DETALJPLAN FÖR KATTKÄRR

Transkript

1 ERIKSSON ARKKITEHDIT OY ERIARC FORUM Raseborgs stad DETALJPLAN FÖR KATTKÄRR Anvisningar om byggsättet

2

3 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET TOMT Byggnadens placering på tomten och i terrängen Byggnadstyper BYGGNADERNA Dimensioner och storlekar Farstukvistar Balkonger Tak FASADERNA Komposition Fönster Material och färger GÅRDSPLANERNA DET OFFENTLIGA UTERUMMET... 13

4 (17) 1 ALLMÄNT Dessa anvisningar om byggsättet ansluter sig till detaljplanen för Kattkärr. Anvisningarna gäller nybyggnader, utvidgningar av befintliga byggnader, vindsbyggande, gårdspaner samt nya gatu- och torgområden. Anvisningarna gäller kvartersområdena för bostadshus och för servicebyggnader i den lagkraftvunna detaljplanen. Målet är att styra planeringen och genomförandet av byggnaderna och omgivningen så att den önskade arkitektoniska bilden och kvalitetsnivån uppnås och att en trivsam och naturnära boendemiljö skapas. Anvisningarna om byggsättet syftar till att komplettera detaljplanen och dess bestämmelser med hjälp av diagram, fotografier av den byggda miljön och förklarande texter. Dessa anvisningar avser inte reparation av en befintlig byggnad. Trots att den befintliga byggnadens byggnadsplats, våningstal, form, fasader eller annat strider mot detaljplanen, får den det oaktat repareras som sådan. Skyddade byggnader ska underhållas med beaktande av deras värde och vid reparationer ska ursprungligt eller därmed jämförbart material användas i första hand. I kapitel 3 ges anvisningar om hur byggnaden ska placeras på tomten. Frågan illustreras med hjälp av exempel på befintliga miljöer som byggandet ska anpassas till. I kapitel 4 ges anvisningar om storleken på boningshusen och gårdsbyggnaderna samt proportionerna. Kapitel 5 innehåller anvisningar och modeller för planeringen av fasaderna. Med fotografier visas typiska och de mest värdefulla byggnaderna i området, till vilka nya byggnader ska anpassas avseende fasaderna. I detta kapitel finns även färgmallar för byggnadernas fasader. I kapitel 6 ges anvisningar för anläggningen av gårdsplanerna, vegetationen på gårdsplanerna och användningen av olika material. Kapitel 7 omfattar anvisningar för anläggningen av gator och torg. I anvisningarna ingår exempelbilder på byggnader och byggda miljöer även utanför detaljplanområdet i Fiskars tätort. De ställen som bilderna visar kan hittas med hjälp av grundkartan.

5 (17) Detaljplanområdet Kattkärr har avgränsats med en röd linje. 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET Fiskars är en av fem bruksorter i Raseborg. I Fiskarsdalen, vid åns båda forsar, har det funnits anrikningsanläggningar för järn och koppar sedan 1600-talet. Området är internationellt erkänt och hör till Finlands kulturhistoriska miljöer av riksintresse. I takt med industrins avveckling har Fiskars under de senaste årtiondena utvecklats till ett livskraftigt centrum för konst, formgivning och hantverk. Detaljplanområdet Kattkärr ligger i den östra delen av tätorten Fiskars. I den norra delen av detaljplanområdet Kattkärr detaljplanområde finns historiskt värdefulla byggnader; Brukets gamla sjukhus, de träkonstruerade tjänstemannahusen på stranden av Degersjö samt arbetarbostadsområdena I Tabor och Kalliomäki. Landskapet i detaljplanområdet utgörs av öppna åkrar, sjön och kuperad skogsterräng. Byggnationen är grupperad längs vägarna, nära åkrarna.

6 (17) Kvarteren i Kattkärrs detaljplanområde. 3 TOMTERNA 3.1 Byggnadens placering på tomten och i terrängen Byggnaden ska planeras och placeras så att jordmassor förflyttas så lite som möjligt. Byggnaden kan genom överenskommelse placeras på mindre än 4 meters avstånd från tomtens gräns. Byggnadens långsida ska gå i sluttningens riktning, om inte annat bestämts. Bilplatsen eller en ekonomibyggnad som omfattar en bilplats får inte dominera gatubilden. Bilplatsen eller garaget ska helst placeras längre bort från gatan än bostadsbyggnaden eller en annan ekonomibyggnaden. Infarten till bilplatsen ska dock anordnas genom minsta möjliga förflyttningar av jordmassorna. Bilplatsen bör placeras så att man inte behöver backa ut på gatan. Kvarter 1-5 Huvudbyggnaden ska placeras så att den dominerar tomten och

7 (17) ekonomibyggnaderna underställs denna. Byggnaden får placeras fritt i förhållande till slutens riktning. Kvarter 8-9 Takåsen och byggnadens långsida ska vara i samma riktning som gatan eller vinkelrätt mot gatan. Till vänster en gårdsplan vid Grabbstrand där bostadsbyggnaden har placerats upp än ekonomibyggnaden och därmed dominerar tomten (kvarter 4). Till höger Sjukhusudden, där ekonomibyggnaderna har placerats längs stränderna (kvarter 16). I kvarter 2 placeras byggnaden bakom skogszonen i den övre sluttningen eller på toppen av kullen, varvid man från de övre våningarna ser långt ut i landskapet, men samtidigt bevarar det skogslika intrycket som åkerlandskapet ger. I kvarter 13 placeras byggnaden i sluttningen bakom skogsremsan på det sätt som visas i genomskärningsbilden.

8 (17) 3.2 Byggnadstyper Till vänster utsikt över sjön mot Grabbstrand (kvarter 5). Till höger bild från Albackaåkrarna mot Parkbacken (detaljplan av Fiskars Linjerna, kvarter 42 och 43). Byggnaderna skymtar bakom skogszonen, men det enhetliga landskapsrummet på åkern bevaras. Byggrätten för tomten ska fördelas på flera separata byggnadsmassor eller byggnader, om inte annat anges. På tomten ska ekonomibyggnader uppföras förutom huvudbyggnaden. I och med de fristående byggnaderna blir gårdsplanen med sina farleder och platser för utomhusvistelse en del av boendet. Byggnaderna på tomten ska avvika från varandra avseende form, fasaddisponering eller färg, om inte annat anges i bestämmelser. Huvudbyggnaden Varierande storlekar på husen är typiskt för byggsättet i Fiskars: enfamiljshusen har traditionellt varit små, medan kasernerna med flera bostäder kan vara mycket massiva. Även våningshöjden varierar. När det gäller anpassningen till byggnadsplatsen är lämpliga proportioner en mer väsentlig egenskap än byggnadens storlek, enligt byggsättet i Fiskars. Exempel på bostadshus i Kattkärr. Till vänster en villa på Grabbstrand (kvarter 5). Till höger ett parhus från återuppbyggnadstiden i Kattkärr (kvarter 7). Till vänster ett bostadshus för arbetare i Tabor (kvarter 17) och till höger arbetarbostäder i Kalliomäki (kvarter 15).

9 (17) Ekonomibyggnaden Ekonomibyggnaden ska vara mer anspråkslös till sin natur än huvudbyggnaden, även om den inte alltid skulle vara mindre till storleken. Ekonomibyggnaden kan omfatta t.ex. bastu med tvättoch omklädningsrum, garage eller carport, arbets- och hobbylokaler, lager eller en sidobostad. Ekonomibyggnaderna kan vara flera till antalet. Ekonomibyggnaden bör inte följa huvudbyggnadens formspråk och detaljer, utan ha en enklare och väjande karaktär gentemot huvudbyggnaden. Två gårdsplaner vid Skomakarbacken. På bilden till vänster smälter ekonomibyggnaden in i den sluttande terrängen och bostadsbyggnaden är därmed det dominerande elementet i gårdsområdet (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 4). Till höger gårdsplanen vid Vilhelmshöjd, där byggnaderna har placerats likvärdigt men huvudbyggnaden är större än ekonomibyggnaderna (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 2). Till vänster ett gårdsområde i Tabor (kvarter 17). Till höger en ekonomibyggnad på Kullavägen (kvarter 6). 4 BYGGNADERNA Byggnaderna ska ha en tydlig massdisponering och fasaderna ska ge ett lugnt intryck. Utsmyckningar ska undvikas. 4.1 Dimensioner och storlekar 4.2 Farstukvistar Kvarter 1-5 Byggnaderna får ha ett stomdjup på högst 11 meter. Kvartersområden med indexnumret 5 i kvarteren 15-17, AO-9- och A-9-kvartersområdena Byggnaden får ha ett stomdjup på högst 9 meter. Farstukvistarna är en väsentlig del av dimensioneringen av byggnadsmassan. Nedan visas olika typer av farstukvistar i Fiskars och deras särdrag. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla farstukvistar i näromgivningen.

10 (17) Farstukvisten ska anpassas till byggnadens arkitektur och även de närliggande byggnadernas arkitektur. En sluten farstukvists fasader ska avvika från byggnadens övriga fasader. Det är vanligt att kvisten har 1-glasfönster som är mer dekorativa än i huset för övrigt. Farstukvisten ska ha valmat tak eller sadeltak. För kvistar med balkong rekommenderas svagt sluttande valmat tak. Farstukvisten får bara användas som kvist. Den får inte användas som sovrum eller vardagsrum, utan är avsedd som utrymme vid ingången och/eller vistelseplats. Farstukvisten ska helst byggas som ett halvvarmt rum. Den kan användas som mellanrum mellan det offentliga gaturummet och de privata inomhuslokalerna, när byggnadsplatsen eller byggnaden är belägen nära gatan. 4.3 Balkonger Kvist med balkong på ett villaliknande bostadshus i Grabbstrand (kvarter 5), kvist på ett parhus från återuppbyggnadstiden i Kattkärr (kvarter 7) och kvist på en arbetarbostad i Tabor (kvarter 15). Stora farstukvistar att vistas på är typiska för de bostadshus som uppförts för tjänstemän. Kvistar som är försedda med fönster ger ett lätt intryck och rubbar inte byggnadens form. En täckt ingång som anpassats till husets arkitektur är vanlig hos villaliknande gårdar. I små arbetarbostäder utgör kvisten en betydande del av byggnadsmassan. Byggnadens grundläggande form ska kunna urskiljas även om kvisten skulle vara stor i förhållande till byggnaden. En balkong får bara byggas ovanpå en farstukvist eller ett burspråk. En balkong som byggts ovanpå en farstukvist skuggar inte fönstren nedanför. Till vänster forstmästarens hus (detaljplan av Fiskars Linjerna, kvarter 83), i mitten en byggnad i Hasselbacka (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 21) och till höger Lokalen (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 11).

11 (17) 4.4 Tak Största delen av de nya byggnaderna i detaljplaneområdet ska ha ett brant sadeltak under vilket det finns plats att bygga en vindsvåning. Vinden kan byggas för boende genast eller byggas senare. Sadeltak ska gå i sluttningens riktning om inte annat bestämts. På vinden i byggnader som har skyddats med sr-beteckning är det tillåtet att utöver byggrätten bygga bostadslokaler. Ifall vindsutrymmet saknar fönster eller om fönstrena inte är tillräckligt stora, kan fönster anläggas i byggnadens gavlar eller i vattentaket. Anvisningarna i detta stycke och i kapitel 5.2 berör nya tak- och gavelfönster i skyddade byggnader. Att anlägga nya fönster är en fasadändring som kräver bygglov och när det är fråga om skyddade byggnader ska också museimyndigheten kontaktas. Takets sida ska i regel vara enhetligt och sammanhängande från åsen till takröstet, varvid taket bevarar sin klara och tydliga form. Vindsvåningens fönster ska vara mindre än fönstren i de lägre våningarna. Lokaliteterna i vindsvåningen får inte utökas genom fönster Fönstren ska ha en lodrät yta. En vindsvåning ryms under det branta sadeltaket. Till vänster Disponentens hus (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 13) och till höger ett hus vid Skomakarbacken (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 17). Ljus kommer in från husets gavlar och fönstren i tvärgavlarna. Vindsfönster vid Skomakarbacken. Takfönstren är mer anspråkslösa än nedre våningens fönster och dominerar inte takformen. Det är vanligt att takfönstren har en annan form och storlek än fönstren i nedre våningen. Huset till vänster ligger i kvarter 6 och huset till höger i kvarter 7 i Fiskars Bruks detaljplaneområden. Yttertaket ska byggas av maskinfalsad plåt, takfilt eller lertegel. Lertegeltak ska vara rödbrunt till färgen. Färgen på takfilt och plåt ska vara mörkgrått eller svart. Övriga takkonstruktioner, t.ex. skorstenar, snöhinder och stegar, ska ha samma färg som taket. Byggnaden ska ha öppen takfot. I takfoten rekommenderas fotrännor.

12 (17) Nedan anges de takfärger som ska användas med hjälp av koderna i Dickursbys Symphony 2436-färgkarta. Färgmallarna här sammanfaller inte nödvändigtvis helt med färgerna i Symphonyfärgkartan. mörkgrå V488 och svart Y489 Till vänster flygfoto över taken i Åkerraden och jordbrukscentralen. Till höger ett tegeltak på Skomakarbacken. Kvarter 1-5 Byggnaderna får ha valmat tak, mansardtak eller sadeltak. Kvartersområden med indexnumret 5 i kvarteren 15-17, AO-9- och A-9-kvartersområdena, PV-kvartersområdet. Sadeltakets lutning ska vara grader. Till vänster Disponentens hus och till höger ett hus vid Skomakarbacken. En vindsvåning ryms under det branta sadeltaket. Ljus kommer in från husets gavlar, från fönstren i tvärgavlarna och från fönsterlyktorna. 5 FASADERNA 5.1 Komposition Kvarter 1-5 Nya byggnaders fasader ska anpassas till fasaderna på de skyddade byggnaderna i kvartersområdena. Följande byggnader är de mest representativa exemplen på byggnationen i området. Vid

13 (17) planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla befintliga byggnader i omgivningen. Tjänstemannahus på Grabbstrand. Kvartersområden som angivits med indexnummer 5 i kvarteren Nybyggnadernas fasader ska anpassas till de skyddade byggnadernas fasader i kvartersområdena. Följande byggnader är de mest representativa exemplen på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla befintliga byggnader i omgivningen. Fasaderna får inte ha delningslister. Fönstren ska vara högre än vad de mäter på bredden. Fasader i Tabor och Kalliomäki. Kvartersområdena AO-9 och A-9 Nya byggnaders fasader ska anpassas till de skyddade byggnadernas fasader i kvartersområdena. Följande byggnader är de mest representativa exemplen på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla befintliga byggnader i omgivningen. Fasaderna får inte ha delningslister. Fasader i Kattkärr.

14 (17) PV-kvartersområdet Till vänster sportstugan och till höger en gårdsbyggnad. Kompletteringsbyggandet i PVkvartersområdet ska anpassas till dessa. 5.2 Fönster Fönstren har en viktig roll när det gäller att anpassa nybyggnadernas fasader till befintliga byggnader. Nedan visas olika typer av fönster i Fiskars och deras särdrag. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla fönster i näromgivningen. Indelning av fönsterytorna rekommenderas. Stora, sammanhängande glasytor ska undvikas. Till vänster ett fönster i Kattkärr (kvarter 7), i mitten ett fönster i en kasernbyggnad i Kalliomäki (kvarter 15) och till höger fönster i en villaliknande byggnad på Grabbstrand (kvarter 5). Typiskt för husen från återuppbyggnadsperioden är nästan kvadratiska fönster som är indelade i två till tre upprätta rutor. Kvistfönstren har i allmänhet smalare rutor. I flera byggnader har fönstren bytts ut senare. Fönstren i arbetarbostäder som byggts före 1930-talet har vanligtvis indelats i sex rutor och omgivits av vita foderbräden. Alla fasadfönster är nästintill likadana. Det är knappt om dekorativa element. Gavelfönstren avviker bara något från de övriga fönstren. Fönstren är nästan alltid högre än vad de är breda. Fönstren på villaliknande bostadshus är större och framhävs ofta med snickrade foderbräden eller andra dekorationer. Fönstren är ofta sinsemellan av olika format och storlek. Fönsterindelningen kan vara komplicerad och variera efter fönster. Fönstren är vanligtvis högre än vad de är breda.

15 (17) 5.3 Material och färger Nya byggnader i detaljplaneområdet ska ha brädfodring. Som brädfodring rekommenderas spontad eller läktad brädfodring. Brädfodringen ska målas med oljefärg eller rödmylla som motsvarar nyanserna Dickursbys Symphony 2436-färgkarta. Färgmallarna här sammanfaller inte nödvändigtvis helt med färgerna i Symphonyfärgkartan. Rödmylla motsvarar färgen KM 42 Faluröd i Uulatuotes färgkarta över slamfärg. ljusgul J393, vit F479, ljusgrön K452 rödmylla M417, mörkbrun N482, mörkgrön M449, svart Y489 Kvarter 3-5 ljusgul, vit eller ljusgrön Kvarter 1-2 mörkgrön, mörkbrun eller svart Kvartersområdena AO-5 och AO/s-5 samt kvartersområdena AO-9 och A-9 rödmylla AR-5-kvartersområdet ljusgul 6 GÅRDSPLANERNA Gårdsplanerna ska beläggas med grått grus eller grå sand. Vidsträckta beläggningar som inte släpper igenom vatten får inte anläggas. Tomten kring ett bostadshus får inte inhägnas, om inte annat anges i bestämmelserna. Konstruktioner på gårdsplanerna, som t.ex. terrasser, vallar, lekställningar, lusthus, grillar och planteringar ska vara enkla och lämpliga för bostadsområdets karaktär. Planteringarna ska placeras på tomterna så att de inte väsentligt försämrar trafiksäkerheten i gatuområdena. I samband med ansökan om bygglov ska en plan över gårdsområdet läggas fram i skalan 1:200.

16 (17) Till vänster ett öppet gårdsområde i Kalliomäki och till höger en skogsklägg gård på Stackängen. Följande traditionella trädgårdsväxter och nyttoväxter rekommenderas för odling på gårdsplanerna. Vid valet av växter ska man beakta jordmånen på tomten och terrängens former. buskar: vinbär, krusbär, syren, ros, schersmin, skogstry, sibirisk ärtbuske, hallon, måbär, rosenkvitten, havtorn, alpgullregn, brakved, idegran, häckberberis rankor: jordreva, klätterhortensia, kameleontbuske, klematis, vildvin, snårvinda, fjärilsranka, rosenböna, indiankrasse perennor: rabarber, isop, kvanne, libbsticka, spansk körvel, sötblomster, mynta, lavendel, stormhatt, sparvnäva, riddarsporre, gullris, ädelpion, akleja, löjtnantshjärta, lilja, studentnejlika, svärdslilja, narciss, smörboll, pensé, strutbräken, klockväxter, borstnejlika, förgätmigej, vallmo, såpnejlika, ängsruta fruktträd: äppel, plommon, päron, krikon, körsbär träd: alm, hästkastanj, hagtorn, tall, hägg, en, pil, rönn, vårtbjörk, ek, lönn, skogslind, ask. Kvarter 6 Innergården i bukten av Kullavägen ska vårdas parklikt. Kvartersområderna AO/s-5 och AR-5 Den traditionella trädgårdsvegetationen ska eftersträvas. 7 DET OFFENTLIGA UTERUMMET Gatorna i detaljplanområdet har i regel grusbeläggning. Till gatuområdena har reserverats utrymme för anläggning av cykeloch gångbanor intill körbanan. Banorna kan separeras till exempel genom höjdskillnader och stenläggning. Gatorna i Fiskars är landskapsmässigt värdefulla och deras omgivning bör bevaras. Vid underhållet och förbättringar av gatorna bör man undvika sådana åtgärder som är till skada för naturen eller landskapet. Det rekommenderas att gatorna inte ska kantas med kantsten.

17 (17) Till vänster en genomskärningsbild av hur cykeloch gångbanan ska placeras intill körbanan i ett bostadsområde. Till höger trottoaren längs Fiskarsvägen vid tornklockshuset i Fiskars Bruks detaljplanområdet. Nya gatumöbler och armaturer ska anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Fiskars. Till vänster en armatur vid lättrafikleden i Åparken, i mitten en bänk intill dammen vid Nedre bruket och till höger Åparken i nattbelysning.