Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT 1

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ARBETSDOKUMENT 1 om USA:s och EU:s övervakningsprogram och deras konsekvenser för EU-medborgarnas grundläggande rättigheter Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Föredragande: Claude Moraes DT\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 1. Massövervakning av EU-medborgare Den senaste tiden har det kommit flera avslöjanden om att USA och vissa EU-medlemsstater har system för massövervakning av medborgarna. Denna övervakning har föranletts av den ökade uppmärksamheten på säkerhet efter attackerna den 11 september och har möjliggjorts av den ökande internetanvändningen, kommunikationsteknikens utveckling och en svag tillsyn över underrättelsetjänsterna. Bara under de senaste tio eller tjugo åren har medborgarnas liv förändrats i grunden genom användningen av internet, e-post, kommunikation via sociala medier, internethandel, telefonsamtal via internettelefoni (VoIP), informationsteknik och datalagring i moln. Det är visserligen ytterst positiva förändringar, särskilt när det gäller bekvämlighet och kostnader, men de medför lagring av en allt större mängd elektroniska data, som i många fall utgörs av personuppgifter och privata data. Samtidigt har de tekniska framstegen ökat underrättelsetjänsternas kapacitet att bedriva storskalig avlyssning och analys av dessa data. Den tekniska utvecklingen tillsammans med andra faktorer tycks ha bidragit till att underrättelsetjänsternas arbete och metoder förändrats i grunden, bort från den tidigare strategin med riktad övervakning som en nödvändig och proportionell åtgärd för att bekämpa terrorism, mot system för massövervakning. Underrättelsetjänsterna har en absolut nödvändig funktion för att skydda det demokratiska samhället mot inre och yttre hot, men de måste verka inom rättsstatens gränser. I annat fall förlorar de sin legitimitet och undergräver just det demokratiska samhälle som de försöker skydda. Den ökande massövervakningen har inte varit föremål för vare sig offentlig debatt eller demokratiskt beslutsfattande, utan besluten har till stor del fattats i slutna kretsar bakom stängda dörrar. De regelverk som infördes när tekniken inte var fullt så avancerad som i dag tycks användas för att berättiga massövervakningssystem, trots att detta inte var syftet enligt den ursprungliga rättsliga tolkningen av regelverken. Eftersom tillsynsmekanismerna i många stater inte har hållit jämn takt med underrättelsetjänsternas ökade möjligheter, har dessa massövervakningssystem fortsatt att utvecklas. Det behövs en sådan offentlig debatt nu. Vi behöver diskutera ändamålet med övervakningen, dess omfattning och funktion i ett demokratiskt samhälle. Vi behöver diskutera vad som är acceptabla åtgärder för att bekämpa brott och terrorism och var gränser behöver dras för att bevara rätten till privatliv och skyddet av personuppgifter i en digitaliserad värld. Vi behöver diskutera hur våra underrättelsetjänster ska samarbeta utan att de undergräver rättsstatsprincipen. Vi behöver diskutera hur transatlantiska verksamheter bedrivs och hur data som flödar mellan länder och kontinenter skyddas och tillämpliga lagar respekteras. Tillgång till korrekt information är en absolut förutsättning för den debatten. Syftet med LIBE-utskottets utredning är just att samla in och utvärdera sådan information. Detta arbetsdokument är ett steg i den processen. Det innehåller en översikt över övervakningsverksamheterna och en diskussion om deras konsekvenser för EU-medborgarnas grundläggande rättigheter. PE v /11 DT\ doc

3 2. Övervakningsprogram Under de senaste månaderna har det kommit avslöjanden om en mängd olika program. Flera olika uppmärksammade övervakningsfrågor av betydelse för EU-medborgarnas grundläggande rättigheter kan urskiljas: Den massövervakning av EU-medborgare som den amerikanska underrättelsetjänsten NSA (National Security Agency) bedriver, medverkan av EU-medlemsstaternas myndigheter i de övervakningsprogram som drivs av NSA, de övervakningsprogram som EU-medlemsstaterna själva bedriver samt tredjeländers övervakningsprogram. Nedan presenteras några av NSA:s och vissa av EU-medlemsstaternas program. NSA:s massövervakning av EU-medborgare Flera av NSA:s program 1 inriktas på onlineaktiviteter. Prismprogrammet lär enligt uppgift ge NSA direkt tillgång till centrala servrar hos nio ledande amerikanska internetföretag. Det gör att NSA kan samla in kundmaterial, exempelvis sökhistorik, innehåll i e-postmeddelanden, filöverföringar och realtidschattar. 2 Den amerikanska administrationen har bekräftat att Prismprogrammet finns. De har dock uppgett att det inte är ett hemligt datainsamlings- eller datautvinningsprogram. 3 Enligt rapporter är Xkeyscore ett program som gör att NSA:s analytiker utan förhandstillstånd kan söka i gigantiska databaser som innehåller många miljoner personers e-post, onlinechattar och surfhistorik och även i deras metadata 4. Det har beskrivits som NSA:s mest omfattande system som kan täcka praktiskt taget allt som en typisk användare gör på internet. NSA har i sin tur bekräftat att programmet ingår bland NSA:s lagliga system för utländsk signalspaning och sagt att åtkomsten är begränsad till personal som behöver ha tillgång till systemet för att utföra sina arbetsuppgifter 5. Bullrun är enligt uppgift ett dekrypteringsprogram som NSA kör för att försöka ta sig in i allmänt använd krypteringsteknik. Det skulle göra det möjligt för NSA att kringgå den onlinekryptering som miljontals människor använder i sina onlinetransaktioner och e-postmeddelanden. 6 NSA har inte gjort några uttalanden om påståendena om Bullrunprogrammet. Tidningarna the Guardian, New York Times och ProPublica har rapporterat att företrädare för underrättelsetjänsten begärt att nyheten inte skulle publiceras av nationella säkerhetsskäl. 1 För en översikt över rättsläget i USA, se resultatrapporten från EU:s medordförande i den tillfälliga EU USA-arbetsgruppen om skydd av personuppgifter: DT\ doc 3/11 PE v01-00

4 Enligt paragraf 702 i den amerikanska lagen om underrättelsearbete mot främmande makter (Foreign Intelligence Surveillance Act, FISA) kan en tjänsteleverantör åläggas att omedelbart förse myndigheterna med alla upplysningar och hjälpmedel eller allt bistånd som krävs för tillägnandet av utländska underrättelser. Det har inte klargjorts om denna bestämmelse medför en skyldighet att lämna ut krypteringsnycklar. 1 Boundless Informant är ett kraftfullt verktyg för datautvinning som NSA använder för att registrera och analysera global elektronisk information. Verktyget specificerar och kartlägger till och med per land den enorma informationsmängd som samlas in från dator- och telefoninät och som huvudsakligen består av metadata. Enligt rapporterna ger verktyget användarna möjlighet att välja ett land på en karta, visa metadatavolymen och välja detaljuppgifter om insamlingarna för det landet 2. I mars 2013 samlades 97 miljarder upplysningar in från datornät över hela världen. Muscular är enligt uppgifter i Washington Post den 31 oktober 3 ett gemensamt program som NSA driver tillsammans med den brittiska underrättelsetjänsten GCHQ för att avlyssna datatrafiken i privata länkar mellan servrar som bland annat ägs av Yahoo, Google, Microsoft Hotmail och Windows Live Messenger. Accesspunkten, DS-200B, finns utanför USA, vilket gör att programmet inte omfattas av FISC-domstolens jurisdiktion (United States Foreign Intelligence Surveillance Cort, FISC). Programmet bygger på att en telekommunikationsleverantör, vars identitet är okänd, tillhandahåller hemlig åtkomst till den kabel eller växel som kommunikationstrafiken passerar igenom. I NSA-dokumenten om insatsen nämns uttryckligen operationer för full pott, bulkaccess och hög volym i Yahoos, Googles och Microsofts nätverk. Det sägs att många av de analytiker som arbetar med programmet har klagat över att Muscular producerar för mycket data, varav en stor del är av mycket lågt underrättelsevärde. I oktober 2013 rapporterade medier i Frankrike, Spanien och Italien att NSA enligt uppgift skulle avlyssna stora volymer telefonsamtal. Det hävdades exempelvis att NSA samlat in 70,3 miljoner telefonposter i Frankrike mellan den 10 december 2012 och den 8 januari NSA-chefen general Keith Alexander svarade att data samlades in gemensamt av NSA och de enskilda medlemsstaternas underrättelsetjänster för försvarsändamål och för att stödja militära operationer 4. EU-medlemsstaternas övervakningsverksamheter Enligt uppgifter i pressen har den brittiska underrättelsetjänsten GCHQ tillgång till kommunikationer som samlats in via Prismprogrammet, vilket ger GSHQ möjlighet att 1 De amerikanska övervakningsprogrammen och deras konsekvenser för EU-medborgarnas grundläggande rättigheter: PE v /11 DT\ doc

5 kringgå det nationella regelverket om åtkomst till personligt material från ett internetföretag som har sitt säte utanför Storbritannien. Det har också rapporterats att GCHQ samarbetar med NSA i Muscularprogrammet. Det brittiska parlamentets underrättelse- och säkerhetsutskott (Intelligence and Security Committee, ISC) bekräftade att GCHQ använder övervakningsmaterial som erhållits från USA:s Prismprogram men ansåg inte att GCHQ hade kringgått brittisk lag för att göra detta. GCHQ påstås medverka i en övervakningsverksamhet kallad Temporaprogrammet, som ger GCHQ åtkomst till stora fiberoptiska kablar som transporterar gigantiska mängder av internetanvändares privata kommunikationer och påstås också dela informationen med NSA. Det uppges att informationen raderas efter tre dagar på grund av den stora volymen insamlade data och att metadata i regel bevaras i 30 dagar 1. GCHQ påstås dessutom driva ett dekrypteringsprogram kallat Edgehill, som är en motsvarighet till Bullrun. Programmet syftar till är att avkoda den trafik företag använder för att ge fjärråtkomst till sina system och det sägs att arbetet pågår enligt överenskommelse med stora kommunikationsleverantörer. Försvarets radioanstalt (FRA) i Sverige har anklagats för att samla in/ta emot data från fiberoptiska kablar som passerar Sveriges gränser från de nordiska länderna, de baltiska staterna och Ryssland och vidarebefordra dessa data till USA 2. Enligt uppgift avlyssnar och rutinövervakar FRA även norska telefon- och internetkablar som passerar igenom Sverige samt avlyssnar andra nordiska länders mobildata och mobilsamtal i de fall då signalen sänds via svenska GSM-länkar. I Frankrike har det påståtts att den franska underrättelsetjänsten DGSE (Direction Générale de la Sécurité Extériure) avlyssnar och samlar in metadata från e-postmeddelanden, textmeddelanden och telefonräkningar samt använder en superdator som klarar av att samla in, behandla och lagra data. Data avlyssnas och samlas in både av satellitstationer och genom avlyssning av fiberoptiska undervattenskablar. Enligt uppgift har även sex andra underrättelsetjänster åtkomst till databasen, inklusive tullverket och tjänsten för bekämpning av penningtvätt 3. I Tyskland rapporterar pressen att den tyska underrättelse- och säkerhetstjänsten BND (Bundesnachrichtendienst) ska ha inrättat kontor hos DE-CIX (Tysklands knutpunkt för kommersiell internettrafik) för att omdirigera inkommande trafik, kopiera data och sedan analysera informationen i sitt eget huvudkontor 4. Det rapporteras också att det finns ett starkt samarbete mellan de tyska underrättelsetjänsterna och deras amerikanska motsvarigheter Källa: M. Klamberg, (2010), FRA and the European Convention on Human Rights, Nordic Yearbook of Law and Information Technology, Bergen 2010, s Källa: Uttalande av Duncan Campbell vid den 1:a utfrågningen i Europaparlamentets LIBE-utskotts utredning om elektronisk massövervakning av EU-medborgare den 5 september Källa: J. Follorou and F. Johannes (2013), Révélations sur le Big Brother français, Le Monde, den 4 juli html DT\ doc 5/11 PE v01-00

6 Enligt uppgift har många miljoner metadata som samlats in av BND överförts till NSA via datainsamlingsplatser på tyskt territorium Konsekvenser för de grundläggande rättigheterna i EU Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt för stater att veta mer om medborgarna än vad som någonsin tidigare varit möjligt i historien. Förut krävdes det betydande ansträngningar och fysisk närhet för att spionera på en person, men med dagens teknik går detta att utföra i en omfattning och med ett djup som aldrig tidigare varit möjligt. Systemen för urskiljningslös massövervakning har betydande konsekvenser för medborgarnas grundläggande rättigheter. Det finns regelverk, men frågan kvarstår om de olika programmen respekterar den andemening som var avsikten med de berörda regelverken, inklusive internationell rätt och EU-rätt. Detta gäller särskilt frågan om programmen kan anses vara proportionella, nödvändiga och lämpliga i demokratiska samhällen. De beskrivna massövervakningssystemen har först och främst konsekvenser för medborgarnas integritet. Möjligheten att kunna samla in data om innehållet i kommunikationer, och även metadata, och att följa medborgarnas elektroniska aktiviteter, i synnerhet deras användning av smarttelefoner och surfplattor, gör det faktiskt möjligt för underrättelsetjänsterna att veta praktiskt taget allt om en person. De kan veta var människor befinner sig genom avancerade positioneringsprogram 2, med vilka de pratar och hur länge, vad de gör, vad de köper, vad de läser och till och med vad de förmodligen tänker. Övervakningen har därför också konsekvenser för andra grundläggande rättigheter, till exempel yttrandefrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet, skydd av personuppgifter, rätt till en opartisk domstol, tillgång till effektiva rättsmedel osv. Så som framhållits under utredningen är konsekvenserna för pressfriheten särskilt oroande. Detta gäller i synnerhet den dämpande effekten av de metoder som används mot journalister som tillhandahåller den information som krävs för en upplyst debatt när journalister hotas eller deras rapportering fördröjs. Underrättelsetjänster är viktiga för att skydda oss mot inre och yttre hot, men de måste alltid bedriva sin verksamhet inom ramen för rättstatsprincipen. Att det finns ett hot mot den nationella säkerheten är inte en tillräcklig anledning för underrättelsetjänsten att bryta mot lagen. Olagliga verksamheter från en underrättelsetjänsts sida undergräver inte bara just det demokratiska samhälle som tjänsten har till uppgift att skydda, utan urholkar också den legitimitet och det demokratiska förtroende och stöd som den underrättelsetjänsten behöver. En viktig fråga som måste diskuteras under utredningen är om övervakningsprogrammen bryter mot lagen, i synnerhet internationell rätt och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Det är givetvis en fråga som endast domstolarna slutligen kan html 2 NSA gathering 5bn cell phone records daily, Snowden documents reveal : PE v /11 DT\ doc

7 avgöra, men det finns starka indikationer på att vi verkligen befinner oss i en situation där de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen har kränkts. 3.1 Skyddet av privatlivet enligt internationell rätt När det gäller internationell rätt fick utredningen höra vittnesmål som gav vid handen att USA bryter mot sin skyldighet enligt artikel 17 i FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Enligt den artikeln är godtycklig eller olaglig inblandning i någons privatliv eller korrespondens förbjuden, eftersom det inte uppfyller kraven i testet av gränsen för vad som är tillåtet. 1 Här inväntar utredningen FN:s människorättsråd bedömning av USA:s efterlevnad av artikel 17 av ICCPR. Utredningen håller också med dem som efterlyser en uppdatering av ICCPR, så att konventionen kan hantera de frågor om insyn och proportionalitet som massövervakningsmetoderna har väckt. Detta kan ske genom införande av en allmän kommentar om en noggrann prövning av tillåtlighetsgränserna vad gäller rätten till privatliv (inklusive skydd av personuppgifter) eller genom ett nytt tilläggs- eller ändringsprotokoll till ICCPR. Alla EU-medlemsstater som är parter i ICCPR berörs även när det gäller deras egna övervakningsverksamheter, oavsett om dessa är riktade mot deras egna eller andra medlemsstaters medborgare. När det gäller det samarbete som myndigheter i medlemsstaterna har med NSA:s övervakningsprogram, förklarar människorättsrådet i sin allmänna kommentar att fördragsslutande parter har själva en skyldighet att inte ägna sig åt ingrepp som strider mot artikel 17 i konventionen, och således är sådant samarbete olagligt även enligt ICCPR. 3.2 Skyddet av privatlivet enligt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (ECHR) Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) har konsekvent framhållit att nationella säkerhets- och underrättelsetjänster är skyldiga att respektera de rättigheter och friheter som föreskrivs i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Medlemsstaterna har dessutom en positiv skyldighet att skydda sina medborgare mot övervakning av tredje part, oavsett om det rör sig om stater eller privatägda företag 2. 1 Se vittnesmål från professor Martin Scheinin (EUI), tidigare FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och terroristbekämpning och Douwe Korff, professor i folkrätt, London Metropolitan University, London (Storbritannien) inför LIBE-utskottets utfrågning om elektronisk massövervakning av EU-medborgare den 14 oktober Dom i målet Van Hannover mot Tyskland av den 24 juni 2004, (2005) 40 EHRR 1, dom i målet X & Y mot Nederländerna av den 26 mars 1985, (1985) 8 EHRR 235. Se även Europarådets Human Rights Handbook, nr 7 om positiva skyldigheter enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, av Jean-Francois Akandji Kombe, som är tillgänglig på: DT\ doc 7/11 PE v01-00

8 När det gäller massinsamling av personuppgifter via övervakningsprogram har allvarliga farhågor framförts om man i dessa verksamheter verkligen respekterar EU-medborgarnas rätt till privatliv och integritet för sina kommunikationer enligt Europakonventionen 1. Rätten till privatliv är inte absolut, men detta innebär inte att den automatiskt upphävs med hänsyn till den nationella säkerheten. Enligt Europadomstolen kan blotta existensen av en lagstiftning som tillåter ett system för hemlig övervakning av kommunikation utgöra ett övervakningshot för alla dem som lagstiftningen kan komma att tillämpas på, och kan därmed i sig själv vara ett hinder för utövandet av personliga rättigheter i enlighet med artikel 8, oberoende av om några åtgärder faktiskt vidtas mot dem 2. Varje inskränkning av denna rättighet genom övervakningsförfaranden måste föreskrivas i lag, vara begränsad, nödvändig, proportionell och föremål för ständig omprövning. Eftersom den snabba utvecklingen av telekommunikationstekniken har möjliggjort urskiljningslös massinsamling av kommunikationsdata, är det viktigt att EU-medlemsstaterna inför ett noga preciserat regelverk som garanterar effektiv rättslig prövning för att skydda personuppgifter 3. Framför allt måste all övervakning ske i enlighet med lagen. Europadomstolen har tolkat detta som att de berörda bestämmelserna måste vara tillgängliga och att deras konsekvenser måste vara förutsebara. I de berörda rättsbestämmelserna måste det definieras vilka kategorier av brott eller vilka personer som sannolikt kan bli föremål för övervakningsåtgärder 4. Vidare måste det finnas strikta gränser för hur länge en beslutad övervakning får pågå 5. Ytterligare ingrepp ska tjäna ett legitimt syfte i ett demokratiskt samhälle och samtidigt vara nödvändiga och proportionella i förhållande till det syftet. Med nödvändiga avses att de ska tillgodose ett överhängande samhälleligt behov 6 och med proportionella menas att de ska fastställas med hänvisning till det eftersträvade legitima syftet. I det sammanhanget måste tillräckliga garantier också föreskrivas för att förhindra missbruk av befogenheter 7. Att åtgärderna är till nytta eller önskvärda är således inte en tillräcklig motivering. Europadomstolen har också i flera fall funnit exempelvis att man i bestämmelserna måste föreskriva avlyssningens varaktighet 8 och att lagringen av informationen 9 är begränsad eller åtminstone att tillräckliga skyddsåtgärder har införts för att begränsa tillståndsmyndigheternas handlingsfrihet i detta avseende Artikel 8 i Europakonventionen. 2 Weber och Saravia, punkt Dom i målet Uzun mot Tyskland (2012), 54 EHRR 121 på [61], i dom i målet Weber mot Tyskland (2008), 46 EHRR SE5 på [93]. 4 Dom i målet Kennedy mot Förenade kungariket av den 18 maj 2010, ansökan nr 26839/05. 5 Dom i målet Weber och Saravia mot Tyskland, Liberty and Others mot Förenade kungariket. 6 Dom i målet Leander mot Sverige av den 26 mars 1987, 48, serie A nr Europadomstolens dom i målet Kruslin mot Frankrike av den 24 april 1990, serie A nr176-a, och Europadomstolens dom i målet Huvig mot Frankrike av den 24 april 1990, serie A nr 176-B. 8 Europadomstolens dom i målet Kruslin mot Frankrike av den 24 april 1990, serie A nr 176-A, och Europadomstolens dom i målet Huvig mot Frankrike av den 24 april 1990, serie A nr 176-B. 9 Europadomstolens dom i målet Rotaru mot Rumänien av den 4 maj 2000, ansökan nr 28341/95, Europadomstolens dom i målet HR, mot Schweiz av den 16 februari 2000, ansökan nr27798/ Europadomstolens dom i målet Kennedy mot Förenade kungariket av den 18 maj 2010, ansökan nr 26839/05. PE v /11 DT\ doc

9 3.3 Skydd av personuppgifter EU:s regelverk om skydd av personuppgifter bygger på en rad centrala principer: Uppgifterna måste behandlas korrekt och lagenligt. Personuppgifter måste anskaffas för ett bestämt och lagligt ändamål. Personuppgifterna måste vara riktiga, relevanta och inte onödigt omfattande för det eller de ändamål för vilka de behandlas och lämpliga åtgärder ska vidtas mot obehörig behandling av personuppgifter. De ovan beskrivna förfarandena för vad som sägs vara massövervakning utan någon bestämd, målinriktad motivering överensstämmer inte med dessa grundprinciper. EU och dess medlemsstater har en positiv skyldighet att skydda sina medborgares personuppgifter och se till att dessa centrala principer respekteras vid all internationell överföring av data. 3.4 Rätten till effektiva rättsmedel Effektiva rättsmedel är en grundläggande rätt enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och Europakonventionen. Den rätten tillkommer alla personer, oberoende av nationalitet och är också tillämplig då rätten till skydd av personuppgifter har kränkts. EU-domstolen har fastställt grundprincipen att rättsmedel måste vara tillgängliga vid alla fall av brott mot EU-rätten. EU:s alla skyddsåtgärder står i bjärt kontrast till det amerikanska regelverket som förvägrar europeiska medborgare som inte är bosatta i USA rätten till effektiva rättsmedel. Om EU-medborgare övervakas av ett lagligt skäl måste de ha rätt att få underrättelsetjänsternas information prövad. Med hänsyn till den storskaliga internationella överföringen av EU-medborgares data till amerikanska myndigheter, är det oerhört oroande att det saknas en ändamålsenlig prövningsmekanism för europeiska medborgare. Som ett steg mot ömsesidighet måste USA undersöka vilka metoder som är mest lämpliga för att utöka det rättsskydd som beviljas personer i USA även till EU-medborgare utanför USA, så att EU-medborgare vars data de amerikanska myndigheterna har lagrat eller haft åtkomst till får en effektiv mekanism för rättslig prövning. 3.5 Skyddet mot diskriminering av EU-medborgare Ömsesidighet är en viktig del av internationella förbindelser, men har i grund och botten saknats i förbindelserna mellan EU och USA. Medan USA:s rättsliga skydd för kommunikationsdata endast gäller för amerikanska medborgare och invånare, skyddas alla människors personuppgifter och integriteten i deras kommunikation som grundläggande rättigheter i EU, oberoende av de berörda personernas nationalitet. Enligt det amerikanska regelverket skyddar bestämmelserna i det första och fjärde tillägget till den amerikanska konstitutionen inte EU-medborgare, och relevanskraven verkar vara mycket låga i den amerikanska övervakningsverksamhet som är riktad mot EU-medborgare. Enligt paragraf 702 i FISA Amendments Act verkar det exempelvis inte krävas någon sannolik orsak för att rikta övervakningsåtgärder mot utländska medborgare, eftersom riktlinjerna för målinriktning och minimering inte är tillämpliga när det gäller icke-amerikanska personer. DT\ doc 9/11 PE v01-00

10 Europeiska medborgare har ingen rätt att bli informerade och de kan inte heller på något sätt begära prövning av de amerikanska myndigheternas övervakningsverksamheter, trots att principen om icke-diskriminering och likställdhet inför lagen föreskrivs i artikel 26 i ICCPR. 3.6 Övervakningsprogram och deras förenlighet med oskuldspresumtionen Metoden med icke-riktad massövervakning och insamling av bulkdata om EU-medborgarna riskerar åtminstone att strida mot den grundläggande rättsprincipen, särskilt i brottmål, om oskuldspresumtion, som också den gäller för alla personer oberoende av nationalitet 1. Massövervakningen medför en förskjutning av straffrättens roll att kriminalisera specifika handlingar på grundval av personligt ansvar för att minska riskerna och identifiera tänkbara lagöverträdare, till att alla medborgare som står under ständig övervakning betraktas som misstänkta. 3.7 Yttrandefrihet konsekvenser för journalistik och interna uppgiftslämnare (whistleblowers) Det råder samförstånd om att det behövs insyn och en informerad debatt om omfattningen av massövervakningsverksamheterna och deras konsekvenser för den personliga integriteten. En sådan debatt är endast möjlig om mediefriheten respekteras. I synnerhet när tillsynsmekanismerna inte lyckas förhindra eller korrigera massövervakning, är det oerhört viktigt att medier och interna uppgiftslämnare avslöjar eventuella oegentligheter eller missbruk av befogenheter, särskilt när detta utgör en kränkning av medborgarnas grundläggande rättigheter. Under utredningen har LIBE-utskottet hört flera uttalanden från journalister, interna uppgiftslämnare och civilsamhället om att det behövs ett starkt skydd för informationsfriheten och mediefriheten på det känsliga området underrättelseverksamheter. Dessutom uppgav Alan Rusbridger, redaktör vid the Guardian, att reaktionerna från de amerikanska och brittiska myndigheterna på Edward Snowdens avslöjanden lagt sordin på journalistiken och uppmanade Europaparlamentet att göra mer för att skydda medierna. Yttrande- och informationsfriheten, inklusive mediefriheten, skyddas båda enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 11) och Europakonventionen (artikel 10). Dessa friheter har nyligen bekräftats i betänkanden från Europaparlamentet 2, Europadomstolens domar, Europarådets parlamentariska församling och olika FN-texter, som alla kräver att medlemsstaterna skyddar yttrandefriheten. Ingripanden är endast tillåtna enligt restriktiva villkor av samma slag som för den personliga integriteten, och det gäller även på övervakningsområdet. För att garantera pressfrihet måste journalister även skyddas mot hot. 1 Oskuldspresumtionen anses vara en grundprincip i straffrätten och erkänns både i Europakonventionen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. 2 PE v /11 DT\ doc

11 Under utredningen har det blivit uppenbart att interna uppgiftslämnare spelar en viktig roll för att avslöja allvarliga kränkningar av de grundläggande rättigheterna och de är därför extremt utsatta för vedergällningar. Europadomstolen har försvarat interna uppgiftslämnares rättigheter enligt samma villkor som gäller för yttrandefriheten, och ogillat ingripanden från staten/deras arbetsgivare 1. De interna uppgiftslämnarnas viktiga roll och behovet av att skydda dem mot avsked samt den därmed förknippade dämpande effekten har också bekräftats av domstolen 2. De interna uppgiftslämnarnas yttrandefrihet har också bekräftats genom flera andra initiativ nyligen från Europarådet 3, Europarådets parlamentariska församling 4, Europaparlamentet 5 och civilsamhället, bland annat Transparency International 6, som förespråkar ett starkare skydd för interna uppgiftslämnare. Europeiska kommissionen har antagit flera bestämmelser om internt uppgiftslämnande för särskilda sektorer, men det står klart att det behövs en mer heltäckande strategi på EU-nivå. 1 Se exempelvis dom i målet Heinisch mot Tyskland, ansökan nr 28274/08, Eur. Ct. H.R. (2001). 2 Dom i målet Guja mot Moldavien av den 12 februari 2008, ansökan nr 14277/ Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 Organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer om åtgärder och initiativ (slutligt betänkande) (2013/2107(INI)). 6 Transparency International, " Whistleblowing in Europe, Legal protections for whistleblowers in the EU, 2013: n_the_eu DT\ doc 11/11 PE v01-00