PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner"

Transkript

1 Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall PVSA PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400 antibiotikarecept per 1000 invånare och år. Strama har som målsättning att antibiotikaförbrukningen ska minska till 250 recept per 1000 invånare och år, det vill säga samma nivå som Holland ligger på idag. Det vi gör har betydelse! Allmänläkare står för 60% av förskrivna antibiotika i öppen vård. Genom att följa aktuella råd kring infektionsbehandling kan antalet antibiotikabehandlingar minskas med minst 30%. Förr fokuserade man på om det var virus eller bakterier. Var det virus avstod man från behandling och var det bakterier så behandlade man med ett antibiotikum. Idag vet vi att det i första hand är viktigt att bedöma hur sjuk patienten är. Är patienten inte särskilt sjuk förkortar sällan antibiotika sjukdomstiden även om det är en bakteriell infektion. Akut bronkit Tänk på att hostan i genomsnitt pågår under tre veckors tid vid en akut bronkit och att hostan är ofta besvärlig. Hosta under 2½ veckas tid är således inte en antibiotikaindikation i sig. Ingen antibiotikasort förkortar symptomtiden vid en akut bronkit, inte ens vid mykoplasma! Leta därför inte efter mykoplasmabronkiter. Dessa ska ändå inte antibiotikabehandlas. (Däremot bör man antibiotikabehandla en mykoplasmapneumoni med feber och påverkat allmäntillstånd.) Antibiotikabehandling av akuta bronkiter reducerar inte antalet komplikationer i form av pneumonier. Även virusinfektioner orsakar färgade upphostningar p g a leukocyter. Färgade upphostningar är därför inte en antibiotikaindikation. 1

2 Det saknas evidens för att rekommendera farmakologisk behandling med hostmediciner vid luftvägsinfektioner. Expektorantia saknar helt dokumentation medan man eventuellt kan få en viss effekt av opiatderivat. Obstruktiva besvär behandlas med bronkvidgande läkemedel. De som redan har astma bör tillfälligt öka sin steroidmedicinering. Akut exacerbation av en kronisk bronkit vid KOL Om ökad dyspné och eller ökad mängd upphostningar föreligger samtidigt som upphostningarna blivit missfärgade kan en antibiotikabehandling vara av värde (evidensgrad 2). OBS! Detta gäller bara om det finns en kronisk bronkit i botten, i annat fall saknar färgen på upphostningar helt betydelse. Blir det aktuellt med antibiotika i dessa fall ges i första hand amoxicillin 500 mg x 3 alternativt doxycyklin 200 mg dag 1-3, därefter 100 mg per dag. Alternativt kan trimetoprimsulfa ges. Behandlingstid 5-7 dagar. Pneumoni Klassiska symptom är plötslig debut av feber, takypné och hosta. Takypné är ett viktigt tecken på pneumoni! Följande gränsvärden för förhöjd andningsfrekvens kan användas: Vuxna >20 andetag/minut, barn 1-5 år >40 andetag/minut och barn <1 år >50 andetag/minut. Början till pneumoni är en olämplig benämning och föranleder inte antibiotikabehandling. Vid kliniskt klar pneumoni är CRP inte nödvändigt. Är patienten opåverkad är det heller inte meningsfullt att ta ett CRP. CRP är däremot värdefullt i kliniskt oklara fall med andningsbesvär, viss allmänpåverkan och feber. Antibiotika kan förskrivas till barn med CRP >80 och klinisk misstanke om pneumoni. Vid CRP ges råd om skärpt observation och att söka åter vid försämring. För vuxna övervägs antibiotika vid CRP >100 och klinisk bild talande för pneumoni. CRP <20, >24 timmar efter insjuknandet utesluter med hög sannolikhet pneumoni. Vid hosta, feber och andningsbesvär över en vecka och samtidigt CRP >50 bör antibiotika eller vidare utredning som lungröntgen övervägas. Vid pneumoni hos ett barn < ca 5 år ges PcV oral susp 20 mg/kg x 3 i 7 dagar alternativt amoxicillin oral sups 15 mg/kg x 3 i 5 dagar. Barn > ca 5 år ges PcV-tabl 12,5 mg/kg x 3 i 7 dagar. Vuxna med pneumoni behandlas med Kåvepenin 1g x 3 i 7 dagar. Vid terapisvikt eller Pc allergi: Doxycyklin i 7 dagar, 200 mg dag 1-3, därefter 100 mg x 1. Vid betydande allmänpåverkan skall inläggning övervägas. För vuxna rekommenderas sjukhusvård vid en andningsfrekvens 28 andetag/minut eller om systoliskt blodtryck är <90 (alternativt diastoliskt blodtryck <60). Även vid pneumoni hos en individ 65 år bör sjukhusvård övervägas. Puls 100 2

3 slag/minut eller syrgassaturation <90% signalerar också att det rör sig om en allvarlig infektion. Observera att en pneumokockpneumoni ofta har ett mycket snabbt förlopp och att kort sjukdomsduration (<1dygn) vid bedömningen innebär att man bör vara extra försiktig eftersom ytterligare försämring är att vänta. CRP är ofta lågt första dygnet. Förkylning Förkylningar orsakas av virus och antibiotika påverkar inte förloppet. Efter några dagar blir snuvan gulfärgad och ibland gulgrön. Detta beror på leukocyterna i infektionsförsvaret och har inget att göra med om det är bakterier eller virus. Gulgrön snuva är inget skäl för vare sig NPH-odlingar eller antibiotikabehandlingar. Barn i förskoleåldern har i genomsnitt 6-10 luftvägsinfektioner per år med en duration på 1-2 veckor. Läkarbesök är sällan befogat. Tonsillit 7-11 % av förskolebarn är friska bärare av streptokocker i halsen. Vintertid stiger denna siffra. Ta därför inte strep A på dem som kliniskt har en virusinfektion, dvs har hosta, snuva eller heshet. Är strep A positivt hos dessa individer innebär det bara att de är bärare av streptokocker. Detta bärarskap ska inte behandlas. Vid måttliga streptokockorsakade symptom i form av halsont och feber förkortar antibiotika symptomen med <1 dag. På grund av denna ringa effekt bör man avstå från såväl strep A som antibiotika vid lindriga/måttliga besvär, även om dessa skulle kunna vara streptokockorsakade. Glomerulonefrit och reumatisk feber är extremt sällsynta komplikationer och motiverar inte att antibiotika förskrivs till patienter med lätta/måttliga tonsillitsymtom. Om risken för peritonsillit ökar något om man avstår från behandling diskuteras, säkra data saknas. Man bör komma ihåg att de flesta peritonsilliter inte föregås av en vanlig tonsillit. Förebyggande av peritonsillit är inget skäl för att behandla okomplicerade tonsilliter. Om en patient har ordentligt ont i halsen, feber och samtidigt saknar virussymptomen hosta, snuva och heshet orsakas hälften av fallen av streptokocker och hälften av virus. Man kan inte skilja detta åt genom att titta i halsen eftersom den kliniska bilden är identisk. Ta därför alltid ett strep A i dessa situationer. Ge inte antibiotika till alla med tonsillitbild. Lita på snabbtest för påvisande av grupp A streptokocker. Avstå från behandling när detta är negativt och förskriv då inte ett antibiotikum. 3

4 Akut mediaotit (AOM) Tid för läkarbedömning bör ges inom ett dygn. Blir barnet smärtfritt under väntetiden behöver undersökning inte ske. Vid AOM är trumhinnan färgförändrad och oftast buktande. Är trumhinnan enbart rodnad krävs att trumhinnan är orörlig för att diagnosen AOM ska kunna ställas. Barn i åldern ett till tolv år med AOM rekommenderas aktiv expektans. Antibiotikabehandling bör endast ske om komplicerande faktorer föreligger eftersom antibiotika vid avsaknad av komplicerande faktorer hos dessa barn endast förkortar tiden med smärta 0,4 dagar! Att avstå från att antibiotikabehandla denna grupp ökar inte komplikationsfrekvensen, heller inte antalet otosalpingiter efter tre månader. Komplicerande faktorer är svår värk trots adekvat analgetikabehandling. Infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling. Missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra. Tillstånd efter skall/ansiktsfraktur. Cochleaimplantat. Känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr). Känd sensorineural hörselnedsättning. Vid utebliven förbättring rekommenderas nytt läkarbesök efter 2-3 dagar oavsett om antibiotikabehandling getts eller inte. Barn <1 år och ungdomar >12 år liksom vuxna med säkerställd AOM bör antibiotikabehandlas. Barn <2 år med bilateral AOM bör antibiotikabehandlas liksom alla patienter med perforerad AOM oavsett ålder. Barn >2 år men <12 år med bilateral AOM behöver inte antibiotikabehandlas förutsatt att allmäntillståndet är gott och att komplicerande faktorer inte föreligger. Vid behandling ges PcV 25 mg/kg x 3 i 5 dagar. Vuxna ges penicillin V 1,6 g x 3 i 5 dagar. Rekommendera högläge. Ge vid behov paracetamol (alternativt ibuprofen till barn >6 månader). Recidiverande AOM definieras som minst tre episoder av AOM under de senaste sex månaderna eller minst fyra episoder under ett år. Dessa barn bör remitteras till ÖNH-specialist. Nya episoder behandlas med PcV x 3 alternativt amoxicillin i 10 dagar. Om det gått sex månader sedan senaste otiten ska en ny otit betraktas som en sporadisk otit. Vid terapisvikt rekommenderas amoxicillin 20mg/kg x 3 i 10 dagar. Barn med rinnande rörotit som för övrigt är opåverkade behandlas i första hand med örondroppar Terracortril med Polymyxin B under 5-7 dagar. Ensidig, okomplicerad AOM med normalt status på andra örat behöver inte kontrolleras i efterförloppet. Barn yngre än fyra år med dubbelsidig AOM eller ensidig AOM och sekretorisk mediaotit på andra örat bör kontrolleras efter tre månader för att en eventuell hörselnedsättning ska kunna upptäckas och behandlas. Detta gäller även vid bilateral sekretorisk mediaotit. 4

5 Rhinosinuit Det finns idag inget övertygande vetenskapligt stöd för att behandla okomplicerad bakteriell rhinosinuit hos barn i förskoleåldern. Vid rodnad eller svullnad kring öga eller näsrot och påverkat allmäntillstånd skall etmoidit misstänkas. Akutremiss till sjukhuset. Vuxna med förkylningssymptom mindre än 10 dagar och lätt till måttlig smärta ovan käkbihålorna rekommenderas inte antibiotika utan symptomlindrande behandling som paracetamol/nsaid. Spontanläkning är vanligt. Vid förkylningssymptom i mer än tio dagar hos vuxna och uttalad smärta i kind/tänder bör antibiotikabehandling övervägas. Förstahandsval är PcV 1,6 g x 3 i 7-10 dagar. Läkningsförloppet är långsamt och endast hälften har tillfrisknat efter 1 vecka. Ensidiga besvär i mer än tre veckor bör föranleda utredning. Överväg kontakt med ÖNH-läkare vid terapisvikt. Röntgen övervägs om patienten anger att hon vanligen inte blir bra utan antibiotika då återkommande behandlingskrävande infektioner är ovanliga. Konjunktivit Både bakteriella och virusorsakade konjunktiviter är oftast självläkande. De flesta spontanläker på en vecka. Även om det är bakteriellt vinner man bara en halv dag med en antibiotikabehandling. Tvätta ögonen med vanligt vatten. Hygienråd. Vid lätt röda, lätt kladdiga ögon i samband med förkylningar behöver ett i övrigt opåverkat barn inte vara hemma från förskolan. UVI hos kvinnor Vid minst två av symptomen sveda, täta trängningar och frekventa miktioner kan empirisk diagnos ställas hos icke gravid kvinna om vaginala symptom, feber och flanksmärta saknas. Vid misstanke, ta prov för STI. Behandla okomplicerad nedre UVI med nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar eller pivmecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar. Använd INTE kinoloner. Vid lindriga besvär kan man avvakta med recept i reserv. Nedre UVI övergår sällan i övre UVI. Feber >38 grader eller flanksmärta kan vara akut pyelonefrit. Sju dagars behandling med ciprofloxacin är tillräckligt vid pyelonefrit hos kvinnor. Ta urinodling vid graviditet, behandlingssvikt, recidiv, misstanke om pyelonefrit samt vid nylig vistelse på sjukhus eller utomlands. 5

6 UVI hos män Eftersom kinolonresistensen ökar och då det inte finns något bra alternativt läkemedel är det viktigt att hålla kinolonförbrukningen på en låg nivå. Strama har därför föreslagit att även män skall få samma förstahandspreparat som kvinnor vid nedre UVI. Behandlingstid 7 dagar (ej evidensbaserat, vilket inte heller kinolonbehandling är vid nedre uvi!). Urinodling skall tas. Förstahandspreparat vid febril UVI hos män är ciprofloxacin 14 dagar. Asymptomatisk bakteriuri (ABU) Skall endast behandlas hos gravida. Patienter med kateter har i princip alltid ABU. Basala hygienrutiner är viktiga för att minska risken för smittspridning. UVI på äldreboenden 25-50% av alla vårdtagare på ett äldreboende har ABU och detta ska inte behandlas. Starkt luktande urin och pyuri är ingen antibiotikaindikation. Urinodlingar är inte till hjälp vid diffusa symptom som trötthet, oro, förvirring och nedsatt aptit. Överväg annan orsak till symptomen. Om man efter omsorgsfull klinisk bedömning trots allt misstänker en urinvägsinfektion hos en patient på ett äldreboende har man nytta av att först ta en urinsticka. Är stickan negativ för leukocyter och nitrit är det osannolikt med en urinvägsinfektion varför man varken behöver ta en urinodling eller behandla. Är stickan positiv för leukocyter eller nitrit skall man invänta svar på en urinodling innan eventuell behandling ges eftersom många patienter med en positiv urinsticka i detta klientel har en negativ urinodling! Vid ett allvarligt livshotande infektionstillstånd med feber ingår dock alltid en urinodling i utredningen. Det föreligger inte någon kliniskt relevant skillnad mellan visuellt och maskinellt avlästa urinstickor på äldreboenden. Hud- och mjukdelsinfektioner Typiskt för streptokockinfektioner är en homogen rodnad (bleknar inte ut mot periferin) som sprider sig i hudplanet inom timmar eller något dygn vilket är det typiska förloppet vid rosfeber. Ibland men inte alltid finns ett associerat sår som fungerar som ingångsport. Behandlas med PcV 1g x 3 i 10 (-14) dagar. Stafylokockinfektioner utgår ofta från sår. Rodnaden är mest uttalad runt såret och rodnaden bleknar ju längre bort från såret man kommer. Vid sådana infektioner ges istället isoxazolylpenicillin mg x 3, vanligen i 10 dagar. För infektioner i samband med sårskador räcker oftast 7 dagars 6

7 behandling. Till barn ges flukloxacillinmixtur mg/kg/dygn fördelat på tre doser i 7 dagar. Vid penicillinallergi ges vuxna klindamycin mg x 3 i 10 dagar och barn klindamycin 15 mg/kg/dygn fördelat på tre doser. Om en sårodling visar växt av bakterier är det viktigt att inte behandla odlingssvaret i sig. Andra fynd än S. aureus och betahemolytiska streptokocker brukar sakna klinisk relevans. Antibiotikabehandling ges först om man samtidigt ser kliniska tecken på en sårinfektion såsom rikligt med var eller omkringliggande rodnad/svullnad. Vid infektion i foten hos en diabetiker krävs särskilda överväganden vad gäller antibiotikaval och behandlingstid. S. aureus är dock vanligast och flukloxacillin är förstahandsvalet. Sjukhusvård kan ibland krävas oavsett feber och CRP. Om man i ett kroniskt sår ser eller känner ben behandlas det som osteit. Detta skall handläggas via slutenvården. Impetigo Orsakas av betahemolytiska streptokocker grupp A eller S. aureus. Ta bort skorporna. Detta brukar gå bra efter en stunds blötläggning med exempelvis en fuktig kompress. Tvätta med tvål och vatten 3 gånger dagligen. Komplettera gärna med klorhexidinlösning, exempelvis receptfri Hibiscrub. Normalt skall man inte lägga på salvor eller krämer efteråt. Väteperoxidkräm (Microcid) kan prövas då det är ofarligt men det saknas säkra belägg för att det har effekt. Barn och de som sköter om barn med impetigo skall tvätta händer och fingertoppar ofta och noggrant. Egen handduk och frekvent byte av handdukar liksom sängkläder. Använd INTE fusidinsyra pga risk för snabb resistensutveckling. Mupirocin (Bactroban) har endast indikationen MRSA. Retapamulin (Altargo) är ett antibiotikum för lokalbehandling mot stafylokocker och streptokocker. Det förväntas inte att korsresistens utvecklas mot nu använda antibiotikaklasser. Vid impetigo har detta en likvärdig effekt med fusidinsyra och peroralt cefalexin. I de fall antibiotikabehandling anses vara nödvändig är retapamulin ett värdefullt alternativ till peroral antibiotikabehandling. Retapamulin är däremot inte ett alternativ till tvål och vatten utan används först när tvål och vatten inte varit tillräckligt. Retapamulin strykes på tunt två gånger dagligen i fem dagar. (Ges ej till barn <9 månader.) Vid eventuell peroral antibiotikabehandling bör man inte ge cefalosporinpreparat då dessa är ogynnsamma ur resistenssynpunkt (driver ESBL resistens). På senare tid har stafylokocker dominerat. För detta är flukloxacillin bästa valet. Alternativ vid pc-allergi: klindamycin. 7

8 Allvarliga infektioner Värdera alltid allmäntillståndet hos patienter med infektioner oavsett infektionsfokus. Är allmäntillståndet påverkat (exempelvis konfusion, svår oklar smärta, hög feber, blek eller yrsel) kontrollera även puls, blodtryck och andningsfrekvens. Överväg i dessa fall remiss till barn- eller infektionsklinik. Systoliskt blodtryck <90 mm Hg, puls >100 slag/minut, andningsfrekvens >25/minut (>30 andetag/minut är ett mycket allvarligt tecken), syrgassaturation <90% och mental påverkan är viktiga fynd som kan signalera en svår infektion hos en vuxen patient. Takypné kan vara ett tecken på att det rör sig om en allvarlig infektion om andningsfrekvensen är >60 vid 0 till 2 månader, >50 vid 2 till 12 månader, >40 vid 1-5 år samt >25 hos alla äldre än 5 år samt. Sepsis kan ge antingen feber (>38,3 C) eller hypotermi (<36 C). Nytillkomna blåsljud kan vara tecken på endokardit. ESBL ESBL = Extended Spectrum Beta-Lactamases. Dessa betalaktamaser med utvidgat spektrum medför resistens mot de traditionellt betalaktamasresistenta penicillinerna men också mot de flesta cefalosporinerna. ESBL resistens ses hos gramnegativa bakterier, framförallt E. coli och Klebsiella. Detta är en smittsam form av antibiotikaresistens då ESBL är lokaliserat på plasmider som kan överföras mellan olika släkten av gramnegativa bakterier. Bakterier med ESBL bär ofta på samtidig resistens mot andra antibiotikasorter, exempelvis kinoloner. Användning av cefalosporiner och kinoloner är riskfaktorer för uppkomst av ESBL. Det är av största vikt att användningen av perorala cefalosporiner minskar! ESBL sprids lätt inom sjukvården varför noggranna hygienrutiner är viktiga. Följande tillstånd innebär extra hög risk för spridning av ESBL: Större omläggningskrävande sår, KAD/RIK, urin och faecesinkontinens, diarré samt olika former av stomier och dränage. Var tredje resenär som kommer hem från t ex Thailand, Indien och Egypten bär med sig ESBL-bildande tarmbakterier. Om man hittar en ESBL-bärare är det viktigt att informera om noggrann hygien samt att de talar om att de är ESBL-bärare om de skulle behöva söka sjukvård för en allvarligare infektion. Man får i så fall ta hänsyn till detta när man väljer lämpligt antibiotikum. En skriftlig patientinformation finns att skriva ut från smittskyddets hemsida. Länk till patientinformationen: 8

9 Den goda normalfloran Vår normalflora kan ha större betydelse än vad vi tidigare anat. Det finns författare som menar att förändringar i normalfloran kan vara den viktiga faktorn bakom moderna allergiska och metabola sjukdomar. Normalfloran påverkas av antibiotikabehandlingar. Det är klarlagt att en enda antibiotikabehandling kan ge förändringar i tarmfloran under flera år. Långtids lågdos antibiotika i djurfoder ger ökad tillväxt och viktökning. Våra barn får istället högdos intermittent behandling med antibiotika. Får detta några konsekvenser? Varför är det viktigt att vara återhållsam med antibiotika? Genom att undvika onödiga antibiotikabehandlingar kan utvecklingen av antibiotikaresistens bromsas. En antibiotikakur mot en luftvägsinfektion eller en urinvägsinfektion kan ge kvarstående resistens mot det antibiotikum som getts i den behandlade individens bakterieflora under åtminstone ett års tid efter behandlingen. Antibiotikaresistens är ett av de allvarligaste hoten mot framtida hälso- och sjukvård. Antibiotikaresistens ökar dödligheten i allvarliga infektionssjukdomar. Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC anger att personer per år dör i EU till följd av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. Fungerande antibiotika är en förutsättning för att kunna bedriva intensivvård, proteskirurgi, transplantationer, neonatalvård, cytostatikabehandlingar etc. Detta PM är sammanställt av: Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare, Vårdcentralen Sandared Medlem i Strama-gruppen Södra Älvsborg Innehållet är framtaget i samråd med Strama-gruppen Södra Älvsborg För den som vill läsa mer rekommenderas: Stramas hemsida: Stramas skrift: Luftvägsinfektioner hos barn - handläggning i öppenvård Smittskyddets hemsida VGR: Läkemedelsverket: 9

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA

regiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Vanliga infektionssymtom i primärvården

Vanliga infektionssymtom i primärvården Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Vanliga infektionssymtom i primärvården Hosta, feber, sveda, sår, värk i hals och öra.. Vad ska vi göra? Vi är omgivna av bakterier Under en nagel ryms lika

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Antibiotikaanvändning i fokus

Antibiotikaanvändning i fokus Antibiotikaanvändning i fokus Syftet med dagens möte Vad är problemet? Gemensam diskussion kring Hur gör vi idag? Finns något vi kan förändra? Kräver effektiv antibiotikabehandling! Hur har det gått under

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier

Läs mer

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

Stram antibiotikaanvändning i praktiken Stram antibiotikaanvändning i praktiken Helena Hallgren Infektionsläkare Läkemedelskommittén Hallands Utbildningsseminarier september 2011 Åsa 22 år söker med cystitbesvär. Ingen feber. Antibiotikaval?

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Luftvägsinfektioner - övre - nedre. Urinvägsinfektioner - nedre - övre

Luftvägsinfektioner - övre - nedre. Urinvägsinfektioner - nedre - övre Gunnar Åström distriktsläkare på Backens hälsocentral, Umeå Föreläsning den 19 jan 2010 Luftvägsinfektioner - övre - nedre Urinvägsinfektioner - nedre - övre 1 STRAMA i Läkartidningen nr 47 2009: Resistensläget

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Expertmöte 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare

Läs mer

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge Antibiotikaval öppenvård 2016-2017 Infektioner Antibiotika - så sällan som möjligt Hög antibiotikaanvändning bidrar till ökad antibiotikaresistens. WHO

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Strama tyglar för antibiotika

Strama tyglar för antibiotika Strama tyglar för antibiotika Läkemedel och patientsäkerhet 110405 Anders Lundqvist Infektionskliniken Borås Södra Älvsborgs Sjukhus Den exponentiella kurvan och dess pedagogiska problem Litet praktiskt

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner,

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner,

Läs mer

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss! ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.

Läs mer

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne 2017 1 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/Infektioner i öppen vård www.skane.se/skanelistan 2 INNEHÅLL Streptokocktonsillit...

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner Övre luftvägsinfektioner Tonsillit Övertyga dig om diagnosen! Se nedanstående diagnostiska kriterier och rekommendation för provtagning med strepa test, gäller för barn >3 år. Hos barn under 3 år finns

Läs mer