Våtmarkskartering - planområde vid Mellingeholm, Frötuna f:s, Norrtälje k:n

Transkript

1 Våtmarkskartering - planområde vid Mellingeholm, Frötuna f:s, Norrtälje k:n Alsockel i sumpskogen (3) i södra delen av planområdet. På sockeln växer mycket mossa, bland annat thujamossa, liten räffelmossa och bergklomossa. Adress Norrtälje Naturvårdsstiftelse Faktorigatan NORRTÄLJE Telefon E-post / hemsida norrtalje@naturvardsstiftelse.se Bankgiro

2 Bakgrund Norrtälje Naturvårdsstiftelse (NNS) har på uppdrag av Norrtälje kommun karterat våtmarker inom planområdet vid Mellingeholm, Frötuna församling. Uppdraget omfattar att i fält kartera bäckar, diken, kärr, sumpskogar, vattensamlingar, m.m. där vattenståndet är så högt att där finns växt- och djurliv som är särskilt anpassat till våtmarker. Området inventerades i fält av Daniel Udd den 17 december Översiktlig beskrivning av området Planområdet består till största delen av jordbruksmark med mindre skogspartier i kanterna och på åkerholmarna. Skogspartierna består till största delen av blandlövskog av asp Populus tremula, björk Betula spp. och klibbal Alnus glutinosa med inslag av ädellövträd som ek Qurcus robur och ask Fraxinus excelsior. I det sydvästra hörnet är det barrskog med inslag av triviallövträd. Planområdet har varit militärt övningsskjutfält och i området ligger ett mindre flygfält. Längsmed det centralt belägna huvuddiket har området varit utsatt för ett markavvattningsföretag (Limmarens sf 1925, 45 ha). Omfattningen redovisas i bilaga 1. Befintlig information om naturvärden inom planområdet Inom planområdet finns enligt information i databaser och litteratur över skyddsvärda områden, rödlistade eller andra sällsynta arter nedanstående lokaler beskrivna. Lokalerna finns redovisade i bilaga 1. I det sydvästra hörnet av planområdet ingår delvis ett sumpskogsområde (klassat av Skogsstyrelsen). I den södra delen av planområdet har större vattensalamander Triturus cristatus påträffats vid 3 lokaler (punkterna 21, 22 och 23) ( ). Arten ingår i EU:s art- och habitatdirektiv. I den södra delen av planområdet har den rödlistade kärlväxten rödlånke Lythrum portula (NT) påträffats vid en lokal (punkt 24) ( ). I lövskogsområdet i den nordvästra delen av planområdet har signalarterna glansfläck Arthonia spadicea, lönnlav Bacidia rubella och stubbspretmossa Herzogiella seligeri påträffats tillsammans med den relativt sällsynta laven Biatora albohyalina (Naturcentrum AB, juni 2003). Ingår delvis i våtmarksområde 8. Befintlig information om naturvärden utanför planområdet I planområdets omgivningar finns enligt information i databaser och litteratur över skyddsvärda områden, rödlistade eller andra sällsynta arter nedanstående lokaler beskrivna. Lokalerna finns redovisade i bilaga

3 Öster om planområdet ligger två nyckelbiotoper. Den ena är ädellövskog/lövskogslund (Mellingeholms park) med grova och spärrgreniga träd och den andra är sjöstrandsskog (Holmen). Öster om planområdet finns ett stort antal gamla och grova träd som inventerats inom Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (ÅGP, 2007). Öster om planområdet i ekområdet har den rödlistade svampen oxtungssvamp Fistulina hepatica (NT) ( och ) och det rödlistade gräset skogskorn Hordelymus europaeus (VU) ( ) påträffats (punkt 26). I ekområdet har man också hittat den rödlistade skalbaggen kardinalfärgad rödrock Ampedus cardinalis (NT) ( , punkt 25). Beskrivning av våtmarker inom planområdet Inom planområdet påträffades tio våtmarksobjekt varav tre större ytor. Mellan åker- och betestegar löper ett omfattande nätverk av öppna diken. Skogarna är också dikade i varierande omfattning. Inga rödlistade eller sällsynta arter påträffades inom planområdet. Våtmarkerna finns karterade i Bilaga 1. Här följer beskrivningar av dessa: 1 Tallsumpskog (1,21 ha) Kraftigt dikad tallsumpskog i den sydvästra delen av planområdet (figur 1). Genom objektet löper ett huvuddike till vilket tio mindre diken ansluter. Trädskiktet domineras av tall Pinus sylvestris. I fältskiktet finns spridda förekomster av skvattram Rhododendrom tomentosum men i övrigt domineras det av blåbär Vaccinium myrtillus och lingon V. vitis-idaea. Bottenskiktet domineras av skogsmossor som husmossa Hylocomium splendens, väggmossa Pleurozium schreberi, vågig kvastmossa Dichranum polysetum och kammossa Ptilium crista-castrensis. Vegetationen och dikena tyder på att dikningen har haft en stark påverkan på objektet som troligtvis varit fuktigare tidigare. Ingen torvbildning. 2 Torvgravar (0,59 ha), Område som man tidigare bedrivit torvtäkt inom (figur 2). Idag består objektet av vattenfyllda bassänger som fläckvis är under igenväxning av vitmossor Sphagnum spp. och vass Phragmites australis. Trädskiktet på strängarna mellan bassängerna består av tall och glasbjörk Betula pubescens. Fältskiktet består av risvegetation av blåbär och lingon. I bottenskiktet dominerar husmossa och väggmossa och vågig kvastmossa i de torrare partierna medan björnmossa Polytrichum commune, granvitmossa Sphagnum girgensonhii och spärrvitmossa S. squarrosum dominerar i de våtare partierna. Viss torvbildning vid återkoloniseringen av torvgravarna

4 Figur 1. Dike genom tallsumpskogen i sydväst (1). Till diket ansluter flera mindre diken. Figur 2. Vattenfylld bassäng till följd av torvtäkt i sydvästra delen av planområdet (2). 3 & 4 Alsumpskog (0,13 resp. 0,10 ha) Två mindre objekt i den södra delen av planområdet (figur 3). Klibbalarna står på socklar, vilket tyder på fuktiga markförhållanden, och vattennivån ligger tidvis ovanför markytan. Inget utvecklat bottenskikt på marken men socklarna är täckta med mossor som palmmossa Climacium dendroides, kransmossa Rhytidiadelphus triquetrus, husmossa, bergklomossa Hypnum cupressiforme, skuggstjärnmossa Minium hornum, liten räffelmossa Aulacomnium androgynum, thujamossa Thuidium sp., spjutmossa Calliergonella cuspidata, gräsmossor Brachythecium spp. och vågig kvastmossa. Glasbjörkar och granar Picea abies finns på mindre socklar. Humleblomster Geum rivale växer i fältskiktet. Ingen torvbildning. Objekten kommer att försvinna vid exploateringen. Figur 3. Alsumpskog med inslag av gran (4). Figur 4. Fuktig skog med riklig förekomst av grenrör (6). 5 & 6 Fuktskog (0,08 resp. 0,07 ha) Två mindre objekt med fuktig skog dominerad av glasbjörk och med inslag av klibbal på små socklar. Fältskiktet domineras av grenrör Calamagrostis canescens och ett utvecklat bottenskikt saknas. Ett mindre dike passerar dessa objekt. Ingen torvbildning

5 Objekten kommer att försvinna vid exploateringen. 7 Sänka (0,03 ha) Liten tidvis vattenfylld sänka i terrängen med sly av asp. Runtom växer grenrör och tuvtåtel Deschampsia cespitosa och bottenskiktet domineras av husmossa och gräsmossor. I anslutning till objektet står en grov och gammal ek. Ingen torvbildning. 8 Sumpskogsmosaik (4,65 ha) Ett stort lövskogsområde med en mosaik av delar som tidvis står under vatten (figur 5). Klibbalar och glasbjörkar på mindre socklar, vilket tyder på fuktiga markförhållanden. Annars domineras trädskiktet av ask och asp. Buskskiktet är mycket tätt av asksly. Bottenskiktet domineras av husmossa, väggmossa, kransmossa, råttsvansmossa Isothecium alopecuroides och bergklomossa. Området ligger relativt högt men är fuktigt ändå till följd av att jordmånen består av tät moränlera. Objektet är svårframkomligt till följd av det täta buskskiktet och den rikliga förekomsten av vindfällen. Det finns potential till rikligt med dödved i objektet. Ingen torvbildning. Figur 5. Snårig mosaik av mindre sumpskogar i ett lövskogsområde i västra delen av planområdet (8). Figur 6. Sälg, ask och klibbal längsmed dike ute på åkermarken (12). 9 Klibbal/askbestånd (0,30 ha) Klibbal och ask längs ett mindre dike i kanten mot nyckelbiotopen i öster. I bottenskiktet dominerar bergklomossa på stambaser och rötter. Ingen torvbildning. Objektet kan eventuellt komma att lämnas opåverkat eller lätt påverkat vid exploateringen. 10 Vassområde (0,17 ha) Liten tuvig yta i åkermarken intill flygfältet som domineras av vass och ett snår av vide Salix sp. i en bård i den sydöstra kanten. Ett dike går i kanten. Ingen torvbildning

6 Objektet kommer delvis att försvinna vid exploateringen. 11 & 12 Sälg/Klibbal/Ask (0,27 resp. 0,10 ha) Trädbevuxna delar av diken i åkermarken. Mestadels sälg Salix caprea men även klibbal och ask. Fältskiktet består av gräs. Inget speciellt bottenskikt. Ingen torvbildning. Objekten kommer att försvinna vid exploateringen. Diken Ett nätverk av diken löper igenom mycket stora delar av planområdet och ansluter till något som liknar en uträtad bäck som går ut i Limnaren. Ut från sumpskogen (1, 2) i sydöst går ett dike som ansluter till huvuddiket ute på åkermarken. I skogspartiet växer rikligt med mossor i diket. Mestadels bergklomossa och skuggstjärnmossa men även klubbvitmossa Sphagnum angustifolium och krattvitmossa Sphagnum centrale i diket inne i tallsumpskogen (2). De mindre dikena vid alsumpskogarna (3, 4) och fuktskogarna (5, 6) ansluter inte direkt till något annat dike utan rinner ut i kraftledningsgatan. Genom sumpskogsmosaiken löper ett större dike, vilket i slutändan ansluter till huvuddiket efter att ha gått genom nätverket av diken kring åkertegarna. Daniel Udd Norrtälje Naturvårdsstiftelse Faktorigatan NORRTÄLJE tfn: 0176/

7 Bilaga 1. Karta över planområdet vid Mellingeholm, Frötuna f:s.