Kursplan för kurs på grundnivå

Transkript

1 Kursplan för kurs på grundnivå Samhällsorienterande ämnen med didaktisk inriktning I Social Science with an Educational Perspective I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: UH03ÄL Gäller från: HT 2009 Fastställd: Ändrad: Institution Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot kultur och samhälle Beslut Denna kursplan är fastställd av prefekten för Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap i samråd med studierektor Kursplanen är reviderad Diarienummer SU Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Svenska/Svenska 2B, Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik A. Sökande med fullständigt avgångsbetyg från treårig teoretisk linje med 2 åk engelska, lägst betyg 3, medges dispens från kravet på engelska B Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng SAM1 Samhällsorienterande ämnenas didaktik och VFU 12 SAM2 Samhället och miljön 3 SAM3 Historia 7.5 SAM5 Religionskunskap 7.5 SAM4 Geografi 7.5 SAM6 Samhällskunskap 7.5 Kursens innehåll Delkurs 1: Samhällsorienterande ämnenas didaktik, 12 högskolepoäng, varav 4,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning Part 1: Civics and Education, 7.5 ECTS Delkursen utgör dels en introduktion till inriktningen och dels fungerar det som den röda tråden under hela kursen. Inom detta moment ingår en sammanhängande VFU-del. Delkursen behandlar: - Kärnor i SO-undervisningen - Språk och tänkande i SO-undervisningen. - Begrepp i undervisningen. - SO-ämnen och styrdokumenten. - Berättelsens betydelse i SO-undervisningen - Exempel på innehållsliga dimensioner i momentets olika ämnen: - historia: perspektivbyte och inlevelseförmåga i tid och rum, studera förändring människans problemlösningar och konsekvenser. - geografi: förståelse för problemet att förenkla verkligheten kartstudier, studier av regioner med hjälp av geografiska begrepp som läge, klimat, natur etc. Sidan 1/5

2 - samhällskunskap: individ och samhällsperspektiv och överföring av värderingar - religionskunskap: att gå från det konkreta till det abstrakta; se det yttre och det inre i religiösa urkunder Under den verksamhetsförlagda delen studeras barnens begreppsliga tänkande och studenten ska observera hur undervisning kan organiseras. Studenten skall pröva att själv undervisa i något so-moment. Delkurs 2: Samhället och miljön, 3 högskolepoäng Part 2: Society and sustainable environment, 3 ECTS Långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurser studeras utifrån samhälleliga, beteendevetenskapliga, naturvetenskapliga, ekonomiska och etiska utgångspunkter. Miljöfrågorna diskuteras ur globalt, regionalt och lokalt perspektiv. Synen på miljö och natur under olika tidsepoker studeras. Delkurs 3: Historia, 7,5 högskolepoäng Part 3: History, 7.5 ECTS Under delkursen studeras några av huvudlinjerna i den historiska utvecklingen, främst gällande svensk och nordisk historia. Tyngdpunkten ligger på tiden före industrialismen, kompletterat med några exempel från nutidshistoria. Förmågan att källkritiskt granska och analysera övas parallellt med att grundläggande kunskap i historisk metod och teori studeras. Delkurs 4: Geografi, 7,5 högskolepoäng Part 4: Geography, 7.5 ECTS Under delkursen studeras jordens olika geografiska miljöer, processer som bygger upp och förändrar naturlandskapet, naturresurser, resurskonflikter, resursutnyttjande och miljökonsekvenser, levnadsbetingelser, olika typer av kulturlandskap och deras föränderlighet genom människans verksamhet. Delkurs 5: Religionskunskap, 7,5 högskolepoäng Part 5: Religion, 7.5 ECTS Under delkursen studeras religioners former och uttryckssätt med särskilt fokus på texter och deras tolkning. Nutida religioner och deras inflytande i skilda kulturer granskas. Variationen inom världsreligionerna studeras med hjälp av de kristna huvudkyrkorna och av islam. Inom värderingarnas område studeras etiska ståndpunkter och argumentationslinjer. Delkurs 6: Samhällskunskap, 7,5 högskolepoäng Part 6. Civics, 7.5 ECTS Delkursen "Samhällskunskap" har två huvudteman: demokratibegreppet med en idéhistorisk tillbakablick, och organiseringen av den svenska demokratin och den offentliga makten. I förhållande till det första temat erbjuder kursen en introduktion till olika historiska och samtida demokratimodeller och ideologiska perspektiv. Utifrån denna introduktion fokuserar kursen på hur dessa olika modeller kan problematiseras, jämföras och tillämpas. I förhållande till det andra temat syftar delkursen till att ge studenterna övergripande kunskaper om den offentliga maktens organisering. Här fokuseras den svenska statens uppbyggnad och relationerna mellan EU, stat och kommun. Avslutningsvis syftar kursen till att integrera dessa två huvudteman, och den inledande idéhistoriskt förankrade demokratidiskussionen kommer därför att fungera som en vidare bakgrund till diskussioner och analyser av det svenska politiska systemet. Genom att på detta sätt diskutera den svenska demokratin i ljuset av ideologi- och demokratifrågor, syftar kursen till att öka studenters förmåga att analysera emiriska fenomen utifrån olika teoretiska perspektiv. Konkreta exempel på fenomen som studeras är frågor om kön och etnicitet, och under hela kursen görs även tydliga kopplingar till skola och utbildning. Förväntade studieresultat Delkurs 1 Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att: - identifiera undervisningskärnor i respektive SO-ämne d.v.s. övergripande tankestrukturer och bärande begrepp, - förklara vad ett begrepp är och hur det har skapats och hur vetenskapliga begrepp kan återskapas hos eleverna, - redogöra för hur sagor och berättelser kan användas i SO-undervisning, där det dualistiska tänkandet står i centrum, - ge exempel på hur tänkandet kan synliggöras i undervisningen, - redogöra för vad läraren vill att eleverna ska förstå och konsekvenser för planering av den egna undervisningen. - under VFU-perioden tillämpa förvärvade ämnesteoretiska och ämnesdidaktisk kunskaper och reflektera över gjorda erfarenheter. Sidan 2/5

3 Dekurs 6: Efter genomgången kurs förväntas studenten ha förmåga att: - Redogöra för olika ideologier och demokratiuppfattningar - Redogöra för grunderna i det svenska politiska systemet, exempelvis relationen politik förvaltning, relationerna mellan EU stat och kommun. - Analysera olika demokratirelaterade problem som återfinns på lokal, nationell samt europeisk nivå. - Tillämpa och använda sig av olika ideologier eller demokratiperspektiv vid studiet av samhälleliga fenomen, teman och händelser. Efter genomgången VFU förväntas studenten ha förmåga att - planera och leda undervisningsmoment utifrån styrdokument, relevant ämnesinnehåll och teoretiska perspektiv kring elevens språk, tänkande och begreppsbildning i so-ämnen. - använda olika kommunikativa uttrycksformer (muntliga, skriftliga och digitala) som främjar elevers lärande och kunskapsutveckling i so-ämnen Undervisning Kursen genomförs i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, självstudier, studiebesök och verksamhetsförlagd utbildning. Kursen är indelad i delkurser där ämnesdidaktik och VFU-förberedelser sker på Campus Konradsberg. Kursinnehållet bearbetas och redovisas digitalt i delkursens kurssajt på lärplattformen Mondo. Ämnesstudier under delkurs 2, 3, 4, 5 och 6 sker på Campus Frescati. Delkurs 2 genomförs dessutom i form av caseseminarier, studiebesök och exkursioner. Delkurs 3 genomförs också via museibesök och fördjupningsarbeten. Under delkurs 4 används kartor, flyg- och satellitbilder som informationskällor. Exkursioner genomförs. I delkurs 6 sker undervisning i form av seminarier där närvaro är obligatorisk Uppläggningen av den verksamhetsförlagda delen planeras och följs upp av kurslärare, verksamhetsföreträdare och student och anpassas till det arbete som pågår i verksamheten. Närvaro under VFU är obligatorisk. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina och inlämningsuppgifter samt redovisningar vid seminarierna. Delkurs 6 examineras i form av hemskrivning. Ett av underlagen för examination utgörs av den bedömning av studentens VFU-arbete som lämnats av verksamhetsföreträdare (examinerad lärare) i upprättad VFU-rapport. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker i partnerområdet och närvaro är obligatorisk. Godkänt på VFU-delen krävs för godkänt på kursen. b. Betygsättning på hela kursen samt på delkurserna 1,2,3,4,5 och 6 sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Betyg på kursen sätts genom en sammanvägning av betygen på samtliga delkurser. För att få slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E (G) på samtliga delkurser. För att få A respektive B på kursen krävs A respektive B på två delkurser där delkurs 1 måste vara ett av dem. För de resterande två kurserna krävs C resp G. Betygen C och D ges genom en sammanvägning av delkursbetygen. c. Betygskriterier delas ut vid respektive delkursstart. d. Vid underkännande av prov gäller att studerande som fått betyget Fx eller F har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Vid underkänd VFU har den studerande rätt att göra om sin VFU en gång. Studerande som har fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till prefekten/institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan. Sidan 3/5

4 Övrigt Kursen ingår i studiegång A3 inom lärarprogrammet. Kursen är främst avsedd för studenter som ämnar avlägga lärarexamen om 240 högskolepoäng och riktar sig till studenter som vill arbeta i förskoleklass, grundskolans tidigare år, särskola och specialskola. Kursansvarig institution är Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap som även ansvarar för genomförande och administration. Samverkande institutioner är Historiska institutionen, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Religionshistoriska institutionen och Statsvetenskapliga institutionen. Kurslitteratur Obligatorisk litteratur Delkurs 1: Samhällsorienterande ämnenas didaktik Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2007). Att göra tänkandet synligt. Stockholm: HLS förlag. (251 s). Egan, Kieran (1995). Berätta som en saga. Hässelby: Runa förlag. (130 s). Marton, Ference; Dahlgren, Lars Owe; Svensson, Lennart & Säljö, Roger (2006). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (168 s). Pramling-Samuelsson, Ingrid (1997). Att lära som sexåring : en kunskapsöversikt. Stockholm: Myndigheten för Skolutveckling. (95 s). Smith, Frank (2000): Läsning. Stockholm: Liber. (191 s). Utöver detta tillkommer en antologi om cirka 300 sidor, läroböcker i SO samt aktuella styrdokument. Delkurs 2; Samhället och miljön, 3 högskolepoäng Bydén, S. (ed) (1998): Mark, människa, miljö. Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Göteborg, 3:e upplagan. (174 s.) (sid 1345, och 169 läses) Nordström, A. (2000): Jordens vattenresurser. Vattenvärnet, Stockholm. (93 s.) Nordström, A. (2001): Vattnet och miljön. (ca. 50 s.) Nordström, A. (2001): Luften och miljön. (ca. 50 s.) Nordström, A. (2002): Samhället och miljön. (ca. 30 s.) Stenciler: ca. 50 sidor. Delkurs 3: Historia, 7,5 högskolepoäng Berggren, L. & Greiff, M. (2000): En svensk historia från vikingatid till nutid. (300 s.) Bruchfeld, S. & Levine, P.A. (1998): Om detta må ni berätta. *) (80 s.) Dahlbäck, G. (1987): I medeltidens Stockholm. (190 s.) Gräslund, B. (200x): Perspektiv på vår äldsta historia ett fortbildningsmaterial för historielärare. *) (40 s.) Hadenius, S. (): Riksdagen en svensk historia. *) (30 s.) Sandberg, m.fl. (1999): Epos - historia för gymnasieskolans kurs A + B. *) (300 s.) eller: Graninger, Tägil & Carlsson (): Vägar till nuet - från forntiden till våra dagar. *) (300 s.) Svanberg, I. & Tydén, M. (): I nationalismens bakvatten - om minoritet, etnicitet och rasism. (100 s.) Metodövningar, Stencilkompendium: Material till olika metodövningar i källkritik m.m. *) (60 s.) Valfri litteratur: Egen vald litteratur i samband med projektarbete ca. 200 s.totalt: ca s. *) tillhandahålles på Historiska institutionen Sidan 4/5

5 Delkurs 4; Geografi, 7,5 högskolepoäng Bydén, S. (ed) 1998: Mark, människa, miljö. Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Göteborg, 3:e upplagan. 174s (Sid 13-45, , 169 läses.) Hall, O. 2000: Introduktion till kartografi. Perhans, K-E. (2001): Våra vanligaste stenar i urval. (44 s.) Sveriges Nationalatlas 1996: Sveriges geografi. (176 s.) (läses efter anvisningar) Strömberg, B. (1996): Naturgeografi. Grundkurs 1. (96 s.) (läses efter anvisningar) Yrgård, A. (2001): Väder och klimat. (15 s.) Kartbok. Valfri kartbok (atlas) innehållande även tematiska kartor (klimat, vindar, befolkning, produktion av olika varor etc) Delkurs 5; Religion, 7,5 högskolepoäng Collste, G. (1900): Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur. (120 s.) Eck, D.L. (1996): Darsan: Det gudomliga skådandet. Nora: Nya Doxa. (70 s.) Ekstrand, T. m.fl. (2001): Religionsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (142 s.) Gustafsson, G. (1997): Tro, samfund och samhälle. Örebro: Libris. (246 s.) Hedin, C. (1999): Abrahams barn. Stockholm:Arena.(250 s.) Jacobsen, K. A. (2000): Buddhismen. Oslo: Pax.(242s.) Olivestam, C. E. & Lindholm, S. (1991): Kyrkor och alternativa rörelser. Lund: Gleerups. (280 s.) Delkurs 6: Samhällskunskap, 7,5 högskolepoäng Bäck, Henry och Larsson, Torbjörn, (2006) Den svenska politiken: struktur, processer och resultat. Malmö : Liber. Kapitel 3-7 (ca 200 s) Goldmann, Kjell (2003), Övernationella idéer: EU som ideologiskt projekt. Stockholm : SNS förl. Held, David, (1997), Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. 2:a upplagan, Daidalos. Kapitel 1-4, 7 (från s. 298 och framåt) + lärarens urval om ca 40 sidor. Wendt Höjer, Maria & Åse, Cecilia, (1999), Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori, 2:a upplagan, Academia Adacta. (80 s.) Dahl, Aino och Lundgren, Marcus (2006), Sunt förnuft en fokusstudie om lärares syn på värdegrundsarbete. Kap. 8 i Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis, SOU 2006:40. Ingår som delstudie i Diskrimineringsutredningen. (30 s.) (Laddas ner från MONDO) Skolverket, (2003) Valfrihet och dess effekter inom skolområdet. Skolverkets rapport nr 230. Stockholm. Skolverket 2003, kapitel, 5, 6. (48 s.) (Laddas ner från MONDO) Mats Lundström (1999), Demokrati i skolan. SOU 1999: 93. (63 s) (Laddas ner från MONDO) Rinecker, L och Jorgensen, PS (2002) Källåtergivning, citat och plagiatism. Utdrag ut Rienecker, Lotte & Jorgensen, Peter Stray, (2002), Att skriva en bra uppsats, Stockholm: Liber. (12 s.) Sidan 5/5