PROF. KARL-HENRIK ROBÈRT, BLEKINGE INSTITUTE OF TECHNOLOGY

Transkript

1 STRATEGISK HÅLLBAR UTVECKLING Miljömålsdagarna i Karlskrona i maj 2019 M I L J Ö M Å L E N O C H L E D N I N G S G R U P P E N I D A G H Å L L B A R H E T 3. 0, H U R U N D V I K A A T T E T T H Å L L B A R H E T S M Å L Ö K A R P R O B L E M E N I E T T A N N A T? PROF. KARL-HENRIK ROBÈRT, BLEKINGE INSTITUTE OF TECHNOLOGY Pressmeddelande: Svt: Referens till föreläsning och bildspel: I en stor samlingsvolym av Journal for Cleaner Production, den vetenskapliga tidskriften med störst genomslag på hållbarhetsarenan, har den internationella frontlinjen i strategisk planering för hållbarhet nyligen publicerats. Via de här webbadresserna kan man läsa BTHs och SVTs pressmeddelanden om kunskapsläget i strategisk (systematisk och inkomstbringande) hållbar utveckling. Den här presentationen sammanfattar det viktigaste innehållet. Vill du läsa mer på egen hand, klicka på här i BTHs pressrelease och ägna sedan någon kvart åt att skumma några sammanfattningar för att få en känsla för det viktigaste Titta gärna på ledarartikeln av samlingsvolymen där frontlinjen av designforskningen för hållbarhet hur gör man? presenteras. Ögna gärna artikel 2 om Prisoner s dilemma, för att få en känsla för hur egenvärdet av hållbarhet döljs i dagens debatt. Ögna artikel 3 om FSSD som sammanfattar 28 års samarbete för att ta fram den ledande strategiska metodiken för hållbarhet. Ögna gärna artikel 6, en artikel som visar hur FSSD kan implementeras till tvärsektoriell interdisciplinär samverkan. När du läser ledarartikeln, kanske du fångas även av andra artiklar du vill läsa samtliga artiklar presenteras översiktligt där. Vi skickar gärna de fulla artiklarna på begäran.

2 Hållbarhet 3.0 Åtgärder ihop, Systemförändring Hållbarhet 1.0 Åtgärder prövas - lärofas Varje högt hängande frukt är dyrbara investeringar i sådant som tacklar hållbarhetsproblemen på djupet inom olika sektorer som energi (t ex kärnkraft och fossila bränlsen), trafik (t ex massbilismen där det sitter en förare i varje bil på två ton), jordbruk (t ex monkulturer som kräver mycket gödsling och bekämpningsmedel) osv. Ifall vi inte ordnar så att dyrbara investeringar passar ihop, kan det resultera i att vi t ex går över till majsodlingar för att framställa biobränslen och på så vis slippa använda fossila bränslen i trafiken. Och då sjunker kapaciteten hos ytor som måste prioriteras för andra ändamål, främst naturen själv med mångfalden som driver det stora kretsloppet. Men sen kommer, i prioritetsordning, matproduktionen. Så majsodlingar för bränsleproduktion finns inte i en attraktiv framtid, och redan på kortare sikt går matpriserna upp av sådana lösningar. Trycket på alla som satsar fel, kommer bara att öka allteftersom vi rör oss djupare in i tratten. 2

3 AEtt hållbart Karlskrona, Åland, Eindhoven, Philips Framtid Idag B Nuläget Svagheter? C Idégenerering Styrkor? Vilka verktyg behövs? D Prioritering Rätt riktning? Utvecklingsbart? Tid och pengar? Tänkbara åtgärder? Den här bilden sammanfattar presentationen i en enda bild, Hållbarhetens ABC, eller Hållbarhet 3.0. Det handlar egentligen inte om att människor måste sätta sig för att plugga in artiklarna i samlingsvolymen, eller att försöka lära ut något nytt snårigt som skulle vara bättre än allt annat om hållbarhet. Innehållet i den här presentationen är istället, egentligen, självklart. För att kunna vara strategisk och systematisk, måste man åtminstone veta vart man vill (A). Man analyserar nuläget och möjligheterna i förhållande till vad man vill åstadkomma (B), och först då går det att vara strategisk och systematisk genom att ta fram adekvata idéer (C), och prioritera dem i strategiska steg-för-steg planer (D). Det viktigaste är att plantera ut idén, eller attityden, som sådan. Tänk, det går att definiera hållbarhet och att röra sig systematiskt mot attraktiva organisationer och samhällen som uppfyller definitionen, och därför kan vi också hålla ihop helheten och samarbeta systematiskt på vägen. Med den attityden kan vi lära genom att göra. Det är ett värdigt mål att bygga ett Karlskrona, Åland/Philips/Eindhoven/Sverige/EU (etc.) som kan finnas i framtiden, för att de hållbara ramvillkoren för respektive organisation såväl som helheten blir uppfyllda. Och att våga lita på varandra för att komma dit. Och att förstå att åtgärder och investeringar måste fungera som tuvor att hoppa på så att varje tuva är en rimlig plattform för nästa tuva, både tekniskt, ekonomiskt och kulturellt. Att tänka och göra så tillsammans, är roligare, enklare, och mer lönsamt än alla andra alternativ. Men det ökar också värdet av alla verktyg och koncept som finns där ute, t ex FNs hållbarhetsmål, för att de kan väljas och sättas i sammanhang till den övergripande ABCD planen. Resten av presentationen handlar bara om att sätta lite mer kött på benen. 3

4 H Å L L B A R U T V E C K L I N G - D Y N A M I S K U T M A N I N G - VI SION H U R S L U T A F Ö R L O R A S K O G A R B Ö R D I G A J O R D A R F O S F A T B I O L O G I S K M Å N G F A L D R E N H E T M E T A L L E R G R U N D V A T T E N T I L L I T L O J A L I T E T T R Y G G H E T A D E K V A T E K O N O M I Icke-hållbarhet är en dynamisk utmaning. Det blir trängre och trängre utrymme för dom som inte förstår detta, och större och större möjligheter för dem som lär sig hur man gör. Icke-hållbarhet är som att samhället går djupare och djupare in i en tratt där utrymmet för hälsa och välstånd minskar systematiskt. Några retoriska frågor: Vad kommer hända med priserna på friska skogar, bördiga jordar, rena sjöar med robusta fiskebestånd, gruvfyndigheter allt eftersom vi förlorar mer och mer av resurserna? Vad kommer hända med människornas önskan om livskvalitet längre fram? Är det en god idé för en organisation att förutse vad som kommer hända längre fram i tratten när det gäller möjligheter och kostnader på den föränderliga marknad som oundvikligen följer av tratten? Överlevnadsfrågor är övertygande på sikt 4

5 H Å L L B A R U T V E C K L I N G - D Y N A M I S K M Ö J L I G H E T - VI SION H U R V I N N A G Ä L L A N D E E F T E R F R Å G A N A L T E R N A T I V K O S T N A D E R R E S U R S K O S T N A D E R F I N A N S K O S T N A D E R T R A N S A K T I O N S K O S T N A D E R L O J A L I T E T / I N N O V A T I O N E R T A L A N G K R I G Är en person eller organisation strategisk, rör man sig stegvis mot trattöppningen, inte rakt in i väggen. Men förändringstakten mot trattöppningen bör inte vara för snabb, för då kan de ekonomiska biverkningarna bli för stora. T ex för att ett företag eller region inte hinner få igen sina investeringar i tid. Men inte heller för långsam, för då hinner andra före och tar för sig av de ändrade villkoren. Marknaderna kommer att ändras p g a tratten, allt fortare, och det är ingen nackdel att förstå detta bättre än konkurrenterna. Att man då kan göra gott för alla, är en kraftfull bonus som kan ge en god spiral med de egna fördelarna. Och omvänt, brandkårsutryckningar längre fram i tiden, som följer av att bli tagen på sängen av den allt brantare trattväggen, är kostsamt för alla på jorden, inte minst för organisationen själv som drabbas först. Alltså: Om man lägger sina investeringar så att man surfar i framkant mot hållbarhet, ökar systematiskt möjligheterna gällande (i) (ii) (iii) (iv) (v) Efterfrågan. Marknaderna för hållbara lösningar växer fortare och fortare ju längre vi kommer in i tratten, och det gäller att i tid hålla uppsikt över alternativkostnaderna (vad det kommer att kosta ifall bara konkurrenter kan leverera på den nya efterfrågan). Resurskostnader. När fler och fler lägger bud på det som finns kvar i tratten, ökar kostnaderna för naturresurser. Vem lär sig leverera det nya som kommer, till de lägsta resurskostnaderna? Finanskostnader. Lägger man stora investeringar som binder organisationens kurs åt fel håll, får man lägre avkastning, dyrare försäkringar och lån, och försämrat varumärke. Transaktionskostnader. Ifall värdekedjor och intressentnätverk inte förstår ramvillkoren ihop, missas gemensamma ekonomiska möjligheter. Lojalitet, kreativitet, innovationskraft. Organisationer med tydliga värdiga mål mot en socialt och ekologiskt hållbar värld vinner talangkrig och ökar produktiviteten. 5

6 Reduktionism - Detaljproblemen skymmer åtgärdsplanen Men var ligger då problemet, varför måste det självklara förklaras? Den största utmaningen för mänskligheten någonsin att samhället på grundläggande nivå inte är hållbart designat bygger på reduktionism: Vi tittar på en detalj i sänder, vilket är OK på sitt sätt, men vi gör detta istället för att skapa grepp om helheten. Gör man däremot rätt så börjar man med att förstå helheten bättre för då förstår man även detaljerna och hur de hänger ihop. Då först kan man via genomtänkta åtgärdsplaner tackla massor av problem på en gång, vid roten till det onda. Istället för att lösa enskilda problem ett och ett allteftersom de uppenbarar sig, vilket vanligen skapar värre och kostsammare problem längre fram. 6

7 Reduktionism - Verktygen skymmer varandra Men reduktionismen handlar även om alla verktyg och koncept som utvecklats för att hjälpa till. Förstår vi inte hur de hänger ihop med hållbarhet och varandra, har vi en ny källa till förvirring. Varje verktygsmakare förordar sitt verktyg, och inte sällan på goda grunder. Men exakt vad är det verktyget gör i det stora sammanhanget? Vet man inte det blir det svårt att välja de verktyg som är relevanta för just min eller vår plan och använda dessa på ett sätt som hänger ihop med varandra för just mitt eller vårt uppdrag. 7

8 Reduktionism - Aktörerna i sina borrhål Sen finns det en annan dimension på reduktionism som nog de flesta känner igen. Varje aktör, och varje grupp av aktörer, brukar ha sina respektive föreställningar och åtgärdsplaner och budgetar i egna silos eller borrhål. Hur kan vi skapa sammanhang även i detta perspektiv, så att politiker och finansinstitut och producenter och säljare och allmänheten och kan bli intelligenta tillsammans oavsett skalans storlek? Det gäller inte minst aktörer i näringslivets näringskedjor, hur kan de optimera sin samverkan så att deras värdeerbjudanden ökar samtidigt som kostnaderna minskar? 8

9 H UR F Å R V I IHOP ALLT? 9

10 VA RJE EXPERTGRUPP I SITT BORRHÅ L Först bör vi tänka på varför det uppenbara, att förstå helheten innan man börjar fixa på detaljnivå, kan vara så svår att förhålla sig till. Det här är en bild av borrhåls- eller silo-mentaliteten. Allteftersom samhällets totala kunskapsmängd ökar snabbt, på allt större djup i varje experts borrhål, glider kollektivet av experter allt längre från varandra i djupet av sina borrhål och förstår till slut inte varandra. Var och en värnar om sina respektive facktermer, budgetar och ekonomiska utrymmen, inte bara inom samma värdekedja eller landområde, utan till och med inom avdelningarna av samma organisation. Hur går det då med helheten? 10

11 G E M E NSA M M A R A M VI LLKOR FÖR FRAM GÅ NG (I N O M D E S I G N VETENSKAPEN) VI SION P R I N C I P E R / R A M V I L L K O R : N Ö D V Ä N D I G A T I L L R Ä C K L I G A A L L M Ä N N A K O N K R E T A I C K E - Ö V E R L A P P A N D E Det är nu ramvillkor för ett önskat resultat blir så klargörande. Det är ett begrepp inom designvetenskapen, dvs. att man börjar med att klargöra vilka villkor som skall vara uppfyllda för att en ny variant av vad som helst, en ny design av en produkt eller organisation, kan kallas framgångsrik. Den här presentationen handlar om denna logiska metodik som enskilda människor använder intuitivt varje dag, som något självklart, för att våra hjärnor fungerar så. Ramvillkoren för starten av din arbetsdag kan t ex vara (i) på rätt plats, (ii) i tid, (iii) klädd och (iv) arbetstekniskt förberedd. Inga konstigheter. Dessa principer säger inget om detaljerna, t ex hur man hann i tid till jobbet, vilka kläder som skulle passa etc. Där brukar frihetsgraderna vara stora så länge man uppfyller ramvillkoren. På samma sätt betyder alla lägen på ett schackbräde, som uppfyller principerna för schackmatt, eller alla utfall i fotboll där man gjort fler mål än motståndarlaget, att man vunnit. Detta självklara sätt att tänka förloras vanligen alltmer ju större gruppen blir, ju mer komplex målbilden är, och ju mer komplext systemet är där man vill nå denna målbild. Men det är i sådana sammanhang, och i synnerhet om det är något farligt vi måste hantera, som vi behöver tydliga ramvillkor mer än någonsin! I detta fall är uppdraget att nå hållbarhet för vilket projekt eller organisation som helst, dvs. att inte bidra till att förstöra planeten någonstans. Och att beskriva en sådan målbild så attraktivt att människor längtar dit. 11

12 C A N C E R B E H A N D L I N G VI SION Kliniska expertgrupper Så är det alltså vid alla komplexa uppdrag i komplexa system. Cancerbehandling är ytterligare ett exempel. Innan vi förstod att cancer uppstår i en enda så kallad cancerstamcell som sedan delar sig så att tumörer växer, kunde vi inte bota någon patient trots att vi försökte med alla möjliga metoder. Patienternas tid rann ut som om de kom längre och längre in i en tratt, där utrymmet för hälsa och ett långt liv systematiskt krympte på grund av sjukdomen vars grundorsaker vi inte förstod. Men när vi förstod att den första cancerstamcellen delar sig till två, sedan 4, sedan 8 cancerceller osv. kom ramvillkoren för bot av cancer plötsligt på bordet: två ramvillkor måste uppfyllas för att patienten skall botas: (i) Vi måste döda den sista cancerstamcellen, men (ii) inte döda patienten. Så enkelt! Precis som att förstå schackmatt. Ramvillkoren är inte allt man behöver för att vinna, men ett minimikrav för att åtminstone börja träna. Nu först kunde patologer, röntgenläkare, kirurger, radioterapeuter, farmakologer, sköterskor samarbeta systematiskt de hade samma bild av vad det hela går ut på. Med denna analogi kan man förstå en sak till: man kan till och med acceptera biverkningar av behandlingen, bara slutmålet är tydligt och sannolikt (på engelska kallas sådana beslut Trade-offs, man tar det onda med det goda). Men att klara trade-offs på ett systematiskt strategiskt sätt, förutsätter att man kan definiera målet. Nu botas alltfler patienter, redan idag över 50%, just för att olika experter plötsligt kunde samarbeta mot samma ramvillkor vid patientens trattöppning. 12

13 S Y S T E M A T I S K H Å L L B A R U T V E C K L I N G VI SION P R I N C I P E R / R A M V I L L K O R : N Ö D V Ä N D I G A T I L L R Ä C K L I G A A L L M Ä N N A K O N K R E T A I C K E - Ö V E R L A P P A N D E Tänk om vi kan hitta sådana ramvillkor för en mycket större patient (samhället i sin helhet) som lider av en annan dödlig sjukdom (icke-hållbarhet). Kunde vi finna ramvillkor för social och ekologisk hållbarhet, skulle vi kunna förutse och kapitalisera den dynamiska förändringen som dagens icke-hållbara samhälle kommer att genomgå. Dvs styra just vår verksamhet mot trattöppningen, inte rakt in i väggen. Efter ett systematiskt internationellt utvecklingsarbete under 30 år, som engagerat forskare, näringsliv och offentlig sektor över hela världen, har vi idag kunnat definiera social och ekologisk hållbarhet med en uppsättning grundprinciper för bot av ickehållbarhet. De uppfyller kriterierna för robusta ramvillkor (se listan på bilden), och därmed har vi även lyckats utveckla systematiska metoder för att uppnå dem med gradvis förbättrad ekonomi. Så vad är kraven på dessa principer? 1. Principerna är nödvändiga för att vi skall kalla något för hållbart. Men inte mer än så, för vi vill inte blanda fakta med värderingar och saker som kan diskuteras. Sånt tillhör istället den spännande fortsättningen, när vi skall kreativt utnyttja att en massa missförstånd undanröjts. 2. Principerna är tillräckliga, dvs. täcker in allt som behövs. Det gäller att inte glömma viktiga områden och aspekter. 3. Principerna är allmänna, så att alla kan förstå och så att vi kan samarbeta tvärs över sektors- kunskapsområden. 4. Principerna är konkreta, så att de verkligen vägleder konkreta steg-för-steg förändringar. 5. Principerna överlappar inte varandra, så att de ger klarhet i planeringen, och så att vi kan mäta att vi verkligen går åt rätt håll. 13

14 S Ö K A N D E T F Ö R G E M E N S A M M A R A M V I L L K O R F Ö R H Å L L B A R H E T M Å S T E B Ö R J A H Ä R För att finna ramvillkor för hållbarhet, som uppfyller dessa villkor och i sanning är universella, måste vi börja på den här nivån. Och frågan man ställer sig, sedan man tänkt efter lite, är: vilka är grundmekanismerna bakom förstörelsen av det här systemet? Ifall vi kunde förstå sådana grundmekanismer bakom tratten med dess otal hållbarhetsbekymmer, skulle varje organisation kunna säga: Hållbarhetsprinciper för oss är att i framtiden inte bidra till någon av dessa förstörelsemekanismer på någon nivå. Så vilka är grundmekanismerna för förstörelse, så att vi med ett inte kan formulera grundläggande principer, ramvillkor, för hållbarhet? 14

15 U N I V E R S E L L A H Å L L B A R H E T S P R I N C I P E R När vi är hållbara bidrar vi inte till att utsätta naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion 3. degradering på fysiskt sätt och vi bidrar inte till att människor utsätts för strukturella hinder för 4. hälsa, 5. inflytande, 6. kompetens, 7. opartiskhet och 8. meningsskapande. Tillsammans uppfyller dessa principer kriterierna för ramvillkor för hållbar redesign för vilket projekt eller organisation som helst. De är nödvändiga, tillräckliga, konkreta, allmänna och icke-överlappande. Alla är lika viktiga, och varje tänkbart framtidsscenario för varje enskild organisation, uppfyller alla principerna. Varje mål eller organisation utanför dessa ramvillkor, gör det inte. Så här kan det låta när en organisation presenterar sina åtgärdsprogram: På framtidens Polfärskt bidrar vi inte till att på någon nivå bryta dessa universella principer. Så hur ser våra tänkbara lösningar ut, och hur lägger vi ut dessa förslag i en stegvis strategi för att uppfylla principerna och undvika kostnader och förlorade möjligheter (mot trattväggen) längre fram. Princip 1: Tänk fossilt koldioxid i atmosfären, tungmetallen kadmium i våra njurar, och fosfat i våra sjöar Princip 2: Tänk freoner, dioxiner, kväveoxider Princip 3: Tänk stora kalhyggen, utdikning av våtmarker, och hårdgöring av naturytor genom asfaltering. Principerna för social hållbarhet presenteras vid den nedre gula bilden till vänster, och handlar om att avlägsna de fem tänkbara hindren för social hälsa, där tillit mellan grupper av människor och institutioner är grundläggande. I sin tur avgörs allmän tillit människor emellan av i vilken mån de litar på människorna med makt. Forskning visar att ifall människor litar på chefer och ledare på olika nivåer, litar de också på varandra. Och omvänt. Litar vi inte rent generellt på chefer, statsråd, domare, sjukhus, lärosäten, så sjunker även den interpersonella tilliten. Vilket leder till sociala sjukdomar som segregering (man litar bara på personer man känner), korruption (de andra fuskar säkert, så då gör väl vi det också), minskad social rörlighet (född fattig, alltid fattig), droger, kriminalitet, samt minskad lojalitet, kreativitet och innovationskraft i organisationer. 15

16 Så i det socialt hållbara samhället upplevs inte människor med makt, liksom normer och regler som upprätthålls av människor med makt, vara hinder för Hälsa (tänk t ex arbetsmiljöer ), Inflytande (tänk t ex enkäter hos personal ), Kompetens (tänk t ex utbildningsprogram ), Opartiskhet (tänk t ex vissa ) och Meningsskapande (tänk t ex religionsfrihet ). 15

17 A B C D - A T T F Å I H O P B E K Y M R E N M E D Å T G Ä R D E R N A T I L L E N P L A N - B D Prioritering till Styrkor en Svagheter Plan (Strenghts/Weaknesses) C Möjliga steg och lösningar i framtiden (Opportunities/Threats) A Hållbarhetsprinciper= Ramvillkoren VI SI ON Syfte/Uppdrag Kärnvärden Strategiska mål Metodiken att planera strategiskt, dvs. steg för steg för att nå en vision som uppfyller ramvillkoren, kallar vi ABCD A. Målet. Gör en grovskiss på hur organisationen kan fungera i framtiden när den uppfyller sina drömmar inom hållbarhetsprincipernas ram. B. Idag. Gör en lista på hur dagens styrkor och utmaningar ser ut i förhållande till det hållbara attraktiva målet. C. Möjligheter. Gör en lista på tänkbara lösningar och steg på vägen. D. Prioritering. Prioritera bland lösningarna så att de fungerar som ekonomiskt, och på annat sätt, attraktiva tuvor att hoppa på. Detta är ett helt intuitivt sätt att vara strategisk, och kallas inom näringslivet ofta för SWOT analys (engelsk akronym, se bilden). Vi har bara utvecklat detta till hållbar SWOT-analys, samt gått mer på djupet i de ekonomiska möjligheterna och strategierna i förhållande till tratten. OBS: ABCD visar en mental modell för att tänka och agera systematiskt, och den bör återkommande användas i möten som t ex handlar om planering och budgetering. Men den passar minst lika bra för enskilda att ha i huvudet vid samtal i hissar, bilköer, fikarum. Dvs. alla de där tankeutbytena emellan möten när de formella besluten fattas. 16

18 B Styrkor Svagheter A B C D - A T T F Å I H O P V E R K T Y G E N M E D P L A N E N - D Prioritering till en plan C Möjliga steg och lösningar i framtiden A Hållbarhetsprinciper= Ramvillkoren VI SI ON Syfte/Uppdrag Kärnvärden Strategiska mål/kpi Planetgränser, FNs 17 hållbarhetsmål, Cirkulär ekonomi, FutureFit investing, Indikatore LCA, Modellering, Simulering, ISO26000, Miljömärkning, Upphandling, Tvärsektoriell planering och implementering. Nu blir allt mycket lättare, för vi har en struktur efter vilken de rätta stora frågorna blir ställda, så att man inte silar mygg och sväljer de strategiska kamelerna. Sedan man med hjälp av sina kollegor sett det stora gapet till hållbarhet, och utvecklat en systematisk plan för att överbrygga gapet, är det förstås mycket lättare att se vilka verktyg just vår organisation skulle kunna behöva, och exakt hur dessa skulle kunna användas i sammanhang med varandra för just vår plan. Vill man bygga ett hus börjar man ju inte med att beställa alla verktyg för husbyggen som finns. Låt oss använda de först nämnda verktygen i figuren som exempel. 17

19 Planetary boundaries Hållbarhetsprinciper Koncentrationer av ämnen från jordskorpan Koncentrationer av ämnen från samhällets produktion Fysisk degradering? Sociala principer (Hälsa, Inflytande, Kompetens, Opartiskhet, Mening) Innovation; Transformation; Effektivitet; Ledarskap och Ledning Tillväxt, Välfärd Prof J. Rockström, StepWise meeting, Stockholm 3 February 2016 Planetgränserna ( Planetary Boundaries ). Så här beskriver Professor Johan Rockström, som ledde arbetet med Planetgränserna, sambanden till hållbarhetsprinciperna i en bild: 1. Icke hållbar design av våra samhällen skapar fler och fler och allt allvarligare skador på alla nivåer, inklusive på planetnivå. För några av hotbilderna har vi börjat beräkna gränser för hur mycket planeten tål och allvarlighetsgraden för respektive hotbilder ger gul respektive röd färg. 2. Bilden visar också ett antal frågetecken, vi känner helt enkelt inte till alla nya faror och planetgränser som följer av samhällets grundläggande designfel, och inte heller hur man skall beräkna kända faror t ex gränserna för alla kemikalier som idag ökar i naturen. 3. Det finns ingen chans att använda bilden av alla olika bekymmer för att utveckla en organisation till hållbarhet, dvs. att var och en försöker backa undan från alla nya problem allteftersom de uppträder. 4. Vill vi vara strategiska måste vi fråga oss vilka ramvillkor det är vi bryter, och som ger den alltmer komplicerade bilden, och så styra investeringar, innovationsprocesser, ledarskapet, samarbetsprocesserna osv. så att man gradvis uppfyller de gemensamma ramvillkoren. Gör vi på det sättet, ja då kan vi lägga till Planetgränserna till våra respektive ABCD analyser för att göra prioriteringar. Om man på sin B lista upptäcker att man bidrar till de röda fälten på bilden för Planetgränserna, så är det förstås en fingervisning att ge dessa utmaningar relativt hög tyngd på D listan av prioriteringar. 18

20 FNS H Å L L B A R H E T S M Å L ( U N S D G S ) Hur är det då med de svenska miljömålen eller FNs sjutton hållbarhetsmål? De är berättelser om hållbarhet, t ex Myllrande våtmarker eller de sjutton områdena på bilden som FN tagit fram. Några är ekologiska, andra sociala och återigen andra organisatoriska. Dessa mål är alltså inte utformade för att sättas i ett strategiskt systematiskt sammanhang, de täcker inte in allt som en organisation behöver tänka på för att bli hållbar, och de överlappar varandra i hög grad. Men gör man först en ABCD analys i sin egen organisation, så får man ju en bild av det hållbara målet (A), dagens utmaningar och möjligheter i förhållande till målet (B), vilket triggar en kreativ lista av möjligheter för att lösa problem och kapitalisera styrkor man har (C), varefter prioriteringar till en plan kan göras. Då är det inte svårt att läsa de välskrivna och fina svenska miljömålen eller FNs hållbarhetsmål för att se ifall man missat något längs den strategiska strukturen A, B, C och D. FN målen blir som en sorts global faktasamling som alla kan använda som komplement till, men inte istället för, strategisk planering. Genom att använda FN målen på detta sätt har vi också sett att många ABCD analyser leder till aspekter som helt saknas bland FN målen, vilket ytterligare stärker denna synpunkt. Ifall man å andra sidan försöker använda FN målen utan ABCD strukturen, känns det vanligen såväl affärsmässigt diffust som övermäktigt. Resultatet blir lätt att organisationen väljer ut några mål som känns särskilt relevanta för just den egna organisationen. Dvs. den stora samlande möjligheten med FN målen går förlorad. 19

21 C I R K U L Ä R E K O N O M I 1. Bra att kapitalisera återvinning. 2. Men hur mycket måste man återvinna för hållbarhet? 3. Vad bör inte återvinnas? 4. Vilka sociala/ekologiska aspekter har inte med återvinning att göra? 5. Vilka ekonomiska aspekter tar inte cirkulär ekonomi upp? Slutligen den nu så populära Cirkulära ekonomin. Den betyder egentligen att man söker efter olika sätt att tjäna pengar på återvinning och sparande. Återigen, har man gjort en ABCD plan ser man vilka aspekter på A, B, C och D listorna som har med återvinning eller sparande av flöden att göra, och hur pengar skulle kunna tjänas på sådana åtgärder. Å andra sidan visar också ABCD analyser hur mycket som inte kan täckas in av Cirkulär ekonomi. Hur mycket måste återvinnas för att hålla sig inom hållbarhetsprincipernas ram? ABCD visar förstås att detta är olika för olika flöden, t ex trä eller kvicksilver. Vad bör inte återvinnas utan fasas ut, t ex freoner i konsumtionsartiklar? Vad har inte alls med flöden att göra, t ex destruktiva skördemetoder i fiske, skog och jordbruk där man förstör själva resursunderlaget istället för att skörda räntan, t ex tunga maskiner som packar sönder eller sårar jordarna. Och hur får man in allmänmänskliga ekonomiska perspektiv i cirkulär ekonomi? Cirkulär ekonomi är alltså, likt andra verktyg, utmärkt för det som konceptet är utvecklat för, men är farligt ifall man tror att det är synonymt med strategisk hållbar utveckling. 20

22 E F F E K T I V S A M V E R K A N F Ö R U T S Ä T T E R R A M V I L L K O R Allmänheten, Politiker, Ekonomer, Näringslivet, Forskare, Värdekedjor, Produkttjänst B (Idag) C (Framtid) D (Prioriterad plan) Och av detta följer nästa möjlighet med ABCD strukturen. Sedan man förstått ramvillkoren och ABCD metodiken tillsammans, kan man samarbeta över gränser av värdekedjor, intressent-nätverk, regioner, länder Var och en gör sina respektive ABCD analyser, jämför sedan sina anteckningar sinsemellan, och kan se synergimöjligheterna av att systematiskt gå i armkrok mot den robusta definitionen av hållbarhet. Idag suboptimerar människor ofta sin egen verksamhet, med hänvisning till att andra suboptimerar sin. Att jobba systematiskt ihop kallas ofta värdekedjor. Gränserna kan också vidgas att omfatta även finansinstitut och politiker, t ex för skattelättnader för fina lösningar, och då kallar vi det för produkttjänstesystem. ABCD metodiken lämpar sig perfekt för detta, eftersom det ställs större och större krav på gemensamma robusta strukturer ju fler intelligenta expertgrupper som deltar. Detta är ett huvudbudskap i denna presentation. Hur skulle framgångsrik samverkan mot hållbarhet kunna gå till, ifall var och en bara har sin berättelse i huvudet, och sina favoritverktyg, men utan begrepp om hur dessa förhåller sig till helheten och varandra? Hur skulle cancerbehandling, schack, fotboll te sig, ifall människor hade olika uppfattning om hur man definierar ramvillkoren för framgång eller att vinna? 21

23 HUR GÖRA SAMVERKANS-MÅL KONKRETARE OCH ATTRAKTIVARE? Hållbara mål handlar till stor del om ytor Men hållbar utveckling handlar inte enbart om att sprida den logiska metodiken i sig självt. Låt oss också använda metodiken för att se hur långt vi kan förstå innehållet i ett samhälle där olika sektorer (t ex skogsbruk, jordbruk, energi, trafik, industriproduktion, material, HR frågor ) uppfyller hållbarhetsprinciperna tillsammans. Det kallas ofta för nudging, ett engelskt begrepp för att göra mål så attraktiva att människor längtar dit. Då ökar förstås värdet av att kunna erbjuda en robust metodik att också lyckas. Så hur mycket vet vi redan idag om det hållbara målet? I framtiden har vi slutat fuska med icke-hållbar energi dvs. kärnkraft och fossila bränslen. Bägge energislagen bygger på att tömma ändliga lager i berggrunden och förvandla dessa till växande bekymmer ovan jord. Genom att på detta sätt bryta den första hållbarhetsprincipen systematiskt, får vi klimatförändring, partikelföroreningar, försurning, radioaktiva isotoper, kärnkraftshaverier, spridning av kärnvapen och oundvikligen sämre ekonomi för att vi lägger pengarna på något som dynamiskt får sämre och sämre villkor i tratten. Att bryta den första hållbarhetsprincipen på detta sätt är ett exempel på s.k. linjär resurshantering, dvs. in med råvarorna i ena änden, och släpp ut dem som växande bekymmer i den andra utan att bry sig om ifall vare sig vi, eller naturen, lyckas återvinna avfallet till nya resurser. Lagren töms och skadorna från avfallet måste då skapa växande bekymmer och kostnader. Sådana kan man visserligen skjuta på att betala, så att skulden växer, men betalas skall den. När vi slutat med detta i framtiden, och det måste vi, kommer allt att handla om ytor. Det kostar ytor att binda energi från solen, vindarna, vågorna till allt som behövs på 22

24 jorden. Så vilka viktiga funktioner ger våra ytor och hur kan vi designa organisationer och samhällen så att vi prioriterar rätt bland dessa ytor? 22

25 Hållbara mål och ytor X Naturen Maten Material och energi Infrastruktur 1. Ja dels måste det i framtiden finnas tillräckligt med ytor för naturen själv, som med sin produktivitet och mångfald håller igång kretsloppet och skapar de stora livsförutsättningarna på jorden klimatreglering, produktion av syre, kretslopp av vatten och näringsämnen, reningsprocesser, skydd av våra åkrar osv. Tillräckligt med naturskog måste finnas för att bevara naturlig mångfald, och den skog vi brukar måste brukas inom hållbarhetsprincipernas ram. Detta är ytkrävande, och modern forskning visar att människan manipulerat så stora naturområden att vi slagit i taket för vår egen säkerhets skull. 2. Dessutom måste människorna på jorden få mat i magen. Och det kommer krävas större ytor för en mer omsorgsfull matproduktion på naturens villkor som inte, likt idag, förstör jordarna så att man efter hand måste bryta mer skogsmark för att öppna nya åkerbruk. Det handlar om markpackning, övergödning och bekämpningsmedel som dödar mikroorganismerna i jordarna och minskar mångfalden i jordbrukslandskapet, jättejordar som är mer sårbara för skadedjursangrepp och vinderosion, att vi gödslar med fosfat från ändliga gruvor för att kompensera för de icke-hållbara rutinerna osv. osv. 3. Det behövs också ytor för att via solceller, vattenkraftverk, vindkraft, vågkraft, geotermisk energi och andra hållbara energiflöden få energi att driva samhällets funktioner, liksom ytor för materialproduktion som t ex timmer, fibrer till kläder, mediciner, råvaror till den kem-tekniska industrin. 4. Slutligen behövs ytor för infrastruktur t ex hus och vägar i samhället. Utmaningen blir: hur planerar vi socialt, ekologiskt, ingenjörsmässigt så att de här ytkrävande funktionerna inte blir varandras hinder? Kan man inte t ex lägga solceller på tak, eller vindkraftverk på åkermark, ytor som ju hur som helst är upptagna? Man brukar säga att ramvillkor, använda på detta sätt, inte bara leder rätt. De stimulerar kreativitet och innovationskraft också. 23

26 Hållbara mål och ytor X 9-10 billions (?) Mångfald Skog/åker Återvinning, för metaller 100% Stödenergi från flöden, inte bio Den här bilden skissar några viktiga slutsatser om framtiden från föregående resonemang. Befolkningsmängden kanske planar ut kring 9 miljarder människor på jorden som skall få tillräckligt med mat utan att skogar och jordar förstörs. Då vet vi att matproduktionen måste utvecklas så att naturliga funktioner sköter det som vi idag använder den stora icke-hållbara fossilenergin till. Idag använder vi olja för att producera och lägga ut gödsel i stora mängder, med jättestora traktorer som packar sönder jordarna, på jättestora monokulturer av bara en gröda, vilka i sin tur fungerar som landningsbanor för skadedjur och ohyra, vilket i sin tur kräver än mer stödinsatser i form av bekämpningsmedel. Mikroorganismerna i sådana jordar dödas, och jordarna vittrar gradvis sönder, varefter man får bryta ny åkermark från skogen i en ond cirkel. I ett hållbart jordbruk finns närheten till skogen, där det finns naturliga fiender till skadedjuren som fåglar, och där boskap kan hämta näringsämnen som lämnas på gården och jordarna i form av stallgödsel. Jordarna lever, mikroorganismer kan binda luftens kväve till naturligt gödsel, och läckagen av näringsämnen till omgivningen, som vid t ex övergödning av Östersjön, blir tillräckligt små för att uppfylla hållbarhetsprinciperna. Metallerna återvinns till nära 100% så att vi inte förgiftar jordarna och så att framtida generationer kan ha glädje av metallerna. Stödenergin till samhället kommer från solceller, vindkraft, vågkraft, vattenkraft. Men inte från biobränslen i någon större utsträckning, det är extremt ineffektivt och växterna behövs ju främst för att hålla igång naturens kretslopp, och för att ge oss material och mat och mediciner och andra nyttigheter. Att elda upp dem är ingen bra idé i framtiden, även om t ex biobränslen kan vara en bra övergångslösning på väg till elektrifierad trafik. Exempel är de hybridbilar som bäddade för dagens rena elbilar. 24

27 Sådana här samhällsmodeller inom hållbarhetsprincipernas ram byggs redan upp i allt större omfattning. Eindhoven är ett exempel där man tillsammans med Philips, som har huvudkontoret där, byggt en vision av en helt hållbar stad inom hållbarhetsprincipernas ram. Energin är helt hållbar och kommer från olika källor vågor, vindkraft, sol och är kopplad till staden genom smarta nät som styr tillgång och efterfrågan, och där en digital delningsekonomi automatiskt drar av den el som t ex ett hus levererar från takets solceller från elräkningen. Hela trafiken är elektrifierad. Ingen el från biobränslen. Stadsplaneringen är yt-effektiv så kallad decentraliserad koncentration : För att skydda de hållbart skötta grönytorna, bor människorna relativt tätt i städer och förstäder, modern trafik och logistik ordnar så att man kan gå, cykla eller åka attraktivt kommunalt för att köpa sina varor. Människor i förstäder kan åka snabbgående järnväg för att komma till storstäderna vilket kräver mindre än någon hundradel av ytan som krävs ifall var och en sitter i sin egen bil. Materialåtervinningen närmar sig 100% genom bl. a nya affärsmodeller med leasing. Allt uppfyller hållbarhetsprinciperna tillsammans. I bilperspektivet följer av detta ett antal slutsatser, t ex att även privatleasing kommer att fortsätta växa som ett sätt att förvärva bil, leasinginstituten kommer själva stå för försäkringen av bilarna, produkttjänstesystem kommer växa fram inkluderande t ex finansinstitut och politiker som står bakom ekonomiska beslut för att stimulera produkttjänstesystemen, och det gäller även bil-pooler och andra flexibla sätt att njuta av bilen utan att personligen drabbas av dess värdeminskning. 25

28 A Ett hållbart Karlskrona, Åland, Eindhoven, Philips Framtid Idag B Nuläget Svagheter? C Idégenerering Styrkor? Vilka verktyg behövs? D Prioritering Rätt riktning? Utvecklingsbart? Tid och pengar? Tänkbara åtgärder? Den här bilden upprepar bara den andra bilden i presentationen. Klargjordes allt genom presentationen? Det handlar inte om att människor måste sätta sig för att plugga en massa saker, eller att vi försöker lära ut något nytt snårigt som skulle vara bättre än allt annat. Innehållet är istället, egentligen, självklart. För att kunna vara strategisk och systematisk, måste man veta vart man vill (A). Man analyserar nuläget och möjligheterna i förhållande till vad man vill åstadkomma (B), och då går det att vara strategisk och systematisk genom att få adekvata idéer (C), och prioritera dem i strategiska steg-för-steg planer (D). Det viktigaste är att plantera ut idén, eller attityden, som sådan. Tänk, det går att definiera hållbarhet, och att röra sig systematiskt mot attraktiva målbilder som uppfyller definitionen, och därför kan vi också hålla ihop helheten och samarbeta systematiskt på vägen. Med den attityden kan vi lära genom att göra. Det är ett värdigt mål att bygga ett Polfärskt/Åland/Eindhoven/Philips som kan finnas i framtiden, för att ramvillkoren för hållbarhet är uppfyllda. Och att våga lita på varandra för att komma dit. Och att förstå att åtgärder och investeringar måste fungera som tuvor att hoppa på så att varje tuva är en rimlig plattform för nästa tuva, både tekniskt, ekonomiskt och kulturellt. Att tänka och göra så tillsammans, är roligare, enklare, och mer lönsamt än alla andra alternativ. 26

29 ISO Miljöledning - Ett miljöledningssystem är ett helt logiskt och intuitivt system för att administrera en policy som bygger på den här presentationen. Den typiska bilden för miljöledning är helt OK, men följande kritiska punkter är något att fundera över: 1. Vem är det som leder i miljöledningssystemet? Stor- eller mellan-chefer? 2. Vad är perspektivet på miljön, det traditionella hushållsperspektivet för organisationen i ett snävt egenperspektiv, eller det strategiska omvärldsperspektivet vi nu talar om? 3. Eftersom ISO14001 inte har några krav om detta, bara att man genomför och mäter det man lovat göra, är det OK att själv bestämma ifall man vill ha ett begränsat miljöchefsperspektiv, eller ett strategiskt omvärldsstorchefsperspektiv. 27

30 Ledningssystem är antingen Ett verktyg för att administrera verksamheten kring hushållsfrågor Ordning på mål & handlingsplaner Ordning på lagar och andra krav Ordning för att undvika olyckor Beredskap för att mildra konsekvenser av olyckor På samma sätt handlar ordning om miljöchefens ordning, eller... 28

31 eller ett verktyg för att administrera svaret på de stora frågorna Har er organisation en gemensam definition av hållbarhet? Har er organisation integrerat definitionen i bolagets strategiska mål? Har ni identifierat era strategiska utmaningar och möjligheter på vägen till det hållbara målet? Vad är det viktigaste som ni planerar och genomför för att ta vara på möjligheterna och indikera resan? eller mellanchefernas och storchefernas strategiska ordning. 29

32 Ledning är att göra saker rätt. Ledarskap är att göra rätt saker. Peter Drucker & Warren Bennis 30

33 ISO kan användas i bägge fallen - Miljöledning - Storchefer är med 1. Målbild (A) 2. Nulägesanalys (B) 3. Åtgärder (C) 4. Prioritering (D) Ifall man väljer att överföra den traditionella bilden av ISO14001 till mellanchefernas och storchefernas perspektivet, behöver man bara lägga till, under Planering, att denna sker genom att ledningen ingår i arbetet genom att aktivt och upprepat delta i ABCD metodiken. Och, om man ändå gör så, varför inte använda ABCD metodiken för all affärsplanering dvs. integrera affärs- och samhällsmål och genomförande med hållbarhet? En följd av detta är i så fall att låta hållbarhetsteamet i organisationen vara med, så fort stora beslut om stora investeringar skall avgöras. Det är stora investeringar som binder resurser för lång tid och här är riskerna förstås särskilt stora ifall man styr mot trattväggen. 31

34 S A M M A N F A T T N I N G I F O R M A V S T R A T E G I S K A I N D I K A T O R E R ( J A E L L E R N E J ) S O M Ö K A R V I K T E N A V N U M E R I S K A I N D I K A T O R E R. Har organisationen en definition av social och ekologisk hållbarhet? Är definitionen integrerad i strategiska mål? Är den ekonomiska egennyttan av en sådan integration väl känd i organisationen? Används den integrerade målbeskrivningen i alla stora investeringsbeslut? Är den välkänd bland medarbetarna? Är den välkänd i organisationens intressentnätverk t ex leverantörer och kunder? Används den i ekonomiska transaktioner t ex vid upphandling? Är alla verktyg, koncept, indikatorer och nyckeltal i linje med definitionen? Med ja på dessa frågor kan man nå långt med numeriska indikatorer ( man får vad man mäter ). Ovan presenteras några exempel på strategiska indikatorer som följer av den här presentationen. De är digitala ja eller nej indikatorer, som skapar mening åt de numeriska indikatorer man sedan vill ha. 32

35 S Å B O R D E D E T A L L T S Å G Å T I L L Hållbarhetsprinciper = Generella ramvillkor INTEGRERAD MÅLBILD VISION Syfte/Uppdrag Kärnvärden Strategiska mål/kpi 33

36 O C H S E D A N S Å H Ä R I N T U I T I V L O G I K, A B C D ( J F R S W O T ) A Hållbarhetsprinciper= Ramvillkoren B D 1) Spela schack C Opportunities Threats VI SI ON Syfte/Uppdrag Kärnvärden Strategiska mål/kpi Strenghts Weaknesses 1) Den ekonomiska dimensionen ett verktyg för att nå vilka mål som helst (inget mål, ingen begränsning eller varning). 34

37 A B C D Ö K A R V Ä R D E T A V, O C H M I N S K A S R I S K E R N A M E D Ekologiska fotavtryck och konsumtion av jordklot Klimatet Cirkulär ekonomi FNs hållbarhetsmål Risk utan ABCD Förskjutning av fokus från ledarnas systemförändring, till konsumenterna. Förskjutning av fokus från nya energisystem, till en detalj med liten framtida plats som drivmedel. Förskjutning av fokus från systemförändring, till en typ av åtgärdsdetaljer. Förskjutning av fokus från helheten, till att välja bland 17 fina målberättelser hela systemidén riskerar att gå förlorad. Så hur förhåller sig alla koncept och verktyg till ett strategiskt ABCD upplägg för att verkligen nå social och ekologisk hållbarhet, samtidigt som man ökar sina ekonomiska villkor att också lyckas? Dvs. lägga investeringar i en steg-för-steg process mot trattöppningen? Här listas bara några exempel på risker med utomordentligt värdefulla koncept, som följer av att inte se dem i ett strategiskt steg-för-steg perspektiv mot en robust definition av hållbarhet. 35