Nr Bild Viveca Lammers. En webbtidning producerad av Project Save The Earth

Transkript

1 Nr Bild Viveca Lammers En webbtidning producerad av Project Save The Earth 1

2 Välkommen till tidningen vars innehåll ska medverka till att inspirera dig att gå en ekologisk, miljövänlig och hälsosammare väg i livet. Det serveras skönt med artiklar, tänkvärda saker och litet humor. Naturliga och ekologiska produkter för hunden. Besök vår webbutik på 2

3 Bild Viveca Lammers Innehåll: 4. PSTE har ordet. 5. Farmor funderar: Lyckoslanten-Dödsslanten Av Viveca Lammers 7. Självhushållning på modet. Av Daniel Bodin 8. Eko-humor! 9. Naturlig hudvård enkel att göra själv Av Susanne Bilski 12. Eko-humor 13. Intervju med Ulrika Hävre 14. Fakta: Visste du att Farmor Funderar... De äldre Av Viveca Lammers 17. Intervju med barn 18. Varifrån kommer din mat? Av Lisa Ståhl 19. Från konsumtion till avfall Av PSTE 21. Festivalen Hedersutmärkelse & Växande Bandet 24. Arrangörer & sponsorer 25. Hitta till festivalen 26. Festivalprogram 27. Om prenumeration 3

4 PSTE har ordet... Välkommen kära läsare! PSTE startade 19 september 2007 och jobbar för ekologisk miljö, hälsa, fred, djuromsorg och rättvisa samt landsbygdsutveckling. I Project Save The Earth s linje ingår helheten, och att i den helheten främja barnens hälsa, miljö och andra livsvillkor. Vi vill att barnens liv, både nu och i framtiden, ska bli så bra som möjligt. Det är ju barnen vi måste börja med, för det är hos dem vi lägger grunden för fortsatt bra liv också för oss i framtiden. Detta är Project Save The Earth s allra första webbtidningsnummer! I denna lilla enkla webbtidning kan du ta del av vad inläggen har att förmedla! Det är sådant som rör de sidor av livet som vi ser som angelägna att upplysa om och inspirera till. Ämnen som rör ekologi, naturen, naturligt, läkande, djuromsorg och fred. Detta nummer 1, kommer mest att handla om självhushållning och närproducerat och litet om fred. Stig in i 4

5 Farmor funderar...o Lyckoslanten/Dödsslanten av Viveca Lammers När jag var liten fick vi i skolan en tidning, som hette Lyckoslanten och i den fanns det två seriefigurer, två flickor, som hette Spara och Slösa. Spara brukade klara sig bra eftersom hon alltid hade sparat sina pengar. Slösa brukade däremot hamna i knipa eftersom hon hade slösat bort sina pengar på strunt. Budskapet var ju tydligt: om det händer något så är det bra att ha en sparad slant. Det var ju en enkel filosofi och vi såg på pengarna på samma sätt som vi hade betraktat våra gårdar och grejer i tusentals år. Om du har hö i ladan och ved i vedboden så kan du klara dig om vintern blir lång och hård. Foto M Rosenberg Om du har tätat huset ordentligt så har du det varmt och skönt även om det blir extra kallt. Den som spar han har. Men den som bara har latat sig och struntat i allt på sommaren, han får frysa och svälta när det blir vinter. Detta märkte ju alla så det var väl ingen som egentligen bara struntade i att samla säd i bodarna, mat i källaren och hö på höskullen. Det var så tydligt hur det fungerade. Dessutom hade nog de flesta män också ett gevär så att de kunde skjuta en hare eller ett rådjur om det behövdes. Man kunde också alltid fiska, det var ju bara att göra ett hål i isen. Men jag tror inte det var så nödvändigt, man hade ju höns och ägg och man hade kossan, dvs. mjölk. Dessutom hade man på vintern konserverat kött från höstens älgjakt. På hösten plockade man bär, hallon, blåbär och lingon, som man kokade saft och sylt sylt av så att man i jordkällaren hade burkar i långa rader, som räckte ett helt år. Barnen var ju med på detta så de lärde sig tidigt hur allt fungerade. Men sedan kom det nya tider och barnen skulle inte längre vara hemma och jobba för de skulle i stället gå i skolan och lära sig läsa och skriva för att bli bildade och sedan kanske kunna få ett fint arbete med hög lön. På 50-talet räckte det att man hade gått sex år i Folkskolan. Då hade man lärt sig tillräckligt mycket för att inte vara en efterbliven analfabet. Men samtidigt som alla barn började gå i skolan mer och mer så kunde de ju mindre och mindre av allt gammalt hantverk och bondens liv var inte längre intressant. Det var gammalmodigt. Nu upplevde man det inte längre som en fysisk verklighet att den som spar han har så man fick läsa om det i stället i Lyckoslanten. Nu handlade kunskapen inte längre om att samla hö, ved, potatis och sylt i bodarna. Nä, Spara och Slösa sparade och slösade pengar! Det var pengar på banken som man skulle ha i den här nya världen. Hela folket dresserades till att tycka att det gamla bondelivet bara var en töntig kvarleva från Hedenhös. Det blev med tiden finare att bo i en villa i samhället och köpa sin mat på Konsum, som från början var en ideell sammanslutning. Man lärde sig att köpa nya konstiga matvaror i stil med bananer, apelsiner och citroner i stället för att ta till vara egna äpplen, päron, plommon, hallon och jordgubbar. Varför skulle man anstränga sig med att gräva i jorden om man lika gärna bara kunde hämta maten i affären? Med rena fingrar och fina kläder kunde man i stället sitta på ett kontor hela dagarna. Med fin frisyr och parfym. Den som hade sparat sina pengar kunde alltid köpa det han behövde så idealet hette Spara. Och pengar sparar man på banken. Men om halva befolkningen gör så, då måste ju den andra halvan producera dubbelt så mycket mat. Det betyder ju att det gamla bondelivet inte längre fungerar. För att vara storproducent måste man ha traktor, gödningsmedel och massor med kor i stora ladugårdar. För att klara det här så har man inte längre tid med att plocka svamp och fiska. Man måste vara effektiv! Så nu måste även bonden köpa sin mat på Konsum. Och spara pengar på banken. Med tiden blir även han en fabrik! Kor och grisar blir produktionsenheter i större och större anläggningar. Människorna blir också produktionsenheter i större och större anläggningar. Har man bara pengar sparade på banken så är man duktig. Det är Spara som är vårt ideal... ända tills vi upptäcker att vi kan låna pengar. Man behöver egentligen inte 5

6 spara, det är mycket bättre att låna pengar och sedan göra smarta investeringar. Då är man ju till och med ännu duktigare än Spara, som egentligen var en rätt så passiv figur, som inte alls hade hajat något om ekonomi. Varför ska man slita och släpa på åkern om man lika gärna kan sitta med målade naglar på ett fint kontor? Varför syssla med höskörd när det är roligare att sitta vid poolen på ett hotell i Spanien och dricka vin? Men vi anser att alla ska ha det lika bra. Vi kallar det för rättvisa, demokrati och lika värde. Alla ska sitta vid datorer hela dagarna, hämta barn på dagis och vara i Thailand på semestern. Det här kallar vi för utveckling och för säkerhets skull så kallar vi alla människor för konsumenter. Så att de vet vad de ska göra! Konsumera mera! För att uppehålla det här systemet så är det nu inte längre bara djuren som föses ihop i fabriker utan även människor. Världen börjar långsamt att förlora själva livet. Djuren är sjuka och människorna är sjuka. Vi måste ha bättre och bättre sjukvård! Läkarna kan inte längre klara av alla fall av psykoser, depressioner, ångest och diffusa problem. Detta är ett problem som växer samtidigt som naturläkekonsten också växer trots att man motarbetar den. Varför behöver nästan alla gå i terapi eller äta mediciner? Vi är inte skapade för den här typen av liv. Bild Viveca Lammers Intellektuellt så anser vi att vi gillar det, men djupt inom oss växer ett missnöje, som kommer till uttryck genom psykiska besvär, huvudvärk, allergier, fetma, cancer, knark mm.inte ens om hela Japan rasade skulle våra myndigheter säga att vi är på fel väg. Det verkar som om halva jorden så smått har börjat rasa, men experterna säger att vi ska lösa problemen med bättre teknik. Vill vi leva i en död värld där alla, både människor och djur, är instängda i fängelser som heter produktionsanläggningar, där alla har chips med nummer och alla skogar är milsvida fält med en enda sorts träd i raka rader? Vill vi vara instängda hela dagarna i lokaler som är fulla av trådlösa grejer så att vi bara ska sitta still trycka på knappar? Man behöver inte köpa färgglada plastleksaker till barn. De har lika kul när de leker med katter, bygger koja eller hoppar i höet. Och det är bättre för nervsystemet att sitta vid en varm spis på kvällen än att sitta framför en TV eller dator. Barn somnar av en sprakande, varm eld så man behöver inte ge dem sömntabletter. På kvällen kan man prata eller läsa sagor. Till det behövs det inte några metallgruvor som förstör några fattiga länder för att tillverka dataspel. Låter det tråkigt? Jaha... men om nu vårt liv är så bra i dag, varför är det då så många som måste äta psykofarmaka för att de mår dåligt annars. Läkarna skriver ut heroinliknande preparat till ungdomar för att de inte ska dras in i den illegala handeln med knark. Det var gratis att dansa på logen på lördagskvällen. Någon kunde spela fiol och alla var där. Och alla var fria. Vi hade kunnat använda vår intelligens för att förbättra en del i den gamla världen, men i stället har vi helt förstört den. Vi har fått en ny värld som i längden inte kan fungera och våra lyckopengar tycks långsamt förvandlas till dödspengar. Det är i alla fall så som farmor ser på saken. Det är till och med så att datorns stavningsprogram inte känner till ordet höskörd. 6

7 Självhushållning på modet av Daniel Bodin Hola Folkhögskola startade en kurs i Ekobruk (självhushållning) i höstas, och tänker starta en ny nu i höst. Kursen är väldigt bred och vi som gått kursen har fått se och fått prova på en mängd olika discipliner som behövs för självhushållning - stompa surkål, anlägga en permakultur, se på lammslakt, baka surdegsbröd (bilden), beskära fruktträd, besöka en eko-odling i större skala m.m. Vi har varvat teoretiska lektioner och diskussioner inom gruppen, med gästföreläsningar om t ex energieffektivisering. Sedan har vi varvat praktiska lektioner på skolan med studiebesök hos producenter som mejeri, biodling, KRAV-märkt jordbruk och en kretsloppsanläggning för abborre- och tomatodling. Kursen har gett en bred kunskapsbas för vad som krävs för självhushållning, liksom friheten att välja inom vilket/vilka områden som vi kursdeltagare velat fördjupa oss inom. T ex jag har valt att förkovra mig vidare inom bygg, energi, permakultur och surning (Levande Föda), eftersom jag har ett stort intresse i självhushållning och självläkning. Min egen surkål är godaste surkål som jag smakat. Mina kunskaper använder jag till att bl a bygga en jordkällare och förbättra min kosthållning, som nu är nästan helt vegansk med basen i Victoria Boutenko:s gröna smoothies. Goda gröna smoothies som tydligt visar sig självläka min kropp. Jag har också lärt mig och reflekterat över att det krävs en hel del möda och samarbete för att åstadkomma ett självförsörjande samhälle. Frågan är vad som behövs för att få fler av oss att inse att vi behöver ställa om till en mer lokal försörjning? Än så länge lever många av oss separerat och utspridda i ensamhushåll. Med färre naturresurser kommer desperationen det medför att ge oss motivation att bo mer tillsammans igen. Då tror jag att vi kommer känna oss mer lyckliga, också. Som människor. Jag är väldigt tacksam för alla nya resurser som kursen gett mig, och jag rekommenderar Dig som har intresset och möjligheten att investera två veckodagar per månad under kommande läsår att gå den här kursen. Daniel Bodin Kursdeltagare Ekobruk 10/11 och civilingenjör och systemutvecklare sedan 1998 på O24U Sustainable Systems ( Foto Daniel Bodin 7

8 Eko-Humor! Av Viveca Lammers 8

9 Naturlig hudvård enkel att göra själv Av Susanne Bilski Du kan enkelt göra egna hudvårdsprodukter, produkter där du vet vad de innehåller. Vår hud äter det vi smörjer in den med och ofta innehåller även naturliga hudvårdsprodukter mycket behandlade ämnen, även syntetiska ämnen och konserveringsmedel. Med enkla ingredienser kan du skapa naturliga och färska produkter själv. Vegetabiliska oljor såsom rapsolja, olivolja, mandelolja har använts mycket länge för att vårda huden och tillsammans med bivax ger de huden både näring och extra skydd. Kan du få tag på kravmärkt närproducerad rapsolja och krav märkt bivax från en biodlare i närheten kan du få en 100 % närproducerad och ekologisk hudvårdsprodukt och det är väldigt sällsynt. Här följer några enkla recept på hudolja, läppbalsam, salva och massageolja/hudlotion. Foto Susanne Bilski Hudolja Istället för hudlotion kan en hudolja användas. En idag ofta närproducerad olja som också går att få ekologisk i affären är rapsolja. Den kan också användas till babyvård. Kallpressad ekologisk olivolja är bra vid torr hud. Vill du göra lite mer kan du låta ringblommor eller rosenblad ligga och dra i oljan 1-3 veckor. Låt burken med olja och blommor stå ljust men inte i direkt sol. Skaka varje dag. För ett bra resultat behöver blommorna vara torra när du plockar dem. Låt dem ligga på en ren handduk någon timma så att djur kryper ut. Lägg dem sedan i en ren glasburk med lock och fyll på så mycket olja att det täcker blombladen. Förutom ringblommor och rosor, kan du också använda blommor från rödklöver eller du hackar ner en kruka med citronmeliss från affären. Efter 2-3 veckor silar du bort blombladen genom en linneduk eller saftduk, ev. behöver du sila två gånger. Lukta på oljan så att den är OK. Häll upp på rena flaskor och sätt på en fin etikett. Vill du ha lite mer doft i den kan du tillsätta några droppar eterisk olja droppar per dl olja, för babys räcker 2-3 dr av till exempel mandarinolja. Du har nu en egen hudolja, helt naturlig och full med välgörande ämnen i sig. Ringblommor har en fin vårdande, stärkande och läkande effekt på huden. Är sammandragande och sårläkande. Är väldigt användbar även till barn. Rosor har en föryngrande verkan på cellerna och är fuktighetsbevarande. Bra för torr och känslig hud. Rödklöver gör huden mjuk och slät. Den också är sårläkande. Citronmeliss är en stark antioxidant (håller huden ung och frisk) och har en uppfriskande doft. Salva, läppbalsam och massageolja Salva, läppbalsam och massageolja/hudlotion är också enkelt att själv tillverka. Med lite hjälp kan även barnen vara med. De görs alla med vegetabilisk olja och bivax, med större procent bivax blir det en bra läppbalsam, med mindre procent bivax en medelhård salva som passar till att smörja in torra händer och fötter med, vid torrsprickor och för att förebygga nariga kinder på vintern. Med endast en liten mängd med bivax i oljan är den en utmärkt hudlotion för torr hud eller en massageolja. Fördelen med alla dessa produkter med enbart vegetabilisk olja och bivax är att inget vatten behövs och därför heller inget konserveringsmedel. Tillverka bara den mängd som du gör av med inom ett halvår så håller den sig också utan tillsats av antioxideringsmedel (olja härsknar med tiden). Se till att du använder fin kvalité på olja och bivax och du får de finaste, mest välgörande och dessutom en fullständigt miljövänlig produkt. Salvburkarna kan du använda många gånger. Diska ur dem och koka dem om det behövs. 9

10 Du behöver Bivax i små bitar. Du kan antingen hacka den i små bitar eller riva på ett rivjärn. Använder du bivaxkakor så river du sönder den i småbitar. En våg att väga bivaxet med En skål i rostfritt eller härdat glas En kastrull med kokande vatten att ställa skålen i för vattenbad Tomma små glasburkar med lock att hälla upp salvan i. En sked/slev att röra med För läppbalsam Foto Susanne Bilski 37 gram bivax till 1 dl t.ex. raps-, mandel- eller oliv olja (Jag brukar blanda rapsolja och olivolja till läppbalsam för att neutralisera smaken) För salva gram bivax till 1 dl olja (Den större mängden bivax ger en fastare salva, den mindre en lösare) För hudlotion, massageolja 3-5 gram bivax till 1 dl olja Du kan också använda en ört-/blomolja istället för den vegetabiliska oljan och/eller röra i eteriska oljor när salvan har kallnat förutom till läppbalsamet där den eteriska oljan behöver tillsättas i den varma blandningen. Såhär gör du Foto Susanne Bilski Mät upp oljan, och lägg i bivaxet. Låt oljan bli varm och bivaxet smälta under omrörning med skålen i ett varmt vattenbad. När bivaxet smält tar du bort skålen från det varma vattnet och rör om. Häll upp på rena burkar. Till läppbalsam kan små glasburkar eller andra små burkar användas, det finns också speciella cerathylsor att köpa. Till hudlotion/massageoljan är det bättre med en flaska, då den kommer att vara rinnande. Låt stelna och svalna innan du sätter på lock så att ingen kondens uppstår. Märk burken med innehåll och datum eller måla en vacker etikett Burkar kan du återanvända vanliga glasburkar gärna små med stor öppning som inte har någon stark doft kvar. Diska dem noga och koka sedan dem och locket i minst 10 min. Inköpsställen I livsmedelsaffären kan du köpa bra ekologisk rapsolja och olivolja. För bivax kan du se på etiketten på honungsburkarna i affären om det finns någon i närheten som du kan kontakta. Om de inte är kravmärkta så be att få köpa bivax som bina tillverkat samma år dvs innan de använt ev. gifter för bekämpning av varoakvalster. Det går också att söka på nätet eller kontakta Jos Schuijlenburg , schuylenburg@hotmail.com På nätet kan du handla för egen tillverkning hos; För information om råvaror, eteriska oljor, vegetabilska oljor m.m; Aromaterapi för alla av Susanne Bilski Ullmark, Artaromaförlaget. Kan beställas på 10

11 På Susanne Bilskis företag Vivaz i södra Gästrikland tillverkas det naturnära hudvårdsprodukter och svenska blomessenser. Webbsida På gården hålls det också olika grupper, retreater och cirklar utifrån Naturens visdom. Tillsammans med Jos Schuijlenburg samverkar de med naturen i odlingar, biskötsel och skogsvård. 11

12 Eko-Humor! Av Viveca Lammers 12

13 Intervju med Ulrika Hävre Av Mona Rosenberg Ulrika Hävre började engagera sig för djurens rätt redan som trettonåring då hon var medlem i en djurrättsorganisation. Hon har alltid älskat djur och kom till en punkt när hon inte bara ville vara passiv medlem som såg allt hemskt man utsatte djuren för. Hon ville agera. Ulrika ser livet ur ett helhetsperpektiv och då hon också var med i Greenpeace så kom snart miljöfrågor att bli lika viktiga att engagera sig i. Hon ringde till organisationen och efter en intervju fick hon börja som aktivist. Hon har varit med på många aktiviteter inom Europa. "Jag handlar i enlighet med min inre övertygelse", säger Ulrika utan tvekan. Under aktionerna har hon otaliga gånger gripits av polis och suttit i häkte. Det upplever hon som en märklig, ja, snopen känsla eftersom hon egentligen inte har gjort något skadligt. Ulrika Hävre står upp för allt som lever! Hon kanske har suttit fastkedjad vid en skogsmaskin och polisen vet att de som protesterar är fredliga. Ofta är det en god stämning mellan dem och poliserna, litet som ett "spel utåt". Det finns många poliser som egentligen tycker att de gör något bra, men det är deras jobb att gripa dem. En gång bjöd polisen på tårta och kaffe medan intervjuerna pågick. Det har aldrig varit några dramatiska händelser även om de blivit bortburna. Hon minns en gång i Finland när det var jättemycket snö och poliserna som bar bort dem fick pulsa i djup snö för att komma till minibussarna bärandes på aktivisterna. Gruppandan bland aktivisterna är stark och man har trevligt med prat och sång, fast det är på fullt allvar. Ingen tar lätt på uppgiften. Man tar inga risker utan är noga med säkerheten både för sig själva och arbetarna på platsen och polisen. Ulrika har varit aktiv inom flera rörelser parallellt. För henne handlar det om helheten för fred, djur och miljö. Hon skiljer inte på djurplågare, krigsoffer eller miljöförstöring. Allt hänger ihop. - Det handlar om allt liv och rättigheten till liv. Allt liv är heligt. Skogen, djuren, människan, säger Ulrika. Ulrika försöker påverka på olika sätt även till vardags. Hon menar att vi har makt som konsumenter. Om hon tycker att en vara i butiken är dålig eller något sånt, så säger hon till. Hon försöker påverka aå att butiksinnehavaren tar hem det som har bästa kvalité. Hon skriver också insändare om det hon tycker är fel. Och hon säger även till om andra saker, som om hon ser en hundägare som är för hårdhänt mot sin hund. - Jag drar mig inte heller för att gå emellan i ett slagsmål, säger Ulrika och tillägger: - Tänk om alla gjorde så? Då skulle vi ha mindre problem. Hon menar att många har lärt sig att inte konfontrera, men bara man gör någonting för någonting, så är det bra. Man kan ju göra sånt som att betala pengar till organisationer eller delta praktiskt. Eller skriva insändare. Man är då med och skapar förutsättning till påverkan. Ulrika upplever att många är tafatta: "Vad kan jag göra?", eller "Jag kan inte hjälpa att äldreomsorgen ser ut som den gör". Men alla kan ge sig in i kampen på sitt sätt och ta aktiv ställning i vardagslivet mot t ex GMO-mat i butiken. - Som i Frankrike. Där kan de gå man ur huse som bönderna som gick ihop och protesterade med hundratals traktorer och fick igenom sina krav. Ju fler som protesterar desto bättre, säger Ulrika. Hon tycker att folk skulle sätta ner foten, engagera sig, protestera och ta plats och visa att "detta accepterar jag inte". Istället för att sitta vid matbordet och klaga på att kommunen "gjort det och det". Utöver kampen för fred, djur och miljö har Ulrika arbetat inom psykiatrin och varit egen företagare med egen butik. Hon har haft god hjälp av vänner och sin mamma som bl a passat djur och butik när det har behövts. Ulrika har också författat boken "Våga vägra", en självbiografisk bok om samhällsengagemang och aktivism. Hon skriver utifrån egna erfarenheter samt reflektioner. Den är naket självutlämnande med dagboken från de månader hon satt i fängelse för att hon greps när hon gjorde en s k fredsinspektion vid JAS-planet i en aktion för organisationen Plogbillgruppen Dansa och Sjung. 13

14 Bild Viveca Lammers Visste du att... Visste du Att man bara mäter den akut giftiga dosen när man testar kemikalier? Visste du Att man inte mäter långtidspåverkan av kemikalier? Man vet alltså inte hur mycket eller hur lite våra organ störs vid användning av produkter med syntetiska ingredienser i. Visste du Att man inte mäter hur kemikalier reagerar med varandra? Dock vet man redan att en kemikalie kan förstärka en annan Visste du Att gifterna som din hud absorberar kommer ut igen? Ut i naturen, på åkern där kossan betar Kossan som vi sedan äter Tja, kretslopp är vad det handlar om. Och du är en del av det vare sig du vill eller inte. Visste du Att produkter till djur märks i stort sett enligt det regelsystem som används för många yrkesprodukter (oljor, rengöringsmedel, tatueringsfärg) och leksaker (tex såpbubblor, slime, målarfärg). 14

15 Hos indianerna finns något som kallas Circle of Grandmothers. I indien kallas de för gurus. Vad har vi i Sverige, som skulle kunna motsvara detta begrepp? Gamla tanter, som sitter och gnäller på åldringsvården? Cirkeln av de visa...äldre. Som gått förlorat i denna moderna värld. Farmor funderar De äldre... av Viveca Lammers Det indiska ordet guru betyder ungefär en äldre med kunskap, dvs en som av den anledningen bör vördas och lyssnas till. Det betyder alltså egentligen inte meditationslärare eller något i stil med präst. Och hos indianerna är en Circle of Grandmothers en grupp kvinnor som till och med står högre i rang än shamanerna eftersom de är Keepers of wisdom. Bild M. Rosenberg En sådan grupp tycks vara snäppet viktigare än Circle of Elders eftersom kvinnan kopplas samman med jorden. Utan hennes visdom fungerar inte jordelivet. Så...egentligen betyder det bara äldre med visdom. Det är en visdom, som kommer av erfarenhet, men inte direkt den erfarenhet som man har av ett vanligt jobb utan i stället av den erfarenhet, som kommer av att man deltagit i livet och sett mer än de som är yngre. Eftersom Grandmothers och gurus tillhör ett koncept som blivit väldigt populärt kan det ju vara på plats att fundera litet över saken. Det sägs att en gång i tiden så värderades kvinnor och män lika. Mannen var specialist på att försvara familjen eller stammen mot angrepp utifrån och han var den som jagade bäst medan kvinnan i stället var specialist på att ta hand om de små barnen. Båda behövdes lika mycket och kunde inte klara sig utan varandra. De som levde i en kreativ symbios med varandra hade bättre förutsättningar att överleva och spred sig därför mer. Mina egna funderingar om den saken säger mig att kvinnan var beroende av att ha en man som var trogen, dvs en man som inte bara försvann. Att en man gav sig iväg måste ju ha betytt döden för henne om barnen var små, i alla fall om hon levde på ett ställe där hon måste jaga och där det fanns vilda djur som kunde vara farliga. Men hon kan ju knappast ha varit beroende av att mannen var trogen på det sätt som vi i dag menar med ordet. Om han bara klarade att skaffa mat åt många personer så bör det bara ha varit en fördel att han hade flera kvinnor så att de kunde hjälpa varandra med barnen, samtidigt som gruppen växte fortare. Ur naturens synvinkel är det bra om en stark individ får fler barn, men en stark man kan ju inte få mängder av barn med bara en kvinna. Eftersom så väldigt många män gör allt vad de kan för att förföra en massa olika kvinnor så måste ju detta vara något nedärvt, något som ligger i våra gener och som styrs av den mest primitiva delen av hjärnan, det omedvetna som styr våra känslor. Men vi har skapat ett samhälle där detta inte fungerar eftersom vi likställer det med otrohet, som det inte skulle behöva vara. Att förneka instinkter fungerar inte. Då förvandlas de till psykoser. Vi vet att något är fel och förgäves försöker vi att rätta till det genom en massa påhitt och vi grälar om ifall bögar ska få gifta sig eller om könsbytingar ska steriliseras. Jag har ett annat förslag: Varför inte kombinera månggifte med kravet på trohet? Och varför inte kombinera det med kravet på att fruarna måste gilla varandra, dvs den gamla frun måste acceptera den nya annars blir det inget. De kan väl bli kompisar? Det är i alla fall vad som i praktiken händer hela tiden, men det kräver, med våra värderingar, en massa uppslitande skilsmässor och byten av bostäder. Och sedan måste alla gå i terapi eller äta psykmediciner! Och även barnen får nervösa störningar och mediciner och tyr sig till datorernas värld, som tycks vara pålitligare än mamma och pappa. Eller varför inte ha regler som är ungefär så som den stilen som de gamla kungarna hade, dvs en man hade en fru, som var den officiella frun och dessutom hade han älskarinnor, som kallades frillor. Men frillorna var inte något man såg ner på att bli kungens älskarinna var i stället ett sätt att komma upp sig i samhället. Om hon sedan blev med barn kunde kungen se till att hon fick gifta sig med någon adelsman. Sagoberättaren H C Andersen lär ha varit son till kungen av Danmark och en av hans tvätterskor. Och han lär också under sin 15

16 uppväxt ha haft kontakt med sin riktiga pappa. Det som dagens journalister förvandlar till enorma skandaler, bara för att de vill ha någon att jaga, var tydligen något helt naturligt förr. Vi har fortfarande en slags månggifte i vårt samhälle den enda skillnaden är att vi kombinerar det med enorma psykoser. Felet är en mental inställning och den kan det nog vara bra att fundera över. Instinkter ligger i vår primitiva hjärna och dem kan man inte ta bort. Man kan bara kanalisera dem på nya sätt. Egentligen hade jag tänkt att skriva om Circle of Grandmothers och gurus, men det är ju omöjligt att tänka på sådana begrepp utan att först komma in på skillnaderna mellan manligt och kvinnligt och på hur dessa skillnader under tusentals år har utvecklats till det som vi nu har. Vi har utplånat begreppet Circle of Elders också och bestämt att sökandet efter sanningen om livet ska skötas av forskare, som skär hjärnor i tunna skivor för att upptäcka var medvetandet sitter (naturligtvis så skulle en sådan upptäckt mest leda till att man då även lärde sig hur man skulle göra för att manipulera medvetandet). Än så länge kan vi bara manipulera känslorna (med droger och mediciner), men man vill inte gärna prata om orsakerna till att så många mår dåligt. Man är bara inriktad på att hitta nya kemiska mediciner. Tänk om det generellt sett verkligen är skillnad på män och kvinnor? Deras hjärnor fungerar ju olika! Tänk om inte alla passar till att vara hemma och sköta barn! En karriärist kan få nervsammanbrott av att tvingas att sitta och leka i en sandlåda! Tänk om inte alla passar till att jobba utanför hemmet! Tänk om det finns många som blir nervösa av att tvingas göra karriär! Tänk om barn inte passar till att under hela sin barndom vara inlåsta på dagis eller i bilar eller lägenheter. Tänk om bättre teknik inte alls kan frälsa mänskligheten, som många män tror (inklusive Carl Bildt, som beskrev sin tro i sitt sommarpratande i radions P1). Varför har shamanismen blivit så populär? Jo, för att människorna känner att något saknas och det är våra rötter och den levande kontakten med jorden, djuren, elden, vattnet, molnen, åskan och dem som kan kommunicera med naturens andar och väsen. Vi sjunger indiska mantra, målar runor, dyrkar Tor och Oden, dunkar på shamantrummor och drömmer om svunna världar medan vi vilsna flyger runt i ringar och söker oss själva på arbetsmarknaden och på nätet. De äldre, de som skulle ha berättat om livets visdom för oss, sitter i Spanien och dricker rödvin och raggar nya bekantskaper för kärlek, sex och samlevnad på ålderns höst? Med en burk Viagra under kudden för att hålla skenet uppe? Just nu verkar de ha passande sällskap, nämligen världsekonomin, som också gör vad den kan för att hålla skenet uppe. Ekologiska skönhetsbehandlingar samt föreläsningar & workshops Butik i Fristad utanför Borås med underbara ekoprodukter Webbshop Tel

17 Bild Viveca Lammers O Intervju med barn David 12 år 1) Vad kan man göra för miljön? Cykla mer ej använda bilen. Inte slänga saker i naturen. 2) Vad skulle du vilja göra för miljön? Återanvända saker mer. 3) Känner du till något miljömärke? Ja, Krav. 4) Hur ser du på framtiden när det gäller miljön? Om vi fortsätter skräpa ner har vi ingen bra miljö i framtiden. 5) Vad har ni pratat om i skolan när det gäller miljön? Att man inte ska skräpa ner. Vi har speciella samla skräp-dagar. Jacob 10 år 1) Vad kan man göra för miljön? Man ska bara ta av naturen vad man behöver, inget mer. Särskilt träd som ger syre. 2) Vad skulle du vilja göra för miljön? Vi sorterar våra sopor. 3) Känner du till något miljömärke? Ja, Krav 4) Hur ser du på framtiden när det gäller miljön? Man kan bygga barriärer/skydd runt till exempel parker. Detta ska vara soldrivet och på detta sätt samlar man upp giftiga partiklar från luften. Dessa barriärer/skydd ska tömmas varje vecka. 5) Vad har ni pratat om i skolan när det gäller miljön? Inget. Det är bara jag som har sagt att man behöver träd för att få syre. 17

18 O Varifrån kommer din mat? Av Lisa Ståhl O Att vara miljövänlig är att varje dag göra ett aktivt val för att göra naturen till en bättre plats. Men hur lätt är det egentligen när man bara ser betong och asfalt när man tittar ut genom fönstret? Det går så klart och är egentligen inte särskilt svårt alls. Största miljöboven är nog maten. Vi slänger till exempel mat som skulle räcka till en person till i varje familj per år. Ett miljöproblem vi har idag är att vi egentligen inte har tillräckligt med plats och resurser för att föda alla. Men om vi får vår mat från ICA kan det här vara svårt att greppa. Dessutom så åker maten ofta kors och tvärs innan den kommer fram till vårt middagsbord, ibland till och med över jorden. Så ett relativt enkelt sätt att hjälpa miljön är att byta ut några krukväxter mot kryddor som gräslök eller citronmeliss och odla hemma. Har du balkong kan du utnyttja den extra platsen att odla gurkor och tomater på. Gurka från mataffären kommer du aldrig kunna uppskatta på samma sätt efter du ätit den som du har odlat själv. En paus från betongen När solen skiner och sensommarvärmen är som bäst vill man bara vara ute och njuta. Vilket ställe är egentligen bättre än skogen, landet och naturen? Den perfekta dagsutflykten. Som en liten, kortare minisemester där man får tid att andas och det bästa av allt är att du kan passa på att plocka i naturens fantastiska skafferi. På sensommaren finns det mycket bär som du kan äta som de är, frysa in eller göra sylt och saft av. Du kan även hitta svamp, som du kan använda i maten färskt, frysa eller torka. Förutom alla goda ingredienser du hittar så kan du dessutom njuta en stund av tystnaden eller en pratstund med ditt sällskap. Dessutom kommer du garanterat vara mer avslappnad när du kommer hem, skogen är den perfekta platsen för att stressa ner. Varifrån kommer ägget? Man har inte riktigt tid, man ska ha drömjobbet, perfekt kropp, fantastisk lägenhet som är personligt inredd och ha väluppfostrade barn som ska lämnas och hämtas på dagis. Hur hönan hade det vid tillfället då ägget kom till världen ligger inte på toppen av vår att göra lista. Men det är faktiskt viktigt. Och även om vi inte har jättemycket tid på att fundera på om hönan är livrädd för att hon bor med för många andra fjäderfän (det gör henne stressad då deras sociala status är viktigare än vår på facebook och om de är för många minns dem inte sin utan måste ständigt picka om den), så är det ändå viktigt att våra djur mår bra. Det tycker nästan alla, även om vi inte aktivt tänker den tanken hela tiden. Och vi kanske inte har tid, möjlighet eller vill föda upp våra egna, men vi kan ändå påverka. Ett ganska snabbt och enkelt val i matvaruaffären, att välja miljömärkt framför det icke miljömärkta är gjort på bara några sekunder, men påverkar hönans liv. Då ställs krav på hur hon bor, vad hon får för mat och hur livet i övrigt kommer att bli för henne. Och svårare än så behöver det inte vara att vara miljövänlig. Gudagott - Svenska delikatesser Specialisten på Närproducerat i Göteborg finns vid Mariaplan i Majorna. Du hittar nöt, gris och lammkött från utvalda gårdar. Vilt efter säsong. Gårdsproducerade ostar och långlagrade från t ex Sivan i Vara. Svenska bärprodukter, honung, kalvdans, knäcke mm. Här får du personlig service över disk av Maria, Stig och Ola. Hemsida: Slottsskogsgatan 42 18

19 Från konsumtion till avfall Av PSTE Alla handlar mat för mat måste man ju ha. Och mycket av den mat som vi handlar ligger snyggt förpackad i hyllan på stormarknaden. Men vad blir det av alla plastförpackningar och all plastfolie när vi packar upp maten väl hemma från mataffären? Visst vi sopsorterar heter det ju. Men alla människor gör tyvärr inte det och om vi gör det så blir i alla fall detta emballage avfall. Avfall förbränns och skadliga kemikalier från plastförbränning kan spridas i luften och detta påverkar ju vår miljö negativt. Förutom detta så kastar folk plast i havet när de är ute med båten och sjöfåglar matar sina ungar med små plastbitar som de tror är mat, vilket resulterar i att ungarna dör av undernäring. Bild M. Rosenberg Plastavfall som vi använt slängs även på land och många djur går omkring med plast i magen. Plasten som vi slänger på land hamnar även det till slut i havet och blir till exempel fiskmat. Tyvärr leder denna kedja tillbaka till oss eftersom vi sedan äter fisken som innehåller de gifter som fanns i plasten. Dessa gifter kan man sedan återfinna i vårt blod." Det är såhär det fungerar. Vi fyller världshaven med allt mer plast och många andra former av skräp. Ingen vet hyr stora mängder sopor det handlar om, men det skulle kunna röra sig om så mycket som tiotals miljoner ton skräp som varje år spolas ut i haven. I Sverige ökar mängderna avfall trots att vi har blivit bättre på att ta hand om vårt avfall. Både vår miljö och vårt klimat påverkas av vårt avfall. Ju mer vi konsumerar ju mer avfall får vi och det är just avfallet som är problemet. Alltså sopsorterar vi som aldrig förr men för att återvinning ska vara möjlig är det viktigt att avfallet sorteras rätt. Olja är den råvara som vanligtvis används till plastförpackningar och för varje kilo plast som vi sopsorterar och återvinner så sparar vi en liter olja och två kilo koldioxid. I Sverige använder vi varje år ungefär 17 kilo plastförpackningar per person. Visste du att... Varje vuxen svensk använder i genomsnitt 300 plastpåsar per år. Det går åt 2 kg olja för att tillverka 1 kg plast. Varje kilo plastpåse medför utsläpp av 3 kg koldioxid. Varje år i Sverige medför förbrukningen av plastpåsar utsläpp av ton koldioxid. Det tar 450 år innan en plastflaska som hamnat i naturen har brutits ner. Hur svårt är det att säga Nej tack till plastpåsar och istället ta med sin egen tygkasse. En tygkasse som förutom att den är tillverkad av ett material som är bättre än plast även kan vara ekologisk eller så kan det vara en kasse som du helt enkelt har sytt själv av till exempel gamla kläder. Många stormarknader ha gått över till plastpåsar som är tillverkade av ett miljövänligare material, frågan är bara: behövs dom? Den internationella energimyndigheten IEA, har släppt en rapport i vilken man kan läsa att vi släppte ut 30,6 gigaton koldioxid ut i atmosfären år 2010 och utsläppen har enligt dem ökat med 5 procent jämfört med Men vad innehåller utsläppen då? Ja, IEA menar att 44 procent av utsläppen kom från kol, 36 procent från olja och 20 procent från naturgas. Men vad är då detta egentligen? Såhär skriver Greenpeace Sopor är ett av de mest komplexa bränslen som finns. Jämfört med andra bränslen har sopor det högsta innehållet av klor, tungmetaller, farliga organiska ämnen och fossilt kol. Men ju mer allting industrialiseras, ju mer utsläpp och avfall får vi. I skriften Vi kan inte förhandla med Naturen av Anders Wijkman och Johan Rockström kan man läsa att industriländerna svarar för mellan % av de ökande utsläppen och givetvis slösar man då också med jordens resurser om man använder sig av råvaror som inte varar i all oändlighet. Om vi vägrar konsumera dessa industriprodukter så tvingar vi ju företagen att lägga om sin verksamhet. Lättaste sättet att tvinga industrin att lägga om sin produktion är att helt enkelt sluta handla deras produkter. I Kemikalieutredningens betänkande (SOU 2000:53) kan man läsa att för nedbrytning av ämnen i luft finns det idag inga standardiserade, internationellt vedertagna tester. I stället använder man uppskattade värden. Detta betyder ju i klartext att ingen vet vad de ämnen som just nu försvinner rätt ut i luften från förbränningsanläggningarna runtom i Sverige, ställer till med i det långa loppet. Vi bara handlar och handlar utan att förvissa oss om vilket spår vi lägger ut. Miljöteknik i all ära men vore det inte smartare att sälja exempelvis mat som är närproducerad som man slipper plasta in för hållbarhetens skull och att använda 19

20 tygkasse vid inköpen? Ekonomer är bara intresserade av potentialen i den så kallade gröna ekonomin. Det är inte så att man förnekar naturen utan man tänker bara inte att den finns där och historiskt sett så har man inte ens tänkt att den ska ta slut. Men när naturkatastrof efter naturkatastrof ger sig till känna så kanske man börjar tänka mer långsiktigt. Hur mycket är skövlingen av naturen eller den smältande polarisen värt? Oavsett vad ekonomerna säger så kommer inte mer pengar att pollinera våra grödor när det sista biet har dött. Även om vi har blivit duktigare på att återvinna så växer sopbergen. Då hjälper det inte så mycket om industrin har blivit energisnålare och innehåller färre miljöskadliga ämnen. Nya kreativa idéer om hur ett samhälle ska byggas måste komma till istället för att vi fortfarande ska använda oss av den gamla konsumtionsideologin för tillväxt. Vi måste utvecklas och våga tänka utanför ramarna. Och en omställning är nödvändig för att vi ska kunna bevara de ekosystem som vi är beroende av. För tänk om naturen slutade att fungera. Källor: Avfall och utsläpp Törreboda kommun Hav av plast hotar marint liv - Dagens ETC Sopsortering sparar energi och naturresurser - Sopor.nu (ett samarbetsprojekt mellan Naturvårdsverket, El- Kretsen, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen samt Avfall Sverige) Inredningstextilier - vackra med eget stuk och i harmoni med miljön det har Naturens Syster! Det gäller gardiner, kuddar, draperier, etc att användas som byggstenar i en skön inomhusmiljö. Om möjligt använder vi gamla underbara textilier också och det är enbart köparens fantasi som sätter gräns för användningsområdet". Webbsida Tel