Med hjälp av geotextil kan avloppsledningar och andra tekniska konstruktioner skyddas mot inträngande rötter. Men vill man ha både grönskande

Transkript

1 Med hjälp av geotextil kan avloppsledningar och andra tekniska konstruktioner skyddas mot inträngande rötter. Men vill man ha både grönskande stadsträd och fungerande ledningar, är det lika nödvändigt med växtbädden som att välja rätt rotspärr. Stadsträd med goda markförhållanden och gott om plats för sina rötter, innebär i sig att problemet med rotinträngning i ledningar minskar, visar undersökningar vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Av Örjan Stål Gröna Fakta nr 2:1995

2 Träd som växer nära hus, ledningar och vägar riskerar ofta att skada dessa med sina rötter. De vanligaste skadorna som orsakas av trädrötter är rotinträngning i avloppsledningar, trädrötter som spränger ytbeläggningen på vägar och rotinväxning i dräneringsledningar i anslutning till hus. H_ är presenteras några försök och rekommendationer av rotspärrar som skydd mot tekniska konstruktioner i marken. När skador på tekniska installationer i marken väl uppstått krävs dyrbara och komplicerade åtgärder. Anledningen till att problem uppstår är oftast en kombination av flera olika saker. Den absolut vanligaste orsaken, är att trädets förutsättningar för en normal rotutveckling är otillräckliga p.g.a. dåliga markförhållanden. Dessa konfliktsituationer uppstår vanligtvis där omgivningen tillåter väldigt små växtbäddar. Vid markbyggnadsarbeten där träd och tekniska installationer konkurrerar om utrymmet i marken har man försökt använda olika tekniska konstruktioner som kan förhindra okontrollerad utbredning av trädrötter. Däremot har man inte lika ofta undersökt möjligheterna att begränsa rotutbredningen genom förebyggande åtgärder som t.ex. att anpassa val av växtmaterial efter rådande förhållanden. Välj rätt rotspärr Genom årens lopp har man inom både bygg- och trädgårdssidan brottats med att försöka hålla bort trädrötterna från de tekniska konstruktionerna. Flera olika material har använts som rotspärrar för att begränsa spridningen av trädrötter utanför växtbädden, t ex plast, plåt och geotextilier (fiberdukar). Geotextilier har under senare tid blivit allt vanligare. Anledningen är förmodligen de tekniska och ekonomiska fördelarna. Rotspärrar konstruerade av fiberdukar är relativt billiga om man jämför med andra material. Ur teknisk synpunkt är geotextilier mycket lätthanterliga vid anläggningsutförandet. En annan fördel är förmågan att släppa igenom vatten. Det är framför allt denna egenskap som har gjort att projektörer och anläggare har valt att använda denna typ av rotspärr. Tanken har alltså varit den, att samtidigt som man gör ett fungerande rotskydd vid trädet, så behöver man inte bekymra sig för risken att påverka vattentransporten i marken. Hur effektiv är geotextil? Geotextil används normalt som ett materialåtskiljande lager vid uppbyggnaden av vägkroppar. Några systematiska undersökningar Arbete pågår för att bromsa trädrötternas framfart i ledningssystemen. Foto: Örjan stål eller jämförelser av olika fiberdukars förmåga att motstå rotgenomväxning från trädrötter har tidigare inte genomförts. Däremot har man undersökt olika geotextiliers förmåga att förebygga genomväxning av rotogräs. Dessa försök visar att det är stora variationer mellan olika fabrikat och ogräsarter när det gäller skottens genomväxningsförmåga. Men att relatera dessa resultat till trädrötters förmåga att växa igenom geotextilierna vore fel. Anledningen är att trädrötter har en betydligt starkare genomträngningsförmåga än skotten från de undersökta rotogräsen. Det har därför fram till idag varit oklart hur effektiv geotextilen egentligen är som rotspärr.

3 Hur olika geotextilier fungerar för att förebygga rotinträngning i avloppsledningar, undersöktes i en försöksserie på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp med start Dukar är ingen garanti för att hålla rötterna utanför. Men i kombination med förnuftiga växtbäddar, åstadkommer man ett fullgott skydd. I Alnarpsförsöken testades geotextilier av olika kvalitet och fabrikat. I försöken undersöktes även koppar som ett rothämmande medel. Koppar användes i rotspärrarna antingen som ett finmaskigt kopparnät eller som invävd koppartråd i fiberduk. Målsättningen med försöken var att ge svar på vilka typer av geotextilier som är lämpade för användning som rotspärrar. Krukförsök med poppel Undersökningen utfördes i 50 liters krukor. 72 st träd användes i försöken (Goliatpoppel, Populus canadensis Rotgenomväxning i krukodlings försöket. Geotextilierna Typar 3407 och 3607 hade en lös rotmassa utanför dukarna som lätt föll isär på grund av strangulering. Foto Örjan Stal. "Robusta") i planteringsstorlek cm. Denna poppel har en mycket snabb och intensiv rottillväxt. Försöksmaterialen bestod av 1 m2 stora dukar vilka sveptes runt rotsystemet i krukan före plantering, Varje material testades med 12 upprepningar i försöket. Jorden låg både innanför och utanför dukarna i krukorna. Försöket varade i c:a 6 månader med start i april 1993 och avslutades i oktober samma år. Utvärderingen av dukarna utfördes genom en summering av antalet genomväxta rötter. I roträkningen av de olika rotspärrarna delades de genomvuxna rötterna in i följande rotklasser: 1. antalet genomvuxna rötter tjockare än 2 mm. 2. antalet genomvuxna rötter mellan 2 mm - 0,5 mm. 3. antalet genomvuxna rötter mindre än 0,5 mm. Vid en praktisk bedömning av resultaten bör man vara mest observant på antalet rotgenomväxningar i form av rötter större än 0.5 mm. Det är nämligen dessa rötter som har utvecklat sig i större omfattning utanför duken. "Rottreorna" betecknas som mindre allvarliga eftersom dessa rötter oftast är små rothår. Resultat av kärlförsöken På samtliga försöksmaterial konstaterades genomväxning, men i varierande omfattning. De termiskt sammanfogade geotextilierna Typar 3407 och Typar 3607 hade en något mindre mängd genomvuxna rötter. Rotmassan utanför duken hos dessa material var mindre kompakt än hos dc övriga dukarna. Resultaten från summeringen av rotgenomväxningarna hos dukarna kan sammanfattas i följande punkter:

4 GRÖNA FAKTA Klarade genomväxling bäst Geotextilier uppbyggda av termiskt sammanfogade fibrer (Typar) klarade att stå emot rotgenomväxningen bäst. Typar 3407 och Typar 3607 hade klart minst antal rotgenomväxningar i samtliga rotklasser (se diagrammen). De få grova genomvuxna rötter som förekom var koncentrerade till svaga punkter i materialet hos dessa dukar. En viss ojämnhet i materialet är anledningen till att det förekommer en del större hål mellan fibrerna hos dessa dukar. Materialets tjocklek har mindre betydelse, ingen signifikant skillnad av antalet genomväxningar kunde konstateras. Innanför dessa båda duktyper kunde man finna en betydligt större mängd finrötter än hos de övriga dukarna. Även det tunnaste materialet (Typar 3207) visade sig ha en något bättre förmåga att kunna motstå rotgenomväxningen än de nålfiltade och vävda materialen. Sämst förmåga Fiberdukar uppbyggda av en nålfiltad geotextil (Polyfelt TS 600) är de dukar som har haft sämst förmåga att kunna stå emot rotgenomväxning av de undersökta materialen. Geotextilier uppbyggda som en väv av smala plastband (Lotrak) visar sig även ha mycket stora problem med att kunna motstå rotgenomväxning. Koppar ingen rothämmande effekt Inflätad koppartråd i geotextil (Polyfelt TS 600) resulterade inte i minskat antal rotgenomväxningar. Visserligen hade dukarna en liten mängd mindre rotgenomväxningar än duken utan koppar, men det var bara analysen av "rottreor" som visade en signifikant skillnad mellan dessa dukar. Samtliga rotgenomväxningar hos samtliga geotextilematerial hade det gemensamt att rötterna hade strypts precis vid genomväxningshålet i duken. Rötterna hade fått en s.k. trangulering. Graden-tv strangulering på rötterna varierade i omfattning beroende på dukens tjocklek och material. De dukar som hade de extremaste stranguleringarna på rötterna var Typar 3407 och Typar Fältförsök med poppel I detta försök följdes 36 popplar (och lika många dukar) upp under hela 17 månaders tid - april 1993 till oktober Träden var planterade direkt i jorden med ett c/c-avstånd på 1 meter och varje geotextil testades med sex stycken upprepningar. 1 denna undersökning stressades inte träden så mycket och påfrestningarna på geotextilierna blev därför inte så stora som i kärlförsöken. Rötterna hade också större möjligheter att utveckla sig utanför rotspärren. I analysen och utvärderingen gjordes bara en kontroll av rotgenomväxningens omfattning. I denna "okulära bedömning" granskades zr, omfattningen av rotgenomväxningen och storleken på de rötter som växt igenom dukarna. Bara fina rottrådar Resultatet vi sar att Typar 3407 och 3607 klarade att stå emot rotgenomväxningen bäst. Innanför dessa dukar (till skillnad från de övriga) fann man mycket finrötter och knappast några större rötter alls. Den stora mängden finrötter tyder på att rötterna haft svårt för att växa igenom duken. Precis som i kärlföröket så kunde man här konstatera att de rötter som tränger igenom "stryps" i genomträngningshålet.

5 Rotspärr utmed äldre poppelhäck, så gjordes försöket 1 försöket användes material med måtten 2 x 1 m. Dukarna var placerades i ett 38 m långt dike 1,5 m från poppelhäcken. Djupet på rotspärren blev ca 0,9 m. Försöket varade i ca 16 månader (maj oktober 1994). I utvärderingen av de lodrätt placerade rotspärrarna gjordes en bedömning av dukarnas förmåga att motstå rotgenomväxning. Det gjordes även en inspektion av dikesväggen innanför duken, där man studerade rötternas utbredning. Resultaten kan sammanfattas i följande punkter: Typar fungerar bäst Typar 3607 hade en mycket begränsad rotgenomväxning förutom ett par mycket tunna rottrådar (mindre än 0,5 mm i diameter). På dikesväggen innanför duken fanns ett tätt sammanflätat rotsytem utefter hela dikesväggen. Detta tyder på att rötterna inte har kunnat växa igenom materialet i någon större omfattning, därför har en större ansamling av rötter brett ut sig precis innanför duken.

6 Grövre rötter växer igenom Bedömningen av Lotrak 45/45 blev ungefär den samma som hos Typar 3607, men med den skillnaden att de få rötter som lyckats växa igenom dessa dukar var betydlig grövre (större än 2 mm). Omfattande genomväxning Dukarna Polyfelt TS 006 och Polyfelt TS 600, inflätad med koppartråd hade båda råkat ut för omfattande rotgenom- 3äxning av både mindre och större röter. På dikesväggen innanför duken 7anns inga rötter förutom de som hade 3äxt rakt igenom dukarna. Koppar ingen othämmande effekt Kopparnätet hade rotgenomväxning 3id nästan varje rot som nått fram till lätet. Detta kan bero på att nätets naskstorlek var för stor (1,3 mm) och at kopparen inte hade hunnit fälla ut 'rån nätet under försökstiden. Stryps rötterna till döds eller ej? En anmärkningsvärd detalj som upptäcktes hos samtliga dukar där det hade förekommit rotgenoväxning var att precis där roten trängt in genom duken så hade roten strypts i omfång, roten hade fått en s.k. "strangulering". Denna strangulering kan försämra rotens fortsatta utveckling smöj 1 i g- heter. Graden av Princip för anläggning av rotspärr vid befintliga träd. Teckning: Christiano Piga. strangulering hos rötterna varierade för de olika duktyperna. Hos de rötter som trängt igenom Typar 3207, Lotrak 35/30 och Lotrak 45/45 upptäcktes en svag strangulering. Polyfelt TS 600 TS 006 hade en klar strangulering på samtliga rötter som växt igenom dessa dukar. Den mest extrema formen av stranguleringen kunde man finna på Typar 3407 och Typar Även de rötter som växt igenom kopparnätet Tidebäck 0,25 mm 1,3 mm hade råkat utför en klar strangulering. Vilken effekt och vilka konsekvenser stranguleringen kan ge trädens rotsystem på längre sikt är idag svårt att uttala sig om. Följande effekter av stranguleringen kunde konstateras i försöken: En rot som växt igenom någon av dukarna Typar 3407 och Typar 3607 hade en tjocklek av ca 4 mm innanför duken och ca 2 mm utanför duken, men tjockleken av roten precis vid genomväxningshålet i duken var av ett hårstrås tjocklek. De hårt strangulerade rötterna var väldigt sköra och gick av vid lätt beröring. Detta medförde att dukar med hårt strangulerade rötter fick rotmassan utanför dukarna att falla isär. I

7 GRÖNA FAKTA Detta faktablad redovisar resultaten från försöken med rotspärrar i Alnarp under Det är emellertid nödvändigt att se till helheten när man diskuterar lösningar på rotproblemen. Rotspärrarna är i detta sammanhang bara ett komplement till andra förebyggande åtgärder. Man måste redan på projekteringsstadiet uppmärksamma de konflikter som kan uppstå mellan träd och t ex VA-ledningar. Genom att vara medveten om exempelvis olika trädarters rotutveckling och betydelsen av goda markförhållanden för trädens välmående etc, kan framtida problem undvikas. När konflikter uppstår mellan t ex träd och VA-ledningar är det viktigt att det finns en dialog mellan olika intressen för att finna en så bra lösning som möjligt. I vissa fall kan det t o m vara motiverat att avverka träd som t ex har ett lågt värde i förhållande till alternativkostnaden eller bedöms få svårt att utveckla sig i framtiden. Användning av rotspärr för att innesluta trädrötterna i en allt för liten jordvolym kan liknas vid att inte ge fångarna mat i en fängelsecell. Det långsiktiga utfallet av en sådan åtgärd är välkänt och det gäller också träden även om tidsförloppet är långsammare. Slutsatserna från försöken med rotspärrar kan sammafattas i följande punkter: Inga dukar stoppar rötterna Hos samtliga försöksmaterial konstaterades genomväxning av rötter i varierande omfattning. Rötterna hade svårast att växa igenom de termiskt sammanfogade geotextilierna och i synnerhet de tjockaste materialen Typar 3407 och Typar Rötternas genomväxning försvåras av att fibrerna i denna typ av geotextil är fast fixerade genom värmebehandling i ti llverkningsprosessen. Övriga material som ingick i försöken är ej lämpliga att använda som rotspärrar eftersom rotgenomträngningen var omfattande. Strypning positivt på sikt? Den långsiktiga funktionen hos geotextil som rotspärr är inte känd efter den relativt korta tid som försöken varat (2 växtsäsonger). Det gäller framförallt effekterna av den "strypning" (strangulering) rötterna utsätts för i genomväxningshålen i geotextilen. Om stranguleringen hämmar rotutvecklingen på sikt i tillräckligt stor utsträckning kan dessa geotextilier fungera som rotspärrar även om de som försöken visat släpper igenom rötter. Koppar fungerar inte på kort sikt Koppar i rotspärrar undersöktes både i form av kopparnät och koppartråd inträdd i en geotextil. Under försöksperioden hade inte kopparn någon rothämmande verkan. Den långsiktiga verkan är inte känd. Höga materialkostnader och negativ miljöpåverkan medför att koppar i rotspärrar är mindre intressant. Täta rotspärrar alternativ! Helt täta rotspärrar av t ex polyeten (0,5-1 mm tjock) är ett alternativ till geotextilier som framstår som mycket intressant med anledning av att de undersökta geotextilierna inte helt har kunnat förhindra rotgenomväxning. Geotextiliernas förmåga att släppa igenom vatten är en fördel i vissa fall men oftast bör det vara möjligt att använda vertikala vattentäta rotspärrar. Vid befintliga träd Trädets art och ålder har stor betydelse för hur nära man kan placera rotspärren från trädet. Men även rotsystemet. Snabbväxande träd, t ex pil, poppel, och alm utvecklar snabbt ett omfattande rotsytem, men även andra träd kan ha ett stort rotsystem när de blir äldre. Det man speciellt bör tänka på är att rotsystemet kan uppta en yta 7 ggr större än vad trädet är brett och att rötteerna till största delen har en horisontal utbredning i marken. 5 cm, en bra tumregel Det går inte att ta fram några generella mått för t ex hur nära ett träd man kan bygga en väg. En bra tumregel är att inte placera rotspärren så nära det befintliga trädet att man tvingas kapa rötter med en diameter större än 5 cm. Dessa rötter är dels trädets förankringsrötter som ger trädet dess stabilitet i marken, dels att de stora lårytorna lätt leder till att träden får rotröta. Avkapningen av grova rötter leder till produktion av massvis med nya mindre rötter som kan vara svåra att hålla på rätt sida om rotspärren. Om man inte kan acceptera det avstånd från trädet som behövs för att inte behöva kapa allt för grova rötter, bör den tekniska konstruktionen flyttas längre bort eller det/de aktuella träden tas bort. Nya träd kan i det senare fallet planteras som samtidigt kan ges bättre förutsättningar att utvecklas tillsammans med den tekniska konstruktionen. Installation av rotspärr Grävning före installation av en rotspärr bör ske till ca 50 cm djup under rötterna. Kapade rötter beskärs antingen med sekatör eller såg för att få så rena snittytor som möjligt. Rotspärren monteras i diket som ett U längst ner i schaktet in mot trädet. Rötterna får då VII

8 svårare att växa under rotspärren. När man fyller igen schaktet så är det viktigt att rotspärren når en bit ovanför markytan. Annars är risken väldigt stor att rötterna växer över rotspärren. Den bästa anslutningen i markytan uppnår man genom att förankra rotspärren intill t.ex. en kantsten. Vid nyanläggning Ta hänsyn till planteringsutrymme och vegetationstyp. När man projekterar vegetation i stadsmiljö där hus, vägar och ledningsgravar etc.begränsar utrymmet i marken, så måste man först och främst anpassa valet av växtmaterial efter den jordvolym som finns tillgänglig. Användningen av en rotspärr kan aldrig vara ett motiv för att tillåta större träd i trånga lägen. Man måste alltså rätta mun efter matsäcken och inte tvärtom. Snabbväxande träd och buskar med ett intensivt rotsystem hör undvikas i närheten av sårbara tekniska konstruktioner. Växtbäddens egenskaper När det gäller begränsade planteringsytor så är det ytterst viktigt att försöka skapa så goda växtförutsättningar som möjligt, så att växtmaterialet får en chans att utvecklas arttypiskt. Om markförhållandena i växtbädden överstämmer med trädets behov, minskar risken för att rötterna söker sig till t.ex. angränsande ledningssystem. I en trång Träden är värdefulla för stadsmiljön. Men ofta ger vi dem däliga förutsättningar att utvecklas på ett bra sätt bl a med hjälp av för små planteringsgropar och dålig växtjord. Detta leder ofta till att rötterna blir ett bekymmer i VA-ledningar. Låt inte träden ha det för trångt runt fötterna! Foto: Jörgen Rosenlöf gatumiljö finns det möjligheter att öka den rotti 11 gängliga jordvolymen genom olika underbyggnadstekniska åtgärder (se t ex Gröna Fakta "Trädgropar i gatumiljö"). Installation av rotspärr När det gäller placeringen av en rotspärr så skall man tänka på att rötterna ska kunna utveckla sig arttypiskt i åtminstone en riktning, helst i två. Då får trädet bra förutsättningar för att kunna förankra sig. När det gäller rotspärrens djup så kan den variera beroende på trädsort och avstånd till trädet. I normala fall behöver inte rotspärren vara djupare än ca 1,5 m. Det är även här viktigt att vika rotspärrens underkant som ett U inåt planteringsgropen för att förrebygga eventuella rötter som vill växa under rotspärren. Tänk på att rotspärren bör sticka upp ovanför markytan för att förhindra överväxning av rötterna. Så här bör rotspärrar placeras vid nyplanterade träd i gatumiljö. Rotspärren bör aldrig omsluta rotsystemet. Här har trädsort valts med hänsyn till begränsad jordvolym. Rotspärren är ett förebyggande och fördröjande skydd Tpriminn. Christiano Piga.