Djurens Rätts handbok för jämställdhet

Transkript

1 Djurens Rätts handbok för jämställdhet

2 Detta är en handbok för att underlätta jämställdhetsarbetet i organisationen Djurens Rätt. Handboken är avsedd för alla i organisationen, såväl ledning, anställda som aktiva och lokalorganisationer. Kontakta oss gärna med frågor, tips och idéer: ordforande@djurensratt.se Innehåll 1. Varför en handbok för jämställdhet? Vad har jämställdhet med djurrätt att göra? Varför är frågan viktig? 2. Från riksstämma till Facebookinlägg Tips för att öka jämställdheten på olika nivåer i organisationen 3. Härskartekniker och motstrategier Beskrivning de vanligaste härskarteknikerna och vilka motstrategier och bekräftelsetekniker som kan användas för att hantera situationer och för att förbättra det sociala klimatet. 4. Tips till kvinnor och personer med erfarenhet av motstånd Vad kan du som kvinna göra för att bidra till att Djurens Rätt blir mer jämställt? 5. Tips till män och personer med erfarenhet av privilegier Vad kan du som man göra för att bidra till att Djurens Rätt blir mer jämställt? 6. Avslutning Ställ krav Våga säga ifrån Det finns stöd 7. Referenslista och lästips 8. Begrepp, en ordlista

3 1. Varför en handbok för jämställdhet? Normer, hinder och privilegier Överallt i samhället finns normer, det vill säga osynliga regler och förväntningar kring vad som anses vara normalt/det normala i olika sammanhang. En del normer kan vara bra och gör att vi kan umgås med varandra på ett hänsynsfullt sätt. Andra normer kan göra att vissa människor inte inkluderas, inte ses som lika mycket värda eller får samma rättigheter. Normer gör att människor möter mer eller mindre motstånd i sitt liv på olika plan. Personer som uppfyller en norm får fördelar, eller privilegier, och kanske inte ens märker att den existerar. Oftast blir normerna synliga först när någon bryter mot dem. När någon bryter mot en norm får det ofta negativa konsekvenser. Vilka konsekvenserna blir beror på vem du är och vilka normer du bryter. Ett exempel på en norm är cisnormen, det vill säga uppfattningen att det bara finns två kön, kvinnor (som ska vara kvinnliga/feminina) och män (som ska vara manliga/maskulina), och att alla människor sedan födseln tillhör ett av dessa två kön. Det som räknas som manligt har enligt normen högre status än det som räknas som kvinnligt. En person som sammanfaller med cisnormen kallas för cisperson. Detta innebär väldigt förenklat en person som inte är transperson. Det vill säga en person vars könsidentitet och könsuppfattning sammanfaller med hens biologiska och juridiska kön. Kopplat till cisnormen finns också heteronormen som förutsätter att alla människor är heterosexuella. Även andra normer påverkar hur människor bemöts och vilka möjligheter de har, utifrån till exempel hudfärg, etnicitet, funktionsförmåga, ålder, klass och vikt. Det är viktigt att vi är medvetna om olika typer av hinder som kan göra att vissa personer har lättare att skapa och behålla ett engagemang i organisationen än andra. Gemensamt ansvar Vi har alla ett gemensamt ansvar för att skapa ett öppet och tryggt klimat i organisationen där alla ska känna sig inkluderade och välkomna att engagera sig för djuren. Det är viktigt att jämställdhetsarbetet inte ses som ett projekt som arbetas med en viss tidsperiod för att sedan avslutas. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra organisationens vardagliga arbete och verksamhet, alltid, och detta ansvarar anställda, förtroendevalda och ideellt aktiva för tillsammans. Det är alltså viktigt att se till att jämställdhetsarbetet inte läggs på enskilda individer utan att alla är delaktiga i arbetet. Varje person har också ett eget ansvar för sitt eget handlande och för att inte kränka eller behandla andra illa eller ojämställt. Den enskilda individen har också ett ansvar för att berätta och synliggöra situationer där kränkande behandling sker. Både om personen själv utsätts och om personen ser att en annan individ utsätts. Djurens Rätt är ingen isolerad ö Djurens Rätt verkar i samhället och försöker förändra både politiska beslut och individers attityder mot djur. Det innebär att vi därigenom möter många människor och kommer i kontakt med olika institutioner. Vi måste förhålla oss till vår omvärld och till samhället i stort för att vara en så stark och tilltalande organisation som möjligt. Djurens Rätt är ingen isolerad ö i ett samhälle, utan vi är en viktig bricka i sammanhang som rör samhällsuppbyggnad, etiska diskussioner och beslut. Genom att verka för en jämställd organisation som tar krafttag mot härskartekniker och maktstrukturer så visar vi samtidigt att vi är en röst att räkna med i samhället. 3

4 En handbok för alla Den här handboken är inte till för bara kvinnor eller personer som möter motstånd. Ofta landar jämställdhetsdiskussioner på ett fokus kring brister hos kvinnor och/eller vad kvinnorna borde göra annorlunda. Kanske säger en kanske att kvinnor måste ta för sig mer eller att de har sig själv att skylla om de inte syns och hörs. Den här handboken utgår ifrån att även män har ansvar för jämställdheten. För varje kvinna som måste ta för sig mer så finns det en man som måste lämna plats. Den här boken riktar sig alltså till alla som verkar inom Djurens Rätt män, kvinnor och andra könsidentiteter. Vi utgår ifrån självidentifierat kön och när vi skriver kvinna avser vi de som identifierar sig som kvinnor och när vi skriver män avser vi de som identifierar sig som män (med reservation från när vi refererar till äldre undersökningar). Det finns många sätt att förhålla sig till kön och fler könsidentiteter än kvinna och man. Läs gärna tipsen och ta till dig de som är hjälpsamma utifrån hur du identifierar dig, hur du könas av andra och de erfarenheter du har. På vilket sätt är detta viktigt för djuren? När vi försöker påverka och förändra människors attityder gentemot djur så strävar vi också efter att påverka så många människor som möjligt. För att kunna göra detta måste organisationen vara inkluderande och sträva efter att ge alla människor lika stora möjligheter att göra djurvänliga val och att engagera sig i Djurens Rätt. Att organisationen är jämställd och speglar en mångfald där alla har lika stora möjligheter att göra sin röst hörd och påverka är också viktig för att organisationen ska fungera ultimat internt. Ju fler som känner sig välkomna och synliggjorda, desto fler vill stanna kvar länge i organisationen och lägga mer tid på djurrättsarbetet. 4

5 2. Från riksstämma till Facebookinlägg Att skapa ett öppet och inkluderande klimat är något det måste arbetas med på alla nivåer. Här är några exempel på vad vi kan tänka på i olika sammanhang i Djurens Rätt för att verka för ökad jämställdhet. Riksstämma och rikskonferens Det är otroligt viktigt att det är ett jämställt och öppet klimat på riksstämmor och rikskonferenser där viktiga beslut fattas. Den som ansvarar för arrangemanget är ytterst ansvarig, men även anställda, förtroendevalda, ideellt aktiva och alla som deltar på riksstämman är ansvariga för klimatet och jämställdheten. Ska du delta på en riksstämma? Läs igenom den här boken och ta till dig av tips och handledning. Under riksstämman kan du agera genom att motivera kvinnor och andra personer som inte kommer till tals att göra sina röster hörda. Om du är en person som tar mycket plats och gärna pratar kan du jobba på att ge plats åt andra. Majoriteten av medlemmarna i Djurens Rätt är kvinnor, i dagsläget mer än 75 %.Det är alltså en stor majoritet kvinnor som väljer att bli medlemmar i organisationen. Men detta återspeglas inte i exempelvis talartid på riksstämman. Under de senaste årens riksstämmor har vi sett att även om ungefär en tredjedel av deltagarna på riksstämmorna har varit män så har de stått för omkring hälften av talartiden. Den rimligaste förklaringen till detta är att det handlar om de strukturer och mönster som redan finns i samhället och som Djurens Rätt befinner sig i. För att komma tillrätta med det missrepresenationen så kvoterades därför talarlistan första gången på riksstämman Under möten och i debatter Du som håller i möten kan tänka på ett antal saker för att klimatet ska bli så givande och öppet som möjligt för diskussionen. 1. Se till att alla kommer till tals. Om talartiden blir snedfördelad har du möjlighet att justera detta direkt genom att ställa frågor till den/de personer som inte talat så mycket och genom att ge dessa personer förtur att tala framför de som redan tagit mycket plats under mötet. 2. Förbered personerna som ska delta på mötet i förväg så att alla har lika möjlighet att läsa in sig på de frågor som ska diskuteras. Det är viktigt att materialet finns tillgängligt på sätt som passar mötesdeltagarna och att det följer deras önskemål (exempelvis läs- och skrivsvårigheter, synproblem, tillgång till digitala verktyg). Detta bör mötesansvarige undersöka innan mötet och försöka tillgodose. Likaså efter möten ska protokoll och liknande information följa samma mönster. 3. I debatter bör alla få lika mycket talartid. Ifall det sker kränkningar under debattens gång är det du som mötesansvarig som måste säga ifrån och förhindra att beteendet upprepas. 4. Vid möten är det bra att göra cirkelmodellen till rutin, det vill säga att vid varje fråga så tas ett varv i rummet och alla får säga något om det som frågan handlar om. På så sätt ökar chansen att fler kommer till tals och vågar ta mer plats. 5

6 Webb och sociala medier Det är bra att tänka på hur vi bemöter personer i vårt utåtriktade arbete. Detta gäller inte minst i sociala medier. En grundtanke är att bemöta alla som kontaktar oss lika, avsett könsidentitet eller andra faktorer. Retweeta inte bara tweets från män på twitter och tillåt inte objektifierande kommentarer om kvinnor (eller män) på facebook. Du har alltid rätt att moderera och radera kommentarer i sociala medier från personer som beter sig illa. Djurens Rätts facebooksidor och twitterkonton är ett forum för personer som vill prata om djurrätt inte för personer som vill kränka eller bete sig illa mot andra. Tänk också på till exempel vilka bilder som används. Är det bara personer som uppfyller normerna som får synas eller finns det plats för mångfald och en bredare representation? 6

7 3. Härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker Härskartekniker används för att rätta varandra när vi inte beter oss inom normen och för att få makt över andra personer. Här presenteras de vanligaste härskarteknikerna och de motstrategier och bekräftelsetekniker du kan använda för att skapa ett trevligt klimat. Härskarteknik: Motstrategi: Handling som sker för att få makt över annan person Sätt att bemöta härskartekniker när du upplever dem Bekräftarteknik: Sätt att förändra det sociala klimatet till det bättre 1. Osynliggörande Går ut på att få dig att känna dig osynlig. Det kan handla om att det du säger och gör inte ses som värdefullt eller viktigt. Det kan också röra sig om brist på handling genom att det du säger ignoreras. Du blir inte presenterad vid namn. Det talas om dina arbetsuppgifter på ett förminskande sätt. Uppmärksamheten tas ifrån dig när du talar genom störande ljud. Mötet går vidare utan att någon bemöter eller bekräftar det du nyss sagt. Motstrategi: Ta plats! Undvik att hamna i offerposition genom att agera direkt. Märker du att det inte lyssnas på vad du säger, påpeka detta och säg att det är viktigt för dig att de lyssnar på vad du har att säga. Presenteras du inte vid namn, ta plats, sträck fram handen och presentera dig själv. Låt dig aldrig bli osynlig du förtjänar respekt. Bekräftarteknik: Synliggör Ta människor i din omgivning på allvar. Lyssna, bekräfta att du hört vad de sagt, ge konstruktiv kritik och visa engagemang i det som sagts. Genom att göra detta får du också respekt tillbaka och synliggör därmed dig själv. 2. Förlöjligande och objektifiering Förlöjligande innebär att någon gör sig rolig på din bekostnad. Det kan också vara så att någon talar till dig som om du vore ett barn och gör därmed sig själv till vuxen och mer kunnig än du. Någon förvandlar det du sagt till ett skämt att skratta åt. Du tas inte på allvar. Motstrategi: Ifrågasätt! Fråga varför den andre säger som den gör. Be den att förklara hur den menar. Jag hör att du säger såhär-, menar du att. Om du ser att någon annan förlöjligar en annan person kan du agera genom att ta den person som förlöjligats på allvar genom att bryta mönstret. Jag tycker att det X sa var väldigt bra, för att Bekräftarteknik: Respektera Genom att bemöta alla personer på ett vuxet sätt bidrar du till att personer känner sig tagna på allvar. 7

8 3. Undanhållande av information Att inte dela med sig av information är att inte dela med sig av makt. Det kan handla om att inte få ta del av protokoll, dagordningar och handlingar men också om att diskussioner hålls i forum där inte alla berörda är närvarande. Motstrategi: Kräv korten på bordet När du märker att du inte fått all information som finns kräv att korten läggs på borden. Påpeka att du inte fått den information du behöver. Känn dig inte dum eller korkad för att du inte känner till vissa saker det är den som undanhållit information som bär skulden. Be om tid att få gå igenom informationen innan beslut tas. Ifall undanhållet av information beror på strukturella problem föreslå att dessa tar upp för att jobbas med och förbättras. Bekräftarteknik: Informera För att undvika att någon upplever att information undanhålls är det viktigt att informera alla parter. Dubbelkolla gärna att alla fått ta del av informationen. Det är bättre att informera för mycket än för lite. Var uppmärksam på personer som inte ofta själva tar ordet fråga ifall det finns tankar om innehållet i informationen. Tänk på att diskussioner på ett privat plan kan vara meningsfulla, men glöm då inte att informera resten av gruppen om ert samtal och hur ni kom fram till era ståndpunkter. Då förhindras känslan av utanförskap hos de andra i gruppen. 4. Dubbelbestraffning Vad du än gör så är det fel. Gör du något för snabbt så är du inte noggrann. Tar en uppgift för lång tid så anklagas du för att vara långsam. Kvinnor får ofta höra att de prioriterar karriären över familjen om de satsar på sitt arbete. Satsar de mer på familjen får de istället höra att de saknar ambitioner. Motstrategi: Bryt mönstret Förklara att du upplever att du inte får klara direktiv. Be om en tydlig deadline och fråga hur personen vill att du ska göra istället. Be om konstruktiv kritik och förslag på förändringar. Om du känner dig bekväm i det, förklara att du känner att ingenting du gör blir rätt i personens ögon. Bekräftarteknik: Dubbel belöning Innan du ska ta dig an en uppgift, förklara att du just nu har mycket annat som måste göras och att det därför kan ta längre tid än den andra personen förväntar sig. Då förhindras missförstånd där du upplevs som långsam. Likaså kan du förklara att den här uppgiften engagerar dig väldigt mycket och att du ska ta dig an den direkt. Förklara din inställning till saker så skapas förståelse för din situation och dina prioriteringar. Vad du än gör så gör du rätt. 8

9 5. Påförande av skuld och skam Du får skulden för något som du inte varit den utlösande faktorn till. Den här härskartekniken kommer utifrån men upplevs ibland komma inifrån därför tvivlar många på att agera mot den. Det kan kännas som om det faktiskt var ditt fel trots att det är någon annan som lagt skulden på dig. Motstrategi: Intellektualisera Det viktigaste är att se att skulden och skammen påfördes dig av någon annan. Gå igenom situationen, vad var det som faktiskt hände? Varför känner du skam eller skuld? Låt inte känslorna ta över utan försök att hålla dig saklig. Om det går be någon utifrån lyssna på ditt resonemang, kanske ser du inte hela bilden själv. Fråga dig också ifall det finns en andra personer som bör skuld i det som inträffat och ifall det kan vara så att den för över skulden på dig för att själv undvika att få den. Bekräftarteknik: Bekräfta dig själv och andra Motsatsen till att påföra någon skuld eller skam är att bekräfta och stötta. Ett sätt att undvika att någon känner sig utsatt vid en mindre lyckas situation är att gruppen kollektivt tar på sig det som inträffat. Vi borde kanske agerat annorlunda här eller ännu bättre Tills nästa gång kan vi tänka på att göra såhär istället. På det sättet delas ansvaret lika och det visas stöd och förtroende för gruppen. Sammanfattning Gemensamma strategier för att motarbeta härskartekniker handlar om att våga säga ifrån och ta sina känslor på allvar. Att sätta ord på känslorna och förklara för den som utfört härskartekniken är en bra start. Förklara sedan hur du skulle vilja att personen agerade istället. 1. Osynliggörande Ta plats! Synliggör 2. Förlöjligande och objektifiering Ifrågasätt! Respektera 3. Undanhållande av information Kräv korten på bordet Informera 4. Dubbelbestraffning Bryt mönstret Dubbel belöning 5. Påförande av skuld och skam Intellektualisera Bekräfta dig själv och andra 9

10 5. Tips till kvinnor och personer med erfarenhet av motstånd En särbehandling som medel kan ha en jämlikhet som mål (Nina Björk, 1996, Under det rosa täcket, s.39) Detta är en handbok för jämställdhet, men för att nå det målet får medlet ibland vara en särbehandling. Därför har vi tagit fram tips under rubrikerna till kvinnor och personer med erfarenhet av motstånd och till män och personer med erfarenhet av privilegier. Vi ser de patriarkala strukturerna i samhället och förstår att vi människor på grund av system och strukturer har olika förutsättningar och möjligheter. Det finns många sätt att förhålla sig till kön och fler könsidentiteter än kvinna och man. Läs gärna tipsen och ta till dig de som du känner kan vara hjälpsamma utifrån hur du identifierar dig, hur du könas av andra och de erfarenheter du har. Du är inte ensam Mer än 75 % av medlemmarna i Djurens Rätt är kvinnor. Skapa nätverk och grupper där du känner dig trygg och kan utvecklas som individ. Lyft fram andra kvinnor Berätta för andra om bra saker som andra kvinnor gjort. Bekräfta andra kvinnors handlingar genom positiv kritik. Stötta och bli stöttad Prata med andra om hur det känns i olika sammanhang. Ordna träffar där det går att ventilera och prata om olika saker för att få bekräftelse och stöd. Tala till punkt Låt ingen avbryta dig, du har rätt att tala till punkt. Avsluta dina meningar kraftfullt. Visa självförtroende Tacka inte nej till uppgifter för att du tror att du inte klarar av dem. Du hade inte blivit tillfrågad om de inte ansåg att du var kompetent nog. Dokumentera och synliggör dig själv Se till att du syns och blir synlig i organisationens historia. Spara tidningsurklipp och artiklar. Skriv artiklar till medlemstidningen och motioner/yrkande till riksstämmor och årsmöten. Be inte om ursäkt ta åt dig Ta emot komplimanger utan att ursäkta. Säger någon Vilket bra framförande du höll, svara då inte med att ursäkta i stil med Nja, det var nog lite för långt. Svara Tack och ta åt dig av komplimangen. 10

11 Lita på dina känslor Ignorera inte kränkningar. Som kvinna kan du vara van vid att utsättas för kränkande behandling lita därför på dina känslor och säg ifrån. Om du känner att en situation är jobbig så är den det. Om du håller inne med dina känslor blir det också svårare för andra att agera mot kränkningar eftersom toleransnivån höjs. Sätt ord på dina upplevelser De flesta kan inte läsa dina tankar. Förklara hur du upplever situationen och förklara hur du skulle vilja att den såg ut istället. Det känns inte bra att ni sitter och viskar när jag pratar. Jag skulle uppskatta om ni lyssnade på mig istället. Peppa män till öppenhet I genusgranskningen Hjärta & Hjärna framkom att män oftare än kvinnor döljer sitt djurrättsengagemang för sin omgivning. Stötta därför män till att våga prata om sitt engagemang även utanför uppenbara djurrättssammanhang. Läs på och utbilda dig själv Inom feministiskt självförsvar finns en mängd tekniker för hur du som kvinna kan få mer makt i olika situationer. Läs gärna också om kroppsspråk och taltekniker. Undvik att prata bakom ryggen Vi vinner mer på att hålla ihop än på att trycka ner varandra. Om det uppstår problem och konflikter, prata med personen det berör istället för bakom ryggen på denne. 11

12 6. Tips till män och personer med erfarenhet av privilegier En särbehandling som medel kan ha en jämlikhet som mål (Nina Björk, 1996, Under det rosa täcket, s.39) Detta är en handbok för jämställdhet, men för att nå det målet får medlet ibland vara en särbehandling. Därför har vi tagit fram tips under rubrikerna till kvinnor och personer med erfarenhet av motstånd och till män och personer med erfarenhet av privilegier. Vi ser de patriarkala strukturerna i samhället och förstår att vi människor på grund av system och strukturer har olika förutsättningar och möjligheter. Det finns många sätt att förhålla sig till kön och fler könsidentiteter än kvinna och man. Läs gärna tipsen och ta till dig de som du känner kan vara hjälpsamma utifrån hur du identifierar dig, hur du könas av andra och de erfarenheter du har. Tänk efter innan du pratar Avbryt inte andra när de pratar, vänta på din tur. Lyssna också noggrant på samtalet, kanske har någon redan sagt det du tänkte säga? Lyssna noga på alla Tänk på att lyssna lika noga oavsett om det är en man eller kvinna som pratar. Se till att du bemöter både män och kvinnors inlägg. Det är inte kul att komma med idéer om diskussionen sedan fortsätter som om ingenting har hänt. Tänk också på att kvinnor ofta använder ett försiktigare språk av rädsla att bli stämplade som framfusiga eller kaxiga. Är det inte dags för lunch snart? kan alltså betyda Jag är jättehungrig och vill äta nu. Strunta i könsrollerna Var inte rädd för att delta i samtal som betraktas som omanliga eller töntiga. Var likaså inbjudande när kvinnor deltar i samtal som betraktas som manliga. Då bidrar du till att upplösa normer som kan störa arbetet för djuren. Läs feministisk litteratur Läs feministiska böcker, tidskrifter eller liknande. Då ökar din förståelse av samhällets strukturer och kvinnor och mäns ofta olika villkor. (se punkt 10 i den här handboken) Engagera dig i jämställdhetsarbetet Delta i arbetet för en jämställd organisation. Jämställdhetsfrågor och feminism är nte en kvinnosak utan en sak för alla. Fråga vad du kan bidra med, men undvik att tala om för andra hur arbete ska eller bör göras. Säg ifrån! Våga säga ifrån ifall du märker att kvinnor blir förbisedda eller sämre behandlade än män. Visa att sådant beteende inte är acceptabelt och ignorera aldrig kränkande behandling. 12

13 Uppmärksamma och bekräfta kvinnor Lyft kvinnor som gjort bra saker. Var dock noga med vad du uppmärksammar och bekräftar; undvik att fokusera på att personen är kvinna och på personens utseende. Fokusera på handlingen och resultatet. Ta till dig av kritik Ställ dig inte i försvarsposition direkt när du kritiseras för att ha behandlat en kvinna felaktigt. Även om du inte menat något illa så är det bättre att lyssna in och se vad du kan förändra. Tänk på helheten Se till att det inte bara är kvinnor som tar helhetsansvar. Hjälp till att förbereda lokaler inför möten och träffar och stanna en stund extra för att hjälpa till att städa och plocka undan efteråt. Se till att hålla koll på tidsplaner och praktiska saker som måste göras. Lämna utrymme och plats Öva på att lämna plats åt kvinnor i olika sammanhang. Ta inte på dig för många uppdrag. Lämna plats i talarstolen för kvinnor det finns andra som kan säga samma sak minst lika bra som du. Peppa kvinnor i din omgivning att ta mer plats och ge dem sedan utrymmet att göra detta. Tips till cispersoner Visa förståelse och respekt Alla är inte som du. Visa förståelse för att det finns andra könsidentifikationer som går emot det normativa. Ställ frågor Frågor och svar kan motverka fördomar. Ställ dem på ett ödmjukt och trevligt sätt. Stötta Det är viktigt att stötta de som går emot normen och möter motstånd Undvik nedvärderande skämt Att skämta fungerar ofta som en försvarsmekanism när något är nytt och främmande. Men nedvärderande skämt är inte okej och kan kränka andra. Tips till transpersoner Ställ krav Du ska aldrig tvingas att könas på ett sätt som går emot din identitet. Du har rätt att ställa krav. Sök stöd Om det känns tungt eller svårt, sök stöd hos någon du har förtroende för, inom eller utanför organisationen. Förklara Det kan vara klurigt att förstå transbegreppet. Det kan hjälpa att förklara vad det innebär att vara en transperson, ifall du känner att du vill. Du ska aldrig känna att du tvingas att berätta om privata saker, du har rätt att säga nej ifall du känner att någon går över gränsen. 13

14 7. Avslutning Ställ krav och frågor Du har rätt att ställa krav på din organisation. Du har rätt att känna dig trygg, respekterad och välkommen. Har du frågor eller idéer kring hur organisationen kan bli bättre så vill förbundsstyrelsen gärna höra dem kontakta eller en enskild ledamot. Våga säga ifrån Om du känner dig kränkt eller illa behandlad har du alltid rätt att säga ifrån. Oavsett om det sker vid ett infobord på stan, på ett möte i din lokalorganisation eller på din arbetsplats. Du har rätt att säga ifrån och rätt att bli tagen på allvar i dina känslor. Ingen annan än du själv kan svara för hur du kände dig i en viss situation. Är det sådant som strider mot svensk lag så har du också alltid rätt att polisanmäla. Det finns stöd Prata med någon i eller utanför organisationen som du känner dig trygg med. Ibland kan det vara svårt att ensam stå upp för sig själv, ta då hjälp av någon i din närhet som du kan prata med. Ibland hjälper det att sätta ord på känslor och upplevelser och det kan också vara skönt att få någon annans bekräftelse på det du upplevt. Djurens Rätts handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier beskriver hur vi hanterar sådana situationer i organisationen. Om du är ideellt aktiv och blir diskriminerad, kränkt eller trakasserad så rapporterar du i första hand till styrelsen i din lokalavdelning. Finns ingen sådan så kontaktar du regionsansvarig för den region du befinner dig i. Ifall detta inte heller är möjligt så kontaktar du i tredje hand förbundsstyrelsen. Sker kränkningen i samband med sommarturnén så ska du i första hand prata med turnécoachen för det aktuella stoppet. Det är bra att dokumentera händelsen så mycket du kan för att den du rapporterar till ska kunna agera och hjälpa dig. 14

15 8. Referenslista och lästips Feminism och jämställdhet Nina Björk, Under det rosa täcket Gerd Brantenberg, Egalias döttrar Maria Sveland, Hatet: en bok om antifeminism Djurrätt och feminism Lisa Gålmark, Skönheter och odjur Carol J Adams, The Sexual Politics of Meat Lisa A. Kemmerer, Sister Species: Women, Animals and Social Justice Sara Mansouri, Köttnorm(än) Lunds Universitet: Mer om härskartekniker Berit Ås, Hersketeknikker Elaine Eksvärd, Härskarteknik Bekräftartekniker: Andra handböcker Makthandbok för unga feminister som (be)möter rasism och sexism i föreningslivet, InterFem BRYT! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, RFSL ungdom Retorik Elaine Eksvärd, Snacka Snyggt TED-talk Amy Cuddy Your body language shapes who you are (Engelska, USA) 15

16 9. Begrepp en ordlista Kön: en socialt konstruerad kategori som delar in människor i män eller kvinnor. Könsidentitet: hur du själv identifierar dig, det kön du själv känner dig som. Könsidentitet kan bara du själv avgöra. Könsuttryck: hur en person uttrycker sitt kön, genom exempelvis kläder, kroppsspråk och socialt beteende. Biologiskt kön: definieras utifrån könskromosomer, hormonnivåer och yttre/inre könsorgan. Juridiskt kön: registreras i folkbokföringen. När ett barn föds avgörs det juridiska könet av de yttre könsorganen. Detta syns också i personnumret. Transperson: ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. Trans är latin för överskrida. Cisperson: en person som inte identifierar sig som transperson. En ciskvinna känner sig som, ser ut som en kvinna enligt samhällsnormen, har en kvinnokropp och är registrerad som kvinna i folkbokföringen. Cis är latin för samma sida. HBTQ: en samlingsbeteckning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer-personer. Intersektionalitet: Ett perspektiv som tittar på hur olika maktordningar är sammanflätade med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av exempelvis etnicitet, könsidentitet, sexualitet, klassbakgrund, ålder eller kostvanor. Normkritik: En kritik av samhällsnormen. 16

17 / info@djurensratt.se / / PlusGiro: