Renässans. Renässansbegreppet. J. Burkhardt 1860 Die Kultur der Rennaissance. Både epok och idé-/estetisk strömning och allmän beteckning

Transkript

1 Renässans Renässansbegreppet J. Burkhardt 1860 Die Kultur der Rennaissance Både epok och idé-/estetisk strömning och allmän beteckning Utgår från Italien ( , tre skeden ung-, hög- senrenässans) Återfödelsen av antiken Språklig medvetenhet Nationaltanken 1

2 Synkretism DRAMATIK Det latinska skoldramat Italien Tragedier Commedia dell arte Spanien Autos (Autos sacramentales) 2

3 Comedia England The university wits Shakespeare Genrer (efter den indelning som görs av Shakespeares samlade verk): 1. Tragedier 2. Krönikespel/historiska dramer 3

4 3. Komedier Ben Johnson PROSA Essän Pikareskromanen LYRIK Petrarkism 4

5 Frankrike: Pleijaden (Sjustjärnorna) England: sonettdiktning EPIK Nationalepos Portugal: Camões Lusiaderna Spanien: Ercilla y Zuñiga Americana Frankrike: Ronsard, La Franciade England: Spenser, the Faerie Queene Italiensk epik Herdedikt Barock och klassicism Barockbegreppet Litterär och estetisk strömning med många olika namn 5

6 Barroco = snedvriden/skev pärla Att väcka häpnad Form Innehåll LYRIK Italien Emanuele Tesauro Giambattista Marino Spanien Culteranismo 6

7 Conceptismo England John Donne, Wit Frankrike Tyskland EPIK Det kristna eposet DRAMATIK Pedro Calderón de la Barca: La vida es sueño (1635) 7

8 Klassicismen F. Malherbe: Le mot propre Förnuftet och Naturen Stoicismen Det sannolika och det passande Nicolas Boileau-Despréaux: L Art poétique (1674) Salongskulturen, preciositet 8

9 DRAMATIK: le grand siècle En regelestetik: Enheterna: en plats, ett dygn, en handling, Qu en un lieu, en un jour, en un seul fait accompli 5 akter Sträng åtskillnad högt-lågt (jfr. Vergilius hjul) Den franskklassiska tragedin: - enkelt scenrum, ingen avancerad dekor - inga övernaturligheter, fr.a. inget övernaturligt, konstlat slut - Inga hemskheter, ex. mord på scen (jfr. Seneca) det passande - Inga körer eller lyriska element - Minsta möjliga antal karaktärer/personer - Hjältarna av kunglig/högadlig börd - Konsekvent form, samma versmått - Tjänarna/de förtrognas betydelse - Monologer Pierre Corneille 9

10 Jean Racine Komedin: Molière (Jean Baptist Poquelin) Det svenska 1600-talet Generell överblick: Envälde Öppnande mot kontinenten, grand tour Renässans, barock och klassicism Patriotism och göticism representativitet 10

11 Författaren ämbetsmannen LYRIK Panegyrik Tillfällespoesi Begravningsdikt Bröllopsdikt Övrig tillfällesdikt Vistraditionen: Den profana visan 11

12 Den andliga/religiösa visan: psalmen Klassicistisk salongspoesi och satir EPIK Haquin Spegel Guds Werk och Hwila (1685) DRAMA Det didaktiska skoldramat PROSA U. Hiärne Stratonice (1668) Anekdotsamlingar 12

13 Upplysningen Kant: Upplysningen är människans uppbrott mot sin självvalda omyndighet Ett kunskapsprojekt Individualismen Litteratur som idébärare och samhällskritik Striden mellan de antika och de moderna PROSA Upplysningstidens roman: civilisationskritik och samhällskritik 1. Den första romanen 2. Reseskildringar/reseromaner 13

14 3. Renässans för pikareskromanen, LYRIK 1. Moralsatir 2. Klassicistisk lyrik 3. Rokoko 4. Naturbeskrivande lyrik 14

15 DRAMATIK Komedi 1. Karaktärskomedier 2. Det borgerliga tragikomiska dramat Det svenska 1700-talet Två perioder: Frihetstid, , Gustaviansk tid, Litterära händelser : 1. Den moraliska veckoskriften 15

16 2. En svensk teater 3. Tankebyggarna C-M Bellman. Den svenska traditionen, burleska visan (jfr tal), socialrealism. Den gustavianska litteraturen Romantiken 1. Förromantik, ca (efter en striktare syn på förromantiken) 2. Högromantik, ca Förromantiken Reaktion mot upplysningens världsbild Fortsättning på upplysningstiden 16

17 Nyckelord: Känsla Individualism Fantasi Natur Historia 17

18 Frankrike Voltaire Rousseau England Kyrkogårdsromantik/ skräcklyrik Gotisk skräckroman James MacPherson Ossians sånger ( ) 18

19 Tyskland Sturm und Drang Nyklassicism: 19