Artilleri & Luftvärn. Tema Materielförsörjning i demonstratorernas tidevarv. Artilleri-Tidskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artilleri & Luftvärn. Tema Materielförsörjning i demonstratorernas tidevarv. Artilleri-Tidskrift"

Transkript

1 Artilleri & Luftvärn Tema Materielförsörjning i demonstratorernas tidevarv Artilleri-Tidskrift Nr

2

3 Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte Årgång 130 Redaktören Materiel- och kompetensförsörjning i demonstratorernas tidevarv... 4 Percurt Green Svensk försvarsindustri i förändring och i takt... 7 Stig Schyldt Upphandling av demonstratorer Roland Jostrup Demonstratorer en av flera vägar till kompetensutveckling av luftvärnet Ulf Berg BAE Systems en partner i det svenska försvaret Thorbjörn Wennersten Bofors Defence 2000-talets arvtagare till ett traditionsrikt företag Svante Berg Ericsson Microwave Systems ger kunden informationsövertag Anders GM Dahlberg FLIR Systems AB, Optronik Johan Persson Giat Industries en företagspresentation Rainer H. Huth och Michael Kerwin KMW en företagspresentation Vesa Toivonen Patria Vammas 70 år på höjden av vapentillverkning Harry Ollinen Patria Hägglunds ett litet företag med unik produkt.. 54 Lennart Ljungfelt Saab Bofors Dynamics gör det med precision Artilleriklubbens höstmöte Omslagsbild: ÖB Johan Hederstedt spanade efter artilleriet och luftvärnets framtid? Nej, faktiskt enklare än så, Malte Saltin, chef för affärsenhet Air Defence Missiles, förevisar RSB 23 BAMSE. Foto Bofors Defence. Form och layout: Marie Thelander ISSN

4 Morgondagens artillerisystem heter APS 07 APS 07 är ett eldrörsartillerisystem med eldkraft som raketartilleri och som dessutom medger träff i en enskild byggnad med alla skott på 60 kilometers skjutavstånd. LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt lägre än för motsvarande system på marknaden. Den låga kostnaden baserar sig främst på att APS 07 är installerad på ett civilt standardchassi. MRSI, Multiple Round Simultaneous Impact, är exceptionellt stort för APS 07. Mer än 10 skott från samma pjäs kan slå ner i målet samtidigt. APS 07 har mycket högt skydd tack vare många samverkande egenskaper: - Gun-and-Run-förmåga - Stealth-utformning - Pansrat och minskyddat personalutrymme SE Karlskoga, Sweden Tel: Telefax: Internet: 2

5 Artilleri & Luftvärn Med Saab Bofors Dynamics in i framtiden Saab Bofors Dynamics AB utvecklar och producerar avancerade försvarssystem på teknikens framkant, från högflygande autonoma robotar till djupgående fjärrstyrda undervattensfarkoster. Om Du är intresserad av en utmaning med ett spännande arbetsinnehåll kan Saab Bofors Dynamics erbjuda ett stort urval av arbetsuppgifter med bred teknisk spännvidd. Personalen är vår största tillgång och vi behöver alltid duktiga medarbetare. Hos oss får Du användning för dina kunskaper och kan utvecklas i en högteknologisk kreativ arbetsmiljö. Vill Du veta mer om vårt företag eller en eventuell anställning, besök då vår hemsida eller ring/skriv till: Tommy Laurell, , (Linköping, Göteborg, Järfälla) Annika Franzén, , (Motala, Landskrona, Järfälla) Annika Fröberg - Skeppstedt, , (Karlskoga, Eskilstuna) SAAB BOFORS DYNAMICS 3

6 Redaktören Lave Malmgren Överstelöjtnant Lave Malmgren är tidskriftens redaktör. Materiel- och kompetensförsörjning i demonstratorernas tidevarv När det regnar manna från himlen har den fattige ingen korg att samla upp den i. Detta gamla talesätt kan illustrera något av Försvarsmaktens situation idag. Fast egentligen precis tvärtom Efter alla omstruktureringsvåndor står nu försvarets förband med en produktionsapparat färdig att tas i bruk. Och med ett skriande behov av att täppa till alla de kompetenshål, som omflyttningen av personal och institutioner har medfört. Och ivrigt påhejad av statsmakt och politiker att akademisera utbildningen. Men utan ekonomiska resurser att göra just mycket mer än att förvara de värnpliktiga. Det blir litet av Bron över floden Kwai - anda över det hela: Göra det bästa möjliga av en omöjlig situation för att upprätthålla anda och disciplin. (Vilket jag från mitt perspektiv uppfattar att man tycks lyckas med ganska väl.) Även våra reservofficerare är lidande av situationen. Jag vet att regementscheferna har en klar ambition att ta hand om denna viktiga resurs, men att ekonomin sätter gränser. I skrivande stund när jag en förhoppning om att förbanden skall kunna distribuera detta nummer till alla våra reservofficerare, men säkert är det inte. Så om du som är reservofficer vill ha denna kontakt med ditt truppslag bli medlem i Artilleriklubben! Se sida 64! Mitt i alla ekonomiska bekymmer vill Artilleriklubben och dess tidskrift ta fasta på det offensiva i Försvarsmaktens situation. Omstruktureringsbeslutet var ju en signal till förnyelse av materiel, metoder och därmed även organisation. I detta nummer presenterar vi tankar, idéer och resurser för försvarets förnyelse och anpassning till en radikalt förändrad omvärldssituation. För försvaret är det numera viktigare att ligga på framkant i den tekniska utvecklingen och kunna göra internationella 4

7 insatser än att samla i ladorna och ha hög mobiliseringsberedskap. Demonstratorer har blivit ett nyckelbegrepp i kompetensutvecklingen. Nya materielsystem prövas och jämförs i tillfälligt sammansatta organisationer. Dessa tjänar också ett syfte att utveckla personalens kompetens och anpassa metoder till nya tekniska förutsättningar. Konsekvenserna för försvarsmaterielindustrin är att man måste satsa på hög teknologisk kompetens och utvecklingskapacitet utan några garantier för långa serieleveranser. Även det internationella perspektivet sätter sina spår. För Sverige som medlem i den Europeiska unionen och med en tydligt uttalad värdegemenskap med flera internationella sammanslutningar blir försvarsindustrin inte längre samma nationella angelägenhet som den har varit. Omstrukturering och företagsfusioner sker inte bara inom landet utan även över gränserna. Både inom Europa och över Atlanten. Den nya situationen beskrivs från olika utgångspunkter i olika artiklar i detta nummer. Percurt Green ger ett övergripande perspektiv från sin position i Sveriges Försvarsindustriförening. Stig Schyldt beskiver hur man arbetar inom Försvarets Materielverk. Roland Jostrup ger en inblick i hur situationen tacklas inom luftvärnet. Och några av artilleriets och luftvärnets viktigaste försvarsindustrier beskriver sin situation. Artilleri & Luftvärn Temat för detta nummer är så omfattande att alla aspekter inte ryms på 64 sidor. Utbildarperspektiven från ArtSS och LvSS får stå över till nästa nummer. Så redaktören kan alltså utlova en spännande fortsättning på temat. Och kanske även du har någon synpunkt som väntar på att komma till uttryck i Artilleri-Tidskrift. I så fall är du hjärtligt välkommen med ditt (debatt)- inlägg! För egen del är jag snart bättre uppdaterad på Artilleriet under slutet av 1800-talet än på dagens situation. Jag arbetar nämligen med att göra ett bibliotekssystem för Artilleri-Tidskrifts artiklar från tillblivelsen 1872 till dags dato. Syftet är att tidskriftens material skall göras lättare tillgängligt för forskning och information till enskilda. Situationen på 1880-talet, där jag är just nu, är naturligtvis helt annorlunda. Men omständigheterna är ofta förvånansvärt lika. Det finns dock några slående olikheter. Författarna synes vara mera oförvägna att föra fram egna (och kontroversiella) uppfattningar. Men på ett mycket belevat och välformulerat sätt. Tidskriften tycks ha varit en guldgruva för den som ville följa artilleriutvecklingen utomlands t ex med årligen återkommande beskrivningar av försök och försöksresultat i bl a Österrike. Vetenskapliga artiklar är mycket frekventa, ofta med matematisk text, som jag inte vet ens hur vi skulle bära oss åt för att trycka idag. Det skall bli mig ett nöje att framöver få presentera resultatet av detta arbete. Det är min förhoppning att det också skall bli till nytta för någon som vill gräva i artilleri- eller luftvärnsutveckling genom åren. 5

8 6

9 Percurt Green Artilleri & Luftvärn Generallöjtnant Percurt Green har varit vid chef för FMV-A, departementsråd i Försvarsdepartementet, ställföreträdande ÖB och militärbefälhavare. Han är ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademin och efter pension VD för Sveriges Försvarsindustriförening. Svensk försvarsindustri i förändring och i takt Försvarsindustri sedan 1500-talet Försvarsindustrin i Sverige har varit en säkerhetspolitisk tillgång under mycket lång tid. Av olika skäl. Vår industri har anor som sträcker sig flera sekel bort, mer än 400 år. Några exempel: Åkers krutbruk startade sin verksamhet under 1500-talet, Carl Gustafs Gevärsfaktori 1643; Bofors har tillverkat vapen under mer än 350 år och Karlskronavarvet har försett svenska flottan med olika typer av krigsfartyg i mer än 320 år. Vi har i allt väsentligt varit självförsörjande och har haft behov av det av flera skäl. Tidigt därför att vi var en regional stormakt nästan ständigt i krig och därför med ett behov av en inhemsk industri. Senare under 1900-talet beroende på vår neutralitetsoch alliansfrihetspolitik. Det var under det andra världskriget som vår moderna försvarsindustri byggdes upp. Det var då vi fann att vi var ensamma. Vi kunde inte förse våra stridskrafter med moderna vapen, därför att ingen ville sälja: de länder som vi tidigare köpt från hade egna behov. Det var då vi byggde upp vår kapacitet att producera stridsflygplan, vilket har resulterat i att vi idag har i produktion ett av världens mest moderna stridsflygplan, Gripen. Hägglunds började utveckla och producera stridsfordon, en tradition som idag visar sig i form av stora exportframgångar av stridsfordon 90 och bandvagnar. Kockums och Karlskronavarven accelererade under denna tid sin produktion av både ubåtar och övervattensfartyg och producerar idag Visbykorvetter och studerar i ett internationellt samarbete nästa generations ubåtar. Bofors blev en betydande leverantör av inte bara fältartilleripjäser utan också luftvärn, kustartilleri, fartygs- och stridsfordonspjäser samt ammunition; en verksamhet som fortsatt in i våra dagar. 7

10 Försvarsindustri Vi lyckades att under pågående krig så småningom utrusta våra stridskrafter med modern materiel och i och med den fortsatta neutralitetspolitiken efter andra världskrigets slut var det nödvändigt att behålla och vidareutveckla den omfattande nationella försvarsindustrin. De materiella behoven förändrades över tiden och en betydande robotindustri byggdes upp tillsammans med en omfattande elektronikindustri. Resultatet har blivit en försvarsindustri med en imponerande bredd och med utvecklingsoch produktionskapacitet från fjärde generationens stridsflygplan till uniformer och nästan allt däremellan. Ny säkerhetspolitisk situation Men som vi alla vet föll muren 1989 och vår säkerhetspolitiska situation förbättrades avsevärt med känt resultat; minskat och förändrat hot, ökade utvecklingskostnader och minskande försvarsbudgetar har tvingat alla, industrin såväl som myndigheter och statsmakter, att acceptera förändringar. Förändringar i form av omstruktureringar, neddragningar, sammanslagningar, samarbeten och joint ventures m m. Förändringar blev en nödvändighet även för svensk försvarsindustri. Först såg vi förändringarna i elektronikindustrin. Den senaste stora nationella förändringen var då Saab AB förvärvade Celsius AB under år Samarbete över gränser Men den nationella struktureringen har inte varit tillräcklig. Förändringar i form av utländskt ägande var en väg, nödvändig för att säkerställa att viktiga delar av försvarsindustrin i Sverige skulle kunna bibehållas. Dessa förändringar har bl a medfört att Hägglunds Vehicle numera ägs av engelska Alvis Plc, Kockums av tyska HDW, Bofors Defence av amerikanska United Defence och engelska BAE Systems har ett 35%-igt ägande i Saab AB. Andra exempel på förändringar är sammanslagningen av huvuddelen av den nordiska ammunitionsindustrin i NAMMO, som har svenska, norska och finska ägare. Vidare har sprängämnesindustrierna i Finland och Sverige samlats i ett gemensamt företag, NEXPLO. Man kan fundera över om detta är början till slutet för svensk försvarsindustri, men min bedömning är att dessa förändringar skapar ökade möjligheter att bibehålla viktiga delar av industrin inom landet. Svensk kompetens, gemensamma projekt, ökade marknader är viktiga förutsättningar för industrins överlevnad. Det finns anledning att peka på att dessa förändringar inte bara har accepterats av statsmakterna utan också uppmuntrats. I försvarsbesluten 1999 och 2000 gavs ett klart budskap och en klar inriktning; vi kan inte och vi behöver inte vara självförsörjande, så gå ut i världen och sök partners; vår nya policy är att finna vägar att säkerställa tillförsel av materiel till våra stridskrafter genom samarbete, därmed skapande ömsesidiga beroenden. Och som framgår av det ovanstående har svensk industri lyssnat på budskapet och agerat därefter. Samarbete är inte något nytt, men har av förklarliga skäl varit relativt begränsat, bl a 8

11 beroende på vår alliansfria politik och att Sverige har haft en sådan omfattande försvarsindustri och en trogen kund, det svenska försvaret. Men några exempel på samarbete kan nämnas: Artillerigranaten BONUS, ett samarbete med Frankrike, artillerilokaliseringsradarn ARTHUR tillsammans med Norge, IR-roboten IRIS-T; ett europeiskt samarbetsprojekt med ytterligare fem länder; ubåtsprojektet VIKING med Norge och Danmark. ERIEYE, TAURUS, och AMOS är ytterligare exempel på gemensamma projekt. Men vi måste gå vidare. Sverige och svensk försvarsindustri har enligt min mening hittills lyckats att positionera sig internationellt på ett bra sätt. Som framgår ovan har vi varit med i och är med i ett antal viktiga samarbetsprojekt. Det finns två huvudsakliga skäl till detta. Vi har som tidigare nämnts en bra struktur vad gäller kompetens och förmågor inom ett stort antal områden vilket gjort oss intressanta som samarbetspartners såväl inom materielprojekt som inom försvarsforskningen. Vi har vidare i Sverige byggt upp ett bra samarbete mellan regering, myndigheter, forskningsinstitut och industrin. Utvecklat samarbete krävs Det är bl a dessa utgångspunkter vi har när vi nu skall gå vidare. Artilleri & Luftvärn Andra utgångspunkter är de regerings- och myndighetssamarbeten i vilka Sverige är delaktig. Sverige deltar i det s k sexnationssamarbetet (LOI) mellan Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Sverige. Syftet med detta är att underlätta omstruktureringen av försvarsindustrin i Europa. Efter ratificering av avtalet som nu skett av samtliga länder utom Spanien pågår implementeringsarbetet. En viktig del av avtalet är åtgärder för att säkerställa tillgång på materiel i krissituationer. Sverige blev, efter att ha haft observatörsstatus under ett antal år, medlem i Western European Armaments Group (WEAG) i november år Organisationens mål är att skapa förutsättningar för materielsamarbete genom gemensamma studier för att om möjligt kunna harmonisera de militära kraven. Det är numera nitton nationer som deltar i arbetet och alla beslut tas i konsensus. Därmed är svårigheterna att nå resultat betydande, men WEAG måste ändå bedömas vara ett viktigt forum för information. Det finns anledning att tro att WEAG får en större betydelse och ett större inflytande på utvecklingen då WEU nu integreras i EU. Interoperabilitetskraven på den EU-styrka om man som beslutats för s k Petersbergsuppgifter kommer att medföra ett ökat behov av samarbete inom materielområdet. OCCAR (Organisme Conjoint de Cooperation en Matiére d Armement) är ett materielsamarbete som sedan 1996 bedrivits mellan Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland. Syftet med organisationen, som fick legal status i början på 2001 sedan samt- 9

12 Försvarsindustri liga stater ratificerat avtalet, är att genomföra konkreta materielprojekt. FMV har sedan 1998 regeringens uppdrag att förhandla om ett samarbetsavtal med OCCAR. Kravet för deltagande är att ansökarlandet är berett att delta i ett eller flera materielprojekt. Diskussioner mellan FMV och OCCAR har påbörjats, men något konkret projekt har ännu inte hittats. På industrisidan deltar svensk försvarsindustri i ett antal samarbetsfora. European Defence Industry Group (EDIG) och European Association of Aerospace Industries (AECMA) är de viktigaste. Syftet med dessa organisationer är att påverka såväl myndigheter som regeringar och organisationer som EU, EC, WEAG och OCCAR. Transatlantiskt samarbete Ett mycket viktigt område är de transatlantiska relationerna. Även om mycket är inriktat på Europa så är det svensk-amerikanska samarbetet av oerhört stor betydelse. Vi har ett samarbetsavtal med USA sedan 1986 och detta har nu förstärkts sedan Sverige har fått löfte att ingå i den s k DTSIgruppen. Defence Trade Security Initiative beslutades av USA i maj år 2000 och syftade till att underlätta samarbete, export, teknologiöverföring m m mellan USA och NATO-länderna, Australien och Japan. Efter ett intensivt arbete från den svenska regeringen har nu Sverige tagits in i gruppen. Detta kommer att få en stor betydelse för det fortsatta samarbetet med USA. Som framgår ovan har det skett stora förändringar inom den svenska försvarsindustrin, eller numera mer korrekt uttryckt, försvarsindustri verksam i Sverige. Svensk industri har utvecklats och förändrats i takt med den tekniska utvecklingen, den säkerhetspolitiska situationen och de ekonomiska förutsättningarna. Detta arbete måste gå vidare för att vi även i fortsättningen i olika säkerhetspolitiska situationer skall kunna förse våra stridskrafter med erforderliga system. Detta är möjligt om vi kan utveckla och etablera nya samarbetsformer, roller och ansvarsfördelning mellan aktörerna, d v s regeringen, myndigheterna och industrin. Vidare att våra nationella regelsystem utvecklas så att internationellt samarbete underlättas. Det måste skapas förutsättningar för att kunna vidmakthålla och utveckla viktiga kompetenser som fortsatt gör oss till intressanta samarbetspartners. Det samarbete som idag genomförs inom ramen för LOI, WEAG, DTSI, EDIG, AECMA m fl måste fortsätta och vidareutvecklas. Det är genom att dessa åtgärder prövas och utvecklas som försvarsindustrin kan fortsätta att vara en viktig säkerhetspolitisk tillgång för Sverige. 10

13 Stig Schyldt Artilleri & Luftvärn Översten av första graden Stig Schyldt är teknisk chef för markstridssystem vid FMV. I hans arbetsuppgifter ingår bl a anskaffningsplanering för system till markstidsförbanden. Upphandling av demonstratorer Vad är en demonstrator? Demonstrator har blivit modeord i den svenska försvarsterminologin. Vad är då detta nya fenomen? Som vanligt är det kanske inte så mycket nytt under solen. Begreppet började användas av FMV då principerna för materielanskaffningen sågs över efter försvarsbeslutet 1996 (FB 96). Vid detta beslut stod det klart att vårt sätt att anskaffa krigsmateriel till försvarsmakten behövde förnyas. FMV genomförde en översyn av alternativa metoder för framtiden och redovisade en modell som benämndes Evolotionär anskaffning. Inom detta förslag presenterades s k demonstratorer. Demonstrator redovisades inom denna metodik som en anskaffning i syfte att utveckla ett system, eller en version av ett system, för att vidmakthålla en kompetens främst vid försvarsindustrin, och åstadkomma en förnyelse som inte självklart skulle tillföras krigsorganisationen. I denna funktion var det en ny företeelse. Sedan denna metodik presenterades har begreppet demonstrator breddats och används nu som benämning för flera olika saker. Det har kommit att stå för alla typer av materiel som anskaffas med annat syfte än att ingå i krigsorganisationen. Vad vi tidigare har kallat försöksmateriel blir nu oftast benämnt demonstrator. Även materiel till krigsorganisationen kallas ibland för demonstratorer. Förnyelse av materielfösörjningen till svenska försvaret Behovet att förnya vår metod för materielanskaffning blev allt tydligare under nittiotalet. De ständigt minskade försvarsanslagen och senare de s k svarta hålen tvingade fram en helt ny syn. I FB 96 fastlade statsmakterna att det fanns en strategisk paus inom säkerhetspolitiken. Vårt behov att anskaffa stora serier av krigsmateriel för att hålla förrådsställda i beredskap bortföll. Inom FMV genomfördes en studie av nya metoder för materielanskaffning. En s k evolotionär metod rekommenderades. 11

14 Demonstratorer Metodens huvudprincip är att i stället för att anskaffa långa serier av krigsmateriel, där en stor del avses för mobförrådsställning, anskaffas enbart vad som erfordras för utbildning mm. De medel som tidigare planerades för den fortsatta anskaffningen föreslogs nu användas för att omgående påbörja vidareutveckling av förbättrade versioner. Genom sådan kontinuerlig utveckling skulle kompetens kunna bibehållas inom försvarsindustrin. Den allt snabbare teknikutvecklingen skulle kunna tillgodogöras fortare i utbildningsarbetet och därmed i utvecklingen av stridskrafterna. Det förutsågs att inte varje version skulle föras ut för utbildning på bredd. Någon version skulle kunna användas enbart för metodutveckling t ex vid skolförband. Det var från början tidiga versioner och dessa mellanversioner som kom att benämnas demonstratorer. Under genomförde armén en studie för att belysa konsekvenserna av den föreslagna metoden och pröva dess genomförbarhet. Slutsatsen blev att metoden bedömdes användbar. I studien ingick en s k fallstudie av konsekvenser om metodiken hade tillämpats vid den genomförda luftvärnsrobotanskaffningen. RBS 1 70 anskaffades under 70-talet. Leveranser pågick under stor del av 80- talet, samtidigt som RBS 90 utvecklades. 90-systemet levererades under tidiga 90- talet då RBS 23 påbörjade sin utveckling. 1 RBS: Robotsystem. Med den nya evolotionära metoden skulle utveckling av RBS 90 ha påbörjats tidigt 80-tal, reducerad anskaffning vara slutförd före 90. RBS 23 skulle vara påbörjad sent 80-tal och nu serielevererad. Utveckling av en nästa version, t ex för mekförband, skulle pågå, kanske i sitt slutskede. Idag bedömer vi självklart detta som effektivare anskaffning. Men vi måste hålla i minnet att priset för denna effekthöjning hade varit, att endast ett fåtal förband skulle ha funnits förrådsställda under 70- och 80-talen. Vem hade då kunnat fatta ett sådant beslut? Framtida modell för upphandling Under perioden från 98 till nu har utredningar av materielförsörjningen pågått ständigt. Inför FB 00 redovisade FMV ett särskilt underlag till regeringen avseende behovet av demonstratorer för att säkerställa kompetensen i försvarsindustrin. Denna tillgodosågs inte av den Materielförsörjningsplan som Försvarsmakten inlämnade. Regeringen har tillsatt flera utredningar som berör materielanskaffningen och som redovisats i perioden. Bl a materielförsörjningsutredningen, som lämnat slutbetänkande Försvarsmateriel på nya villkor (SOU 2001:21), och översynen av forskning och utveckling inom totalförsvaret med sitt betänkande Forskning och utveckling för totalförsvaret (SOU 2001:22). Parallellt med dessa har Försvarsmakten tagit fram en strategi för sin materielanskaffning. Gemensamt för utredningarna och strategin är att de bejakar en satsning 12

15 på studier och utveckling även i de fall, då detta inte leder till att ny materiel självklart tillförs krigsorganisationen. Härmed torde demonstratorer kunna anses vara ett vedertaget begrepp för framtiden. Det återstår nu att planera materielanskaffningen efter denna metodik. Som ovan redovisats bedömde FMV den planering som ingick i underlaget inför FB 00 som inte tillfredsställande. Även om en ny strategi sedan dess lagts fast under 2000 har denna inte fått genomslag i materielplanen. Detta nya sätt att se på materielanskaffningen har inte heller fått genomslag på bredden och i djupet av Försvarsmakten. De allra flesta officerare vill tala om sina krigsförband som utrustade enheter med grejer i ladorna. Kanske kan denna artikel bidra till en förståelse för den förnyelse som erfordras. Genom att utnyttja demonstratorer kan vi tillgodogöra oss den snabba tekniska utvecklingen. Idag är livslängden för programvara 1-1 1/2 år, för datorkomponenter c:a tre år. Självklart kan vi inte förnya krigsmaterielen på bredd i organisationen med sådana omloppstider. Även materiel med lång livslängd påverkas av de snabba tekniska förändringarna. Ett exempel kan vara stridsfordon 90. Detta system är anskaffat för c:a 30 års livslängd. Redan under de åtta år som leveranserna nu pågått har tre tekniska nivåer producerats, A- resp B-versionerna samt nu en 90 I för internationell tjänst. Dessa versionsutvecklingar kommer att fortsätta utan att vi försöker uppgradera alla vagnar till senaste modell. Även versioner kan tillkomma som Artilleri & Luftvärn inte förs ut på stor bredd i organisationen, t ex SAT/VMS-version. (SAT = Signaturanpassningsteknologi; VMS = varnare, motmedel, skydd). Som grund för metodiken ligger en plan att vid beredskapshöjning kunna komplettera anskaffningar och modifiera äldre versioner till den senaste tekniknivån för den beredskapsorganisation som då erfordras. Detta är ett s k ominriktningsbeslut som skall kunna fattas. Demonstratorer i praktiken I vår materielplanering finns nu demonstratorer med, oftast med den breddade definitionen ovan. Artilleriet genomför nu under några år försök med nya (och gamla) artillerisystem med syfte att utveckla artilleriets kompetens för att kunna kravställa ett framtida system. Härvid lånas två moderna bandgående artillerisystem, Panzerhaubitz 2000 och AS 90 Braveheart samt utnyttjas hjulgående dumpersystemen Karelin och 77BDI. Detta kan sägas vara ett demonstratorprogram för att utveckla ny metodik och stridsteknik. Med ursprunglig betydelse är det egentligen bara Karelin som är en demonstrator. Denna togs fram med kompetensutveckling som syfte. För luftvärnet planeras tillförsel av en mycket begränsad serie av RBS 23. Den är idag inte fulltalig för att kunna utgöra ett krigsförband. Motivet är att kunna tillföra modern teknologi och följa med i den tekniska utvecklingen i avvaktan på att långsiktig teknikutveckling för luftvärnet kan läggas fast. I denna mening blir även RBS 23 en Demonstrator. 13

16 14

17 Roland Jostrup Artilleri & Luftvärn Överstelöjtnant Roland Jostrup är chef för Luftvärnsutvecklingsenheten på Luftvärnsregementet. Demonstratorer en av flera vägar till kompetensutveckling av luftvärnet. Konsekvenserna av det senaste försvarsbeslutet har inneburet nedläggningar av förband och förlust av ett stort antal kompetenta officerare, vilket inte minst har drabbat luftvärnet, där vakanser för närvarande tynger organisationen. Förmågan att behålla önskvärd kompetens och att utveckla personalen i en liten organisation med krympande övningstillfällen är en utmaning av stora mått. Samtidigt upplevs behovet av ett adekvat luftförsvar som stort, trots den radikala avspänningen i vårt närområde, då lufthotet blivit alltmer mångfacetterat med en hotbild förflyttad från tunga politiska militärallianser till skurkstater och aktioner av terroristkaraktär. Den tekniska utvecklingen gör att även mindre resursstarka aktörer kan agera, då lufthotet, från att ha dominerats av dyra bemannade luftfarkoster, nu verkar gå mot ett kraftigt ökande antal kryssningsrobotar, obemannade farkoster (UAV), vapenlaster samt även ballistiska missiler, på NATO-språk sammanförda under samlingsnamnet Theater Missiles. Mättnadsscenarier med kryssningsrobotar och andra typer av vapenlaster synes i framtiden vara den förhärskande hotbilden för luftvärnet, men även en viss förmåga torde erfordras att med långräckviddiga system hålla sensorer och vapenbärare på avstånd. Detta innebär att svenska luftförsvarets utnötningstaktik, att efterhand ta tull på motståndarens flygplan, inte längre gäller. En kryssningsrobot är gjord för att användas en gång och den tekniska utvecklingen gör att sannolikheten för målträff är mycket hög. Detta förhållande ställer krav på delvis helt andra förmågor för luftvärnet. Nya krav krympande resurser Försvarsmakten har som helhet dessutom fått en tydlig internationell inriktning, där 15

18 Demonstratorer oroshärdar skall kunna stillas utanför svenskt territorium. Att på olika sätt svänga in mot denna för luftvärnet nya bana torde vara en förutsättning för utveckling på sikt. Luftvärnet är idag till stora delar uppbyggt kring äldre system, som visserligen modifieras, men som får svårt att hävda sig om vi blickar framåt. Mängdluftvärnet RBS 1 70 saknar småmåls-, mörker- och allväderskapacitet samt förmåga att verka i splittertät miljö. RBS 90 har mörkerkapacitet men har i övrigt samma brister som RBS 70. RBS 77 Hawk som modifieras till RBS 97 finns endast i begränsat antal. Det saknas också lämpliga luftvärnsförband, förutom luftvärnskanonvagnssystemet, för att understödja manövrerande förband. Till internationella insatser kan luftvärnet inom kort bidra med en luftvärnskanonvagnspluton (lvkvplut) att vid behov nyttjas som bataljonsluftvärn. Lvkv är ett utmärkt system mot helikopterhot och för att erhålla information om luftläget i närområdet. Övriga luftvärnssystem fyller i dagsläget inte de skyddskrav som i regel krävs internationellt. Det system, som skulle råda bot på en stor del av luftvärnets inskränkningar och vara luftvärnets brygga in i nästa decennium, 1 Följande förkortningar används i texten utan förklaring: RBS: robotsystem, UndE: underrättelseenhet, PC-DART: persondator med datarapporteringsterminal, LvUndC: luftvärnsunderrättelsecentral, STANAG: Standard NATO Agreement Pbv: pansarbandvagn. RBS 23 BAMSE, har begränsats. Den tydliga satsningen på detta system har uteblivit och anskaffningen har reducerats till en demonstrator bestående av ett fåtal eldenheter. Konsekvenserna av detta är att vi idag har svårt att utveckla luftvärnsförband mot hotbilden med små snabba mål (kryssningsrobotar och vapenlaster). Den mycket begränsade anskaffningen av RBS 23 omintetgör även möjligheterna att ur denna RBS 23-generation utveckla ett nytt brigadluftvärn som ju skall kunna understödja manöverförband. Luftvärnet står idag inför frågan: Hur skall vi med begränsade ekonomiska resurser bygga upp luftvärnssystem, som möjliggör en kontinuerlig utveckling av materiel, personal, taktik och stridsteknik för både nationella och internationella åtaganden mot den framtida lufthotbilden? I artikeln behandlas först behovet av kortare utvecklingsvägar mellan nyttjarna och industrin, därefter behovet av anpassning mot internationell verksamhet (interoperabilitet) och slutligen behovet av ett antal olika kompetenssystem eller demonstratorer som deltar i utvecklings- och övningsverksamheten. Förkortade utvecklingsvägar För att skapa den kompetensorganisation som Försvarsmakten nu håller på att inriktas mot krävs ett nytt sätt att bygga upp kompetens. En metod kan vara att ständigt nyutveckla materiel utan att det alltid skall leda till seriebeställningar och att materielen skall ingå i krigsförband. 16

19 Syftet med detta är att snabbt kunna prova vilka nya möjligheter och krav teknikutvecklingen ställer på luftvärnets taktik och stridsteknik. För detta krävs en mer försöksorienterad organisation än den som finns idag samt ett närmare samarbete med industrin. I dagsläget sker produktutvecklingen alltför statiskt. Det tar lång tid att sekventiellt gå igenom alla stegen från idé via målsättningsarbete, beställning av prototyp och serieproduktion till färdigt system vid förbandet. Detta är idag en process som ofta tar år. En mer dynamisk produktutveckling måste skapas så att utvecklingen sker parallellt och i ett nära samarbete mellan industrin och luftvärnet för att korta utvecklingstiden, bygga kompetens och optimera produkten. Materielen bör från början konstrueras så att den ständigt kan förändras. Under hela systemets livslängd måste det finnas tillgång till kompetens, helst även på lokal nivå, för att snabbt kunna göra förändringar så att materielen kan anpassas till ny teknik och taktik. För att prova stridsteknik/taktik kan försökskompani/pluton upprättas vid GU-bataljonen. Där skulle det vara möjligt att med ett begränsat inslag av värnpliktiga utveckla och utvärdera olika materielslag och system med huvudsyftet att utveckla kompetens så att luftvärnsofficeren kan ställa relevanta kravspecifikationer till FMV och industrin. Snabbare informationsspridning Luftvärnet är i idag beroende av aktiva radarsensorer. I en nära framtid har luftvärnet, med avseende på den hotbild som redan nu finns för aktiva sensorer, för avsikt Artilleri & Luftvärn att förbättra sin kompetens beträffande olika typer av passiva sensorer. Av särskilt intresse är erfarenheter från varnar- och motmedelssystem som idag utnyttjas på bl a marinens fartyg. Luftvärnets radarsensorer har hitintills inte kunnat förmedla sitt luftläge till mer än luftvärnets egna eldenheter. Flera radarstationer har inte kunnat fusionera sin information med varandra och det har inte heller varit möjligt att utbyta information med t ex flygvapnets sensorer. Just nu pågår arbetet med UndE 23 vilken kan fusionera data från flera radarstationer för att skapa och förmedla ett gemensamt luftläge. Den civila IT-utvecklingen har visat vilka stora fördelar som nätverkssystem ger. I dessa system kan i princip alla ta del av all information. Detta kan leda till att enheterna agerar snabbare och att många verksamheter kan bli självkoordinerande. För att ta fram metoder för hur planering, ledning och uppföljning av striden skall genomföras, har Luftvärnsregementet tagit fram en funktionsmodell för underrättelseinhämtningssystem UNIS, som utgörs av ett nätverksbaserat system för att integrera ett stort antal sensorer från luftvärnet, amfibieförbanden och flygvapnet. Systemet kan automatiskt ta emot och grafiskt presentera rapporter och meddelanden som sänts via PC-DART. UNIS uppfyller alla grundkraven i DBA/RMAkonceptet (Dominant Battlespace Awareness/Revolution in Military Affairs), stödjer olika typer av ledningsstrukturer, såväl hierarkisk som decentraliserad led- 17

20 Demonstratorer ning av striden, samt medger även att varje eldenhenhet får del av all luftlägesinformation. Med hjälp av UNIS har luftvärnet en möjlighet att snabbt kunna prova hur ett framtida ledningssystem kan vara utformat. Systemet har provats under FOCUS-övningar och under Lv 6 slutövning De erfarenheter som dessa prov har givit kommer bl a att utnyttjas vid framtagningen av kravspecifikationen till LvUndC. En vidareutveckling av funktionsmodell UNIS i samarbete med industrin kan ge varje eldenhet och radarstation hela luftlägesinformationen. Det ger möjlighet att prova fjärrstyrning av radarstationer och att integrera passiva sensorer i nätverket. Interoperabilitet Den för Försvarsmakten allt större fokuseringen mot internationell verksamhet påverkar naturligtvis även luftvärnet. I de Partnership Goals (samarbete med NATO inom ramen för Partnerskap för fred) som antogs av regeringen våren 2000, omfattande perioden , finns tydlig inriktning om ökad luftförsvarsförmåga för våra internationella bataljoner. Först i tur står pågående anpassning av lvkv, där en pluton skall vara insatsklar 2003 och vid behov kunna ingå i den internationella stridsfordon 90-bataljonen. För att på sikt kunna skapa handlingsfrihet och beredskap att kunna möta andra typer av hot, än de som lvkv klarar av, erfordras någon form av luftvärn med något längre räckvidd. Förstärkning med sensorer, i detta fallet främst luftvärnsradar eller någon form av passiv sensor, kan också vara ett önskemål i en internationell hotbild. Att i den senare delen av nästa PARP-period (Planning and Review Process), omfattande , kunna erbjuda ett luftvärnsförband eller färdiga paket ur luftvärnsförband är en målsättning som luftvärnet för närvarande arbetar efter. För att detta skall kunna realiseras krävs ökade satsningar nu. Personellt krävs utbildning och en avsevärd kompetenshöjning av luftvärnsofficerarnas förmåga att förstå och verka i internationell miljö. Förutom deltagande i seminarier och studiebesök utomlands erfordras även att (åtminstone inledningsvis) smärre luftvärnsförband får öva regelmässigt i internationell miljö. Materiellt krävs sannolikt någon form av anpassning, men i vilken omfattning har inte studerats än. Partnership Goals inflytande i form av ingående STANAG s är en arbetsuppgift som inom luftvärnet väntar på att komma igång. En utmaning kan vara att överföra en digital luftlägesbild mellan olika nationers system. En väg att snabbt och relativt enkelt komma i gång med luftvärnets interoperabilitetsarbete kan vara att utveckla det av Högkvarteret beordrade och av luftvärnet redan etablerade norsk-svenska materielsamarbetet. Möjliga kompetenssystem Kompetensutvecklingen kräver demonstratorer, som kan tjäna som plattformar där 18

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

INDUSTRINS ANSVAR FÖR FORSKNING OCH INNOVATION. Lennart Sindahl Försvarsföretagsdagarna 2014

INDUSTRINS ANSVAR FÖR FORSKNING OCH INNOVATION. Lennart Sindahl Försvarsföretagsdagarna 2014 INDUSTRINS ANSVAR FÖR FORSKNING OCH INNOVATION Lennart Sindahl Försvarsföretagsdagarna 2014 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SVENSK FÖRSVARSINDUSTRI Svensk materielförsörjningsstrategi Materiel med hög förmåga/låg

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SAAB I JÄRFÄLLA

VÄLKOMMEN TILL SAAB I JÄRFÄLLA VÄLKOMMEN TILL SAAB I JÄRFÄLLA FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSFÖRETAGET SAAB Järfälla 21 maj 2013 BAKGRUND I SVERIGES ALLIANSFRIHET 1937 stod världen inför ännu ett storkrig. Sverige hade som neutralt land svårt

Läs mer

Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning

Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning Sida 1 (12) Strategi för Försvarsmaktens materielförsörjning () Sida 2 (12) Grunder Materielförsörjningsstrategin är en gemensam strategi för Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) som skall

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning. a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning. a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd Sida 1 (7) Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning nr 7 a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd Innehållsförteckning 1. Försvarsmaktens budgetunderlag

Läs mer

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion

Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Sida 1 (10) Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Kommittédirektiv Investeringsplanering för försvarsmateriel Dir. 2013:52 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en ändrad process för hur regeringen

Läs mer

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? VARFÖR? En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? En stark svensk säkerhets- och försvarsindustri stärker Sveriges internationella inflytande

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken

Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här bilden för att skydda din integritet. Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken 1552 Åkers Krutbruk 1937 Saab 1600

Läs mer

Syfte och organisation. Hör gärna av dig till oss om du har fler frågor. 08-587 940 00. När trader avtalet om samgåendet i kraft?

Syfte och organisation. Hör gärna av dig till oss om du har fler frågor. 08-587 940 00. När trader avtalet om samgåendet i kraft? Business Assurance DNV GL Merger - Frågor och Svar Här finner du svar på generella frågor om sammanslagningen av DNV och GL, samt frågor som gäller dig som kund till DNV Business Assurance. Hör gärna av

Läs mer

FHT SEMINARIUM 20110125.

FHT SEMINARIUM 20110125. FHT SEMINARIUM 20110125. FHT seminariet hölls på Armémuseum inför ett 50-tal besökare. De tre urvalsgrupperna presenterade vardera ett av sina framtagna dokument samt gav deltagarna möjlighet att ta del

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vår budskapsplattform Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014

NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 Mats-Olof Olsson M.Sc Chefsingenjör Flyg, FMV Ordförande NFFP Strategigrupp Varför NFFP bakgrund NFFP utvärderingar

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademiens

Kungl Krigsvetenskapsakademiens HANDLINGAR 1990-talets omvälvningar för luftstridskrafterna erfarenheter inför framtiden Sammanfattning av årsberättelse 2000 i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd III den 23 maj 2000 av överste Bertil

Läs mer

Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet

Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet Sida 1 (7) Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS

Läs mer

Specialisten på skärande bearbetning

Specialisten på skärande bearbetning Specialisten på skärande bearbetning Företaget Ekets Ekets är ett av Sveriges 10 största företag när det gäller skärande bearbetning. Vi har en kapacitet på 500.000 timmar i mer än 100 CNC-styrda maskiner.

Läs mer

Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar. Luftvärnet. i Stockholm och Norrtälje under 80 år

Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar. Luftvärnet. i Stockholm och Norrtälje under 80 år Norrtälje Luftvärnsmus eu m visar Luftvärnet i Stockholm och Norrtälje under 80 år Stubbkanonen Första luftvärnskanonen en 7,5 cm fältkanon m/02 med luftvärnsanordning m/17. En av Sveriges sista luftvärnskanoner,

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995 Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

AVROP: EN INKÖPARE, TACK!

AVROP: EN INKÖPARE, TACK! AVROP: EN INKÖPARE, TACK! Härmed beställer vi en initiativrik och ansvarsfull person till Saab Aerotech i Skövde. Vi vill att du levereras till oss under hösten, för att förstärka vår nya funktion Centralt

Läs mer

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift

Artilleri & Luftvärn. Artilleri-Tidskrift Artilleri & Luftvärn Artilleri-Tidskrift Nr 2 2002 Morgondagens artillerisystem heter APS 07 APS 07 är ett eldrörsartillerisystem med eldkraft som raketartilleri och som dessutom medger träff i en enskild

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer

Identifiering och implementering av systemhus

Identifiering och implementering av systemhus Sida 1 (5) Identifiering och implementering av systemhus Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 10, 2005-10-20, Fö2005/2483/MIL, Planeringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007, Särskild

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning öppna delar

Försvarsmaktens redovisning öppna delar 2015-01-23 FM2014-5882:36 Sida 1 (6) Öppen bilaga Försvarsmaktens redovisning öppna delar Redovisning avseende punkt 1 Vilken resultatindikator kan enligt myndigheten användas för att beskriva utvecklingen

Läs mer

Den svenska försvarsindustrins säkerhetspolitiska roll för Sverige igår och idag

Den svenska försvarsindustrins säkerhetspolitiska roll för Sverige igår och idag Rapport till Kommittén om översyn av exportkontrollen av krigsmateriel, UD 2012:01 Den svenska försvarsindustrins säkerhetspolitiska roll för Sverige igår och idag Jan Joel Andersson 25 april 2013 Inledning

Läs mer

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015

Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 Anförande av styrelsens ordförande Marcus Wallenberg vid Saabs bolagsstämma 2015 DET TALADE ORDET GÄLLER! Kära aktieägare, I egenskap av ordförande i styrelsen för Saab AB hälsar jag er alla varmt välkomna

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Internationellt materielsamarbete. Tobias Evers, Rådgivare Försvarets Materielverk

Internationellt materielsamarbete. Tobias Evers, Rådgivare Försvarets Materielverk Internationellt materielsamarbete Tobias Evers, Rådgivare Försvarets Materielverk Försvarsmaterielanskaffning i ett internationellt perspektiv Internationellt materielsamarbete Vad är syftet med internationella

Läs mer

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt.

Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Ordföranden, aktieägare, gäster, Jag är glad att se så många här idag. En årsstämma är ett tillfälle både att summera det gångna året och förstås att blicka framåt. Jag vill ta detta tillfälle i akt att

Läs mer

H2O kundservice. Effektiv och säker.

H2O kundservice. Effektiv och säker. Experter för avloppsfri produktion German Engineering H2O kundservice. Effektiv och säker. www.h2o-de.com Vår ambition är att i möjligaste mån minska din arbetsbörda. Därför har kundservice så hög prioritet

Läs mer

BAE Systems Hägglunds Exportmarknad i ständig förändring. Industrisamverkan och tekniköverföring, vilka krav ställer detta?

BAE Systems Hägglunds Exportmarknad i ständig förändring. Industrisamverkan och tekniköverföring, vilka krav ställer detta? 1 BAE Systems Hägglunds Exportmarknad i ständig förändring Industrisamverkan och tekniköverföring, vilka krav ställer detta? Per Samuelsson Försäljningschef, BAE Systems Hägglunds 2 Exportens beståndsdelar

Läs mer

Stockholm, 31 juli 2009. Remissyttrande om Stödutredningen (Fö 2009:A) Från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Box 2088 103 12 Stockholm.

Stockholm, 31 juli 2009. Remissyttrande om Stödutredningen (Fö 2009:A) Från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Box 2088 103 12 Stockholm. Stockholm, 31 juli 2009 Remissyttrande om Stödutredningen (Fö 2009:A) Från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Box 2088 103 12 Stockholm Genom Anna Ek Ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Läs mer

Om Säkerhets- och försvarsföretagen

Om Säkerhets- och försvarsföretagen Om Säkerhets- och försvarsföretagen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) är en branschorganisation för företag inom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet i Sverige. Vi har 62 medlemsföretag

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA

DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA l DET MILITÄRA LÄGET I NORDEUROPA Av major LENNART LÖPGREN l ALLA TIDER har det militärpolitiska läget karakteriserats av skiftningar, som verkat under längre tid eller som kommit som snabba, stundom oväntade

Läs mer

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare Datum, Bild 1, Författare Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen 18 november 2011 Lena Jupiter Larsson, FMV Datum, Bild 2, Författare Agenda Presentation av uppdrag: Fas 1 Inhämtning Underlag och

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Jaktrobot RB27 och RB28 Falcon

Jaktrobot RB27 och RB28 Falcon Sida 1(5) RB27/RB28 RB27 Operativ tidsperiod /===============================/==================/ ------- -------- -------- -------- -------- -------- -------- -------- -------- -------- --------- --------

Läs mer

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst 2011-09-20 17 250:64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Skärpt exportkontroll av krigsmateriel Skärpt exportkontroll av krigsmateriel DEL 2, bilagor Slutbetänkande av Krigsmaterielexportöversynskommittén, KEX Stockholm 2015 SOU 2015:72 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

SOFF EXPORTDAGAR. 8 mars Christer Ahlström Generaldirektör.

SOFF EXPORTDAGAR. 8 mars Christer Ahlström Generaldirektör. SOFF EXPORTDAGAR 8 mars 2016 Christer Ahlström Generaldirektör Statistiken för år 2015 Utmaningar för framtiden inom exportkontrollens område Den svenska exporten av krigsmateriel 2015 Den svenska exporten

Läs mer

Utvecklingen av materielförsörjningen till Försvarsmakten

Utvecklingen av materielförsörjningen till Försvarsmakten Utvecklingen av materielförsörjningen till Försvarsmakten Inträdesanförande vid Kungl Krigsvetenskapsakademien avd IV den 9 februari 2010 av Gunnar Holmgren vara rimligt heltäckande och inte vara full

Läs mer

FRÅN SVERIGES BÄSTA FLYGPLANSFABRIK TILL ETT INTERNATIONELLT FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSFÖRETAG

FRÅN SVERIGES BÄSTA FLYGPLANSFABRIK TILL ETT INTERNATIONELLT FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSFÖRETAG FRÅN SVERIGES BÄSTA FLYGPLANSFABRIK TILL ETT INTERNATIONELLT FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSFÖRETAG Dan Jangblad, Strategidirektör, Saab AB 2011-04-17 Veteranklubben 25 år EN HÖGTEKNOLOGISK HISTORIA First B17

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

MARINen. För säkerhet och fred.

MARINen. För säkerhet och fred. MARINen För säkerhet och fred. havet Havet länkar samman människor och förser oss med mat och försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via sjöfart väldigt viktig. 90 procent av Sveriges

Läs mer

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

skjutövningar för amerikanska flygvapnet på provplats Vidsel unde:r 2010 enligt Försvarets materielverks närmare bestämmande.

skjutövningar för amerikanska flygvapnet på provplats Vidsel unde:r 2010 enligt Försvarets materielverks närmare bestämmande. U/ l [4J 002 Regeringsbeslut 5 REGERINGEN Försvarsdepartementet 2010-04-14 Fö2010/409/S1 Fö2010/434/S1 F örsvarets materielverk 115 88 Stockholm Övning med utländskt flygförband 510/6029 Regeringens beslut

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

SESAM Försvarssektorns Användargrupp för Software Engineering

SESAM Försvarssektorns Användargrupp för Software Engineering SESAM Försvarssektorns Användargrupp för Software Engineering Inbjuder till seminariet Teknikläget idag för Nätverksbaserat försvar i en interoperabel miljö Networked Based Defence in an Interoperable

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

Request for Information Kameratjänster

Request for Information Kameratjänster 37 Öppen/Unclassified Datum FMV Beteckning 2013-02-28 372157 1(5) Request for Information Kameratjänster 1 Inledning 1.1 Allmän information Detta dokument är en så kallad Request for Information (RFI)

Läs mer

Solutions HÖJDPUNKTER

Solutions HÖJDPUNKTER Solutions Affärsområdet Solutions levererar automationsprodukter och effektiviseringslösningar till skandinavisk industri och till utvalda branscher internationellt. HÖJDPUNKTER Uppköpet av Fleximatic

Läs mer

Karlskoga kommuns yttrande

Karlskoga kommuns yttrande Bilaga 1 Karlskoga kommuns yttrande till Krigsmaterielexportöversynskommittén www.karlskoga.se Bakgrund Regeringen tillkallade förra året en parlamentarisk kommitté, Krigsmaterielexportöversynskommittén,

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader Sida 1 (12) Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader (SR 53 FPI och SR 52 Prognos i BU 07 och prognosdatum

Läs mer

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3165 av Allan Widman m.fl. (FP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom

Läs mer

Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1

Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1 Kontroll av strategiska produkter/krigsmateriel 1 Inspektionen för strategiska produkters föreskrifter (TFS 2012:7) om ett generellt tillstånd gällande utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

2014-04-22. 5,5 miljarder till försvaret

2014-04-22. 5,5 miljarder till försvaret 2 2014-04-22 5,5 miljarder till försvaret 3 5,5 miljarder till försvaret Vi vill ha ett modernt, tillgängligt och användbart försvar med förband som kan användas där behov uppstår. Vi bygger ett försvar

Läs mer

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2005-2008. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2005-2008. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader Sida 1 (13) Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2005-2008. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader (SR 57 Regeringsbeslut 8, Regleringsbrev för 2005, 2004-12-22,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.

Läs mer

EN VÄRLDSUNIK UPPLEVELSE

EN VÄRLDSUNIK UPPLEVELSE EN VÄRLDSUNIK UPPLEVELSE Ibland måste VI höja blicken Precis som med levande arter på vår jord går även många unika föremål förlorade. Föremål som idag hade varit historiska skatter. Ingen räddade exempelvis

Läs mer

Logistik som du vill ha den

Logistik som du vill ha den Logistik som du vill ha den Kundanpassade lösningar regionalt, nationellt och internationellt AkkaFrakt Bas: Malmö Antal delägare: 260 Antal enheter: 650 Centralen Bas: Trollhättan (Trestadsområdet) Antal

Läs mer

Som företagsvän julen 2008 stödjer ni Rädda Barnens projekt Rewrite the Future.

Som företagsvän julen 2008 stödjer ni Rädda Barnens projekt Rewrite the Future. Rewrite the Future Som företagsvän julen 2008 stödjer ni Rädda Barnens projekt Rewrite the Future. Här följer en presentation som i korthet beskriver projektet och hur er gåva kommer till nytta i år. Rewrite

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Det kan vara svårt att rätt förstå

Det kan vara svårt att rätt förstå Från nationellt försvar till internationell säkerhet HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd IV den 10 maj 2006 av direktör Åke Svensson Det kan vara svårt att rätt förstå förändringar,

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Materiel för miljarder

Materiel för miljarder RiR 2004: 6 Materiel för miljarder en granskning av försvarets materielförsörjning ISBN 91-7086-007-6 RiR 2004:6 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2004 Till regeringen Försvarsdepartementet Datum 2004-03-26

Läs mer

Arets upplaga av övningsklassikern

Arets upplaga av övningsklassikern AV PETER LIANDER Focus är en stor samövning mellan flygvapnet och Iluftvärnet. I år var det första gången som JAS 39 i Gripen var med. Övningen avslutades med en skarpskjutning med attackrobotar mot markmål

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2008: 55 Nr 55 Samförståndsavtal med Tyskland om samarbete i fråga om forskning, utveckling, tillverkning och

Läs mer

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12)

Arboga Robotmuseum Teknisk Underrättelsetjänst 2011-12-21 Antero Timofejeff Sida 1(12) Antero Timofejeff Sida 1(12) Föredrag om Teknisk underrättelsetjänst på Arboga Robotmuseum den 29/11 2011. Källa: Jerk Fehling och Antero Timofejeff. Årets sista föredrag på Robotmuseet samlades 25 personer

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer