Trädgropar i gatumiljö. Av Kaj Rolf & Ulf Moback. Gröna Fakta Cl

Transkript

1 Trädgropar i gatumiljö Av Kaj Rolf & Ulf Moback Gröna Fakta Cl

2 Bara friska överlever! Träden i stadsmiljön utsätts för allt mer stress och vikten av en god rotmiljö står allt mer klar. Endast ett friskt och växande träd har en rejäl chans att motstå de skador och påfrestningar som människan på ett eller annat sätt tillfogar träden. Större delen av de skötselinsatser som görs är orsakade av markproblem, även om inte alla i branschen är medvetna om detta, utan bara åtgärdar symptomen men inte orsakerna. Omfattande nyplanteringar av träd i gatu- och torgmiljö äger nu rum runt om i Sverige, men fortfarande planteras många träd på samma sätt som för 20 år sedan, utan lärdom av att många av de träd som planterades då inte lever idag. Samma misstag som gjordes då görs än idag. Kunskap fattas Ambitionen att göra bättre planteringar finns men kunskapen fattas i många fall. Det är viktigt att kunskapsbehovet tillgodoses och 1987 initierade MOVIUM en experimentverksamhet för den gröna sektorn som bl a resulterade i ett BFRprojekt som kallas 'Trädgropar i gatumiljö'. Detta projekt, som genomförts i Göteborg, vill framförallt hitta nya lösningar för konstruktioner under mark som avlastar jorden som träden skall växa i. Projektet har tittat på några lösningar ur markbyggnadsteknisk synvinkel men gör ingen biologisk utvärdering av konstruktionerna. Vartannat träd dör Gatuträd är exponerade för en mångfald stressfaktorer från omgivningen. I New York dör vartannat träd innan de blivit 10 år gamla. Att klart definera innebörden i hur träd stressas av omgivningen Vid schaktningsarbeten tas ofta stora delar av rotsystemet bort. Att, i detta fall, "skydda" kvarvarande rötter med säckväv är bara ett spel för galleriet. Nästan alla näringsupptagande rötter är borta och trädet kommer att tyna bort och dö. - kan vara svårt. Man kan se stress som "en störning som tillförts ett system och är främmande för detta eller naturligt för systemet men tillfört i överskott (t ex kväve, fosfor eller vatten). Stress kan också vara resultatet av konkurrens mellan träd som växer för nära varandra eller mellan träd och t ex (o-)gräs. Egenskaperna helt skilda Under mark kan många faktorer påverka rottillväxten. Markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är i stadsmiljö helt skilda de förhållanden som finns där plantorna växer naturligt. Jordart, struktur, skrymdensitet, temperatur och vattenförhållanden är viktiga markf sikaliska förhållanden y som ofta ställer till problem. phvärdet är oftast högre i stadsmiljön beroende på vittring av kalkhaltiga material som betong och tegel. Dessa höga ph kan sedan ge problem med växttillgängligheten hos framförallt vissa mikronäringsämnen som mangan, bor koppar och zink. Stora variationer Sodajordar (jordar med högt natriuminnehåll) finns oftast i arida och Sidan Il Gröna Fakta

3 semi-arida områden där avdunstningen är högre än nederbörden. Jordar med dessa egenskaper har även upptäckts i urbana områden och detta innebär dels att jorden skiljer sig markant från de förhållanden som plantorna har i plantskolan och dels att natriumjonen har en aggregatförstörande funktion. Natrium löser upp aggregeringen och jorden får en dålig struktur. Det är en form av kemisk packning av jorden som minskar luft- och vattenrörelser i densamma. Vi känner igen denna effekt från planteringar som har utsatts för vägsalt. Kemisk torka Vägsalt kan orsaka stora skador på gatuträd. Höga salthalter i jorden minskar vattentillgängligheten för rötterna och orsakar 'kemisk torka'. Kloridjoner tas lätt upp av roten och kan i växten ackumuleras till en giftig nivå som man vanligtvis ser som en bladnekros. Natrium kan också ha en skadlig effekt på jordens struktur eftersom det minskar jordens aggregeringsförmåga och detta leder till en ökad jordpackning. Olika former av barriärer uppträder i rotzonen som ger en form av 'container'. Ledningar, kantstenar, sprängsten i marken, kulvertar och markpackning hindrar alla trädrötterna att ta de områden i besittning som behövs för att tillgodose behovet av vatten och näring. Packning kan minska rottillväxten dels direkt som mekaniskt motstånd eller indirekt genom att porvolymen reduceras och därmed syretillgången i marken. Vattenmättnad i marken, och därmed anaeroba förhållanden, uppkommer oftast där dräneringsförhållandena är dåliga. Förvånande att de växer Vi behöver en mer definierad kvalitetskontroll på jorden så att vi inte utsätter träden för mer stress än nödvändigt. Det är ju också ganska lätt att konstatera att vi inte har ett växtmaterial som förädlats fram för att tåla dessa typer av markförhållanden. En jämförelse mellan de förhållanden som träd förväntas leva under i städer och i naturliga ståndorter gör att man förvånas över att träden i städerna växer över huvud taget. Av ovanstående framgår det att det är speciellt rotmiljön som är så annorlunda. På en naturståndort har träden vanligtvis: * ett luckert växtsubstrat som är lätt för rötterna att penetrera. ett väldränerat, väl genomluftat substrat som ger god tillgång på syre. * en god tillförsel och ett stort förråd av markvatten så att en tillräcklig mängd vatten alltid är tillgänglig. en kontinuerlig tillförsel av växtnäringsämnen. * inga gifter som förhindrar rottillväxten. Ovanstående punkter är viktiga förutsättningar för att få våra stadsträd att trivas, men i verkligheten är det oftast precis tvärtom. Sättningar runt nyplanterade träd orsakar nya kostnader. Här behövs en konstruktion som bär upp marken och målet bör vara att hela jordvolymen inom de mörkare plattorna skall vara rottillgänglig. Trädens behov Ett vanligt fenomen i samband med plantering av träd är att det uppstår sättningar i beläggningen runt trädet en tid efter att anläggningen har tagits i bruk. Detta beror till största delen på att man inte kan packa ytan runt trädet vilket behövs för att beläggningen skall ligga stabilt. Det råder här en konflikt mellan trädets krav på en lucker jord och kör- eller gångytans krav på bärighet. Sättningar runt träd är ett estetiskt och ekonomiskt Gröna Fakta Sidan III

4 Trädgrop i hårdgjord yta enligt Mark- AMA 72. En princip som har gällt i många år. Trädplanteringslådan har byggts i tryckimpregnerat virke. Gropens diameter har tenderat att minska på senare tid. problem. Problemet går att lösa men vad får det kosta? När träden på Valhallavägen i Stockholm planterades på 30-talet var trädgroparna 6 x 4 x 1,2 m= 29 m3. Detta skall jämföras med dagens 3-4 m3. Något måste göras för att ge träden det livsutrymme under mark som de så väl behöver. Om man ser till ett stort träds vatten- och näringsbehov behöver gropen vara mellan 10 och 20 m3 stor. Minskat utrymme under mark Det här är ett mycket viktigt problemområde. Det finns en tendens till att träden ges allt mindre utrymme under mark. Det finns en stor konkurrens med olika typer av installationer i marken, som el- och teleledningar, avlopp och fjärrvär- 3) Beräkningar gjorda på trädets näringsbehov i relation till den givna jordens näringsinnehåll och näringsämnenas växttillgänglighet. Kväve är speciellt viktigt näringsämne för träden. Det utgör inte någon del av mineralpartiklarna i jorden och därför är dess tillgänglighet beroende av mängden organiskt material och hur detta är mineraliserat. Experimentella resultat visar att ett relativt stort och frodig träd i en relativt stor grop (10 m ) når sin begränsning vad gäller näringshalter efter år. Dessa modeller och andra som tame mm. Det finns alltså ett mycket stort behov av kunskap om träds rotutveckling och vatten- och näringsuppta gningsmekanismer. Holland väl framme Jitze Kopinga och andra forskare i Holland ligger väl framme och har oftast en forskning som är praktiskt tillämpbar. Mycket av denna forsk- Historien om träden i Kassel! 7000 träd skulle planteras i Kassel i Tyskland. Hur får man invånarna att följa trädplanteringsarbetet? Jo, genom att lägga stenar i en hög på torget i centrum. När ett träd planterades, togs en sten från torget och sattes vid trädet. Stenarna utgör en konstnärlig utsmyckning och påkörningsskydd. Invånarna kunde noga följa utvecklingen. När torget var tömt på stenar, ja då var också Kassels trädplantering genomförd. (DJUPSPRÅNGT BERG. TÄTAS ENL C3.45 Mark-ÅMA 72 ning kan användas för skandinaviska förhållanden, även om hänsyn givetvis måste tas till jordartsoch klimatskillnader. Man kan idag särskilja tre olika sätt att beräkna planteringsgropens storlek eller riktigare den jordvolym som trädet har till sitt förfogande. Dessa är: 1) Fältobservationer där man mäter den genomrotade jordvolymen och ställer detta i relation till trädets kondition. Ett exempel på detta är studier av Ulmus x hollandica som växte mycket bra när jordvolymen var 45 m 3. Tillväxten var mycket dålig a jordvolymen understeg 10 m. 2) Beräkningar gjorda på trädets vattenbehov i relation till den givna jordens möjlighet att förse trädet med vatten. Avdunstningen hos ett gatuträd är ungefär 1,5 ggr så stor som ett skogsträd. Olika modeller ger vid handen att om man baserar jordvolymen på vattenbalansen så behövs mellan 0,3 och 0,75 m 3 jord per m2 kronprojektion, beroende på jordart och struktur. Sidan IV Gröna Fakta

5 Tysk prefabricerad stålkonstruktion (Unterflurbaumrost) som tar upp lasterna på markytan och för ner dem under trädens rötter. gits fram på andra håll i världen visar entydigt att de jordvolymer som vi planterar träd i idag är alldeles för små för att tillfredsställa trädens behov. Detta kan vi konstatera redan nu men vi måste vänta ytterligare ett tag innan forskningen har kommit så långt att vi enkelt kan beräkna storleken på gropen om vi t ex skall plantera en Quercus robur i en plattyta i Karlstad. Vi är övertygade om att dessa kommer och dessa beräkningssätt kommer också att vara våra argument när vi motiverar den plats som trädet behöver inför t ex ingenjörer och andra som har konkurrerande intressen i marken. Framtida möjligheter Olika situationer kräver olika lösningar. Det går inte att plantera ett träd i gatumark på samma sätt som man planterar i parkmark. Försöken i Göteborg har framförallt syftat till att prova några gropkonstruktioner och markberedningsätt som kan tänkas vara en framtida bättre lösning på problemet med sättningar runt träd och att åstadkomma en större rottillgänglig jordvolym. Inga negativa effekter Försöken har inte syftat till någon biologisk utvärdering av konstruktionerna eftersom det behövs många års tillväxt för att säkert fastställa eventuella skillnader. Vad som kan konstateras redan nu är dock att ingen av nedanstående lösningar har haft några negativa effekter. Syftet med lösningarna är naturligtvis att de skall vara positiva för träden. Rent praktiskt har vi försökt att göra en rimlig ekonomisk bedömning av anläggningsförfarandet och om metoderna är anläggningstekniskt möjliga att utföra på ett rimligt sätt. Luckring Försök med luckring av packad mark med hjälp av grävmaskin som har bedrivits i Alnarp under några år. Som en praktisk tillämpning av metoden preparerades marken på 4 olika sätt före plantering på Sankt Sigfridsgatan i Göteborg. Ytan som planterades (c/c 10 m) är en gräsremsa 7 m bred mellan två gator. Behandlingarna var följande: A Grop (diam 1,5 m) grävd i befintlig jord och fylld med 'planteringsjord' B Som A men där alven först luckrats med grävmaskin till 0,8 m djup C Befintlig jord fräses. 4 m2 luckras och gropen grävdes. Plantering i befintlig jord D Som C men hela ytan luckras med grävmaskin. Jorden är en styv lera som får betecknas som ganska hårt packad. Priset för luckringen var här ca 25 kr /m2. Detta pris kan pressas då ytan är lite speciell. Som jämförelse kan nämnas att då den första studien av luckring med grävmaskin gjordes 1984, kostade behandlingen ca 1.25 kr /m2, när behandlingen gjordes på ca 1 ha. Nu handlar det om priser från olika år, men sanningen om kostnaden ligger säkert någonstans mittemellan, men varierar beroende på ytans storlek och den hänsyn som måste tas till installationer i marken. Grävmaskin rekommenderas Med hjälp av en grävmaskin fås en god luckring av packad mark. Det har ett par års studier av metoden visat och denna metod kan idag rekommenderas för användning i samband med plantering av träd och buskar. Tillväxtresultaten är mycket goda. Gröna Fakta Sidan V

6 Betongelement "P Konstruktionen utgörs av prefabricerade betongdelar som fogas samman till ett skelett. Plintar bär upp balkar som i sin tur bär upp fribärande täckplattor. Ovanpå täckplattorna kan sedan en valfri beläggning läggas som kan användas för lätt trafik, exempelvis gc-bana eller liknande. Tanken är att man fogar samman ett system under mark som sammanbinder flera trädgropar och därigenom undviker "blomkrukeeffekt". Trädens rotsystem skall på ett relativt fritt sätt utnyttja större sammanhängande jord volymer och samtidigt skall ytan på marken kunna utnyttjas utan större restriktion. Väggarna i trädgropen har gjorts i tre olika utföranden som skapar valfrihet i anpassningen till angränsande anläggningar i marken. En sida i trädgropen behövs kanske göras helt tät för att hålla undan rötterna från ledningar medan en annan sida kan tillåta rotgenomträngning. Täckplattan för planteringsgropen utförs i två delar med en öppning på 1,4 x 1,4 meter. Ovanpå denna läggs ett trädgaller. J' Med ett c/c-avstånd på 6 m erhåller varje träd en jordvolym på 12 m3. I praktiken blir den dock större då träden delar på en betydligt större jordvolym. Träd som samplanteras i en större jordvolym utvecklas bättre än om de står var för sig i små jordvolymer. Kostnaden för denna grop är ca 15800:- inklusive jord, uppbindning och Buderusgaller men exklusive träd. Hela markkonstruktionen består av betongelement. Denna ger träden stora jordvolymer som inte packas. Sidan VI Gröna Fakta

7 Konstruktionen består av en blandning av 2/3 krossade lecablock och 1/3 jord. Denna blandning gör att lecan fungerar som ett skelettmaterial och bär upp markytan utan att jorden komprimeras när den belastas. Vitsen med att använda lecablock, jämfört med t ex sprängsten, är att de är luft- och vattenförande och man får alltså transporter av luft och vatten genom detta skelett. Vi anäggningenanvänerman ett stålrör som tas upp när marken har komprimerats. Detta fungerar som mothåll för att undvika att leca-blandningen trycks in i 'planteringsgropen'. Konstruktionen gör att man kan ha en växtvänlig jord även mellan träden i t ex en alleplantering och marken kan belastas utan att rötternas miljö nämnvärt påverkas. Försöken i Göteborg har visat att det är en ur markbyggnadsteknisk synpunkt fullt användbar metod. Nu återstår att se om den även fungerar biologiskt. De träd som ingår i försöket har vuxit mycket bra även om vi inte har några data, utan bara en visuell bild av tillväxten. Kostnaden för att anlägga denna typ av markkonstruktion har fördyrat planteringen med ca 1000 kr / träd (8 m3 jordblandning/ träd). Då skall tas med i beräkningen att leca-blocken inte har kostat något. En mycket grov uppskattning av kostnaden för ett sådant här bulkmaterial kan vara att det kommer att kosta kr /m3. Då räknar vi med att materialet består av jord och en leca-sten speciellt tillverkad för det här ändamålet. Vi vet att Leca-gropen fungerar att Leca-gropen är en blandning av 2/3 krossade lecablock och 1/3 jord. Röret ställs på terrassbotten och jordtyper D och C fylls kring röret och packas väl enligt Mark AMA. Jordtyper B och A anbringas i röret utan packning. Därefter tas stålröret upp och plantering utförs i jordtypen A. Jordtyper A och C innehåller humus anlägga men flera frågetecken återstår att räta ut.? Vilken typ av jord (texturell sammansättning) skall användas för att tillräckligt med vatten och näring skall finnas för träden.? Vilket är det idealiska blandningsförhållandet jord - leca.? Vilka belastningar tål konstruktionen.? Vad kostar konstruktionen när den görs i större skala.? Vad händer när rotens diameter blir så stor att den helt fyller utrymmet mellan skellettmaterialet. Kommer ytan då att lyftas upp.? Hur påverkar frosten. Gröna Fakta Sidan VII

8 Ikea-gropen Det har blivit allt vanligare att man under mark gör en konstruktion som bär upp markytan på något sätt. Denna konstruktion platsbyggs vanligtvis av tryckimpregnerat trä. Det borde vara möjligt att göra denna konstruktion prefabricerad på något sätt och därför har 'IKEA-gropen' tagits fram. Utgångspunkten för denna konstruktion är att den skall vara lätt att montera och komma till platsen i ett inte allt för skrymmande paket. Av resursskäl borde den även tillverkas i något återvinningsmateria 1, i detta fall återvinningsplast. Av hållfasthetsskäl föll en del av dessa krav, varför konstruktionen blev lite tyngre än vad vi räknat med. Prototypen är tillverkad i 2 cm tjock plast och väger ca 40 kg som den visas på bilden. Hopsättningen är enkel och tog för två ovana personer ca 15 minuter. Denna prototyp har kostat 8000 kr, och det är inte ekonomiskt försvarbart. Om den serietillverkas kommer dock priset att sjunka avsevärt varför den säkert kan vara intressant för framtiden. Denna konstruktion har ännu inte Detta faktablad är en avrapportering från projeketet "Trädgropar i gatumiljö" (BFR ). Arbetet har genomförts i samarbete mellan Fritid Göteborg och Avdelningen för Park- och trädgårdsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Prototypen till Ikea-gropen. En konstruktion som kommer till platsen i ett paket, väger lite och är lätt och snabb att montera. OBS! Prototypen på bilden saknar hål i sidorna för rötterna. kommit på plats i marken, då det inte har funnits något lämpligt projekt att stoppa in den i, och därför kan vi inte nu ge något svar på hur det kommer att fungera att anlägga med denna konstruktion. Träd som samplanteras i en större jordvolym utvecklas bättre än om de står var för sig i små jordvolymer. Dvs 5 träd i 20 m3 utvecklas bättre än 5 träd i vardera 4 m3. Här är betongkonstruktionen mycket fördelaktig, men kostnaden är "oetiskt" hög. Lecagropen och kanske andra typer av skelettjordar är intressanta för framtiden då de har en möjlighet att tillfredsställa både trädets behov och vägbyggnadsingenjörernas krav på markens bärighet. Här återstår dock en hel del utvecklings- och forskningsarbete för att kunna föreskriva hur de skall konstrueras och användas.