DETALJPLAN FÖR FISKARS BRUK

Transkript

1 ERIKSSON ARKKITEHDIT OY ERIARC FORUM Raseborgs stad DETALJPLAN FÖR FISKARS BRUK Anvisningar om byggsättet

2

3 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET TOMT Byggnadens placering på tomten och i terrängen Byggnadstyper BYGGNADERNA Dimensioner och storlekar Farstukvistar Balkonger Tak FASADERNA Komposition Fönster Material och färger GÅRDSPLANERNA DET OFFENTLIGA UTERUMMET... 17

4 (22) 1 ALLMÄNT Dessa anvisningar om byggsättet kompletterar detaljplanekartan för Fiskars Bruk och bestämmelserna i denna. Om byggandet ges därtill bestämmelser i byggnadsordningen. Dessa anvisningar gäller nybyggnader, utvidgningar av befintliga byggnader, vindsbyggande, gårdsplaner samt nya gatu- och torgområden. Anvisningarna gäller den lagkraftvunna detaljplanens - kvartersområden för bostadshus - kvartersområden för servicebyggnader - kvartersområden för allmänna byggnader - kvartersområden för affärs- och kontorsbyggnader - kvartersområden för industri- och lagerbyggnader. Målet är att styra planeringen och genomförandet av byggnaderna och omgivningen så att den önskade arkitektoniska bilden och kvalitetsnivån uppnås och att en trivsam och naturnära boendemiljö skapas. Anvisningarna om byggsättet syftar till att komplettera detaljplanen och dess bestämmelser med hjälp av diagram, fotografier av den byggda miljön och förklarande texter. Dessa anvisningar avser inte reparation av en befintlig byggnad. Trots att den befintliga byggnadens byggnadsplats, våningstal, form, fasader eller annat strider mot detaljplanen, får den det oaktat repareras som sådan. Skyddade byggnader ska underhållas med beaktande av deras värde och vid reparationer ska ursprungligt eller därmed jämförbart material användas i första hand. I kapitel 3 ges anvisningar om hur byggnaden ska placeras på tomten. Frågan illustreras med hjälp av exempel på befintliga miljöer som byggandet ska anpassas till. I kapitel 4 ges anvisningar om storleken på boningshusen och gårdsbyggnaderna samt proportionerna. Kapitel 5 innehåller anvisningar och modeller för planeringen av fasaderna. Med fotografier visas typiska och de mest värdefulla byggnaderna i området, till vilka nya byggnader ska anpassas avseende fasaderna. I detta kapitel finns även färgmallar för byggnadernas fasader. I kapitel 6 ges anvisningar för anläggningen av gårdsplanerna, vegetationen på gårdsplanerna och användningen av olika material. Kapitel 7 omfattar anvisningar för anläggningen av gator och torg. I anvisningarna ingår exempelbilder på byggnader och byggda miljöer även utanför detaljplanområdet i Fiskars tätort. De ställen som bilderna visar kan hittas med hjälp av grundkartan.

5 (22) Detaljplanområdet Fiskars Bruk har avgränsats med en röd linje. 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET Fiskars är en av de fem bruksorterna i Raseborgs stad. I Fiskarsdalen, vid åns båda forsar, har det funnits anrikningsanläggningar för järn och koppar sedan 1600-talet. Området är en internationellt erkänd turistattraktion och ingår i Finlands kulturhistoriska miljöer av riksintresse, nationallandskapet som omfattar bruken i Pojo samt det nationellt värdefulla landskapsområdet Fiskars-Antskog. Brukscentrumet har bevarats som en sällsynt enhetlig miljö ända sedan 1800-talet. Byggnadsbeståndet är exceptionellt representativt och mångsidigt. Det omfattar både produktions- och bostadsbyggnader från olika tidsperioder. Industrikoncentrationerna i Nedre respektive Övre bruket samt bruksgatorna Åkerraden och Fiskarsvägen utgör enhetliga element. I takt med industrins avveckling har området under de senaste årtiondena utvecklats till ett livskraftigt centrum för konst, formgivning och hantverk. Kulturlandskapet inom detaljplanområdet Fiskars Bruk är mycket mångsidigt och imponerande med sina branta sluttningar och frodiga skogar. Förutom de planterade alléerna och parkerna ger ekskogar och hassellundar liv åt landskapet. Vägen som följer åstranden har en central roll i landskapet.

6 (22) Kvarteren i detaljplanområdet i Fiskars Bruk. 3 TOMT 3.1 Byggnadens placering på tomten och i terrängen Byggnaden ska planeras och placeras så att jordmassor förflyttas så lite som möjligt. Byggnaden kan genom överenskommelse placeras på mindre än 4 meters avstånd från tomtens gräns. Byggnadens långsida ska gå i sluttningens riktning om inte annat anges i bestämmelser. Bilplatsen eller en ekonomibyggnad som omfattar en bilplats får inte dominera gatubilden. Bilplatsen eller garaget ska helst placeras längre bort från gatan än bostadsbyggnaden eller en annan ekonomibyggnaden. Infarten till bilplatsen ska dock anordnas genom minsta möjliga förflyttningar av jordmassorna. Bilplatsen bör placeras så att man inte behöver backa ut på gatan. Kvartersområden som angivits med indexnummer 3 Huvudbyggnaden ska placeras så att den dominerar tomten och ekonomibyggnaderna underställs denna. Byggnaden får placeras fritt i förhållande till sluttningens riktning.

7 (22) Två gårdsplaner vid Skomakarbacken. På bilden till vänster smälter ekonomibyggnaden in i den sluttande terrängen och bostadsbyggnaden är därmed det dominerande elementet i gårdsområdet (kvarter 4). Till höger gårdsplanen vid Vilhelmshöjd, där byggnaderna har placerats likvärdigt men huvudbyggnaden är större än ekonomibyggnaderna (kvarter 2). Till vänster en gårdsplan vid Grabbstrand där bostadsbyggnaden har placerats upp än ekonomibyggnaden och därmed dominerar tomten (detaljplan av Kattkärr, kvarter 5). Till höger Sjukhusudden, där ekonomibyggnaderna har placerats längs stränderna (detaljplan av Kattkärr, kvarter 16). Kvarter 24 Den lägre gårdsplanen ska ligga minst 0,5 meter över cykel- och gångbanan som går längs Fiskarsån. Byggnaderna på den norra byggnadsytan i kvarter 24 ska ha ingång från bägge sidorna såsom visas med röda pilar. På byggnadsytan i kvarter 37, kvartersområdet P-8, tillåts i den nedre sluttningen två våningar ovanför marken och i den övre sluttningen ett utrymme under marken. Vägghöjden på delen ovanför marken ska vara ungefär densamma som för Tvätteriet. Den obebyggda delen av tomten ska hållas öppen så att landskapsrummet på åkern bevaras.

8 (22) 3.2 Byggnadstyper Byggrätten för tomten ska fördelas på flera separata byggnadsmassor eller byggnader, om inte annat anges. På tomten ska ekonomibyggnader uppföras förutom huvudbyggnaden. I och med de fristående byggnaderna blir gårdsplanen med sina farleder och platser för utomhusvistelse en del av boendet. Byggnaderna på tomten ska avvika från varandra avseende form, fasaddisponering eller färg, om inte annat anges i bestämmelser. Huvudbyggnaden Varierande storlekar på huvudbyggnaderna är typiskt för byggsättet i Fiskars: enfamiljshusen har traditionellt varit små, medan kasernerna med flera bostäder kan vara mycket massiva. Även våningshöjden varierar. När det gäller anpassningen till byggnadsplatsen är lämpliga proportioner en mer väsentlig egenskap än byggnadens storlek, enligt byggsättet i Fiskars. Exempel på bostadshus som är typiska för Fiskars. Uppe till vänster det långa tjänstemannahuset Parkvillan (kvarter 38). Uppe till höger ett tjänstemannahus med stort stomdjup vid Parkbacken (detaljplan av Fiskars Linjerna, kvarter 43). Nere till vänster arbetarbostäderna Kakola (detaljplan av Fiskars Tallbacka, kvarter 29). Nere till höger en arbetarbostad för en familj vid Skomakarbacken (kvarter 6). Ekonomibyggnaden Ekonomibyggnaden ska vara mer anspråkslös till sin natur än huvudbyggnaden, även om den inte alltid skulle vara mindre till storleken. Ekonomibyggnaden kan omfatta t.ex. bastu med tvätt- och omklädningsrum, garage eller carport, arbets- och hobbylokaler, lager eller en sidobostad. Ekonomibyggnaderna kan vara flera till antalet. Ekonomibyggnaden bör inte följa huvudbyggnadens formspråk och detaljer, utan ha en enklare och väjande karaktär gentemot huvudbyggnaden.

9 (22) Den stora ekonomibyggnaden vid Hasselbacka omfattar täckta bilplatser (kvarter 21). Till höger en liten, avlång ekonomibyggnad vid Disponentbacken (detaljplan av Basarängen, kvarter 14). Till höger en ekonomibyggnad med garage och lager vid Snålbacken (kvarter 33). Till höger en ekonomibyggnad vid Skomakarbacken (kvarter 6). 4 BYGGNADERNA Byggnaderna ska ha en tydlig massdisponering och fasaderna ska ge ett lugnt intryck. Utsmyckningar ska undvikas. 4.1 Dimensioner och storlekar Kvartersområden som angivits med indexnummer 3 Byggnaderna får ha ett stomdjup på högst 11 meter. Grunden får vara ungefär lika bred som lång. Kvartersområden som angivits med indexnummer 2,6 och 5 utom KL- 5 kvartersområde Byggnaden får ha ett stomdjup på högst 9 meter. ATL-8 kvartersområde Byggnaden får ha ett stomdjup på 6 9 meter. AL-8- och KL-5-kvartersområden Byggnaden får ha ett stomdjup på högst 11 meter. Kvartersområden AL-13 och ATL-13 Byggnaden får ha ett stomdjup på högst 10 meter. Ekonomibyggnaden ska vara klart mindre än bostadshuset. Fiskars kiosk (söder om kvarter 32) Tillbyggnaden av Fiskars kiosk ska till formen, materialet och färgsättningen förverkligas på samma sätt som den ursprungliga

10 (22) kioskbyggnaden. En mindre byggnadsmassa rekommenderas mellan den nya och den gamla delen. En höjning av den ursprungliga kioskens sockel rekommenderas. 4.2 Farstukvistar Farstukvistarna är en väsentlig del av dimensioneringen av byggnadsmassan. Nedan visars olika typer av farstukvistar i Fiskars och deras särdrag. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla farstukvistar i näromgivningen. Farstukvisten ska anpassas till byggnadens arkitektur och även de närliggande byggnadernas arkitektur. En sluten farstukvists fasader ska avvika från byggnadens övriga fasader. Det är vanligt att kvisten har 1-glasfönster som är mer dekorativa än i huset för övrigt. Farstukvisten ska ha valmat tak eller sadeltak. För kvistar med balkong rekommenderas svagt sluttande valmat tak. Farstukvisten får bara användas som kvist. Den får inte användas som sovrum eller vardagsrum, utan är avsedd som utrymme vid ingången och/eller vistelseplats. Farstukvisten ska helst byggas som ett halvvarmt rum. Den kan användas som mellanrum mellan det offentliga gaturummet och de privata inomhuslokalerna, när byggnadsplatsen eller byggnaden är belägen nära gatan. Farstukvistar i arbetarbostäder: Till vänster en sluten farstukvist vid gaveln av kasernen vid Hasselbacka (kvarter 21), i mitten öppna kvistar på kasernerna i Kulla (kvarter 18) och till höger en sluten farstukvist i en arbetarbostad på Skomakarbacken (kvarter 2). Arbetarkasernerna från sekelskiftet är massiva byggnader som har försetts med flera farstukvistar utan att byggnadens avlånga natur har rubbats. I små arbetarbostäder utgör kvisten en betydande del av byggnadsmassan. Byggnadens grundläggande form ska kunna urskiljas även om kvisten skulle vara stor i förhållande till byggnaden. Farstukvistar till villaliknande gårdar: Till vänster en öppen farstukvist som rundar byggnadens hörn vid Parkbacken (detaljplan av Fiskars Linjerna, kvarter 43), i mitten en avlång farstukvist (kvarter 20) och till höger en täckt ingång till en villaliknande gård (kvarter 14).

11 (22) Stora farstukvistar att vistas på är typiska för de bostadshus som uppförts för tjänstemän. Öppna kvistar som går runt väggarna på en massiv byggnad ger ett lätt intryck och rubbar inte byggnadens form. En täckt ingång som anpassats till husets arkitektur är vanlig hos villaliknande gårdar. 4.3 Balkonger En balkong får bara byggas ovanpå en farstukvist eller ett burspråk. En balkong som byggts ovanpå en farstukvist skuggar inte fönstren nedanför. Till vänster forstmästarens hus (kvarter 83), i mitten en byggnad i Hasselbacka (kvarter 21) och till höger Lokalen (kvarter 11). 4.4 Tak De nya byggnaderna på detaljplanområdet bör ha brant sadeltak under vilket det finns plats att bygga en vindsvåning, om inte annat bestämts. Vinden kan byggas för boende genast eller byggas senare. Sadeltak ska gå i sluttningens riktning, om inte annat bestämts. På vinden i byggnader som har skyddats med sr-beteckning är det tillåtet att utöver byggrätten bygga bostadslokaler. Ifall vindsutrymmet saknar fönster eller om fönsterna inte är tillräckligt stora, kan fönster anläggas i byggnadens gavlar eller i vattentaket. Anvisningarna i detta stycke och i kapitel 5.2 berör nya tak- och gavelfönster i skyddade byggnader. Att anlägga nya fönster är en fasadändring som kräver bygglov och när det är fråga om skyddade byggnader ska också museimyndigheten kontaktas. Takets sida ska i regel vara enhetligt och sammanhängande från åsen till takröstet, varvid taket bevarar sin klara och tydliga form. Vindsvåningens fönster ska vara mindre än fönstren i de lägre våningarna. Lokaliteterna i vindsvåningen får inte utökas genom fönster. Fönstren ska ha en lodrät yta.

12 (22) En vindsvåning ryms under det branta sadeltaket. Till vänster Disponentens hus (kvarter 13) och till höger ett hus vid Skomakarbacken (kvarter 17). Ljus kommer in från husets gavlar och fönstren i tvärgavlarna. Vindsfönster vid Skomakarbacken. Takfönstren är mer anspråkslösa än nedre våningens fönster och dominerar inte takformen. Det är vanligt att takfönstren har en annan form och storlek än fönstren i nedre våningen. Huset till vänster ligger i kvarter 6 och huset till höger i kvarter 7. Yttertaket ska byggas av maskinfalsad plåt, takfilt eller lertegel. Lertegeltak ska vara rödbrunt till färgen. Färgen på takfilt och plåt ska vara mörkgrått eller svart. Övriga takkonstruktioner, t.ex. skorstenar, snöhinder och stegar, ska ha samma färg som taket. Byggnaden ska ha öppen takfot. I takfoten rekommenderas fotrännor. Nedan anges de takfärger som ska användas med hjälp av koderna i Dickursbys Symphony 2436-färgkarta. Färgmallarna här sammanfaller inte nödvändigtvis helt med färgerna i Symphonyfärgkartan. mörkgrå V488 och svart Y489

13 (22) Till vänster flygfoto över taken i Åkerraden och jordbrukscentralen. Till höger ett tegeltak på Skomakarbacken. Kvartersområden som angivits med indexnummer 2, 4, 5, 6, 8 ja 13 Sadeltakets taklutning ska vara grader. Kvartersområden som angivits med indexnummer 3 Byggnaderna får ha valmat tak, mansardtak eller sadeltak. Kvarter 31 Byggnaderna på byggnadsytorna som har anvisats vid Fiskarsvägen ska ha sadeltak, med en lutning om grader. På den östra byggnadsytan kan byggnaden ha sadel- eller pulpettak. Yttertaket ska byggas av maskinfalsad plåt som målats mörkgrå eller takfilt som fästs med trekantslister. 5 FASADERNA 5.1 Komposition Kvartersområden som angivits med indexnummer 3 Nya byggnaders fasader ska anpassas till fasaderna på de skyddade byggnaderna i kvartersområdena. Följande byggnader är de mest representativa exemplen på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla befintliga byggnader i omgivningen.

14 (22) Ovan villaliknande tjänstemannahus på Disponentbacken (detaljplan av Basarängen, kvarteren 22 och 12) och Flaggbergsvägen (detaljplan av Basarängen, kvarter 16). Byggnadsmassorna är höga och tärningsliknande. Trots farstukvistar, skyddstak och dekorativa element är fasaderna lugna till sin karaktär. I byggnaderna har bara en arkitektonisk stil tillämpats i taget. Områdena är enhetliga då brädfordringen på alla hus har målats i en ljus nyans. Kvartersområden som angivits med indexnummer 2, 5 och 13 Fasaderna får inte ha delningslister. Fönstren ska vara högre än vad de mäter på bredden. Kvartersområden som angivits med indexnummer 6 Följande byggnader är exempel på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla skyddade byggnader i omgivningen. Fasaderna får inte ha delningslister. Fönstren ska vara högre än vad de mäter på bredden. Fasader på Skomakarbacken (kvarteren 2-3 och 6). Små byggnader är tärningsliknande och byggnader som har storleken av ett stort egnahemshus är avlånga. Byggnadsmassorna är enkla och den övergripande formen är lätt att uppfatta trots kvistar och skyddstak. Fasaderna är enkla och har dekorerats närmast med fönsterbågarnas färger och foderbräden. Fasadernas brädfodring är rödmyllad.

15 (22) Kvartersområden som angivits med indexnummer 7 Öppningen i byggnaderna på den sydligaste byggnadsytan i kvarter 41 ska i huvudsak placeras mot innergården. Följande byggnader är exempel på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla skyddade byggnader i omgivningen. Till vänster fasader i Övre bruket (kvarter 19) och till höger Nedre bruket (kvarter 41). Byggnaderna är massiva i förhållande till bostadshusen. Fönstren har placerats enligt ett regelbundet mönster på fasaderna. Kattbrädor och gavelfönster på vindsvåningar dekorerar byggnaderna. I tegelbyggnader ger även omväxlande murning liv åt fasaden. Det övergripande intrycket är stramt och stiligt. Kvartersområden som angivits med indexnummer 8 Fönstren ska vara högre än vad de mäter på bredden. Kvarter 24 Följande byggnader är exempel på byggandet vid Åkerraden. Vid planeringen av nya byggnader söder om Åkerraden är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla skyddade byggnader i området. I kvarter 24 längs Åkerraden ska fasaden på den högre våningen vara brädfodrad och rödmyllad. Fasaden på den nedre våningen samt på byggnaderna längs ån ska vara av rött tegel eller mörk sten.

16 (22) Byggnader vid Åkerraden (kvarter 25). Byggnaderna är enkla beträffande massan och arkitekturen. Skalan är liten. Dekorationen är begränsad till foderbräden och dekorativa fönster på gavlarna. Fasaderna har en rödmyllad brädfodring. Dörrarna och foderbrädorna är ljusa. KL-8-kvartersområdet I den nya affärsbyggnaden vid den nordvästra kanten av kvarter 32 kan ingångar byggas både mot torget och mot Fiskarsvägen såsom visas med röda pilar. Till vänster arkitektens syn på Fiskarstorget. Torget avgränsas av lätta skyddstak för torgförsäljningen och av en affärsbyggnad, vilken ska anpassas till de skyddade byggnaderna (Kasernerna) till höger (kvarter 9).

17 (22) Till vänster arkitektens syn på Doktorstorget, vars arkitektur anpassas till industribyggnaderna vid Övre bruket. Till höger en illustration av den kompletterade Åkerraden. 5.2 Fönster Fönstren har en viktig roll när det gäller att anpassa nybyggnadernas fasader till befintliga byggnader. Nedan visars olika typer av fönster i Fiskars och deras särdrag. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla fönster i näromgivningen. Indelning av fönsterytorna rekommenderas. Stora, sammanhängande glasytor ska undvikas. Fönster i bostadsbyggnader: till vänster ett fönster på Åkerraden (kvarter 25), i mitten ett fönster i Hasselbacka (kvarter 21) och till höger fönster längs Bakluravägen (kvarter 20). Fönstren i arbetarbostäder som byggts före 1930-talet har vanligtvis indelats i sex rutor och omgivits av vita foderbräden. Alla fasadfönster är nästintill likadana. Det är knappt om dekorativa element. Gavelfönstren avviker bara något från de övriga fönstren. Fönstren är nästan alltid högre än vad de är breda. Fönstren på villaliknande bostadshus är större och framhävs ofta med snickrade foderbräden eller andra dekorationer. Fönstren är ofta sinsemellan av olika format och storlek. Fönsterindelningen kan vara komplicerad och variera efter fönster. Fönstren är vanligtvis högre än vad de är breda.

18 (22) Fönster i industribyggnader: till vänster ett gavelfönster på museibyggnaden i Fiskars (kvarter 19), i mitten ett fönster på Kopparsmedjan (kvarter 40) och till höger ett fönster på Gjuteriet (kvarter 19). Fönstren i industribyggnaderna är större än i bostadshus och uppvisar också mer varierande former. Fönstren är vanligtvis indelade i ett stort antal små fönsterrutor. Fönstren har inga foderbräden. Fönsterbågarna är tunna och karmarna smäckra. Vindsvåningarnas gavelfönster har ibland dekorativa former. 5.3 Material och färger Nybyggnaderna i detaljplaneområdet ska ha brädfodring, om inte annat bestämts. Som brädfodring rekommenderas spontad eller läktad brädfodring. Byggnadernas väggbeklädnad ska målas eller rappas med färger som motsvarar färgerna i Dickursbys färgkarta Symphony 2436 nedan. Färgmallarna här sammanfaller inte nödvändigtvis helt med färgerna i Symphony-färgkartan. Rödmylla motsvarar färgen KM 42 Faluröd i Uulatuotes färgkarta över slamfärg. rödmylla M417, ljusgul J393 ljusgrön K451, vit F479 och gul ockra N397. Kvartersområden som angivits med indexnummer 2 och 4 samt AL-8 kvartersområden ljusgul Kvartersområden som angivits med indexnummer 3 ljusgul, vit, ljusgrön

19 (22) Kvartersområden som angivits med indexnummer 5 utom kvarteren 18, 21 och 25 ljusgul, vit Kvartersområden som angivits med indexnummer 6 och med indexnummer 5 i kvarteren 18, 21 och 25 samt kvarter 24 rödmylla Kvartersområden som angivits med indexnummer 7 ljus stenyta, ljus eller rödmyllad brädfodring, rött tegel Kvarter 32 ljusgul, rödmylla Ifall öppna torgstånd byggs på den östra byggnadsytan i kvarter 31 ska de vara av träkonstruktion och ha rödmyllad brädfodring. Kvartersområden som angivits med indexnummer 13 gul ockra och ljusgul. 6 GÅRDSPLANERNA Gårdsplanerna ska beläggas med grått grus eller grå sand. Vidsträckta beläggningar som inte släpper igenom vatten får bara användas i ATL- och T-områden. Tomten kring ett bostadshus får inte inhägnas, om inte annat anges i bestämmelserna. Konstruktioner på gårdsplanerna, som t.ex. terrasser, vallar, lekställningar, lusthus, grillar och planteringar ska vara enkla och lämpliga för bostadsområdets karaktär. Planteringarna ska placeras på tomterna så att de inte väsentligt försämrar trafiksäkerheten i gatuområdena. I samband med ansökan om bygglov ska en plan över gårdsområdet läggas fram i skalan 1:200. Gårdsområde som vårdas trädgårdslikt vid Kulla (kvarter 18). Följande traditionella trädgårdsväxter och nyttoväxter rekommenderas för odling på gårdsplanerna. Vid valet av växter ska man beakta jordmånen på tomten och terrängens former. buskar: vinbär, krusbär, syren, ros, schersmin, skogstry, sibirisk ärtbuske, hallon, måbär, rosenkvitten, havtorn, alpgullregn, brakved, idegran, häckberberis. rankor: jordreva, klätterhortensia, kameleontbuske, klematis, vildvin, snårvinda, fjärilsranka, rosenböna, indiankrasse.

20 (22) perennor: rabarber, isop, kvanne, libbsticka, spansk körvel, sötblomster, mynta, lavendel, stormhatt, sparvnäva, riddarsporre, gullris, ädelpion, akleja, löjtnantshjärta, lilja, studentnejlika, svärdslilja, narciss, smörboll, pensé, strutbräken, klockväxter, borstnejlika, förgätmigej, vallmo, såpnejlika, ängsruta. fruktträd: äppel, plommon, päron, krikon, körsbär. trädslag: alm, hästkastanj, hagtorn, tall, hägg, en, pil, rönn, vårtbjörk, ek, lönn, skogslind, ask. LP-området på den norra sidan av kvarter 32 Parkeringsområdet ska avgränsas och indelas med planteringar. YL-4-kvarteret Tomten får inhägnas. 7 DET OFFENTLIGA UTERUMMET Gatorna i detaljplanområdet har i regel grusbeläggning. Till gatuområdena har reserverats utrymme för anläggning av cykel- och gångbanor intill körbanan. Banorna kan separeras till exempel genom höjdskillnader och stenläggning. Gatorna i Fiskars är landskapsmässigt värdefulla och deras omgivning bör bevaras. Vid underhållet och förbättringar av gatorna bör man undvika sådana åtgärder som är till skada för naturen eller landskapet. Det rekommenderas att gatorna inte ska kantas med kantsten. Till vänster en genomskärningsbild av hur cykel- och gångbanan ska placeras intill körbanan i ett bostadsområde. Till höger trottoaren längs Fiskarsvägen vid tornklockshuset. Nya gatumöbler och armaturer ska anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Fiskars.

21 (22) Till vänster en armatur vid lättrafikleden i Åparken, i mitten en bänk intill dammen vid Nedre bruket och till höger Åparken i nattbelysning. Exempel på reglering av Fiskars torg (kvarter 31) i enlighet med detaljplanen. Torget gränsar på Fiskarsvägens sida till en tvåvånings affärsbyggnad och i norr till öppna torgstånd. Fiskars infokiosk och allmän WC finns i torgets sydöstra hörn. Parkeringsplatser för torgförsäljarnas bilar och servicerutten har placerats på torgets norra sida och parkeringsområdet är enkelriktat.

22 (22) Illustration av torgets parkeringsområde. Körriktningarna har markerats med pilar. Parkeringsområdet kan byggas i etapper från torgets kant norrut och trafikregleringarna kan enkelriktas, när trafikmängderna så kräver.