Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård. Slutrapport. Boverkets dnr: /2010. Upprättad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård. Slutrapport. Boverkets dnr: 1394-1087/2010. Upprättad"

Transkript

1 2014 slutrapport hs rosengård Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård Slutrapport Upprättad Ansvarig: Lena Eriksson Förvaltning: Miljöförvaltningen Enhet: Avdelningen för konsumtion och livsstil

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING ÖVERGRIPANDE RESULTAT BESKRIVNING AV PROJEKTOMRÅDET ÅTGÄRDSREDOVISNING Hållbara Hilda Renewable Rosengård Förtätning Rosengård Rosengårds ishall KlimatSMART Matcentrum Värner Rydénskolan Hållbara resor (med Rosengårdsstråket) Hyreslägenheter Herrgården Cleantech Programsamordning, information, uppföljning AVVIKELSER FÖRTECKNING BILAGOR EKONOMISK REDOVISNING (80)

3 1. INLEDNING Det övergripande syftet med Hållbar stadsomvandling Malmö fokus Rosengård (hädanefter Rosengård i förvandling) har varit att se investeringsprogrammet som startskottet för att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta hållbara, blandade, levande stadsdelar växa fram. Fokus har varit på klimatåtgärder, men programmet har ambitiöst kopplat de fysiska investeringarna till social och ekonomisk integration. Förutom det skulle Rosengård i förvandling vara en spännande innovationsmiljö för miljöteknikföretag samt locka fastighetsägare och andra aktörer till fortsatta investeringar i stadsdelen. Projektledningens bedömning är att investeringsprogrammet uppnått det övergripande syftet och ser fram mot en fortsatt intressant utveckling av Rosengård. Satsningen har varit tillräckligt omfattande för att förändra bilden av Rosengård och mediabilden är idag mycket mer balanserad. Dialogprocesserna har skapat delaktighet och medbestämmande. De boende är stolta över de förändringar som skett och de nya mötesplatserna. Intressant miljöteknik har testats och visats upp för besökare och på events. Allt sammantaget har bidragit till att nya aktörer köper fastigheter i Rosengård och visar intresse för ytterligare investeringar. Däremot har investeringsprogrammet av olika anledningar inte levererat i alla delar vad gäller genomförande och uppnådda hållbarhetsmål, vilket redogörs för i slutrapporten. Och det är svårbedömt i vilken utsträckning programmet varit en katalysator för miljöteknikföretag. Något som genomsyrat programmet är dels ett starkt förvaltningsövergripande samarbete, och dels de delaktighetsprocesser som knutits till investeringarna. De har syftat till att förbättra investeringarna, skapa mervärden och spinoff-effekter, samt till att skapa ett ökat engagemang för Rosengårds utveckling bland boende och andra aktörer. Se nedan under Slutrapporten inleds med övergripande resultat samt lärdomar och erfarenheter. Därefter följer en beskrivning av projektområdet. Redovisningen för de olika åtgärderna följer ett gemensamt upplägg med syfte, resultat, genomförande och vissa fall lärdomar och erfarenheter. Rapporten avslutas med en redogörelse av avvikelser samt den ekonomiska redovisningen. Utöver redovisning av åtgärder/delåtgärder som beviljats finansiering av Delegationen för hållbara städer så redovisas även vissa delåtgärder som görs utan finansiering av Delegationen för hållbara städer. Detta gäller främst Hållbara Hilda och är till för att skapa en helhetsbild av åtgärden (se 4.1 Hållbara Hilda). Rosengårdsstråket beskrivs inom ramen för detta program vad gäller genomförande, uppföljning och kommunikation, men redovisas formellt med Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst (se 4.7 Hållbara resor). Under projekttiden har det skett en del förändringar i olika åtgärder eller delåtgärder. Dessa är samlade under egen rubrik (se 5 Avvikelser), med förtydligande om det gäller en förändring eller en nedläggning av åtgärden/delåtgärden, samt Boverkets beslut i förekommande fall. Miljöförvaltningen har ansvarat för investeringsprogrammet (se Programsamordning), och olika åtgärdsägare har skapat projektorganisationer för genomförande av respektive åtgärd. 3 (80)

4 2. ÖVERGRIPANDE RESULTAT När det gäller programmet som helhet har Rosengård i förvandling, inte minst genom sin storlek, haft stor positiv effekt för stadsdelens fortsatta långsiktiga utveckling. Detta hade inte varit möjligt utan bidraget från Delegationen för hållbara städer. Vid en studie av resultaten kan det uppfattas som om investeringsprogrammet är mindre lyckat, då det inte nått upp till sina målsättningar, fr.a. vad gäller minskade utsläpp av växthusgaser. Men detta beror till stor utsträckning på att somliga åtgärder inte genomförs eller blivit kraftigt försenade och andra har genomgått större förändringar. Vissa åtgärder har slutförts under 2014 och Rosengårds ishall slutförs i inledningen av 2015, varför resultaten följs upp under de kommande åren. Det är därför viktigt att se till varje enskild åtgärd för att bedöma resultatet. Under slutet av projekttiden har vi sett mycket intressanta effekter av investeringsprogrammet i en stadsutvecklingskontext. Även om en del åtgärder stött på utmaningar under planeringsfasen vilket lett till ansökan om avvikelser eller nedläggning av enskilda åtgärder eller delåtgärder, så har satsningen bidragit stort till ett ökat intresse för investeringar. Det har märkts i enskilda fastighetsköp av mer långsiktiga fastighetsägare samt i ansökningar om detaljplaner och planprogram. Detta är den enskilt viktigaste långsiktiga effekten av investeringsprogrammet. Programmet har pågått under endast fyra år och en långsiktigt hållbar utveckling av Rosengård kräver att andra aktörer tar vid och fortsätter driva utvecklingen framåt. Ett av de planerade förtätningsprojekten Culture Casbah som byggs i det kommunala bostadsbolaget MKBs regi vann pris för Best Futura Project på MIPIM 2013, Europas ledande event för fastighetsaktörer. Hållbara resor (inklusive Rosengårdsstråket), Hållbara Hilda och KlimatSMART Matcentrum har alla varit lyckade åtgärder och Rosengårds ishall har alla förutsättningar att nå ett lyckat resultat, men mätningar måste ske efter slutförandet i januari Programmet som helhet hade ambitiösa klimatmål, vilka inte nåtts. Det beror i stor utsträckning på nedläggning eller försening av tre större åtgärder, samt på att Hållbara Hilda enbart fick bidrag för mindre delåtgärder. För någon åtgärd har uppskattningen av effekten varit starkt optimistisk och för någon åtgärd har det skett en felberäkning (se Tabell 1 med noter för förtydligande). En förbättring av resultatet kommer att ske under de närmaste åren, då det saknas uppföljande mätningar för ett par åtgärder som slutförts För Hållbara Hilda, Rosengårds ishall och Värner Rydénskolan har KTH-dokumenten (Bilaga 1 KTH Energiberäkningar) använts för uppföljningen av energianvändning, men Hållbara Hildas resultat har normalårskorrigerats samt korrigerats med anledning av ej tillräcklig OVKbesiktning. 4 (80)

5 Tabell 1. Sammanställning av beräknad och uppnådd CO 2 -reduktion, minskad energianvändning och tillförsel av förnybar energi. Måluppfyllelse vad gäller energi- och CO 2 -relaterade parametrar Åtgärd Enligt ansökan Utfall CO 2 - reduktion (ton/år) Minskad energianvändning (MWh/år) Tillförsel förnybar energi (MWh/år) CO 2 - reduktion (ton/år) Minskad energianvändning (MWh/år) Tillförsel förnybar energi (MWh/år) 1. Hållbara Hilda ,3 2. Renewable Rosengård Förtätning Rosengård Rosengårds ishall KlimatSMART Matcentrum Värner Rydénskolan Ökning 30 Ökning Hållbara resor n/a 7 n/a 7 8. Hyreslägenheter Herrgården Cleantech 10. Projektsamordning n/a 8 Totalt ,3 1 Beräkningen är av misstag gjord utifrån installationernas tekniska livslängd, istället för per år. Ett korrekt värde är 85 MWh/år. 2 Beräkningen utgår från rapporten Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar (Bilaga 2 Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar). Den utgår i sin tur från KTH-dokumenten men har normalårskorrigerat värdena samt korrigerat för bristfällig OVK-besiktning. Se 4.1 för mer information. 3 Beräkningen är från KTH-dokumenten för Större delen av åtgärden genomförs andra halvåret av 2014 varför detta inte är att ses som en mätning efter åtgärd. Åtgärden kommer att följas upp under Se 4.4 för mer information. 4 Detta var en alltför optimistiskt uppskattning, vilket meddelats i tidigare årsrapporter. 5 Värdet baseras på en beräkning av minskade CO 2 -utsläpp från Malmö stads matinköp mellan Då den största utbildningsinsatsen gjordes hösten 2012 och våren 2013 kommer en mätning att göras 2015 för att fånga uppeffekten av denna. 6 Beräkningen är från KTH-dokumenten för Under projekttiden har förändringar i skolans verksamhet och ombyggnationer för denna förändring påverkat energianvändningen. Mätningar från augusti 2014 visar istället på en minskning under första delen av 2014 och serviceförvaltningen fortsätter följa upp skolans energianvändning. Se 4.6 för mer information. 7 För Hållbara resor har det inte varit möjligt att uppskatta effekten av åtgärden kvantitativt. Rosengårds station är försenad och Malmöexpressen startade i juni 2014 så här finns ännu inte ett års mätdata. En ytterligare svårighet är att ökad användning av kollektivtrafik och gång- och cykelstråk inte nödvändigtvis innebär minskat bilåkande. Åtgärden följs upp indirekt i detta avseende genom räkning av påstigande och medelhastighet för Malmöexpressen, samt användning av Rosengårdsstråket, vilket pekar i rätt riktning. Nästa resvaneundersökning kan eventuellt användas för ytterligare analys. 8 För Projektsamordning har det inte varit möjligt att uppskatta effekten av åtgärden kvantitativt. Uppskattningen i ansökan bygger på antagandet att ett klimatinvesteringsprogram får ringar på vattnet och förändrar beteendet hos boende som kommer i kontakt med programmet. Det finns idag ingen metod för att följa upp detta kvantitativt på den skala som krävs. 5 (80)

6 Programmet har inte använt upp hela bidraget (se Tabell 2). För detaljerad redovisning av investeringsprogrammets ekonomi per åtgärd och delåtgärd hänvisas till 7 ekonomisk redovisning. Tabell 2. Tabellen visar upparbetade kostnader i programmet jämfört med vad som ansökts och beviljats. Rosengårdsstråket är ej medtagen i den ekonomiska redovisningen då åtgärden formellt redovisas under Hållbar stadsomvandling Malmö från öst till väst. Ekonomisk sammanställning över sökt, beviljat och upparbetat bidrag Totalt sökt belopp (SEK) Beviljat belopp (SEK) Upparbetat belopp (SEK) Åtgärd Stödberättigad Sökt bidrag Stödberättigad Beviljat bidrag Stödberättigad Använt bidrag kostnad kostnad kostnad 11. Hållbara Hilda Renewable Rosengård Förtätning Rosengård Rosengårds ishall KlimatSMART Matcentrum Värner Rydénskolan Hållbara resor Hyreslägenheter Herrgården Cleantech Projektsamordning Totalt Beloppen har korrigerats utifrån de beslut som fattats av Tillväxtverket avseende inlämnade avvikelserapporter. Detta berör framför allt Rosengårds ishall men även i viss mån Hållbara Hilda. Se 5 Avvikelser för en mer ingående redogörelse. Två större åtgärder har inte genomförts, Renewable Rosengård och Förtätning Rosengård, vilket redovisats i tidigare årsrapporter. Hållbara Hilda har genomfört ett stort antal energieffektiviserande åtgärder, men majoriteten av dessa har skett genom egen finansiering då de inte beviljades bidrag från Delegationen för hållbara städer. Flertalet av de åtgärder som Hållbara Hilda beviljades bidrag för har däremot inte kunnat genomföras. Åtgärderna Cleantech och Projektsamordning har väsentligt lägre kostnader än ursprungligen budgeterat. Det beror framför allt på att programmet i sin helhet blev mindre än budgeterat, p.g.a. ej genomförda åtgärder, varför mindre resurser krävts för samordnande och övergripande funktioner. Se under respektive åtgärd för mer utförlig redovisning av vad som genomförts. Samverkan och delaktighetsprocesser Programmet fick en medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden vilket möjliggjorde en mycket ambitiös satsning på samverkan och dialogprocesser. Det har stärkt genomförandet av åtgärderna och lett till många mervärden som beskrivs utförligare under respektive åtgärd. Åtgärder med starkt inslag av dialogprocesser har varit Rosengårdsstråket, Hållbara Hilda och KlimatSMART Matcentrum. Totalt har delaktighetsprocesserna lockat drygt deltagare, varav drygt i djupare dialoger och samarbeten. Erfarenheterna från samverkansarbetet finns samlat i rapporten En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan (Bilaga 3). 6 (80)

7 Spridning av arbetssätt och resultat Rosengård i förvandling har varit en mycket stark kugge i Malmö stads hållbarhetsarbete. Efter Ekostaden Augustenborg i början på 2000-talet har det varit svårt att hitta nästa befintliga område där möjligheten funnits att ta ett helhetsgrepp på stadsomvandlingsprocesser. Investeringsprogrammet och bidraget från Delegationen för hållbara städer möjliggjorde detta för Rosengård. Under projekttiden har satsningar initierats även i Malmös övriga miljonprogramsområden, som Lindängen och Kroksbäck. Det sker utifrån respektive områdes förutsättningar, men tar tillvara erfarenheter från Rosengård i förvandling. Samverkan är även starkare mellan Malmö stads förvaltningar när det gäller miljonprogrammet, och kopplingar mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet eftersträvas i allt större omfattning. Vilket Rosengård i förvandling bidragit till. Mycket av erfarenheterna tas även vidare under det Vinnovafinansierade paraplyet Innovationsplattform Malmö sydost. Här samlas miljöförvaltningens olika miljonprogramssatsningar i ett samverkansprojekt med lärosäten, olika förvaltningar, företag och organisationer. Arbetssätt och förhållningssätt har även spridits till andra städer, nationellt och internationellt. Vi ser ett ökat intresse att ta del av och lära av Malmös ambition att ta ett helhetsgrepp i stadsomvandlingsfrågor och användandet av fysiska stadsförnyelseprocesser för att uppnå ett flertal hållbarhetsmål. Sociala klausuler för jobbskapande/praktikplatser testades av Gatukontoret i entreprenadupphandlingen vid byggandet av mötesplatserna längs Rosengårdsstråket och ett koncept för vita jobb vid ombyggnationen av Amiralsgatan för Malmöexpressen. Detta används nu i större skala av den privata fastighetsägaren Trianon i Lindängen. Kommunstyrelsen beslutade 2014 att sociala klausuler och vita jobb ska vara standard vid Malmö stads tjänsteupphandlingar, något som kommer att implementeras under Övriga övergripande mål Nedan listas övriga i ansökan angivna övergripande mål med redovisning av resultat Minskad biltrafiken med 10 procent i Rosengård Resultat: Det går ännu inte att avgöra än om målet nås. Målet bygger på ändrade resvanor som resultat av åtgärd 4.7 Hållbara resor. Rosengårds station är försenad och planeras att byggas efter projekttiden, efter att erforderliga tillstånd erhållits. Malmöexpressen startade i juni 2014 varför endast en omgång med eftermätningar kunnat göras. De delåtgärder som är klara har genomförts enligt plan. Installation av m 2 solceller, 150 löpmeter solvärmehybrid och m 2 solfångare Resultat: Totalt har 740 m 2 solceller installerats. Rosengårds ishall installerade som planerat 240 m 2 solceller. Hållbara Hilda minskade sin installation från 600 m 2 till 500 m 2. Förtätning Rosengård genomfördes ej, vilket minskade mängden med ytterligare m 2 och Värner Rydén skolan genomförde inte den delåtgärden (planerat 200 m 2 ). Solvärmehybriderna var inte ekonomiskt försvarbara att installera på brf Hilda (planerat 150 löpmeter). Det samma gäller solfångarna då E.ON ändrade sin debitering av fjärrvärme under projekttiden, vilket kraftigt försämrade kostnadseffektiviteten för solfångare (planerat m 2 ). Installation av ca 6 MW vindkraftverk i periurbant läge och av småskalig urban vindkraft Resultat: Målet uppnås ej. Åtgärden Renewable Rosengård är nedlagd. Det enda vindkraftverk som uppförts är ett litet verk på aktivitetsytan Rosens röda matta. 7 (80)

8 Installation av 776 avfallskvarnar för omhändertagande av organiskt avfall Resultat: Målet uppnås ej. Efter utredningar av brf Hilda konstaterades att de möjliga lösningarna var antingen tekniskt ogenomförbara eller alltför kostsamma, varför delåtgärden inte genomfördes. Anläggning av m 2 gröna tak och väggar Resultat: Målet uppnås nästan vad gäller gröna väggar med 320 m 2 av planerade 420 m 2, men av planerade m 2 gröna tak har enbart 250 m 2 anlagts och detta på Rosengårds ishall (planerat m 2 ). Hållbara Hilda och Värner Rydén har inte genomfört delåtgärden (planerat m 2 respektive m 2 ) och hela åtgärden Förtätning Herrgården med m 2 är nedlagd. Minskad vattenanvändningen med 40 procent i ett hyresbestånd Resultat: Målet uppnås ej. Åtgärden Hyreslägenheter Herrgården är nedlagd. Etablering av en samverkansmodell för områdesutveckling Resultat: Målet är uppnått. Modellen finns presenterad, med exempel från Rosengård i rapporten En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan (Bilaga 3) En utvecklad modell för samägande av förnybar energi Resultat: Målet uppnås ej. Åtgärden Renewable Rosengård är nedlagd. Ett utvecklat koncept för en ekologisk renovering av en bostadsrättsförening, där bland annat 40 procent energibesparing ska nås Resultat: Målet är delvis uppnått. Renoveringen av brf Hilda är genomförd, men målet är inte fullt uppnått vad gäller energieffektivisering. Se 4.1 Hållbara Hilda för utförlig beskrivning. Erfarenheterna från Hållbara Hilda finns väl dokumenterade i rapporten Historien om Hållbara Hilda (Bilaga 4) och kommer att användas vid framtida samarbeten med bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare. Genomförande av en ekologisk renovering av en ishall och en skola Resultat: Målet uppnås delvis. Renoveringen av Rosengårds ishall slutförs i januari Vad gäller Värner Rydénskolan så har vissa delåtgärder genomförts enligt plan, som demoklassrummet, andra delvis medan åter andra lagts ner. Demonstrationsområden för klimatsmart mat och stadsodling Resultat: Målet är uppnått. KlimatSMART Matcentrum har i allt väsentligt genomförts enligt plan och ofta överträffat förväntningarna. Demonstrationsstråk för framtidens hållbara transportsystem Resultat: Målet är uppnått. Malmöexpressen och Rosengårdsstråket är två demonstrationsstråk för framtidens hållbara transportsystem. Test av koncept för kompletterande förtätning i miljonprogramsområde ( m 2 ) Resultat: Målet uppnås ej. Åtgärden Förtätning Herrgården är nedlagd. 8 (80)

9 Tabell 3 Kvalitativ bedömning av uppfyllande av hållbarhetsmål. Åtgärder markerade med rosa/överstrukna har ej genomförts och har ej bedömts. Gröna kryss markerar att åtgärden bedömts bidra till uppfyllande av hållbarhetsmålet som planerat. Röda kryss markerar att åtgärden bedömts ej bidra till uppfyllande av hållbarhetsmålet, ofta beroende på att en delåtgärd lagts ned. Lila kryss markerar att åtgärden till mindre del bedömts bidra till uppfyllande av hållbarhetsmålet eller att det är svårbedömt. Den åtgärd som särskiljer sig här är Cleantech då delåtgärden testbed inte genomförts enligt plan och det i övrigt är mycket svårt att bedöma i hur stor utsträckning åtgärden bidragit till de angivna målen. Uppfyllande av hållbarhetsmål som angivits i ansökan Åtgärden bidrar till Ekologisk hållbarhet Energieffektivisering X X X X X X X X Produktion av förnybar energi X X X X X X Införande av kretsloppssystem X X X X X Ökad biologisk mångfald X X X X X Klimatanpassning X X X X X X Minskade utsläpp av avgaser och partiklar X X X Ökad miljömedvetenhet X X X X X X X X X Social hållbarhet Bättre hälsa X X X Ökad känsla av trygghet X X X X X X Skapande av sociala mötesplatser X X X X X X Bättre boende X X X Möjlighet till boendekarriär X Ökad tillgänglighet X X Ökad delaktighet och inflytande X X X X X X X Ekonomisk hållbarhet Tillväxt av miljöteknikföretag X X X X X X X X Ökad investeringsvilja i stadsdelen X X X X X X Arbetstillfällen X X X X Värdeökning på bostäder X X X X X Lägre drifts- och underhållskostnader X X X X X X X Åtgärder 1. Hållbara Hilda 2. Renewable Rosengård 3. Förtätning Rosengård 4. Rosengårds ishall 5. KlimatSMART Matcentrum 6. Värner Rydén skolan 7. Hållbara resor (med Rosengårdsstråket) 8. Hyreslägenheter Herrgården 9. Cleantech 10. Programsamordning Som ett komplement till ovanstående bedömning anlitades Tyréns för att undersöka om och i så fall hur GIS kan användas för att göra sociala hållbarhetsbedömningar. Studien utgår från tillgänglighet för att bedöma hur socialt hållbart Örtagården är. I rapporten definieras god tillgänglighet som något som finns i en boendemiljö som är utformad så att alla, självständigt, och på i övrigt lika villkor skall kunna ta sig fram, vistas i och använda all miljö i Örtagården till det den är avsedd för. Med denna definition i botten användes fyra mätvariabler för att fånga tillgänglighet: gångvägar, cykelvägar, egenskapade gång- och cykelvägar samt bostadshus. Rapporten konstaterar att GIS kan vara ett värdefullt verktyg för att göra lägesbundna analyser av social hållbarhet och visar områden i Örtagården som är mer och mindre hållbara ur ett tillgänglighetsperspektiv (Bilaga 5 Urban social hållbarhet: GIS-baserade verktyg). På grund av begränsade resurser gjordes inte fler GIS-studier inom programmet. Folkhälsomålen I ansökan angavs att programmet bedömdes bidra till folkhälsomålen Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomiska och sociala förutsättningar, Barns och ungas uppväxtvillkor, Miljöer och produkter samt Matvanor och livsmedel. Nedan listas relaterade bestämningsfaktorer med en kort bedömning om programmets påverkan på dessa. Demokratisk delaktighet I liknande projekt (t.ex. Ekostaden Augustenborg) har lett till starkt ökat valdeltagande. 9 (80)

10 Samma tendens ser vi inte i Rosengård, vilket till viss del kan bero på att stadsdelen är mycket större. En ökning ses i Herrgården, från mycket låga nivåer, men är troligen ett resultat av riktade insatser i regi av Områdesprogram för ett socialt hållbart Herrgården. Socialt deltagande Dialogprocesserna, inte minst kopplat till Rosengårdsstråket, och brf Hildas arbete med Klimatcoacher och föreningsdagar har lett till ökad delaktighet. Även KlimatSMART Matcentrum bygger direkt på deltagande från boende. Jämställdhet Jämställdhet har eftersträvats i styr- och arbetsgrupper, men framför allt har arbetet med aktivitetsytan Rosens röda matta och valet av tjejer som målgrupp haft stor betydelse. Ekonomiska villkor Det är för tidigt att bedöma detta, men det finns ett ökat intresse för fortsatta investeringar i stadsdelen vilket långsiktigt kommer att ge positiva ekonomiska effekter. Arbetsmarknadsposition Ett antal arbetstillfällen har skapats under projekttiden, kopplat till KlimatSMART matcentrum och sociala klausuler vid byggandet av mötesplatser vid Rosengårdsstråket. Men den stora vinsten ligger längre fram i tiden när nya investeringar skapar nya arbetstillfällen under och efter byggnation och annan upprustning. Programmet är även en länk i ett långsiktigt utvecklingsarbete med Malmös miljonprogram där nu Lindängen, inte minst fastighetsägaren Trianon, aktivt inkluderar med jobbskapande i entreprenadupphandlingar. Trygghet i närmiljö Rosengårdsstråket och dess mötesplatser samt olika insatser för förbättrad utemiljö bedöms bidra till ökad trygghet. Metoden för Malmö stads årliga trygghetsmätning ändrades dock under projekttiden, varför det inte går att jämföra upplevd och faktisk trygghet före och efter genomförda insatser. Luftföroreningar och Buller Malmöexpressen bedöms minska bullret och förbättra luftkvalitén längs Amiralsgatan. Buller mäts ungefär vart femte år, varför mätningar ännu inte finns. Beräkningar av kvävedioxid visar på minskning men ska följas upp av mer specifika mätningar under Miljöer som kan relatera till skador Åtgärderna har gjort Rosengårdsstråket säkrare. Malmöexpressen körs till stor del på separata busskörfält i centrala Malmö. Här har även andra trafiksäkerhetsåtgärder gjorts, vilket minskar olycksrisken. Levnadsvanor Här har framför allt KlimatSMART Matcentrum bidragit med utbildningar och gemenskapsodlingar. Det har lett till ökad kunskap och medvetenhet om sundare kost och bättre hälsa. Lärdomar och erfarenheter Stadsomvandling tar längre tid än fyra år Rosengård är ett stort geografiskt område med många utmaningar och samtidigt en stor potential. Området ligger nära centrum, det finns ett starkt lokalt engagemang och det finns plats för förtätning. Det har samtidigt stora socioekonomiska utmaningar och har varit föremål för många projekt som varit mer eller mindre lyckade. För att en satsning som denna ska lyckas måste staden därför gå all-in, d.v.s. se till att den innebär en märkbar förändring, men även säkerställa att den pågår betydlig längre än fyra år. Det var därför viktigt att programmet var omfattande och att staden redan från början hade som målsättning att locka andra aktörer (fastighetsägare och investerare) att ta vid när programmet slutade. Den målsättningen är en starkt bidragande anledning till att vi nu ser initiativ i form av fastighetsköp och ansökningar om detaljplaner i Rosengård. 10 (80)

11 En satsning med många åtgärder och aktörer Rosengård i förvandling tog ett helhetsgrepp på stadsomvandling och ansökte om bidrag för energieffektiv renovering, transportlösningar, förtätning, stadsodling och produktion av förnybar energi. Det blev ett komplext program med många aktörer. Nackdelen var att åtgärderna inte låg i fas tidsmässigt och det blev svårare att samla alla aktörer kring programmet som helhet. Men fördelen är att det gav en möjlighet att adressera de utmaningar som miljonprogramsområdens fysiska planering har skapat. Och det gjorde att satsningen blev tillräckligt omfattande för att skapa det intresse från fastighetsägare och andra investerare som beskrivs ovan och därmed möjliggöra att nå de långsiktiga effekter som eftersträvas ett hållbart Rosengård. En del åtgärder genomfördes inte, en del mål uppnåddes inte, men det övergripande syftet nåddes. Att hantera denna komplexitet är dessutom spännande och utvecklande i sig. Fysiska klimatinvesteringar som drivkraft för socioekonomisk utveckling Rosengård i förvandling hade ambitionen att använda investeringarna för att dels minska utsläppen av växthusgaser, men även använda dem som en katalysator för socioekonomisk utveckling. Det ledde till ett spännande utvecklingsarbete där vi hela tiden strävat efter att koppla på flera hållbarhetsmål i genomförandet av åtgärderna. Det har varit väldigt lyckat och även utvecklande för de som deltog, inte minst kommunens tjänstemän. Det har handlat om exempelvis delaktighet, jämställdhet, jobbskapande samt genomförande som inte sätter hinder i vägen för kommande utveckling. Synsättet tas nu på flera håll vidare i den kommunala organisationen. Dialogprocesser I Rosengård i förvandling fanns utrymme för en djupgående dialog med boende. Den användes för att förankra de förändringar som var på gång och till att förbättre enskilda åtgärder. I programmet erkändes därför processledning som en viktig egen kompetens. Det var mycket framgångsrikt och gav många mervärden som inte kunde förutses vid ansökningstillfället. Kommunikation med boende Projektledningen fattade tidigt beslutet att i största möjlig utsträckning fokusera kommunikationen med boende på det som hände här och nu, istället för att marknadsföra ett flerårigt förändringsarbete. Det senare skedde istället i kommunikation med andra professionella aktörer på konferenser, vid studiebesök och i artiklar. Rosengård har en ung befolkning och en omflyttning på i genomsnitt 15 procent, varför många som bodde i Rosengård vid programmets start inte bor där idag. För att skapa ett intresse för insatserna var det därför viktigt att kommunicera det som var nära förestående. Här var testevenemangen på de blivande mötesplatserna ovärderliga. Jämförbarhet De program som beviljats bidrag från Delegationen för hållbara städer är av olika karaktär, vilket har varit spännande och berikat erfarenhetsutbytet mellan programmen. Däremot bör det finnas en tydligare struktur redan vid ansökningstillfället kring vilken detaljnivå som krävs och hur andra hållbarhetsmål än de centrala (energi, CO 2 ) ska hanteras. Det bör även finnas en ökad tydlighet kring hur effekten på CO 2 -utsläpp ska beräknas för att undvika att beräkningar måste göras om i efterhand och för att underlätta jämförelser. 11 (80)

12 Flexibilitet Stadsomvandlingsprocesser tar tid och är komplexa, som tidigare nämnts. I en så omfattande satsning som Rosengård i förändring är inte alla åtgärder i samma fas i ansökningsskedet (och inte heller i genomförandeskedet). Det betyder att en del åtgärder är mer utredda än andra när ansökningen skickas in, både vad gäller målsättningar men även innehållet i olika åtgärder. När ansökan möter verkligheten finns ofta ett behov av förändringar. För framtida satsningar hade det varit värdefullt med en större flexibilitet i detta avseende, för att underlätta för de deltagande aktörerna att bidra till stadsomvandlingsprocessen, även då en planerad åtgärd inte är genomförbar. Alternativt erbjuda möjlighet till förlängning. Aktörer med olika grad av projektvana Rosengård i förvandling var det första externt finansierade projekt där miljöförvaltningen samarbetade med en bostadsrättsförening. Det fanns med andra ord en stor skillnad i projektvana mellan aktörerna. Brf Hilda anlitade även en konsult för att bidra med projektledning och de bekräftar bilden av att skillnaden i projektvana påverkade samarbetet mer än vad som först uppskattades. För framtida projekt kommer en annan struktur att användas i liknande samarbeten, för att hitta en samsyn och underlätta för en lekmannastyrelse att delta i externfinansierade projekt. Här kan finnas behov av utveckling av verktyg, och Malmö stad är intresserade av att undersöka det verktyg som Bebo nu tar fram för fastighetsägare som har planer på att energirenovera. Den innovativa kommunen Delegationen för hållbara städer avsåg att programmet skulle stimulera miljöteknikföretag genom att erbjuda en arena för test av produkter och tjänster. Det har skett i Rosengård i förvandling i olika åtgärder men här finns fortfarande ett starkt utvecklingsbehov, kanske inte minst när det gäller insatser i befintliga områden där de deltagande aktörerna är många och sinsemellan väldigt olika. Investeringsprogrammet har på ett konkret sätt väckt frågan om den innovativa kommunen och kommunens roll i marknadsföring och stimulans av miljöteknikföretag som levererar produkter och tjänster till denna typ av projekt. Det är en svår balansgång att vara konkurrensneutral och samtidigt lyfta fram specifika lösningar. Det samma gäller frågan om den innovativa kommunen i förhållande till lagstiftningen för offentlig upphandling. Möjligheterna finns och utvecklingspotentialen är stor men mer insatser krävs. Malmö stad tar detta vidare i den Vinnovafinansierade Innovationsplattform Malmö sydost, där 21 aktörer (förutom Malmö stad även MKB, lärosäten och ett femtontal företag) samarbetar för att hitta nya produkter, tjänster och arbetssätt för att använda innovationer för miljonprogramsutveckling. Uppföljning Uppföljning är komplicerat och det är ofta svårt att följa upp insatserna på delåtgärdsnivå, speciellt när flera delåtgärder är kopplade till samma system (som exempelvis fjärrvärme), då mätningen sker på en mer aggregerad nivå. För flera åtgärder krävs dessutom uppföljning under flera år efter programmets slut för att få ett rättvisande resultat, speciellt för de åtgärder som slutförts Därför är det svårt att använda de kvantitativa resultat som redovisas i slutrapporten för spridning av programmets samlade effekt. 12 (80)

13 Den största utmaningen är när den önskade effekten är kopplad till beteendeförändring. Dels saknas metoder för att beräkna detta på ett rättvisande sätt, på stadsdels- eller bostadsbeståndsnivå och dels påverkas resultatet ofta av så många andra faktorer att det är omöjligt att med säkerhet uttala sig om hur mycket investeringsprogrammets olika åtgärder bidragit med. I ansökan gjordes en del antaganden om procentuella minskningar som sedan inte kunnat användas i uppföljningen. Det har gjort att resultatet istället redovisats kvalitativt eller genom indirekta parametrar som inte kunnat användas för att beräkna en minskning av CO 2 -utsläpp. 3. BESKRIVNING AV PROJEKTOMRÅDET Rosengård ligger relativt centralt, belägen ca 3 km från Malmö centrum. Men stora delar av stadsdelen planerades och byggdes som en förort under och 1970-talet, med bilen i fokus och med tydlig funktions- och trafikseparering. Rosengård byggdes färdig och var inte tänkt att förändras. Det var en modell som visade sig fungera bättre i teorin än i praktiken. När utmaningarna med miljonprogrammets struktur uppenbarar sig är det en komplicerad och dyr process att förändra infrastrukturen. Samtidigt har den sina fördelar vad gäller exempelvis trafiksäkerhet för gående, varför eventuella större förändringar i infrastrukturen måste ske på ett genomtänkt sätt och vara väl förankrat hos de boende. Rosengård består av tio delområden, varav sju bostadsområden. Fem av dessa byggdes under miljonprogrammet och det är här investeringarna i Rosengård i förvandling genomförts. Miljonprogramshusen är byggda ungefär mellan Nära 50 procent av lägenheterna är 3:or, följt av 2:or (32 procent) och 4:or (17 procent). Det kommunala bostadsbolaget MKB äger 46 procent (3 300) av de lägenheterna, privata hyresvärdar 26 procent (1 950) och resterande 28 procent består av bostadsrättsföreningar (2000). Som de flesta miljonprogramshus är många i stort behov av renovering och modernisering. Stammarna behöver bytas ut och många installationer har nått sin tekniska livslängd. I samband med det finns en möjlighet att även göra energieffektiviserande åtgärder som annars inte kommit till stånd. Rosengård 1959 respektive 1982 sett från villaområdet Västra Kattarp i södra Rosengård. Bilderna kunde lika väl vara tagna 1962 respektive 1972, även om tiden suddat ut känslan av byggarbetsplats och utemiljön successivt förbättrats. Fotograf: Ramon Kayser via Carl-Axel Kayser. I Rosengård bor cirka människor, varav 60 procent har utländsk bakgrund. Irak, Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Libanon och Polen är stora invandrargrupper, men i stadsdelen talas över 100 olika språk. Två stora utmaningar är att minska arbetslösheten och att förbättra resultaten i skolorna, då alltför många elever går ut grundskolan med betyg som 13 (80)

14 inte räcker för att komma in på gymnasiet. Det är även värdefullt att minska omflyttningen för att öka stabiliteten i skolorna och området i stort initierades en satsning, Områdesprogram för social hållbarhet. Det berör fem områden i Malmö, varav ett är Herrgården i Rosengård. Det har varit ett viktigt komplement till investeringsprogrammet såväl som en bra kontaktyta till boende och organisationer i området. Under 2013 skedde en genomgripande omorganisation av Malmö stad, där de tio stadsdelarna slogs ihop till fem stadsområden. Samtidigt flyttades förskola och grundskola till centrala förvaltningar från att tidigare ha legat under de tio stadsdelsförvaltningarna. Den organisatoriska flytten av skolorna innebar att stadsområdenas ansvarsområde minskade betydligt. Detta har påverkat projektets kontaktytor med Rosengård. Vissa nyckelpersoner fick nya arbetsuppgifter och nya kontaktvägar fick byggas upp. Sammanslagningen av stadsdelar gjorde också att Rosengård numera ingår i Stadsområde öster, med huvudkontor i det som tidigare var stadsdelen Husie. Det har minskade flera nyckelpersoners fysiska närvaro i stadsdelen, vilket fått hanteras inom programmet. Rosengårdsstråket Karta över investeringarna i Rosengård i förvandling. Rosengårdsstråket är streckat då det formellt ligger i Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst, men i Rosengård i förvandling för samordning, kommunikation och uppföljning. 14 (80)

15 4. ÅTGÄRDSREDOVISNING 4.1 Hållbara Hilda Syftet med Hållbara Hilda var att ta ett helhetsgrepp på renoveringsbehovet i en bostadsrättsförening från byggepoken , och skapa en modell för hållbar renovering som ger stora vinster i minskade CO 2 -utsläpp, deltagande och trygghet, samt även är långsiktigt ekonomiskt gångbar. Resultat Resultatet för HSB brf Hilda är hämtade från rapporten Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar (Bilaga 2). HSB brf Hilda når inte det eftersträvade målet på 40 procent energieffektivisering. De har nått en energieffektivisering på 24 procent fram till Innan renoveringen hade HSB brf Hilda en uppmätt energianvändning på 144 kwh/m 2 A temp och år (normalårskorrigerad). En otillräcklig OVK-besiktning hade missat att upptäcka att ett antal fläktar inte fungerade, varför ett mer korrekt ingångsvärde beräknades till 152 kwh/m 2 A temp och år, och det är detta som använts i beräkningen av resultatet ovan. Till år 2013 uppmättes energianvändningen till 115 kwh/m 2 A temp och år (normalårskorrigerad), en minskning med 37 kwh/m 2 A temp och år. Det ger en kostnadseffektivitet på 0,58 SEK/kWh, vilket står sig väl i jämförelse med övriga renoveringsprojekt som finansierats av delegationen. Solcellerna har under den senaste hela tolvmånadersperioden (2013) producerat 51 MWh. Vissa åtgärder pågår fortfarande varför resultatet förväntas bli bättre det kommande året. Hilda räknar med att uppnå 30 procent energibesparing när alla åtgärder är genomförda Figur 1. Graferna är hämtade från rapporten Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar (Bilaga 2). Rapporten tar sin utgångspunkt i den energianvändning som rapporteras i KTH-dokumenten (Bilaga 1). Mätvärdena för energianvändning före investering är därefter dels normalårskorrigerade och dels korrigerade för en bristfällig OVKbesiktning. Investeringen för energieffektivisering är den uppskattade marginalkostnaden för energieffektiviseringen utöver vad som beräknas nås genom nödvändiga underhållsrelaterade investeringar. 15 (80)

16 Totalkostnaden för samtliga åtgärder på Hållbara Hilda bedöms sluta på cirka 240 miljoner kronor. Här är det viktigt att komma ihåg att bostadsrättsföreningar inte kan lyfta momsen utan hanterar moms som en kostnad vilket gör att kostnaden exklusive moms är cirka 195 miljoner kronor. WSP har i den nyligen färdigställda rapporten Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar bedömt den sammanlagda kostnaden för energieffektiviserande åtgärder till 21 miljoner SEK. Som nämnts så har energibesparingen på 40 procent inte uppnåtts. En avgörande anledning är att HSB brf Hilda ansökte om bidrag från delegationen för ett ambitiöst energieffektiviseringsprogram med 17 åtgärder. Av dessa beviljades tio, varav merparten var av innovativ karaktär eller hade begränsad påverkan på utsläppen av växthusgaser. De åtgärder som har störst påverkan på energibehovet beviljades inte. Föreningen genomförde ett antal av de icke beviljade åtgärderna med egen finansiering och visst bidrag från EU:s Life-fond. Föreningen gjorde även investeringar som inte var energibesparande, som stambyte och fasadrenovering, i samband med energirenoveringarna. Dessa blev dyrare än beräknat, samtidigt som injusteringen av FTX-systemet har varit utdraget, varför energibesparingen hittills är mindre än förväntat. Detta har i sin tur lett till att föreningen inte mäktat med merparten av de åtgärder som delegationen beviljat medel till. Den uppnådda energibesparingen är därmed i mycket stor utsträckning finansierad utan bidrag från delegationen. Tabell 4. Ansökta, beviljade och genomförda åtgärder för Hållbara Hilda Åtgärder i ansökan Beviljad Genomförd Energieffektiv ventilation Nej Ja Effektivare element och värmesystem Nej Ja Varmvattendrivna hushållsapparater Ja Delvis Belysning gemensamma utrymmen Nej Ja Tilläggsisolering Nej Delvis Solceller och solvärme Ja Delvis Återvinning av organiskt avfall Ja Nej Urbana vindkraftverk Nej Nej Individuella vattenmätare Nej Ja Öppna dagvattensystem Ja Nej Gröna tak Ja Nej Tillvaratagande av regnvatten Ja Nej Cykelpool Ja Delvis Elarbetsfordon Ja Delvis Förtätning Nej Nej Boendeprogram Delvis (50 %) Ja HSB Riks infokampanj Ja Delvis Då det, förutom för solcellerna, inte är möjligt att utläsa resultat av enskilda åtgärder så behandlas Hildas insatser som en helhet vad gäller resultaten. Men de beskrivs nedan så att det tydligt framgår vad som finansierats av delegationen. Satsningen på Hållbara Hilda fortsätter att tilldra sig nationellt och internationellt intresse. Mellan 2011 och 2013 hade Hilda en stor mängd studiebesök med sammanlagt 672 registrerade deltagare. Ett av studiebesöken kom från Ryssland och en förstad till Moskva. 16 (80)

17 Hållbara Hilda har även porträtterats i SVT och i ett antal tidningar som VVS Forum, Sveriges Natur, Vårt Malmö och Energivärlden. Beskrivning av Hållbara Hilda HSB brf Hilda är Malmös näst största bostadsrättsförening med 767 lägenheter. Här bor cirka människor, vilket motsvarar ungefär 10 procent av Rosengårds befolkning. HSB brf Hilda består av åtta niovåningshus och åtta trevåningshus och ligger granne med Rosengårds centrala handelsetablering RoCent. Hållbara Hilda hade genomfört ett stort planerings- och förankringsarbete redan innan beslutet om bidragstilldelning från Delegationen för hållbara städer, vilket underlättade starten av renoveringen. Delar av HSB brf Hilda sett från ovan. Genomförande Varmvattendrivna hushållsapparater Totalt har elva varmvattendrivna tvättmaskiner och torkutrustning installerats. Samtliga är av Electrolux HLE-modell där varmvatten värmt av fjärrvärme går in i tvättmaskinen. Tidigare har en eldriven termostat värmt upp kallt vatten som använts i tvättmaskinerna. Föreningen har även förberett med framdragning av varmvatten till samtliga 32 tvättstugor, så HLEmaskiner kommer att installeras successivt när nuvarande maskiner byts ut. Nya tvättmaskiner och torktumlare. Föreningen har även undersökt möjligheten att installera tvättmaskiner där fjärrvärmeledningen går direkt in i maskinerna. Detta kräver att tvättstugan är lokaliserad vägg i vägg med fjärrvärmesystemet, med undercentraler där fjärrvärmen växlas över till husets värmesystem och värmer varmvattnet. Det är enbart fallet vid två av tvättstugorna i låghusen. 17 (80)

18 När frågan behandlades var ingen av leverantörerna så färdiga med sina produkter att de presenterade ett realistiskt alternativ varken tekniskt eller ekonomiskt. Under projekttiden har föreningen inte gått vidare med detta, men det kan vara ett intressant alternativ när tekniken är utvecklad och leverantörerna kan visa upp fungerande utrustning. Delåtgärden medfinansieras av EU:s LIFE-fond Solceller och solvärmehybridsystem Solceller: Totalt har 500 m 2 solceller installerats istället för 600 m 2 och investeringskostnaden minskar i enlighet med detta. De har under den senaste tolvmånadersperioden producerat 51 MWh förnybar el. Produktionen ska motsvara cirka SEK per år. Solcellerna var på plats under februari/mars 2013, på åtta av föreningens sexton byggnader. Elen används internt i fastigheterna för drift av fläkthusen på de solcellsutrustade husen. Till vänster: Montering av brf Hildas solceller. Mitten och höger: Solcellerna är monterade. Återbetalningstiden med bidragen medräknade (Delegationen för hållbara städer och EU:s Life-fond) bedöms till år medan den tekniska livslängden är cirka 25 år. Det vill säga; den ekonomiska kalkylen är inte lysande men Hildas styrelse ansåg att solcellerna hade så stort symbolvärde för Hållbara Hilda att man ändå valde att gå vidare med investeringen. Det som återstår är att presentera elproduktionen på ett visuellt sätt för de boende. Under hösten har försök gjorts med att redovisa produktionsdata från solcellerna på de digitala informationsskärmarna i entréerna. Det är ingen svårighet att lägga ut informationen på skärmarna. Det som återstår att lösa är att skärmarna, i och med att solcellernas data publiceras via internet, förvandlas till surfterminaler som öppnar hela internet från skärmarna i entréerna. I och med det så avbröts försöken i väntan på en lösning där det går att spärra vidare access till internet från skärmarna. Här behövs support från Aptus, leverantören av skärmarna. Planen är att det ska vara löst före årsskiftet Solvärmehybrider: Delåtgärden genomförs ej. En kalkyl har gjorts för 50 m 2 solhybrider. Kostnaden beräknades till kronor/m 2. Återbetalningstiden beräknades till år medan den tekniska livslängden beräknades till år. Den årliga energibesparingen beräknades till kwh värme och kwh el ungefär samma energiförbrukning som en modern välisolerad och normalstor villa har årligen. Styrelsen bedömde att det inte gick att få en acceptabel ekonomi i delåtgärden, varför den inte genomförs. 18 (80)

19 4.1.7 Återvinning av organiskt avfall Delåtgärden genomförs ej, vilket rapporterats till Boverket i årsrapporten för Kostnader har redovisats för undersökningar och rördragningar. Den tekniska undersökningen som gjordes efter beviljandet av bidrag konstaterade att kostnaden inte berättigar åtgärdens genomförande. Kostnaden för att gräva ner ett ledningsnät med tillhörande pumpstationer och tankar till plats där tömningsbil kan nå tankarna skulle kosta >17 msek. HSB brf Hilda får inte någon ersättning för det biologiska avfallet. Entreprenör kunde tänka sig att hämta slurryn utan kostnad för bostadsrättsföreningen. Delåtgärden kräver att avfallskvarnar installeras i lägenheterna till en uppskattad kostnad av ca SEK per lägenhet (drygt 5 msek). Om trots allt VA SYD tillåter anslutning till det kommunala avloppsnätet har VA SYD indikerat att en avgift kommer att tas ut för varje lägenhet som har avfallskvarn. Den totala kostnaden skulle därmed uppgå till minst 24 msek. För andra fastighetsägare med lägre kostnader för den nödvändiga infrastrukturen, eller när andra metoder för omhändertagandet av slurryn utvecklats, så kan detta fortfarande vara en bra lösning. Separata avloppsstammar för matavfallet har installerats i husen, vilka kan användas framöver när nya tekniska eller finansiella lösningar utvecklats. Men delåtgärden är av tekniska och ekonomiska skäl inte möjlig att genomföra i dagsläget. Avfallskvarnar installerade i en demolägenhet. Under projekttiden startade Malmö stad obligatorisk insamling av matavfall, vilket inte var känt när projektet startade. I Rosengård infördes systemet under februari Det är traditionellt med bruna påsar för organiskt avfall, där påsarna placeras i vanliga sopkärl. Brf Hilda har anslutit sig till systemet vilket sker utanför investeringsprogrammets ram Öppna dagvattensystem Åtgärden genomförs ej. Mindre planeringskostnader har redovisats i projektet. Hildas yttre miljö är i behov av upprustning, liksom en stor del av rörsystemet för dagvatten. Utemiljön och dagvattensystemet hänger samman i och med att det inte är meningsfullt att göra en förskönande upprustning av utemiljön för att några år senare tvingas att gräva upp gårdar och gångar och byta dagvattenledningar. Genomförande måste samplaneras med andra grävningsarbeten inom brf Hilda och måste ske efter fasadrenoveringen. Delåtgärden genomförs inte under projekttiden Gröna tak Åtgärden genomförs ej. Mindre planeringskostnader har redovisats i projektet. 19 (80)

20 Gröna tak är starkt kopplat till Öppna dagvattensystem Tillvaratagande av regnvatten Åtgärden genomförs ej. Kostnader för rördragningar har redovisats i projektet, vilka har dragits i samband med stambytet. Alla installationer är klara för att utnyttja insamlat regnvatten från taken på Hildas åtta höghus för att spola toaletterna i fyra av höghusen. Genomförande måste samplaneras med andra grävningsarbeten (se ) inom HSB brf Hilda och måste ske efter fasadrenoveringen. Det som återstår är uppsamlingstankar på gårdarna mellan höghusen. Delåtgärden medfinansieras av EU:s LIFE-fond Cykelpool I ansökan ingick 25 vanliga cyklar och 25 elcyklar ansöktes om en förändring av projektet så att enbart elcyklar skulle ingå i cykelpoolen. Detta beviljades av Boverket I samband med en förstudie identifierades de avstängda soprummen i brf Hildas åtta höghus, som tidigare tog emot sopor från de sedan länge stängda sopnedkasten, som lämpliga lokaler att renovera och inreda så att de kunde härbärgera cykelpoolen. Innan förstudien övergick i projektering beslutade brf Hildas styrelse att inledningsvis bygga poolen med 20 elcyklar. Den främsta orsaken till att cykelpoolerna reducerades var att det inte fanns ett färdigt enkelt system för att administrera poolcyklar. En stor del av diskussionen kom att handla om ansvarsfrågor och underhåll; Om en cykel får punktering i Limhamn eller i centrala Malmö, vem har då ansvar och möjlighet att transportera tillbaka den? Vad händer om cykeln blir stulen? Hur ser försäkringen ut? Vem sköter underhållet och smörjer kedjan? Det administrativa systemet för att förverkliga elcykelpoolen bedömdes som enklare att hantera. Elcyklarna skulle läggas in i brf Hildas bokningssystem för tvättstugor och kunna bokas på samma sätt som en tvättstugetid, via internet. Den elentreprenör (APQ El) som ingick i Hildas stora renoveringsprojekt fick uppdraget att detaljprojektera fyra soprum för att transformera dem till elcykelrum med laddare och taggläsare kopplade till bokningssystemet. Även dörren till cykelrummet skulle öppnas med tagg och för att göra det enkelt skulle dörrarna till elcykelrummen öppnas automatiskt när en behörig låstagg lades mot taggläsaren. Detaljprojekteringen var klar våren/försommaren 2012 och visade att elinstallationerna, systemanpassningen för bokning samt målning av de gamla soprummen skulle kosta cirka kronor per soprum. Alltså en summa om cirka kronor exklusive kostnaden för elcyklarna. Styrelsen gjorde bedömningen att det inte var ekonomiskt försvarbart med den investeringen för att skapa förvaring och laddstationer för elcyklarna och hoppades kunna hitta en billigare lösning. All projektering och allt arbete i anslutning till elcyklarna stoppades. Styrelsen var i det skedet stressad över föreningens ekonomiska läge. Det omfattande renoveringsprojektet hade blivit dyrare än budgeterat och ännu inte gett de beräknade energispareffekterna. I november 2012 tecknade dock brf Hilda kontrakt om att leasa (hyrköpa) tjugo elcyklar. Uppgörelsen gjordes med företaget MyEco i Lund som i sin tur använde sig av Wasa Kredit för finansieringen av affären. Cyklarna levererades till Hilda och placerades i förråd i väntan på 20 (80)

21 en fungerande lösning för laddningsstationer och bokning. Under större delen av 2013 ansträngde sig styrelsen för att hitta ett system för att skapa en fungerande elcykelpool. De lyckades inte hitta redan genomförda boknings- och uthyrningsmodeller som motsvarade de behov brf Hilda hade. En av de leasade elcyklarna. Våren 2014 beslutade styrelsen istället att sälja elcyklarna till intresserade medlemmar inom föreningen. Priset sattes till kronor per cykel. Motivet var att om det nu inte gick att med rimliga ekonomiska insatser skapa en elcykelpool så skulle cyklarna ändå komma till nytta inom föreningen genom att medlemmarna kunde nyttiggöra sig dem till ett reducerat pris. Prissänkningen motiverades av att cyklarna stått oanvända i cirka ett år utan att batterierna motionerats genom att laddas ur och omladdas. Slutet på brf Hildas elcykelpool blev att sista augusti 2014 löstes kontraktet med Wasa Kredit och Hilda betalade det restbelopp som fanns på cyklarna, cirka kronor. Då var också samtliga cyklar sålda. Betalningen skedde genom avin för månadsavgiften Elarbetsfordon Ett elarbetsfordon köptes in Ytterligare fordon har ej köpts in under projekttiden, då en felbudgetering gjordes vid ansökningstillfället (se även avvikelserapporter , beslut Boverket , samt avvikelserapport och beslut Boverket ). Det innebär, att föreningen enbart ansöker om bidrag för ett elarbetsfordon. Brf Hildas elarbetsfordon Boendeprogram Delåtgärden medfinansieras av EU:s LIFE-fond. Information. Brf Hilda har anlitat en kommunikatör under projekttiden för att säkra kvalitén på informationen till de boende. Ett kontinuerligt arbete har skett avseende information till och engagemang från de boende i föreningen. På hemsidan beskrivs renoveringens alla delåtgärder (http://www.hsb.se/malmo/hilda/hildas-fornyelse) och sidan har uppdaterats (80)

22 gånger per vecka. Under projekttiden har den haft drygt besökare. Under projekttiden har HSB brf Hildas byggblogg (http://brfhilda.blogspot.com/) haft drygt besökare. De elektroniska informationsskärmar som är installerade i Hildas samtliga entréer (56 st.) uppdateras i genomsnitt en gång per vecka. Under det senaste året är intrycket att skärmarna blivit medlemmarnas främsta källa till kunskap om vad som pågår i föreningen. Den information som läggs upp på skärmarna får också mycket stort genomslag. De gamla anslagstavlorna byts ut mot digitala informationsskärmar, till vänster. Under mars distribuerades Hildas informationsblad som bland annat innehöll information om insamling av organiskt avfall och om möjligheten för medlemmarna att köpa någon av de tjugo elcyklar som var avsedda att ingå i Hildas elcykelpool. Klimatcoacherna. För att nå de höga målen om energieffektivisering och minskade utsläpp krävdes engagemang från de boende. Därför rekryterades och utbildades klimatcoacher bland de boende i brf Hilda. Klimatcoachernas uppgift var att inspirera och informera sina grannar om hållbar livsstil. Klimatcoachernas arbete leddes inledningsvis med stöttning från miljöförvaltningen som försökte locka deltagare genom utbildningar och annan verksamhet. Efterhand som klimatcoacherna blev mer bekväma i sin roll hittade de också egna sätt att organisera sitt samarbete. Då utgick de mer från sina egna intressen och byggde in klimataspekten i detta, vilket var mer framgångsrikt. Totalt har 14 klimatcoacher varit engagerade på Hilda, och medverkat i gemensamma aktiviteter, som en energivecka, temadag om vatten och avfall och Hildadagen, ett årligt evenemang där allt arbete på Hilda visas upp. I sina egna projekt har klimatcoacherna bl.a. ägnat sig åt gemenskapsodling, leksaksbytesaktiviteter, fotbollsturneringen Klimatcupen och mätningar av elanvändning. Exempel från klimatcoachernas verksamhet. Inom det Life-finansierade projektet CLICC (Climate Living in Cities Concept) spelade klimatcoacherna initialt en viktig roll för att få de boende att använda det digitala verktyget 22 (80)

23 Climate Living för att få en bild av, och minska, sin klimatpåverkan. Den rollen upplevdes som svår för flera av klimatcoacherna. I januari 2013 arvoderades istället en boende för att besöka medlemmarna och hjälpa dem med ifyllandet av verktyget. Den insatsen pågick i tre omgångar under projekttiden och resultatet i deltagandet avspeglas tydligt i Figur 2 nedan. Totalt fyllde 270 personer i Climate Living, en siffra som var lägre än önskat men förklaras av att verktyget upplevdes som svårt att använda och tog lång tid att fylla i. Några tendenser går inte att utläsa i materialet. Figur 2. Ifyllande av Climate Living, ett digitalt verktyg för att följa upp sin egen klimatpåverkan HSB Riks infokampanj HSB Riks producerade en film om Hållbara Hilda i inledningen av projektet. Därefter har personalförändringar på HSB Riks bidragit till mindre aktivitet i delåtgärden. HSB Riks har även inväntat resultatet av Bebo-rapporten Historien om Hållbara Hilda som presenterades våren 2014 (Bilaga 4). Ny kontakt har tagits med HSB Riks och även med HSB Malmö om att ta erfarenheterna från brf Hilda vidare. Många av HSB Malmös bostadsrättsföreningar är byggda under samma tidsperiod som Hilda och står nu inför utmaningar med stambyte och generell upprustning av sina byggnader. När arbetet med att samla erfarenheterna från Hilda kommer igång är inte bestämt, men troligen under första kvartalet Genomförda, men ej bidragsbeviljade insatser Ytterligare insatser har genomförts som ej fått bidrag från Delegationen för hållbara städer. Merparten är klara men en del återstår att göra, inte minst vad gäller slutförande, driftsättning och injustering. En del av insatserna har medfinansierats av EU:s LIFE-fond. Energieffektiv ventilation och värmeåtervinning. FTX-ventilation har installerats för att ta tillvara värmen i frånluften och växla över den värmen till värmebatterier som i sin tur förvärmer den ingående luften. Nya undercentraler har installerats. Installation av ventilationshus och undercentraler. 23 (80)

24 Effektivare element och justering av värmesystemet. Nya termostatstyrda radiatorer har installerats. Installation av radiatorer. Belysning på gemensamma utrymmen. I de åtta låghusen var de 32 trapphusen helt utan fönster och belysningen var tidigare påslagen dygnet runt byttes den ut till rörelsestyrda armaturer med lågenergilampor. Tilläggsisolering av innerväggar. Hittills har innerväggar bytts i 141 lägenheter. I samband med ett omfattande skyfall sommaren 2007 trängde vatten in bakom tegelfasaderna till det utfackningsverk som finns mellan den yttre tegelfasaden och innerväggen. Utfackningsverket var konstruerat med tryckimpregnerat virke. När virket blev blött och vattnet låg kvar i konstruktionen uppstod en elakartad lukt som trängde in i ett antal lägenheter och gjorde dem otjänliga som bostäder. Innerväggarna i de 111 lägenheter som var värst drabbade renoverades omedelbart. Planen var att fortsätta med 20 lägenheter per år. Efter att totalt 141 lägenheter fått nya innerväggar avbröts projektet på grund av bristande ekonomiska resurser. De lägenheter som har fått nya innerväggar har blivit så täta att de kräver extremt lite energi för uppvärmning. Större delen av året fungerar de delarna av Hildas byggnader som passivhus. Individuella vattenmätare. Systemet håller på att injusteras. Problemet är hur mätvärdena som samlas in ska hanteras. Leverantören och brf Hilda är inte överens om ansvarsfrågan för överlämningslösningen, alltså hur systemets värden ska lämnas över till brf Hildas system för att kunna gå vidare och bli faktureringsunderlag. Frågan är prioriterad av styrelsen och beräknas komma igång under Men bara existensen av vattenmätarna har minskat Hildas vattenkonsumtion. Kostnaden för vatten har minskat med cirka SEK (cirka åtta procent) mellan verksamhetsåret maj 2012-april 2013 och verksamhetsåret maj 2013-april Stambyte Fasadrenovering och hydrofobering. Samtliga fasade på brf Hilda har renoverats genom att trasiga tegelstenar bytts ut och tegelväggarna har fogats om. Utöver det har väggarna hydrofoberats för att förhindra vatteninträngning i fasaderna. Fasadrenoveringen är i sitt slutskede och avslutas i början av I genomsnitt byts cirka tegelstenar per höghus och per låghus. Fasadrenovering pågår. 24 (80)

25 Bomässa 2014 brf Hilda har varit en del av den digitala expon (http://cityplanneronline.com/cityplanner/project/index.do?uid=8794ebav) som presenterar åtgärderna i Fokus Rosengård, samt i satsningen på Våra fotspår (http://varafotspar.se/). Bägge är kommunikativa koncept som tas vidare i kommande stadsutvecklingsprojekt. Lärdomar och erfarenheter HSB brf Hilda fick besked sent hösten 2010 om att ansökan om att bidrag från Delegationen för hållbara städer beviljats. Hilda hade tidigare under hösten fått positivt besked om bidrag från EUs Life-fond. Båda bidragen var avsedda för investeringar i social och miljömässig hållbarhet utöver vad som var betingat av de rent tekniska investeringarna för att förnya bostadsrättsföreningen. Inom HSB brf Hildas styrelse var tillfredsställelsen stor över det erkännande som bidragen från både EU och Delegationen för hållbara städer uppfattades som. Brf Hilda och den dåvarande styrelsen fick mycket uppmärksamhet under 2010 liksom under det följande året. Massmedia och studiegrupper från Sverige och övriga världen var angelägna om att besöka brf Hilda för att lära sig om satsningen, som förutom att vara ett projekt för teknisk, ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet även var ett fullskaligt försök att genomföra en renoveringsmodell där minskade energikostnader skulle betala en stor del av de tekniska investeringarna. Bygg- och fastighetsbranschens blickar var i det läget riktade mot Hilda. Besökare och grupper kom från Europa, Afrika och Asien liksom en mängd besökare från Sverige och Danmark. Ett par externa uppföljningar har gjorts både vad gäller processen (Bilaga 4 Historien om Hållbara Hilda ), samt energibesparing och kostnadseffektivitet (Bilaga 2 Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar). Dessutom har HSB brf Hildas kommunikatör och miljöförvaltningens projektledning bidragit med erfarenheter. Några lärdomar är: Skillnader i vana vid externfinansierade projekt. Miljöförvaltningen har stor vana vid externfinansierade projekt. Och har ofta samarbetat med andra förvaltningar och aktörer i dessa. Det är däremot första gången ett samarbete av den här storleksordningen sker med en bostadsrättsförening och under projekttiden har förståelsen växt för vilka skillnader som finns mellan kommunala bostadsbolag/andra större fastighetsägare och bostadsrättsföreningar med i princip ideella styrelser. En från miljöförvaltningens sida anpassad struktur, kommunikation och användande av verktyg som checklistor hade troligen haft en positiv effekt. Samtidigt som besluten alltid måste fattas av bostadsrättsföreningen. Lekmannastyrelse. Det är tungrott för en lekmannastyrelse att hantera externa bidrag med dess administration. Här sammanföll det dessutom med större underhåll (stambyte och fasadrenovering) samt energieffektiviseringsåtgärder som gjordes utanför det av delegationen finansierade projektet (som FTX-ventilation, nya undercentraler och termostatstyrda radiatorer). Detta blev en för tung uppgift för styrelsen som tillfälligt slutade fungera vid årsskiftet 2011/2012. Projekten krävde tid och engagemang i en omfattning som det inte fanns beredskap för. Flera i den styrelse som utvecklade Hållbara Hilda har idag flyttat från föreningen. Teknisk kompetens. Styrelsen i en bostadsrättsförening är ofta helt och hållet beroende av tekniska konsulter för projektering, värdering och genomförande av stora komplexa byggprojekt. Liksom för att skapa underlag för bidragsansökningar. I 25 (80)

26 samband med arbetet med ansökningarna till Hållbara städer och EU Life blev styrelsens roll ofta att i generella termer diskutera innehållet i ansökningarna. Projektorganisation. En stark projektorganisation måste riggas för genomförandet och en byggledare måste finnas på plats i större utsträckning än vad Hilda hade. Detta för att driva projektet framåt och svara på medlemmarnas frågor. Frågor fick i alltför stor utsträckning hanteras av förvaltningsorganisationen. Vid starten av Hållbara städerprojektet fördelades ansvaret för de olika delaktiviteterna på styrelsemedlemmarna. Uppdraget att projektleda och ekonomiskt redovisa projektet föll på dåvarande styrelseordföranden som i sin tur lade över ansvaret på den konsult som upprättat de ursprungliga ansökningshandlingarna. Detta har inte fungerat optimalt. Passiva lösningar att föredra. För en bostadsrättsförening kan det vara säkrare att satsa på mer passiva lösningar än tekniskt avancerade åtgärder. Inom Rosengård i förvandling hade brf Hilda ansvar för nio delåtgärder av vilka flera hade karaktär av frontprojekt i den meningen att det fanns få tidigare erfarenheter att dra lärdom av. Lokal förankring. Det är svårt för en kommun att driva klimatcoacharbete. Kommunen saknar en bas i bostadsrättsföreningen och har därmed svag legitimitet. Arbetet bör utgå från bostadsrättsföreningen, boende eller en lokalt förankrad förening. Det senare hade även gjort att det blivit mer av en process, och mindre av ett projekt med ett spikat slutdatum. Flexibilitet och tidsperspektiv. När ansökningar skickas in är sällan fullständiga utredningar och projekteringar gjorda, utan vissa åtgärder baseras på beräkningar och tidigare erfarenheter. När verkligheten inte stämmer med ansökan vore det bra med en större flexibilitet i bidragssystemet för att nå ett optimalt resultat. 4.2 Renewable Rosengård Syftet med Renewable Rosengård var att lägga grunden för ett framtida Rosengård där hela stadsdelen kan försörjas till 100 procent av lokalt producerad förnybar elektricitet. Resultat Förberedande planering, med placering och byte av utförare från serviceförvaltningen och E.ON, visade sig vara alltför tidsödande vilket gjort att åtgärden med dess delåtgärder inte kunnat genomföras inom projektperioden. Detta meddelades Boverket i samband med lägesrapporten för Genomförande I ansökan var serviceförvaltningen ansvarig utförare för åtgärden. De meddelade att större vindkraftverk inte kunde uppföras innan 2014 i serviceförvaltningens regi. Under 2012 inleddes därför en dialog med E.ON om möjligheten att genomföra åtgärden med dem som utförare. Lokaliseringen av de stora verken skulle då förändras och knytas till platser där E.ON får tillgång till mark för etableringen av vindkraftverk. E.ON visade intresse för detta, men tidsplanen var för snäv och åtgärden har inte genomförts. Inga kostnader belastar projektet. 26 (80)

27 4.3 Förtätning Rosengård Syftet med Förtätning Rosengård var att utveckla en ny modell för urban förtätning med hög miljöprestanda, med stark lokal förankring, öppna designprocesser och kompetensutveckling av ungdomar och arbetslösa. Resultat På grund av en svikande marknad försenades åtgärden och redan i lägesrapporten 2012 meddelades att åtgärden inte skulle kunna genomföras under projekttiden. Då planerades för byggstart Byggherren PEAB har därefter meddelat att de i dagsläget inte får ihop en acceptabel ekonomisk kalkyl för förtätningen varför denna för tillfället ligger på is. Inga kostnader belastar projektet. 4.4 Rosengårds ishall Syftet med Rosengårds ishall var att skapa ett ledande demonstrationsobjekt för ekologisk renovering av ishallar. Resultat Målet med åtgärden har varit att nå optimal energieffektivisering. Detta innebär att de delåtgärder som genomförs måste ha en kostnadseffektivitet så att de är attraktiva att reproducera på andra anläggningar. De undersökningar som gjordes 2011 och 2012 ledde till att det fanns behov av att göra förändringar i olika delåtgärder, varför en avvikelserapport skickades in till Boverket hösten 2013 och en reviderad sådan skickades in i början av Efter ytterligare komplettering godkändes vissa åtgärder av Boverket, andra inte, vilket finns dokumenterat i Boverkets beslut och Därför har majoriteten av delåtgärderna genomförts under senare delen av Vissa åtgärder måste dock slutföras i inledningen av Med anledning av det sena genomförandet finns inte möjlighet att redovisa effekter av alla åtgärder. Serviceförvaltningen avser att följa upp åtgärderna fram till hösten Då kommer även lärdomar och erfarenheter från genomförandet att samlas. Uppföljning avses ske genom att sammanställning görs över el-, fjärvärme- och vattenförbrukning per månad över anläggningen och intilliggande bad (som samkör värme). Denna jämförs med tidigare värden. På grund av att ishallen ska husera Ishockey-VM för damer 2015 kan förbrukningen vara svår att tolka under en del av perioden, vilket kommer att tas med i bedömningen. Värdena i sammanställningen i Tabell 1 härrör sig från 2013 och visar en mycket måttlig minskning av energianvändningen på 22 MWh. Ytterligare energieffektivisering kan komma att ske under 2016, som i så fall påverkar den fortsatta uppföljningen av den hittills genomförda renoveringen. Uppföljningen av Rosengård i förvandling slutförs därför hösten En uppföljningsrapport skapas internt i september 2015 och kan på begäran göras officiell. 27 (80)

28 Tabell 5. Ansökta, beviljade och genomförda åtgärder för Rosengårds ishall Åtgärder i ansökan Beviljad Genomförd Värmeåtervinning Ja Ja utan bidrag Behovsstyrd belysning Ja Ja Luftsluss och tätning Ja Ja Behovsstyrd ventilation Ja Ja Avfuktningsanläggning Ja Nej Automatisk väderprognosstyrning Ja Nej Isolering av sarg och friytor Ja Ja Utbildningsinsatser Ja Ja Värmeväxling ishall - simhall Ja Ja Vattenbesparing Ja Ja Solceller Ja Ja Avfallshantering Ja Nej Gröna åtgärder Ja Delvis PARK-ering Ja Ja Recirkulation av smältvatten Ja Nej Öppen dagvattenhantering Ja Nej Ett antal åtgärder har genomförts under Den direkta energibesparingen från den nya sargen som installerades 2012 är beräknad till 2-3 procent. Under 2013 har närvarostyrd belysning installerats med en beräknad energibesparing på kwh per år. Värmeväxling mellan ishall och simhall har också installerats. Den beräknade energibesparingen för denna åtgärd var kwh per år, men den minskade värmeförbrukningen på badet är i istället kwh/år (normalårskorrigerat). Detta resultat är uppmätt under 2014 och finns därför inte med i sammansställningen i Tabell 1, som använder 2013 som slutår. De totala CO 2 -utsläppen för ishallen ökade något från basåret 2010 till år 2012 på grund av inkörningsproblem med den nya utrustningen som ledde till högre elanvändning än beräknat. Detta är nu åtgärdat och elanvändningen minskade under 2013 till 2011 års nivå. Elanvändningen kommer att minska under 2015 när den nya utrustningen är på plats. Under år 2011 installerades 34 nya armaturer för minskad vattenförbrukning. Dessa har gett ett bra resultat då vattenförbrukningen minskat från drygt m 3 år 2011 till drygt m 3 år Nanoduscharna installeras under 2014 och är inte med i denna besparing, varför ytterligare minskning är att vänta. Lösningar som är speciellt intressanta ur energieffektiviseringssynpunkt är: Värmeväxlingen ishall-simhall Nanoduscharna Utbildning i att göra is Se beskrivning nedan under respektive åtgärd. Utvärdering av åtgärdens kostnadseffektivitet vad avser energibesparing måste göras under kommande år. Avvikelserapporten, som behandlades av Boverket under våren 2014, påverkar åtgärdens totalbudget endast i mindre omfattning och beskrivs i mer detalj under 5 Avvikelser. 28 (80)

29 Under 2013 antogs Rosengårds ishall som en av två arenor för Ishockey-VM, damer som utspelas De planerade delåtgärderna inom Fokus Rosengård har starkt bidragit till att just Malmö och Rosengårds ishall valdes ut som arena för evenemanget. Övergripande har en kontinuerlig dialog skett med fritidsförvaltningen då verksamheterna önskat att omdisponera och i vissa fall utöka en del lokaler, som fler omklädningsrum samt att inrymma förråd i luftslussen. En tung belastning av ishallen, även under sommarhalvåret, har krävt en noggrann planering av delåtgärderna. Beskrivning av Rosengårds ishall Rosengårds ishall ligger i Rosengårds idrottsområde, omgiven av ett antal andra idrottsanläggningar, vilka används för skol-, klubb- och spontanidrott. På anläggningen finns ett driftkontor för områdets och närbelägna idrottsplatser. Planskiss och flygfoto över Rosengårds ishall. Rosengårds ishall byggdes Den totalrenoverades med handikappanpassning 1998 och har en tävlingsarena med plats för 600 åskådare (ståplats) som används för ishockey, konståkning, kälkhockey, allmänhetens åkning, samt inlinehockey på specialgolv under sommarhalvåret. Anläggningen används av Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH), Malmö Redhawks, Malmö Konståkningsklubb och Kryptonics (inlinehockey). Total Byggnadsarea är m 2. Här ingår tre sammankopplade byggnader: en arena med konstfryst isbana på 60 x 30 m (BYA på m 2 ), en klubbstuga (BYA 180 m 2, BRA 22 m 2 ), en maskinhall/kylcentral (BYA 235 m 2 ), samt ett fristående omklädningsrum/verkstad (BYA 690 m 2 ). Ett koncept för renovering av idrottsanläggningar som ishallar, som ska gynna hållbar teknisk utveckling, produktutveckling och tillväxt, har tidigare tagits fram av serviceförvaltningen i samarbete mellan ledande forskare, näringslivet och andra kommunala förvaltningar. Det framtagna konceptet har använts vid renovering av Rosengårds ishall, med målet att nå optimal energieffektivisering genom tätning, effektiva reglersystem och produktion av förnybar el, där intressant miljöteknik testas. Kylningen av ishallen genererar mycket överskottsvärme, som nu tas tillvara både i ishallen samt i det närliggande badhuset. De stora hårdgjorda ytorna förhindrar idag en effektiv dagvattenhantering, vilket åtgärdas genom genomsläppliga ytor på parkeringsplatsen, samt genom gröna tak och väggar. 29 (80)

30 Rosengårds ishall Genomförande Värmeåtervinning Hallens innetemperatur ska vara ca +8 C. Delåtgärden har kunnat genomföras utan att använda det beviljade stödet, genom att kylkompressorernas avgivna värme används för att värma hallen samt till att göra varmvatten till ismaskinen som lägger ut nytt vattenskikt på isen. Varmt vatten används då detta ger bättre vidhäftning med den befintliga isen. Leveransen av värme från ishallen till simhallen har skett inom delåtgärden Värmeväxling ishall-simhall. Bidraget har överförts till åtgärd Vattenbesparing i enlighet med Boverkets beslut Behovsstyrd belysning LED-belysning på fasad till omklädningsbyggnad är monterad. Behovsstyrd belysning i ishallen utfördes under sommaren Den nya belysningen på 1000 lux möjliggör TVsändningar under ishockey-vm för damer Behovsstyrd belysning gick ej att montera på befintliga armaturer då dessa var för gamla. Armaturerna byttes ut vilket gjorde att delåtgärden blev dyrare än beräknat. Det påverkar inte det sökta bidragets storlek Luftsluss och tätning Delåtgärden knyts till och Termografering utfördes med hjälp av Kommunteknik i september 2012 och dokumenterades i form av ett antal termografiska foton. Tyvärr skedde ingen samlad dokumentation över slutsatserna. Behovet av en luftsluss, initierat av ishockey-vm för damer ligger dock i linje med termograferingen av den östra fasaden och omklädningsbyggnaden. Därför byggs en ny luftsluss mellan ishall och omklädningsbyggnad i samarbete med fritidsförvaltningen, som även uppfyller de krav IIHF ställer inför ishockey-vm för damer. Omklädningsbyggnaden har även tilläggsisolerats utvändigt samt fått ny fasad. Ombyggnaden beräknas vara klar innan årets slut. Här ingår installation av 250 m 2 gröna tak. Till vänster visas utrymmet mellan ishall och omklädning före tillbyggnad; Till höger pågår byggnation av luftslussen. 30 (80)

31 Den totala kostnaden kommer att överstiga ansökt belopp på grund av ändrad utformning av luftslussen till en isolerad byggnad. Bidrag har överförts från delåtgärden Värmeväxling ishall-simhall i enlighet med Boverkets beslut Behovsstyrd ventilation Delåtgärden sker i samband med och , men kräver att luftslussen är färdigställd. Installationen av ventilationen sker i slutet av Avfuktningsanläggning Delåtgärden utgår då anläggningen installerades innan projektstart Automatisk väderprognosstyrning Delåtgärden utgår då den inte säkerställer bibehållen iskvalitet. Väderprognosstyrning var aktuell när ansökan till Delegationen för hållbara städer skrevs. Efter det testades metoden vid 15 anläggningar och resultatet var inte tillfredsställande. I det förberedande arbetet konstaterades att automatisk väderprognosstyrning använder sig av SMHI:s prognoser för utomhustemperatur för att mer effektivt hålla inomhustemperaturen på en bestämd nivå. I en ishall är det däremot fukthalten, inte temperaturen, som ska regleras. Fukthalten måste hållas på en sådan nivå att kondens inte fälls ut, då detta försämrar iskvalitén. Den automatiska väderprognosstyrningen kan därmed leda till försämrad iskvalitet då den inte tar hänsyn till fukthalten. Väderprognosstyrning lämpar sig dessutom för lätta konstruktioner som reagerar snabbt på väderförändringar. Isen kan liknas vid en extremt tung konstruktion och lämpar sig därför inte för väderprognosstyrning Isolering av sarg och friytor Sargen från Malmö ishall har återanvänts och monterats på Rosengårds ishall som nu uppfyller krav för spel i högre serier. Arbetet är utfört av fritidsförvaltningen. En utredning visade att isolering av de två friytorna vid sarghörn endast kunde utföras på det ena hörnet under den befintliga åskådarplatsen för rörelsehindrade. Motstående hörn kunde inte isoleras på grund av arbetsmiljöaspekter. Detta kompenseras av att den nya sargen är väsentligt högre och tätare (inklusive puckskydd) vilket innebär att köldkudden över ispisten blir väsentligt större. De två bilderna till vänster visar montering av ny sarg; De två bilderna till höger visar detaljer av sargen samt puckskydd. 31 (80)

32 Delåtgärden blev billigare än budgeterat och överskjutande bidrag har överförts till delåtgärden Vattenbesparing i enlighet med Boverkets beslut Utbildningsinsatser Under 2012 genomfördes en kurs för teknisk förvaltare och driftpersonal från Rosengårds ishall i planering och hantering av de olika tekniska systemen i fastigheten för att skapa och underhålla optimal is. I utbildningen ingick både teori och praktik inom energiteknik och energisparpotential, iskvalitet och isuppbyggnad, genomgång av anläggningens kul-, ventilations- och avfuktningssystem, samt drift och värmeåtervinning. Kursvärderingen visar på vikten av att förstå systemen och att deltagarna överraskades över hur mycket energi som kunde sparas genom korrekt hantering Värmeväxling ishall - simhall Vid ombyggnad av Rosengårdsbadet till ett undervisningsbad sammankopplades badet och ishallen för att kunna åstadkomma värmeväxling. Mellan ishallen och simhallen har en kulvert installerats. I denna kulvert pumpas uppvärmt vatten från ishallen till badhuset som värmts med spillvärme från isproduktionen. I simhallen värms det uppvärmda vattnet i ännu ett steg med värmepumpar så att värmen kan användas i simhallen. Dessa värmepumpar är även kopplade till akviferer så att de kan drivas även om det inte levereras värme från ishallen. Om ishallen är i drift när det är riktigt varmt ute, samtidigt som det inte finns värmebehov i simhallen så kan även värme dumpas i akviferen för att underlätta driften av ishallen. Viss teknisk installation har utförts i ishallen och delåtgärden har färdigställts Delåtgärden blev billigare än budgeterat och överskjutande bidrag har överförts till delåtgärden Luftsluss och tätning i enlighet med Boverkets beslut Vattenbesparing Förberedande möten för vattenbesparingsåtgärder hölls under Legionellaprov togs och vattenkvaliteten var mycket god. Snålspolande strålsamlare och duschmunstycken monterades i omklädningsbyggnaden samma år, totalt 19 duschar och 15 tvätt- och diskställ blev vattenbesparande. Serviceförvaltningens sakkunnige undersökte 2012 möjligheten att vattenspara ytterligare inom projektets ram. Efter godkännande från Boverket installeras nio nano-duschar i omklädningsrummen, vilket sker i december De har en revolutionerande vattenbesparingsteknik och renar vatten genom nanoteknik. Med nano-duscharna blev delåtgärden dyrare än beräknat varför bidrag i enlighet med Boverkets beslut överförts från delåtgärderna Värmeåtervinning och Isolering av sarg och friytor. 32 (80)

33 Till vänster: nanoduschar som installeras i december Till höger: besparingen i liter och kwh från en liknande installation med sex duschar på Malmö idrottsplats. Besparingen är gjord under sju månader, mellan maj till november Solceller Solcellerna installeras i slutet av Projekteringen är klar och bygglov har erhållits. Solcellerna placeras på västertak med riktning mot söder samt på söderfasad (se illustration nedan) för att få en god effekt och verkningsgrad samt bästa konstruktiva förutsättningar. Dessutom kommer solcellerna vid placering på fasad att vara synliga för besökare och förbipasserande, vilket är önskvärt. Solcellerna är under installation, vilken beräknas vara färdig i slutet av december Illustration över solcellernas placering. Ställningar för solceller monteras på taket Avfallshantering Delåtgärden utgår. 33 (80)

34 Utredning och diskussion med hyresgäst har skett runt sophantering och miljöhus inom fastigheten. Det finns svårigheter att införa detta på grund av att ishallen är uppsamlingsplats även för avfall från andra anläggningar. En dialog har inletts med Stadsfastigheter och fritidsförvaltningen och utgår nu från stadens behov av avfallshantering vid fritidsanläggningar för att hitta en långsiktigt hållbar lösning. Men den hinner inte implementeras inom projekttiden Gröna åtgärder Delåtgärden knyts till och vad gäller grönt tak, vilket läggs på luftslussen i slutet av m² gröna väggar med 12 LED-armaturer och fem fågelholkar har under hösten 2013 monterats på ishallens norra gavel. I anslutning till detta har en ny vegetationsyta på 20 m 2 med perenner planterats. Delåtgärden har besiktigats av intern markförvaltare. Växterna till den gröna väggen utsattses för vandalisering och omplantering av växterna på norra gaveln utfördes under september Omplanteringen genomfördes av barn från närliggande skolor under ledning av Drömmarnas hus, för att skapa större lokalt ägarskap och minska risken för återkommande vandalisering. De har även skapat det konstverk som nu pryder plåtväggen. Till vänster fågelholkar monterade på väggen. I mitten syns det konstverk som skapats tillsammans med barn under ledning av Drömmarnas hus. Till höger den spirande gröna väggen och installationen som ska stödja denna PARK-ering Delåtgärden knyts ihop med Arbetet pågår och avslutas i december Parkeringsytan har byggts om för att maximera de infiltrerande ytorna. Nya träd planteras och gräsytor utökas. I samarbete med fritidsförvaltningen har en ny projektering av parkering och entréer tagits fram. Staketet längs norrgaveln har tagits bort och ersatts med en trädrad. Valda trädarter är bland annat fågelbär och oxel vilka har en riklig fruktsättning som gynnar fågellivet. Fågelholkarna är uppsatta i anslutning till dessa träd. Borttagningen av staketet förstärker kopplingen till intilliggande park och ger ett mer välkomnande intryck. 34 (80)

35 Till vänster illustration av planerade åtgärder på PARK-ering. Till höger syns ovan den tidigare utformningen av parkeringen och nedanför pågår uppgraderingen av västra parkeringen. På grund av uppställda arbetsbodar kan inte den östra parkeringen slutföras inom projekttiden. Bidrag har överförts från delåtgärden Öppen dagvattenhantering i enlighet med Boverkets beslut Recirkulation av smältvatten Delåtgärden utgår. Det finns idag ingen smältgrop utan isskrapet läggs direkt på marken där det får smälta i den takt som utomhustemperaturen tillåter. Delåtgärden hade inneburit att bygga en smältgrop med tillhörande sluss för recirkulation av smältvattnet. Efter att projektet beviljades har en liknande åtgärd genomförts på en annan ishall och kostnaden uppgick till 3 msek, vilket inte är kostnadseffektivt ur energisynpunkt och ej heller ekonomiskt försvarbart Öppen dagvattenhantering Delåtgärden knyts ihop med , PARK-ering. Befintliga höjder och fall, samt fastighetens utformning, medger inte att skapandet av en öppen dagvattenhantering. Istället skapas fler infiltrerande ytor i samband med PARK-ering som kan avlasta dagvattensystemet. Bidraget har överförts till delåtgärden i enlighet med Boverkets beslut (80)

36 4.5 KlimatSMART Matcentrum Syftet med KlimatSMART Matcentrum var att öka kunskapen hos kökspersonal, pedagoger och barn om matens ursprung och betydelse för klimatpåverkan, miljö, hälsa och inlärning. Detta åstadkoms genom olika former av odling och pedagogiska aktiviteter. Resultat Åtgärden består av två huvuddelar, utbildningsinsatser för matpersonal samt olika former för stadsodling, och har berört alla tre dimensionerna av hållbar utveckling på ett mycket handfast sätt. En stor del av de som varit involverade, både kockar inom den offentliga maten och de som varit involverade i odlingsåtgärderna, har utländsk bakgrund och många är kvinnor. Som insats för att öka delaktigheten i sin närmiljö har åtgärden varit mycket lyckad. Tabell 6. Ansökta, beviljade och genomförda åtgärder för KlimatSMART Matcentrum Åtgärder i ansökan Beviljad Genomförd KlimatSMART Matcentrum Ja Ja Odlingsåtgärder Ja Ja Utbildningsinsatser kopplat till offentlig mat Åtgärden har bidragit starkt till implementeringen av Malmö stads Policy för hållbar utveckling och mat, även om det inte går att avgöra kvantitativt hur mycket som beror av åtgärden. De genomförda utbildningsinsatserna har mycket påtagligt ökat kunskapen om hållbar utveckling och mat hos Malmö stads matlagningspersonal. Det har resulterat i klimatsmartare menyer och ökade inköp av ekologiska livsmedel. Vid projektets slut har andelen ekologiska livsmedel som köps in av Malmö stad ökat från 29 procent 2010 till 44 procent 2012, räknat som andel av livsmedelsbudgeten som läggs på ekologiska livsmedel, var en av Rosengårds förskolor en av dem med högst andel ekologiskt av alla förskolor, med 85 procent, har klimateffekten av Malmö stads livsmedelsinköp minskat med 224 ton (ca 2 procent) mellan 2010 och 2012, när hänsyn har tagits till att Malmö stad ökat sin befolkning med ca två procent per år. Bedömningen är att minskningen till mycket stor del berott av åtgärden. Men den största utbildningsinsatsen genomfördes hösten 2012 och våren 2013 varför en ny mätning görs 2015 med utgångspunkt i 2014 års livsmedelsinköp för att fånga upp resultatet av denna. Målet som är satt i ansökan nås ej, vilket beror på alltför optimistiska antaganden, har utbildningar motsvarande runt persondagar genomförts i regi av miljöförvaltningen, har ett nätverk startat för tjänstemän inom offentlig mat, som kockar, pedagoger m.fl. Det samordnas av miljöförvaltningen och är en viktig arena för det fortsatta arbetet. Stadsodling De odlingar som vidmakthållits har skapat nya gemenskaper bland de boende och även stärkt kunskapen om odling samt känslan för grannskapet. Klimateffekterna av odlingsåtgärderna är i princip omöjliga att kvantifiera, de består av icke-mätbara diffusa effekter av utökade grönytor och boendes förändrade konsumtionsvanor. De sociala och estetiska effekterna är betydligt mer påtagliga. 36 (80)

37 Vid projektets slut har en pedagogisk skogsträdgård uppbyggd efter permakulturprinciper, utekök och uteklassrum etablerats vid Drömmarnas hus. I anslutning till denna har Drömmarnas hus haft drygt deltagare vid workshops och evenemang. Dessutom är trädgården öppen för spontanbesökare (Bilaga 6 Slutrapport Drömmarnas trädgård), småskalig odling bedrivits på 721 m 2 på 40 odlingar personer, 22 organisationer och 5 förskolor/fritids/skolor har deltagit. Ibn Rushd/Odla i stan har tagit emot drygt 30 studiebesök, ett program för odling på allmän plats i Malmö stad fastställts av Tekniska nämnden (Bilaga 7 Stadsodling program 2014), Ett sektorsövergripande nätverk etablerats för hantering av stadsodlingsfrågor. ÅF har dessutom på uppdrag av miljöförvaltningen genomfört en utvärdering av stadsodlingsåtgärderna i Rosengård (Bilaga 8 Stadsodlingsåtgärder i Rosengård utvärdering 2014). Här framkommer att odlingarna leder till ökat välbefinnande för deltagande odlare, majoriteten av de som inte odlar anser att odlingarna bidrar till ökad trivsel, någon effekt på trygghet och vandalisering inte kan påvisas, odlingskoordinatorn har en nyckelroll med kontaktytor och kunskap, övergången från projektverksamhet till långsiktig verksamhet kan bli svår då lokal finansiering saknas och nätverkets karaktär med många småskaliga odlingar gör det relativ bräckligt, fastighetsägarnas förståelse är viktig, de nya modeller som utvecklats i Rosengård tas vidare i andra projekt, som exmepelvis Stadsbruk. Genomförande KlimatSMART Matcentrum Totalt har utbildning motsvarande runt 1600 persondagar genomförts i projektets ram, varav ca 250 persondagar under Huvudsaklig målgrupp har varit kockar och pedagoger inom förskolan samt kostombud inom äldreomsorgen. Utbildningarna har varit mycket uppskattade och av både teoretisk och praktisk art. Utbildningarnas innehåll har varit olika aspekter av klimatsmart matlagning, mat och pedagogik samt hur man minskar matsvinnet. Utifrån synpunkter och erfarenheter från utbildningarna har en enkel kvalitetsutvecklingsmodell för förskolan utvecklats som med stor framgång testats på tio ambassadörsförskolor. Modellen är tänkt att spridas i alla förskolor i staden. Resultatet är en mer kompetent personal, mer ekologiska inköp inom staden samt mer klimatvänliga menyer och mindre utsläpp av växthusgaser kopplade till livsmedelsinköpen. Många av utbildningarna genomfördes på Drömmarnas Hus i Rosengård, vilket fick den indirekta effekten att många som aldrig tidigare besökt stadsdelen fick möjlighet att göra det och de flesta överraskades av hur grönt Rosengård är. Studiebesök som med intresse av Malmö stad arbete med att klimatanpassa den offentliga maten har tagits emot från Nederländerna, Wageningens Universitet och unga entreprenörer inom livsmedelssektorn. En tvåmannadelegation från FAO guidades runt bland stadsodlingsytorna i juni. 37 (80)

38 4.5.2 Odlingsåtgärder Drömmarnas trädgård som färdigställdes under 2013 består av en pedagogisk skogsträdgård uppbyggd efter permakulturprinciper, utekök och uteklassrum i direkt anslutning till Drömmarnas Hus. Uteköket vandaliserades under 2013 men återställdes under hösten Under 2013 genomfördes många olika aktiviteter i trädgården. De har varit mer sparsamma 2014 på grund av att nyckelpersoner har slutat på Drömmarnas Hus. Det visar tydligt på betydelsen av och sårbarheten med eldsjälar. När dessa försvinner riskerar mycket att falla. De anlagda installationerna, skogsträdgården, uteköket och uteklassrummet finns dock kvar och tack vare att odlingarna är i form av en skogsträdgård kan den utvecklas utan alltför mycket skötsel och när resurser finns på plats utan större insatser tas i bruk igen. Utbildning av pedagoger om maten och odlingens betydelse har skett i stor skala, dels som ett program mat som pedagogiskt redskap för över 600 förskolepedagoger, dels som en serie upplevelsebaserade träffar i Drömmarnas trädgård utifrån materialet Ett år i trädgården (www.drommarnashus.se/aret), delvis finansierat av Region Skånes Miljövårdsfond. Båda dessa aktiviteter har varit mycket uppskattade. Det som inte genomförts är byggandet av ett hönshus, eftersom djurskyddslagens krav om daglig tillsyn inte har gått att lösa. Bilder från invigningen av Drömmarnas trädgård: Barn i området har hjälpt till, bl.a. med design av spel i form av mosaik på borden; utomhusköket används för matlagning och bakning; Översiktsbild av trädgården. Fotograf: Peter Hartman Odlingsåtgärder har även genomförts mycket bostadsnära under paraplyet Odla Rosengård. Ibn Rushd handlades upp och anlitade Odla i stan som odlingskoordinator, som startade bostadsnära stadsodlingar i samarbete med enskilda boende, fastighetsägare, föreningar, skolor och förskolor. I delåtgärden har skyltar till odlingarna producerats, studiebesök har tagits emot och en välbesökt skördefest anordnades i oktober 2013 på parkeringen till Rosengårds centrum. En broschyr har producerats och spridits till boende. Under 2014 har tre modeller urkristalliserats för att hitta långsiktiga lösningar för organisationen av odlingarna: 1. Helt självgående, boende organiserar och sköter om odlingarna helt på egen hand. 2. Delvis självgående, vissa odlare behöver inget stöd medan andra behöver betydande insatser. Odlingsmöten genomförs av odlingskoordinator eller fastighetsägare endast några gånger per år. Praktiskt odlingsstöd, stadsodlingsutbildning och koordinering förväntas behövas, vilket är uttalat från både fastighetsägare och boende. 3. Social stadsodling, entreprenaduppdrag från fastighetsägare att odla med boende i alla rabatter i bostadsområdet. Uppdraget förväntas helt eller delvis vara finansierat av fastighetsägaren. En förvaltningsövergripande grupp tar nu utgångspunkt i modellerna och stadsodlingsprogrammet för att utveckla ett tänkbart koncept. 38 (80)

39 Sammanfattningsvis kan inte underifrånperspektivet nog understrykas. När ett genuint intresse från de boende eller föreningar har varit utgångspunkten fortlever också odlingarna, t.ex. i Brf Hilda och hos föräldrakommunikatörerna. Om denna förankring saknas faller åtgärderna lätt när resurserpersonerna inte längre finns. När det gäller odling som en del i att förbättra för de boende har fastighetsägarna en viktig roll i finansiering och som uppdragsgivare. Bilder från de bostadsnära odlingarna: Skyltar vid odlingarna informerar om syfte och finansiärer samt möjlighet att delta; Plantor väntar på att planteras; Pallkragsodling; Gemenskapsodling vid föräldrakommunikatörerna; Odlingsdag vid Yalla Trappan. Lärdomar och erfarenheter Nedanstående är hämtat från ÅF:s utvärdering Stadsodlingsåtgärder i Rosengård (Bilaga 8 Stadsodlingsåtgärder i Rosengård utvärdering 2014) som genomfördes i form av en intervjustudie med nyckelpersoner och boende. Odlingsinsatserna leder till ökat välbefinnande för deltagande odlare. De sociala effekterna är tydliga då odlingarna är en mötesplats som bidrar till utökat umgänge odlarna emellan och även inbjuder till samtal med de som inte deltar i odlingen. Därigenom kan odlingarna bidra till integration och gemenskap i Rosengård. Att odla sin egen mat anses trevligt och hälsosamt, men odlarna upplever inte att det påverkar deras ekonomiska situation nämnvärt. Odlingen upplevs positivt även av boende som ej deltar själva. Någon enstaka intervjuperson är negativt inställd, men de allra flesta tycker att odlingarna bidrar till ökad trivsel eftersom de både är vackra och skapar mötesplatser. Studien kan inte påvisa att odlingarna har någon effekt på trygghet och vandalisering i närområdet, men det kan inte uteslutas att det finns en mindre påverkan. En framgångsfaktor för odlingsinsatserna i Rosengård är att odlingsplatserna huvudsakligen är belägna nära odlarna, vilket sannolikt bidrar till att de sköts väl. Odlingarnas placering påverkar även hur stora positiva effekter de får för omgivningen. Störst positiva effekter uppnås om odlingarna placeras på en synlig plats där de uppmärksammas av förbipasserande. 39 (80)

40 Detta minskar dessutom risken för vandalisering av odlingen. Även områdets karaktär påverkar hur stora positiva effekter odlingen ger. Störst påverkan får odling i områden som saknar övrig växtlighet. Ibland kan det finnas en intressekonflikt mellan odlare och fastighetsägare vad gäller val av odlingsplats. För att balansera dessa olika intressen är det viktigt att fastighetsägarna förstår vilka långsiktiga positiva effekter odlingen kan ge och hur dessa effekter påverkas av platsen. Övergången från projektverksamhet till långsiktig verksamhet kan bli svår i Rosengård eftersom det saknas lokal finansiering och eftersom nätverkets karaktär med många småskaliga odlingar gör det relativt bräckligt. Utförarna anser att odlingsinsatserna borde pågå längre tid än två år för att det ska vara möjligt att etablera odlingen och få igång en fungerande organisation. Koordinatorns betydelse för ett lyckat projekt är mycket stor då denne fungerar som samordnare med fastighetsägare och odlare. Dessutom står koordinatorn för beställningar, rådgivning, avveckling och har ofta mycket goda kontaktytor samt förståelse för hur jobbet med odlingar behöver drivas för att projektet ska bli framgångsrikt. Odla Rosengård har också utvecklat nya modeller för drift och förvaltning av både parkmark och tomtmark som nu provas i större skala på Herrgården. Erfarenheter från Odla Rosengård har också varit värdefulla vid utvecklandet av projekt Stadsbruk vars mål är att ta fram modeller för att skapa jobb och höja livskvaliteten genom odling i städer för att göra dessa ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. 4.6 Värner Rydénskolan Syftet med renoveringen av Värner Rydénskolan var att skapa ett ledande demonstrationsobjekt för ekologisk renovering av skolor. Resultat Målet med åtgärden var att nå optimal maximal energieffektivisering. Detta innebär att de delåtgärder som genomförs måste ha en kostnadseffektivitet så att de är attraktiva att reproducera på andra skolor. Under 2011 och 2012 gjordes tekniska undersökningar av Värner Rydénskolan, vilket ledde till slutsatsen att förändringar var nödvändiga som berörde ett flertal delåtgärder. Det ledde till att en avvikelserapport skickades in under hösten 2013, men i början av 2014 lämnades besked från serviceförvaltningen att ytterligare delåtgärder inte genomförs. Tabell 7. Ansökta, beviljade och genomförda åtgärder för Värner Rydénskolan Åtgärder i ansökan Beviljad Genomförd Behovsstyrd ventilation och värmeåtervinning Ja Nej Automatisk väderprognosstyrning Ja Nej Behovsstyrd belysning Ja Ja Tätning och isolering Ja Delvis Utbildningsinsatser Ja Nej Vattenbesparing Ja Ja innan projektstart Solceller, 200 m2 Ja Nej Avfallshantering Ja Ja Gröna åtgärder Ja Delvis Miljöpedagogik Ja Nej Demoklassrum Ja Ja 40 (80)

41 Som tabellen visar har ett antal av åtgärderna utgått på grund av ändrade prioriteringar i och med verksamhetsförändringarna. Energimässigt visar uppföljningen, trots de brister som nämnts ovan, en minskning i energianvändning med 154 MWh för 2014 om utvecklingen fortsätter att vara procentuellt densamma under resten av året (mätningarna hänför sig av naturliga skäl till och med augusti). Mätningarna behöver därför fortsätta under Anledningen till detta är att ett antal av åtgärderna genomförts först under Detta gäller exempelvis isolering och tätning samt anläggning av gröna tak. Vattenförbrukningen är fortsatt något förhöjd på skolan. Detta har tidigare satts i samband med att en del av skolan gått från skola till förskola, samt en eventuell läcka. De värden som redovisas i sammanställningen i Tabell 1 härrör sig från 2013 och visar en ökad energianvändning på 359 MWh. Under projekttiden har också större förändringar skett i verksamheten på Värner Rydénskolan och andra skolor i Rosengård, samtidigt som skolverksamheten har flyttat från stadsdelsförvaltningarna till centrala förvaltningar. Det har medfört ombyggnationer och omflyttningar på skolor i Rosengård, däribland Värner Rydénskolan, vilket påverkat möjligheten att utföra delåtgärderna på Värner Rydénskolan. Samordningsmöte har hållits kring de olika projekten som pågår på Värner Rydénskolan, med representanter från Rosengård i förvandling, Gröna skolgårdar samt arkitekt, landskapsarkitekt och samordnare i omflyttningen av skolor i Rosengård. Det som genomförts är framför allt Demoklassrummet ett KNX-styrt pedagogiskt klassrum men även insatser inom Behovsstyrd belysning, Tätning och isolering, Vattenbesparing och Avfallshantering och Gröna åtgärder. Beskrivning av Värner Rydénskolan Värner Rydénskolan ligger i delområdet Törnrosen i Rosengård. Den består av tre skolor, en F-3, en 4-6 skola och en 7-9 skola. På varje skola finns en rektor och en biträdande rektor. Situationsplan Värner Rydénskolan. Bokstavsbeteckningarna används i slutrapporten för att visa vilken byggnad som avses. 41 (80)

42 Genomförande Behovsstyrd ventilation och värmeåtervinning Delåtgärden genomförs ej. Värner Rydénskolan består av sju huskroppar. En inventering och åtgärdssammanställning för skolans ventilations- och värmesystem gjordes under Den visade att värmeåtervinning installerats på sex av tretton aggregat innan projektets start. Utredning har gjorts kring kostnadseffektiva åtgärder, men landat i att delåtgärden inte genomförs Automatisk väderprognosstyrning Delåtgärden genomförs ej. Väderprognosstyrning var aktuell när ansökan till Delegationen för hållbara städer skrevs. Efter detta har metoden testats vid 15 anläggningar och resultatet har inte varit tillfredsställande. Dessutom har den tekniska undersökningen av skolan konstaterat att den befintliga styrutrustningen är för gammal för att hantera installation av väderprognosstyrning utan att byta hela styrutrustningen. Det senare låter sig inte göras av kostnadsskäl Behovsstyrd belysning Behovsstyrd belysning är installerad i tre byggnader: Hus E - nya behovsstyrda armaturer i korridorer. Hus C - nya behovsstyrda armaturer i hela huset. Hus F - nya behovsstyrda armaturer i entré, dusch- och omklädning. I korridorerna är flytande närvarostyrning installerad, och alla nya armaturer har energisnåla lampor Tätning och isolering Byggnadsteknisk energibesiktning är utförd av konsult, vilket fungerat som underlag vid prioriteringar för delåtgärden. Initialt beslutades att tilläggsisolering av taket på byggnad B i samband med uppförande av solceller på samma byggnad var den lämpligaste åtgärden. Projekteringen för bägge delåtgärderna färdigställdes under januari 2013, då det framkom att byggnad B redan var tilläggsisolerad på taket. Under 2013 tilläggsisolerades istället taken på byggnad E och F med 30 mm isolermatta (s.k. elefantmatta) i samband med takomläggning. Total area m 2 med en besparing på kwh värme per år. Byggnad B 42 (80)

43 4.6.5 Utbildningsinsatser Delåtgärden genomförs ej Vattenbesparing Delåtgärden genomfördes innan projektstart. Delåtgärden vattenbesparing utfördes sommaren 2010, innan projektstart. Hela skolan har försetts med snålspolande munstycken på kranar och duschar. Ett möte hölls med Oras kring kranar/armaturer för att utreda om möjligheten till ytterligare smarta vattenbesparingsåtgärder. Serviceförvaltningens sakkunnige har vidare undersökt möjligheten att vattenspara ytterligare inom projektets räkning, men har kommit fram till att inga andra vattensparåtgärder skulle ge betydande effekt Solceller Delåtgärden genomförs ej Avfallshantering Miljöhuset Lärkan planerades tillsammans med verksamheten. Inventering av klassrum gjordes och beslut fattades om antal och typ av fraktioner för sopsortering i klassrum och allmänna utrymmen. Verksamheten önskade sortera papper, plast, metall och brännbart i klassrummen med tillägg av matavfall i de allmänna utrymmena. Sorteringskärl inomhus för hela skolan har beställts och levererats. Miljöhuset Lärkan har placerats på befintlig parkeringsplats, där det tar fyra parkeringsplatser i anspråk. Bygglov blev godkänt under våren 2012 med byggstart 1 oktober. Slutbesiktning skedde strax innan jul 2012, dock monterades det gröna taket under våren 2013 då temperaturen var mer gynnsam. På grund av ombyggnationen av skolan togs miljöhuset i bruk först hösten Miljöhuset Lärkan byggt som sig bör i lärkträ Gröna åtgärder Med anledning av verksamhetsförändringar var det inte möjligt för skolan att delta i projektet Gröna skolgårdar, vilket rapporterats i lägesrapporten för Förbättring av utemiljön har istället utförts i samband med ombyggnaden genom plantering av fler träd (44 träd av varierat växtmaterial, från barrträd till lövfällande blommande och fruktbärande träd), buskar (blandat 43 (80)

44 lekbuskage och bärbuskar) samt örter, nya aktivitetsytor och sittgrupper samt återplantering av vandaliserat växtmaterial vid grön vägg. Ytterligare 15st fågelholkar har satts upp i befintliga träddungar. Plantering och iordningställande av sittplatser och naturliga aktivitetsytor. Sammanlagt 200 m² gröna väggar monterades under hösten 2012 på hus F:s västra sida, hus E:s fläktrum och en mindre del på hus B:s östra och södra gavel. På hus B sattes ett antal fjärils- och insektsholkar upp och fem fjärilsbuskar (buddleja) planterades nedanför. Färdigställande och besiktning av gröna väggar, fjärilsbuskar samt djurbon utfördes i december Till vänster före och efter planetering av grön vägg. Till höger fågelholkar på fasad med en spirande grön vägg Miljöpedagogik Delåtgärden genomförs ej Demoklassrum Ett klassrum färdigställdes till demoklassrum i början av Det fick nya ytskikt och nya möbler, framhävning av energianvändningen och smart styrning av belysning, el, vatten, värme och ventilation. Det första året var demoklassrummet bokningsbart av alla klasser på Värner Rydénskolan och serviceförvaltningen har visat upp klassrummet vid flera tillfällen. Se bilddokumentationen nedan för beskrivning av klassrummets funktioner. Fotografierna har använts i publiceringar av olika slag för information om delåtgärden. 44 (80)

45 Rad 1: Med hjälp av två närvarodetektorer i taket loggas användningen av klassrummet. Klassrummet vaknar till liv när det används; KNX är namnet på den smarta styrningen av de olika systemen i klassrummet. På väggen sitter en skärm som aktiveras genom beröring. Här visas aktuell status och programmering av KNX; Källsorteringskärl för papper, brännbart och metall finns i klassrummet. Det går också att sortera matavfall. Ett nytt miljöhus i lärkträ finns på skolgården. Rad 2: Då klassrummet har varit tomt i fem minuter stängs elförsörjningen av till datorbänkens vägguttag. När närvaro registreras levereras återigen el; Då klassrummet varit tomt i fem minuter stängs vattenförsörjningen av, vilket är en säkerhet mot vattenskador och onödig förbrukning. Kranen har dessutom ett vattenbesparande munstycke; Klassrummet håller en temperatur på 21 C då det är tomt. När närvaro registreras minskar värmetillförseln radiatorerna för att hålla temperaturen jämn. Rad 3: Två högt belägna fönster fungerar som vädringsfönster. När de öppnas stängs värmeförsörjning och ventilation av, och går igång igen då fönstren stängs. Ventilationen har ett grundflöde, men när koldioxidhalten i klassrummet når 500 ppm (parts per million) ökar flödet för att hålla en god luftkvalitet. Då öppnas spjällen fullt, vilket kan ses genom plexiglasskivor i taket. Pilarna i taket visar åt vilket håll luften rör sig. Den elektriska belysningen är närvarostyrd och belysningen slocknar då lokalen varit tom i fem minuter och tänds därefter igen manuellt. Den är dagsljuskompenserad till 500 lux (belysningsmått; en lux är definierad som en lumen/m 2 ), så ljusstyrkan anpassas zonvis i rummet efter hur mycket dagsljus som kommer in. Via KNX-manöverpanelen innanför dörren styrs belysningen; I rummet finns tre sorters krukväxter med goda luftrengörande egenskaper fredskalla, svärmors tunga och gullranka. De bryter ner gifter som finns i luften och tillför luften fukt genom avdunstning av vatten till omgivningen. Foto: Eva Lewau Under första halvåret 2012 togs 13 studiebesök emot med cirka 170 deltagare, där de tekniska installationerna presenterades. Exempel på besök: Kommunteknik och Teknikutveckling inom Malmö stad, som är extra intresserade av tekniken, då den kan komma att installeras i andra fastigheter framöver. Åtgärdsägare i Rosengård i förvandling Verksamheten på skolan, både rektorer och lärare. 45 (80)

46 Tjugofyra politiker från Tekniska nämnden i Botkyrka fick en demonstration av demoklassrummet samt mer kunskap om hur serviceförvaltningen arbetar med energieffektivisering och förnybar energi. 4.7 Hållbara resor (med Rosengårdsstråket) Syftet med Hållbara resor var att skapa förutsättningar för hållbar tillgänglighet mellan Rosengård och övriga delar av staden och regionen genom förbättrad kollektivtrafik. Syftet med Rosengårdsstråket var dessutom att höja stråkets funktion och attraktivitet som gång- och cykelstråk och social mötesplats, och därmed öka andelen cykeltrafik. Under denna rubrik beskrivs dels de åtgärder som ingick i Rosengård i förvandling och dels kortfattat Rosengårdsstråket. Rosengårdsstråket har i genomförande, marknadsföring och uppföljning ingått i Rosengård i förvandling men hanteras formellt i Malmö stads andra projekt som Delegationen för hållbara städer finansierat, nämligen Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst. För en mer ingående beskrivning och ekonomisk redovisning hänvisas till den slutrapporten. Rosengårdsstråket beskrivs under Hållbara resor då delåtgärden tillsammans med Rosengårds station och Malmöexpressen utgör ett starkt kommunikationsnav för miljövänliga transporter, som lockar fastighetsägare och andra investerare att fortsätta den positiva utveckling som startat i och med Rosengård i förvandling. Tabell 8. Ansökta, beviljade och genomförda åtgärder för Hållbara resor Åtgärder i ansökan Beviljad Genomförd Rosengårds station Ja Nej Bättre kollektivtrafik längs Amiralsgatan Ja Ja E-mobility (superbuss) kollektivtrafik Ja Ja Rosengårdsstråket (ej formellt med i Rosengård i förvandling) Ja Ja Rosengårds station Rosengårds station ska användas som en station i den så kallade Malmöringen, där Citytunneln och kontinentalbanan ger möjlighet till effektiv miljövänlig kollektivtrafik mellan sju stationer i Malmö. Resultat Delåtgärden genomförs ej inom projekttiden. Genomförandet är försenat då en dispens för att köra persontrafik längs kontinentalbanan upphörde i och med Citytunnelns färdigställande. Projektering av stationen har genomförts men byggstart blir tidigast våren 2015, med en planerad byggtid på 18 månader. För detta krävs Länsstyrelsens tillstånd för persontrafiktransporter på banan. Trots förseningen har åtgärden varit en mycket stark drivkraft för den ökade investeringsvilja som upplevs i Rosengård. Tillsammans med Malmöexpressen och Rosengårdsstråket utgör Rosengårds station ett kommunikationsnav för miljövänliga transporter som visar på en långsiktighet i stadens planer för Rosengård, något som är av mycket stor betydelse för fastighetsägare och andra investerare. Ett genomförande av Rosengårds station innebär även att bullerskyddet förbättras längs sträckningen. 46 (80)

47 Genomförande Malmö stad, Skånetrafiken, Trafikverket och Svedab samarbetar i genomförandet av delåtgärden. Citytunneln öppnades 2010 och avlastar därmed Kontinentalbanan då persontrafiken flyttats till Citytunneln. Detta ger utrymme för annan persontrafik med tåg. Denna skall trafikera Malmö i en ringlinje - Malmöringen. Denna förbinder några av Malmö stads mest tätbefolkade områden, vissa präglade av hög arbetslöshet och utanförskap, med de mest arbetsplatsintensiva och expansiva delarna av staden. De tre citytunnel-stationerna Malmö C, Triangeln och Hyllie kommer att ingå i Malmöringen, vilket även ger bra förbindelser ut i regionen. Ökad tillgänglighet ökar också attraktiviteten i området kring station Rosengård, där det finns goda möjligheter till förtätning och omvandling av industriområden. Rosengårds station förläggs nära Amiralsgatan i Malmö, vilket ger förutsättningar till att skapa en attraktiv bytespunkt mellan olika trafikslag. Åtgärden innebär även att nya platsbildningar skapas kring stationen som kommer att ge en god sammanbindande effekt med övriga delar i området. Gång- och cykelrörelser är genomarbetade i förslaget. Åtgärden innebär att alla de delar som krävs för en fungerande station anläggs, bl.a. väderskyddad plattform, ramper, trappor, cykelparkering samt biljett- och informationssystem. Vidare så ingår även en komplettering av cykelnätet för att möjliggöra goda anslutningar till stationen (se även Bilaga 9 Samråd Rosengårds station - Utställning). Kostnader för utredningar, projektering och framtagande av detaljplan och bygglovshandlingar har belastat projektet. Byggnation sker när nödvändiga tillstånd erhållits. Följande har genomförts: Ny detaljplan är framtagen för station Rosengård (2010). Förberedande signaltekniska arbeten är utförda i spårområdet (2011). Utredningar och projektering Två förfrågningsunderlag är färdigställda och klara för att skickas ut när nödvändiga tillstånd erhållits (2011). Beviljat bygglov finns för station Rosengård enligt den nya Plan- och bygglagen (2013). Pågående arbete med tillståndsprocessen (2014). Arbete pågår med att erhålla tillstånd enligt följande: Trafikverkets och Svedab har ansökt till mark- och miljödomstolen om oförändrad trafikering och oförändrade bullerskydd på kontinentalbanan genom Malmö. Ärendet har avgjorts 11 november 2014 och innebär i korthet att godstrafik får fortsätta trafikera kontinentalbanan genom Malmö under förutsättning att bullerskyddet förstärks längs hela sträckningen. Detta innebär en lägre bullerstörning från den framtida persontrafik som Malmö stad önskar ha på kontinentalbanan. Ett samråd hölls den 7 oktober 2013 inför inlämnandet av ansökan om tillstånd till trafikering med gods- och persontrafik längs kontinentalbanan genom Malmö (Bilaga 9 Samråd Rosengårds station - Utställning). En miljökonsekvensbeskrivning skickades in till Länsstyrelsen i Skåne i slutet av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation hade sitt första möte i september 2014 angående ansökan från Trafikverket och Svedab om tillstånd till trafikering med person- och godstrafik på kontinentalbanan genom Malmö. Ansökan innehåller också förslag till skyddsåtgärder mot buller. Länsstyrelsen kontrollerar att alla intressenters behov av underlag finns tillgodosedda i inlämnad miljökonsekvensbeskrivning. När allt underlag inkommit har Länsstyrelsen sex månader på sig att besluta om ansökan. 47 (80)

48 Till vänster: Den planerade Malmöringen med sina åtta stationer. Mitten: Illustration över stationen. Till höger: Planskiss över stationsområdet Bättre kollektivtrafik längs Amiralsgatan I delåtgärden ingick införandet av ett nytt busskoncept, Malmöexpressen, med långa spårvagnsliknande el-biogashybridbussar. Anpassningen av Amiralsgatan för den nya bussen ligger under Bättre kollektivtrafik längs Amiralsgatan och inköp av bussen under E- mobility kollektivtrafik. Den dåvarande busslinjen hade nått sitt kapacitetstak och Malmöexpressen och anpassningen av Amiralsgatan skulle öka bussarnas attraktivitet, kapacitet och medelhastighet. Malmö stad har idag även problem med överskridanden av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid på bland annat Amiralsgatan. Införandet av Malmöexpressen ligger i linje med arbetet med att minska trafikbelastningen och utsläppen. Resultat Trafikstart för Malmöexpressen var i juni 2014 vilket innebär att åtgärden måste följas upp under ett par år för att se dess fulla effekt. Gatukontoret följer upp antal påstigande, medelhastighet och miljökvalitetsnormer. Några resultat kan ses redan nu, se Tabell 9. Förväntade resultat av kollektivtrafikkörfält och prioritering av trafiksignaler var ökad framkomlighet för kollektivtrafiken, vilket bidrar till en attraktivare kollektivtrafik och därmed överflyttning av bilresor till kollektivtrafikresor. Detta leder i sin tur till minskade utsläpp, då bussen fått mindre konflikt med övriga fordon, samtidigt som kapaciteten för bilarna minskat och det därmed blir mindre attraktivt att köra bil. Tabell 9. Uppföljning av Malmöexpressen Parameter Medelhastighet för bussar mellan Rosengård och centrala Malmö (km/h) Antal påstigande mot centrum, linje 5, (personer/år) Bullernivå vid Amiralsgatan (decibel (ekvivalentnivå)) Kvävedioxidhalter vid Amiralsgatan (µg/m 3 ) År 1 (2010, basår) År 2 (2011, basår för antal påstigande 1 ) År 3 (2012) År 4 (2013) År 5 (2014) Ingen förklaring har gått att hitta för den markanta ökningen i antal påstigande mellan år 2010 och 2011, varför 2011 används som basår för antal påstigande. 48 (80)

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Lena Eriksson Projektledare Miljöförvaltningen, Malmö stad lena.m.eriksson@malmo.se

Läs mer

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Bostadsrättsförening Rosengård, Malmö 767 lägenheter, 2500 medlemmar 8st 9-våningshus 8st 3-våningshus Byggnadsår 1969-1970 -

Läs mer

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Lingonets styrelse 2014-11-12 Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Genom att fastställa en verksamhetsplan för tre år, 2015-2017ff, vill styrelsen förbättra förutsättningarna

Läs mer

Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård. Lägesrapport 2013 med ekonomisk redovisning. Boverkets dnr: 1394-1087/2010.

Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård. Lägesrapport 2013 med ekonomisk redovisning. Boverkets dnr: 1394-1087/2010. 2013 årsrapport hs rosengård inkl ekon redov Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård Lägesrapport 2013 med ekonomisk redovisning Upprättad Ansvarig: Lena Eriksson Förvaltning: Miljöförvaltningen

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Hållbar stadsomvandling Malmö

Hållbar stadsomvandling Malmö Ansökan till Delegationen för hållbara städer 2011-2014 Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård Hållbara resor Hållbara Hilda Renewable Rosengård Värner Rydén skolan KlimatSMART matcentrum Ishallen

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

1 av 5 2014-02-28 15:54

1 av 5 2014-02-28 15:54 1 av 5 2014-02-28 15:54 Malmö stad Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Skicka vidare Prenumerera Sluta prenumerera DELA DETTA UTSKICK Vi skriver januari 2014 och du läser

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP 650 000 lägenheter i Sverige b WSP, spanaren, matchmakern och möjliggöraren VI VILL LYFTA

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb 2010-09-02 V i satsar på y tterstaden Vi lovar 6 000 nya jobb Satsningen möjliggör ett tillskott på 70 miljoner

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

TOTALT 5036700. BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad

TOTALT 5036700. BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad Åtgärd Kostnad Moduler 1300000 Inredning 800000 VA 55000 Återställningsarbeten VA 55000 nät 60000 Återställningsarbeten

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Arne Elmroth Professor em. i Byggnadsfysik Brf. Storuven, Rekorderlig Renovering Åtgärder som genomförts 1. Ny takvåning på en av byggnaderna med energieffektiv

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. C**'* KU L o TRAFIKKONTORET 2010-02-15 Håkan Carlbom Tel: 076-122 6326 Hakan.carlbom@tk.stockholm.se Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr:

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Uppföljning av projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer. Sofie Adolfsson Jörby

Uppföljning av projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer. Sofie Adolfsson Jörby Uppföljning av projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Sofie Adolfsson Jörby Boverkets uppdrag Regleras i förordningen om statligt stöd för hållbara städer, SFS 2008:1407, 2011:344 och innebär

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

Löpande underhållsplan för Brf Postsäcken 11 utkast 2005-08-24

Löpande underhållsplan för Brf Postsäcken 11 utkast 2005-08-24 Löpande underhållsplan för Brf Postsäcken 11 Version 1.1-2006-03-01 1 Inledning... 1 1.1 Underhåll av planen... 2 2 Kortsiktig teknisk plan plan för innevarande år... 3 3 Långsiktig teknisk plan... 4 3.1

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Ett grönt, enkelt och smart liv i ekostaden GREENHOUSE AUGUSTENBORG

Ett grönt, enkelt och smart liv i ekostaden GREENHOUSE AUGUSTENBORG Ett grönt, enkelt och smart liv i ekostaden GREENHOUSE AUGUSTENBORG Greenhouse är mycket mer än bara ett boende. En verklig dröm för dig som värnar om miljön och ett gott liv. Här är det lätt att göra

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Utreda möjligheten att införa kallhyra

Utreda möjligheten att införa kallhyra 1(5) Fastighetsnämnden Utreda möjligheten att införa kallhyra Kommunstyrelsen beslutade den 14 januari år 2013 (KS 2012/0220) att ge fastighetsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att införa kallhyra

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga 1. Varför rustar ni upp husen? Husen är byggda på 60-talet och är i stort behov av stambyte och upprustning. Elinstallationerna uppfyller

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Välkommen till Bostaden!

Välkommen till Bostaden! Välkommen till Bostaden! Vi arbetar långsiktigt med smarta, hållbara lösningar; socialt, ekonomiskt och ekologiskt! Alla mål utifrån hållbarhetsperspektiven: Ekonomiskt Ekologiskt Socialt I vår affärsplan

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart. Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer