ÖCB Dnr /99 Rapport från en genomgång av funktionen Telekommunikationer

Transkript

1 ÖCB Dnr /99 Rapport från en genomgång av funktionen Telekommunikationer

2 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 1. Regeringens direktiv 6 2. Avgränsning och frågeställningar 7 3. Arbetets uppläggning 8 4. Vissa begrepp 9 5. Telebranschens utveckling Hot och gränssättande faktorer Funktionens arbete Funktionens ansvarsområde Aktörer och intressenter Planeringsinriktning och förmåga Styrning och uppföljning av funktionen i fred Finansiering Beredskapsåtgärder och kostnadsutfall 21 8 Överväganden och förslag Inledning Funktionens avgränsning Dialogen med användarna Vissa frågor om icke-publika telesystem Telekommunikationernas sårbarhet System för prioritering av telekommunikationer Avvägningen mellan investeringar samt drift och 29 underhållsåtgärder i PTS beredskapssatsningar 8.8 Teleoperatörernas reparationskapacitet PTS satsningar på reservkraft Styrningen av teleoperatörernas beredskapsverksamhet Funktionens förmåga - en samlad bedömning Jämförelse mellan resultat av 1996 års funktionsgenomgång 34 och slutsatser i denna funktionsgenomgång 8.13 Sammanställning av förslag 34 Bilaga 1 Förteckning över intervjuade

3 3 SAMMANFATTNING Regeringen uppdrog den 19 augusti 1999 åt Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) genomföra en uppföljning av 1996 års funktionsgenomgång av funktionen Telekommunikationer. Uppdraget skulle genomföras i samverkan med Post- och Telestyrelsen (PTS). Arbetet inleddes med en planeringsfas då en projektplan togs fram och fastställdes. Uppläggningen av arbetet diskuterades med företrädare för Närings- och Försvarsdepartementen, Försvarsutskottet och PTS. Inga invändningar framkom mot uppläggningen av funktionsgenomgången. Ett trettiotal företrädare för myndigheter, företag inom branschen och organisationer intervjuades inom ramen för funktionsgenomgången. Arbetet har vid tre tillfällen avrapporterats till PTS som också beretts tillfälle lämna synpunkter på denna promemoria. Den tidigare funktionsgenomgången, liksom ett omfande utrednings - och studiematerial, har genomgåtts. Till följd av den snabba utvecklingen inom branschen har arbetet koncentrerats på de beredskapsförberedelser som vidtagits och dessas relevans med hänsyn till utvecklingen. Det finns olika uppfningar om avgränsningen av funktionen. PTS avgränsning är betydligt snävare än vad som framgår av uppdraget i skrivelsen till ÖCB. Avgränsningen bör fastställas av regeringen. Eftersom funktionsindelningen f. n utreds av Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (Fö 1999:4) bör dock detta anstå till utredningen lämnat sitt betänkande. Dialogen med viktiga användare inom det civila försvaret vad gäller behovet av telekommunikationer behöver fördjupas. ÖCB och PTS bör därför se över möjligheterna få fram ett bättre underlag för kunna bedöma och sammanställa prioriterade användares behov av telekommunikationer. Vi har funnit framtiden för Försvarets telenät (FTN) är osäker. FTN används idag i stor utsträckning som reservsystem för många civila totalförsvarsmyndigheter. Flera myndigheter har också påtalat den osäkerhet som råder vad gäller satsningarna på det s. k. TETRA-systemet. Det är angeläget undvika myndighetsspecifika lösningar inom dessa områden. En gemensam strategi för totalförsvarets anskaffning och användning av sådana system bör därför tas fram. Den snabba tekniska utvecklingen och telenätets komplicerade uppbyggnad medför det är betydligt svårare uttala sig om telekommunikationernas sårbarhet än göra det om elförsörjningen. Telenätet anses ha en hög redundans genom möjligheterna till omkopplingar. Detta motsägs dock av ett antal fredstida incidenter med avgrävda kablar.

4 4 Det är också svårt i dagläget bedöma effekterna av nya hot som användning av HPMvapen och dataintrång. Det är därför angeläget PTS genomför fortsa och fördjupade studier av konsekvenserna av den tekniska utvecklingen och av hotbilden och de konsekvenser detta medför för sårbarheten. Avsaknaden av ett system för prioritering av viss teletrafik under kriser och i krig påtalades redan i samband med 1996 års funktionsgenomgång. Vi har inte kunnat få full klarhet i om det system som nu utreds riskerar bli obsolet då trafiken i allt större utsträckning blir paketförmedlad. Det är därför angeläget en hållbar teknisk lösning skyndsamt tas fram. Flertalet av de satsningar PTS gjort utgörs av investeringar i utrustning och anläggningar. Vi har inte funnit skäl ifrågasätta dessa men funktionsgenomgången visar operatörerna ofta saknar både personal och motivation och i många fall kompetens ta på sig drift- och underhållsuppgifter som går utöver de krav som ställs av den kommersiellt betingade verksamheten. Det finns därför skäl pröva om det finns anledning öka inslaget av stöd åt drifts- och underhållsåtgärder i funktionens beredskapsverksamhet. Inga teleoperatörer har, enligt vad vi funnit, personal eller reservutrustning för på rimlig tid reparera onormala skador på telenätet, exempelvis skador till följd av sabotage eller annan avsiktlig skadegörelse. PTS bör därför undersöka möjligheterna förstärka teleoperatörernas serviceorganisationer vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap. Det finns inget mål för PTS satsningar på reservkraft. PTS har inte försäkrat sig om det finns en organisation som i ett skärpt läge kan svara för drift och underhåll av det aggregat som operatörerna fått sig tilldelade. Det är därför troligt driften av befintliga aggregat kommer medföra problem i ett skärpt läge då också transporter och andra samhällsfunktioner kommer vara störda. PTS bör klara ut vilka ytterligare satsningar på reservkraft som behövs och kriterier bör fastställas för utplaceringen av aggregaten. En organisation för betjäningen av aggregaten under störda förhållanden bör också förberedas. Grundläggande för PTS sätt styra de samhällsviktiga teleoperatörerna är den s.k. upphandlingsmodellen. Denna modell anses allmänt fungera väl. En nackdel är dock modellen som den tillämpas idag - förutsätter upphandlaren har en hög teknisk och kommersiell kompetens och verkligen förmår definiera de åtgärder som är viktigast genomföra. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen är det rimligt i större utsträckning målstyra operatörerna, d.v.s. ersätta eller komplettera nuvarande upphandlingsavtal med funktionssäkerhetsavtal. Vi föreslår sammanfningsvis regeringen fastställer hur funktionen Telekommunikationer m.m. bör avgränsas.

5 5 ÖCB och PTS ser över möjligheterna få fram ett bättre underlag för bedöma och sammanställa prioriterade användares behov av telekommunikationer vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap. ÖCB och PTS förbättrar informationen till användarna om den sannolika tillgången på telekommunikationer vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap. Försvarsmakten och ÖCB ta fram en gemensam strategi för totalförsvarets anskaffning och användning av egna telesystem (icke-publika telesystem). PTS genomför fortsa och fördjupade studier av den tekniska utvecklingen och av hotbilden och dessa faktorers konsekvenser för sårbarheten. PTS skaffar sig möjligheter bedöma effekten av skador och fel på nätet genom användning av datorstödda simuleringsmodeller. PTS skyndsamt redovisar en plan för det fortsa arbetet med utveckla ett prioriteringssystem för teletrafik vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap. PTS breddar inriktningen av funktionens beredskapsförberedelser till i större utsträckning än nu omfa avtal om drift och underhåll av utrustning och anläggningar som har betydelse från beredskapssynpunkt. PTS utreder förutsättningarna för förstärka teleoperatörernas serviceorganisationer vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap. PTS prövar om det finns anledning låta operatörerna anskaffa större lager av reservdelar och reservutrustning än vad som är motiverat av kommersiella skäl. PTS fastställer ett tydligt mål för satsningarna på reservkraft. Ambitionen bör vara telekommunikationerna skall klara ett veckolångt elavbrott som omfar större delen av Syd- och Mellansverige. PTS fastställer kriterier för hur reservkraftverken skall placeras ut geografiskt och för vilka ändamål som de skall användas. PTS förbereder en organisation som klarar av under störda förhållanden betjäna ett erforderligt antal reservkraftverk och vid behov flytta runt dem mellan olika teleanläggningar.

6 6 PTS sluter funktionssäkerhetsavtal med de viktigaste teleoperatörerna. Dessa avtal bör komplettera eller ersätta nuvarande upphandlingsavtal. 1. Regeringens direktiv Regeringen uppdrog den 19 augusti 1999 åt Överstyrelsen för civil beredskap genomföra en uppföljning av 1996 års funktionsgenomgång av funktionen Telekommunikationer. Uppdraget skulle genomföras i samverkan med Post- och Telestyrelsen (PTS). Utgångspunkt för uppdraget skulle vara de överväganden som redovisats av regeringen i proposition 1998/99:74 om totalförsvaret (kontrollstationspropositionen), samt Försvarsutskottets betänkande 1998/99:FöU1. ÖCB skulle vid genomförandet ta till vara de erfarenheter och kompetens som inhämtades vid den genomgång av funktionen Telekommunikationer som genomfördes år Uppdraget skulle delredovisas senast den 1 juni 2000 och slutredovisas den 1 juli Funktionen Telekommunikationer omfar enligt regeringens uppdrag kommunikation av telemeddelanden, dvs. ljud, text, bild, data eller information i övrigt som förmedlas med hjälp av radio eller genom ljus eller elektromagnetiska svängningar som utnyttjar särskilt anordnad ledare. PTS är sektorsmyndighet för teleområdet och funktionsansvarig myndighet för funktionen Telekommunikationer m.m. Regeringen har i propositionen 1998/99:74 om totalförsvaret anfört, trots de åtgärder som vidtagits de senaste åren, risken fortfarande är stor telekommunikationerna kan lamslås vid en stor insats över hela landet. Regeringen gör den bedömningen teknikutvecklingen och den kommersiella utvecklingen bidrar till ökad tillgång på nya kommunikationsmöjligheter. Det bidrar till öka telekommunikationernas robusthet om de positiva effekterna tillvaratas på ett framsynt sätt. Utvecklingen medför dock även en ökad sårbarhet. Regeringens bedömning är med nuvarande ekonomiska förutsättningar kommer telekommunikationernas sårbarhet inför både allvarliga störningar i fred och i höjd beredskap vara i huvudsak godtagbar inom några år. Bedömningen är dock osäker eftersom utvecklingen inom området går mycket fort och åtgärder kan behöva anpassas därefter. Regeringen anser därför det finns anledning följa upp den funktionsgenomgång som ÖCB genomförde år 1996 för närmare kunna undersöka hur arbetet med minska funktionens sårbarhet fortskrider.

7 7 Vid riksdagens beredning av budgetpropositionen för år 1999 (prop.1998/99:1) framhöll Försvarsutskottet det ser med stor oro på funktionen Telekommunikationer alltjämt uppvisar avgörande brister i förmågan. Enligt Utskottet bör en funktionsutvärdering därför genomföras av funktionen (bet.1998/99:föu1). 2. Avgränsning och frågeställningar Funktionen Telekommunikationer omfar, enligt regeringens uppdrag, kommunikation av telemeddelanden, dvs. ljud, text, bild, data eller information i övrigt som förmedlas med hjälp av radio eller genom ljus eller elektromagnetiska svängningar som utnyttjar särskilt anordnad ledare. PTS är sektorsmyndighet för teleområdet och funktionsansvarig myndighet för funktionen telekommunikationer. PTS skall enligt sin instruktion -följa utvecklingen på radio-, tele- och dataområdena samt angränsande områden och av säkerheten vid elektronisk informationshantering inom dessa områden -tillgodose totalförsvarets behov av post- och teletjänster under höjd beredskap -stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar av telesystemet i fred. Det kan konstateras med den definition av funktionen som ovan redovisats omfar funktionens ansvarsområde inte bara telefoni (talkommunikation), teveöverföring, radio, datakommunikation utan även bl. a. så kallade dect-telefoner och bluetooth. Radio är dock uttryckligen undantaget från funktionens ansvarsområde i telelagen. FTN omfas inte heller av PTS ansvar. Regeringens uppdrag till ÖCB genomföra funktionsutvärderingen är relativt översiktligt hållet och tillhandahåller endast en allmän inriktning för arbetet. Bl. a. framhålles en utgångspunkt för uppdraget skall vara de överväganden som redovisas av regeringen i kontrollstationspropositionen (1998/99:74) samt de uttalanden som görs av Försvarsutskottet i betänkandet 1998/99:FöU1. Vidare anges ÖCB skall ta till vara de erfarenheter som vanns vid 1996 års genomgång av funktionen Telekommunikationer. Sedan den förra funktionsgenomgången har utomordentligt stora förändringar skett inom telekommunikationsområdet. Internet, som ifråga om transmissionen otvivelaktigt tillhör funktionen, har under dessa år närmast lavinartat vuxit i omfning och betydelse. Ett flertal nya nät och ett betydande antal nya operatörer har också tillkommit. ÖCB har i underhandskontakter med Regeringskansliet diskuterat den närmare avgränsningen av uppdraget. Dessa kontakter har visat det finns anledning koncentrera arbetet på frågor som sammanhänger med de nationella stomnäten inom telekommunikationsområdet och på de operatörer som har egen fysisk utrustning. Med

8 8 de nationella stomnäten avses i första hand Telias, Banverkets, Svenska kraftnäts, Utfors och Teracoms nät samt de tre mobiltelefonnäten. Dessa nät kan betraktas som grundvalen för det svenska tele- och datakommunikationssystemet. Funktionsutvärderingen avser den verksamhet som bedrivs vid höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt de förberedelser som vidtas för möta dessa situationer. PTS har gjort en egen avgränsning av funktionen Telekommunikationer. Den är betydligt snävare än vad som gällde då Televerket var funktionsansvarig myndighet. Den är också snävare än vad som framgår av regeringens uppdragsskrivelse till ÖCB. Enligt PTS uppfning innefar funktionen teleinfrastrukturen och de samhällsviktiga teleoperatörerna. Brukarens telelutrustning och hyrda anslutningar omfas enligt PTS inte av funktionen. Såväl ÖCB som andra avnämare har accepterat denna avgränsning som dock inte är dokumenterad. När Televerket var ett statligt affärsverk definierades funktionen Telekommunikationer m.m. som de gemensamma resurser som tillhandahölls av Televerket. Statsmakterna har inte gjort någon mer precis definition av funktionen efter omregleringen på telemarknaden (se vidare avsnitt 8.2). 3. Arbetets uppläggning Arbetet inleddes med en planeringsfas under årsskiftet 1999/2000 då en projektplan togs fram och fastställdes. En promemoria togs också fram med förslag till den närmare inriktningen av arbetet. Dessa dokument diskuterades med företrädare för Närings- och Försvarsdepartementen, Försvarsutskottet och PTS. Inga invändningar framkom mot uppläggningen av funktionsgenomgången. Ett trettiotal företrädare för myndigheter, företag och organisationer har inom ramen för funktionsgenomgången intervjuats. Eftersom detta ofta skett i form av gruppintervjuer har antalet intervjuade personer varit väsentligt större än antalet intervjutillfällen. Intervjuerna genomfördes under tiden mars till juni En förteckning över intervjuade redovisas i bilaga 1. Under arbetets gång har arbetsgruppen vid tre tillfällen avrapporterat arbetet till PTS som haft tillfälle lämna synpunkter. En delredovisning har lämnats till Näringsdepartementet. Det finns ett relativt omfande utrednings- och studiematerial rörande telekommunikationer och dessas sårbarhet, bl.a. den tidigare funktionsgenomgången. Detta material har genomgåtts och resultaten utnyttjats i tillämpliga delar. Den snabba utveckling som skett - och som nu sker - medför dock arbetet till stor del

9 9 koncentrerats på de beredskapsförberedelser som vidtagits och dessas relevans med hänsyn till den utveckling som sker. 4. Vissa begrepp Stomnät.(Stamnät) Rikstäckande nät som täcker hela landet eller stora delar av landet. Består av fiberoptiska kablar eller radiolänk. Aktörer är Telia, Banverket, Svenska Kraftnät, Teracom och Utfors. Stadsnät. Regionala eller lokala nät som kopplar upp ett område eller en region mot stomnäten. Stadsnäten består vanligen av fiberoptiska kablar. Se även Regionnät Regionnät. Se ovan. Accessnät. Nät som förbinder den enskilda kunden med stadsnätet. Består i dagsläget till stor del av kopparkabel men även koaxialkabel, radiolänk och fiberoptisk kabel förekommer. F.n. sker en snabb utbyggnad av fiberoptiska accessnät. Endast Telia har rikstäckande accessnät. Mobila nät. F.n. finns tre operatörer med mobila nät i drift, Telia, Tele2/Comviq och Europolitan. Fiberoptik. Digital överföring av ljuspulser via ledare av glas. Svartfiber. Fiberoptiska kablar utan ändutrustning. Bit. Förkortning av engelskans binary digit (binär siffra). Mbps. Megabits per sekund eller miljoner bits per sekund. Tbps. Terabits per sekund eller miljarder bits per sekund. Bredband. IT-infrastrukturutredningen definierade bredband som överföringskapacitet för tele- och datakommunikation om minst 2Mbit/s i riktning såväl till som från användaren. Bluetooth. Bluetooth är en standard som låter elektroniska apparater kommunicera med varandra per radio istället för via kablar. Frekvensbandet 2,4-2,5 GHz används. Signalen hoppar mellan 80 olika frekvenskanaler 1600 gånger per sekund. Överföringen sker med upp till 1 Mbit per sekund. Räckvidden är 10 meter. Dect-telefoner. Mobila telefoner som används inom ett begränsat område, maximalt något hundratal meter från en lokal basstation. FTN. Försvarets telenät.

10 10 IP. Internet Protocol. Det språk alla datorer på Internet talar. Protocol. Regler för hur datorer skall kommunicera med varandra. Information warfare. Informationskrigföring. AB Stokab Huvudägare är Stockholms kommun. Stokab har ett fiberoptiskt nät som når alla kommuner i Stockholms län omfande 2250 km kabel varav 500 km sjökabel. I Stockholms innerstad är nätet mycket finmaskigt. I princip hyr Stokab bara ut svartfiber. Konvergens. När informationen överförs i digital form blir det allt svårare hålla isär vad som är telefoni, datakommunikation, Internet, rundradio och TV. Olika ITinfrastrukturer som tidigare varit åtskilda kan integreras i gemensamma distributionssystem. Detta brukar beskrivas som det sker en konvergens mellan områdena. Paketförmedlad information. Paketförmedlad information är förbindelselös och kräver till skillnad från kretskopplad information ingen förbokad linje. Små paket av information skapas som består av två delar. Den ena delen innehåller själva informationen (ett antal nollor och ettor) den andra delen är ett huvud som innehåller avsändarens och mottagarens adresser och paketets ordningsnummer. Hos mottagaren sätts paketen ihop igen vid ankomsten. Routrar. Routrar är en sorts intelligenta postcentraler som beslutar om hur paketen (se ovan) skall skickas iväg genom näten. Routern sammanställer en vägvalstabell och läser av huvudet på det enskilda paketet. Sen skickas paketet till nästa router som upprepar proceduren tills paketet når mottagaren. Routrarna kommunicerar med varandra och väljer den för tillfället bästa vägen sända paketet. Om en väg är blockerad väljs en annan väg. Det gör routernäten mycket robusta. Red teams. Hacker teams anställda av operatören med syfte utsätta det egna systemet för acker för testa säkerheten. Server. En dator med ett stort minne som finns i ett nätverk och som kan lagra data som används av andra i nätverket. TETRA. (TransEuropean trunked radio) är ett ett digitalt mobilsystem som avses användas av samhällsviktiga verksamheter; polis, sjukvård, räddningstjänst m.fl. Tiger teams.telias benämning på Red teams. Se förklaring ovan. TTB. Totalförsvarets teleberedning.

11 11 5. Telebranschens utveckling Till följd av den allt snabbare tekniska utvecklingen och tillkomsten av nya tekniska lösningar är det utomordentligt svårt förutse vilka lösningar som kommer dominera i framtiden. Eftersom de beredskapsinvesteringar som görs förväntas ha en lång livslängd blir det viktigt investeringar inte sker i teknik som snabbt blir föråldrad. Den redovisning av branschens utveckling som nedan lämnas bygger helt på de uppgifter som framkommit vid intervjuerna med operatörerna. Branschen är under utomordentligt snabb utveckling. Det råder en hård konkurrens. Det har fått till följd företagen minimerar organisationerna. Samtidigt baseras verksamheterna i stor utsträckning på inhyrda resurser. Det medför i sin tur företagen i stor utsträckning saknar egna resurser för reparationer och dylikt. Bredbandsutbyggnaden pågår. Egentligen har denna utveckling pågått under en längre tid. Vad som nu sker är nya nät tillkommer samtidigt som kapaciteten i befintliga nät snabbt ökar. På riksnivå kommer det finnas minst fem nät (stomnät) som täcker hela landet eller stora delar av landet. Telia, Banverket, Svenska Kraftnät (Kraftkom), Teracom och Utfors äger, eller kommer äga nät, som täcker hela eller stora delar av landet. Stadsnät/regionnät finns - förutom Telias riksäckande regionnät - i drygt 170 kommuner (mars 2000) med minst 2,5 km fiberoptiska kablar. Oftast täcker dessa nät bara centralorten eller delar av denna. Stokab säljer svartfiber medan övriga i allmänhet bara erbjuder aktiva tjänster, vilket innebär det finns risk för konkurrens mellan nätägaren och kunder. Ägarstrukturen varierar men oftast är kommunerna intressenter i de nya näten. Telia har idag accessnät som når praktiskt taget alla hushåll i Sverige. Näten består av partvinnad kopparkabel som kan användas för såväl digital som analog överföring. När näten tillkom var de avsedda för analog kretskopplad överföring men kan idag användas också för paketförmedlad digital överföring. Upp till 8 Mbps kan överföras om avståndet till operatörens telestation inte är för långt, några kilometer. Kabel-TV når idag mer än 2,5 miljoner hushåll. Kabel-TV näten kan användas som accessnät. Även om de tillkom för transportera data i en riktning kan de genom ombyggnad nyttjas också för tvåvägskommunikation. Upp till 10 Mbps kan överföras nedåt och 2Mbps uppåt (till och från slutkunden). Det finns risker för utbyggnaden av de nya bredbandsaccessnäten skapar nya monopol liknande den situation som råder ifråga om kabel-tv. Det gäller i första hand boende i flerfamiljshus men samma utveckling kan befaras komma gälla alla slutkunder både ifråga om region- och accessnät. De nya nät för bredbandskommunikation som nu tillkommer villkoras oftast med en leverantör har ensamrätt till tjänsteleverans. Det kan också begränsa möjligheterna för samhällsviktiga verksamheter välja alternativa leverantörer.

12 12 Regeringen har uppmärksammat frågan och givit PTS i uppdrag utreda och ge förslag till åtgärder som förebygger risker för monopolisering i den snabba utvecklingen av fastighetsnät för bredbandskommunikation. PTS har i en rapport 1 lämnat förslag till ett antal åtgärder för minska riskerna för monopol. Jämfört med koppar har fiberoptiska kablar högre kapacitet, bättre prestanda och överlägsen tillförlitlighet. De har idag en överföringskapacitet på upp till en Tbps. Det är emellertid endast ett fåtal slutanvändare som i dagsläget har fiberoptisk anslutning. Särskilt för privatkunder förekommer det i liten omfning. Ett antal av de stora fastighetsbolagen är dock i färd med installera fiberoptiska kablar i sina fastigheter. Elnäten som når alla hushåll kan också användas som accessnät. Idag förekommer en försöksverksamhet men få inom telekombranschen tror elnäten kommer bli ett realistiskt alternativ till övriga accessnät Här kan dock finnas skäl beakta ett användande av elnäten som accessnät skulle innebära en ny konkurrent tillkom för telekombranschen. Trådlösa accessnät finns i flera olika varianter. Befintliga mobiltelefonsystem, satellitsystem och landbaserade mikrovågssystem har nämnts av dem som intervjuats som tänkbara framtida accessnät. Osäkerheten är stor inom branschen ifråga om utvecklingen av trådlösa accessnät men många tror fiberoptiska nät kommer dominera i tätorterna medan trådlösa nät kan bli ett realistiskt alternativ i glesbyggd. Det råder en närmast total enighet om all information i framtiden kommer vara paketförmedlad. Dagens kretskopplade telefoni kommer således ersättas av paketförmedlad. Särskilt i stomnäten kommer detta inom kort vara en realitet. Det råder också en bred enighet om all trafik kommer gå under IP eller efterföljare. Viss, särskilt viktig information, kommer dock kanske gå under särskilda protokoll eller via direktuppkopplade förbindelser enligt fleras bedömning. En konsekvens av detta är det blir angeläget skydda eller dubblera viss utrustning, särskilt routrar och servrar. Som ovan redovisats råder en total enighet om denna utveckling snart kommer vara en realitet. Däremot finns olika bedömningar om när detta kommer vara helt genomfört. Ingen tror dock denna tidpunkt ligger mer än tio år framåt i tiden. Många tror utvecklingen kommer gå betydligt snabbare. FTN omfas inte av funktionen telekommunikationer. Det används dock av ett betydande antal civila myndigheter som ett reservalternativ. Därför är i detta sammanhang FTN av intresse. Det råder en mycket stor tveksamhet till om FTN har någon framtid. Flertalet bedömare anser det av ekonomiska skäl inte är realistiskt räkna med FTN skall kunna bibehållas och utvecklas. 1 Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus.

13 13 6. Hot och gränssättande faktorer Under de senaste två decennierna har utvecklingen inom området telekommunikationer gått från analog överföring av tal till i ökad omfning överföringen sker i digital form av såväl tal som data, ljud och bild. Antalet tjänster som erbjuds av operatörerna har ökat och nätkapaciteten har byggts ut med nya optiska nät för höghastighetsöverföring av digital information. Sverige befinner sig nu på väg in i vad som kan beskrivas som ett nätverkssamhälle. Denna strukturförändring gör sig märkbar när det gäller såväl teknik och samhällsorganisation som kultur och värderingar. De digitala nätverken utgör den nya centrala infrastrukturen. Samtidigt som denna nya nätverksinfrastruktur ger oss ökade möjligheter kommunicera både nationellt och globalt så innebär utvecklingen också interaktionen mellan olika områden blir mer komplex och svårförutsägbar. Detta innebär framtida trender blir svåra förutspå vilket i sin tur leder till problem med urskilja vilka områden och tekniker som bör prioriteras ur beredskapssynpunkt. I stort sett alla samhällsfunktioner är idag beroende av telekommunikationer och elförsörjning för kunna bedriva sin verksamhet. Försörjningen med el och tele utgör således utan tvekan de två viktigaste gränssättande faktorerna för samhällets förmåga kunna klara en kris. Ett bortfall av dessa två funktioner innebär i stort sett alla övriga funktioner inom det civila försvaret får problem fullgöra sina uppgifter. Det allvarligaste hotet mot telekommunikationerna vid ett väpnat angrepp är enligt PTS sabotage mot fysisk teleinfrastruktur, logiska acker (hackeracker och intrång i system m.m.) samt anfall från luften med precisionsstyrda robotar och bomber mot stora telefastigheter med många viktiga funktioner. I fredstid är hoten och angriparna mer diffusa. Sabotage mot infrastruktur förekommer i mycket begränsad omfning. Istället är det de logiska ackerna som är det stora problemet. Angriparna kan i detta fall bestå av såväl enstaka hackers, som grupper och nationer. Deras drivkraft kan vara eget vinstintresse, ideologi, religion eller maktpolitiska skäl. Det är också ofta mycket svårt urskilja vilken typ av angripare och angrepp som det rör sig om. Dagligen utsätts operatörerna för hundratals angrepp. Det rör sig om allt från oskyldiga pojkstreck till mer avancerade acker med syfte nå styrsystem eller samhällsviktig information. Det kan vara svårt för den enskilde operatören se de större sambanden i dessa acker. För närvarande utreds därför möjligheten skapa en central funktion dit operatörerna kan rapportera ackerna och där dessa acker kan utvärderas ur nationell säkerhetssynpunkt. Man kan urskilja några faktorer som är gränssättande för Telefunktionens förmåga både i fred och vid höjd beredskap. De viktigaste är elförsörjning, skydd för vital driftledning och teleutrustning samt förmåga skydda sig mot kvalificerade IT-angrepp.

14 14 Telefunktionens förmåga påverkas också i hög grad av den snabba teknikutvecklingen och av vissa omvärldsfaktorer. PTS anser bl.a. den snabba utvecklingen av Internet medför en ökad risk för obehöriga kan ta sig in i datasystem eftersom skyddet mot kvalificerade hackeracker ännu i många fall är bristfälligt samtidigt som bredbandsutbyggnaden medför många fler kommer vara kontinuerligt uppkopplade mot Internet. PTS påpekar också telekommunikationerna är sårbara vid angrepp mot elförsörjningen eller vid driftstörningar till följd av snöoväder och översvämningar med längre elavbrott som följd. Större teleanläggningar har egen stationär reservkraft men mindre stationer och mobila basstationer har endast berireserv för klara några timmars elavbrott. Ett längre avbrott i elförsörjningen innebär därför stora problem för telekommunikationerna. Viktigt är notera de ömsesidiga beroenden som utvecklats mellan nätverken. ÖCB har bland annat i Infrastrukturuppdraget, dragit slutsatsen konvergensen inom den tekniska infrastrukturen visar man inte längre kan betrakta olika infrastrukturella system som separata enheter. Det är nödvändigt ta ett helhetsgrepp på den tekniska infrastrukturen och de beredskapsåtgärder som bör vidtas för minska sårbarheten i olika infrastrukturella system. 2 På grund av dessa beroenden kommer t.ex. ett bortfall i elförsörjningen innebära problem med säkra försörjningen med telekommunikationer och vice versa. För starta elnätet efter ett avbrott behövs fungerande telekommunikationer och utan elförsörjning går det inte hålla igång digitala telekommunikationer. Ett bortfall i ett eller båda av dessa nät innebär således risk för en moment 22 situation. Det är troligt infrastrukturen för elförsörjning, telekommunikationer och IT-system, kan komma utsättas för en likartad bekämpning i samband med krigshandlingar. Planeringen inom dessa områden bör därför i huvudsak inriktas på en kombination av flera olika beredskapsåtgärder som kompletterar varandra. Genom väga ihop åtgärder inom flera funktioner och verksamheter kan hela systemet uppnå robusthet och flexibilitet. Det kan konstateras den nya nätverksinfrastrukturen innebär fördelar såväl som nackdelar ur säkerhetssynpunkt. Näten är i sig förhållandevis lätta ackera och även en angripare med begränsade medel kan klara slå ut delar av dem. Men om de nya digitala näten byggs på ett välplanerat sätt kan de ge en ökad redundans och följaktligen bli mindre sårbara för sabotage och skadegörelse. Detta förutsätter dock man finner lösningar för omkoppling i näten och för dubblering av information på olika servers samt skydd av vissa vitala noder. Försvarsåtgärderna bör inte endast utgöras av passiva skyddsåtgärder utan måste ske i en dynamisk process där det främst gäller skapa förutsättningar för upptäcka angrepp och vidta åtgärder. För göra detta möjligt krävs såväl kvalificerad kompetens som samarbete både nationellt och internationellt samt mellan offentlig och privat sektor. 2 Infrastrukturuppdraget, sid. 4. ÖCB dnr 5-183/99

15 15 7. Funktionens arbete 7.1 Funktionens ansvarsområde Funktionen Telekommunikationer m.m. är en av det civila förvarets 18 funktioner, där olika myndigheter har ansvar för en eller flera funktioner. Funktionsmål enligt totalförsvarsbeslut år 1996 är följande: Verksamheten inom funktionen Telekommunikationer m.m. skall bedrivas så totalförsvarets behov av teletjänster under höjd beredskap tillgodoses. Verksamheten skall även bedrivas så de resurser och den beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Verksamhetsmål enligt regleringsbrev år 1999: Målet är sårbarheten inom funktionen Telekommunikationer m.m. avseende allvarliga hot i krigstid samt allvarliga hot och påfrestningar i fredstid minskas under verksamhetsåret genom planerade åtgärder vidtas. Från och med den 1 juli 1993 fick PTS i uppgift övervaka efterlevnaden av den då nya lagstiftningen inom teleområdet, utfärda teletillstånd med villkor, upphandla beredskaps- och handikapptjänster samt utöva löpande tillsyn på teleområdet. Myndigheten blev samtidigt funktionsansvarig myndighet för funktionen Telekommunikationer m.m. I Telelagen (1993:597) eftersträvas minsta möjliga reglering. Grundprincipen är alla som begär det skall få operatörstillstånd. Anmälningsplikt enligt 5 Telelagen gäller för tillhandahållande av telefonitjänst, dvs. taltelefoni, fax samt datakommunikation via låghastighetsmodem, till fast nätanslutningspunkt, mobil teletjänst, annan teletjänst som kräver tilldelning av kapacitet ur nummerplan för telefoni eller nätkapacitet inom ett allmänt tillgängligt telenät Enligt prop. 1992/93:200 om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. anses ett telenät allmänt tillgängligt om det står öppet för en vid krets av användare ansluta sig till nätet. Att en operatör värvar kunder på marknaden och därvid erbjuder anslutning på bestämda villkor bör leda till det nät som härvid skapas blir anse som allmänt tillgängligt. Övriga exempel på allmänt tillgängliga telenät är, enligt propositionen, alla inom ett visst geografiskt område eller verksamheter med funktionell gemenskap, t.ex. företag i en viss bransch, kan ansluta sig till nätet. Televerksamhet som har en omfning som med avseende på utbredningsområde, antalet användare eller annat jämförbart förhållande är betydande är dessutom tillståndspliktig (7 telelagen). Enligt prop. 1992/93:200. innebär betydande omfning

16 16 marknadsandelar omkring 10-15%. Om marknadsandelen understiger 5% är det enligt propositionen tveksamt om tillståndsplikt blir aktuell. För alla som bedriver tillståndspliktig eller enbart anmälningspliktig verksamhet gäller de skall beakta totalförsvarets behov av telekommunikationer under höjd beredskap (23 ). Dessa företag omfas även av PTS föreskrifter om fredstida planering för totalförsvarets behov av telekommunikationer m.m. I dessa föreskrifter ställs vissa krav på fredstida planering och organisering för tillgodose totalförsvarets behov av telekommunikationer vid höjd beredskap och i krig. För närvarande (maj 2000) har 181 företag (exklusive dotterbolag) registrerade anmälningar. 18 företag (exklusive dotterbolag) har tillstånd. Följande åtta företag har tillstånd för fasta förbindelser: Telia AB, Tele2 AB, Telenordia AB, Sonera Sverige AB, MCI WorldCom AB, Global One Services AB, Banverket och AB STOKAB. Alla dessa utom Banverket och AB STOKAB har även tillstånd för telefonitjänst. Ytterligare sju andra företag har tillstånd för telefonitjänst, vilket innebär sammanlagt 13 företag har tillstånd för telefonitjänst. Telia AB och Tele2 AB har dessutom även tillstånd för mobila teletjänster, tillsammans med tre andra företag bl.a. Europolitan PCN AB. Beredskapsåtgärderna inom funktionen sker inom samhällsviktiga företags verksamhet. De samhällsviktiga företagen finns bland de tillståndspliktiga företagen. 7.2 Aktörer och intressenter Post- och telestyrelsen PTS, som funktionsansvarig myndighet, inriktar beredskapsförberedelserna inom funktionen och upphandlar beredskapstjänster av operatörerna. En funktionsansvarig myndighet har ansvaret för samordning m.m. av beredskapsplanering inom en funktion enligt Beredskapsförordningen (1993:242). Enligt samma förordning är den funktionsansvariga myndighetens uppgift vid högsta beredskap hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och förväntad utveckling samt om vidtagna och planerade åtgärder inom ansvarsområdet. Cirka 5 årsarbetskrafter arbetar med teleberedskap på PTS. Avnämare Avnämarna till PTS kan definieras som det civila försvaret genom ÖCB och civilbefälhavarna (CB) samt Försvarsmakten genom Högkvarteret och militärbefälhavarna (MB). MB representerar i kontakterna med PTS även försvarsområdena och CB även länsstyrelserna. Högkvarteret och MB representerar Försvarsmakten på central och regional nivå. ÖCB är funktionsansvarig myndighet för civil ledning och samordning, dvs. den så kallade

17 17 ledningskedjan som består av ÖCB, CB, länsstyrelser och kommuner. PTS ser CB som företrädare för hela det civila försvaret på högre regional nivå. ÖCB ses dock inte som företrädare för hela det civila försvaret på den centrala nivån. Regeringen har under år 1999 (prop.1999/2000:30) föreslagit avveckling av CB. Riksdagen fade den 30 mars 2000, beslut om Civilbefälhavaren i Södra civilområdet, Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet och Civilbefälhavaren i Norra civilområdet, skall läggas ned den 31 december år Regeringen har låtit utreda bl.a. hur vissa uppgifter som måste lösas även framöver skall hanteras och vilka kostnader m.m. som uppstår i detta sammanhang. Ett beslut väntas under år Även MB skall, enligt beslut inom Försvarsmakten, läggas ned. Nedläggningen av CB och MB kommer innebära PTS kommer behöva fånga upp avnämarnas behov och krav på regional nivå på något nytt sätt. Funktionerna finns till för verksamhet vid höjd beredskap. Ovan angivna myndigheter är avnämare när det gäller höjd beredskap inom funktionen Telekommunikationer m.m. Verksamheten inom funktionerna skall dock enligt totalförsvarsbeslutet år 1996 bedrivas så de resurser och den beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. När det gäller svåra påfrestningar på samhället i fred är avnämarna fler än de ovan angivna. Alla samhällsviktiga verksamheter kan ses som avnämare i detta sammanhang. Aktörer Den dominerande teleoperatören är Teliakoncernen. PTS upphandlar de allra flesta beredskapsåtgärder av Teliakoncernen. Övriga aktörer har fortfarande relativt små marknadsandelar, men verksamheten expanderar dock snabbt. Som tidigare sagts koncentrar vi oss i denna funktionsgenomgång på frågor som sammanhänger med de nationella stomnäten inom telekommunikationsområdet och på de operatörer som har egen fysisk utrustning. Med de nationella stomnäten avses i första hand Telias, Banverkets, Svenska kraftnäts, Utfors och Teracoms nät samt Telias, Tele2/Comviqs och Europolitans mobiltelefonnät. Dessa nät kan betraktas som grundvalen för det svenska tele- och datakommunikationssystemet. Antalet fasta anslutningar i Sverige är cirka 6 miljoner. Telia är dominerande accessnätoperatör med 98% av abonnemangen. År 1998 hade Telia 93% av marknaden för nationella samtal och 63% av marknaden för internationella samtal. Tele2 hade samtidigt 3% av marknaden för nationella samtal och 15% av marknaden för de internationella samtalen. Vid årsskiftet 1999/00 fanns det 5 miljoner abonnemang för mobila teletjänster, varav cirka 90% GSM-abonnemang. 56% av Sveriges befolkning hade då mobilabonnemang. De tre mobiloperatörernas andel av GSM-abonnemangen var: Telia Mobile 48%, Tele2/Comviq 35% och Europolitan 17%.

18 18 Abonnenttillväxten för Internet har under de senaste åren varit kraftig. Antalet användare med uppringd access har ökat från abonnenter år 1995 till 1,4 miljoner år Telia hade då 32% av abonnenterna, Tele2 30 % och Telenordia 17%. Försvarsmakten har ett eget telekommunikationsnät som kompletterar det allmänna telenätet. FTN utnyttjas i viss utsträckning av civila myndigheter. FTN använder i viss mån förbindelser i publika nät, bl.a. Telias.nät. 7.3 Planeringsinriktning och förmåga PTS avrapporterade ett regeringsuppdrag rörande sårbarheten i den civila infrastrukturen i rapporten Telekommunikationernas sårbarhet I denna rapport redogör myndigheten för sårbarheten i dag och vilka åtgärder man anser behövs för minska sårbarheten. PTS konstaterar hotet mot telekommunikationerna precisionsstyrda vapen, intrång i teleoperatörernas nät för sätta dem ur funktion, långvariga elavbrott och sabotage kan riktas mot många teleoperatörers nät var som helst i landet där en angripare bedömer sårbarheter finns. PTS avser slutföra nuvarande satsning på fullträffsskyddade teleanläggningar under nuvarande totalförsvarsbeslutsperiod. Centraliseringen av nätfunktioner, tjänster och övervakning samt fjärrstyrning av näten medför delar av landet, främst Norrland och Gotland, riskerar få avbrott i teletrafiken vid svåra skador i näten. Därför anser PTS en forts satsning måste ske på öka mångfald och skydd i transmissionsnät, eftersom detta är en långsiktig förutsättning för säkerhet åt alla slag av telekommunikationer. PTS menar också det är nödvändigt skydda telekommunikationerna mot ett växande IT-relaterat hot och följa upp hur hotet utvecklas. Ett prioriteringssystem är viktigt för samhällsviktiga grupper och funktioner vid svåra störningar i telefonin, menar PTS vidare. Funktionsövningar avser genomföras för PTS och teleoperatörerna skall tränas i hantera svåra skador på telenät som kan leda till svåra påfrestningar på samhället. PTS bedömer funktionen Telekommunikationer m.m. har en icke godtagbar förmåga vid väpnat angrepp. Förmågan mostå svåra påfrestningar på samhället i fred bedöms vara delvis godtagbar. Myndigheten anser vidare med den planering som man har för funktionen de närmaste två åren kommer funktionens sårbarhet och beredskap vara godtagbar vid försvarsbeslutsperiodens slut. PTS anser då bör totalförsvaret i ökad omfning kunna använda publika nät i stället för skaffa egna sambandssystem.

19 19 PTS räknar också med kapaciteten i GSM-näten ökar så de blir fullvärdiga accessnät. Utöver Telias nät finns då möjligheter ansluta samhällsviktiga enheter till andra operatörers nät, som i ökad utsträckning använder annan transmission än Telias. Vi anser dock det bör tilläggas GSM-näten inte är oberoende av det fasta näten. PTS anser vidare när ett prioritetssystem införts kommer samhällsviktiga grupper kunna ha prioritet i både fasta och mobila telefonnät. Telefunktionen vidtar beredskapsåtgärder för påfrestningar i nuvarande omvärldsläge. Åtgärder som skall påverka förmågan i ett förändrat omvärldsläge med iståndsa styrkor görs inte. Funktionen räknar med funktionens förmåga under 12 månaders anpassningsperiod kan höjas genom : driftledningar som har förberedda skyddade krigsgrupperingsplatser kan inta skyddad gruppering, reservkomponenter inköps, personal som slutat under de under senaste två åren återanställs, kapacitet i viktiga transmissionsanläggningar uppgraderas och begränsad kabelutbyggnad genomförs. 7.4 Styrning och uppföljning av funktionen i fred Statsmakterna styr funktionen genom övergripande mål, medelstilldelning och bestämmelser, som uttrycks i statsmaktsdokument. PTS konkretiserar styrningen och samordnar med hjälp av bestämmelser i teletillstånden, en föreskrift och framför allt genom upphandling. I teletillstånden finns grundläggande villkor. Där anges också operatörerna skall genomföra beredskapsåtgärder, som PTS upphandlar och PTS ersätter merkostnaderna som operatörerna har på grund av beredskapsåtgärderna. PTS har anslagsmedel som får användas för upphandling av tjänster, utrustning och anläggningar för tillgodose totalförsvarets behov av telekommunikation. Många avnämare och aktörer inom funktionen är i stort sett positiva till PTS planeringsinriktning och prioriteringar. PTS arbetsmodell för säkra telekommunikationerna bygger enligt regeringens uppdrag på upphandling. En allmän bedömning av alla involverade är detta är en kostnadseffektiv metod för åstadkomma reslutat i en kommersiell omvärld med hög förändringstakt. Upphandlingsmodellen anses vara föredra jämfört med lagreglering eftersom den möjliggör styrning utan detaljerad reglering. Upphandlingsmodellen innebär den funktionsansvariga myndigheten på olika sätt kan upphandla beredskapsåtgärder av teleföretagen. Vilka beredskapsåtgärder som skall upphandlas bestäms av den funktionsansvariga myndigheten efter dialoger med avnämare och operatörer. Upphandlingen kan ske genom företagen åtar sig uppfylla vissa krav och PTS betalar för detta. Upphandling kan också ske av specificerade beredskapsåtgärder i form av t.ex. investeringar i bergrum eller viss kapacitet i fråga om t.ex. drift av reservkraftverk. Hittills har PTS främst upphandlat investeringar.

20 20 Samtidigt som upphandlingsmodellen bedöms vara en i huvudsak bra metod för styrning av beredskapsåtgärder inom funktionen kan den utvecklas, se avsnitten 8.7 och De beredskapsåtgärder som PTS upphandlat av teleföretagen följs upp på olika sätt. Med hjälp av revisor kostnadsgranskas åtgärderna. Funktionsövningar kan fungera som leveranskontroller avseende t.ex. mobila basstationer och reservkraftverk. Studiebesöksbetonade genomgångar görs också. Behovsinventeringen inför den årliga upphandlingen inom funktionen Telekommunikationer m.m. går till på följande sätt: PTS inbjuder avnämarna Högkvarteret, ÖCB, MB och CB till ett inledande möte. MB ger anvisningar till försvarsområdena och CB till länsstyrelserna. Försvarsområdena och länsstyrelserna definierar sina behov efter kontakter med förband och kommuner. Försvarsområdet och motsvarande länsstyrelse har kontakt med varandra och vid behov med operatörer. Försvarsområdena och länsstyrelserna presenterar den lägre regionala nivåns behov för MB och CB. MB och CB granskar behoven och har ett gemensamt möte där de prioriterar. Vid behov tas kontakt med operatörer. Avnämarna redovisar behov av och önskemål om beredskapsåtgärder inom funktionen för PTS. PTS har dialog på central och regional nivå med samhällsviktiga operatörer. MB, CB och PTS diskuterar prioritering av beredskapsåtgärderna. PTS gör en slutlig prioritering som Högkvarteret och ÖCB lämnar samråd på. I den förra funktionsgenomgången påpekades avnämarnas behov av återkoppling efter upphandlingsprocessen. Avnämarna ville ha en samlad bild av läget, de ville veta vilka åtgärder som slutligen prioriterades, på vilka grunder, vilka åtgärder som vidtagits, effekter av dem osv. PTS utkommer sedan 1997 årligen med en sådan information. 7.5 Finansiering Det anslag till teleberedskap, som PTS disponerar, är under innevarande budgetår 195 miljoner kr och det var under förra budgetåret 197,6 miljoner kr. Från och med år 1997 finansierar funktionen Telekommunikationer m.m. delvis sina beredskapsåtgärder med avgifter. I Lag om ändring i Telelagen (1993:597) sägs teleoperatörerna, utöver tidigare egna insatser, skall bidra till finansieringen av åtgärder för skydda telekommunikationerna mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar. Avgifterna går in i statskassan och PTS får en summa motsvarande avgiftsuttaget i form av anslag. Avgifterna motsvarar ungefär halva anslaget till funktionen.

21 Beredskapsåtgärder och kostnadsutfall Under år 1999 har funktionen Telekommunikationer m.m. genomfört övningar, bl.a. avseende förmågan snabbt kunna göra hopkopplingar mellan Telias och Banverkets nät samt mellan Telia och Försvarsmaktens fasta nät. Genom dessa övningar har man verifierat förmågan kunna genomföra hopkopplingar mellan operatörer. Åtgärden har effekt även i fredstid. Drygt 90% av kostnaderna för beredskapsåtgärder avser investeringskostnader. Viktiga investeringar under 1999 har varit färdigställande av en ny berganläggning. Det under 1998 påbörjade arbetet med etablering av operatörer i färdigställda berganläggningar fortsätter och beräknas pågå ytterligare två år. PTS bedömer sårbarheten i storstädernas transmissionsnät blir godtagbar när etableringen är färdig. Åtgärden har effekt även i fredstid. Svenska Kraftnät har påbörjat förläggning av optofiberkabel till vissa orter i Norrland. Arbetet kommer slutföras under år När förläggningen är klar kommer en alternativ transmissionsväg finnas till mellersta Norrland. Slutleverans har skett av drygt 1600 mobila reservkraftverk till Europolitan, NetCom, Telia och Telenordia. 708 av dessa har levererats under Detta har minskat sårbarheten vid långa elavbrott vid t.ex. sabotage mot elförsörjningen. Åtgärden har effekt även i fredstid. Sårbarheten i krig är dock fortfarande stor. Berörda teleoperatörer (4 st.) har utrett konsekvenserna av och kostnaderna för ett införande av prioritet i deras nät. Till grund för utredningen ligger den utredning som Ericsson Telecom AB genomförde under år Analyser av möjligheterna till intrång i teleoperatörernas styr- och övervakningsnät har genomförts hos teleföretag. De genomförda analyserna har givit underlag för berörda teleoperatörer vidta åtgärder för minska sårbarheten. Åtgärden har effekt även i fredstid. PTS har också deltagit i internationella möten med NATO:s planeringsgrupp för civila post- och telekommunikationer. Som tidigare sagts tog PTS tog över funktionsansvaret för Telekommunikationer m.m. den 1 juli Såväl under Televerkets sista år som funktionsansvarig myndighet som under PTS tid som funktionsansvarig har investeringarna svarat för större delen av kostnaderna för beredskapsåtgärder. Av investeringarna var berganläggningar den största kostnadsposten och åtgärder i näten den näst största posten under Televerkets sista år som funktionsansvarig myndighet och fram till och med år När PTS tog över funktionsansvaret skedde en neddragning av driftskostnaderna. Denna förändring har sedan blivit allt mer markant. Neddragningen av driftskostnader beror främst på nedläggning av driftvärnet och nedläggningen av vapenfriutbildningen.

22 22 Nedläggningen av driftvärnet motiverades bl.a. av personalen behövdes till sina ordinarie arbetsuppgifter under kris och i krig, inte till bevakning. Under den senaste fyraårsperioden har kostnadsutfallet för beredskapsåtgärderna inom Telefunktionen varit följande. Tabell 1. Kostnadsutfall av beredskapsåtgärder, miljoner kr Åtgärd 1995/ Åtgärder i transmissionsnätet 31,7 42,9 16,4 31,2 Förstärkning av nät kring 73,6 102 storstäder Hopkopplingspunkter 11,4 Bergsanläggningar 114, ,2 86,8 Informationssäkerhet, 7,8 0.9 intrångsanalys Skydd för Internet, IP Prioritetssystem 2,1 1,5 Mobila basstationer 8,4 27,2 Reservkraft 0,7 1,8 16,4 25,1 Funktionsövningar, samverkan 5,7 6,3 4,4 0,6 Summa 161,3 286,2 222,3 248,1 Under det senaste året har nätåtgärder i form av åtgärder i transmissionsnätet och förstärkning av nät kring storstäder svarat för den största kostnaden. Under år 1998 svarade nätåtgärder för lika stor andel som kostnaden för berganläggningar, som under de två senaste åren svarat för ungefär 40% av de totala kostnaderna för beredskapsåtgärder. Under de två senaste åren har också reservkraft svarat för en väsentlig kostadsandel, cirka 10% av de totala kostnaderna. 8. Utredningens överväganden och förslag 8.1 Inledning Funktionsgenomgången har omfat funktionen Telekommunikationer enligt PTS avgränsning av funktionen, frågor om samspelet mellan funktionen och samhällsviktiga användare av telekommunikationstjänster samt vissa frågor om totalförsvarsviktiga, icke-publika telesystem. I det följande redovisas utredningens överväganden och förslag inom dessa områden. Mot bakgrund av den oklarhet som råder vad gäller funktionens 3 Budgetåret avsåg 18 månader, men kostnaderna är omräknade till 12 månader.