Mötesanteckning 11 april 2019

Transkript

1 MÖTEN 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ Handläggare, titel, telefon Emma Johansson, sakkunnig Mötesanteckning 11 april 2019 Närvarande 3 representanter FUB 2 representanter Autism- och aspergerförening Områdeschef VPF Vård- och omsorgskontoret Verksamhetschef beredning/utredning Vård- och omsorgskontoret 2 sakkunniga Vård- och omsorgskontoret Enhetschef myndighetsutövning Vård- och omsorgskontoret 1 politiker VON Vård- och omsorgskontoret 1. Samtal med vård- och omsorgsnämndens presidium Frågan finns med i årsplaneringen för LSS-samverkan. En representant från vård- och omsorgsnämndens presidium deltar för att samtala med organisationerna om behov de målgrupper föreningarna företräder har utifrån ett LSS-perspektiv. Utifrån att få politiker deltar vid mötet kommer presidiet även delta på LSS-samverkan i september. Närvarande politiker erbjuder sig också att komma ut till respektive förening för ytterligare samtal. Utredning hyror i bostad med särskild service Föreningarnas synpunkter och frågor återfinns i bilagorna. En fråga som Autism- och aspergerföreningen inkommit med handlar om den pågående utredningen om hyror inom LSS. En fråga som även togs upp på föregående samverkansmöte. Verksamhetschef informerar om hur långt utredningen kommit, se bilaga för mer information. Föreningarna uttrycker sin oro över vad utredningen kan komma att föreslå. Det utifrån att de allra flesta som har insatsen bostad med särskild service lever i ensamhushåll och har en ansträngd ekonomisk situation, då man är hänvisad till aktivitets- och eller sjukersättning samt bostadstillägg. Föreningarna hänvisar till skriften Fångad i fattigdom som FUB tagit fram: _rapport.pdf Vidare framför föreningarna att de inte anser att ett kommunalt bostadstillägg är en bra lösning, då det gör att människor blir beroende av Postadress Besöksadress Telefon E-post Norrköpings kommun Lindövägen 5 A vardochomsorgskontoret@norrkoping.se Vård- och omsorgskontoret Telefax Internet Norrköping

2 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 2(6) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer bidrag. Så som det fungerar i Norrköpings kommun i dag när det gäller hyror för lägenheter inom bostad med särskild service är bra, framför föreningarna. Syftet med utredningen uppfattar föreningarna avser att alla med insatser inom LSS ska ha samma ekonomi, det vill säga alla ska ha det lika dåligt. I övrigt efterfrågar föreningarna att en konsekvensbeskrivning görs av eventuella förslag. De vill även träffa kommunjuristen för att få diskutera varför nuvarande hantering av hyrorna inom bostad med särskild service inte anses vara förenligt med kommunallagens bestämmelser. Verksamhetschefen anger att utredningen ska vara klar till vård- och omsorgsnämndens sammanträde i juni. Närvarande politiker ställer frågan om utredningen måste forcera processen, detta för att föreningarna ska vara delaktiga. Föreningarna ska inkomma med namn till sekreterare i samverkan som förmedlar kontakt uppgifter till ansvarig utredare. Kontaktperson Föreningarna framför att flera personer förlorat insatsen kontaktperson med hänvisning till att behovet tillgodoses via insatsens bostad med särskild med särskild service. Detta uppfattar föreningarna beror på att det vård- och omsorgskontoret ändrat sina riktlinjer gällande vilka som kan beviljas insatsen. Enhetschef för myndighetsutövning berättar att inga förändringar av riktlinjer om insatsen skett. Däremot har myndighetsutövningen gjort fler uppföljningar av personer som har insatser enligt LSS och därför kan vissa som tidigare beviljats insatsen kontaktperson fått insatsen indragen då deras levnadsförhållanden förändrats. Det finns ingen generell riktlinje som anger att kontaktperson inte kan beviljas om den enskilde bor i bostad med särskild service. Detta då insatserna bedöms utifrån individens behov. Det enskilda kan göra är att överklaga kommunens beslut för att på så sätt klargöra var rättspraxis ligger. Övrigt Närvarade politiker frågar föreningarna om hur Norrköpings kommun står sig vid en nationell jämförelse när det gäller stödet till människor med funktionsnedsättning. Föreningarna framför att det skett en försämring de senaste 10 åren gällande LSS-insatser i Norrköpings kommun. Exempelvis har inte daglig verksamhet utvecklats och personal kan inte stödja de enskilda så att de får ett liv med goda levnadsvillkor. Exempelvis är det svårt för de personer som inte klarar av gruppverksamhet att få stöd och service i samband med fritidsaktiviteter. Verksamheten på korttidsboende har försämrats både gällande både aktiviteter och när barnen och ungdomarna kan vara på korttids. I den brukarundersökning som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning uppgav 72% att de fick den hjälp de ville ha, det tycker föreningarna inte är ett bra resultat.

3 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 3(6) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer Samtidigt anger föreningarna att det är svårt att sätta det i relation till andra kommuner då det är i Norrköping som personerna de företräder bor. Det finns även bostäder med särskild service där verksamheten fungerar bra för de enskilda. Autism- och aspergerföreningen anger att de fortfarande får till sig att boende på en servicebostad där det funnits många klagomål inte känner sig trygga. Områdeschefen informerar om att det finns en åtgärdsplan och att åtgärder genomförs. Närvarande politiker informerar om vård- och omsorgsnämndens yttrande till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO), se länkar för mer information. &fileverid= &filename= _2_1.pdf &fileverid= &filename= _1_1.pdf 2. Extern genomlysning av vård- och omsorgsverksamheter Verksamhetschef beredning- och utredningsenheten informerar om den externa genomlysning av vård- och omsorgsverksamheter som genomförts, se bilaga för ytterligare information. Av utredningen framgår inga allvarliga missförhållanden eller risker för allvarliga missförhållanden i de granskade verksamheterna. Men det finns också förbättringsområden, till exempel mer närvarande chefer, kompetensutveckling och att hålla ihop det systematiska kvalitetsarbetet. För detta finns det framtaget en åtgärdsplan framtagen. Föreningarna framför att på samtliga enheter så intervjuades inte anhöriga och att genomlysningen därför inte ger en korrekt bild av rådande förhållanden på enheterna som ingick i utredningen. Verksamhetschefen ska kolla upp vilka enheter där anhöriga intervjuades. 3. Pågående utredningar a. Planer daglig verksamhet och bostad med särskild service Verksamhetschef informerar om att det finns lokalplaner framtagna för daglig verksamhet och bostad med särskild service. Dessa skulle samverkan kunna få information om vid en kommande LSS-samverkansträff. b. Habiliteringsersättning Verksamhetschefen informerar att det pågår utredning om vård- och omsorgsnämnden ska rekvirera stimulansersättningen gällande habiliteringsersättningen för daglig verksamhet enligt LSS. När förslaget är klart kommer det att lämnas ut till LSS-samverkansgruppen. c. Korttidstillsyn, gemensam utredning med utbildningskontoret

4 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 4(6) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer Verksamhetschefen informerar om att en utredning kommer att genomföras om vilken nämnd som framöver ska ansvara för korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. Utredningen ska genomföras tillsammans med utbildningskontoret. Närvarande sakkunniga är representanter från vård- och omsorgskontoret. Föreningarna får frågan om hur de vill samverka. De ska inkomma till LSSsamverkansgruppens sekreterare med förslag på hur man önskar vara delaktig. 4. Utvärdering av LSS-samverkan Förslag på datum och tid för utvärdering av LSS-samverkan där föreningarna deltar är den 7 maj. Föreningarna önskar att det blir kl De tjänstemän som ansvarar för utvärderingen kommer att kontakta föreningarnas representanter om tid och plats för mötet. 5. Information om nästkommande möte 19 september kl , Vård- och omsorgskontoret, Lindövägen 5a, lokal: Mullvaden. Tema är daglig verksamhet.

5 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 5(6) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer Frågor/synpunkter inkomna via e-post 22 mars LSS-byggande - vad görs för att minska kön? Vilka boenden är planerade? 2. Kost och träning. Enligt Socialstyrelsens skrift "Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS", s 48, bör personer över 18 år vara aktiva minst 150 min i veckan. Verksamheten på särskilda boende bör stimulera till fysisk aktivitet. Detta vill vi koppla till självbestämmande kontra motiverande samtal. Enligt LSS s 37: "Stöd till den som har svårt att se konsekvenser. En person som har bedömts ha behov av insatsen bostad med särskild service kan ofta ha svårt att överblicka konsekvenser och förstå sambanden mellan orsak och verkan. Det är en balansgång att ge stöd utifrån funktionsnedsättningen och samtidigt respektera den enskildes självbestämmande." Hur utbildas personal för att motivera till en hållbar livsstil? -Vilja att äta rätt. -Vilja att följa med på aktiviteter. 3. Särskilt boende a. Konsekvenser av personalneddragningar på särskilda boenden? b. Hur fungerar det med att personal ska jobba på flera boenden? c. Semestervikarier - hur kommer det att bli? d. På vissa boenden har det tidvis bara funnits personal utan kunskap om de boende - vilket har lett till stor oro. Hur undviks det? e. Fritidsaktiviteter - kan enskild boende åka på aktivitet med personal? "Personalen har som en viktig uppgift att ge den enskilde stöd att utveckla sina egna fritidsintressen. Det kan handla om att stödja den enskildes förmåga och intresse att utveckla något personen tycker om men det kan också innebära att visa på aktiviteter som den enskilde tidigare inte haft möjlighet att pröva." s 47 Socialstyrelsen "Bostad för...lss" f. Wifi i särskild bostad - Hur går det? 4. Östgötatrafiken tänker införa flexibla hållplatser kopplade till digitala hjälpmedel.det kommer att innebära stora svårigheter att åka kollektivt. Fungerar ej för vår målgrupp. 5. Sommaraktiviteter - vad är på gång, dagsutflykter? Möjlighet att hitta fritidsaktiviteter på kommunens hemsida? 6. Bostadssubventionerna - hur går det? 7. Kommer Norrköpings kommun att söka medel till habiliteringsersättning?

6 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 6(6) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer 8. Genomlysning av verksamheter i kvalitetshöjande syfte. Om personal i en verksamhet intervjuas, men inte de boende eller anhörig/god man - vad säger det om resultatet? 9. Kontaktperson - tänker kommunen ta bort dessa från våra ungdomar och vuxna? Enligt Socialstyrelsen Bostad med särskild service... s 50 Ibland kan den enskilde ha individuella önskemål som kan vara svåra att tillgodose av den ordinarie personalen. Då kan kontaktperson vara ett komplement. Det kan vara ett sätt för den enskilde att träffa andra personer än omsorgspersonal och andra i boendet. Frågor från FUB, bordlagda från 22 november 1. Utbildning av personal. T ex teckenkommunikation, tecken som stöd, motiverande samtal, vikten av motion och rätt kost. Vad görs? Vad är planerat? 3. Uppföljning av Riktlinjer för LSS. Det finns ett dokument och det är bra om vi håller det levande genom att se hur vi jobbar nu och vad som kan förbättras. Kan dokumentet bifogas dagordningen och att vi bläddrar och diskuterar hur riktlinjerna följs. Kan kanske kopplas till förslag på uppföljningstider för insatser som skickats ut?

7 Norrköping Autism- och Aspergerföreningen Östergötland är en länsövergripande förening som representerar 1350 personer inom autismspektrumtillstånd. Ungefär 400 av dessa är bosatta inom Norrköpings kommun. Med den mångåriga erfarenhet vi har och den enorma kunskap om autismspektrumtillstånd som finns bland våra medlemmar presenterar vi här områden och frågor gällande LSS som vi anser ska prioriteras. Vård- och omsorgsnämnden har det primära ansvaret för Norrköpingsbor som tillhör LSS tre personkretsar. Målet med LSS är att dessa personer i Norrköping ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt. Tjänstemännens uppgift är att se till att de som fått en LSS-insats ska få den med GOD KVALITET! LSS - samverkan I LSS - lagstiftningen prop. 1992/93 : 159 framgår att organisationer skall ges möjlighet att påverka, lämna förslag och ge synpunkter för att viktig kunskap och erfarenhet skall kunna tillföras verksamheten. I samverkansrutiner från står det också att läsa att syftet med samverkan är att ge möjlighet till funktionshindersorganisationer att utöva inflytande över beslut som fattas av kommunen. Autism och Aspergerföreningen önskar att vård och omsorgsnämnden följer syftet med samverkan. Under det senaste året har det fattas beslut som föreningen inte fått reda på innan exempelvis förändringar i boendestöd och nya planerade boenden. Boende med särskild service för vuxna Många personer står i kö för att få en bostad med särskild service i Norrköpings kommun enligt nämnden ca 50 personer i dagsläget. Kommunen krävs också på miljonvite i straffavgifter för att väntetiderna i Norrköping är för långa.

8 När man studerar planeringen av ombyggnaden, utbyggnader och nedläggningar av serviceboenden och gruppbostäder så ser man också följande tendens: De redan befintliga enheterna blir större, iom att man ökar antalet boende på enheterna för att få till fler platser. Autism- och Aspergerföreningen Östergötland har tidigare påtalat att detta inte är lämpligt och vi känner en mycket stark oro för våra medlemmars boendesituation. Vi kan inte godta förklaringen att det är två enheter på ett ställe! Vi önskar att nämnden följer Socialstyrelsens allmänna råd enligt nedan: Gruppbostad: Allmänna råd I en gruppbostad bör i regel endast tre till fem personer bo. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. Servicebostad: Allmänna råd Antalet boende i en servicebostad bör vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. Källa: Synpunkter : Vad vill ert parti ha för samhälle? Vill ni att samhället ska sträva tillbaka till hur det var förr? Är det okej att det börjas byggas/ skapas institutioner igen? Föreningen är medveten om att regler för brandskydd försvårat situationen för boende med särskilt stöd. Vi är också medvetna om att det är brister på tomter att bygga på. Konsekvenserna av brist på LSS bostäder får stora konsekvenser för individ och samhälle. Personliga konsekvenser blir att närstående vänder ut och in på sig själva för att fixa vardagen vilket gör att många blir sjukskrivna för att de går in i väggen. Vilket stöd planerar ni att ge till familjer och personer som väntar på en plats? Utökar man personlig assistans, avlösning, korttidsplatser eller stöd av boendestödjare så länge? Det finns en oro från anhöriga att man klumpar ihop personer utan hänsyn till ålder, intressen eller stödbehov. Det finns också en oro över att vitet som kommunen fått gör att kommunen hittar snabba lösningar som inte fungerar så bra för personer med särskilda behov. Föreningen önskar att kommunen tar hjälp av personer som har kunskap i att bygga LSS bostäder som tar hänsyn till våra medlemmars olika behov som tex perception och vi hänvisar till

9 Kränkningar och våld på särskilda boenden och korttidsboende för barn i Norrköping Under 2018 och början av 2019 har vi i föreningen fått information om hur personal på olika boenden kränkt och använt sig av psykisk och fysisk våld i sitt bemötande av brukare. Detta är helt oacceptabelt. I början av året fick föreningen också information från medlem om missförhållanden som råder på serviceboendet Luntgatan. Detta är helt oacceptabelt! Alla måste känna sig trygga och få rätt stöd och hjälp från utbildad personal. Autism och Aspergerföreningen anser att vård och omsorgsnämnden behöver ta ett krafttag i utbildning och handledning av personal. Föreningen anser också att enhetscheferna behöver vara mer närvarande i verksamheten. Vi vill ha information om hur kommunen planerar att motverka att detta händer igen och vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra det som hänt. Hur jobbar kommunen med den tystnadskultur som uppenbarligen har funnits bland personal i era verksamheter? Fritid I lagtexten står det att i insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom samt bostad med särskild service för vuxna ska fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingå. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Enligt den information föreningen har fått från medlemmar/ anhöriga så finns det personer som inte kommer ut ens en enda gång på en vecka! Anhöriga får istället ofta ställa upp och vara den person som tar ut personen ifråga på olika aktiviteter. Detta är inte bra alls och sätter de personer som inte har anhöriga eller vars anhöriga inte orkar eller kan i en tuff sits som inte bidrar till ett gott liv som alla andra. Det ska heller inte åläggas anhöriga att uppfylla denna del av brukarens liv. Särskilt då det ger en mycket stor ojämlikhet i villkoren för varje brukares möjligheter att ha goda livsvillkor. Föreningen har under flera år påpekat bristen på meningsfull fritid för våra medlemmar, nu vill vi se en förändring både för barn och vuxna. Synpunkter : Många av våra medlemmar behöver motiveras och de behöver förberedelser och tydlighet för att klara av att komma ut på aktiviteter. Tyvärr är vår erfarenhet att personal saknar kunskap i motiverande och tydliga samtal. Detta gör att brukaren kanske tackar nej till det som egentligen intresserar dem vilket är synd men bekvämt för personalen att hänvisa till. Utbildning och handledning i hur man motiverar och möter våra medlemmars behov av tydlighet för att de ska våga ta steget till olika aktiviteter som passar den enskilde behövs. Vi hoppas att ni ger detta till all personal som arbetar inom LSS så att de kan bemöta och motivera våra medlemmar och på så vis främja ett jämlikt och gott liv som alla andra. Hur

10 har det arbetet gått för era medarbetare? Hur följs personalens utbildningar upp så att de använder de verktyg utbildningarna ska ge? Daglig verksamhet: Vård- och omsorgsnämnden har under flera år planerat att det ska ske en genomlysning av den dagliga verksamheten. Vi i Autism- och Aspergerföreningen Östergötland känner en stark oro för våra medlemmar inför denna genomlysning. När kommunen senast skulle organisera om i verksamheten var det flera av våra medlemmar som var missnöjda med det. Att kunna gå från daglig verksamhet till en lönebidragsanställning eller skyddad anställning är något som man måste arbeta aktivt för. Även här är det bra att utbilda den personal som stöttar personer i daglig verksamhet så att de vet hur de kan samtala och motivera de brukare de träffar till att våga ta steget. Vi har medlemmar som uttrycker att de gärna vill och drömmer om att klara av ett arbete. De vill känna att de kan bidra och ingå i samhället på det sätt de kan och förmår, men de har inte förstått att de har rätt till stöd även i en arbetssituation på en arbetsplats. De tror att det inte finns något alternativ till den dagliga verksamheten, vilket ju inte stämmer riktigt. Personerna uttrycker att det sänker självkänslan och bidrar till en känsla av hopplöshet för att de inte har nåt att bidra med. Så får det inte vara! Kommunen och regionen måste bli betydligt bättre på att bidra genom att anställa fler personer med funktionsnedsättningar. Hur har man jobbat med detta sedan vi senast träffades och hur ser planeringen ut för att bli bättre på att jobba för att fler ges chansen att klara komma ut i arbetslivet på sina villkor? Kommunen behöver också få in personer med nya ideer och tankar kring hur man utvecklar daglig verksamhet och hur man hittar arbetsplatser som är lämpliga för våra medlemmar. Kommunen bör ställa upp för föreningar och företag som kan tänka sig ta emot personer för anställning respektive, i de fall anställning inte är möjligt till en början, praktik. Stödet skulle kunna bestå i att det utgår en ersättning till handledare men även utbildning och/eller återkommande handledning, vilket är viktigt. Arbetsterapeuter behöver återanställas på verksamheterna och inte finnas enbart som en del av ett team. Deras arbetsuppgift skulle då kunna vara lotsa personer från daglig verksamhet ut till skyddade anställningar med bra handledare och rätt hjälpmedel. Hur har ni tagit till er av detta sedan vi sågs för ett år sedan?

11 Specifik autismkunskap Autism- och Aspergerföreningen Östergötland anser att det saknas en person i ledningen som har kunskap och utbildning om autism. Detta behövs för att även våra medlemmar ska bemötas på ett, för dem, rätt sätt. Vi föreslår därför att nämnden anställer en person i ledningen - ett autism ombud som ansvarar för autism frågor. Har ni gjort detta sedan ni fick förslaget från oss? Om inte, varför? Anneli Berg LSS ombud Autism och Aspergerföreningen Östergötland Linda Bredahl LSS ombud Autism och Aspergerföreningen Östergötland

12 Hyror i LSS-boenden LSS-Samverkan Helena Axestam

13 Bakgrund Sedan 2007 har vård- och omsorgsnämnden subventionerat hyror för lägenheter i LSS-boenden som överstiger kronor per månad. Beloppet förklaras av att det var den högsta boendekostnad som den boende kunde ansöka om BTP (Bostadstillägg för pensionärer) för. Hyran subventioneras utan prövning av den enskildes ekonomi.

14 Översyn under 2018 Under 2018 har gjorts en översyn av detta sätt att subventionera hyror i LSS-boenden. Slutsatsen är att det inte är en kommunal uppgift att subventionera hyror för enskilda personer utan ekonomisk behovsprövning. 1 januari 2018 höjdes den högsta boendekostnad för vilken den boende kan söka BTP (bostadstillägg för pensionärer) till kronor per månad.

15 Nytt uppdrag 2019 Vård- och omsorgsnämnden beslutade i december 2018 att tjänstemännen skulle få ett nytt uppdrag. Ta fram ett förslag som ska ta bort subventionen av hyror för den enskildes bostad i LSS-boenden till den 1 januari Ta fram förslag på hur situationen kan hanteras i de fall hyran är högre än den högsta för vilken den boende kan söka BTP. Särskilt beakta att en enskild som beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS inte tackar nej till den på grund av hyran.

16 Genomförande av uppdraget under 2019 Politisk styrgrupp för arbetet Samråda med representanter för berörda organisationer i LSS-Samverkan och Kommunala rådet för funktionshindersfrågor (KRF)

17 Utredningsarbete under 2019 Kartlägga hur höga hyrorna är för varje lägenhet i LSSboenden. Ta reda på hur andra kommuner har löst att hyror i nyproduktion och efter stora renoveringar överstiger den högsta hyra för vilken den boende kan söka BTP (Bostadstillägg för pensionärer). Ta fram förslag på hur situationen kan hanteras i de fall hyran är högre än den högsta för vilken den boende kan söka BTP.

18 Förändringar av BTP på nationell nivå inför 1 januari 2020 I slutet av januari 2019 informerade regeringen om att den föreslår att högsta hyran för vilken den boende kan söka BTP (Bostadstillägg för pensionärer) höjs till kronor per månad från den 1 januari Förslaget är just nu på remiss och remissvaren ska vara hos regeringen den 19 april Regeringen kommer att överlämna en proposition om förbättrat grundskydd för pensionärer till riksdagen i maj Beslut kommer fattas under hösten 2019.

19 Kartläggning av hyror i LSS-boenden Hyror från 1 april lägenheter med hyra högre än kronor/månad kr/år) 159 lägenheter med hyra högre än kronor/månad ( kr/år) 51 lägenheter med hyra högre än kronor per månad ( kr/år) Lägsta och högsta hyra kr/månad Lägenhetsstorlek 21 m2-106 m2

20 Hur har andra kommuner gjort? Kommunalt bostadstillägg för bostäder i särskilda boendeformer Olika utformning i olika kommuner Flertalet har samma inkomstprövning som det statliga bostadstillägget för pensionärer (BTP) men en högre högsta nivå på hyra som den enskilde kan få BTP för

21 Fortsatt arbete - planering LSS-Samverkan 7/2 + 11/4 Kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF) 28/2 + 4/4 + 4/6 Beslut av vård- och omsorgsnämnden i juni 2019 Beslut av kommunfullmäktige under hösten 2019

22

23 Genomlysning av vissa verksamheter för personer med funktionsnedsättning Norrköpings kommun Vård- och omsorgskontoret Cecilia Larsson Utredare Adress Telefon e-postadress Cecilia Larsson Änggården Strågatan 5, Socionom & Fil kand ped Vadstena

24 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag... 4 Syfte och frågeställningar... 4 Genomförande och metod... 5 Några begrepp... 5 Bakgrund... 5 Organisation inom LSS-området i Norrköpings kommun... 5 Lagstiftning inom funktionshinderområdet... 6 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, LSS och värdegrundsfrågor... 6 Korttidsvistelse för barn, unga och vuxna utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS... 7 Bostad med särskild service för barn och unga enligt 9 8 LSS... 7 Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS... 7 Omvårdnadsbegreppet... 8 Genomförandeplanering... 8 Samordnad individuell plan, SIP... 9 Kontakt med vårdnadshavare... 9 Att förebygga och minska utmanande beteende... 9 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilda boenden och vid korttidsvistelse enligt LSS Arbetsmiljöarbete inom vård och omsorg Utvecklingsstörning kost, hälsa och fysisk aktivitet Kvalitetsarbete och en lärande organisation Resultat Sammanfattning av resultatet Styrning och ledning Kompetens och kompetensutveckling Kultur och värdegrund Samverkan Kvalitetsarbete Begränsningar och tvångsåtgärder Vidtagna skyddsåtgärder i den fysiska miljön Exempel på utmanande beteende Hur hanterar man utagerande eller utmanande beteende Ett gott exempel

25 Förekommer det otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder? Förslag till utveckling Sammanfattning av förslag till utveckling Närvarande chefer Kompetensutveckling och lärande arbetsplatser Förtydliga värdegrunden för verksamheter inom LSS-området Bygg en samverkanskultur Förebygg tvångs- och begränsningsåtgärder Håll ihop det systematiska kvalitetsarbetet Referenser

26 Sammanfattning Vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun, har tidigare uppmärksammat missförhållanden på några gruppbostäder och korttidsboenden inom verksamheter för personer med funktionsnedsättningar, kallat VPF. Mot denna bakgrund har ett uppdrag getts till undertecknad, som extern konsult, att granska ett urval gruppbostäder samt korttidsboenden. Uppdragsgivare är vård- och omsorgsdirektören. Metoden har varit intervjuer, verksamhetsbesök och dokumentstudier. Granskningen har genomförts under december 2018 till början av februari Avsikten med genomlysningen är att presentera förslag till utvecklingsinsatser som Vård- och omsorgskontoret kan arbeta vidare med. Som utredare har jag tagits emot mycket positivt i alla verksamheter. Att ge en god omvårdnad och ett gott bemötande till de barn, unga och vuxna som vistas eller bor i verksamheterna, är målsättningen för dem som jag har intervjuat. Jag har mött engagerade chefer, medarbetare och anhöriga, som alla har tankar och förslag om hur verksamheten kan förbättras och utvecklas. Många starka sidor, men också en del förbättringsbehov, har identifierats vid genomlysningen. Det har inte framkommit några allvarliga missförhållanden, eller risker för allvarliga missförhållanden, i de granskade verksamheterna. Mina förslag till Vård- och omsorgskontoret handlar om olika insatser både på kort och på lång sikt. Insatserna syftar till att förebygga missförhållanden samt säkerställa att avvikelser rapporteras, utreds och åtgärdas. Förslagen handlar om: Närvarande chefer Kompetensutveckling och lärande arbetsplatser Förtydliga värdegrunden för verksamheter inom LSS-området Bygg en samverkanskultur Förebygg tvångs- och begränsningsåtgärder Håll ihop det systematiska kvalitetsarbetet 3

27 Uppdrag Vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun, har tidigare uppmärksammat missförhållanden på några gruppbostäder och korttidsboenden inom verksamheter för personer med funktionsnedsättningar, kallat VPF. Mot denna bakgrund har ett uppdrag getts till undertecknad, som extern konsult, att granska verksamheten vid ett urval gruppbostäder samt korttidsboenden. I första hand har verksamheter som vänder sig till barn och unga eller yngre vuxna granskats. De granskade verksamheterna är två korttidsboenden för barn och unga, ett korttidsboende för vuxna, en gruppbostad för barn och unga samt tre gruppbostäder för vuxna. Syfte och frågeställningar Syftet är att säkerställa att missförhållanden inte förekommer inom verksamheterna. Frågeställningarna vid granskningen handlar om: - Verksamhetens organisation, ledning och styrning. Hur verksamheten är organiserad, styrs och leds. Mål för verksamheten samt resultat. Enhetschefens arbetssätt. Delegering och kontroll av arbetsuppgifter. Uppföljning. - Kompetens och kompetensutveckling. Exempelvis utbildningsnivå, utbildning med tanke på målgruppens behov, arbetsmetoder, strukturer för att ta tillvara den kompetens som finns, kunskap om lagstiftning. - Kultur och värdegrund. Exempelvis samarbete och kommunikation, insyn och delaktighet, arbetsmiljö, trivsel, de boendes trygghet och mående, värdegrundsarbete och den yttre miljön inom- och utomhus. - Samverkan mellan olika professioner i den kommunala verksamheten, med andra aktörer inom kommunen eller regionen samt med föräldrar, anhöriga och gode män. - Kvalitetssystem för att ta hand om problem, avvikelser, idéer och förslag. Omfattar exempelvis rutiner, avvikelsehantering, riskanalyser, egenkontroller, förbättrings- och utvecklingsarbete, ordning och reda på arbetsplatsen. Även arbetet med genomförandeplaner, genomförandet av planerade insatser, uppföljning och dokumentation utifrån den enskildes behov. - Förekomst av ej tillåtna begränsnings- och tvångsåtgärder. Omfattar också hur man förebygger och hanterar utmanande beteende. 4

28 Genomförande och metod Genomlysningen har skett under december 2018 till början av februari Den har genomförts genom intervjuer, verksamhetsbesök, genomgång av dokument och litteratur. Huvudinriktningen för genomlysningen har varit organisationskultur och värdegrund. Intervjuer har genomförts med ett 40-tal personer. Det handlar om verksamhetschef, områdeschef, berörda enhetschefer, stödassistenter och stödpedagoger i de berörda verksamheterna samt hälso- och sjukvårdspersonal som sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter 1. Intervjuer har också genomförts med anhöriga, föräldrar och gode män. Jag har också samtalat med ett par personer som bor i en av de granskade gruppbostäderna. Vid samtliga intervjuer har jag utgått från strukturerade mallar, anpassade för de olika målgrupperna. Verksamheterna har observerats i samband med intervjutillfällena och vid separata besök. I samband med granskningen har jag tagit del av dokument som rör verksamheten, som verksamhetsplaner, genomförda Lex Sarah-utredningar, IVO-beslut, brukarenkäter, kommunala styrdokument samt andra dokument som bedömts relevanta. En litteraturgenomgång har gjorts, med tyngdpunkten på att beskriva lagstiftningens bestämmelser och Socialstyrelsens rekommendationer. Kontinuerliga avstämningar har skett med uppdragsgivaren i form av ett uppstartsmöte samt styrgruppsmöten var tredje vecka. Några begrepp De olika korttidsboendena och gruppbostäderna som genomlysts, benämns vart och ett för sig verksamhet. En eller flera verksamheter kan ingå i en enhetschefs ansvarsområde, det vill säga enheten. Ordet brukare används inte i rapporten. Detta trots att det är ett av Socialstyrelsen godkänt begrepp. Anledningen är att det alltmer ifrågasätts och av många uppfattas som nedvärderande. Jag skriver istället lite olika beroende på vad som kan passa. Barn, ungdom, vuxen, den enskilde, person, de boende och liknande är ord som används. När det gäller benämningar av personal som arbetar direkt i verksamheten har de titlar som stödassistent och stödpedagog. Ibland använder jag ett samlande begrepp baspersonal för personalgruppen som arbetar direkt i verksamheten. Bakgrund Organisation inom LSS-området i Norrköpings kommun Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens verksamheter för personer med olika funktionsnedsättningar och även för äldre personer. Ansvaret för myndighetsutövning, genomförande, uppföljningar och utvärderingar av verksamheten ligger på vård- 1 Sedan den 1 januari 2014 är fysioterapeut en ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster och den benämning som ska användas på yrkeskåren i första hand. Genom att ansöka hos Socialstyrelsen kan den som tidigare är legitimerad sjukgymnast få en ny legitimation som fysioterapeut. 5

29 och omsorgskontoret. När det gäller verksamheter för personer med funktionsnedsättningar, och som drivs av kommunens egenregi, består organisationen av en verksamhetschef med ett övergripande ansvar samt tre områdeschefer som i sin tur leder enhetscheferna. Lagstiftning inom funktionshinderområdet FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, LSS och värdegrundsfrågor Regeringen beslutade år 2008, efter Riksdagens godkännande, att Sverige ska tillämpa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Svensk funktionshinderspolitik utgår från FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. I konventionen uttrycks bland annat principen om alla människors lika värde och lika rätt. Stat, kommun och landsting har ett gemensamt ansvar för att personer med funktionsnedsättning får möjligheter till en god hälsa samt ekonomisk och social trygghet. Stödet som ges till personer med funktionsnedsättning ska stärka den enskildes möjligheter till ett självständigt och oberoende liv. Individuellt stöd till personer i olika åldrar med funktionsnedsättning, ges i första hand med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Lagen gäller bara vissa personer med funktionsnedsättning. Den så kallade personkretsen, det vill säga vilka grupper som omfattas av lagen, finns angiven i 1 LSS. Socialstyrelsen bedriver ett omfattande arbete när det gäller värdegrundsfrågor som rör äldreomsorgen. Det finns tillgång till stödmaterial, handledningar och utbildningar inom området. Olika former av utvecklingsarbete stödjs av Socialstyrelsen, bland annat framtagandet av lokala värdighetsgarantier. Motsvarande stöd har inte getts kommunerna när det gäller LSS eller insatser enligt SoL som ges personer med funktionsnedsättningar. Många kommuner har ändå arbetat fram egna dokument som tydliggör värdegrunden inom LSS. När det gäller LSS-lagstiftningen brukar man ofta säga att den, tillsammans med FNkonventionen, utgör en värdegrund utifrån bärande principer som: alla människors lika värde, självbestämmande, inflytande, tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och helhetssyn. Det är också vanligt att man hänvisar till paragraferna 5 och 6 i LSSlagstiftningen: Verksamhet skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktiget i samhällslivet och målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. ( 5) Verksamhet skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. ( 6) 6

30 Målet för insatserna enligt LSS, liksom för den generella funktionshinderspolitiken, är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 2 Korttidsvistelse för barn, unga och vuxna utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS En person med funktionsnedsättning kan tillfälligt behöva bo utanför sitt eget hem under kortare eller längre tid. En sådan insats kallas korttidsvistelse och kan organiseras som ett korttidboende, som ett läger eller ett kollo. Insatsen ska kunna erbjudas regelbundet eller vid akuta behov i familjen. Insatsen kan ges till både barn och vuxna. Syftet är att anhöriga ska få avlastning och utrymme för avkoppling, och att personen med funktionsnedsättning ska få rekreation och miljöombyte. Det kan också vara ett sätt att bidra till en frigörelseprocess mellan barn och vårdnadshavare eller som en förberedelse för den som ska flytta hemifrån. 3 Bostad med särskild service för barn och unga enligt 9 8 LSS Barn och unga med funktionsnedsättning, som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina vårdnadshavare, kan ha rätt till bostad med särskild service för barn och unga. En sådan bostad benämns ofta gruppbostad. Bostad med särskild service erbjuds fram till dess att skolan upphör. Det ska finnas en föreståndare för verksamheten, som ansvarar för det dagliga arbetet och säkerställer att verksamheten bedrivs med god kvalitet och ger god omvårdnad. 4 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS syftar till att ge möjlighet till en kompletterande varaktig uppväxtmiljö som mer eller mindre kompletterar föräldrahemmet under barnets uppväxt. Bostaden ska vara så hemlik som möjligt. Ur barnets perspektiv är personalen de som ersätter föräldrarna i vardagssituationerna. Barn som bor i en gruppbostad måste ges förutsättningar att uppleva trygghet i stabila kontakter med personal och andra barn i bostaden. Den som bedriver verksamheten ska se till att personalen får den handledning och den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. 5 Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS En gruppbostad enligt LSS kan erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad, att det är nödvändigt att personal finns till hands hela tiden. Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter och gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov. I insatsen bostad med särskild service för vuxna ingår även fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Den som är huvudman för boendet måste ta hänsyn till vad detta innebär i det enskilda fallet. Insatserna enligt LSS ska vara samordnade. Det innebär att de inte ska ses isolerade från varandra. Daglig verksamhet och boende är stora delar i personers liv och det är därför viktigt att samordna stödet för att få en fungerande helhet. 6 2 Socialstyrelsen, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen,

31 Omvårdnadsbegreppet Barn I LSS nämns begreppet omvårdnad i anslutning till vissa insatser. Begreppet är i huvudsak synonymt med den grundläggande omsorg och vård som vårdnadshavare ger och inbegriper i princip allt det ett barn behöver. I insatserna avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn, familjehem och bostad med särskild service för barn eller ungdomar ingår enligt 9 e LSS omvårdnad. I omvårdnaden ligger en skyldighet att stödja och hjälpa barnet eller den unge med dagliga personliga behov som han eller hon har svårigheter att klara själv. Det är de individuella behoven som ska tillgodoses. Vad som ingår i omvårdnaden ser olika ut beroende på ålder och mognad, och vilken typ av insats som ges. Omvårdnaden ska fortlöpande anpassas så att den svarar mot varje barns eller ungdoms behov. Personalen i verksamheten har det praktiska ansvaret för omvårdnaden och för att barnens behov blir tillgodosedda när de är där. Den som bedriver verksamheten ska i största möjliga utsträckning planera omvårdnaden tillsammans med barnet eller den unge och med barnets vårdnadshavare. Omvårdnad innefattar hjälp med att göra tillvaron begriplig och förutsägbar. Det innebär att det finns en struktur i vardagen och hjälp till kognitivt stöd. Omvårdnad innefattar också ett ansvar att skydda barn för faror, och att skydda dem från riskfyllda beteenden, som kan riktas mot dem själva eller andra. 7 Vuxna Även i samband med insatser enligt LSS för vuxna ska den enskilde ges omvårdnad. I omvårdnaden ligger en skyldighet att stödja och hjälpa personer med funktionsnedsättning med dagliga personliga behov som de kan ha svårigheter med att klara själva. Med omvårdnad avses all individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen som för de boende ska ingå i insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS eller korttidsvistelse enligt LSS. Det handlar om insatser som ska tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov. Omvårdnaden kan ges genom praktisk hjälp eller genom vägledning och stöd. Att stötta den enskilde när det gäller att hålla kontakt med anhöriga och vänner liksom att knyta nya kontakter kan också behöva ingå som en del av omvårdnaden. 8 Genomförandeplanering Genomförandet av en insats ska enligt 21a LSS dokumenteras. Socialstyrelsen rekommenderar att beskrivningen av hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. En tydlig och väl strukturerad genomförandeplan underlättar arbetet med vad som bör antecknas i journalen. 6 Socialstyrelsen, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen,

32 Enskilda ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges enligt LSS. Utgångspunkten är att den enskilde medverkar, men om personen inte vill eller kan medverka, bör genomförandeplan ändå upprättas. När det gäller insatserna bostad med särskild service och korttidsvistelse för barn eller ungdomar är det angeläget att vårdnadshavarna, eller den enskildes legala företrädare medverkar i upprättandet och uppföljningen av genomförandeplanen. I största möjliga utsträckning ska också barnen eller ungdomarna medverka. Det är viktigt att genomförandeplanen hålls aktuell och återkommande följs upp. 9 Samordnad individuell plan, SIP I socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen finns bestämmelser om hur en så kallad samordnad individuell plan, SIP, kan tas fram och vad den kan innehålla. Alla personer som behöver insatser både från socialtjänsten 10 och hälso- och sjulvården kan få en SIP, om det behövs för att behoven ska kunna tillgodoses. I en SIP beskrivs vilka insatser som behövs, vilka insatser som kommunen respektive regionen ansvarar för och åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen. Det ska framgå om det är kommunen eller regionen som har det övergripande ansvaret för planen. 11 Kontakt med vårdnadshavare Personalen i verksamheten behöver ha ett förhållningssätt som underlättar för vårdnadshavare att kunna följa vad som händer med det egna barnet, utan att för den skull behöva ha kvar kontrollen över alla vardagssituationer och enskilda händelser. Den som bedriver verksamheten ska ha regelbunden kontakt med barnets vårdnadshavare för att underlätta deras inflytande och medbestämmande. 12 Att förebygga och minska utmanande beteende Inom verksamheter inom LSS-området är det inte ovanligt med utmanande beteende, som utagerande eller självskadande beteenden. Socialstyrelsen har tagit fram rekommendationer om hur man kan förebygga och minska sådant beteende genom att utforma ett individuellt anpassat stöd. Rekommendationerna finns i kunskapsstödet Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet och omfattar vuxna personer som tillhör personkrets 1 och 2 i LSS och har en intellektuell funktionsnedsättning. Socialstyrelsen pekar ut några förutsättningar för att kunna ge stöd vid utmanande beteende: - Personalen behöver kunskap om hur man kan bemöta, motivera och kommunicera med individen. - Det behövs ett prestigelöst arbetsklimat, eftersom det inte finns några enkla standardlösningar. - Arbetsledningen behöver vara på plats i verksamheten och vara närvarande i det dagliga arbetet. 9 Socialstyrelsen, 2014; Socialstyrelsen, Med socialtjänst menas individ- och familjeomsorg, insatser för personer med funktionsnedsättningar, och äldreomsorg. 11 Socialstyrelsen, Socialstyrelsen,

33 - Fokus behöver vara på att förebygga det utmanande beteendet, inte att eliminera det. Ett utmanande beteende kan vara en viktig signal om att något är fel. - Stödet ska utformas utifrån en analys på individnivå Alla medarbetare har ansvar att lyfta problem och avvikelser till ledningen. - Ledningen har ansvar att skapa utrymme för att arbeta systematiskt med att hitta lösningar. Viktiga delar för att implementera och följa upp stödet är att personalgruppen har en gemensam kunskap om personens bakgrund, behov och intressen. All personal måste behärska hur stödet ska ges. Stöd kan behöva ges för att utveckla och behålla ett enhetligt arbetssätt. Stödet ska inte vara beroende av vem som är i tjänst. Socialstyrelsen rekommendationer i korthet - för att förebygga och minska utmanande beteende: 1. Kunskap om individens funktionstillstånd, funktionsnedsättningar och behov. 2. Alltid överväga om hälsoproblem kan vara en orsak till beteendet. 3. Miljön ska vara utformad så att den minimerar stress och sensorisk överbelastning 4. Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) ska kunna ges för personer som behöver det. 5. Fysisk aktivitet 6. Tydliggörande pedagogik 7. Sociala berättelser och seriesamtal 8. Lågaffektivt bemötande 9. Positivt beteendestöd (PBS). Punkterna 1-6 beskriver enligt Socialstyrelsen metoder som bör användas. Punkterna 7-9 är enligt Socialstyrelsen metoder som kan användas. Så kallad konsekvenspedagogik bör enligt Socialstyrelsen inte användas för att minska utmanande beteende i LSS-verksamhet. 14 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i särskilda boenden och vid korttidsvistelse enligt LSS Enligt 18 HSL ska kommunen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boenden, bostäder med särskild service och dem som vistas i dagverksamhet och i daglig verksamhet. Kommunernas ansvar för hälso- och sjukvården inom hemsjukvården omfattar insatser upp till och med specialistsjuksköterskas nivå, med inriktning mot distriktssköterska, samt arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. 15 Kommunen har inte ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i verksamheter som erbjuder korttidsvistelse enligt LSS för barn, unga och vuxna, men kan i dessa verksamheter i vissa fall ge stöd vid så kallad egenvård. Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Även om vårdnadshavaren utför HSL-uppgifter som 13 Innebär att kartlägga och beskriva beteendet, att analysera det/söka orsaker samt att planera och utforma ett gemensamt arbetssätt, Socialstyrelsen, 2015, sid Socialstyrelsen, Socialstyrelsen,

34 egenvård i hemmet måste en ny bedömning göras utifrån de nya förutsättningar som gäller när ett barn börjar på en korttidsverksamhet. Vårdnadshavaren kan lämna över den faktiska vården till någon annan men ansvaret för egenvård kan inte vårdnadshavare lämna över utan en ny bedömning av hälso- och sjukvården. Den legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som har gjort den första bedömningen ansvarar för att ompröva egenvården, och måste i samband med detta analysera personalens förutsättningar att klara av att utföra den aktuella åtgärden på ett säkert sätt. Det är alltid hälso- och sjukvården som bedömer om en åtgärd kan utföras som egenvård men hälso- och sjukvården måste samråda med den verksamheten som ska utföra egenvården. Om chefen för den verksamhet som ska utföra åtgärden anser att personalen inte kan utföra egenvården på ett säkert sätt så kan inte åtgärden utföras som egenvård. Åtgärden blir då en HSL- insats och personalen kan endast utföra HSL-insatsen om ansvaret överlämnas genom delegering. Att utföra hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter, som exempelvis läkemedelshantering, som egenvård kan inte accepteras av kommunen för en arbetsgrupp bestående av många personer då åtgärderna under dessa förutsättningar inte kan utföras på ett säkert sätt. 16 Arbetsmiljöarbete inom vård och omsorg Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren, som ska ordna och utforma den så att risker för ohälsa förebyggs. De risker som kan finnas på arbetsplatsen ska kartläggas, och åtgärder för att komma tillrätta med dem ska vidtas så snart som möjligt. Personalen ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Man har även ett ansvar att anmäla arbetsmiljörisker till arbetsgivaren. För att undvika ohälsa hos personalen är det viktigt att kartlägga och bedöma vilka risker som finns och åtgärda eventuella problem med de riskfyllda arbetsuppgifterna. Detta ska genomföras när nya personer tas emot i verksamheten. Sedan ska kartläggning genomföras regelbundet och efter eventuella förändringar, som när den boendes behov och mående har förändrats. Kartläggning och riskanalys behöver även genomföras på förekommen anledning, utifrån enskilda situationer som kan uppstå i det dagliga arbetet. 17 Vård- och omsorgskontoret har riktlinjer för riskbedömning och åtgärdande av arbetsmiljön i enskildas hem. Riktlinjen gäller för särskilda boenden enligt SoL och LSS och även vid verksamheter för korttidsvistelse enligt LSS. 18 Utvecklingsstörning kost, hälsa och fysisk aktivitet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har nyligen publicerat ett informationsmaterial för att stödja kommunernas hälsofrämjande insatser för personer med funktionsnedsättningar. SKL redogör för forskning som visar att personer med funktionsned- 16 Socialstyrelsen, 2009; Socialstyrelsen, 2013; Uppgifter från MAS Vård- och omsorgskontoret Arbetsmiljöverket, Norrköpings kommun, 2014 II. 11

35 sättningar rör sig mindre och har sämre kosthållning än den övriga befolkningen. De lider oftare av övervikt, diabetes och har rubbade blodfetter. Risken för stroke är ökad. När det gäller personer med kognitiva funktionsnedsättningar löper de en dubbelt så stor risk att drabbas av diabetes än befolkningen i övrigt. När personer med funktionsnedsättningar drabbas av somatisk sjukdom, exempelvis stroke, blir utfallet sämre än för patienter i övrigt. Personal på boenden och i daglig verksamhet ser individerna huvudsakligen i ett socialt sammanhang. Det behövs enligt SKL mer kompetens om hälso- och sjukvård. Personalen behöver ge stöd om kost, motion och en hälsosam livsstil och även stötta vid läkarkontakter, så att den enskilde får rätt vård. 19 I Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan för VPF 20 finns under Mål 4 Ökad patientsäkerhet, som kommer från Vårdoch omsorgsnämndens uppdragsplan 2018, angivet aktiviteter som handlar om hälsosamma levnadsvanor, kost och motion. Sedan några år tillbaka finns en utvecklingsledare Mat och Måltid anställd på Vård- och omsorgskontoret, med uppdrag att ge stöd i dessa frågor. Utvecklingsledaren erbjuder olika former av information och utbildningar till enskilda anställda och personalgrupper. Kvalitetsarbete och en lärande organisation Alla verksamheter som arbetar med att ge vård, stöd och omsorg till personer med insatser enligt SoL, LSS och HSL, ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheterna ska ha ett ledningssystem för att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med kvalitet menas att uppfylla de krav och mål som gäller för verksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete kan skapa förutsättningar för en lärande organisation där kvaliteten utvecklas. Ledningssystemet för vård- och omsorgsnämndens i Norrköpings kommuns verksamheter, beslutades år 2014 och kallas Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Arbetet med att utveckla kvaliteten på verksamhetsnivå kan exempelvis synliggöra brister i de processer och rutiner som styr arbetet i verksamheten, brister i bemanningen under dygnets 24 timmar, behov av ökad kompetens bland personalen för att tillgodose de enskildas behov, personalens behov av stöd i arbetet, handledning, rutiner för att hantera vissa svåra situationer i arbetet och tillgång till hjälpmedel och brister i den fysiska miljön. Dessa faktorer bedöms påverka förmågan att förebygga och minimera tvångs- och begränsningsåtgärder på verksamhetsnivå. Rapporterade avvikelser ska medföra att man ser över sina processer och rutiner. Visar avvikelserna att processer och rutiner inte är lämpliga för att säkra verksamhetens kvalitet så ska dessa förbättras. Utifrån framkomna avvikelser förbättras fortlöpande verksamhetens styrning så att liknande avvikelser inte återupprepas. Därmed utvecklas och säkras verksamhetens kvalitet. De som bedriver verksamhet måste skapa förutsättningar för medarbetare att delta i det systematiska förbättringsarbetet. Verksamhetens kvalitet 19 SKL, 2018; kunskapsguiden.se, 2019b. 20 Norrköpings kommun,

36 ska utvecklas och säkras genom att man planerar, genomför, utvärderar och förbättrar verksamheten. 21 Fig. 1. Det systematiska förbättringsarbetet, Norrköping, Resultat Genomlysningen omfattar fyra gruppbostäder och tre korttidsboenden för barn, unga eller vuxna. Sammantaget har fler än 40 intervjuer genomförts. De intervjuade är chefer, stödpedagoger, stödassistenter, legitimerad personal inom hälso- och sjukvården (sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster) föräldrar, gode män och även några boende. Alla berörda verksamheter har besökts, i några fall vid flera tillfällen. Även resultat från intervjuer och samtal med områdeschef och verksamhetschef inom VPF har tagits med, samt samtal med personer i specialfunktioner som socialt ansvarig samordnare och utvecklingsledare Mat och Måltid. Det är inte möjligt att återge alla de reflektioner och synpunkter som förts fram. Jag sammanfattar det som framkommit vid intervjuerna och verksamhetsbesöken, och ger en del konkreta exempel från olika verksamheter. Oftast har det som kommit fram vid intervjuerna varit samstämmigt, när man tittar på verksamheterna var för sig. Särskilt gäller det hur man ser på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön och behovet av kompetensutveckling. Men ibland har åsikterna gått isär. Det har särskilt gällt hur vissa arbetsuppgifter ska utföras och hur samverkan ska ske med skola, daglig verksamhet och anhöriga/gode män. Sammanfattning av resultatet - Verksamhetens organisation, ledning och styrning. Enhetscheferna strävar efter att vara närvarande i verksamheten så mycket som möjligt. Inom samtliga verksamheter finns en tydlig struktur för APT och andra möten. Alla enhetschefer har inte storleksmässigt eller geografiskt optimala ansvarsområden. Chefsomsättningen har varit stor och har i vissa fall medfört slutna eller otrygga personalgrupper. 21 Kunskapsguiden.se, 2019a; Socialstyrelsen, 2012; Socialstyrelsen, 2016; Norrköping,