger. Vid dessa deltar fadderpolitiker, utbildningsdirektören, tjänstemän från utbildningsförvaltningen, skolledare och övrig personal samt elevrepresentanter. Under dialogerna förs såväl starka sidor som förbättringsområden fram. Utbildningsdirektören och övriga är väldigt tydliga med rektors uppdrag och vad som krävs vid den aktuella skolan. Åtgärdsförslagen följs sedan upp med ansvarig skolledare vid utvecklingssamtal med utbildningsdirektören. Särskild vikt läggs vid uppföljning och analys av verksamheten. Återkoppling till utbildningsnämnden sker genom skolornas kvalitetsredovisningar samt i delårsrapporter och årsanalys. 4

5 Samtliga skolor inom utbildningsförvaltningen ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer för att alla elever ska mötas på den nivå de befinner sig på, både kunskapsmässigt och personlighetsmässigt. Skolorna ska utveckla samarbetet med såväl grundskolor som högskolor och universitet. Vid de yrkesförberedande programmen är det särskilt viktigt att skolorna utvecklar ett bra samarbete med arbetslivet. Gymnasiechef/rektor har ansvar för att den pedagogiska diskussionen utvecklas. Detta sker genom att de vid varje arbetsplatsträff tar upp frågan. Det ska på samtliga skolor finnas en dokumentation kring elever i behov av särskilt stöd. Stödet ska analyseras flera gånger varje termin och om förändringar behövs ska detta ske i samråd med elev och vårdnadshavare. Rektor ska senast från och med höstterminen 2011 göra regelbundna verksamhets- och lektionsbesök. Rektor ska tillse att det utformas lämpliga åtgärder för varje elev i syfte att stödja elevens lärande. Vidare ska flexibiliteten och individanpassningen i varje undervisningssituation beaktas. Rektor ska vidare tillse att relevanta krav ställs på eleverna avseende deras ansvarstagande för sina studier. Rutiner för överlämnandet mellan grundskolan och gymnasieskolan finns, men utvecklas ständigt. Ett samarbete mellan antagnings- och planeringskansliet och barn- och ungdomscheferna pågår kring hur man på bästa sätt ska kunna säkra övergången för samtliga elever. Inom gymnasiesärskolan ses de individuella studieplanerna (Isp) över i ämneslagen för att tydliggöra varje elevs enskilda kunskapsutveckling. Detta arbete påbörjades direkt efter inspektionen och är en pågående process. I den Isp som utformas nu tydliggörs mål- och betygskriterier. De pedagogiska diskussionerna har fokus i arbetslagen. Arbetet med att öka samarbetet mellan kärn- och karaktärsämneslärare utvecklas på samtliga enheter där det är aktuellt. Skolorna har löst detta på olika sätt utifrån behov och förutsättningar. Bildandet av arbetslag är ett sätt, kompetensutveckling ett annat. Vikten av rektors engagemang och tydlighet med vikten av ett gemensamt förhållningssätt kring infärgning, studiero, elevinflytande, individualisering, bedömningsfrågor och förväntningar på elevers förmåga är klargjort för samtliga skolledare. Arbetet pågår vid samtliga enheter men på olika sätt (bil. 1). Skolinspektionen konstaterar att elevernas inflytande i huvudsak är av formell karaktär och endast i liten utsträckning gäller elevernas möjligheter för att utöva inflytande över utbildningens innehåll. Detta område har samtliga skolor arbetat mycket med utan att fullt ut lyckas. Utbildningsförvaltningen kommer att utreda hur arbetet med elevinflytande kan stärkas och utvecklas och hur goda exempel kan spridas. 5

6 Samtliga skolor som har fått kritik för felaktig hantering av betygskataloger och betygsättning har rättat till detta. Likaså har samtliga kritikpunkter kring individuella studieplaner åtgärdats. Hänvisas till skolornas åtgärdsförslag i matrisen (bil. 1). 5. Alla elever och studerande erbjuds inte den utbildning de har rätt till (1 kap års skollag, 5 kap. 15 och 17 gymnasieförordningen, 4 Förordning om svenskundervisning för invandrare, 13 kap. 1 och års skollag). Den arbetsplatsförlagda utbildningen varierar i kvalitet enligt Skolinspektionen. Samtliga rektorer har i uppdrag att tillse att denna del i utbildningen blir av högsta kvalitet för alla elever. Inom vissa branscher kan det emellertid vara svårt att anskaffa APU-platser till samtliga elever/studeranden, varför skolorna har i uppdrag att utveckla samarbetet med branscherna för att samtliga elever ska erhålla en utbildning som motsvarar kursplanernas krav. IVIK finns inte längre. De som tagits in på Språkintroduktionen ht -11 läser alla svenska som andraspråk. Kritikpunkten är således åtgärdad. Utbildningsdirektören har gett samtliga skolledare i uppdrag att tillse att lokala inriktningar och kurser är förenliga med gymnasieförordningen samt att valbara kurser erbjuds i enlighet med gymnasieförordningens krav. De lokala behörighetskraven inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningen som förelåg då inspektionen ägde rum har tagits bort och de studerande kan nu välja de kurser de önskar. Dock kommer man inom Komvux Malmö Centrum att rekommendera kunskaper i svenska språket motsvarande E-nivån. Man kommer dock att aktivt arbeta för att kartlägga motsvarande kunskaper. Inför kursen i samhällskunskap erbjuds de studerande en orienteringskurs i samhällskunskap som förberedelse för den nationella kursen. Rektorerna inom vuxenutbildningen har fått i uppdrag att tillse att samtliga lärare anpassar och individualiserar undervisningen efter varje studerandes individuella studieplan och behov. Ansvaret för den kartläggning och inplacering av sfi-studerande som ligger vid Vägledningscentrum kommer att tydliggöras genom ansvarig enhetschef. Huvudanledningen till att inte alla studerande har haft en studieplan beror på att vi inte har haft ett webbstöd. Den studerande ska själv äga sin studieplan som ska planeras tillsammans med studie- och yrkesvägledare. Ett digitalt system är under utveckling, vilket ska säkerställa att alla vuxenstuderande har en individuell studieplan. I arbetet med att ta fram individuella studieplaner involveras Vägledningscentrums studie- och yrkesvägledare samt undervisande lärare. 6

7 Efter inspektionen har en arbetsgrupp tillsatts, i denna arbetsgrupp ingår ansvariga rektorer för vuxenutbildningen, chefen för Vägledningscentrum, fyra studie- och yrkesvägledare samt systemutvecklaren. Arbetsgruppen konstaterade att det behövs ett nytt digitalt system. Sedan inspektionen har fler utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen tillkommit. Detta har bidragit till att utbytet mellan pedagoger från olika anordnare har ökat och därmed också förutsättningarna för en likvärdig bedömning. Inspektionens beslut kommer årligen att följas upp av förvaltningsledningen och utbildningsnämnden i kvalitetsredovisningar och genom dialoger med berörda rektorer för att säkerställa åtgärderna. Utbildningsförvaltningens arbete kopplat till Skolinspektionens kritikområden from vt-12: o Införande av ett nytt kvalitetssystem där kritikerområden blir ett årligt uppföljningsområde. o Uppföljning i kvalitetsdialogerna av respektive skolas kritikområden o Årliga återrapporteringar till utbildningsnämnden o Tjänstemän inom utbildningsförvaltningen finns till hands för de skolor som behöver stöd/rådgivning i sitt förbättrings- och utvecklingsarbete kopplat till kritikområdena. Bilaga 1: Matris 2: Förklaring på förkortningar på skolornas namn 7