Introduktion. Kursmål: 1. Fakta. 2. Analys. 3. Kontext. Vad är litteratur? - ett medium. - Fiktion. - Speciellt språkbruk. Litteraturens syfte?

Transkript

1 Introduktion Kursmål: 1. Fakta 2. Analys 3. Kontext Vad är litteratur? - ett medium - Fiktion - Speciellt språkbruk Litteraturens syfte? Vad är en klassiker? - Kanonbildning - Betydelse för oss - Betydelse för samtiden - Praktiska omständigheter 1

2 Den allra äldsta litteraturen Muntlig berättarkonst: - Myt - Sägen - Saga Poesi Lyrik Epos Prosa Roman Novell Drama De äldsta skriftkulturerna Mesopotamien: Gilgamesheposet (ca 1600 f kr.) Egypten: Dödsboken (ca 1600 f kr.) Indien: Vedalitteraturen (ca f kr.) 2

3 Den grekiska litteraturen Periodindelning: 1. Den förklassiska tiden (-480 fkr) 2. Den klassiska/ attiska tiden ( ) 3. Den Hellenistiska tiden ( fkr) 4. Kejsartiden (30 fkr-500 ekr) EPOS: Illiaden och Odyssén Hjältedikt Mytologisering Formelartat språk Hexameter, stikisk vers 3

4 LYRIK: sång till lyra Lyrik som reciterades: Jamb Elegi Lyrik som sjöngs till ackompanjemang: Individuallyrik Körlyrik DRAMATIK: handling, tragedi och komedi Tragedi Lyckligt- Olyckligt Det höga Myt Komedi Olyckligt- Lyckligt Det låga Realism Den grekiska teatern 4

5 Tragedi Aiskylos Sofokles Euripides Komedi Aristofanes Menander ÖVRIG DIKTNING Lärodikt 5

6 Fabel Idyll Romersk litteratur Den grekiska litteraturens betydelse Den didaktiska och pragmatiska litteratursynen Periodindelning: 1. Den äldsta romerska litteraturen (ca fkr) 2. Ciceroniska perioden ( fkr) 3. Guldåldern (43 fkr 14 ekr) 4. Silveråldern, ( ekr) 5. Senare kejsarperioden ( ekr) EPIK Vergilius: Aeneiden 6

7 LYRIK Kärlekselegi Lärodikter Satir DRAMATIK Teaterskådespelets försvinnande Tragedi Seneca: Medea Komedi Plautus Terentius 7

8 PROSA Petronicus: Satyricon Historieskrivning Tacitus: Germania Kejsarbiografier (ligger nära historia). Den bibliska litteraturen Gamla testamentet Moseböckerna Nya testamentet: den yngre kristna litteraturen Hieronymus (död 420) Versio Vulgata Augustinus ( ) Om Gudsstaten 8

9 Medeltiden Begreppet Medeltid Det bibliska, det folkliga och det latinska Periodindelning: 1. Tidig medeltid ( ) 2. Högmedeltid ( ) 3. Senmedeltid ( ) EPIK Forngermansk/fornnordisk epik Beowulfkvädet Fornnordisk diktning, den isländska traditionen Den äldre poetiska Eddan: Voluspà Hávámal Den yngre (Snorre Sturlason) Edda 9

10 Den isländska epiken skaldedikt episka släktsagor fornaldarsagor Form: stikisk vers (jfr. antika epos) allitterationer =ljudlikhet början av ord, ex. svettiga sotare) assonans = ljudlikhet i andra betonade delar av ord, ex. rider-lider-svider) Kenningar ex. krig= spjutens oväder, svärd= blodsorm. Den franska epiken Chanson de geste, (=sång om hjältedåd) se ex. Rolandssången, Jongleurer, laisses. Roman antique Roman Bretagne 10

11 Romans d aventures Övriga episka genrer Den allegoriska versromanen Dante: Divina Commedia LYRIK Sydfrankrike/Provensal: den höviska lyriken Ballad Alba Italiensk lyrik: Petrarca: petrarkismen DRAMA Teaterskådespelets återskapande Mysteriespelet 11

12 Mirakelspelet PROSA Novellen Boccacio, Decamerone Chaucer (eng.) Canterbury Tales Svensk medeltid Forntid, tiden före 1100 Runskrifterna Medeltiden, Profan, världslig litteratur Den forntida traditionen 12

13 Lagtexterna 2. Kunglig/hövisk litteratur (episk/didaktisk) krönikor knittel (=4 höjningar varje rad) Dessa böcker var på samma gång: Historiska Biografiska Propagandistiska Eufemiavisorna 3. Moralisk/ socialsatirisk, profan litteratur Skämtan om abbotar 4. Religiös litteratur (ung. prosa) Heliga Birgittas Uppenbarelser Ballader: kämpavisor, riddarvisor, legendvisor 13

14 Renässans Renässansbegreppet J. Burkhardt 1860 Die Kultur der Rennaissance Både epok och idé-/estetisk strömning och allmän beteckning Utgår från Italien ( , tre skeden ung-, hög- senrenässans) Återfödelsen av antiken DRAMATIK Det latinska skoldramat Italien Tragedier Commedia dell arte Spanien Comedia 14

15 England The university wits Shakespeare Genrer (efter den indelning som görs av Shakespeares samlade verk): 1. Tragedier 2. Krönikespel/historiska dramer 3. Komedier EPIK Nationalepos Frankrike: Ronsard, La Franciade England: Spenser, the Faerie Queene PROSA Essän 15

16 Pikareskromanen Barock och klassicism Barock Litterär estetisk strömning med många olika namn Att väcka häpnad LYRIK Italien Giambattista Marino Spanien Culteranismo Conceptismo 16

17 Det kristna eposet: John Milton, Paradise Lost Dramatik: Pedro Calderón de la Barca: La vida es sueño (1635) Klassicism Språkpolitik och filosofi DRAMATIK: le grand siècle En regelestetik: Enheterna: en plats, ett dygn, en handling, Qu en un lieu, en un jour, en un seul fait accompli 5 akter Sträng åtskillnad högt-lågt (jfr. Vergilius hjul) Den franskklassiska tragedin: - enkelt scenrum, ingen avancerad dekor - inga övernaturligheter, fr.a. inget övernaturligt, konstlat slut - Inga hemskheter, ex. mord på scen (jfr. Seneca) det passande - Inga körer eller lyriska element - Minsta möjliga antal karaktärer/personer - Hjältarna av kunglig/högadlig börd - Konsekvent form, samma versmått - Tjänarna/de förtrognas betydelse - Monologer 17

18 Pierre Corneille Jean Racine Komedin: Molière (Jean Baptist Poquelin) Det svenska 1600-talet LYRIK Tillfällespoesi Begravningsdikt Bröllopsdikt Övrig tillfällesdikt Vistraditionen: Den profana visan 18

19 Den andliga/religiösa visan: psalmen Georg Stiernhielm: Hercules (1658) Epik: Haquin Spegel Guds Werk och Hwila (1685) Roman: Urban Hiärne Stratonice (1668) Dramatik: Det didaktiska skoldramat Upplysningen Kant: Upplysningen är människans uppbrott mot sin självvalda omyndighet Ett kunskapsprojekt Litteratur som idébärare och samhällskritik PROSA Upplysningstidens roman: civilisationskritik och samhällskritik 19

20 1. Den första romanen: Samuel Richardson Pamela ( ) 2. Reseskildringar/reseromaner 3. Renässans för pikareskromanen LYRIK 1. Moralsatir 2. Klassicistisk lyrik 3. Rokoko 4. Naturbeskrivande lyrik 20

21 DRAMATIK Komedi 1. Karaktärskomedier 2. Det borgerliga tragikomiska dramat Det svenska 1700-talet Frihetstid, , Gustaviansk tid, Litterära händelser : 1. Den moraliska veckoskriften 2. En svensk teater 3. Tankebyggarna C-M Bellman. Den svenska traditionen, burleska visan (jfr tal), socialrealism. Den gustavianska litteraturen 21

22 Romantiken 1. Förromantik, ca (efter en striktare syn på förromantiken) 2. Högromantik, ca Förromantiken Nyckelord: Känsla Individualism Fantasi Natur Historia 22

23 Gotisk skräckroman Sturm und Drang Högromantik: sekelskiftet 1800 Förändringar i synen på litteratur Klassicism (tiden före romantiken) Romantik Diktsyn: mimetisk/pragmatisk Diktsyn: expressiv (jfr. autonom, objektiv) Repertoardikt Verkdikt Genreåtskillnad Genreblandning (se Sturm und Drang dramatik, Schlegel: en progressiv universalpoesi ) Författaren: den skicklige Hantverkaren/ ämbetsmannen Samhällsförbättraren Författaren: Det samhällsfrånvända geniet, bohemen Antik romersk litteratur i fokus, Grekisk litteratur i fokus: Nyklassicismen Referenser: Abrams, M. H The mirror and the lamp : romantic theory and the critical tradition. London. Engdahl, H Den romantiska texten: en essä i nio avsnitt. Stockholm: Bonniers Förlag. 23

24 Friedrich Schlegel: progressiv universalpoesi W. Wordsworth, S. T. Coleridge: Lyrical Ballads Svensk romantik Uppsala: Auroraförbundet Stockholm: Götiska förbundet E. Stagnelius Den romantiska romanen: C.J.L. Almqvist 1800-talets litteratur: en översikt Samhällsförändringar Litteraturens spridning och kommersialisering Kulturella förutsättningar: nya läspraktiker 24

25 Populärlitteraturens framväxt: Romanen: 1800-talets viktigaste genre Blandning av realism och romantik Den nya huvudkaraktären: bildningsromaner Realismen Litteraturen som samhällsdiagnos Den nya författarrollen: samhällsdebattör och vetenskapsman Ett stilideal Yttre och inre realism Honoré de Balzac Den mänskliga komedin (från 1835) En väldig syntes av den mänskliga tillvaron 25

26 En egen miniatyrvärld Några verk: Äktenskapets fysiologi (1829) Scener från privatlivet (1830) Eugenie Grandet (1833) Pappa Goriot (1835) Gustave Flaubert Estetisk realism : formen framför innehållet Madame Bovary (1857) Salammbô (1862) Hjärtats fostran (1869) Charles Dickens Några verk: Pickwickklubbens efterlämnade papper ( ) Oliver Twist ( ) David Copperfield (1849) Senare författarskap: A tale of two cities (1859) Great expectations ( ) William Thackeray Fåfänglighetens marknad ( ) 26

27 Systrarna Brontë: Charlotte, Emily och Anne Mellan romantik och realism Wuthering Heights (1847) Rysk realism ca Den etiska religiösa dimensionen Inga vetenskapliga/teoretiska anspråk på samma sätt som fransk realism Fjodor Dostojevski Brott och straff (1866) Leo Tolstoj Krig och fred ( ) Naturalismen Realism naturalism: en gradskillnad Vetenskaplig motivering, determinism: psykologi, medicin, arv-ras-miljö Undergångstematik 27

28 Det makabra och det osedliga Emile Zola Naturalismens teoretiker, se bl.a. Den experimentella romanen (1880), Naturalism på teatern (1881) Det naturalistiska dramat André Antoine August Strindberg: det naturalistiska sorgespelet Lyrik 1800-tal Théophile Gautier: konst för konstens skull, förordet till Mademoiselle de Maupin (1835), diktsamling Emaljer och kaméer ( ) Charles Baudelaire Ondskans blommor (1857) Symbolismen Jean Moréas (manifest i Le Figaro 1886), Stephane Mallarmé Fortsättning på romantiken: - Symbolen - Sinnesanalogier och sinnlighet - Det lyriska språkets musikalitet fokuseras - Det historiska - Individualism 28

29 Paul Verlaine: Fêtes galantes (1869), Romances sans paroles (1874), Art Poétique (1882) Arthur Rimbaud: Les Illuminations (1886) : Det moderna genombrottet (se dock Olsson och Algulin ) 1. En allmän idéhistorisk strömning 2. Litterär och estetisk strömning det moderna projektet : Georg Brandes efter Hippolyte Taine (se Huvudströmningar i 1800-talets litteratur) De litterära genombrottsmännen : H. Ibsen, B. Björneson, A. Strindberg. Realism och naturalism i nordisk litteratur. Sverige: 80-tal och 90-tal 80-talismen Från idealrealism till fullgången realism O. Levertin, O. Hansson, A-C Leffler, Ernst Ahlgren (V. Benedictsson). 90-talismen Tillbaka till romantiska ideal: nationaltanken, folklivsskildringar Den storsvenska generationen : G. Fröding, V. von Heidenstam, S. Lagerlöf, O. Levertin. 29