PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner"

Transkript

1 Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall PVSA PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400 antibiotikarecept per 1000 invånare och år. Strama har som målsättning att antibiotikaförbrukningen ska minska till 250 recept per 1000 invånare och år, det vill säga samma nivå som Holland ligger på idag. Det vi gör har betydelse! Allmänläkare står för 60% av förskrivna antibiotika i öppen vård. Genom att följa aktuella råd kring infektionsbehandling kan antalet antibiotikabehandlingar minskas med minst 30%. Förr fokuserade man på om det var virus eller bakterier. Var det virus avstod man från behandling och var det bakterier så behandlade man med ett antibiotikum. Idag vet vi att det i första hand är viktigt att bedöma hur sjuk patienten är. Är patienten inte särskilt sjuk förkortar sällan antibiotika sjukdomstiden även om det är en bakteriell infektion. Akut bronkit Tänk på att hostan i genomsnitt pågår under tre veckors tid vid en akut bronkit och att hostan är ofta besvärlig. Hosta under 2½ veckas tid är således inte en antibiotikaindikation i sig. Ingen antibiotikasort förkortar symptomtiden vid en akut bronkit, inte ens vid mykoplasma! Leta därför inte efter mykoplasmabronkiter. Dessa ska ändå inte antibiotikabehandlas. (Däremot bör man antibiotikabehandla en mykoplasmapneumoni med feber och påverkat allmäntillstånd.) Antibiotikabehandling av akuta bronkiter reducerar inte antalet komplikationer i form av pneumonier. Även virusinfektioner orsakar färgade upphostningar p g a leukocyter. Färgade upphostningar är därför inte en antibiotikaindikation. 1

2 Det saknas evidens för att rekommendera farmakologisk behandling med hostmediciner vid luftvägsinfektioner. Expektorantia saknar helt dokumentation medan man eventuellt kan få en viss effekt av opiatderivat. Obstruktiva besvär behandlas med bronkvidgande läkemedel. De som redan har astma bör tillfälligt öka sin steroidmedicinering. Akut exacerbation av en kronisk bronkit vid KOL Om ökad dyspné och eller ökad mängd upphostningar föreligger samtidigt som upphostningarna blivit missfärgade kan en antibiotikabehandling vara av värde (evidensgrad 2). OBS! Detta gäller bara om det finns en kronisk bronkit i botten, i annat fall saknar färgen på upphostningar helt betydelse. Blir det aktuellt med antibiotika i dessa fall ges i första hand amoxicillin 500 mg x 3 alternativt doxycyklin 200 mg dag 1-3, därefter 100 mg per dag. Alternativt kan trimetoprimsulfa ges. Behandlingstid 5-7 dagar. Pneumoni Klassiska symptom är plötslig debut av feber, takypné och hosta. Takypné är ett viktigt tecken på pneumoni! Följande gränsvärden för förhöjd andningsfrekvens kan användas: Vuxna >20 andetag/minut, barn 1-5 år >40 andetag/minut och barn <1 år >50 andetag/minut. Början till pneumoni är en olämplig benämning och föranleder inte antibiotikabehandling. Vid kliniskt klar pneumoni är CRP inte nödvändigt. Är patienten opåverkad är det heller inte meningsfullt att ta ett CRP. CRP är däremot värdefullt i kliniskt oklara fall med andningsbesvär, viss allmänpåverkan och feber. Antibiotika kan förskrivas till barn med CRP >80 och klinisk misstanke om pneumoni. Vid CRP ges råd om skärpt observation och att söka åter vid försämring. För vuxna övervägs antibiotika vid CRP >100 och klinisk bild talande för pneumoni. CRP <20, >24 timmar efter insjuknandet utesluter med hög sannolikhet pneumoni. Vid hosta, feber och andningsbesvär över en vecka och samtidigt CRP >50 bör antibiotika eller vidare utredning som lungröntgen övervägas. Vid pneumoni hos ett barn < ca 5 år ges PcV oral susp 20 mg/kg x 3 i 7 dagar alternativt amoxicillin oral sups 15 mg/kg x 3 i 5 dagar. Barn > ca 5 år ges PcV-tabl 12,5 mg/kg x 3 i 7 dagar. Vuxna med pneumoni behandlas med Kåvepenin 1g x 3 i 7 dagar. Vid terapisvikt eller Pc allergi: Doxycyklin i 7 dagar, 200 mg dag 1-3, därefter 100 mg x 1. Vid betydande allmänpåverkan skall inläggning övervägas. För vuxna rekommenderas sjukhusvård vid en andningsfrekvens 28 andetag/minut eller om systoliskt blodtryck är <90 (alternativt diastoliskt blodtryck <60). Även vid pneumoni hos en individ 65 år bör sjukhusvård övervägas. Puls 100 2

3 slag/minut eller syrgassaturation <90% signalerar också att det rör sig om en allvarlig infektion. Observera att en pneumokockpneumoni ofta har ett mycket snabbt förlopp och att kort sjukdomsduration (<1dygn) vid bedömningen innebär att man bör vara extra försiktig eftersom ytterligare försämring är att vänta. CRP är ofta lågt första dygnet. Förkylning Förkylningar orsakas av virus och antibiotika påverkar inte förloppet. Efter några dagar blir snuvan gulfärgad och ibland gulgrön. Detta beror på leukocyterna i infektionsförsvaret och har inget att göra med om det är bakterier eller virus. Gulgrön snuva är inget skäl för vare sig NPH-odlingar eller antibiotikabehandlingar. Barn i förskoleåldern har i genomsnitt 6-10 luftvägsinfektioner per år med en duration på 1-2 veckor. Läkarbesök är sällan befogat. Tonsillit 7-11 % av förskolebarn är friska bärare av streptokocker i halsen. Vintertid stiger denna siffra. Ta därför inte strep A på dem som kliniskt har en virusinfektion, dvs har hosta, snuva eller heshet. Är strep A positivt hos dessa individer innebär det bara att de är bärare av streptokocker. Detta bärarskap ska inte behandlas. Vid måttliga streptokockorsakade symptom i form av halsont och feber förkortar antibiotika symptomen med <1 dag. På grund av denna ringa effekt bör man avstå från såväl strep A som antibiotika vid lindriga/måttliga besvär, även om dessa skulle kunna vara streptokockorsakade. Glomerulonefrit och reumatisk feber är extremt sällsynta komplikationer och motiverar inte att antibiotika förskrivs till patienter med lätta/måttliga tonsillitsymtom. Om risken för peritonsillit ökar något om man avstår från behandling diskuteras, säkra data saknas. Man bör komma ihåg att de flesta peritonsilliter inte föregås av en vanlig tonsillit. Förebyggande av peritonsillit är inget skäl för att behandla okomplicerade tonsilliter. Om en patient har ordentligt ont i halsen, feber och samtidigt saknar virussymptomen hosta, snuva och heshet orsakas hälften av fallen av streptokocker och hälften av virus. Man kan inte skilja detta åt genom att titta i halsen eftersom den kliniska bilden är identisk. Ta därför alltid ett strep A i dessa situationer. Ge inte antibiotika till alla med tonsillitbild. Lita på snabbtest för påvisande av grupp A streptokocker. Avstå från behandling när detta är negativt och förskriv då inte ett antibiotikum. 3

4 Akut mediaotit (AOM) Tid för läkarbedömning bör ges inom ett dygn. Blir barnet smärtfritt under väntetiden behöver undersökning inte ske. Vid AOM är trumhinnan färgförändrad och oftast buktande. Är trumhinnan enbart rodnad krävs att trumhinnan är orörlig för att diagnosen AOM ska kunna ställas. Barn i åldern ett till tolv år med AOM rekommenderas aktiv expektans. Antibiotikabehandling bör endast ske om komplicerande faktorer föreligger eftersom antibiotika vid avsaknad av komplicerande faktorer hos dessa barn endast förkortar tiden med smärta 0,4 dagar! Att avstå från att antibiotikabehandla denna grupp ökar inte komplikationsfrekvensen, heller inte antalet otosalpingiter efter tre månader. Komplicerande faktorer är svår värk trots adekvat analgetikabehandling. Infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom/syndrom eller behandling. Missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra. Tillstånd efter skall/ansiktsfraktur. Cochleaimplantat. Känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr). Känd sensorineural hörselnedsättning. Vid utebliven förbättring rekommenderas nytt läkarbesök efter 2-3 dagar oavsett om antibiotikabehandling getts eller inte. Barn <1 år och ungdomar >12 år liksom vuxna med säkerställd AOM bör antibiotikabehandlas. Barn <2 år med bilateral AOM bör antibiotikabehandlas liksom alla patienter med perforerad AOM oavsett ålder. Barn >2 år men <12 år med bilateral AOM behöver inte antibiotikabehandlas förutsatt att allmäntillståndet är gott och att komplicerande faktorer inte föreligger. Vid behandling ges PcV 25 mg/kg x 3 i 5 dagar. Vuxna ges penicillin V 1,6 g x 3 i 5 dagar. Rekommendera högläge. Ge vid behov paracetamol (alternativt ibuprofen till barn >6 månader). Recidiverande AOM definieras som minst tre episoder av AOM under de senaste sex månaderna eller minst fyra episoder under ett år. Dessa barn bör remitteras till ÖNH-specialist. Nya episoder behandlas med PcV x 3 alternativt amoxicillin i 10 dagar. Om det gått sex månader sedan senaste otiten ska en ny otit betraktas som en sporadisk otit. Vid terapisvikt rekommenderas amoxicillin 20mg/kg x 3 i 10 dagar. Barn med rinnande rörotit som för övrigt är opåverkade behandlas i första hand med örondroppar Terracortril med Polymyxin B under 5-7 dagar. Ensidig, okomplicerad AOM med normalt status på andra örat behöver inte kontrolleras i efterförloppet. Barn yngre än fyra år med dubbelsidig AOM eller ensidig AOM och sekretorisk mediaotit på andra örat bör kontrolleras efter tre månader för att en eventuell hörselnedsättning ska kunna upptäckas och behandlas. Detta gäller även vid bilateral sekretorisk mediaotit. 4

5 Rhinosinuit Det finns idag inget övertygande vetenskapligt stöd för att behandla okomplicerad bakteriell rhinosinuit hos barn i förskoleåldern. Vid rodnad eller svullnad kring öga eller näsrot och påverkat allmäntillstånd skall etmoidit misstänkas. Akutremiss till sjukhuset. Vuxna med förkylningssymptom mindre än 10 dagar och lätt till måttlig smärta ovan käkbihålorna rekommenderas inte antibiotika utan symptomlindrande behandling som paracetamol/nsaid. Spontanläkning är vanligt. Vid förkylningssymptom i mer än tio dagar hos vuxna och uttalad smärta i kind/tänder bör antibiotikabehandling övervägas. Förstahandsval är PcV 1,6 g x 3 i 7-10 dagar. Läkningsförloppet är långsamt och endast hälften har tillfrisknat efter 1 vecka. Ensidiga besvär i mer än tre veckor bör föranleda utredning. Överväg kontakt med ÖNH-läkare vid terapisvikt. Röntgen övervägs om patienten anger att hon vanligen inte blir bra utan antibiotika då återkommande behandlingskrävande infektioner är ovanliga. Konjunktivit Både bakteriella och virusorsakade konjunktiviter är oftast självläkande. De flesta spontanläker på en vecka. Även om det är bakteriellt vinner man bara en halv dag med en antibiotikabehandling. Tvätta ögonen med vanligt vatten. Hygienråd. Vid lätt röda, lätt kladdiga ögon i samband med förkylningar behöver ett i övrigt opåverkat barn inte vara hemma från förskolan. UVI hos kvinnor Vid minst två av symptomen sveda, täta trängningar och frekventa miktioner kan empirisk diagnos ställas hos icke gravid kvinna om vaginala symptom, feber och flanksmärta saknas. Vid misstanke, ta prov för STI. Behandla okomplicerad nedre UVI med nitrofurantoin 50 mg x 3 i 5 dagar eller pivmecillinam 200 mg x 3 i 5 dagar. Använd INTE kinoloner. Vid lindriga besvär kan man avvakta med recept i reserv. Nedre UVI övergår sällan i övre UVI. Feber >38 grader eller flanksmärta kan vara akut pyelonefrit. Sju dagars behandling med ciprofloxacin är tillräckligt vid pyelonefrit hos kvinnor. Ta urinodling vid graviditet, behandlingssvikt, recidiv, misstanke om pyelonefrit samt vid nylig vistelse på sjukhus eller utomlands. 5

6 UVI hos män Eftersom kinolonresistensen ökar och då det inte finns något bra alternativt läkemedel är det viktigt att hålla kinolonförbrukningen på en låg nivå. Strama har därför föreslagit att även män skall få samma förstahandspreparat som kvinnor vid nedre UVI. Behandlingstid 7 dagar (ej evidensbaserat, vilket inte heller kinolonbehandling är vid nedre uvi!). Urinodling skall tas. Förstahandspreparat vid febril UVI hos män är ciprofloxacin 14 dagar. Asymptomatisk bakteriuri (ABU) Skall endast behandlas hos gravida. Patienter med kateter har i princip alltid ABU. Basala hygienrutiner är viktiga för att minska risken för smittspridning. UVI på äldreboenden 25-50% av alla vårdtagare på ett äldreboende har ABU och detta ska inte behandlas. Starkt luktande urin och pyuri är ingen antibiotikaindikation. Urinodlingar är inte till hjälp vid diffusa symptom som trötthet, oro, förvirring och nedsatt aptit. Överväg annan orsak till symptomen. Om man efter omsorgsfull klinisk bedömning trots allt misstänker en urinvägsinfektion hos en patient på ett äldreboende har man nytta av att först ta en urinsticka. Är stickan negativ för leukocyter och nitrit är det osannolikt med en urinvägsinfektion varför man varken behöver ta en urinodling eller behandla. Är stickan positiv för leukocyter eller nitrit skall man invänta svar på en urinodling innan eventuell behandling ges eftersom många patienter med en positiv urinsticka i detta klientel har en negativ urinodling! Vid ett allvarligt livshotande infektionstillstånd med feber ingår dock alltid en urinodling i utredningen. Det föreligger inte någon kliniskt relevant skillnad mellan visuellt och maskinellt avlästa urinstickor på äldreboenden. Hud- och mjukdelsinfektioner Typiskt för streptokockinfektioner är en homogen rodnad (bleknar inte ut mot periferin) som sprider sig i hudplanet inom timmar eller något dygn vilket är det typiska förloppet vid rosfeber. Ibland men inte alltid finns ett associerat sår som fungerar som ingångsport. Behandlas med PcV 1g x 3 i 10 (-14) dagar. Stafylokockinfektioner utgår ofta från sår. Rodnaden är mest uttalad runt såret och rodnaden bleknar ju längre bort från såret man kommer. Vid sådana infektioner ges istället isoxazolylpenicillin mg x 3, vanligen i 10 dagar. För infektioner i samband med sårskador räcker oftast 7 dagars 6

7 behandling. Till barn ges flukloxacillinmixtur mg/kg/dygn fördelat på tre doser i 7 dagar. Vid penicillinallergi ges vuxna klindamycin mg x 3 i 10 dagar och barn klindamycin 15 mg/kg/dygn fördelat på tre doser. Om en sårodling visar växt av bakterier är det viktigt att inte behandla odlingssvaret i sig. Andra fynd än S. aureus och betahemolytiska streptokocker brukar sakna klinisk relevans. Antibiotikabehandling ges först om man samtidigt ser kliniska tecken på en sårinfektion såsom rikligt med var eller omkringliggande rodnad/svullnad. Vid infektion i foten hos en diabetiker krävs särskilda överväganden vad gäller antibiotikaval och behandlingstid. S. aureus är dock vanligast och flukloxacillin är förstahandsvalet. Sjukhusvård kan ibland krävas oavsett feber och CRP. Om man i ett kroniskt sår ser eller känner ben behandlas det som osteit. Detta skall handläggas via slutenvården. Impetigo Orsakas av betahemolytiska streptokocker grupp A eller S. aureus. Ta bort skorporna. Detta brukar gå bra efter en stunds blötläggning med exempelvis en fuktig kompress. Tvätta med tvål och vatten 3 gånger dagligen. Komplettera gärna med klorhexidinlösning, exempelvis receptfri Hibiscrub. Normalt skall man inte lägga på salvor eller krämer efteråt. Väteperoxidkräm (Microcid) kan prövas då det är ofarligt men det saknas säkra belägg för att det har effekt. Barn och de som sköter om barn med impetigo skall tvätta händer och fingertoppar ofta och noggrant. Egen handduk och frekvent byte av handdukar liksom sängkläder. Använd INTE fusidinsyra pga risk för snabb resistensutveckling. Mupirocin (Bactroban) har endast indikationen MRSA. Retapamulin (Altargo) är ett antibiotikum för lokalbehandling mot stafylokocker och streptokocker. Det förväntas inte att korsresistens utvecklas mot nu använda antibiotikaklasser. Vid impetigo har detta en likvärdig effekt med fusidinsyra och peroralt cefalexin. I de fall antibiotikabehandling anses vara nödvändig är retapamulin ett värdefullt alternativ till peroral antibiotikabehandling. Retapamulin är däremot inte ett alternativ till tvål och vatten utan används först när tvål och vatten inte varit tillräckligt. Retapamulin strykes på tunt två gånger dagligen i fem dagar. (Ges ej till barn <9 månader.) Vid eventuell peroral antibiotikabehandling bör man inte ge cefalosporinpreparat då dessa är ogynnsamma ur resistenssynpunkt (driver ESBL resistens). På senare tid har stafylokocker dominerat. För detta är flukloxacillin bästa valet. Alternativ vid pc-allergi: klindamycin. 7

8 Allvarliga infektioner Värdera alltid allmäntillståndet hos patienter med infektioner oavsett infektionsfokus. Är allmäntillståndet påverkat (exempelvis konfusion, svår oklar smärta, hög feber, blek eller yrsel) kontrollera även puls, blodtryck och andningsfrekvens. Överväg i dessa fall remiss till barn- eller infektionsklinik. Systoliskt blodtryck <90 mm Hg, puls >100 slag/minut, andningsfrekvens >25/minut (>30 andetag/minut är ett mycket allvarligt tecken), syrgassaturation <90% och mental påverkan är viktiga fynd som kan signalera en svår infektion hos en vuxen patient. Takypné kan vara ett tecken på att det rör sig om en allvarlig infektion om andningsfrekvensen är >60 vid 0 till 2 månader, >50 vid 2 till 12 månader, >40 vid 1-5 år samt >25 hos alla äldre än 5 år samt. Sepsis kan ge antingen feber (>38,3 C) eller hypotermi (<36 C). Nytillkomna blåsljud kan vara tecken på endokardit. ESBL ESBL = Extended Spectrum Beta-Lactamases. Dessa betalaktamaser med utvidgat spektrum medför resistens mot de traditionellt betalaktamasresistenta penicillinerna men också mot de flesta cefalosporinerna. ESBL resistens ses hos gramnegativa bakterier, framförallt E. coli och Klebsiella. Detta är en smittsam form av antibiotikaresistens då ESBL är lokaliserat på plasmider som kan överföras mellan olika släkten av gramnegativa bakterier. Bakterier med ESBL bär ofta på samtidig resistens mot andra antibiotikasorter, exempelvis kinoloner. Användning av cefalosporiner och kinoloner är riskfaktorer för uppkomst av ESBL. Det är av största vikt att användningen av perorala cefalosporiner minskar! ESBL sprids lätt inom sjukvården varför noggranna hygienrutiner är viktiga. Följande tillstånd innebär extra hög risk för spridning av ESBL: Större omläggningskrävande sår, KAD/RIK, urin och faecesinkontinens, diarré samt olika former av stomier och dränage. Var tredje resenär som kommer hem från t ex Thailand, Indien och Egypten bär med sig ESBL-bildande tarmbakterier. Om man hittar en ESBL-bärare är det viktigt att informera om noggrann hygien samt att de talar om att de är ESBL-bärare om de skulle behöva söka sjukvård för en allvarligare infektion. Man får i så fall ta hänsyn till detta när man väljer lämpligt antibiotikum. En skriftlig patientinformation finns att skriva ut från smittskyddets hemsida. Länk till patientinformationen: 8

9 Den goda normalfloran Vår normalflora kan ha större betydelse än vad vi tidigare anat. Det finns författare som menar att förändringar i normalfloran kan vara den viktiga faktorn bakom moderna allergiska och metabola sjukdomar. Normalfloran påverkas av antibiotikabehandlingar. Det är klarlagt att en enda antibiotikabehandling kan ge förändringar i tarmfloran under flera år. Långtids lågdos antibiotika i djurfoder ger ökad tillväxt och viktökning. Våra barn får istället högdos intermittent behandling med antibiotika. Får detta några konsekvenser? Varför är det viktigt att vara återhållsam med antibiotika? Genom att undvika onödiga antibiotikabehandlingar kan utvecklingen av antibiotikaresistens bromsas. En antibiotikakur mot en luftvägsinfektion eller en urinvägsinfektion kan ge kvarstående resistens mot det antibiotikum som getts i den behandlade individens bakterieflora under åtminstone ett års tid efter behandlingen. Antibiotikaresistens är ett av de allvarligaste hoten mot framtida hälso- och sjukvård. Antibiotikaresistens ökar dödligheten i allvarliga infektionssjukdomar. Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC anger att personer per år dör i EU till följd av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. Fungerande antibiotika är en förutsättning för att kunna bedriva intensivvård, proteskirurgi, transplantationer, neonatalvård, cytostatikabehandlingar etc. Detta PM är sammanställt av: Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare, Vårdcentralen Sandared Medlem i Strama-gruppen Södra Älvsborg Innehållet är framtaget i samråd med Strama-gruppen Södra Älvsborg För den som vill läsa mer rekommenderas: Stramas hemsida: Stramas skrift: Luftvägsinfektioner hos barn - handläggning i öppenvård Smittskyddets hemsida VGR: Läkemedelsverket: 9

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm

An$bio$ka och äldre. Anders Österlund Robert Svartholm An$bio$ka och äldre Anders Österlund Robert Svartholm Överlevnad vid pneumokockbakteriemi (Austrain R & Gold J. Ann Intern Med 1964;60:759-76) Karbapenemaser hos Gramnegativa stavar 120 Gram-neg tarmbakterier

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner Övre luftvägsinfektioner Tonsillit Övertyga dig om diagnosen! Se nedanstående diagnostiska kriterier och rekommendation för provtagning med strepa test, gäller för barn >3 år. Hos barn under 3 år finns

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner,

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor, Asymtomatisk bakteriuri Impetigo, Erysipelas, Sårinfektioner,

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Urinvägsinfektioner Hud/mjukdelsinf Christer Norman, allmänläkare, Salems VC Cystitsymtom efter pivmecillinam eller placebo 1/855 1/288 Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Smitta och antibiotikaresistens

Smitta och antibiotikaresistens Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Antibiotika Urinvägsinfektioner Symtom / diagnostik / behandling

Läs mer

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA PÅ VC OXELÖSUND 2012 - ORSAKER TILL ÖVERFÖRSKRIVNING. Version: 17 mars 2015 (final) Johan Samuelsson VC OXELÖSUND

ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA PÅ VC OXELÖSUND 2012 - ORSAKER TILL ÖVERFÖRSKRIVNING. Version: 17 mars 2015 (final) Johan Samuelsson VC OXELÖSUND ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA PÅ VC OXELÖSUND 2012 - ORSAKER TILL ÖVERFÖRSKRIVNING Version: 17 mars 2015 (final) En retrospektiv journalstudie Johan Samuelsson VC OXELÖSUND Projekt inom Specialisttjänstgöring

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama

Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Antibiotika vid bakterier i urinen och i bensår. Att behandla eller inte behandla? Jesper Ericsson Infektionskliniken/Strama Föreläsningens upplägg Hur och till vem förskrivs antibiotika i Sverige? Patientfall

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1 2 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga

Läs mer

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål

INFEKTIONER Riktlinjer i app Nationella mål INFEKTIONER Riktlinjer i app Terapirekommendationernas infektionskapitel för öppenvården, riktlinjer för sjukhusvården och vid kirurgisk profylax kan läsas i en app som du kan ladda ner gratis till androidtelefon,

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att

Läs mer

Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning

Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning Strama verktygslåda Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning Förskriva, avvakta eller avstå antibiotika? Strama verktygslåda är avsedd att hjälpa dig i din kliniska vardag när

Läs mer

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

När ditt barn blir sjukt!

När ditt barn blir sjukt! När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Om utbildningsmaterialet: Barn, infektioner och antibiotika T ps ti t ll dig som om handled e are

Om utbildningsmaterialet: Barn, infektioner och antibiotika T ps ti t ll dig som om handled e are Om utbildningsmaterialet: Barn, infektioner och antibiotika Tips till dig som handledare Bildspelet omfattar 22 bilder. Till varje bild har vi lagt en hjälptext med bakgrundsfakta om bildens innehåll.

Läs mer

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014 A. Ali (f. 1936) FALLBESKRIVNINGAR A. Ali, 78-årig kvinna. Har bott på heltid på boendet sedan 10 år tillbaka. Närvarande på boendet kl. 8 på mätdagen. Hon kan gå själv utan hjälp. Har inte varit intagen

Läs mer

Om utbildningsmaterialet: Barn, infektioner och antibiotika Tips till dig som handledare Förkyld? Tips och råd vid snuva, hosta och halsont.

Om utbildningsmaterialet: Barn, infektioner och antibiotika Tips till dig som handledare Förkyld? Tips och råd vid snuva, hosta och halsont. Om utbildningsmaterialet: Barn, infektioner och antibiotika Tips till dig som handledare Bildspelet omfattar 20 bilder. Till varje bild har vi lagt en hjälptext med bakgrundsfakta kring bildens innehåll.

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer