Sida 1 av 23. Bildnings- och omsorgsnämnden Tid: kl. 16:00 Plats: Tingshuset

Transkript

1 ÄRENDELISTA/KALLELSE Bildnings- och omsorgsnämnden Sida 1 av 23 Tid: kl. 16:00 Plats: Tingshuset Ordförande Ulf Rapp (S) Ledamöter Barbro Orrestrand (S) Jan Köster (S) Bente Johansson (M), vice ordförande Eva Sellgren (M) Fredrik Olofsson (C) Joachim Stanicki (SD) Ersättare Helena Thelin (S) Rune Kennborn (M) Daniel Persson (SD) Rose-Marie Grune (MP) Margit Jonsson (V) Krister Schwartz (KD) Susanne Schultz (L) Övriga Annelie Fischer, Bildnings- och omsorgschef Eva Westlund, Utvecklingsledare Anna Carin Lindgren, Sekreterare

2 ÄRENDELISTA/KALLELSE Bildnings- och omsorgsnämnden Sida 2 av Protokollets justering Ulf Rapp (S) och Bente Johansson (M) Omedelbar justering 2. Betygsjämförelse över tid BON2016/260 Eva Westlund, utvecklingsledare 3. Budget 2016, åtgärder för ekonomi i balans. BON2016/193 Annelie Fischer, bildningsoch omsorgschef 4. Förvaltningen informerar 5. Ledamöter informerar 6. Redovisning av delegationsbeslut 7. Anmälningsärenden

3 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 3 av Betygsjämförelse över tid BON2016/260

4 TJÄNSTESKRIVELSE (1) Sida 4 av 23 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Bildnings- och omsorgschef annelie.fischer@bollebygd.se Dnr :BON2016/260-3 Bildnings- och omsorgsnämnden Betygjämförelse över tid, Förslag till beslut Bildnings- och omsorgsnämnden har tagit del av rapporten och överlämnar den till Kommunstyrelsen för kännedom. Ärendet Hösten 2012 var första gången som eleverna i årskurs 6 fick betyg i hela landet. Dåvarande Barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun hade en diskussion om att det vore intressant att följa denna grupp av elever för att se hur betygen utvecklas. Syftet var både att följa elevernas utveckling på individnivå men också att ha som underlag vid diskussioner med lärare om betygsättning, mål och resultat. Utvecklingsledare fick detta uppdrag. Nu juni 2016 har gruppen gått ut årskurs 9 och en sammanfattning och analys ska nu till. Beslutsunderlag Betygjämförelse över tid, , tjänsteskrivelse Betygjämförelse över tid, , rapport Skickas till Kommunstyrelsen BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

5 Rapport Sida 5 av 23 1 (7) Handläggare Eva Westlund, Utvecklingsledare eva.westlund@bollebygd.se Betygjämförelse över tid, Redan 2010 diskuterades att sätta betyg tidigare än på hösten i årskurs 8, vilket var gällande då 1. Dåvarande utbildningsminister Jan Björklund menade att föräldrar och elever hade rätt till en tydlig information om hur det går i skolan. Vid denna tidpunkt fick elever och vårdnadshavare information genom utvecklingssamtal och att man då upprättade en individuell utvecklingsplan (IUP). Betygen skulle ersätta IUP. Det innebär att man idag enbart upprättar en IUP i årskurserna 1-5. Då det är olika när eleverna börjar läsa moderna språk föreslog man att betyg skulle sättas först i årskurs 7 i ämnet. Blockbetyg i SO och NO skulle slopas och betyg skulle sättas i varje enskilt ämne. Dock var det fortfarande möjligt att sätta blockbetyg i årskurs 6. Syftet med tidigare betyg var att det skulle leda till bättre studieresultat och att skolan skulle bli lite mer på allvar för eleverna. En ny betygsskala hade redan beslutats och bokstavsbetygen A-F infördes läsåret 2012/2013, med A som toppbetyg. Processen att införa betyg i årskurs 6 tog tid då läroplanen och nationella prov måste omarbetas och hänga med i förändringen. I samband med införandet av reformen genomfördes omfattande implementerings- och kompetensutvecklingsinsatser. Kommunerna ersattes även enligt finansieringsprincipen för de merkostnader som bedömdes uppkomma genom införandet av betyg från årskurs 6. Vikten av att inte bara införa skolreformer utan att också att utvärdera dessa betonas även i betänkandet Utvärdera för utveckling om utvärdering av skolpolitiska reformer 2. I betänkandet framgår att utvärdering av reformer i sin tur kan resultera i kunskap som kan ligga till grund för evidensbaserade beslut inför eventuella framtida reformer. Uppdraget Hösten 2012 var första gången som eleverna i årskurs 6 fick betyg i hela landet. Dåvarande Barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun hade en diskussion om att det vore intressant att följa denna grupp av elever för att se hur betygen utvecklas. Syftet var både att följa elevernas utveckling på individnivå men också att ha som underlag vid diskussioner med lärare om betygsättning, mål och resultat. Utvecklingsledare fick detta uppdrag. Nu juni 2016 har gruppen gått ut årskurs 9 och en sammanfattning och analys ska nu till. Årskurs 6 Läsåret 2012/2013 gick gruppen elever i årskurs 6. De gick då i Bollebygdskolan F-6, Töllsjöskolan, Örelundskolan eller Gaddenskolan. Gaddenskolan är kommunens enda fristående F-6-skola. Bollebygdskolan F-7 36 elever Töllsjöskolan 14 elever Örelundskolan 13 elever 1 Ds 2010:15 Betyg från årskurs 6 i grundskolan 2 SOU 2014:12 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

6 Sida 6 av 23 2(7) Gaddenskolan 18 elever Dessa elever blandades och gjordes till fyra jämnstora klasser. Under de senaste tre åren, har några elever flyttat och några har kommit till. Vid granskning av dessa elever kan man inte se att medelbetyg eller medelpoäng har påverkats nämnvärt av denna rörlighet. Då det var första gången som lärarna på mellanstadiet skulle sätta betyg följdes höstens betyg extra. Samtliga lärare i den kommunala skolan träffades första dagen på vårterminen för att få en redogörelse för hur höstens betyg såg ut på skolorna. Gruppdiskussioner fördes och samtliga fick en läxa att ta med sig hem, som innebar att diskussionen skulle fortsätta utifrån vårterminens nationella ämnesprov. Dessa sambedömdes i kommunen, allt för att skapa en rättssäker och likvärdig samsyn av förmågor och resultat. Noteras bör att vårterminens sambedömning av nationella ämnesproven var, enligt lärarna den bästa kompetensutveckling som de varit med om. Allt sedan vårterminen 2013 har Bollebygds kommun arrangerat sambedömning av dessa prov i samtliga ämnen i årskurs 3, 6 och 9. Tabell 1, Medelpoäng årskurs 6 Bollebygdskolan F-6 Töllsjöskolan Örelundskolan Gaddenskolan Ht12 Vt13 Ht12 Vt13 Ht12 Vt13 Ht12 Vt13 202,7 227,6 219,3 234,6 145,7 226 * 241,2 Höstterminen 2013 Efter höstterminens betyg i årskurs 7 gjordes en ny jämförelse, men då mellan höstterminsbetygen 2012 och Det var tydligt att de höga betygen uteblev och elevernas medelpoäng sänktes. Diagram 1 Från vt13 till vt16 Medelpoäng över tid X A 9B 9C 9D x = medelpoäng för årskurs 6 (211.2) vt13 1 = ht 13 2 = vt 14 3 = ht 14 4 = vt 15 5 = ht 15 6 = vt 16 Medelpoängen för höstterminen 2013 (1) är något missvisande då eleverna inte hunnit läsa alla ämnen ännu. Till exempel har eleverna kanske bara läst ett eller två av fyra ämnen i SO, så även i NO. Hem- och konsumentkunskap kan ligga på vårterminen. Några ämnen var speciellt intressanta. Sammanställningen skickades ut tillsammans med diskussionsfrågor. Här följer några urklipp av redogörelsen.

7 Sida 7 av 23 3(7) Poäng Medelpoängen ser olika ut från ht 12 till ht 13. Hur har ni resonerat på enheterna kring detta? Vad har varit förvånande och vad har varit självklart? Hem- och konsumentkunskap Ht 13 A = 0 elever B = 2 elever Det är lite spännande att titta på de ämnen där det har varit samma lärare i åk 6 och 7. I Hkk har: 11 elever höjt sitt betyg från vt 13 till ht elever har sänkt sitt betyg från vt 13 till ht elever har samma betyg ht 13 som vt 13 Hur har diskussionerna gått gällande detta? Musik Ht 13 A = 0 elever B = 2 elever En elev från GA har sänkt sitt betyg från A till E. Hur kan man förklara en sådan skillnad? Hur hanterar eleven detta? Hur handskar vårdnadshavare med en sådan sänkning? Moderna språk A = 0 elever B = 0 elever C = 7 elever D = 18 elever E = 44 elever Vilka är fördelarna med att börja språk i årskurs 6? Ibland förklarar man de låga betygen på ht i åk 7 med att man inte känner eleverna. I moderna språk sätter man betyg utifrån att man haft eleverna i tre terminer. Hur tänker man här? Allmänt Vilka frågor och funderingar har kommit från elever och föräldrar? Hur förklarar ni skillnaden för eleverna och vårdnadshavarna? Godtar de förklaringen? Kan elever få de höga betygen redan första terminen? Varför? Varför inte? Hur går vi vidare i våra diskussioner? Vårterminen 2014 Vårterminen 2014 var intressant då man kunde utvärdera och jämföra betygsättningen i samma elevgrupp i årskurs 7 med förgående års betyg. Elevgruppen hade ett medelpoäng i årskurs 6 på 211,2 och nu i årskurs 7 låg medelpoängen på 209,7. En liten differens som kan ha olika orsaker ex försiktig betygsättning hos lärarna på högstadiet. Lärarna på högstadiet

8 Sida 8 av 23 4(7) har en långvarig tradition av att sätta betyg och det höga medelpoängen från årskurs 6 var ett år tidigare ifrågasatt. Nu visade det sig att eleverna låg i jämförelse med sina betyg i sexan och bedömningen är att lärarna hade en rättssäker betygsättning. Årskurs 8 och 9 Under ett tillfälle per termin på ledningsmöten med rektorer har den aktuella sammanställningen lyfts och diskuterats. Utvecklingsledaren har vid ett tillfälle besökt Gaddenskolan då även de var intresserad av att höra hur det går för deras elever och kunna jämföra aktuell betygsättning med deras egen i årskurs 6. Diskussion har även förts i nätverket med kommunens förstelärare. Årskurs 9 visar på ett gott resultat och en progression av betygen. Vi hade 87 elever som slutade och deras medelpoäng var 228,13. Tabell 2 Medelpoäng per klass Klass Medelpoäng 9A 239,7 9B 212,4 9C 228,2 9D 230,2 Tabell 3 Antal betyg Betyg Antal A 163 B 234 C 372 D 317 E 295 F 38 I årskursen var det 81% av eleverna som hade godkänt i samtliga ämnen 87% av flickorna och 75% av pojkarna. Nationella ämnesprov Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras. De nationella proven har framför allt en summativ funktion. Det betyder att de ska fungera som en avstämningspunkt i slutet av en årskurs eller en kurs och visa vilka kvaliteter eleven har i sina kunskaper i de ämnen/kurser där proven genomförs. De nationella proven kan även användas som en del i den bedömning för lärande som är en del av undervisningen. Provresultaten ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka kunskaper som eleven genom undervisningen behöver utveckla mer. På så sätt fyller proven i även en formativ funktion. Proven ger även en bild av hur undervisningen har fungerat, vilket i sin tur kan ge uppslag till hur undervisningen kan utvecklas.

9 Sida 9 av 23 5(7) De nationella proven konstrueras på uppdrag av Skolverket av flera av landets universitet och högskolor och är väl utprövade av lärare och elever. Jämför man betygen med de nationella ämnesproven som genomfördes vårterminen 2016, kan man se bland annat att man i matematik inte har satt något lägre betyg än vad proven visar. I ämnena engelska och kemi är det större andel lägre satta betyg än vad proven visar. Ämnesprov i engelska. matematik och svenska görs varje år. Däremot varierar ämnena i SO och NO. Vilket ämne det blir informeras skolan en tid innan proven skickas ut. Tabell 4 Betyg vs Nationella ämnesprov Lägre Samma Högre Engelska flickor pojkar Kemi flickor pojkar Matematik flickor pojkar Samhällskunskap flickor pojkar Svenska flickor pojkar Ämnen Under åren som gått har det varit tydligt att det är lättare att få höga betyg i några ämnen. Om man tittar på antalet A och B i ämnena så kan vi konstatera att det är bild samt idrott och hälsa följt av hem- och konsumentkunskap och slöjd som ligger högst. Vårterminen 2016 är inget undantag utan följer hur det har sett ut under de gångna åren. Tabell 5 Ämnen med högst antal betyg A och B, vt 2016 Ämne Antal A och B Idrott och hälsa 52 Bild 46 Hem- och konsumentkunskap 33 Slöjd 31 Tabell 6 Ämnen med lägst antal betyg A och B, vt 2016 Ämne Antal A och B Teknik 8 Musik 12 Biologi 13 Fysik 13 Kemi 14

10 Sida 10 av 23 6(7) Inför årskurs 7, höstterminen 2013 var det 74 elever som valde ett språk. Populärast var då spanska som 50 elever valde. Av de 74 elever var det 61 (82%), som fortsatt läsa språk fram till slutet av årskurs 9. Fördelningen av slutbetyget i detta ämne är A 3 elever, B 8 elever, C 12 elever, D 11 elever, E 23 elever samt F 3 elever. Slutsats Det har varit ett intressant projekt att följa gruppen av elever under fyra år. I en liten kommun som Bollebygd har man kunnat följa eleverna på individnivå och intresset för hur det går för enskild elev har funnits både bland lärare och rektorer. När reformen infördes fanns en viss oro bland lärarna på mellanstadiet då det var första gången för dem att sätta betyg. Vi gjorde en inventering och hittade någon enstaka lärare som någon gång under sin lärarbana faktiskt hade satt betyg, men det var länge sedan. Oron visade också att lärarna tog uppgiften på största allvar. Betygsättning är en myndighetsutövning som ställer höga krav. Dessutom är det en tydlig bedömning på elever som de har haft en relation till under ett antal år. Det gällde att det blev rätt och att förståelsen hos elever och vårdnadshavare blev begriplig. Det fanns en viss tveksamhet bland högstadiets lärare vid publiceringen av vårterminens betyg Man ansåg att 211,2 var höga medelpoäng. Några lärare i dåvarande årskurs 6 kände sig misstrodd och ifrågasatt. Intressant är då att se utvecklingen av medelpoängen under de fyra åren. Idag förekommer inte denna diskussion och misstroende längre. Det är viktigt att tilliten och förtroendet för betygsättningen finns mellan stadierna. Årets medelpoäng på 228,1 är ett bra resultat, men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Över åren har meritvärdet 3 varierat någon men vi kan idag se att vi är åter på en nivå som I grafen nedan finns inte årets resultat redovisat. Detta sker först i november då Skolverket publicerar data för landets samtliga kommuner. Observera att det är skillnad på medelpoäng och meritvärde. 3 Från och med januari 2014 är det möjligt att få 340 meritpoäng, jämfört med de 320 som var max innan. Detta möjliggörs genom att elever nu kan tillgodoräkna sitt betyg i moderna språk som ett 17:e betyg och därmed få ytterligare poäng. Den högsta poängen man kan få är 340 vilket betyder att man har A i samtliga ämnen. Har eleven 17 eller 18 betyg får hen stryka ett eller två av de sämsta betygen. Om eleven läst moderna språk ska hen bara räkna bort ett ämne och alltså ha ett meritvärde som består av 17 ämnen.

11 Sida 11 av 23 7(7) Framöver Regeringen har gett uppdrar åt Statens skolverk att utvärdera vissa konsekvenser av betyg från årskurs 6 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan, i de fall betyg ges, samt i årskurs 7 i specialskolan. Utvärderingen ska analysera i vilken grad och i så fall på vilket sätt - betyg från årskurs 6 (7 i specialskolan) har påverkat elevernas resultat i förhållande till kunskapskraven, dels generellt, dels avseende olika elevgrupper, t.ex. hög- och lågpresterande elever, - betygen har bidragit till att fler elever som befaras att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås har fått extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, - betygen har bidragit till att fler elever som tidigare fått extra anpassningar eller andra stödinsatser har utretts och fått särskilt stöd, och - betygen har lett till en tydligare information till elever och föräldrar om elevernas kunskapsutveckling och utveckling i övrigt. Utvärderingen ska även belysa - elevers och föräldrars erfarenheter av att eleverna får betyg från årskurs 6, - rektorers och berörda lärares erfarenheter av att ge betyg från årskurs 6, - hur implementeringen av reformen har fungerat, - omfattningen och inriktningen av genomförda implementerings- och fortbildningsinsatser på nationell och lokal nivå och erfarenheter och resultatet av dessa insatser inom området bedömning och betygssättning, - vilka ekonomiska konsekvenser betyg från årskurs 6 har medfört, bl.a. en bedömning av kostnader för huvudmännen och hur dessa har använt den statliga kompensation som utgått för de kostnader som uppstått vid införandet av betygen och hur dessa medel nått ut till berörda skolor, och - vilka administrativa, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som betyg från årskurs 6 har medfört för skolhuvudmän, rektorer och lärare i de olika skolformerna. Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2016 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

12 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 12 av Budget 2016, åtgärder för ekonomi i balans. BON2016/193

13 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 13 av 23 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Bildnings- och omsorgschef annelie.fischer@bollebygd.se Dnr :BON2016/193-1 Bildnings- och omsorgsnämnden Budget 2016, åtgärder för budget i balans Förslag till beslut Att godkänna förvaltningens förslag till åtgärder och lämna redovisningen till Kommunstyrelsen. Ärendet I enlighet med de ekonomiska styrprinciper som fastställts av Kommunfullmäktige, , skall nämnd senast det andra nämndsmötet efter det att prognos om negativt resultat presenterats ta beslut om åtgärder syftande till att ett nollresultat för året uppnås. Bildnings- och omsorgsnämnden prognosticerade i februariuppföljningen ett minusresultat, tkr. För april prognosticerar bildnings- och omsorgsnämnden ett ökat underskott, tkr. Utifrån Kommunfullmäktiges beslut vad gäller prestationer skall nämnden få/betala 50 % av under/överstigande prestation. Resultatet utifrån maj beräknades bli -5,8 miljoner kronor. Bildningsoch omsorgsnämnden beslutade BON att äska 4,6 miljoner kronor i tilläggsanslag med anledning av fler budgeterade köpta platser inom individ och familjeomsorgen. Kommunstyrelsen beslutade att tilldela Bildnings- omsorgsnämnden 2,4 miljoner kronor samt ådrog åt nämnden att redovisa åtgärder för en ekonomi i balans till Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 augusti. Underskott finns, efter ekonomisk genomgång i juni, inom verksamheterna fritidshem, individ och familjeomsorg samt funktionsnedsättning. Sammanfattning av förvaltningens förslag till åtgärder. Verksamhet Anpassning/besparing Fritidshem kronor Äldreomsorg kronor IFO kronor Samtliga kronor Totalt kronor När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla faktorer i arbetsmiljön vägs in vid riskbedömningen. Detta regleras i AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskbedömningarna skall presenteras för bildnings- och omsorgsnämnden i samband med delårsbokslutet per sista augusti. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

14 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 14 av 23 Beslutsunderlag Budget 2016, åtgärder för budget i balans, tjänsteskrivelse Budget 2016, åtgärder för budget i balans, rapport Skickas till Kommunstyrelsen BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Förvaltningschef Annelie Fischer Bildnings- och omsorgschef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

15 Rapport Sida 15 av 23 1 (9) Annelie Fischer Budget 2016, åtgärder för nollresultat Bakgrund I enlighet med de ekonomiska styrprinciper som fastställts av Kommunfullmäktige, , skall nämnd senast det andra nämndsmötet efter det att prognos om negativt resultat presenterats ta beslut om åtgärder syftande till att ett nollresultat för året uppnås. Bildnings- och omsorgsnämnden prognosticerade i februariuppföljningen ett minusresultat, tkr. För april prognosticerar bildnings- och omsorgsnämnden ett ökat underskott, tkr. Utifrån Kommunfullmäktiges beslut vad gäller prestationer skall nämnden få/betala 50 % av under/överstigande prestation. Resultatet utifrån maj beräknades bli -5,8 miljoner kronor. Bildnings- och omsorgsnämnden beslutade BON att äska 4,6 miljoner kronor i tilläggsanslag med anledning av fler budgeterade köpta platser inom individ och familjeomsorgen. Kommunstyrelsen beslutade att tilldela Bildningsomsorgsnämnden 2,4 miljoner kronor samt ådrog åt nämnden att redovisa åtgärder för en ekonomi i balans till Kommunstyrelsens arbetsutskott den 24 augusti. Underskott finns, efter ekonomisk genomgång i juni, inom verksamheterna fritidshem, individ och familjeomsorg samt funktionsnedsättning. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla faktorer i arbetsmiljön vägs in vid riskbedömningen. Detta regleras i AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskbedömningarna skall presenteras för bildnings- och omsorgsnämnden i samband med delårsbokslutet per sista augusti Förvaltningens förslag till åtgärder alla är på helårsbasis Minskning av antalet timanställda kronor Inom samtliga verksamheter skall antalet timanställningar minimeras. Månadsanställd personal skall i högsta utsträckning täcka upp vid frånvaro Konsekvenser/risker Förvaltningen ser inte risker med minskning om sjukfrånvaron fortsätter sjunka men om frånvaron ökar så blir det en minskning i personaltäthet inom verksamheterna. Äldreomsorg Under 2015 äskades medel för att kunna höja grundbemanningen då den var lägre än rikets genomsnitt samt närliggande kommuner trots att budgeten övertrasserades. Ett underskott som funnits historiskt under många år. Äskandets avslogs och medel fördes då från andra verksamheter inför budget Konsekvensen för det är att underskottet flyttats till andra verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Förvaltningen har granskat räkenskaperna bakåt och noterar att äldreomsorgen har brottats med underskott sedan lång tid tillbaka. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

16 Sida 16 av 23 2(9) tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Orsaken till underskotten har varit ganska samstämmigt under åren. Nattbemanningen har varit högre än budgeterat samt i övrigt en låg bemanning i förhållande till uppdraget. Äldreboendena tilldelas budget utefter bemanningstal och prestationer. Nämnden äskade totalt tkr för att kunna bibehålla en acceptabel bemanningsnivå. Äskandet avslogs. I enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer är det kommunernas ansvar att varje boende är bemannat så att de som bor där kan leva ett tryggt och säkert liv. Bemanningen i Bollebygds kommuns äldreomsorg är, trots tidigare års underskott, relativ låg i jämförelse med andra kommuner. From 1 september finns sammanlagt två tomma lägenheter på särskilt boende. Verksamheten arbetar med att samordna all demensvård även exempelvis växelvård på avdelningarna för demensboende. På äldreboendet har ett utvecklingsarbete påbörjats kring schemaläggning som är tydligare detaljstyrt. Det förväntas ge effekt på organisationsnivå framförallt kvalitativt men också på sjukfrånvaron. Förslag till åtgärd Verksamhetens resurstilldelning minskas med 3 tjänster motsvarande kronor. Konsekvenser/risker Medarbetarna i äldreomsorgen har en hög sjukfrånvaro och den har varit hög under lång period. Medarbetarna inom äldreomsorgen har i alla mätningar den högsta sjukfrånvaron i kommunen. I uppföljning av medarbetarenkäter upplever många av medarbetarna att de får ont i kroppen av jobbet, att de inte hinner med sina arbetsuppgifter och att de inte har en acceptabel arbetsbelastning. Äldreomsorgen har förstärkts inför 2016 utefter bemanningstal och prestationer. Dock har det påverkat andra verksamheter inom nämndens ansvarsområde då inget tilläggsanslag beviljades. Detta förslag innebär en återgång ett lägre bemanningstal som låg till grund för budget Jämförelser med andra kommuner/riket 1 1 Alla jämförelser i rapporten är hämtade från Kommun- och landstingsdatabasen

17 Sida 17 av 23 3(9) Omsorgspersonal/plats i boende för särskild service för äldre på vardagar och helgdagar, antal Alla kommuner vardagar 0,30 0,31 helgdagar 0,25 0,26 Bollebygd vardagar 0,29 0,27 helgdagar 0,25 0,22 Förortskommuner till storstäderna vardagar 0,28 0,29 helgdagar 0,24 0,25 Härryda vardagar 0,28 0,27 helgdagar 0,23 0,23 Liknande kommuner äldreomsorg, vardagar 0,34 0,31 helgdagar 0,27 0,25 Mark vardagar 0,34 0,35 helgdagar 0,24 0,25 Västra Götalands län vardagar 0,30 0,31 helgdagar 0,25 0, Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Liknande kommuner fritidshem, Mark Västra Götalands län Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Liknande kommuner fritidshem, Mark Västra Götalands län

18 Sida 18 av 23 4(9) Individ- och familjeomsorg - anpassning till budget kronor Individ- och familjeomsorgen hade en stor negativ prognos vad gäller fler köpta placeringar än vad som budgeterats för, totalt -4,6 mnkr i underskott. Dock låg placeringarna för 2016 i paritet med tidigare års antal. Bildnings- och omsorgsnämnden minskade budgeten för 2016 för att prognosen såg något bättre ut vid budgeteringen, vilket har visat sig vara en felaktig bedömning. Budgeten lades istället på äldreomsorgen. Nämnden hade i april, 8 placeringar enligt olika lagrum. Utgångspunkten i socialt arbete med barn är det alltid är bäst för ett barn att vara med sina föräldrar och i sin hemmiljö. Därför är det alltid där vi börjar i insatstrappan vid oro för barn. Vi har i Bollebygd ett väl fungerande resursteam som sätts in, ofta redan i utredningsstadiet, i familjer där socialtjänsten genom anmälan eller ansökan uppfattar oro för barn. Om socialtjänstens utredning kommer fram till att barnens behov inte kan tillgodoses genom föräldrarnas omsorg, även om dessa får stöd på hemmaplan, brukar en extern insats föreslås. Alltid med barnens bästa för ögonen och med målet att barn och föräldrar på sikt ska återförenas. Även om barnet placeras externt, erbjuder resursteamet stöd och råd för föräldrarna att arbeta med de brister i föräldraskapet som föreligger. I vissa fall är det den unga som är en fara för sig själv och behöver extern professionell vård för att komma tillrätta med exempelvis drogmissbruk. Under utredningstiden av ett sådant ärende är resurstemat inkopplat dels, för motiverande samtal men också för att ta urinprov. Placeringar avseende vuxna brukar i regel vara missbruksrelaterade. Bollebygds kommun erbjuder insatser på hemmaplan i olika former. Inledningsvis kan man komma i kontakt med samtalskontakt utan biståndsbedömning. Om behovet kvarstår efter tre träffar kan personen ansöka om fortsatta samtal efter kontakt och biståndsbeslut genom socialtjänsten. Om en person ansöker om bistånd avseende missbruk brukar man under utredningstiden alltid undersöka möjligheten till att behovet kan tillgodoses på annat vis. Exempelvis genom kontakt med sjukvården eller genom kommunens resursteam. Det är när alla andra möjligheter till att tillgodose behovet är uttömda som en ev. placering på behandlingshem kan bli aktuell. Under sista delen av 2015 och första delen av 2016 tog verksamheten ansvar för ett stort antal ensamkommande barn. Avtalet med Migrationsverket var från början för 6 barn till att hamna på 67 barn. Det är betydande insatser som gjorts för att tillse barnens behov, samt strukturera och återsöka medel från Migrationsverket. Jämförelser med andra kommuner/riket Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Liknande kommuner, IFO, Mark Västra Götalands län

19 Sida 19 av 23 5(9) Förslag till åtgärd Verksamheten arbetar med att finna bättre lösningar för 2-3 placeringar. Verksamheten fortsätter att forma boende för ensamkommande barn och återsöka medel från Migrationsverket. Konsekvenser/risker Ett flertal studier 2 har visat att hög arbetsbelastning, psykiska påfrestningar, komplexitet i arbetet samt brister i arbetsmiljön är vad socialsekreterare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg, särskilt inom enheter som arbetar med barn, unga och familjer, upplever i sitt arbete. Det är en stor personalomsättningen som har resulterat i att socialsekreteraryrket anses ha blivit ett genomgångsyrke. Nyexaminerade socionomer anställs utan långvarig yrkeslivserfarenhet vad gäller myndighetsutövning, vilket blir problematiskt utifrån arbetets komplexitet. Socialsekreterarnas höga arbetsbelastning blir förvärrad vid ständig nyrekrytering av personal. Funktionsnedsättning Verksamheten visar på ett underskott motsvarande kr. Verksamheten har en volymökning med fler brukare som tillkommit under Det finns en ökning inom flertalet av insatserna. Under 2016 har hittills tillkommit tre nya boendeplatser, tre nya brukare inom daglig verksamhet, en stödfamilj, 3 fler beslut inom de sk 20 timmarsansvaret (personlig assistans enligt lagen om assistansersättning, LASS) och utökade beslut enligt LSS med 250 tim/månad. Dessutom har nämnden under senvåren nödgats köpa två boendeplatser, samt daglig verksamhet, utanför kommunen med anledning av avsaknad av ändamålsenliga lokaler. Årskostnader för de köpta platserna beräknas uppgå till 3,5 miljoner kronor. Verksamhet funktionsnedsättning är fortfarande i en utvecklings- och till viss del även en uppstartsfas. För att få en kostnadseffektivitet i det långa loppet krävs ett synnerligen strategiskt tänkande och planering. Det är svårt att se en kostnadseffektivisering under Det kommer snarare kräva ytterligare resurser för ombyggnationer/byggnationer och bemanning. På lång sikt är det mer kostnadseffektiv lösning med egna hemmaplanslösningar. Det finns också en etisk aspekt där Bollebygds kommun i så stor mån som möjligt, borde möjliggöra för alla att kunna bo och verka i sin hemkommun. Det är och har varit svårt att få ett tydligt svar kring hur planering för nya lokaler och boenden ser ut. Processen fram till verksamhetsanpassade lokaler kan i sig vara kostsam om den inte sker på ett effektivt sätt som följer en tydlig struktur där det är tydligt vem som gör vad och när. Bildnings- och omsorgsnämnden har under 2015 presenterat verksamhetens behov av lokaler. Då det finns en avsaknad av strategisk planering kring målgruppens behov av boenden och lokaler föreligger idag stora problem för nämndens möjlighet att kunna effektuera besluten enligt LSS inom kommunen. Det innebär att nämnden måste vända sig till privata aktörer och andra kommuner för lösningar. Det finns två befintliga tomma byggnader som till del kan täcka det behov som finns idag. Men de måste iordningställas och den processen har stora brister. 2 Exempelvis Tham, 2009

20 Sida 20 av 23 6(9) Jämförelser med andra kommuner/riket Kostnad boende enligt LSS kr/brukare Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Liknande kommuner LSS, Mark Västra Götalands län Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Liknande kommuner LSS, Mark Västra Götalands län Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) Alla kommuner -1,8-1,6 Bollebygd 8,5 1,5 Förortskommuner till storstäderna 3,2 2,8 Härryda 4,1 1,5 Liknande kommuner LSS, -4,6-5,1 Mark -3,7-1,1 Västra Götalands län -2,7-2,4 Fritidshem - anpassning till budget kr Många barn tillbringar huvuddelen av sin aktiva fria tid under morgnar, eftermiddagar och lov i fritidshemmen. Skolverket har årligen under 2000-talet uppmanat kommunerna att se över gruppstorlekar och även personaltätheten i fritidshemmen för att höja kvaliteten i verksamheten. För att kunna ge barnen en god omsorg och samtidigt en stimulerande och utvecklande verksamhet krävs i stora barngrupper dels en väl genomtänkt organisation där tillfälliga mindre grupper kan skapas och där verksamheten är väl strukturerad och förberedd. Men det krävs också ändamålsenliga lokaler och en god personaltäthet som ger barnen möjligheter att dra sig undan den större barngruppen för ostörd lek och lugn och ro utan att kraven på en god uppsikt över barnen sänks. Det har varit och är svårt att rekrytera behöriga lärare till fritidshemmen. Det påverkar löneläget vilket lett till större personalkostnader. Förslag till åtgärder Anpassning till antagen resursfördelning; Bollebygdskolans fritidshem Örelundsskolans och Töllsjöskolans fritidshem

21 Sida 21 av 23 7(9) Jämförelser med andra kommuner/riket Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Liknande kommuner fritidshem, Mark Västra Götalands län Inskrivna barn/årsarbetare kommunala fritidshem, antal Alla kommuner 21,6 21,9 Bollebygd 23,6 23,9 Förortskommuner till storstäderna 22,0 22,3 Härryda 20,9 20,7 Liknande kommuner fritidshem, 19,9 21,2 Mark 18,3 18,5 Västra Götalands län 20,9 21,2 Konsekvenser/risker Det försämrar förutsättningar en god pedagogisk kvalitet. En lägre personaltäthet kan missgynna en god omsorg. Sammanfattning av förvaltningens förslag till åtgärder. Verksamhet Anpassning/besparing Fritidshem kronor Äldreomsorg kronor IFO kronor Samtliga kronor Totalt kronor

22 Sida 22 av 23 8(9) Jämförelser med andra kommuner/riket för övriga verksamheter som ej finns med i förslag till åtgärder Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Mark Västra Götalands län Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Mark Västra Götalands län Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Mark Västra Götalands län Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Mark Västra Götalands län

23 Sida 23 av 23 9(9) Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande Alla kommuner Bollebygd Förortskommuner till storstäderna Härryda Mark Västra Götalands län Kostnad musik och kulturskola, kr/inv 7-15 år Alla kommuner Bollebygd 804 Förortskommuner till storstäderna Härryda Mark Västra Götalands län 2 811