Delårsrapport per den 31 augusti 2013 för barn-och ungdomsnämnden

Transkript

1 Stefan Fredriksson - PGASF01 E-post: stefan.fredriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2013/2268-BaUN- 042 Barn- och ungdomsnämnden Delårsrapport per den 31 augusti 2013 för barn-och ungdomsnämnden Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner delårsrapport per den 31 augusti 2013 för Barn- och ungdomsnämnden Bilagor Tertialuppföljning- Direktörens sammanfattning av barn- och ungdomsnämnden Delårsrapport för barn-och ungdomsnämnden 2013 Skickad av: Stefan Fredriksson - PGASF01

2 Stefan Fredriksson Direktvalsnr E-post: Barn- och Utbildningsförvaltningen Barn- och ungdomsnämnden Delårsrapport per 31/ Jan Lindblom Direktör Stefan Fredriksson Ekonomicontroller 1

3 Barn- och ungdomsnämnden delårsrapport med prognos Tilldelnings- och verksamhetsekonomi budget och utfall (Mkr) Diff Utfall 30/4 Budget 30/4 Budget Prognos Budg/ Progn Huvudverksamhet Förskola 559,7 559,9 839,0 850,1-11,1 Pedagogisk omsorg 19,9 19,5 29,3 28,8 0,5 Summa förskola 579,6 579,4 868,3 878,9-10,6 Förskoleklass 37,0 38,6 57,8 56,6 1,2 Grundskola 680,8 685, , ,2 1,1 Grundsärskola 57,5 59,3 88,6 79,8 8,8 Fritidshem 120,5 128,3 192,1 191,3 0,8 Summa skola 895,8 1491, ,8 1358,9 11,9 Totalt huvudverksamhet verksamhet 1475,4 743, , ,8 1,3 Riktade medel 101,6 99,8 149,7 152,2-2,5 Statliga medel -35,5-35,4-53,2-53,2 0,0 Föräldraavgifter -67,6-66,0-99,0-100,9 1,9 Förvaltningsadministration 6,1 12,1 18,1 15,4 2,7 Totalt budget och utfall 1480,0 1502, , ,3 3,4 Tilldelnings- och verksamhetsekonomi totalt - Sammanfattande kommentar: Från årsskiftet ansvarar nämnden även för den kommunala utförarens drift. Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar, i den nya organisationen, ett sammantaget överskott mot budget på 3,4 Mkr. Överskott i tilldelningsekonomin och underskott hos den kommunala utföraren inom grundskolans år 6-9, samt inom förskolan. Den ekonomiska redovisningen av tertialuppföljningen är uppdelad i två delar: - Tilldelningsekonomin. Nämndens kostnader för både fristående och kommunala utförare - Verksamhetsekonomin. Den kommunala utförarens kostnader och intäkter Nämnden väljer detta sätt att redovisa för att tydligt åtskilja rollen som nämnd med bidragsgivning på lika villkor, oavsett utförare, från sin nya roll som huvudman för den kommunala utföraren. 2

4 MÅL och VERKSAMHET Trots nytt betygssystem ligger meritvärdet kvar på 207 poäng vilket vi bedömer som bra. Vår erfarenhet är att dessa värden brukar sjunka något vid införande av nya betygssystem eftersom det kan vara svårt att göra bedömningar utifrån nytt system och att man då hellre är lite försiktig. Om så är fallet denna gång skulle det innebära att vi lyckats med en positiv utveckling men som ännu inte syns fullt ut. Däremot har vi en stor utmaning att minska den stora variation som fortfarande kvarstår både inom och mellan skolorna. Att dessutom höja den kunskapsnivå som elever i årskurs 1 5 legat på över tid i matematik och svenska och sen bibehålla den för varje årskurssteg, gör att eleverna har med sig ytterligare kunskaper upp i årskurs 6 som skulle gagna utvecklingen positivt. Engelska är ett ämne som vi generellt har varit duktiga att nå måluppfyllelse i men som vi behöver följa mer framöver då fler i årskurs 5 inte når kunskapskraven och där måluppfyllelsen nu är lägre än i andra ämnen. I förvaltningen pågår det verksamhetsutveckling inom flera områden. Ett viktigt områden är att höja kvaliteten i undervisningen då läraren är enligt forskning avgörande för barns och elevers utveckling och lärande. Som exempel kan nämnas: Teknik i förskolan i samarbete med MdH Alla grundskolor kommer att delta i någon av satsningarna Räkna med Västerås, SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och/eller Skolverkets Matematiklyftet. Anställning av 47 förstelärare. Satsning på kollegavägledare (20 % vardera) inom kollegialt lärande i grundskolan och i gymnasieskolan IKT-mentorer stödjer utvecklingen av IKT i undervisningen från förskolan till gymnasieskolan. Satsning på matematik inom vuxenutbildningen Strategisk plan Uppföljning av nämndens åtaganden i strategisk plan redovisas i bilaga. 3

5 EKONOMI Tilldelningsekonomin - Sammanfattande bedömning Budgetram Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2013 har fastställts av kommunfullmäktige till 2 254,7 Mkr. Ramen fördelas mellan förskola 794,1 Mkr och skola 1 446,7 Mkr enligt nämndens beslut. Totalbedömning totalt Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett utfall, för tilldelningsekonomin, som understiger budget med 13,9 Mkr. Utfall och prognos för tilldelningsekonomi Förskola Totalbedömning förskola Nämnden prognostiserar ett utfall för förskola som överstiger budget med 2,4 Mkr. Det beräknade utfallet vid årets slut har prognostiserats till 794,1 Mkr. Kommentarer till utfall förskola tilldelningsekonomi Antalet barn i förskoleverksamhet fortsätter att öka enligt den senaste befolkningsprognosen. Bedömningen av ett helårsnitt som kan göras utifrån den nya prognosen och statistik från årets första månader är att det totalt kommer att finnas ca 75 fler barn i förskoleverksamheten än i budgeten. Det motsvarar en ökning med 36 barn från tidigare prognos. Ökningen sker i förskolan medan antalet barn i pedagogisk omsorg förväntas bli något lägre än budgeterat (se tabell 1). Utfallet för huvudverksamhet för tilldelningsekonomi förskola fram till 31 augusti följer i stort sett budget. Tilldelade medel till förskolor i kommunal regi är 3,3 Mkr lägre än budget medan tilldelade medel till den fristående verksamheten är 4,0 Mkr högre. En större andel äldre barn, med en lägre ersättningsnivå, finns i förskolan under våren (ända fram till och med juli månad). Efter sommaren går 6-åringarna över till förskoleklass och det fylls på med småbarn i grupperna under hösten. De yngre barnen kostar mer, vilket leder till att utfallet under hösten förväntas vara något högre trots färre barn i verksamheten. En helårsprognos för huvudverksamheten överstiger budget - 6,1Mkr. Antalet barn i familjedaghem förväntas sjunka till 253 det vill säga något lägre än budget. Tilldelade medel för perioden följer i stort sett budget. För helåret beräknas tilldelade medel för familjedaghem vara 1,1 Mkr lägre än budget. Utfall för stödverksamhet per den 31 augusti är 4,4 Mkr lägre än budget. Skolskjutskostnaderna för förskola blir lägre på grund av att fördelningsunderlaget mellan verksamheterna blivit bättre, det finns ej använda utvecklingsmedel och utfallet för förvaltningen är lägre än budget. Kostnaderna för administration barnomsorg finns redovisade under huvudverksamhet. För helåret förväntas tilldelade medel för stödverksamhet bli 1,2 Mkr lägre än budget på grund av lägre skolskjutskostnader, ej använda utvecklingsmedel samt en lägre kostnad för förvaltningsenheterna. Prognosen för helåret för fritid och förebyggende där bland annat öppen förskola och IDA förskola ingår följer budget både för utfallet 31 augusti och för helåret. 4

6 Tilldelade medel till den gemensamma förvaltningsadministrationen per 31 augusti är 1,1 Mkr lägre än budget. För helåret förväntas utfallet vara 0,9 Mkr lägre än budget. Intäkterna från föräldraavgifter per den 31 augusti är 1,2 Mkr högre än budget. Prognos för helåret är 1,0 Mkr högre än budget. Utfall och prognos för tilldelningsekonomi Skola Totalbedömning skola För tilldelade medel skola prognostiseras ett utfall som är 16,3 Mkr lägre än budget. Det beräknade utfallet vid årets slut beräknas bli 1 446,7 Mkr. Den prognostiserade avvikelsen beror främst på utfallet på för fristående grundskola. Anledningen är att det finns färre antal barn än i budgetramen. Även antalet barn i grundsärskola blir lägre. Detta medför ett överskott i utfallet för huvudverksamhet grundskola totalt för nämnden motsvarande 16,3 Mkr. Avvikelsen blir lägre på grund av högre skolskjutskostnader. Kommentarer till utfall skola Antalet elever i förskoleklass beräknas i stort sett följa budget, däremot förväntas antalet elever i grundskolan vara cirka 70 elever lägre än i budget. I samband med uppförandet av detaljbudgeten bedömdes att elevtalen i grundskolan var något för höga i budgetramen. Överstigande barn i budgeten finns budgeterade under fristående grundskola. Antalet elever i grundsärskola fortsätter att sjunka det förväntade utfallet är 18 elever lägre än budget. Det är inte möjligt att dela ut en högre ersättning vid överskottsbudget pga lägre antal elever, eftersom elevförändringar regleras i kommande års ramar. Tilldelade medel till förskoleklass fram till 31 augusti följer budget och förväntas göra så även för helåret. För grundskola är tilldelade medel per 31 augusti 1,4 Mkr högre för den kommunala verksamheten medan den är 8,7 Mkr lägre för den fristående verksamheten. För helåret förväntas tilldelade medel för den kommunala verksamheten vara 8,6 Mkr högre än budget. Ersättning för ca 20 grundsärelever integrerade i grundskolan ingår i ersättningen. Fristående verksamhet förväntas ha ett överskott på cirka 17,1 Mkr. Elevtalet i grundsärskolan förväntas vara 220 elever. Den markanta minskningen av antalet elever som skedde under hösten 2011 håller i sig. Tilldelade medel för perioden är 5,4 Mkr lägre än budget. För helåret förväntas utfallet vara 8,6 Mkr lägre än budget. Ersättning för ca 20 grundsärelever integrerade i grundskolan finns redovisade under grundskola medan budget för dessa elever finns i grundsärskola. Antal barn i fritidshemsverksamhet beräknas följa budget (se tabell 1). Tilldelade medel för perioden är 3,1 Mkr lägre än budget. I december förväntas utfallet följa budget. Antalet elever ökar under hösten och andelen barn i de lägre åldrarna är större under hösten. Detta medför högre kostnader för sista perioden. Utfallet för stödverksamhet 31 augusti är 0,3 Mkr lägre än budget. Prognos för helåret är 2,5 Mkr högre. Det förväntade utfallet beror på högre skolskjutskostnader (-6,1 Mkr), lägre kostnader för förvaltningsenheterna (-1,8 Mkr) samt en budgetreserv (-1,8 Mkr). Verksamheterna fritidsgårdar, koloniverksamhet mm är fasta beställningar som betalas med viss oregelbundenhet i tid. De ingår i fritid och förebyggande tillsammans med IDA verksamheten. Utfallet på helår beräknas överensstämma med budget. 5

7 Tabell 1 Prognosticerat antal barn/elever per verksamhet jämfört med budget och budgetram Tilldelningsekonomi Förskola Antal barn Antal barn Antal barn Prognos 2013 Budget 2013 Budgetram 2013 Förskola * Pedagogisk omsorg Förskoleverksamhet totalt Skola Antal barn Antal elever Antal elever Prognos 2013 Budget 2013 Budgetram 2013 Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola * * Vid framtagandet av detalbudjet 2013 bedömdes antalet elever i ram för särskolan vara för högt. Barn- och ungdomsnämnden fick behålla ramen och 2 Mkr växlades från grundskolan till förskolans ram eftersom antalet barn i ram bedömdes för lågt. 6

8 Tilldelningsekonomi Barn- och ungdomsnämnden Förskola 2013 i Mkr Huvudverksamhet Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Diff Budg / Progn Kommunal verksamhet Förskola 382,4 385,6 578,5 582,2-3,7 Pedagogisk omsorg 11,3 10,8 16,2 15,1 1,1 Summa kommunal verksamhet 393,6 396,5 594,7 597,3-2,6 Fristående verksamhet Förskola 188,9 184,9 277,4 280,9-3,4 Pedagogisk omsorg 8,1 8,6 12,9 12,9 0,0 Momsbidrag förskola -12,8-12,2-18,3-18,3 0,0 Summa fristående verksamhet 184,2 181,3 272,0 275,4-3,4 Verksamhet i annan kommun Förskola annan kommun 0,3 0,5 0,8 0,6 0,2 Fristående förskola annan kommun 0,9 0,5 0,8 1,1-0,3 Summa annan kommun 1,2 1,1 1,6 1,7-0,1 Totalt köp av huvudverksamhet 579,1 578,9 868,3 874,4-6,1 Stödverksamhet Riktade medel Fritid och förebyggande 10,2 10,2 15,3 15,3 0,0 Skolskjutsar förskola 1,4 2,0 3,0 2,1 0,9 Utvecklingsmedel 0,1 0,9 1,3 0,4 0,9 Budgeterad reserv förskola 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 Summa riktade medel 11,7 13,1 19,7 17,9 1,8 Gemensam förvaltningsadministration Nämnden förskola 0,2 0,3 0,4 0,4 0,0 Förvaltningsenheterna 2,1 3,2 4,9 4,0 0,9 Administration barnomsorg 0,0 1,7 2,5 2,5 0,0 Summa förvaltningsadministration 2,3 5,2 7,8 6,9 0,9 Totalt köp av stödverksamhet 14,0 18,3 27,5 26,3 1,2 Statlig kompensation maxtaxa -25,3-25,3-38,0-38,0 0,0 Föräldraavgifter -45,3-44,1-66,1-67,1 1,0 Totalt budget och utfall 522,5 527,8 791,7 794,1-2,4 7

9 Tilldelningsekonomi Barn- och ungdomsnämnden skola 2013 i Mkr Huvudverksamhet Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Diff Budg / Progn Kommunal verksamhet Förskoleklass 36,1 36,1 54,1 54,1 0,0 Grundskola 525,1 523,8 785,6 794,2-8,6 Grundsärskola 50,9 57,3 86,0 77,4 8,6 Fritidshem 117,0 118,6 177,9 177,9 0,0 Summa kommunal verksamhet 729,2 735,7 1103,6 1103,6 0,0 Fristående verksamhet Förskoleklass 4,4 4,6 6,9 6,9 0,0 Grundskola 143,4 153,1 229,7 212,6 17,1 Grundsärskola 1,7 0,7 1,1 1,3-0,2 Momsbidrag skola -10,3-10,3-15,4-15,4 0,0 Fritidshem 19,6 20,9 31,3 31,3 0,0 Momsbidrag fritidshem -1,7-1,4-2,1-2,1 0,0 Summa fristående verksamhet 157,2 167,7 251,5 234,6 16,9 Verksamhet i annan kommun Skolbarnsomsorg annan kommun 1,2 1,1 1,7 1,7 0,0 Skola annan kommun 9,0 7,9 11,8 13,0-1,2 Särskola annan kommun 0,0 1,5 2,2 0,0 2,2 Summa verksamhet i annan kommun 10,2 10,5 15,7 14,7 1,0 Totalt köp av huvudverksamhet 896,6 913,8 1370,8 1352,9 17,9 Stödverksamhet Riktade medel Fritid och förebyggande 45,1 44,7 67,1 67,1 0,0 Fristående gård- och koloniverksamhe 5,2 4,4 6,7 6,7 0,0 Skolskjuts 28,4 25,0 37,5 43,6-6,1 Utvecklingsmedel * 6,2 6,7 10,1 10,1 0,0 Riktade resurser från nämnden ** 5,0 4,6 6,9 6,9 0,0 Budgeterad reserv 0,0 1,2 1,8 0,0 1,8 Summa riktade medel 89,9 86,7 130,0 134,3-4,3 Gemensam förvaltningsadministration Nämnden 0,6 0,9 1,3 1,3 0,0 Förvaltningsenheterna 2,6 4,9 7,3 5,5 1,8 Administration barnomsorg 0,1 1,1 1,7 1,7 0,0 Summa förvaltningsadministration 3,3 6,9 10,3 8,5 1,8 Totalt köp av stödverksamhet 93,3 93,6 140,3 142,8-2,5 Statlig kompensation maxtaxa -10,2-10,1-15,2-15,2 0,0 Föräldraavgifter -22,3-21,9-32,9-33,8 0,9 Totalt budget och utfall 957,3 975,3 1463,0 1446,7 16,3 * Utvecklingsprojekt- fritidshem, -grundskola och -grundsärskola, MKL,Kultur i skolan, KomTek, NTA-lådor, Barnfattigdom m.m. ** Mottagande av nyanlända, Elevhälsa,Lovskola,Pedagogiska skolgårdar och Skolmuseét 8

10 Verksamhetsekonomin - Sammanfattande bedömning (Kommunala förskolor och skolor) - Förskola - Grundskola - Beställarverksamhet (del av) Skolverksamheter Kommunala utföraren av Förskola och Grundskola redovisar ett resultat på -0,2 Mkr vilket är en budgetavvikelse på -1,4 Mkr. Prognosen beräknas till -10,5 Mkr, vilket är en försämring med 2,2 Mkr i förhållande till prognosen vid tertial 1 och 9,0 Mkr mot föregående år. Förskola Område Förskola redovisar ett utfall på -0,5 Mkr (budgetavvikelse 0,0 Mkr). Helårsprognosen för Förskolan beräknas till -4,5 Mkr (-0,8% av omsättningen), vilket är en försämring med 3,2 Mkr i förhållande till prognosen vid tertial 1 och en försämring med 4,9 Mkr mot föregående år. Försämringen av prognosen beror främst på minskade barnantal i kommunala förskolan och underskott i verksamheten pedagogisk omsorg. Prognosen för barnantalet är totalt 90 färre än vad som budgeterats. Av enheterna prognostiserar 70% i nivå med eller bättre än budget. Grundskola Område Grundskola redovisar ett utfall på +0,2 Mkr (budgetavvikelse - 1,5 Mkr). Helårsprognosen för Grundskolan beräknas till -6,0 Mkr (- 0,5% av omsättningen), vilket är en förbättring med 1,0 Mkr i förhållande till prognosen vid tertial 1 och en försämring med 4,7 Mkr mot föregående år. Grundskolans problemområde är främst ett antal 6-9 skolorna som redovisar stora underskott. Överskott inom framför allt skolbarnomsorgen inom F-5 skolorna kompenserar delvis underskotten inom 6-9. Av enheterna prognostiserar drygt 70% i nivå med eller bättre än budget. Beställarverksamhet Självstyrande enhet Redovisar ett utfall på +0,1 Mkr (budgetavvikelse +0,1 Mkr). Helårsprognosen för den del av område Beställarverksamhet som riktar sig mot Barn- och Ungdomsnämnden är +/- 0. I beställarverksamheten ingår även den självstyrande enheten inom föroch grundskola (Orresta/Tortuna). Helårsprognosen är +/-0. 9

11 Verksamhetsekonomi Barn- och ungdomsnämnden Kommunala utförare 2013 i Mkr Förskola och grundskola Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Diff Budg /progn Förskola Förskola 0,0-0,4 0,2-3,8-4,0 Pedagogisk omsorg -0,5-0,1-0,2-0,8 -,5 Summa Förskola -0,5-0,5 0,0-4,5-4,5 Grundskola Förskoleklass 3,5 2,1 3,2 4,4 1,2 Grundskola år ,4-5,4-8,5-12,0-3,5 Skolbarnomsorg 15,7 10,7 16,7 17,5 0,8 Grundskola år ,7-6,0-12,1-11,4 0,7 Grundsärskola -4,9 0,2 0,7-4,5-5,2 Summa Grundskola 0,2 1,7 0,0-6,0-6,0 Beställarverksamheten Beställningar och Skolstrategiskt stöd -0,5 0, Självstyrande enhet 0, Summa Beställarverksamheten 0,1 0,0 0,0 0,0 0 Totalt kommunala utförare -0,2 1,2 0-10,5-10,5 10

12 Skolverksamheter - Kommunala utförararen För- och grundskola Verksamhetsmått Budget Prognos Förskola Förändr i antal Prog 13/Budg 13 Antal inskrivna barn Förskola Fam.daghem/fam fritidshem Budget Prognos Grundskola Förändr i antal Prog 13/Budg 13 Antal inskrivna elever Fritidshem Grundskola år F Särskola

13 BILAGA, Tert Nämnd/styrelse Nämndens indikatorer, årsmål och åtaganden Strategisk plan för Västerås stad Barn- och ungdomsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1.1 Västerås ska ha Sveriges bästa skola Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Att andelen elever i grundskolan som når ett genomsnittligt meritvärde på minst 250 poäng ökar Att andelen elever som på gymnasiet når ett genomsnittligt betygspoäng om 15,5 ökar Att andelen elever som fullföljer påbörjad kommunal grundläggande vuxenutbildning ökar Att andelen elever som fullföljer påbörjad kommunal gymnasial vuxenutbildning ökar Åtaganden för att nå det strategiska målet Förverkliga den nya organisationen Omorganisationen syftar till att stärka den politiska styrning och utvecklingskraften på enheterna. Den centrala förvaltningsorganisationen ska vara ett effektivt stöd för både politik och verksamheten. Med bibehållen logik från beställarutförarmodellen skapas spänst i organisationen. När detta är förverkligat förbättras förutsättningarna för nämnden att nå bättre resultat. Höja kvaliteten i undervisningen för att nå bättre resultat. Forskning visar tydlig att läraren är avgörande för elevernas lärande och utveckling. i.u 27,7 29,6 29,6 i.u 31,7 30,5 30, Status Förvaltningen har tagit fram en verksamhetsplan för att strukturerat och systematiskt beskriva hur förvaltningsledning med verksamhetschefer och enhetschefer för de administrativa enheterna tar omhand de mål uppdrag som förvaltningen har. Förvaltningen har beslutat använda PEJLmodellen för att tydliggöra övergripande uppdrag. Insidan kommer att användas för ökad delaktighet. Arbetet med att förverkliga organisationen kommer att pågå över längre tid. Under två år kommer det att pågå ett arbete med teknik i förskolan, arbetet sker i samarbete med MdH. Alla grundskolor kommer att delta i någon av satsningarna Räkna med Västerås, SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och/eller Skolverkets Matematiklyftet. Det pågår anställning av 47 förstelärare. Det har anställts 10 kollegavägledare (20 % vardera) inom kollegialt lärande i grundskolan och fem i gymnasieskolan för att förbättra undervisningen, avsikten är att anställa fem ytterligare inom gymnasieskolan. Sedan flera år tillbaka arbetar läs- och skrivmentorer för att stödja den grundläggande läs- och skrivundervisningen. IKT-mentorer stödjer utvecklingen av IKT i undervisningen från 12

14 Stärka det pedagogiska ledarskapet Forskning om framgångsrika skolkommuner visar tydligt att det pedagogiska ledarskapet är en av de viktigaste faktorerna för bättre resultat Utveckla samverkan mellan förskola förskoleklass årskurs 1 i samverkan med MdH. Genom stärkt samverkan i de tidiga åren får barn och elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och får därmed en bra grund för sitt lärande. förskolan till gymnasieskolan. Alla dessa satsningar är långsiktiga. Stor del av ledarforum för förskolechefer och rektorer används för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Enskilda förskolchefer och rektorer erbjuds handledning. Forskningsprojektet avslutas under hösten 2013, presentation av arbetet för chefer våren 2013 och medarbetare augusti Fortsatt planering pågår. Kommentarer Här redovisas en del av de sex indikatorer som nämnderna tidigare utformat inom detta område. Resten av dem redovisas under nedanstående strategiska mål. Utöver dessa har nämnderna tagit fram en utbildningsplan för som även är förankrad i Kommunfullmäktige där det specificerats ytterligare mål och indikatorer. 1.2 Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Att andelen elever som deltar i UF-företag ökar Genom att ungdomar får redan under gymnasietiden kunskap om företagande kan det leda till fler företag i framtiden. Antal elever i UF-företag Har ej data Antal UF-företag Har ej data Antal elever i gymnasieskolan Har ej data Andel elever i UF-företag 1,1 % 3,2 % 3,5 % Har ej data Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Kommentarer Vad gäller UF-företag har respektive skola egna åtaganden. Utöver att arbeta med UF finns inom verksamhetsområdet Gymnasie- och vuxenutbildning ett organiserat samarbete med näringslivet. Samarbetet syftar till att bereda elever inom ramen för utbildning ett relevant arbetsplatsförlagt lärande. Samtliga enheter inom verksamhetsområdet har ett etablerat samarbete med näringslivet. Detta samarbete och dess påverkan på Västerås näringsliv är svårt att mäta i form av ett nyckeltal. 1.3 Västerås Stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Föräldrar till barn i förskolan upplever att verksamheten fungerar bra. Föräldrar till barn i förskolan är nöjda med det bemötandet de får i förskolan. Att den upplevda nöjdheten bland - - 3,64 3,65 3, ,70 3,71 3,74 13

15 eleverna gällande skolan ökar: - Jag är nöjd med bemötandet jag 3,12 3,10 3,26 får i skolan (åk 8 kommunala) - Jag är nöjd med verksamheten i skolan (åk 8 kommunala) 2,94 2,94 3,07 Kostnad per betygspoäng Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Andel av lokalkostnad i barn- och elevpeng Utnyttjandegrad grundskolelokaler 82 % 82 % Lokalkostnad/elev/år (grundskolan) Lokalkostnad/elev/år (gymnasiet) Kvm/elev (grundskolan inkl F-klass) 15,1 15,3 Kvm/elev (gymnasiet, ej gymnasiesärskola eller vux) 18,0 19,3 Åtaganden för att nå det strategiska målet Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för ständiga förbättringar och därmed ökad kvalitet. Framtagning av en IKT-lärstrategi Med genomtänkta strategier utvecklas den pedagogiska användningen av IKT i undervisningen, vilket leder till bättre kvalitet. Införa ett nytt IT-stöd för planering och uppföljning av elevers lärande. Ett professionellt IT-verktyg underlättar lärares arbete, ökar lärarnas professionalitet, ger förutsättningar för att förbättra utvecklingssamtalen, skapar kontinuitet vid lärarbyten, underlättar rektorernas uppföljning av skolornas resultat. Översyn av lokalerna Status Kvalitetshjulen fungerar väl, dock krävs vissa justeringar för att anpassa dem till den nya organisationen. Även en justering utifrån Skolverkets nya allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete kommer att göras. Klar Upphandling blev klar under juni 2013, pilotprojekt genomförs under hösten 2013 och införandet vid de övriga enheterna sker under Arbete med att anpassa lokalytan i Effektiv användning av lokaler frigör medel till kärnprocessen. förhållande till barn/elevantalet pågår. Effektivisering av drift och inköp Arbetet sker tillsammans med Effektivisering frigör medel till kärnprocessen. upphandlingsenheten och pågår inom gymnasie- och förskoleverksamheten. Grundskolan kommer att påbörjas därefter. Skapa transparens i OH-kostnader Beräknas vara klart oktober 2013 Skapa en ny modell för lokalersättning Beräknas vara klart oktober 2013 Tydliga övergripande uppdrag Leder till effektiv resursanvändning Rätt kompetens på rätt plats leder till ökad måluppfyllelse i verksamheten. Förvaltningen använder miniversion av VBU inom PEJL Följs upp i medarbetarundersökningen genom kompetensindex. Kommentarer Indikatorer 1 2. Anges i medelvärde totalt. 2.1 I Västerås ska alla ha möjligheten till ett gott liv Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr

16 Åtaganden för att nå det strategiska målet Ökad samverkan mellan arbetsmarknadsfrågor, vuxenutbildning och etablering för nyanlända Utveckla verksamheten vid Bäckbyhuset För att skapa trygghet och trivsel för medarbetare, brukare och boende. Förvaltningen strävar efter jämställdhetsintegrering Stärka flickors hälsa Kommentarer Status Överläggningsärende om ett Samlat Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningscentrum i UAN i oktober. Beslut tas i november. Samordnaren har skickat in halvårsuppföljning på mål och handlingsplaner kopplade till det. Utifrån att Bäckbyhuset är behov av omställning gällande lokaler och verksamhet, behöver ledningen för uppdraget arbeta fram en gemensamen idé för Bäckbyhuset. I beslutsunderlag till de politiska nämnderna strävar förvaltningen efter att visa ett genusperspektiv. Vi strävar efter att alla resultat ska kunna följas upp uppdelat på kön och förslag till beslut ska innehålla en analys ur genusperspektiv. Nämnderna har beslutat om en engångssatsning där medel och uppdrag har tilldelats MdH. Forskningscirklar är genomförda och arbetet och rapporten redovisas för nämnderna under septemberoktober En öppen föreläsning planeras för spridning av resultaten. 2.2 Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun Nämndens/styrelsens indikatorer 1 1. Energianvändandet på varje verksamhetsområde ska minska. (förskola, grundskola, gymnasium) 2 Jfr Utgångsläge/resultat Årsmål ,4 kwh/m/ år 572,4 kwh/m / år 2. Mängden skolmat som slängs ska minska. 3. Antalet certifierade enheter för Grön Flagg ska öka. X Redovisas vid årsskiftet Redovisas vid årsskiftet 4. Andelen ekologisk mat ska öka 27 % 39 % 43 % (juli 2013) 2015 Åtaganden för att nå det strategiska målet Skolor och förskolor som saknar certifiering för Grön Flagg alternativt Skola för hållbar utveckling får stöd av Naturskolan. Status Under våren 2013 genomfördes två inspirationsträffar efter önskemål. Den 3:e september var 46 enheter (15 skolor, 29 Förskolor, 1 grundsärskola och 1 gymnasiesärskola) certifierade i Grön 15

17 Flagg och 6 enheter (3 Förskolor, 1 skola och 2 gymnasium) certifierade med Skola för Hållbar utveckling. På Naturskolan planeras nu en satsning med gemensamma inspirationsträffar. Naturskolan kommer mer aktivt kontakta förskolorna och skolorna utan certifiering. Deltagande i Framtidens mat Projektet Framtidens mat pågår till dec Naturskolan genomför workshops på uppdrag av projektet. Nya miljö- och kostnadseffektiva transportlösningar ska utformas. Långsiktig planering och förbättrade samarbetsformer med Samtrafik och övriga aktörer inom kollektivtrafikområdet. Vidta åtgärder för att minska kostnader för el och värme och annan media samt att ta fram en långsiktig plan för energieffektiviseringar Ny upphandling av särskildskolskjuts genomförd. Startat i augusti Uppsamlingsplatser har inrättats. Ökad samordning av transporter genom samlade skoltider. Arbete med ev. samordning av datasystem för myndighetsutövning och ruttoptimerng pågår. Ökat samarbete med VL för planering av landsbygdens skolskjuts för ht 14. Arbetet är påbörjat Kommentarer Restaurangverksamheten håller på att ta fram mätmetod för andel skolmat som slängs, vad gäller andel ekologisk mat gäller värden för 2011 och 2012 för all mat som lagas av restaurangenheten, värdet för 2013 gäller endast för skolverksamheterna. När det gäller antalet certifierade enheter för Grön Flagg är resultatet ackumulerat och differensen blir då antalet nya certifieringar per år vilket också är själva ökningen. Resultaten hämtas från Alla västeråsare ska ha tillgång till välmående vatten- och naturområden Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Kommentarer Nämnderna avstår att ta fram indikator inom detta område. Barn- och ungdomsnämnden har sedan länge avsatt medel för Naturskolan Asköviken. 3.1 Västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter årskurs Lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter årskurs 2 i gymnasieskolan ,95 2,90 2, ,90 2,97 3,09 Åtaganden för att nå det strategiska målet Projektet Ungdomsdialog För att skapa bestående metoder för varaktig dialog mellan ungdomar och politik. Status Två projektledare är anställda under 2013 med syfte att utveckla metoder för ungdomsdialog. Under sommaren hade sex 16

18 ungdomar feriearbete i projektet för att ta fram idéer för arbetet och för att kunna fungera som en länk mellan projektet och ungdomar. Workshops ska genomföras på 6-9 skolorna Kommentarer Indikator 1 2 anges i medelvärde totalt. Respektive skola väljer insatser för ökad delaktighet. 3.2 Kreativitet, öppenhet och tolerans ska prägla Västerås stads verksamheter Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Andelen nöjda medarbetare: Organisationsindex 61 Ledarindex 61 Kompetensindex 58 Stressindex 16 Jag arbetar den sysselsättningsgrad jag önskar Åtaganden för att nå det strategiska målet Utbildning i HBT-frågor till samtliga medarbetare För att utveckla ett icke heteronormativt individfokus. Upprätta en HR-strategisk plan för förvaltningen för att visa de områden inom HR som ska prioriteras de kommande åren i syfte att nå förvaltningens vision. Genomföra Ledarskap för medarbetare inom skolverksamheterna ett värdegrundsarbete inom personalen För att skapa ett gemensamt förhållningssätt från förskolan till gymnasiet och gemensamma verktyg för att utveckla kommunikationen på arbetsplatserna. Kommentarer Utgångsläge/resultat Årsmål % Status Genomförs under hösten 2013 Framtagen Genomfört vid de allra flesta enheterna i slutet av Arbetet fortsätter under I Västerås ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Alla barn och elever deltar i skolans aktiviteter oberoende av vårdnadshavares ekonomi. (grundskolan)* 2. Likvärdigheten mellan kommunala skolors resultat ska öka* Variation mellan max och minvärde Maxvärde (det högsta meritvärdet) Minimumvärde (det lägsta meritvärdet) ,0-47,4 226,4 179,0 34,9 219,9 185,0 58,1 235,6 177,7 54,1 229,0 174,9 Redovisas i dec utifrån nationell statistik Åtaganden för att nå det strategiska målet Arbeta för en likvärdig och inkluderande skola i enlighet med gällande styrdokument Forskning visar att heterogena grupper berikar lärmiljöerna för alla elever. Status Vi har många olika särskilda undervisningsgrupper och en tydlig segregation redan från förskolan. Uppföljnigen av användningen av ersättningen i form av social vikt är en del 17

19 Implementera rutiner för kostnadsfri förskola och grundskola För att stärka likvärdigheten för barn och elever Genomföra barncheck i alla nämndärenden Insatser för att motverka effekterna av barn i ekonomisk utsatthet. Kommentarer av det systematiska kvalitetsarbetet. Samverkan med andra kommuner för att ta fram metod för effektanalys kommer att ske från och med hösten Arbetet är genomfört inom förskolan och kommer att påbörjas inom grundskolan. Fungerar inte fullt ut än, ytterligare utbildningar kommer att genomföras. Genomförda insatser: TRY-IT-IDA, dagkollo, lunch på sommarskolan, utflykter inom familjecentrum *Mäts totalt i årskurs 8, pga ett misstag fanns inte frågan med i årets enkät. *Kommer att följas som variation mellan grundskolornas meritvärden i årkurs 9 dvs differensen mellan det högsta och det lägsta meritvärdet. Mäts i poäng. Samtidigt presenteras max och minvärdet som är viktiga parametrar i sammanhanget. 18

20 ANVISNINGAR: Bilaga 2 Direktörens sammanfattning Godkänd av: Utgåva: 1 Publicerad: K Process: [Process] Direktörens sammanfattning Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Måluppfyllelse och verksamhetsutveckling Arbetet med språklig och matematisk utveckling och att stärka barns självkänsla är väl etablerat inom förskolan. Naturvetenskap och teknik är ett nyare fokusområde för förskolan och inom dessa områden pågår det utvecklingsarbete. I de flesta grundskolor når en hög andel elever kunskapskraven i årskurs 5. Vi behöver dock följa upp utvecklingen i engelska då den senaste resultatuppföljningen visar att andelen elever som inte når kunskapskraven i årskurs 5 har sjunkit något. Trots nytt betygssystem ligger meritvärdet i årskurs 9 kvar på 207 poäng. Vår erfarenhet är att dessa värden brukar sjunka något vid nya betygssystem eftersom det kan vara svårt att göra bedömningar utifrån ett nytt system och att man då hellre är lite försiktig. I dagsläget finns det inte möjlighet till nationella jämförelser. Barn- och utbildningsförvaltningen har en stor utmaning i att minska den stora variation som fortfarande kvarstår både inom och mellan skolorna. I förvaltningen pågår verksamhetsutveckling inom flera områden, för att höja kvaliten i undervisningen. Som exempel kan nämnas: Teknik i förskolan i samarbete med MdH Alla grundskolor kommer att delta i någon av satsningarna Räkna med Västerås, SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och/eller Skolverkets Matematiklyftet. Anställning av 47 förstelärare. Satsning på kollegavägledare (20 % vardera) inom kollegialt lärande i grundskolan och i gymnasieskolan IKT-mentorer stödjer utvecklingen av IKT i undervisningen från förskolan till gymnasieskolan. Sammanfattande analys av den ekonomiska utvecklingen Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett överskott mot budget på 3,4 Mkr (0,1% av omslutningen). Överskott hos nämnden, i tilldelningsekonomin, främst pga färre elever än budget i grundskola och särskola. Underskott hos den kommunala utföraren inom förskola och grundskola 6-9. Den kommunala utföraren prognostiserar ett underskott på -10,5 Mkr. Förskola, -4,5 Mkr Grundskola F-5, +9,9 Mkr Grundskola 6,9 och Särskola, -15,9 Mkr Resultatet är en försämring mot föregående år med -9,0 Mkr. Kommunala förskolan 70% av enheterna redovisar resultat i nivå med eller bättre än budget 4 enheter står för huvuddelen av underskottet och är föremål för åtgärdsplaner En av enheterna, Pedagogisk omsorg, har presenterat olika framtidsscenarion på nämnden. Utredning om ev. förändringar pågår. Kommunala grundskolan Drygt 70% av enheterna redovisar resultat i nivå med eller bättre än budget 5 enheter står för huvuddelen av underskottet och är föremål för åtgärdsplaner Inom år 6-9 krävs särskilda insatser. Nämnden har beslutat om en översyn för effektivisering. Bilaga 2 Direktörens sammanfattning (1)