Delårsbokslut per den 31 augusti 2014 för barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Stefan Fredriksson - PGASF01 E-post: stefan.fredriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Dnr: 2014/2013-BaUN- 042 Barn- och ungdomsnämnden Delårsbokslut per den 31 augusti 2014 för barn- och ungdomsnämnden Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner delårsrapporten per 31 augusti 2014 för barn- och ungdomsnämnden. Ärendebeskrivning Delårsbokslut innehållande utfallet per 31 augusti och en helårsprognos, både för ekonomi och barn- och elevtal. Avstämning av statusen på måluppfyllelse i Strategiska planen. Bilagor Delårsrapport per 31/8 2014, BaUN Deltårsrapport 31/8 2014, Direktörens sammanfattning - BaUN Deltårsbokslut 31/8 2014, Uppföljning stragegisk plan Skickad av: Stefan Fredriksson - PGASF01

2 DOKUMENTYP 1(1) ANVISNINGAR: UTGÅVA:2 Publicerad: Delårsrapport 31 augusti 2014 Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Direktörens sammanfattning Måluppfyllelse och verksamhetsutveckling Utgångspunkten för Barn- och utbildningsförvaltningen är att arbeta med det i strategisk plan utpekade målet att Västerås skall ha Sveriges bästa skola. En preliminär sammanställning av det senaste läsårets betygsresultat visar en positiv trend avseende genomsnittlig betygspoäng, ett oförändrat läge avseende andelen elever som klarar målen i alla ämnen och andelen som är behöriga till gymnasieskolan. Skolinspektionen har en pågående tillsyn av skolhuvudmannen Västerås. Några förbättringsområden som identifierats så här långt är behov av att stärka studie och yrkesvägledningen i de lägre skolåldrarna, att utveckla arbetet inom området studiero och inom området kränkande behandling. Skolutvecklingsinsatser som förväntas ge en positiv resultatutveckling är satsning på förstelärare och matematikutveckling. Satsningen på matematik är sammanhållen och tredelad, dels en lokal satsning i samverkan med Mälardalens högskola (räkna med Västerås), deltagande i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och deltagande i Skolverkets matematiklyft. En av förskolans stora utmaningar är balansera tillgång och efterfrågan på förskoleplatser. Bedömningen är att vårdnadshavare i Västerås erbjuds en god förskoleverksamhet utan långa väntetider. Andelen barn i fristående förskolor har ökat under året. En stor utmaning för samtliga skolformer är att säkra kompetensförsörjningen framöver. En framgångsrik strategi är att fortsatt säkra samarbetet med Mälardalens högskola. Sammanfattande analys av den ekonomiska utvecklingen (större avvikelser mellan budget och prognos) Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett underskott mot budget på -2,8 Mkr (0,1% av omsl.) Överskott hos nämnden, i tilldelningsekonomin, främst pga barn än budget i förskolan Underskott hos den kommunala utföraren inom förskola och grundskola 6-9. Den kommunala utföraren prognostiserar ett underskott på -14,7 Mkr. Förskola, -5,0 Mkr Grundskola F-5, +3,7 Mkr Grundskola 6,9 och Särskola, -13,2 Mkr Prognosen är en försämring mot föregående år med -13,1 Mkr. Kommunala förskolan Minskat antal barn jämfört med föregående år och budget. Pedagogisk omsorg gör en kraftig resultatförbättring mot föregående år och lämnar en prognos i balans. Kommunala grundskolan 49% av enheterna redovisar resultat i nivå med eller bättre än budget 4 enheter står för huvuddelen av underskottet och är föremål för åtgärdsplaner Källa: 1c5f5b93-c272-4b31-adb2-56ac94125b26#7cd021be-acfd-410f-95b2-e509c86e0c67 Godkänd av: Kühnert, Armin av:

3 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Stefan Fredriksson Direktvalsnr E-post: Barn- och Utbildningsförvaltningen Barn- och ungdomsnämnden Delårsrapport per 31/ Jan Lindblom Direktör Stefan Fredriksson Ekonomicontroller 1

4 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Barn- och ungdomsnämnden delårsrapport med prognos Tilldelnings- och verksamhetsekonomi budget och utfall (Mkr) Diff Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Budg/ Progn Huvudverksamhet Förskola 580,7 590,7 885,7 872,9 +12,8 Pedagogisk omsorg 19,3 20,3 30,5 29,8 +0,7 Summa förskola 600,0 611,0 916,2 902,7 +13,5 Förskoleklass 38,7 41,2 62,4 62,9-0,5 Grundskola 728,3 701, , ,5-13,2 Grundsärskola 55,4 63,0 94,0 89,6 +4,4 Fritidshem 125,4 130,3 195,7 199,8-4,1 Summa skola 947,8 935, , ,8-13,4 Totalt huvudverksamhet verksamhet 1 547, , , ,5 +0,1 Riktade medel 96,2 91,8 137,9 142,5-4,6 Statliga medel -34,1-33,6-50,5-50,5 0,0 Föräldraavgifter -69,6-69,3-104,0-106,5 +2,5 Förvaltningsadministration 15,2 19,6 20,6 21,4-0,8 Totalt budget och utfall 1 555, , , ,4-2,8 Tilldelnings- och verksamhetsekonomi totalt - Sammanfattande kommentar: Från 2013 ansvarar nämnden även för den kommunala utförarens drift. Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar, i den nya organisationen, ett sammantaget underskott mot budget på 2,8 Mkr. Underskottet uppkommer inom förskolan och grundskolans år 6-9. Redovisningen av tertialuppföljningen är uppdelad i två delar: - Tilldelningsekonomin. Nämndens kostnader för både fristående och kommunala utförare - Verksamhetsekonomin. Den kommunala utförarens kostnader och intäkter Nämnden väljer detta sätt att redovisa för att tydligt åtskilja rollen som nämnd med bidragsgivning på lika villkor, oavsett utförare, från sin roll som huvudman för den kommunala utföraren. 2

5 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Tilldelningsekonomin - Sammanfattande bedömning Budgetram Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2014 har fastställts av kommunfullmäktige till 2 328,6 Mkr. Ramen fördelas mellan förskola 835,9 Mkr och skola 1492,7 Mkr enligt nämndens beslut. Totalbedömning totalt Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett utfall som understiger budget med 11,6 Mkr. Utfall och prognos för tilldelningsekonomi Förskola Totalbedömning förskola Nämnden prognostiserar ett utfall för förskola som understiger budget med 19,9 Mkr. Det beräknade utfallet vid årets slut prognostiserats till 816,0 Mkr. Kommentarer till utfall förskola tilldelningsekonomi Antalet barn i förskoleverksamhet beräknas bli lägre än budgeterat (se tabell 1). Bedömningen av ett helårsnitt som kan göras utifrån årets åtta första månader är att det totalt kommer att finnas ca 70 barn färre i förskoleverksamheten jämfört med budget. Minskningen sker i förskolan. Utfallet för huvudverksamhet för tilldelningsekonomi förskola fram till 31 augusti är 16,5 Mkr lägre än budget. Tilldelade medel till förskolor i kommunal regi är 12,2 Mkr lägre än budget medan tilldelade medel till den fristående verksamheten är 2,8 lägre. En större andel äldre barn, med en lägre ersättningsnivå, finns i förskolan under våren (ända fram till och med juli månad). Efter sommaren går 6-åringarna över till förskoleklass och det fylls på med småbarn i grupperna under hösten. De yngre barnen kostar mer, vilket leder till att utfallet under hösten förväntas vara lika hög som under våren trots färre barn i verksamheten. Prognos för förskolor för helåret är att tilldelade medel blir 17,1 Mkr lägre än budget på grund av lägre antal barn. Antalet barn i familjedaghem förväntas i stort sätt följa budget. Tilldelade medel för perioden följer i stort sett budget och för helåret beräknas tilldelade medel också göra det. Utfall för stödverksamhet per den 31 augusti är 0,3 Mkr lägre än budget. För helåret förväntas utfallet bli i stort sätt följa budget. Prognosen för helåret för fritid och förebyggende där bland annat öppen förskola ingår följer budget både för utfallet 31 augusti och för helåret. IDA förskola redovisas under huvudverksamhet. Den gemensamma förvaltningsadministrationens utfall per 31 augusti följer budget. För helåret förväntas utfallet också göra det. Intäkterna från föräldraavgifter är 1,2 Mkr högre än budget. Prognos för helåret är 1,8 Mkr högre än budget. Intäkter för maxtaxekompensation och kvalitetssäkring följer budget både utfall 31 augusti och prognos för helår. 3

6 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Utfall och prognos för tilldelningsekonomi Skola Totalbedömning skola För skola prognostiseras ett utfall som är 8,3 Mkr högre än budget. Det beräknade utfallet vid årets slut beräknas bli 1501,0 Mkr. Den prognostiserade avvikelsen beror främst på att det finns fler elever än i budgetramen. Detta borde medföra ett underskott i utfallet för huvudverksamhet grundskola. Underskottet bli något lägre på grund av att det finns en post med 26 grundsärskolelever med ej bestämd utförare som inte kommer att tas i anspråk. Avvikelsen påverkas också av högre skolskjutskostnader. Kommentarer till utfall skola Antalet elever i förskoleklass beräknas vara något högre än budget. Elevtalen i grundskolan förväntas vara 195 fler än budget. Tilldelade medel till förskoleklass fram till 31 augusti är något högre än budget och förväntas vara så även för helåret. För grundskola är tilldelade medel per 31 augusti något högre för den kommunala verksamheten, 5,0 Mkr, och 0,3 Mkr högre för den fristående verksamheten. För helåret förväntas tilldelade medel för den kommunala verksamheten vara 7,3 Mkr högre än budget och den fristående cirka 4,2 Mkr högre. Elevtalet i grundsärskolan förväntas vara lägre än budget, 37 elever färre ( inklusive de 26 elever med ej bestämd utförare). Den markanta minskningen av antalet elever som skedde under hösten 2011 fortsätter. Tilldelade medel för perioden är 10,0 Mkr lägre än budget. För helåret förväntas utfallet vara 9,6 Mkr lägre än budget. Antal barn i fritidshemsverksamhet beräknas vara högre än budget (se tabell 1). Tilldelade medel för perioden är endast 0,5 Mkr högre än budget. I december förväntas utfallet vara 3,4 Mkr högre än budget. Antalet elever ökar under hösten och andelen barn i de lägre åldrarna är större under hösten. Detta medför högre kostnader för sista perioden. Utfallet för stödverksamhet 31 augusti är 4,2 Mkr högre än budget. Prognos för helåret är att utfallet överstiger budget med 5,0 Mkr. Hela beloppet beror på högre skolskjutskostnader än budgeterade. Förvaltningsenheternas utfall per 31 augusti följer budget. Prognos för helår är att de fortsätter att följa budget. Verksamheterna fritidsgårdar, koloniverksamhet mm är fasta beställningar som betalas med viss oregelbundenhet i tid. De ingår i fritid och förebyggande. tillsammans med IDA verksamheten som redovisas under huvudverksamhet. Utfallet på helår beräknas överensstämma med budget. 4

7 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Tabell 1 Prognosticerat antal barn/elever per verksamhet jämfört med budget och budgetram Tilldelningsekonomi Förskola Antal barn Antal barn Antal barn Prognos 2014 Budget 2014 Budgetram 2014 Förskola * Familjedaghem Förskoleverksamhet totalt * *plus75 barn i tilläggsbudget Skola Antal barn Antal elever Antal elever Prognos 2014 Budget 2014 Budgetram 2014 Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola * 251 * Varav 26 ej bestämd utförare 5

8 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Tilldelningsekonomi Barn- och ungdomsnämnden förskola 2014 i Mkr Huvudverksamhet Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Av vikelse Kommunal verksamhet Förskola 388,5 400,7 601,1 583,4 17,8 Pedagogisk omsorg 10,7 11,6 17,4 15,8 1,6 Summa kommunal verksamhet 399,2 412,3 618,5 599,1 19,4 Fristående verksamhet Förskola 198,5 201,3 302,0 302,6-0,6 Pedagogisk omsorg 9,1 8,5 12,7 14,2-1,5 Momsbidrag förskola -13,9-13,0-19,6-20,8 1,2 Summa fristående verksamhe 193,7 196,7 295,1 296,0-0,9 Verksamhet i annan kommun Förskola annan kommun 0,7 0,8 1,2 1,2 0,0 Fristående förskola annan 0,5 0,8 1,2 1,2 0,0 Summa annan kommun 1,2 1,6 2,5 2,5 0,0 Totalt köp av huvudverksam 594,2 610,7 916,1 897,6 18,5 Stödverksamhet Riktade medel Fritid och förebyggande 8,2 8,1 12,2 12,2 0,0 Skolskjutsar förskola 1,4 1,5 2,2 2,1 0,1 Utvecklingsmedel 0,6 0,9 1,3 1,3 0,0 Summa riktade medel 10,1 10,4 15,7 15,6 0,1 Gemensam förvaltningsadministration Nämnden förskola 0,3 0,3 0,4 0,3 0,1 Förvaltningsenheterna 3,7 3,9 5,2 5,2 0,0 Extens systemförvaltning 0,3 0,7 1,1 1,1 0,0 Administration barnomsorg 2,4 1,7 2,5 3,1-0,6 Summa förvaltningsadminist 6,7 6,6 9,2 9,7-0,5 Totalt köp av stödverksamhet 16,8 17,0 24,9 25,3-0,4 Statlig kompensation maxta -24,4-24,4-36,7-36,7 0,0 Föräldraavgifter -46,8-45,6-68,4-70,2 1,8 Totalt budget och utfall 539,7 557,6 835,9 816,0 19,9 6

9 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Tilldelningsekonomi Barn- och ungdomsnämnden skola 2014 i Mkr Huvudverksamhet Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Av vikelse Kommunal verksamhet Förskoleklass 35,2 34,6 51,9 52,6-0,7 Grundskola 554,1 549,1 823,7 831,0-7,2 Grundsärskola 50,5 56,3 84,4 81,6 2,9 Fritidshem 115,2 115,0 172,5 174,7-2,2 Summa kommunal verksmahet 755,0 755,0 1132,6 1139,9-7,3 Fristående verksamhet Förskoleklass 4,9 4,3 6,4 7,1-0,6 Grundskola 156,7 156,4 234,7 238,9-4,2 Grundsärskola 0,3 0,4 0,6 0,6 0,0 Momsbidrag skola -13,2-11,7-17,5-19,9 2,4 Fritidshem 20,0 19,9 29,9 31,1-1,2 Summa fristående verksamhe 168,6 169,3 254,0 257,6-3,6 Verksamhet i annan kommun Grundskola 11,7 7,9 11,9 11,7 0,1 Grundsärskola 1,6 5,7 8,6 1,8 6,7 Fritidshem 1,3 1,1 1,7 1,7 0,0 Summa verksamhet i annan kommun 14,6 14,8 22,1 15,3 6,9 Totalt köp av huvudverksam 938,1 939,1 1408,7 1412,8-4,0 Stödverksamhet Riktade medel Fritid och förebyggande 33,5 33,3 49,9 49,9 0,0 Fristående gård- och kolon 6,5 5,3 7,9 7,9 0,0 Skolskjuts 28,7 25,5 38,3 43,0-4,7 Utvecklingsmedel * 6,7 6,4 9,6 9,6 0,0 Riktade resurser från nämnd ** 10,7 10,9 16,4 16,4 0,0 Summa riktade medel 86,1 81,4 122,2 126,9-4,7 Gemensam förvaltningsadmin Nämnden 0,5 0,9 1,3 1,3 0,0 Förvaltningsenheterna 4,5 4,7 6,3 6,3 0,0 Administration barnomsorg *** 2,6 2,4 3,6 3,9-0,3 Summa förvaltningsadminist 7,6 8,0 11,2 11,5-0,3 Totalt köp av stödverksamh 93,6 89,4 133,4 138,4-5,0 Statlig kompensation maxta -9,7-9,2-13,8-13,8 0,0 Föräldraavgifter -22,8-23,7-35,6-36,3 0,7 Totalt budget och utfall 999,3 995,5 1492,7 1501,0-8,3 * Utvecklingsprojekt- fritidshem, -grundskola och -grundsärskola, MKL,Kultur i skolan, KomTek, NTA-lådor m.m. ** Trygghet och trivsel, pedagosiska läromedel, mottagande av nyanlända, Elevhälsa,Lovskola,Pedagogiska skolgårdar och Skolmuseét ***Inklusive Extens administration 7

10 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Verksamhetsekonomin - Sammanfattande bedömning (Kommunala förskolor och skolor) - Förskola - Grundskola - Beställarverksamhet (del av) Skolverksamheter Kommunala utföraren av förskola och grundskola redovisar ett resultat på -19,1 Mkr för perioden januari-augusti vilket innebär en budgetavvikelse om -15,6 Mkr. Prognosen är beräknad till -14,7 Mkr vilket skulle innebära en försämring av resultatet från 2013 med 13,1 Mkr. Förskola Förskolan och pedagogisk omsorg redovisar ett utfall för januari-augusti på -5,8 Mkr. Helårsprognosen redovisas till -5 Mkr. Budgeten för perioden är -0,4 Mkr vilket innebär att verksamhetsområdet redovisar en negativ avvikelse på -5,5 Mkr. I jämförelse med budgeten är intäkterna i form av rörlig ersättning 4,2 Mkr lägre p g a färre antal barn är budgeterat. Ersättning avseende trivselskapande åtgärder har dock erhållits vilket leder till att totala intäkter uppgår till 1,2 Mkr lägre än budgeterat. Övriga kostnader har ökat i motsvarande grad avseende trivselskapande åtgärder. Lönekostnaden inklusive kostnaden för vikarier är 3,8 Mkr högre än budgeterat. Budgetavvikelsen för lokaler och övriga kostnader uppgår till -0,5 Mkr. Antalet barn i verksamheten beräknas att minska med 61 barn i jämförelse med utfallet för 2013 och 60 barn i jämförelse med budgeten för Minskningen mellan budget och prognosen innebär en minskning av rörlig ersättning med totalt 9 Mkr. Av förskolans 29 enheter lämnar 13 enheter en prognos som är 0 eller bättre. Vid tertialbokslutet januari-april uppgick siffran till 21 enheter. De enheter som redovisar större avvikelser är Nattis som har ett positivt utfall på 1,4 Mkr och en prognos på 1,7 Mkr vilket skulle innebär en positiv budgetavvikelse om 0,6 Mkr för helåret Centrum förskolor redovisar ett negativt resultat om 1,7 Mkr och en prognos om -1,9 Mkr vilket skulle innebära en negativ avvikelse om -1,7 Mkr för helåret Irsta landsbyggds förskolor redovisar ett negativt resultat om 1,0 Mkr och en prognos om -1,7 Mkr för helåret Åtgärder kommer att genomföras på enheterna för att stabilisera ekonomin. Glädjande är att den pedagogiska omsorgen som har haft svårt att få en ekonomi i balans redovisar ett positivt resultat och lämnar en prognos på 0,2 Mkr. 8

11 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Grundskola Grundskolan redovisar ett utfall för januari-augusti på -13,1 Mkr och helårsprognosen redovisas till -9,5 Mkr. Det är framför allt skolbarnomsorgen inom åldrarna F-5 som redovisar ett positivt resultat och åldrarna 6-9 samt grundsärskolan som går med underskott. Budgeten för perioden är 1,9 Mkr vilket innebär att verksamhetsområdet redovisar en negativ avvikelse om 15 Mkr. Både intäkter och övriga kostnader har ökat i förhållande till budget med ca 5 Mkr tack vare att verksamheten erhållit ersättning för trivselskapande åtgärder. Det är framför allt ökade personalkostnader och lokalkostnader som är orsak till avvikelsen i förhållande till budgeten. Antalet elever i verksamheten beräknas öka med 168 elever i F-9 och särskolan samt 102 elever i fritidshem i jämförelse med I jämförelse med budgeten så har elevantalet dock minskat med 36 elever i F-9 och särskolan samt 50 elever i fritidshem. Av grundskolans 45 enheter redovisar 22 enheter en prognos som är 0 eller bättre. Det är 4 enheter som redovisar en negativ prognos som överstiger 2 Mkr. Kommentarer om dessa enheter lämnas nedan. S:t Ilians skola har under många år haft en ekonomi i obalans och utfallet för 2013 redovisades till -4,9 Mkr. Skolan har haft sjunkande elevantal de senaste 5 åren från i genomsnitt 430 elever 2009 till 129 elever hösten Kostnaderna har årligen reducerats kraftigt men det har svårt att anpassa dessa till de minskade intäkterna. För år 2014 var det beräknade underskottet 6 Mkr vid årets ingång. En särskild åtgärdsgrupp har upprättats för att stödja rektorn i arbetet med att få skolan i ekonomisk balans och ett antal åtgärder inom framför allt lokaler och bemanning har identifierats och delvis genomförts som på sikt kommer att förbättra ekonomin. Det har dock varit svårt att realisera identifierade åtgärder på kort tid. Dessutom har elevantalet fortsatt att minska vilket leder till att en prognos om -5,9 Mkr lämnas vilket är 1,9 Mkr sämre en enhetens resultatkrav. Eventuellt kan ersättning från lokalersättningsmodellens lokalbank förbättra resultatet. Bäckbyskolan har också haft en ekonomi i obalans under ett flertal år och elevantalet för åldrarna 6-9 har sjunkit från i genomsnitt 357 elever 2009 till snittet 199 för Bäckbyskolan och Hällbyskolan har gått samman från och med 2014 för att öka möjligheter till att samnyttja resurser och personal. Lokalerna är under ombyggnad för att anpassa ytorna till det planerade elevantalet. Elvevantalet har dock fortsatt att minska och snittet för F-9 skolan under höstterminen 2014 beräknas till 49 färre elever än vårterminen På samma sätt som för S:t Ilian har en särskild åtgärdsgrupp inrättats och ett antal åtgärder har genomförts och håller på att genomföras för att förbättra ekonomin. Utfallet för 2013 var -5,5 Mkr för Bäckbyskolan och prognosen visar på ett utfall på -8,4 Mkr. Det är betydligt sämre än prognosen som lämnades vid delårsbokslutet per om -5 Mkr och det resultatkrav om -2,2 Mkr som fastställts. Anledningen till försämringen beror på en försenad ombyggnation där skolan debiteras hyra för ytor som inte används samt att intäkterna sjunker på grund av det minskade elevantalet. Skolans ersättning för lokaler understiger lokalkostnaderna med 3,9 Mkr. Arbetet med anpassning av personalresurser till ett lägre elevantal pågår. Sofiaskolan har för få elever och för låg ersättning för sina resurskrävande elever för att kunna driva sin verksamhet i ekonomisk 9

12 Dnr 2014/2013-BaUN-042 balans. Prognos lämnas om -3,5 Mkr vilket är 0,7 Mkr sämre än utfallet för Ett resultatkrav är satt till -0,6 Mkr vilket leder till en budgetavvikelse om -2,9 Mkr. Skolans finansieringsproblematik behöver tas upp i särskild redovisning för att erhålla en långsiktig lösning. Malmabergskolan har ett stort antal elever med särskilda behov där ersättningarna inte täcker den bemanning som krävs. Prognos lämnas om -2,8 Mkr. Resultatkravet är satt till -1,3 Mkr vilket innebär en budgetavvikelse om -1,5 Mkr. Åtgärder har planerats för att förbättra ekonomin till 2015 men ersättningen för de elever med behov som är särskilt resurskrävande är inte tillräckliga och ersättningsnivåerna behöver ses över. Beställarverksamhet Beställarverksamheten som riktar sig till barn- och ungdomsnämnden består av beställarenhet, skolstrategiskt stöd, Naturskolan Asköviken, den självstyrande enheten Orresta/Tortuna samt restaurangenheten. Restaurangenheten för skolverksamheterna övertogs från ProAros från och med Beställarverksamheten redovisar ett utfall på -0,2 Mkr för perioden vilket innebär en budgetavvikelse med +4,8 Mkr. Av den positiva avvikelsen står restaurangenheten för 3,0 Mkr. Prognosen för 2014 lämnas till -0,2 Mkr. Överskott inom restaurangenheten kommer att återbetalas till skolverksamheten under året. 10

13 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Verksamhetsekonomi Barn- och ungdomsnämnden Kommunala utförare 2014 i Mkr Förskola och grundskola Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Diff Budget/ Prognos Förskola Förskola -6,3-0,1 0,4-5,2-5,6 Pedagogisk omsorg 0,5-0,3-0,4 0,2 0,6 Summa Förskola -5,8-0,4 0,0-5,0-5,0 Grundskola Förskoleklass 1,3-2,3-4,0-3,2 0,8 Grundskola år ,7 1,9 3,8-0,8-4,6 Skolbarnomsorg 11,1 5,7 8,4 7,7-0,7 Grundskola år ,8-2,8-7,8-7,6 0,2 Grundsärskola -3,0-0,6-0,4-5,6-5,2 Summa Grundskola -13,1 1,9 0,0-9,5-9,5 Beställarverksamheten Beställarenhet och Skolstrategiskt stöd 1,1 0,0-0,2-0,2 0,0 Självstyrande enhet 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Restaurangenheten -2,0-5,0 0,0 0,0 0,0 Summa Beställarverksamheten -0,2-5,0-0,2-0,2 0,0 Totalt kommunala utförare -19,1-3,5-0,2-14,7-14,5 11

14 Dnr 2014/2013-BaUN-042 Skolverksamheter - Kommunala utförararen För- och grundskola Verksamhetsmått inkl självstyrande Budget Prognos Förändr i antal Förskola Budget/Prognos Antal inskrivna barn Förskola Fam daghem/fam fritidshem Summa Budget Prognos Förändr i antal Grundskola Budget/Prognos Antal inskrivna elever Fritidshem Grundskola år F Särskola

15 Stadsledningskontoret Nämndens indikatorer, årsmål och åtaganden Strategisk plan för Västerås stad Nämnd/styrelse Barn- och ungdomsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1.1 Västerås ska ha Sveriges bästa skola Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Genomsnittligt meritvärde efter åk 9 F=Flickor P=Pojkar 211,7 F:220,5 P:205,5 206,7 F:224,9 P:198,1 207,8 F:220,8 P:201,3 Gäller både kommunala och fristående(siris) Att genomsnittlig betygspoäng efter 13,8 13,6 13,6 årskurs 3 på gymnasiet ökar Gäller både kommunala och fristående (SIRIS) Att andelen elever som fullföljer påbörjad kommunal grundläggande vuxenutbildning ökar* (kommunala) ,1 Att andelen elever som fullföljer påbörjad ,7 kommunal gymnasial vuxenutbildning ökar* (kommunala) Kommentarer * Resultatet varierar över åren. Det saknas statistik över orsaken till avhoppen. Om avhopp sker pga övergång i arbete eller ökad insikt och pga detta byte av studieinriktning så blir andelen avhopp högre, men samtidigt blir nyttan större. (Källa VUC) Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Förverkliga den nya organisationen Omorganisationen syftar till att stärka den politiska styrning och utvecklingskraften på enheterna. Den centrala förvaltningsorganisationen ska vara ett effektivt stöd för både politik och verksamheten. Med bibehållen logik från beställarutförarmodellen skapas spänst i organisationen. När detta är förverkligat förbättras förutsättningarna för nämnden att nå bättre resultat. I samband med beslutet om en ny skolorganisation beslutades att en utvärdering skulle genomföras efter ett år. Utvärderingen genomfördes av PwC. Utvärderingen konstaterar att önskad utveckling har skett när det gäller den politiska styrningen och en stärkt dialog mellan politik och verksamhet. I rapporten konstateras att det är svårt att mäta om eventuell ökad utvecklingskraft är en effekt av organisationsförändringen eller ej då så många olika faktorer påverkar en enhets utvecklingskraft. Utredarna konstaterar att de inte ser stora behov av strukturella förändringar för att få organisationen att fungera ändamålsenligt i förhållande till förändringsidén. Rapporten påtalar ett antal förändringsbehov, dessa rör bland annat förtydligande av roller och uppdrag. Vissa justeringar har redan skett 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 1 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

16 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Höja kvaliteten i undervisningen för att nå bättre resultat. Forskning visar tydlig att läraren är avgörande för elevernas lärande och utveckling. och resten kommer att genomföras under hösten utifrån en handlingsplan framtagen av direktören. Under två år, pågår ett arbete med att stärka teknik i förskolan i samarbete med MdH. Några förskoleenheter deltar i Skolverkets mattelyft för förskolan. Inom förskolan pågår också ett digitalt utvecklingsarbete. Alla grundskolor kommer att delta i någon av satsningarna Räkna med Västerås, SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och/eller Skolverkets Matematiklyftet. Kollegavägledarnas uppdrag och projektet kollegialt lärande avslutades 30/6. Från och med hösten får alla förstelärare utbildning i Kollegialt lärande. Gäller både grundskola och gymnasieskolan. En metodbok för det kollegiala lärandet har tagits fram som stöd för det fortsatta arbetet mot ett framgångsrikt lärande. Stärka det pedagogiska ledarskapet Forskning om framgångsrika skolkommuner visar tydligt att det pedagogiska ledarskapet är en av de viktigaste faktorerna för bättre resultat Utveckla samverkan mellan förskola förskoleklass årskurs 1 i samverkan med MdH. Genom stärkt samverkan i de tidiga åren får barn och elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och får därmed en bra grund för sitt lärande. Kommentarer Sedan flera år tillbaka arbetar läs- och skrivmentorer för att stödja den grundläggande läs- och skrivundervisningen. IKT-mentorer stödjer utvecklingen av IKT i undervisningen från förskolan till gymnasieskolan. Alla dessa satsningar är långsiktiga. Stor del av ledarforum för förskolechefer och rektorer används för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Enskilda förskolchefer och rektorer erbjuds handledning. Forskningsprojektet har avslutats och presenterats under För att förbättra den pedagogiska samverkan har en träff med förskolechefer och F-5- rektorer genomförts under vt -14 och ytterligare träffar planeras under ht -14. Detta sker i samarbete med högskolan. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 2 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

17 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Att andelen elever som deltar i UFföretag ökar Genom att ungdomar får redan under gymnasietiden kunskap om företagande kan det leda till fler företag i framtiden. Antal elever i UF-företag Antal elever i gymnasieskolan Andel elever i UF-företag 7,2% 9,8% 9,1% Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Kommentarer Antalet UF-företag har minskat sedan föregående år trots breddning till nytt program på Carlforsska (Estetiska). Tappet beror på att det föregående läsår drevs UF-företag i dubbla årskurser på någon skola på grund av omstrukturering genom GY11-reformen. På nationell nivå har man noterat en kraftig nedgång i UF-företagande för kursen Projektarbete (gamla gymnasiet) i övergången till kursen Gymnasiearbetet. Där bedrivs nu ett arbete gentemot Skolverket för att få Skolverket att förtydliga ramarna för UF-företagande inom Gymnasiearbetet. Kursen Projektarbete har ersatts till delar av de nya kurserna inom ämnet entreprenörskap vilket också påverkar när man under sin gymnasieutbildning genomför sitt UF-företagande, tendensen blir då mer i årskurs två än i årskurs tre. Det pågår omfattande arbete inom gymnasieskolans yrkesprogram för att förstärka elevers anställningsbarhet. Branschinriktningen på de kommunala skolorna har under de senaste åren stärkts genom tydligare profileringar, ofta med stöd från respektive branscher. Det saknas idag indikatorer för att mäta resultatet av dessa ansträngningar. Nuvarande indikator är bra, men endast för en liten del av Västerås skolor. Den skulle behöva kompletteras inför kommande kvalitetsuppföljningar. 1.3 Västerås Stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola* 5,16 79%* Föräldrar till barn i förskolan är nöjda med det bemötandet de får i förskolan. - 3,70 3,71 3,74 3,84 98%** Att den upplevda nöjdheten bland eleverna gällande skolan ökar: - Jag är nöjd med bemötandet jag får i skolan 3,12 3,10 3,26 3,24 83%** - Jag är nöjd med verksamheten i skolan 2,94 2,94 3,07 3,11 80%** Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan 119,3 kkr Kostnad per betygspoäng i åk Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Utnyttjandegrad grundskolelokaler 82 % 82 % 87% Lokalkostnad/elev/år (grundskolan) Lokalkostnad/elev/år (gymnasiet) *Ny indikator som avser helhetsbedömning och redovisar svarsalternativ 5+6 av 1-6 i PN-enkäten (Komm+Frist) 124,2 kkr 126,4 kkr 130,4 kkr 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 3 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

18 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ ** Visar svarsalternativ 3+4 av 1-4 i PN-enkäten (Komm+Frist) Åtaganden för att nå det strategiska målet Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för ständiga förbättringar och därmed ökad kvalitet. Förverkliga framtagen IKT-lärstrategi Med genomtänkta strategier utvecklas den pedagogiska användningen av IKT i undervisningen, vilket leder till bättre kvalitet. Införa ett nytt IT-stöd för planering och uppföljning av elevers lärande. Ett professionellt IT-verktyg underlättar lärares arbete, ökar lärarnas professionalitet, ger förutsättningar för att förbättra utvecklingssamtalen, skapar kontinuitet vid lärarbyten, underlättar rektorernas uppföljning av skolornas resultat. Översyn av lokalerna Effektiv användning av lokaler frigör medel till kärnprocessen. Effektivisering av drift och inköp Effektivisering frigör medel till kärnprocessen. Skapa transparens i OH-kostnader Införa ny modell för lokalersättning Rätt kompetens på rätt plats leder till ökad måluppfyllelse i verksamheten. Status I de pedagogiska nämndernas styrmodell är de allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete en del av nämndernas styrfilosofi. Det systematiska kvalitetsarbetet är utvecklat bland annat vad gäller uppföljning av verksamheten. Nämnden får rapportering vid årsbokslutet samt vid delårsboksluten T1 och T2. För att utveckla förmågan att analysera har förvaltningen genomfört utbildning i analys för enhetschefer. Strategier för lärande med stöd av IKT är beslutade. Ett program med fem åtgärdsområden och sammanlagt 20 produktmål som ska fungera som stöd i förändringsarbetet ska levereras under år 2014 och Fyra mål är uppfyllda, fyra är klara till 50%, fyra har påbörjats och åtta som är beroende av andra är ännu ej påbörjade Implementering av de nya systemen genomfördes under vårterminen 2014 för lärare i grundskola och gymnasieskola. Under höstterminen 2014 påbörjas implementering för förskoleklass och fritidshem Arbete med att anpassa lokalytan i förhållande till barn/elevantalet pågår. Arbetet sker tillsammans med upphandlingsenheten och pågår inom gymnasie- och förskoleverksamheten. Arbetet inom grundskolan har också påbörjats under Detta redovisades i bilaga till budgeten som nämnden fattade beslut om i november. Uppföljning kommer att ske under hösten 2014 i bilaga till budget Löpande redovisning sker även i nämndens internkontrollplan. Arbete med att ta fram en ny modell pågår och beräknas vara klart i oktober Följs upp i medarbetarundersökningen genom kompetensindex. Se tabell 3.2 nedan. Nytt system (Competenz)för registrering av pedagogisk kompetens och legitimationer. Registrering genomförs i skola och förskola under hösten. Under året genomförs ny organisation för vikarieförsörjning. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 4 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

19 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Kommentarer Indikatorer 1 2. Anges i medelvärde totalt. Förvaltningen deltar via kvalitetsnätverket i arbetet med att ta fram servicegarantier/deklarationer. Arbetet startade i januari 2014 och kommer att pågå under året. I ett första skede undersöks om och hur eventuella förvaltningsgemensamma mallar skulle kunna se ut. Nästa steg blir att besluta om vilka områden garantierna/deklarationerna ska omfatta. En översyn av förvaltningens olika anmälningsrutiner, däri ingår rutinerna för exempelvis klagomåls- och synpunktshantering. 2.1 I Västerås ska alla ha möjligheten till ett gott liv Utgångsläge/resultat Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Mitt barn känner sig trygg i förskolan Jag känner mig trygg i skolan årskurs Jag känner mig trygg i skolan årskurs Jag känner mig trygg i skolan årskurs 2 i gymnasieskolan Årsmål Åtaganden för att nå det strategiska målet Ökad samverkan mellan arbetsmarknadsfrågor, vuxenutbildning och etablering för nyanlända Utveckla verksamheten vid Bäckbyhuset För att skapa trygghet och trivsel för medarbetare, brukare och boende. Förvaltningen strävar efter jämställdhetsintegrering Status Överläggningsärende om ett Samlat Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningscentrum är vilande i avvaktan på kommunstyrelsen utredning kring kommunens arbetsmarknadsinsatser. Denna skulle ha varit klar under 2013 men har försenats. Samordnaren har skickat in halvårsuppföljning på mål och handlingsplaner kopplade till det. Bäckbyhuset är just nu inne i en ombyggnadsfas och beräknas vara klar hösten Höstens arbeta gällande styr och ledning av lokaluthyrning och samordning av verksamheternas är just nu inne i en fas där en styrgrupp har bildats. Uppdraget är att förverkliga den gemensamma verksamhetsplan som är kopplat till den gemensamma idén för Bäckbyhuset. I beslutsunderlag till de politiska nämnderna strävar förvaltningen efter att visa ett genusperspektiv. Vi strävar efter att all resultat ska kunna följas upp uppdelat på kön och förslag till beslut ska innehålla en analys ur genusperspektiv. Exempelvis är PNenkäten möjlig att sortera utifrån kön. Process inledd för att på sikt arbeta med gender budgeting. Utbildningsinsatser behövs. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 5 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

20 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Energianvändandet på varje verksamhetsområde ska minska. (förskola, grundskola, gymnasium) 2. Mängden skolmat som slängs ska Utgångsläge/resultat Årsmål ,4 195,6 187,1 kwh/m/ kwh/m/ kwh/m/ år år år minska. 3. Antalet certifierade enheter för Grönt Flagg ska öka. X * 4. Andelen ekologisk mat ska öka 27 % 39 % 43 % (juli 2013) 50% (Juli 2014) * Värdet för 2013 gäller enheter i enlighet med åtagandet. Det är osäkert vad tidigare värden omfattat. Det är dock troligt att man tidigare t.ex. räknat separata avdelningar på en förskoleenhet som erhållit Grön flagg. Ny läroplan med förstärkta miljökrav verkar leda till att organisationerna som driver dessa certifikat tappat motivation att driva på så att fler uppnår dessa certifieringar, pga att det numera finns dylika krav i läroplanen. Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Skolor och förskolor som saknar certifiering för Grönt Flagg alternativt Skola för hållbar utveckling får stöd av Naturskolan. Den 5 september var: 37 enheter (9 skolor, 26 Förskolor, 1 grundsärskola och 1 gymnasiesärskola) certifierade med Grönflagg och tre enheter certifierade med Skola för hållbar utveckling. (1 gymnasieskola och 2 förskolor). Under våren har Naturskolan jobbat med att inspirera till Grön Flagg genom arbetet med Framtidens mat där Naturskolan har en pedagogisk roll. Fortsatt arbete utifrån projektet Framtidens mat Nya miljö- och kostnadseffektiva transportlösningar ska utformas. Långsiktig planering och förbättrade samarbetsformer med Samtrafik och övriga aktörer inom kollektivtrafikområdet. Under hösten finns en inspirationskväll bokad för Grön Flagg på Naturskolan. Under hösten 2014 fortsätter arbetet med att fasa in nya enheter till Framtidens mat. 11 nya enheter påbörjar sitt arbete under hösten 2014 under stöttning av två kockcoacher och två pedagogcoacher. Planering inför arbetet som kommer att ske inom BUF om Kemikaliehandlingsplanen antas är påbörjat. Arbetet med för att nå en Giftfri förskola har påbörjats under våren med föreläsningar på förskolans ledarforum och på grundskolans ledarforum. Linda Vestman har varit ut till enstaka förskolor och föreläst om ämnet. Barn- och utbildningsförvaltningens samarbete, enligt avtal, med Kollektivtrafikmyndigheten och VL har resulterat i delvis förändrade skolbusslinjer på landsbygden. Färre fordon används och högre miljökrav har ställts på fordonen. Nya avtal har tecknats mellan VL och entreprenörer och tagits i drift. Arbetet att 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 6 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

21 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ effektivisera särskild skolskjuts fortgår och vissa inriktningsbeslut har fattats. Under höstterminen påbörjas implementering av försök med mer samlade skol- och körtider med målet att nå högre grad av samåkning. Möjliga systemlösningar på marknaden undersöks vidare och Samtrafiks övergång till Kollektivtrafikmyndigheten vid årsskiftet 2014/2015 avvaktas. Vidta åtgärder för att minska kostnader för el och värme och Arbetet har påbörjats. annan media samt att ta fram en långsiktig plan för energieffektiviseringar Kommentarer Minskaningen av antalet enheter med Grön Flagg beror på att certifieringen löper ut automatiskt efter en viss tid om enheterna inte aktivt ansöker om förnyat certifikat. Aktiv förnyelse av certifikaten har i många fall uteblivit under Alla västeråsare ska ha tillgång till välmående vatten- och naturområden Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Kommentarer Nämnderna avstår att ta fram indikator inom detta område. Barn- och ungdomsnämnden har sedan länge avsatt medel för Naturskolan Asköviken. 3.1 Västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter årskurs Lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter årskurs 2 i gymnasieskolan. Åtaganden för att nå det strategiska målet Utveckla arbetet med Ungdomsdialog För att skapa bestående metoder för varaktig dialog mellan ungdomar och politik ,95 2,90 2, ,90 2,97 3,09 Status Från 1 april har projektet övergått till ett uppdrag där utföraren är verksamhetsområdet fritid och förebyggande. Kommentarer 1 Notera att indikatorn uttrycks på ett nytt sätt med andelen positiva. Tidigare år har medelvärden används. Förvaltningen har beslutat att resultaten från2014 års PN-enkäter (för de kommunala förskolorna/skolorna) ska publiceras på den externa webben. Även andra verksamhetsresultat kommer att offentliggöras på ett tydligare sätt än tidigare. Från och med 2014 inför även en öppen fråga i alla PN-enkäter som ställs till vårdnadshavare. Syftet med detta är att få in fler synpunkter som kan användas i arbetet med att förbättra verksamheterna. 3.2 Kreativitet, öppenhet och tolerans ska prägla Västerås stads verksamheter 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 7 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

22 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Utgångsläge/resultat Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Andelen nöjda medarbetare: Organisationsindex Ledarindex Kompetensindex Stressindex Jag arbetar den sysselsättningsgrad 90% 93% jag önskar Åtaganden för att nå det strategiska målet Arbeta enligt HR-strategisk plan för förvaltningen för att visa de områden inom HR som ska prioriteras de kommande åren i syfte att nå förvaltningens vision. Genomföra Ledarskap för medarbetare inom skolverksamheterna ett värdegrundsarbete inom personalen För att skapa ett gemensamt förhållningssätt från förskolan till gymnasiet och gemensamma verktyg för att utveckla kommunikationen på arbetsplatserna. Årsmål Status Exempel på slutförda aktiviteter: Uppdragsbeskrivning biträdande chef, arbetstidsregistrering enl. ATL för chefer, underlag vid medarbetarsamtal för chefer, nya individuella lönekriterier för chefer, nytt introduktionsmaterial för chefer. Har genomförts vid i stort sett samtliga enheter (per den 31 december 2013). Arbetet fortsätter under Kommentarer Siffrorna från 2013 års medarbetarundersökning visar överlag på tydliga förbättringar. En trolig orsak utgörs här av den nya förvaltningsorganisationen som syftar till att stärka den politiska styrningen samt utvecklingskraften på enheterna (organisationsindex). 3.3 I Västerås ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Likvärdigheten mellan kommunala skolors resultat ska öka* Variation mellan max och minvärde Maxvärde (det högsta meritvärdet) Minimumvärde (det lägsta meritvärdet) Variationen ska minska genom att minimumvärdet höjs. 47,4 226,4 179,0 34,9 219,9 185,0 58,1 235,6 177,7 54,1 229,0 174,9 54,8 233,5 178,7 Åtaganden för att nå det strategiska målet Arbeta för en likvärdig och inkluderande skola i enlighet med gällande styrdokument. Forskning visar att heterogena grupper berikar lärmiljöerna för alla elever. Status Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att kartlägga nuvarande organisation av undervisningsgrupper med särskilt stöd samt särskilt redovisa uppnådda resultat, styrkor och svagheter med arbetet samt redovisa forskningsläget och goda exempel från andra kommuner inom området särskilt stöd. Förvaltningen ska utifrån det ta fram förslag på handlingsplan för ett långsiktigt arbete för ökad inkludering. Planen ska visa hur skolverksamheten ska upprätthålla hög kompetens i frågor om särskilt stöd. Arbetet kommer kontinuerligt att återrapporteras till 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 8 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

23 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ nämnderna. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit hjälp av MDH för att sammanställa en forskningsöversikt om barn i behov av särskilt stöd med fokus på hur man löser kommunövergripande SU-grupper. MDH har även genomlyst och sammanställt exempel från andra kommuner. Översikten visar att Västerås har en jämförelsevis stor andel elever i små grupper, långt ifrån sin egentliga undervisningsgrupp och skoltillhörighet. Barn-och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag på sex åtgärdspunkter samt förslag till handlingsplan för långsiktig inkludering att presentera för nämnden. Handlingsplanen är tänkt att kompletteras ytterligare då lärares behov av stöd och kompetensutveckling på området är kartlagt. Ärendet tas upp vid nämndens septembersammanträde Gymnasiesärskolan har ca. 100 inkluderade elever på nationella program och ca. 70 st på Lidmanska gymnasiet som tidigare hade alla särskoleelever. Enheterna med nationella program har kommit olika långt i fråga om grad av inkludering. En del inkluderade elever läser tillsammans med övriga elever med stöd, en del läser till stora delar individuellt eller i särskilda grupper. Detta anpassas individuellt. Förutsättningarna för inkludering är goda när eleverna är lokalmässigt integrerade. Det finns dock stora organisatoriska utmaningar. Elever som läser Yrkesintroduktion är ca 50 elever. Flera nya yrkesprogram har tillkommit i denna kategori. Aspergerenheten Wegas har lokalmässigt integrerats på Carlforsska. Wegaselever är placerade på nationella program på de flesta av de övriga skolorna. Gymnasieskolan driver utveckling av rättssäkra och likvärdiga rutiner för att uppmärksamma, utreda, åtgärda och följa upp elever i behov av särskilt stöd. Detta skapar bättre förutsättningar för att möta alla elevers behov. Inför framtiden så finns det planer på att utveckla samtliga introduktionsprogram 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 9 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

24 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ inom staden. Implementera stödmaterialet för att höja kvaliteten på planerna mot diskriminering och kränkande behandling Stödmaterialet är implementerat och används av många skolor. Implementera rutiner för kostnadsfri förskola och grundskola För att stärka likvärdigheten för barn och elever Genomföra barncheck i alla nämndärenden Arbetet är genomfört i förskolan. Ett förslag till policy för grundskolan är framtaget och beslut kommer att ta så snart denna diskuteras/kommunicerats med grundskolans rektorer. Barncheck har införts som rutin i ärendeprocessen i ärenden där nämnderna tar slutgiltigt beslut. Återstår att införa barncheck även i nämndpasserande ärenden såsom t ex remisser och yttranden. Ytterligare utbildning/fortbildning behövs. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att utveckla barnkonsekvensanalyser. Insatser för att motverka effekterna av barn i ekonomisk utsatthet. Genomförda insatser: TRY-IT-IDA, kollo och dagkollo. Seminarium med fokus på barn i ek utsatthet. Kommentarer * Detta är ett lagkrav och kommer att följas upp via anmälningar eller klagomål inom området. Frågan finns inte längre med i PN-enkäten. Se även åtagandet om kostnadsfri grundskola. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner