Sundsvalls Teater. Sundsvalls teater. Ridån från 1894 av Christian Jansson. Från färgfoto Paul Lindgren på 1960-talet.
|
|
- Maj-Britt Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sundsvalls Teater Sundsvalls teater. Ridån från 1894 av Christian Jansson. Från färgfoto Paul Lindgren på 1960-talet. Sundsvalls teater byggdes I december 1974 byggnadsminnesförklarades den. Teaterbyggnaden har använts oavbrutet i över hundra år och har sedan 1970-talet grundligt restaurerats. På senare tid har den även blivit hemmascen för den 1971 startade regionala teaterensemblen, nuvarande Teater Västernorrland. Sundsvall var vid slutet av 1800-talet en stor teaterstad. Här byggdes en teater redan 1857, en av de första norr om Gävle. Hit kom tidens främsta turnerande teatersällskap såsom Thérèse Elfforss teatersällskap men även allehanda mindre kända grupper. Ibland fick man gästspel från Operan eller Dramatiska teatern. Det var också här i Sundsvall skådespelaren August Lindberg slog igenom 1877 med sin nyskapande tolkning av Hamlet. Den gamla teatern brann ned i stadsbranden Den nuvarande teatern byggdes. Det blev en praktbyggnad med mycket guld i inredningen, ett Thalias palats värdigt en stad av Sundsvalls kaliber. Nu kunde alla teaterns stora verk ges i sin fulla glans i Sundsvall. Hösten 1894 invigdes den nya teaterbyggnaden med att samme August Lindberg gav Bröllopet på Ulfåsa med sin egen ensemble. I slutet av 1800-talet spelades det mycket teater och repertoaren vände sig till de flesta samhällsklasser. Man gav allt från opera och operett till grekiska eller franskklassiska dramer, nyskriven dramatik, komedier och folkliga sångspel mm. Det var före radions och filmens tid och teatern fungerade som ett slags nyhetsmedium: på scenen kunde ett nyskrivet verk, som uruppfördes i Wien eller Paris ett år, endast tre år senare komma till Sundsvall! Den stora europeiska kulturen fanns här! Innehåll: Sida Vad är en teater? 2 Svensk teaterhistoria i korta drag 4 Svenska teaterscener 6 Teatern kommer till Sundsvall 8 Teaterbyggnaden tar form 13 Sundsvall bygger en teater 15 Tidens tand Teaterns fortsatta utveckling 21 1
2 Vad är en teater? Teatern har sitt ursprung i den grekiska antiken. Detalj från fasaden på Sundsvalls teater. Det grekiska templet har under lång tid varit ett vanligt motiv på teaterfasaderna. Foto Anders Stjernberg. Antiken Den västerländska teatern har sitt ursprung i den antika grekiska teatern. I det antika Grekland blomstrade kulturen. Både filosofi, litteratur, byggnadskonst mm utvecklades. En speciell form av scenkonst tog här sin början: teatern. Flera av tidens kulturpersonligheter, såsom Aristofanes och Euripides, skrev dramer. Flera av dessa framförs än idag, bl a Medea. Som spelplats valde man ursprungligen en plan plats utomhus med en sluttning ovanför där publiken satt. På dessa platser byggdes med tiden stora amfiteatrar. En enkel byggnad, skene, uppfördes, som fast fond för skådespelet. På var sida av skene placerades en trekantig vridbar teaterdekor, med vars hjälp man kunde vrida fram olika miljöer. Romarna övertog den grekiska teatern men byggde samman delarna till en mer eller mindre rund byggnad med en jämnhög mur runt såväl åskådarrum som spelplats. Medeltiden Under medeltiden tog det kyrkliga dramat form. Bibelns berättelser lämpade sig väl att återge i form av teaterspel. Även under antiken hade religiösa riter legat till grund för teatern. Kyrkans liturgi utvecklades och med den den liturgiska musiken och dramat. Med tiden uppstod även folkliga mysteriespel över olika kristna teman, som framfördes utanför kyrkan. Som spelplats använde man olika scener runt kyrkan, som man flyttade sig emellan. Renässansen Under renässansen i 1400-talets Italien, då grunden lades för det moderna Europa, återknöt man till den grekiska och romerska antiken. Man återupptäckte det antika dramat. I kyrkans liturgi hade med tiden ett slags musikdrama utvecklats. Man tar nu i stället de antika dramerna som tema för liknande sångspel och operan är född! Som scen för dessa spel kunde förstås inte kyrkorna användas, de uppfördes i furstepalatsen. Renässansen var den tid då den världsliga makten befästes. Strax inrättar varje större palats i Italien en teatersalong vilken blev en av de mest representativa festlokalerna. Teatersalongen tar den romerska teatern som förebild, vilken ingående hade studerats och förmedlats av Vitruvius. Andrea Palladio bygger Teatro Olimpico i Vicenza i norra Italien, vilken allmänt betraktas som den första moderna teatern. Här tar teaterscenen och teaterrummet form. Scenen har en fast fondvägg som bryts igenom av sju gator som smalnar av i skenperspektiv. Renässansen var ju den epok då man inom måleriet lärde sig perspektivritning. Skådespelarna agerar framför fondväggen och på golvet, publiken sitter i gradänger på motsatta sidan. Renässansen spreds över Europa. Även England hade en blomstringstid vid 1500-talets slut då drottning Elisabeth regerade, och även där blomstrade teatern. Kring år 1600 var William Shakespeare verksam. I England hade man publika skådespel, som man uppförde särskilda teaterbyggnader för. Skådespelarna agerade under bar himmel på en upphöjd scen inne på en kringbyggd gård. Framför dem på gården fanns ståplatser utomhus, och bakom sig hade de ett scenhus under tak. De bättre åskådarplatserna var under tak i sidoväggarna. Globe-teatern från Shakespeares tid, som var av denna typ, är rekonstruerad idag. 2
3 Barocken Teaterscenen som vi känner den, med fonder, kulisser och ridå, utvecklades redan under barocken på 1600-talet. Sektion genom scenhuset på Sundsvalls teater. Scendekorationerna är värdefulla konstverk som måste hanteras varsamt. Dukarna hissas rakt upp och förvaras hängande i scenhusets tak så länge pjäsen ges på teatern. Detta kräver en betydande höjd på scenhuset. Under barocken utvecklas musik, konst och vetenskap. Ett allt friare och uttrycksfullare formspråk kommer. I operan kan allt smältas samman. Teaterdekoren blir allt djärvare och ett scentekniskt system med kulissvagnar konstrueras i Italien På 1660-talet har italienskt scenmaskineri och italiensk teaterdekor spridits till många städer och nått Paris. I Frankrike härskade Ludvig XIV under andra hälften av 1600-talet. Frankrike upplevde en blomstringstid, inte minst inom teater och arkitektur. År 1669 bygger kungen ett operahus i Paris. Vid sidan om operan finns även talteatern, som efter antik förebild uppdelas i tragedi och komedi. Under 1660-talet tar den fransk-klassiska tragedin form med dramatiker som Corneille, Racine och Voltaire, som skulle bli tongivande inom europeisk teater långt in på 1800-talet. I Italien är operan en folklig konst som spelas på offentliga teatrar. En annan folklig riktning var commedia dell'arte, som likaså strax spreds till Frankrike. I Frankrike blev det hovet som förvaltade även commedia dell'arte-traditionen. Den påverkade teaterledaren Molière, som under Ludvig XIV:s tid framträdde som komediförfattare och blev så uppskattad att han kom att få ansvaret för teaterverksamheten vid det franska hovet. Ur bl a Molières teatertrupp grundas 1680 Comédie-Francaise som fransk nationalscen. Under barocken tar även teatersalongen form. Barocken laborerar gärna med rumsformer och prövar andra varianter än de gängse rektangeln, kvadraten och cirkeln. Barockens form framför andra blir ovalen. Även för teatersalongen prövas den i några fall. Men den form som här får störst genomslag är ett långsträckt U som svängs ut mot scenen till ett klockformat rum. Det rummet är särskilt utformat för att passa ihop med det italienska teatermaskineriets djupa kulisscen. Denna plan spreds av den italienske arkitekten F C Motta på talet i form av graverade blad. Särskilt i Frankrike kom den att få stor utbredning. Den kom sedermera att kallas den franska planen och spreds vidare genom Blondels pedagogiska verk Architecture Francoise från Detta klockformade teaterrum som skapats i barockens Italien, kom även att bli det dominerande inom svenskt teaterbyggande långt in på 1840-talet fast den förhärskande byggnadsstilen då sedan länge varit nyklassicismen. Renässansteaterns scen hade en fast fondvägg, framför vilken skådespelet framfördes. När scenen under barocken gjordes djupare genom att fonden flyttades bakåt och kompletterades med kulisser vid sidorna, kom den främre delen av scenen att utformas som ett självständigt rum, proscenium, med sidoväggar, tak och golv. Scengolvet fortsatte därvid alltid fram under proscenietaket. Prosceniet var teaterns hjärta där skådespelarna agerade och dekoren var mest påkostad. Det som skedde inne på scenen utgjorde bara bakgrund till det egentliga spelet på förscenen. 3
4 Nyklassicismen Vid 1700-talets slut efterträder nyklassicismen barocken som byggnadsstil. Det ovala eller klockformade åskådarrummet passar inte in i nyklassicismens ideal: den ideala formen var cirkeln. I Bordeaux byggs en teater med ett cirkelrunt åskådarrum med rader och loger i flera våningar runt väggarna. Stora Teatern i Bordeaux kom att bli stilbildande för teaterbyggnader i Europa under hela 1800-talet. Men scenen var alltjämt den djupa italienska barockscenen. Barockscenen fungerade dåligt tillsammans med det höga cylinderformade åskådarrummet. Men under upplysningstiden var det förnuftet som gällde, barockens magi var helt otidsenlig. Tyngpunkten hade nu flyttats från känslouttryck till yttre form. Teatrarna blev allt större, teaterbesöken blev en del av stadens sällskapsliv. Man gick dit, inte alltid för att man var intresserad av skådespelet, utan för att njuta av den vackra miljön och inte minst för att visa upp sig själv. De finaste platserna var inte där man såg och hörde skådespelet bäst, utan där man sågs bäst av publiken: logerna närmast scenen och vid första radens mitt. Även i prosceniet, den del av scenen där skådespelarna agerade, gjordes åskådarloger i väggarna! Teatrarna blev allt praktfullare. Takdekorer i Sundsvalls teater. Plafondmotivet visar salongens cirkelrunda form. Foto Per-Åke Sundholm. Svensk teaterhistoria i korta drag Teatern kommer till Sverige Renässansen ute i Europa nådde även Sverige. Under den katolska tiden hade även vi ingått i det gemensamma europeiska kulturområdet och deltagit i dess musik, konst och teaterverksamhet i kyrkans regi. I och med reformationen bröts den kontakten. Men även ute i Europa frigjorde sig kulturen från kyrkan. Musiken och teatern utvecklades vid framför allt furstehoven längs andra vägar, som återknöt till det antika Grekland. Under Gustav Vasas tid på 1500-talet blev det svenska hovet ett centrum för konstmusik, Kungliga hovkapellet bildades redan Gustav Vasas söner höll kontakt med de andra kungliga hoven i Europa, bland annat med drottning Elisabeths i England. Vid hertig Karls bröllop på Nyköpingshus 1592 underhöll en engelsk grupp. Det är visserligen oklart vad för slags underhållning det gällde, men det är troligt att någon form av teater ingick. Vid den tiden var William Shakespeare verksam i England och teatern blomstrade. Under 1600-talet utvecklades det svenska teaterlivet. Genom trettioåriga kriget hade Sverige blivit en stormakt. Gustav II Adolf hämtar hit familjen Düben från Tyskland på 1620-talet, som får igång det svenska musiklivet på nytt. Drottning Kristina tog sedan hit utländska teatertrupper för att spela kontinuerligt på Kungliga slottet. En grupp italienska sångare och musiker under Vincenzo Albrici framförde åren operor i hennes balettsal på slottet. 4
5 Drottning Kristina och Magnus Gabriel de la Gardie hade även nära kontakt med det franska kulturlivet, som blomstrade på 1600-talet och kom att få inflytande under lång tid. Vid det svenska hovet uppförs 1684 Racines tragedi Iphigénie på franska, och en fransk teatertrupp gästade det svenska hovet även Parallellt med teaterverksamheten vid hovet förs den engelska teatertraditionen vidare med resande teatersällskap. Engelska, tyska och nederländska teatertrupper börjar dyka upp i Sverige och både Karlskrona och Göteborg får besök av sådana under 1600-talets sista år. I Danmark finns redan kring 1720 en offentlig teater där Ludvig Holbergs pjäser spelas på danska för vanliga köpenhamnare, och 1723 kommer "Jeppe på berget". Renässansen har nu övergått i barock. Europa går in i sin guldålder, där även Sverige deltar. En svensk teater utvecklas År 1737 bildades en svensk hovteater som höll till i Bollhuset intill Stockholms slott. De framförde i maj 1739 Molières Don Juan på svenska. Men tiden var ännu inte riktigt mogen för att höra svenska språket från scenen. Drottning Lovisa Ulrika tog därefter åter hit ett franskt teatersällskap. Den svenska truppen kastades ut från Bollhuset 1753 och fick resa i landsorten i stället. Det bildas då flera liknande grupper i landet. Ur denna kärna utvecklas med tiden de turnerande svenska teatersällskapen. Parallellt med talteatern utvecklas operan, vilket främst sker vid det svenska hovet. Redan under Lovisa Ulrikas tid på 1750-talet skrevs det operor i Sverige och det fanns både utbildade sångare, musiker och dansare. Gustav III satsar mycket på att utveckla den svenska kulturen. Han tar hit tyska kompositörer som J G Naumann och Joseph Martin Kraus, och när det gäller scenkonsten inrättar han först en opera på svenska Därefter fortsätter Gustav III med talteatern. Redan Georg Stiernhielm på 1640-talet prövade att skriva på svenska efter att tidigare ha skrivit på latin. Nu vid slutet av 1700-talet var det hög tid att utveckla det egna språket, så som man redan gjort i de flesta andra länder. För att bygga upp den svenska teatern tar kungen ändå hit en ny fransk teatertrupp med vars hjälp de svenska skådespelarna lärs upp. Den teaterledarens spelstil, som var mindre deklamatorisk och mer gestaltande än som var vanligt i Paris, kom att starkt prägla den svenska teatern. Våren 1772 kan man ge den första föreställningen på svenska. Den svenska talteatern frigjorde sig från Kungliga Teatern. Kungliga Svenska Dramatiska Teatern spelade för första gången den 17 maj Någon större utveckling av talteatern ser vi dock inte under åren fram till Den fransk-klassiska tragedin började kännas omodern men spelades än, Voltaire och Molière var alltjämt populära. Teatern som kulturförmedlare Den repertoar man spelade inom talteatern på Gustav III:s tid var främst de franska klassikerna från 1600-talet och det tidiga 1700-talet, som Corneille, Racine, Voltaire och Molière, men också det nya förromantiska dramat och olika sångspel, till vars melodier Bellman ofta kom att sätta svensk text. Den riktning som utgår från renässansens teater i England och andra länder hade däremot svårare att få fotfäste i Sverige. Shakespeare spelas här i landet för första gången 1776, då Romeo och Julia framförs i Norrköping! I Stockholm spelades pjäsen först Även Calderóns Livet en dröm får sin svenska premiär i Norrköping vid 1700-talets slut. Första framförandet i Sverige av Hamlet sker i Göteborg 1787, i Stockholm inte förrän Teatern i Stockholm och den i landsorten utgick från olika traditioner, den stockholmska utgick från hovteatern som var starkt franskpräglad och i vissa avseenden mer konservativ. Landsortsteatern däremot reste omkring och hade direktkontakt med grannländerna, där bland annat den engelska traditionen förts vidare, och följde den utveckling som skedde där. Teaterlivet i Stockholm följde annars noga med i vad som hände i utlandet. Mozarts operor kom snabbt hit. Flera av dem spelades från början av 1800-talet, Trollflöjten kom till Sverige redan 1812, tjugo år efter premiären i Wien. Kontakten gick även åt andra hållet. Mordet på Gustav III inspirerade en fransk dramatiker att skriva ett operalibretto, som Giuseppe Verdi skrev operan Maskeradbalen till. 5
6 Svenska teaterscener Operan På slottet Tre Kronor inredde Drottning Kristina vid mitten av 1600-talet en teater efter italiensk förebild med perspektivscen. Salongen användes även till balettsal, så som var brukligt. År 1654 byggdes teatern om och fick en ännu praktfullare och bättre utrustad scen. Slottet Tre Kronor brann ner 1697 och en ny teater inreddes 1699 i Bollhuset intill slottet. Den blir huvudscen för svensk teater och opera under närmare ett sekel. När Gustav III:s operahus vid Gustav Adolfs torg står färdigt 1782 flyttar den 1773 inrättade Kungliga Operan dit. Efter mordet på Gustav III, som sker vid en kunglig maskeradbal på Operan 1792, upphör operaverksamheten och ligger nere i 17 år. Drottningholm m fl svenska hovteatrar Utöver teatern vid Stockholms slott inrättades flera mindre hovteatrar under 1700-talet. Drottningholmsteatern, ritad av C F Adelcrantz, stod klar Den fick ett kulissystem med den senaste italienska tekniken för att kunna göra alla barockoperans spektakulära effekter och snabba scenbyten inför öppen ridå. Drottningholms slottsteater är idag en av Europas bäst bevarade barockteatrar och används varje sommar, främst till äldre musikdramatiska verk. Vid Ulriksdal hade redan 1753 en mindre teater inretts, Confidencen. Där spelades främst fransk dramatik. Även Confidencen har på senare tid renoverats och används nu åter. På Gripsholm byggdes den nuvarande teatern på 1780-talet av Erik Palmstedt. Vid den tiden hade barocken gett vika för nyklassicismen. Renhet ersätter svulstighet och cirkeln är den ideala formen. Gripsholmsteatern blev den första svenska teater som utformades efter tidens nya modell, som centralrum. Den är med sin rundade salong liten och intim och främst avsedd för talteater. Gripsholmsteatern är numera restaurerad och används åter. Där finns även originalfonder från 1700-talet av Desprez till ett antal skådespel från den tiden. Utöver dessa tre bevarade svenska 1700-talsteatrar, Drottningholmsteatern, Confidencen och Gripsholmsteatern, fanns under Karl XIV Johans tid i början på 1800-talet en mindre slottsteater på Rosersberg, som ännu inte är iståndsatt. Talteatern skiljs från operan: Dramatiska Teatern inrättas När operan kommit igång, fortsatte Gustav III med att bygga upp en svensk talscen och 1788 instiftar han Kungl. Dramatiska Teatern. Talteatern har nu skilts från operan. Sedan Operan flyttat till sin nya byggnad vid Gustav Adolfs torg stod den gamla scenen på Bollhuset ledig. Där börjar Dramatiska Teatern sin verksamhet. Med Gustav III:s död upphörde verksamheten i Bollhuset varefter det revs Det fanns vid den tiden inget intresse vid det svenska hovet för att bygga nytt åt Dramatiska Teatern. De fick spela på Operan en tid tills en ny teater inrättats i det forna palatset Makalös vid Kungsträdgården, dit Dramatiska Teatern flyttar Palatset Makalös låg alldeles intill Operan och hade hela Kungsträdgården som slottsträdgård. Det var byggt i mitten av 1600-talet och hade nu senast använts som arsenal, varför teatern där kom att kallas Arsenalsteatern. Det blir här Hamlet 1819 spelas för första gången i Stockholm. Under en teaterföreställning i november 1825 brinner Arsenalsteatern ner. Nu får åter taldramatik och sångspel samsas på Operan, tills man 1863 köper in en befintlig teaterbyggnad, Mindre Teatern vid Kungsträdgården, uppförd Där blir Dramaten kvar till 1907, då byggnaden rivs p g a brandrisk. 6
7 Dramatiska teatern i Stockholm. Det dröjde ända till 1908 innan nationalscenen för taldramatik fick ett eget hus byggt åt sig. Foto Anders Stjernberg. Landsortsteater och folklig teater Den första offentliga svenska teatern anses vara vid Christian Thums värdshus i Björngården på Söder i Stockholm, som fick tillstånd på 1640-talet. En annan notering finns från 1667 om att en framstående holländsk skådespelartrupp då uppträdde i en byggnad intill slottet Tre Kronors mur, som fått namnet Lejonkulan. Den första svenska hovteatern, som kastades ut från Bollhuset när Lovisa Ulrika fick hit sitt franska teatersällskap, fick den 20 maj 1754 "Kongl. Majäts Priwiligium at äfwen i landsortene holla comoedier". Det räknas som starten för den svenska landsortsteatern. Men hinder kom på vägen, år 1759 blev det förbjudet att spela teater i rikets universitets- och gymnasiestäder under terminerna, eftersom det distraherade studierna. När det var marknad i staden fick dock komedianterna komma in, så de planerade in sina turnéer så de sammanföll med marknaderna. Från början spelade den ambulerande teatern i de lokaler som fanns att hyra på orten, sommartid ofta utomhus på torget eller i t ex värdshusens kringbyggda gårdar. Redan vid 1700-talets slut började dock särskilda teaterlokaler att inrättas här och var i landsorten, och i Gävle uppfördes redan 1784 en teaterbyggnad, som kan ha varit den första som byggdes i en landsortsstad. Under första delen av 1800-talet byggdes ett dussin teatrar ofta kallade teaterlador ute i landet. Vadstena gamla teater, inredd 1825 i en befintlig gård innanför klostermuren, är den äldsta landsortsteater som fortfarande är i bruk. Den används numera av Vadstena-Akademien. Även Hedemora och Mariestad har gamla teaterlador kvar från början av 1800-talet. Från mitten av 1800-talet fick de flesta städer teatrar, även Sundsvall men inte Härnösand. I södra Norrland fick såväl Hudiksvall som Söder-hamn nya teatrar Söderhamns teater har stora likheter med Sundsvalls nuvarande teater och är sannolikt ritad av samma arkitekt, J E Stenberg. Hudiksvalls teater är däremot bara en enkel träbyggnad, som dock än idag används och har blivit byggnadsminnesförklarad såsom en av stadens äldsta bevarade offentliga byggnader. Hudiksvalls teater, byggd En låg träbyggnad, men entrén i mittaxeln och det grekiska templets pilastrar i fasaden visar att det är en talsteater. Foto Anders Stjernberg. 7
8 Teatern kommer till Sundsvall De första teaterbesöken Gävle hörde tidigt till landets största teaterstäder och byggde ett teaterhus redan 1784, som 1840 ersattes med ett nytt som var större och bättre. Från Gävle brukade trupperna dock fortsätta västerut mot Falun i stället för norrut. I Härnösand vet man att skådespelare varit redan på 1730-talet. Och författaren Johan Henrik Kellgren skrev som ung i ett brev om ett antal föreställningar i Härnösand 1787 av ett sällskap från Munkbroteatern i Stockholm, som var där tillsammans med lindansar- och skådespelarparet Spinacuta. Huruvida de då även stannade till i Sundsvall har man ej funnit några uppgifter om. Den tidigaste dokumenterade teaterföreställningen i Sundsvall ägde rum sommaren 1824, då ett sällskap under teaterdirektören Ewert Lemkes ledning framträdde här. Nästa kända teaterbesök skedde 1831 då Josef August Lamberts teatersällskap uppträdde i Sundsvall först på sommaren och sedan på höstmarknaden. Därefter får man gå till 1840 och Anders Petter Berggrens teatertrupp, som gjorde ett besök i Sundsvall på uppresan och ett på återresan på sin Norrlandsturné. Deras besök här 1840 betraktas som startpunkten för Sundsvalls teaterliv. Isak Fredrik Smitt, som sedermera blev teaterdirektör, var med som skådespelare i truppen och har i sina memoarer berättat om dessa tidiga besök i Sundsvall. Föreställningarna hölls vid det ena tillfället i den s k Iskällaren och vid det andra i Brunnssalongen. Under det följande decenniet sker utvecklingen slag i slag. Trävaruhandeln har satt fart och fått ekonomin att gå framåt och folkmängden att öka. År 1837 startade den reguljära ångbåtstrafiken längs Norrlandskusten och fr o m 1841 har Sundsvall en dagstidning. Nu etableras Sundsvall på teaterkartan och besöken av de turnerande sällskapen blir tämligen regelbundna framöver. Teatersäsongen i Sundsvall inföll vid den tiden under sommaren, då ångbåtarna gick och det var lågsäsong för teater söderut. En stor del av de teatertrupper som kom var från Stockholms förortsteatrar. De spelade i Stockholm under vintern och reste om sommaren ute i landet, där det var mera efterfrågan på teater vid den tiden på året. På 1840-talet var Sundsvall ännu en relativt liten och perifer stad dit landets främsta teatersällskap sällan hittade, och under vintern fick man hålla till godo med vad lokala amatörteatersällskap presterade. Det kunde dröja till långt fram i maj innan båttrafiken kom igång och isoleringen bröts. Från 1840 har teatertrupper regelbundet besökt Sundsvall. Lars Erik Elfforss och hans änka Thérèse Elfforss kom med tiden att bli stora namn inom den turnerande teatern. Annons i Allvar & Skämt 1 sept Annons i Norrländska Korrespondenten den 13 juli 1853 för Preciosa med musik av C M von Weber. Från det gästspelet fanns länge en affisch bevarad. Innan gamla teatern byggdes var Casino en av de lokaler som användes. 8
9 De första teaterlokalerna I Sundsvall fanns kring 1840, då teaterlivet kom igång, flera olika samlingslokaler. Lokalpressens annonser anger ofta Brunnssalongen, eller apoteket Gripens brunnssalong i apoteksträdgården som plats för teaterföreställningarna. En annan lokal var den s k Iskällaren väster om kyrkan en tidigare iskällare, byggd någon gång på 1820-talet, som senare kom att användas till restaurang och teater. Rådhuset användes också i någon mån för teaterliknande aktiviteter, liksom ibland de enskilda hemmen. Iskällaren ansågs vara tämligen undermålig, den ovan nämnde I F Smitt t ex föredrog Brunnssalongen. Under 1840-talet uppförde källarmästaren Enqvist sitt nöjestempel Casino vid hamnplanen. Dit flyttade nu det mesta av Sundsvalls nöjesliv, även teaterföreställningarna. Från föreställningen av Webers "Preciosa" på Casino den 15 juli 1853 fanns ännu 1941 en teateraffisch bevarad, som troligen då var den äldsta från Sundsvall. Teatern i kyrkbacken Sundsvalls gamla teater, fasadskiss. Sundsvall var jämfört med andra norrländska städer relativt tidigt ute med att bygga ett särskilt teaterhus. Den gamla Iskällaren strax väster om kyrkan inköptes 1849 för att byggas om till teater. Det drog ut på tiden och någon ombygg-nad blev det inte. I stället uppfördes en nybygg-nad på samma plats som den gamla Iskällaren, och annandag jul 1857 invigdes "Teatern i Kyrk-backen", Sundsvalls första teaterbyggnad, med en föreställning av C J L Zetterholms sällskap. Teatern från 1857 bestod ursprungligen endast av en rektangulär central volym med läktare i öster, men ansågs för sin tid vara modern och välplanerad, även om dess yttre var tämligen anspråkslöst. Salongen var inredd som på en modern teater vid den tiden med "parquette" närmast scenen och bakom den "amfiteater" med både sittoch ståplatser. En "rad" med sittplatser fanns ovanför och bakom den ett "galleri" med ståplatser. Teatern fick nu högre status, den hade upphöjts från underhållning till konst. År 1868 installeras gasljus och 1869 ventilation från början hade det varit väldigt hett i en fullsatt salong. Omkring 1880 byggs teatern ut mot öster och väster och vintern får den bl a värmeanläggning, så att man kan spela även under vinterhalvåret. Teatern var dock byggd i trä och blev liksom det mesta av trästaden lågornas rov i stadsbranden Nedanför kyrkan, vid Storgatan, låg Sundsvalls gamla teater. Foto från 1880-talet av F W Hellberg. Byggnaden mitt i bilden är teatern. 9
10 De resande teatersällskapen August Blanches pjäs "Ett resande teatersällskap" från 1848 har för många blivit sinnebilden för svensk landsortsteater under 1800-talet. Blanche var den mest framgångsrika av 1800-talets svenska dramatiker och hans pjäser var tacksamma att spela och uppskattade av publiken, även om han för eftervärlden knappast framstår som någon mer betydande författare. Ett annat populärt stycke var F A Dahlgrens Värmlänningarna, som gavs i Sundsvall 18 gånger av tio olika sällskap under åren Det fanns tre olika slag av teatersällskap som spelade i landsorten. I början dominerade de rena turnésällskapen. Från 1850-talets mitt uppträdde allt oftare ensembler som hade sina hemmascener i Stockholm, dit de återvände mellan turnéerna. Det rådde viss konkurrens mellan dessa båda grupper. Därutöver fanns tillfälligt sammansatta sällskap av sommarlediga artister från Stockholms fasta scener, både skådespelare, musiker, dansare och sångare. En sådan trupp besökte Sundsvall 1844 och framträdde i Brunnssalongen. Några decennier senare, den 8 juli 1871, gav ett liknande sällskap från Kungliga teatern Kärleksdrycken av Donizetti på Sundsvalls gamla teater. Från den senare föreställningen finns en affisch bevarad i Kungliga Bibliotekets samlingar, den äldsta de har från Sundsvall. Sundsvall får allt fler teaterbesök, år 1875 gavs närmare 120 föreställningar av fem olika sällskap. Teatersäsongen varar nu hela året runt. Den ovan nämnda Isak Fredrik Smitts trupp, som besökte Sundsvall många gånger, hörde till de rena turnésällskapen. Det gjorde även det Elfforsska sällskapet, som räknades som ett av landsortens främsta med hög kvalitet på såväl skådespelare som repertoar. De återkom flera gånger till Sundsvall. Vid ett av tillfällena, i augusti 1877, drabbades de av en brand i kvarteren kring teatern, men teaterbyggnaden klarade sig den gången. Stora världen kommer till Sundsvall På samma sätt som den expanderande landsortspressen blev en viktig nyhetsförmedlare från 1840-talet, blev besöken av de kringresande teatersällskapen förmedlare av den nya tidens smak och tankevärld. De pjäser man kunde se i Sundsvall hade tidigare spelats på ett flertal platser över hela landet och ofta även i Stockholm eller till och med i Europas huvudstäder. Fram till mitten av seklet hade pjäser från det tyska språkområdet dominerat, bland annat Kotzebues omåttligt populära romantiska dramer. När teatern kommer till Sundsvall är det först dramatiseringar av tidens kända romaner som ges, såsom Victor Hugos Ringaren i Nôtre-Dame, Charlotte Brontës Jane Eyre m fl. En stor del av repertoaren hämtades också från Frankrike. Med Offenbach-operetterna kom en ny och respektlös inställning till kulturen och historien, som chockerade många. Men det framfördes offentligt och spreds snabbt. År 1858 skrevs Orfeus i underjorden, på Djurgårdsteatern i Stockholm gavs den 1860 och redan sommaren 1861 framförde Elfforss och Gilles sällskap den i Sundsvall! På scenen var Sundsvall och Paris grannstäder! Redan sommaren 1861 gav Elfforss & Gille operetten på modet, Offenbachs Orpheus i Underjorden uruppförd i Paris 1858 på Sundsvalls gamla teater. Annons i Nya Norrländska Korrespondenten den 26 juni
11 August Lindberg Den 28 september 1877 spelades Hamlet för första gången i Sundsvall. Thérèse Elffors' teatersällskap hade nyligen gett detta klassiska skådespel i Helsing-fors med August Lindberg i huvudrollen. Sverige-premiären skedde i Sundsvall på den gamla teatern. Det blev också August Lindbergs genombrott som skådespelare. August Lindberg, som kom att bli en förgrundsgestalt inom den svenska teatern, hade under en studieresa utomlands upplevt Hamlet i en helt annan tolkning än den gängse i Sverige. Nu framträdde han i Sundsvall med sin version av Hamlet, som bröt helt med romantiken och i stället för det obeslutsamt grubblande draget tog fram det trotsiga och djärva. En formlig Hamletfeber bröt ut, som följdes av ett nästan två år långt triumftåg i landsorten med Hamlet. Men inte i Stockholm... Där motsatte man sig i det längsta den nya, mer realistiska tolkningen. Stockholmsteatrarna hade utvecklats ur en annan tradition än landsortsensemblerna genom att det ända till 1842 rått ett kungligt teatermonopol i huvudstaden, som hindrade privatteatrarna från att konkurrera med de statliga. August Lindberg bildade sedermera ett eget teatersällskap, som likaledes blev ett av de mest ansedda. Det var hans ensemble som med en festföreställning av Frans Hedbergs pjäs "Bröllopet på Ulfåsa" invigde Sundsvalls nya teater vid Esplanaden den 29 september Den 28 september 1877 framfördes Hamlet för första gången i Sundsvall (den avsedda premiären den 26 blev inställd). Huvudrollen spelades av August Lindberg, som därmed fick sitt definitiva genombrott som skådespelare. Annons i Sundsvalls Tidning Rullans sommarteater I Badhusparken vid den 1853 uppförda Vattenkuranstalten norr om Selångersån, uppfördes en liten scen intill det sommarvärdshus som öppnats 1870 och som kom att kallas Rullan. Anläggningen kompletterades 1877 med en åttakantig teaterbyggnad, Rullans sommarteater. Den kom under de närmaste decennierna att användas flitigt till teaterföreställningar vid sidan av stadsteatern i kyrkbacken. Rullans teater rymde många och här kunde en stor del av sundsvallsborna möta tidens främsta artister. Efter stadsbranden 1888 och fram till den nya teaterns invigning 1894 var Rullan stadens enda teaterbyggnad. Den första tiden efter branden måste byggnaden användas till att inkvartera husvilla, så det dröjde nästan ett år innan det åter spelades teater i Sundsvall, eftersom Rullans teater endast kunde användas på sommaren. Våren 1889 återupptogs äntligen teaterverksamheten. Frithiof Carlbergs operettsällskap inledde säsongen med Lilla Helgonet med operettstjärnan Elisabeth Hjortberg som gästartist. Teatern gjorde ofta speluppehåll även under sommarens hetaste tid. Det var många aktiviteter som pågick samtidigt vid Rullan. Där fanns både restaurang med varieté och musikunderhållning ute i parken, cirkus mm. Teaterbyggnaden hade endast tunna brädväggar, sorlet utifrån hördes igenom. Lokalen var dessutom av en enklare och folkligare karaktär. Där tog folk med sig sina hundar in, vilka störde föreställningarna med sitt skällande och ylande. Längre österut på Norrmalm låg den andra sommarrestaurangen, Tivoli, som ansågs hålla högre klass. Där fanns dock bara en enkel varietéscen. Ibland spelades ändå teater där, fast förhållandena inte var så mycket bättre än vid Rullan. 11
12 Sundsvall behövde en ny teater med det snaraste. När den nya teatern vid Esplanaden invigts 1894, vaknade teaterintresset på nytt. Sundsvall blev åter en stor teaterstad som fick besök av alla de främsta turnerande sällskapen. Man hade en riktig teaterscen igen! Teaterverksamheten vid Rullan upphörde. Rullans teater revs Rullans teater var en åttakantig byggnad i Badhusparken norr om Selångersån, ungefär vid bortre änden av nuvarande Idrottsparken. Under de expan-siva åren kring sundsvallsbranden 1888 var det en livlig teaterverksamhet vid Rullan. Foto Peter Wide. Teaterlivet i Sundsvall i slutet av 1800-talet Under Sundsvalls glansdagar i slutet av 1800-talet blomstrade nöjeslivet och teatern intog där en framträdande plats. Inom teatern hade en genomgripande utveckling skett, där regissören allt mer framträtt som den konstnärlige ledaren talets formaliserade spel hade ersatts med ett realistiskt agerande med äkta känslor. Nya dramatiker träder fram, Strindberg introduceras redan på Rullans teater 1893 med Fadren. Två år senare ges samma pjäs på den nya teatern. Kring sekelskiftet 1900 var teaterutbudet stort i Sundsvall. Sundsvallsteatern intog då en central plats i svensk landsortsteater. Man spelade ibland både Strindberg och Ibsen, Shaw, Goethe m fl under ett och samma år, varvat med folkligare skådespel. Sundsvall hade även sin egen dramaförfattare, Frida Steenhoff, gift med den socialt engagerade stadsläkaren i Sundsvall, Gotthilf Steenhoff. Frida Steenhoffs pjäser var radikala och uppseendeväckande, författarinnan var känd som feminist och till och med en tidig förespråkare för fri kärlek. Hennes pjäser, såsom Lejonets unge, som hade premiär i Sundsvall 1897, och Sin nästas hustru som gavs följande år, blev dock framgångsrika och spelades länge, såväl på hemmascenen som i andra landsortsstäder. Strindberg spelades i Sundsvall första gången År 1895 framförs Fadren på den nya teatern. Affisch för föreställningen den 25 januari. 12
13 Teaterbyggnaden tar form 1800-talsteatern utvecklas Såväl teatersalongen som scenen med dess dekor och kulissystem har i stort sett tagit form under barocken. Från början var teatern inrymd i en befintlig byggnad men i Italien började man under 1600-talet uppföra särskilda hus för opera. Under 1700-talet fick de flesta större städer i Europa teaterbyggnader. Dessa skilde sig till det yttre inte nämnvärt från andra hus utan var liksom de rektangulära med huvudentrén mitt på långsidan. Där pressades teaterns scen och salong in, någon symmetri eller regelbundenhet i planen brydde man sig inte om. Så byggdes Drottningholmsteatern i Sverige och så byggdes Sundsvalls gamla teater. Det var först med Gottfried Sempers Hovteater i Dresden som man frångick konvenansen och i stället lät teatersalongen och scenrummet bli den kärna som bestämde byggnadens yttre form. Semper utgick från symmetri i plan i stället och fördelade övriga utrymmen systematiskt kring scen och salong. Huvudentrén lades följaktligen i mittaxeln och resultatet blev entré från kortsidan! I Dresden lät man dessutom den sidan följa salongens rundning så att byggnaden därifrån sett liknar ett pantheon. Från kortsidan sett är byggnaden sålunda symmetrisk men från långsidan är den osymmetrisk! Ett nytt sätt att rita hus var härmed infört där man utgick från planen i stället för från fasaden. Söderhamns teater, byggd efter den nya modellen från Dresden. Arkitekt var J E Stenberg. Foto Anders Stjernberg. Förebilder till Sundsvalls Teater Vid 1890-talets början fanns det teatrar i de flesta städer i Sverige. I Gävle hade man redan 1785 uppfört ett teaterhus, även kallat "operahus", vilket 1840 ersattes med ett nytt, som brann ner i stadsbranden Nu hade man byggt en ännu modernare teater som invigts I Stockholm invigdes den nya Operan 1891, men ända sedan 1782 hade det funnits ett operahus på samma plats. Efter 1842, då det kungliga teatermonopolet avskaffades i huvudstaden, byggdes det ett flertal teatrar i Stockholm. Ute i Europa fanns det vid sidan om den ovannämnda Hovteatern i Dresden, många berömda teatrar, i Lyon, Bordeaux, Wien,... och Stora Teatern i Göteborg från 1859 var mycket tidig med att tillämpa det senaste inom teaterbyggnadskonsten. Därefter hade nu senast även den nya Parisoperan byggts åren Den traditionella formen på teatersalongen hade varit ett klockformat rum, utvecklat i Italien på 1600-talet. Stora Teatern i Bordeaux, uppförd , gav åskådarrummet en ny form. Barocken hade vid den tiden gett vika för nyklassicismen som byggnadsstil. Nyklassicismens ideala form var cirkeln. Stora Teatern i Bordeaux införde den cirkelrunda teatersalongen som kom att bli stilbildande för 1800-talsteatrarna. 13
14 Ovan taket i Sundsvalls teater. Cirkelplafonden med de nio muserna framhäver salongens runda form. Foto Anna Porsmyr. Del av prosceniet på Sundsvalls teater. Prosceniet, som ursprungligen var det rum där skådespelarna agerade, hade nu omvandlats till att bli endast en smal ram kring scenen. Sedan först gasljuset och sedan det elektriska ljuset införts, gjordes dekoren mindre svulstig och mer detaljrik det gick att urskilja smådetaljer! Foto Per-Åke Sundholm. Proscenium och dekor Under romantiken i början på 1800-talet strävade teatern efter verklighetsillusion. Skådespelarna hörde till scenrummet, som befann sig i en annan tid än åskådarrummet. Prosceniet, som band ihop scenrummet med åskådarrummet, motverkade den effekten. Men scentekniskt för att höras och synas var det praktiskt, särskilt för talteatern. När lysgasen infördes i början på 1800-talet eller i Sverige kring 1850 utvecklades spelstilen och dekoren i mer realistisk riktning med större detaljrikedom. Det gick att se detaljerna! Nu kunde man förverkliga sina idéer även i spelet och låta skådespelarna gå in i scenbilden. Prosceniet förlorar därmed sin funktion. På de flesta teatrar dras nu scengolvet tillbaka så att det slutar vid prosceniets bakkant, och på en del teatrar byggs även själva prosceniet om. Det blir nu ytterst grunt på de nya teatrar som byggs, en inramning som ibland inte är mycket mer än en skiva. Några åskådarloger i prosceniet blir det inte längre frågan om, och dekoren i denna ram tonas ner. I gengäld blev salongens dekor mera påkostad, nu när det gick att urskilja den. Salongens cirkelrunda form framhävdes av takets runda dekorerade plafond. De nio muserna, som i antik mytologi var sångens, musikens och poesins gudinnor, kom här att bli det vanligaste motivet. Deras attribut, de tragiska och komiska maskerna samt musikinstrumenten lyra, dubbelflöjt och tamburin, har blivit stående motiv i teaterdekorer. 14
15 Parisoperan Charles Garniers opera i Paris från 1863 är överdådig i såväl storlek som utsmyckning. Före elektricitetens tid, och i synnerhet under den period på 1800-talet då man använde gasljus, var teater en synnerligen brandfarlig verksamhet. Trappor och kommunikationsutrymmen var dessutom oftast trånga och snåriga, och ett flertal brandkatastofer inträffade på stora teatrar i Europa, med hundratals personer innebrända. Man tvingas ta tag i brandskyddsfrågorna och framför allt införa ett mer genomtänkt kommunikationssystem med snabba och väl tilltagna utrymningsvägar. De tidiga teatrarna saknade foajéer. Det var själva teatersalongen som var sällskapsrummet där man träffades och pratade. Servering i pauserna ordnades dock alltid, i teaterns källare eller i angränsande byggnader. På Parisoperan har sällskapsutrymmena flyttat ut från salongen och blivit till foajéer och trapphallar, som upptar nära nog halva byggnaden. Dessa var på samma gång avsedda som effektiva utrymningsvägar vid brandfara, och det centrala trapphuset är mycket rymligt och överskådligt. Ur brandskyddssynpunkt visade det sig ändå inte fungera, varför det ej fick efterföljd. När det gäller exteriören hade de flesta teatrar dittills samlat scenhus, salong och foajéer under ett och samma tak. På Parisoperan har de tre byggnadsdelarna fått var sitt tak, med olika form, varav scenhusets är det högsta. Så kom också den nya teatern i Gävle att göras, och sedan även Sundsvalls teater. Sundsvalls teater från nordväst. Liksom i Gävle har man här låtit scenhusets tak skjuta upp ovanför resten av byggnaden, efter modell från Parisoperan. Foto kring sekelskiftet Sundsvall bygger en teater 1894 års teater byggs Sundsvall stod utan en riktig teater efter stadsbranden I flera års tid fick man klara sig med Rullans sommarteater, som vid den här tiden var helt otidsenlig och i dåligt skick. När stadshuset blivit återuppfört höll man ofta till där vintertid men där saknades en riktig teaterscen. Frågan om en ny teater drevs främst av stadens välbeställda borgerlighet, kommunernas verksamhet hade ännu inte utsträckts till kulturområdet. Landsortsteatrarna var under 1800-talet vanligen privatägda. Sundsvalls gamla teater hade haft ett bolag som ägare, och 1892 bildas ett nytt, Sundsvalls Teater Aktiebolag, för att bygga den nya teatern. Styrelsens första uppgift blir att välja tomt. 15
16 Sundsvalls teater. Byggd efter ritningar av J E Stenberg. Foto Harald Gamrell. Den gamla teatern hade legat i hantverkarkvarteren väster om kyrkan. Nu ville man ha ett mera centralt läge. Teater hade blivit finkultur och teatrarna hörde numera till städernas monumentalbyggnader. Stadsfullmäktige erbjuder kv Hedern gratis men teaterbolaget vill hellre ha den lediga tomten i hörnet av Esplanaden och Köpmangatan, i kv Kassören. För den måste man betala tomtören till kommunen, men man väljer den ändå och lyckas få en angränsande tomtdel gratis av Utskänkningsbolaget. Läget vid stadens paradgata var därmed ordnat. Nästa steg blev byggnaden. Sundsvall måste få en teater som uppfyllde alla tidens förväntningar i såväl tekniskt som estetiskt avseende. Teaterbolaget kontaktade stockholmsarkitekten Johan Erik Stenberg, sannolikt samme Stenberg som ritat Söderhamns teater ett decennium tidigare. Sundsvall ska nu få en ståtlig teater. Bygget påbörjas Den 29 september 1894 invigs Sundsvalls Teater med en festföreställning av Frans Hedbergs pjäs "Bröllopet på Ulfåsa", framförd av August Lindbergs teatersällskap.vid invigningen lystes salongen upp av inte mindre än 101 glödlampor. Sundsvalls Teater var en av de första i landet som fick elektriskt ljus. Man slapp därmed det gamla eldfarliga och osande gasljuset, som orsakat så många förödande teaterbränder utomlands. Affisch för det populära skådespelet Bröllopet på Ulfåsa, som August Lindbergs teatersällskap gav ett flertal gånger i samband med teaterns invigning Foto Per-Åke Sundholm. 16
17 Byggnadens exteriör Till det yttre uppvisar Sundsvalls Teater stora likheter med teatern i Söderhamn. Båda är typiska exempel på medelstora svenska landsortsteatrar från 1800-talet. Byggnaderna är tämligen höga och djupa och har entré från kortsidan. Förebilden hittar man redan i Växjö teater från 1849, som under lång tid kom att stå modell för de svenska landsortsteatrarna. Där tog även huvudfasaden den form som sedan kom att tillämpas på ett stort antal teatrar under 1800-talet. Entréfasaden utformades med tre portar och ovanför dem tre höga rundbågade fönster. Där låg publikfoajén. De tre fönstren inramas av kolonner som binds samman upptill med ett entablement som en grekisk tempelfasad. För vad kan vara mer naturligt som entré till Thalias tempel teatern har ju sitt ursprung i den grekiska antiken! I senare teaterbyggnader som Söderhamns och Sundsvalls, är byggnadskropparna uppdelade i tre separata delar, för foajéer, salong respektive scenhus. I Sundsvall har man löpt linan ut och liksom i Gävle även gett de olika delarna var sitt tak efter modell från Parisoperan. I Gävle fick den nya teaterns tak till och med en slående likhet med Parisoperans! Sundsvallsteatern är inte lika stor och påkostad, men man är vid den tiden något djärvare med att tydligt markera det höga scenhustaket, vilket fick ett dekorativt gavelfönster. Som fasadmaterial för landsortens teaterbyggnader förblev den ljusa putsen länge vanligast och blir det som används även i Sundsvalls teater. Trapporna till första raden och till foajén anslöt ursprungligen direkt innanför portarna. Det byggdes om då garderob inrättades under salongen. Byggnadens disposition Sundsvalls teater följer mönstret som sedan 1840-talet blivit standard när det gäller dispositionen av de olika utrymmena i en teaterbyggnad. Rakt fram från huvudentrén ligger salongen och därefter scenen. Till första raden kom man ursprungligen genom att i vestibulen vika av åt höger eller vänster uppför trapporna. På nästa våning låg teaterfoajén ovanför entréhallen med ett stort rum i mitten och ett mindre rum åt gatan på var sida om det. Det schemat följde redan Växjö teater från Det större rummet i Sundsvallsteatern var ursprungligen herrum och de båda mindre damrum. Dessa tre rum används idag som teatercafé. Andra raden hade från början egen ingång och egen foajé. Salongen i Sundsvalls teater följer nyklassicismens modell och är inskriven i en cirkel. Den består av parkett och två rader och hade ursprungligen 493 sittplatser. Den cirkelrunda plafonden, teatersalongens plana takyta med dess karaktäristiska dekormålning, framhäver salongens form men är även en effektiv ljudreflektor till raderna. Salongen i Sundsvalls teater. Både rumsformen och färgskalan är typiska för de svenska 1800-talsteatrarna. Väggar och stolar är djupröda, räckesfronter vita med gulddekorer. Taket har en plafondmålning som lyfter fram salongens cirkelrunda form. Foto Per-Åke Sundholm. 17
18 Scenen ansågs på sin tid vara den modernaste norr om Gävle med sitt höga scenhus och djupa scenrum. Kring scenen fanns så mycket klädloger och förråd som var brukligt på 1800-talet, men Sundsvalls teater byggdes enbart för gästande teatersällskap och så mycket ytterligare biutrymmen i scenhuset fanns inte. Prosceniet är i likhet med andra samtida svenska teatrar utformat som en tunn ram och framför scenen finns ett orkesterdike. En teater på 1800-talet byggdes vanligen för både opera och talteater. Interiörer och dekorer Sundsvalls teater fick en påkostad inredning. Salongen gick i rött och vitt med gulddekorer. Den färgställningen hade ända sedan talet blivit standard i svenska landsortsteatrar. Till dekor-måleriet, i synnerhet till salongens stora plafondmålning med de nio muserna, anlitades Carl Grabows ateljé i Stockholm. Muserna återgavs här i form av en krans med tio rundlar där var och en av dem, plus deras anförare Apollon, presenteras med namn. Ridån och en uppsättning fondmålningar beställdes av dekorationsmålaren vid Operan, Christian Jansson. Salongen gick i rött och vitt med gulddekorer. Taket var särskilt påkostat. Idag är den ursprungliga färgsättningen återställd. Sundsvalls teater har en uppsättning originalfonder från 1894, målade av Operans dekorationsmålare Christian Jansson. Här en slottsträdgård som man tänkte sig den då. Foto Per-Åke Sundholm. Salongen skulle upplysas av en stor takkrona i mässing med dekor i kristall. Den blev dock aldrig utförd. I stället hängde man upp en enklare takkrona, "Nordstjärnan" i form av ett träkors med 101 nakna glödlampor. Det elektriska ljuset var ju i sig en nyhet själva glödlamporna användes länge som utsmyckning och denna takkrona ansågs på sin tid effektfull. Till cafeterians stora rum tillverkades dock en mässingstakkrona. Sundsvall hade nu fått ett kulturhus som man kunde vara stolta över, där man kunde ta emot tidens stora artister på ett anständigt sätt och åter bli en stor teaterstad. 18
19 Tidens tand... Underhåll och ombyggnader Tiden går och teatern slits och behöver anpassas till nya behov. Salongen renoverades 1948 och fick nya stolar. Första radens fond utökades samtidigt genom att väggen mot korridoren slogs ut och salongen förlängdes till foajén. Vid något tillfälle ändrades färgsättningen på väggarna i salongen från röd till grön men stolarna förblev röda. Foajén fick gröna stolar, troligen samtidigt, medan väggarna där blev röda. Sundsvalls Teater AB, som ägde fastigheten sedan starten 1892, gick i konkurs strax efter ombyggnaden Byggnadens underhåll var redan då eftersatt. År 1951 köpte kommunen fastigheten. Teaterverksamheten fortsatte dock oavbrutet. Sundsvall var en stor teaterstad och teatern var i bruk nästan oavbrutet trots alla ombyggnader och renoveringar. Under till 1950-talen var den Alnöfödda hovsångerskan Hjördis Schymberg ofta sedd på teaterns scen. Scenbild ur operan Manon av Massenet med henne i huvudrollen. Sundsvalls teater var uppskattad av teaterfolk och av allmänheten, och till Riksteaterns och teaterföreningens 25-årsjubileum 1958 gjordes åter en upprustning, då bland annat fasaderna omputsades. Teatern användes flitigt och ansågs hålla god standard. I foajéns södra rum inreddes så småningom ett kök. Det skedde senast 1974, men någon form av servering har sannolikt förekommit redan från början. När frågan om att inrätta en stadsteater i Sundsvall kom upp vid mitten av 1960-talet, krävdes en upprustning och anpassning av teaterbyggnaden. Det behövdes framför allt verkstäder, loger och kansliutrymmen för den fasta ensemblen, teatern hade ju endast planerats för gästande sällskap. Dessutom behövde garderobsfrågan lösas. I tidningsreferaten från invigningen 1894 står visserligen att garderob fanns för alla, men något garderobsutrymme fanns ej, endast numrerade krokar längs korridorernas väggar. Det måste nu ordnas mera effektivt. Det var en omfattande ombyggnad och upprustning som erfordrades. När Hudiksvalls teater i början av talet hade renoverats, hade de fått 80 % statsbidrag sedan Riksantikvarieämbetet förklarat teatern som byggnadsminne. Man försöker göra detsamma i Sundsvall. En konservator från Riksantikvarieämbetet undersöker ett antal provytor och finner att i synnerhet salongen och cafeterian varit rikt dekorerade. Ombyggnaden var dock redan projekterad. Man hade beslutat att inrätta en garderob under salongen, en halvtrappa ner från entrén. I entrén förde detta med sig ett betydande ingrepp genom att det skar av trapporna till våningarna ovanför. Under salongen revs det ursprungliga träbjälklaget 1974 och man göt ett nytt betongbjälklag i stället. I detta skede struntade man i byggnadens kulturhistoriska värde och underlät även att doku-mentera med foton mm hur det såg ut innan. I garderoben och de nya delarna av vestibulen användes nya material och 1970-talets färgsättning. Väggarna vävkläddes och i taket klistrades akustikskivor. Garderobstrappan.Idag har man den 1974 inrättade garderoben rakt fram i entrén. Till raderna och caféet är vägen i gengäld snårig. Foto Per-Åke Sundholm. 19
20 Sundsvalls teater byggnadsminnesförklaras När betongbjälklaget var färdigt fortsatte man med renoveringen och gick igenom salongens olika delar och taket. Färgerna tvättades fram och bättrades på. När man kommit upp till taket fick man en chock. Där upptäcktes allvarlig röta i takkonstruktionen både i salongen och i foajén. Det var bara en tidsfråga innan cafeterians takkrona skulle ha rasat ner! Och de nio muserna i salongens tak var helt utplånade, alla utom en. Endast Melpomene återfanns delvis och kunde restaureras. Underhållet hade varit grovt eftersatt. Man hade troligen haft takläckage ända sedan slutet av 1930-talet. Byggnaden var överhuvud taget i sämre skick än man räknat med och omfattande stomförstärkningar fick göras. Restaureringen fortsatte dock. Salongen har alltjämt kvar sitt originaltak. Till plafondens rundlar gjordes nya målningar på duk av de nio muserna, den som fanns kvar restaurerades. Det påstods att de nya målningarna gjorts efter Karl Grabows originalskisser, men några sådana skisser har man ej funnit utan de nya bilderna är utförda av elever från Konstfack under ledning av konstnär Sune Fogde. Melpomene, den enda av de nio muserna i salongens tak som är original. Foto Per-Åke Sundholm. Salongen återfick sin ursprungliga röda färgsättning efter att länge ha gått i grönt, och nya stolar anskaffades. Dekormåleriet togs fram vartefter och det rika bladguldet bättrades på. Man gick igenom interiörerna och kompletterade dem. Enligt ritningarna till teatern skulle salongen egentligen ha fått en annan takkrona än den man haft. Den inritade mässingskronan var till och med så tydlig på sektionen, att man bestämde sig för att försöka rekonstruera den efter det. Man beställde den för tillverkning nu på 1970-talet, av en av Sveriges sista kvarvarande gelbgjutare och efter ritningar från 1892! Fasaderna målades om och som alltid blev det diskussioner om vad som var "rätt" kulör. I december 1974 förklarades Sundsvalls teater som byggnadsminne. Skyddsföreskrifterna avser byggnadens exteriör samt teatersalongen med tillhörande scen och scenomramning. Sundsvalls Teater återinvigs i mars Den stora takkronan anlände först tre dagar före invigningsdagen! Takkronan i salongen, som tillverkades först på 1970-talet efter ritningar från Foto Per-Åke Sundholm. 20
Gustav iii:s paviljong på Haga
restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott
Läs merSveriges Teaterkung. En kung fick inte mördas
Sveriges Teaterkung Gustav III föddes 1746 och kröntes till Sveriges kung 1772. Med en politisk kupp gjorde han sig själv enväldig. Samtidigt var han starkt influerad av upplysningens idéer om tolerans
Läs merOrdförande har ordet. BRF Gamla teatern 20 år. Det är med stor glädje jag skriver några rader till er i bostadsrättsföreningen.
Ordförande har ordet BRF Gamla teatern 20 år Det är med stor glädje jag skriver några rader till er i bostadsrättsföreningen. En snabb återblick på de gångna 20 åren är att styrelsen genom åren har förvaltat
Läs merHvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap
Hvilan, Haga slott och Beylon tre byggnader med släktskap av Michael Karlsson, Frescati Utbildning Genom palissaden av ekar längs Ulriksdalsvägen skymtar det rosa huset. Vandraren som väljer stigen i kanten
Läs merSAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.
SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar
Läs mer38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS -
38 hemma hos - BYGGA NYTT HUS - - BYGGA NYTT HUS - hemma hos 39 Med passion för husbyggande text maria östlund, Louise josborg Foto pär olsson Jan Eidman vet precis hur han vill ha det. Han har renoverat
Läs merKonsthistoria. Antiken. Rokoko. Impressionismen. Renässansen. Modernismen. Samtidskonst. Expressionismen. Konstakademiernas konst. Medeltiden.
Konsthistoria Av: Emma Gustafsson f.kr 800 500 1300 1500 1700 1770 1800 1870 1900 1960 Antiken Renässansen Rokoko Impressionismen Modernismen Samtidskonst Medeltiden Barock Konstakademiernas konst Expressionismen
Läs merKUNG FÖR EN DAG! Arvid var vår ciceron i Kungliga Biblioteket och han höll ett intressant och innehållsrikt föredrag för oss.
KUNG FÖR EN DAG! Att få åka till Stockholm genom att kliva på bussen vid gamla järnvägsstationen, träffa massor av glada och trevliga pensionärer och ägna dagen åt att vandra genom vårt Kungliga slott
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merJulen Vårt julfirande här i Sverige är en blandning av kristen tro (t.ex. Jesus) och ännu äldre traditioner (t.ex. julklappar). Vi har dessutom lånat
Julen Vårt julfirande här i Sverige är en blandning av kristen tro (t.ex. Jesus) och ännu äldre traditioner (t.ex. julklappar). Vi har dessutom lånat traditioner från andra länder, bl a från Tyskland (t.ex.
Läs merDOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
Läs merAntikens gudar på Haga och i Gamla stan Mästerverk av Gustav III:s chefsdesigner Louis Masreliez.
Antikens gudar på Haga och i Gamla stan Mästerverk av Gustav III:s chefsdesigner Louis Masreliez. Av Ingrid Sjöström Den som har lyckan att besöka Gustav III:s paviljong under sommarsäsongen, då den är
Läs merDet har gått trögt ibland, men alltid framåt
Maria Rönn om 10 år av dans inom Svenska kyrkan Det har gått trögt ibland, men alltid framåt av Eva Ullner Maria Rönn är danspedagog och präst i Svenska kyrkan. Hon har tidigare arbetat som designer, journalist
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER
INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INFÖR TEATERBESÖKET Ska du gå på teater med en grupp barn/unga? Kanske ingår teaterbesöket som en del av ett större temaarbete på skolan? Eller kanske ska ni gå för
Läs merKristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merNågot om hovrättens historia
Något om hovrättens historia Sverige finns numera sex hovrätter. Äldst av dessa är Svea hovrätt, som inrättades år 1614, följd Göta hovrätt i Jönkö- Iping (1634) och Hovrätten över Skåne och Blekinge (1820).
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merDomsagohistorik Gävle tingsrätt
Domsagohistorik Gävle tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Gävle tingsrätt Mellan 1671 och
Läs merFärgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn
Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Virserums sn, Hultsfreds kommun, Småland Richard Edlund Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter maj 2006 KALMAR LÄNS MUSEUM Färgundersökning av väntsalen
Läs merHUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade
Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa
Läs merLångvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén
Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar
Läs merFärglära. Olika sätt att sortera färger. Vilket system är det rätta? Peter Stenlund, Solviks folkhögskola
Färglära Olika sätt att sortera färger Titta dig omkring. Försök att urskilja några färger runt omkring dig. Vilken färg har stolen du sitter på? Vilken färg har golvet eller befinner du dig utomhus? Färgerna
Läs merSläktrummen (rum 312-314)
Långvinds bruk När man studerar de viktiga årtalen i Långvinds historia så påminner det om många andra järnbruk vid Bottenhavet. Det grundades i slutet av 1600-talet. År 1721 kom ryssarna och brände, och
Läs merÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015. Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare)
ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare) Änkans gåva Han satte sig mitt för tempelkistan och såg
Läs merDetaljrik husdröm INREDNING
Detaljrik husdröm Trots att familjen Johnsen-Wanderoy inte flyttade mer än någon kilometer blev skillnaden total. De lämnade 90-talsparhuset för att flytta in i den nybyggda villan, som de själva varit
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merEnkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober
1 Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober Bakgrund Franciskus hör till ett av våra mest uppskattade helgon. Han föddes 1182 i Umbrien i Italien som son till en rik tyghandlare. Som
Läs merGamla bilder på Lau kyrka
Gamla bilder på Lau kyrka Från M. Klintbergs fotosamling. Lau skola och kyrka. Foto: Masse Klintberg 18 aug 1902. Detta är en klassisk bild av Masse Klintberg. Masse har gått ut i rågåkern och tagit denna
Läs merFÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.
FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar
Läs merRelaterat. Artikelbilder. 1 av 3 2010-07-29 09:52 STÖDE (ST)
1 av 3 2010-07-29 09:52 Publicerad 28 juli 2010 STÖDE (ST) Isländsk musik är ett starkt tema i årets kammarmusikvecka i Stöde. Huvudrollen spelas av sopranen Gudrun Ingimars, som sjunger i Stöde för första
Läs merKvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun
Kvalitetsredovisning 2009/2010 Hults förskola Eksjö Kommun 1 Innehållsförteckning: 1. Övergripande information 1.1 Fakta om Hults förskola 1.2 Ansvar för kvalitetsredovisningens innehåll 1.3 Rutiner och
Läs merUteserveringar i Borås Stad
Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering
Läs merEn skärgårdsdröm Ett gammalt sommarställe har efter en totalrenovering fått ett helt nytt uttryck och blivit ett sommarnöje för flera generationer.
En skärgårdsdröm Ett gammalt sommarställe har efter en totalrenovering fått ett helt nytt uttryck och blivit ett sommarnöje för flera generationer. Text Kajsa Ihre foto devis bionaz 086 [xxxxx xxxxxx xxxxx]
Läs mersjälvmålet analysera LÄRARHANDLEDNING
självmålet analysera Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen, och det kan
Läs mer40-årskris helt klart!
40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här
Läs merProjekt samhällsomvandling - Gällivare
Projekt samhällsomvandling - Gällivare 1 Sammanfattning Denna rapports huvudsakliga inriktning är hur vi ska vrida konsekvenserna av samhällsomvandlingen till någonting väldigt positivt för Gällivare och
Läs merDEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen.
DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. text Tomas Eriksson foto Urban Jörén Hela sommaren pågår aktiviteter som lockar allt från leksugna barn
Läs merMARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Läs merMuseum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie
Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merLärarhandledning lågstadiet
Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Läs merTill vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum
Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder
Läs mervärldsarvsgården erik-anders
världsarvsgården erik-anders Copyright: Länsstyrelsen Gävleborg Form: Matador Kommunikation Skribent: Lenita Jansson Herlitz Källtexter: Ingela Broström Foto: Jakob Dahlström, Lars Lööv, Hälsingebilder,
Läs merHögbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009
Tema TID foto: Christina Hoffman Högbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009 Konstnär och projektledare: Berit Ångman Svedjemo Reflex är ett projekt som fokuserar på barns möte med konst. Det är barnens
Läs merResidenset i Östersund din nya företagsadress?
PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs mer(eventuella extra personer i källaren och på vinden) Mursmäckan möter publiken utanför rådhuset.
Rollista Sara, Oscar, Stiftbyggmästaren Casper Seurling Murarmästaren Samuel Handelsman Magnus Tegner Landshövding Mikael Ancarswärd Överintendent C.F. Adelcrantz Kung Gustav III Magistratens sekreterare
Läs merEN LITEN HISTORIK OM JÄRNVÄGSSTATIONERNA I FRYKERUD
EN LITEN HISTORIK OM JÄRNVÄGSSTATIONERNA I FRYKERUD Fagerås vid Nordvästra stambanan Frykåsen vid Fryksdalsbanan Stockholm 2002-11-23 Göran Eriksson 1 JÄRNVÄGSSTATIONEN I FAGERÅS 297 järnvägsstationer
Läs merKapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.
Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också
Läs merLASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.
LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade
Läs merTältprojektet///Östersjöfestivalen
Tältprojektet///Östersjöfestivalen 19 juli Kl.11.00-12.00 Staffan Björklund: Madame Rot - prisvinnande dockteater med säreget uttryck En äkta Morotsmadam av ädlaste rotfruktstam! Och Gammelrot, långtifrån
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merBesöksaviljong i Linnéträdgården, Uppsala
Besöksaviljong i Linnéträdgården, Uppsala Hidemark & Stintzing Arkitekter AB Kortfattad beskrivning av paviljongen i Linnéträdgården 2005 fick vi i uppdrag av Statens Fastighetsverk att rita en permanent
Läs merrestaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.
restaurering 1970-talet Skoklosters slott T. v. Norra längans fönsteröppningar med dekorativt måleri. Från början var det meningen att fasaderna skulle putsas varför det nya teglets avvikande färg och
Läs merpå Galärvarvet och Djurgården. Det skapar friktion, spänning, laddning!
NYBROVIKEN STRANDVÄGEN DJURGÅRDSKANALEN SLOTTET SKANSEN STADSHUSET KASTELLHOLMEN FOTOGRAFISKA FÅFÄNGAN 1:40 000 BERWALD HALLEN DRAMATEN KUNGL. OPERAN NORDISKA MUSEET NATIONAL MUSEUM VASA MUSEET SLOTTET
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Renässansen. Prov. Kontext
Bild 1 Kultur- och idéhistoria Renässansen Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Prov Fredagen den 25 januari har vi prov på Renässansen. Bild 3 Kontext Ca år 1300-1600. Sjöfarten tog över en allt
Läs merStadslifv in real life!
Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats
Läs merBerättarstunden. Termin 4: Bibeltelefonen. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial
Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 4: Bibeltelefonen Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 4 Bibeltelefonen Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion
Läs merSida 1 av 8 Låt dig fångas av Jordens Poeter Haldor Paulsson. Foto: Ninni Andersen. Ninni Andersen. Home Artister Caféet Kontakta oss Link Unit Bilder Film 14 maj Ljud News Jordens Poeter - Läs dagboken!
Läs merBO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5
BO PÅ DAL Vi tror på ett vattennära leverne där de boende kan växa tillsammans med huset. Ett modernt boende som är miljösmart och identitetsskapande för både samhället och de personer som vill leva sitt
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merRiktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun
2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är
Läs merCarina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk.
1 Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk. Carolina Rediviva, 24 maj 2012 Böcker är ens vänner! Det säger alltid min mamma.
Läs merTjänsteskrivelse Samarbetsavtal med teaterförening
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KULTURFÖRVALTNING 2013-02-13 DNR KN 2013.004 ANDERS DAHLGREN SID 1/2 ENHETSCHEF KULTUR 08-587 853 65 ANDERS.DAHLGREN@VALLENTUNA.SE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Samarbetsavtal
Läs merSlutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet
Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet 2010.11.30 Journalnr 2009-5294 VÄGEN, en musikal om Malmköping SAMMANFATTNING De positiva effekter projektet har givit oss är följande, utan inbördes
Läs merRåsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Läs merDet finns självklart en proffsdröm
Nummer 4, November Från Halmstads Energi och Miljö AB Det finns självklart en proffsdröm - Robert Bladh, HK Drott Värmeljus blir till proteser i Thailand Vintertider på våra ÅVC:er Nr. 4 Nov. 2014 Med
Läs merBland det fina flanerande folket på Skövde vattenkuranstalt blandade
BBy 2016.qxp_Billingsbygden 06.0 2016-03-02 22:56 Sida 14 Logen Thor en kulturgärning Av Lars Westh Bland det fina flanerande folket på Skövde vattenkuranstalt blandade sig en vårdag konditorn Oskar Lindblad
Läs merStudio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning
Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",
Läs merLogmöten. 8-26 augusti. Stommen Ornunga. Tomas Sjödin Leif Nordlander Emil Jonzon Britta Hermansson med flera...
Logmöten Stommen Ornunga 8-26 augusti Tomas Sjödin Leif Nordlander med flera... Tomas Sjödin Jag lutar åt Gud 9 augusti Tomas Sjödin är pastor och en av Sveriges mest lästa kristna författare med böcker
Läs merAtt hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan
Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en
Läs merUtvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.
Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt
Läs merARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK
ARKITEKTUR OCH PEDAGOGIK Oktober 2003 Den här skriften har vi tagit fram för att illustrera vår syn på sambandet mellan arkitektur och pedagogik och med detta tillägg vill vi sätta fokus på viktiga aspekter
Läs merByggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus
Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal
Läs merOscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING
Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och
Läs merBjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Bjuröklubbs kapell är beläget på en halvö längst ut i havsbandet
Läs merPedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt
Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Detta pedagogiska material bygger på Västanå Teaters föreställning av Smid medan järnet är varmt som spelas 2014-2015. Materialet syftar
Läs mervärldsarvsgården JON-LARS
världsarvsgården JON-LARS Speciellt är också att det bara finns ett enda bostadshus på gården, men som byggdes i två identiskt lika delar för två bröder. on-lars i Långhed ståtar med den största byggnaden
Läs merNär hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merDen s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk
Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs merCykla på väggen, hoppa på månen Tom Tits Experiment 16 000 kvm med spännande upplevelser
Cykla på väggen, hoppa på månen Tom Tits Experiment 16 000 kvm med spännande upplevelser Tom Tits Experiment är ett av Sveriges mest välbesökta och populära Science Centres. Här finns fler än 600 experiment
Läs merexempelblad skulpturer Norr
exempelblad skulpturer orr norr :2 Kleopatras nål, 1989 sid 66, skulpturguide umeå Sigurd Persson inspirerades av naturens olika former i sitt skapande. Olika växtdelar som löv, knoppar och grässtrån blev
Läs merStugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Läs merDRÖMMEN OM MEDELTIDEN Olaus Petri kyrka: dess skapare deras visioner och förebilder.
DRÖMMEN OM MEDELTIDEN Olaus Petri kyrka: dess skapare deras visioner och förebilder. Porträtt av en kvartett Adolf Kjellström, Axel Herman Hägg, Carl Almqvist och Anton Englund. Fil dr/antikvarie Mia Geijer,
Läs merStina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi
Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet kattegattgymnasiet sannarpsgymnasiet sturegymnasiet samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet passar utmärkt för dig som vill inrikta dig mot att arbeta med
Läs merRapport från resa till Tavastehus, Finland, 2011
Rapport från resa till Tavastehus, Finland, 2011 Söndagen den 7 augusti samlades 53 Frejamedlemmar för resa till Tavastehus i Finland. Resan gick med Lönns buss från Sundsvall vid 9-tiden på morgonen och
Läs merDen sjuttonåriga Siri i I telefon blev en av Ellen Hartmans viktigaste roller. I tre decennier fick
I TELEFON MED ELLEN HARTMAN Foto: Gösta Florman, Sveriges teatermuseum Den sjuttonåriga Siri i I telefon blev en av Ellen Hartmans viktigaste roller. I tre decennier fick hon göra den i alla möjliga sammanhang.
Läs merEtt nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet
Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller
Läs merEXT. GATA UTANFÖR TEATERN. NATT.
EXT. GATA UTANFÖR TEATERN. NATT. Det är midnatt, den 31 december 1938. Kyrkklockor ringer in det nya året, bilar tutar, människor på gatan önskar varandra Gott nytt år. På en balkong mot gatan skålar Francoise
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merFLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merUppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!)
1 Uppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!) Uppgift 2: Plocka påsar Markera en kastplats med en kon, ca 6 jättesteg
Läs merVÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET
RAPPORT 2015:10 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET RAÄ 14, 16, 21 KV ÖRTAGÅRDEN 1:1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON Värmekulvert i Nunneklostret Innehåll
Läs merEn bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag
En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning
Läs mer