Kapitalisering av leasing En studie om orsakerna till onoterade företags handlanden vid en förändrad redovisningsstandard

Transkript

1 Örebro universitet Handelshögskolan Företagsekonomi, avancerad nivå: Självständigt arbete Handledare: Per Forsberg Examinator: Pamela Schultz-Nybacka VT 2014, Kapitalisering av leasing En studie om orsakerna till onoterade företags handlanden vid en förändrad redovisningsstandard Johan Berg Emma Lundgren

2 Abstract Introduction: Previous studies indicates that a changed accounting standard regarding leasing which forces companies to recognize all long term leases in balance sheets and dismiss the opportunity to off-balance sheet financing, would affect key numbers in financial reports. Some studies also predict that a changed standard could reduce the use of leasing. However, many of these studies have focused on listed companies and changes in key performance indicators rather than behavior. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding on how unlisted companies reason about leasing, other sources of financing and the effect of a changed accounting standard regarding leasing. Research methodology: A qualitative approach with semi-structured interviews was used to allow for an in-depth study. Interviews were conducted with managers who are financially responsible at ten different unlisted companies in Örebro. Results and conclusions: The results show that the studied companies would not be affected by the effect on different key performance indicators in financial reports from a changed standard and neither would it reduce their use of leasing as a financing method. The reason for this can be divided into four causes: 1. The companies used leasing for other purposes than the opportunity to off-balance sheet financing 2. The companies preferred funding their investment by internal capital because of the lower costs and risk it offers 3. The lack of stakeholders who require strong financial reports and solid key performance indicators 4. The ownership structure in unlisted companies tend to be characterized by and oriented towards economic viability, safety and long-term growth, and therefore the task of providing strong financial reports is not their main concern Keywords: leasing, IAS 17, capitalization, off-balance sheet financing, unlisted companies, capital structure, ownership structure, corporate governance, investment financing.

3 Förord Denna uppsats inom ämnesområdet företagsekonomi omfattar 30 högskolepoäng på avancerad nivå och är skriven våren 2014 på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Vi vill adressera ett stort tack till de företag och dess respondenter som genom sitt deltagande möjliggjort genomförandet av denna studie. Vidare vill vi även tacka vår handledare Per Forsberg, bisittare Magnus Frostenson samt övriga seminariedeltagare för värdefulla synpunkter under arbetets gång. Örebro Johan Berg & Emma Lundgren

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Leasing Redovisning av leasingavtal Förslag om ändrad redovisningsstandard Tidigare forskning Problemdiskussion Forskningsfrågor Syfte Bidrag Leasing: redovisningsstandard och tidigare forskning Klassificering av leasingavtal Finansiella leasingavtal Operationella leasingavtal Innebörden av den nya standarden K3-företag Tidigare forskning beträffande leasing Alternativ till lånefinansiering då denna inte är möjlig Kapitalbindning Flexibilitet i rörelsekapital Diversifiering av risker Kompensation för uppnådda korsiktiga mål Skatteffekter Skuldkapacitet och bokföringstekniska skäl Nackdelar med leasing Teoretisk referensram Kapitalstruktur Pecking order teorin Principen om kapitalstrukturens irrelevans Intressentteori Skillnader mellan noterade och onoterade företag Ägarstruktur... 20

5 3.3.2 Bolagsstyrning ur ett finansiellt perspektiv Teorireflektion Metod Metodintroduktion Förarbete Val av ämnesområde Litteraturgenomgång Val av undersökningsdesign Genomförande Intervjuer Val av respondenter Intervjuguide Bearbetning Transkribering Analysmetod Reflektion Tillförlitlighet och generaliseringsmöjligheter Empiri och Analys Beskrivning av respondenter Leasing Kapitalstruktur Intressentteori Ägarstruktur och bolagsstyrning Ny redovisningsstandard för leasingavtal Sammanfattande analys Sammanfattande diskussion Slutsats Kritiska faktorer Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilaga 1 Intervjuguide

6 Figur- och tabellförteckning Figur 1 Intressentmodellen (Freeman 2010) Figur 2 Undersökningsmodell Figur 3 Metodschema Figur 4 Kategorisering av respondenter Figur 5 Huvudsakliga intressenter Figur 6 Den nya standardens påverkan på företagens leasinganvändande Tabell 1: Sammanfattning av skillnader mellan nuvarande IAS 17 och den föreslagna ändringen av IAS 17 (Middelberg & De Villiers 2013) Tabell 2 Teorisammanfattning: ägarstruktur och bolagsstyrning Tabell 3 Information om respondenter (siffrorna är avrundade) Tabell 4 Empirisammanfattning: leasing Tabell 5 Respondenternas redovisade soliditet Tabell 6 Empirisammanfattning: kapitalstruktur och finansieringskällor Tabell 7 Empirisammanfattning: bolagsstyrning Tabell 8 Empirisammanfattning: åsikter angående den föreslagna förändringen av redovisningsstandarden för leasingavtal... 44

7 1 Inledning Leasing innebär fullständig finansiering utan att kapital måste bindas upp eller att den redovisade soliditeten behöver förändras. Detta är endast några av de faktorer som driver företag att använda leasing för att finansiera investeringar. Ungefär hälften av alla små och medelstora företag i Sverige har leasade tillgångar (Svensk Bankföreningen b 2012) samtidigt som leasing är en av de största externa finansieringskällorna som svenska företag använder sig av. I korthet innebär leasing att en leasegivare köper in och äger en tillgång som sedan hyrs ut och nyttjas av en leasetagare i utbyte mot avgifter. (Finansbolagens förening 2012) Leasing ger leasetagaren därigenom en möjlighet att finansiera en investering utan att behöva binda upp kapital alternativt utöka den redovisade skuldsättningen (Nationalencyklopedin 2014). De generösa redovisningsreglerna gör leasing till ett eftertraktat finansieringsalternativ. Internationella normgivare på redovisningsområdet arbetar dock för att ändra den nu gällande redovisningsstandarden för leasing så att alla leasingavtal med längre löptid än 12 månader måste kapitaliseras. Kapitalisering innebär att den leasade tillgången och tillhörande skuld redovisas både på tillgångs- och skuldsidan i balansräkningen. (IFRS a 2013) Förändringsförslaget har gett upphov till en debatt angående vad ett eventuellt tvång på kapitalisering av leasingavtal skulle få för effekter på leasingmarknaden. Forskningen har tenderat att fokusera på att mäta kapitaliseringens effekt på finansiella mått och rapporter, men ger även en antydan om att en förändrad standard kan komma att förändra eller minska företagens användning av leasing som finansieringskälla. (Mattson-Teig 2011; Singh 2011; Singh 2012; Middelberg & De Villiers 2013) 1.1 Bakgrund Leasing Leasing är ett samlingsnamn för en mängd olika typer av avtal för vilka den gemensamma nämnaren är att leasegivaren, uthyraren, behåller äganderätten till leasingobjektet under hela avtalsperioden. Således är leasegivaren fortfarande den juridiska ägaren av objektet, men leasetagaren har rätt att bruka objektet och använda den i sin verksamhet. Finansieringsformen innebär att istället för att ett objekt köps så hyrs det i utbyte mot periodvisa leasingavgifter. Ur likviditetssynpunkt innebär detta att rörelsekapital kan hanteras bättre då utbetalningarna sprids över hela leasingperioden. Finansieringen är fullständig, således behöver leasetagaren varken ta internt kapital i anspråk eller teckna ett lån. Då leasingavgifterna består av fasta, och i de flesta fall, kända belopp underlättas även budgeteringsarbetet. Avtalsvillkoren innebär ofta att 1

8 tilläggstjänster som försäkring och underhåll ingår, samtidigt som leasetagaren inte behöver hantera en avyttringsprocess när objektet är uttjänat eftersom den då återgår till leasegivaren. De leasingavgifter som betalas är avdragsgilla varför leasing ofta förespråkas ur skattesynpunkt. Banker och andra kreditinstitut kan kräva säkerhet för att ge ut ett lån medan en leasegivare har säkerhet i form av den bibehållna äganderätten. Det faktum att leasing möjliggör investeringar utan att kräva någon säkerhetsförbindelse kan vara avgörande för företag under en uppbyggnadsfas eller för företag som saknar inteckningsbara tillgångar. (Leaseurope 2014) Utöver de motiv för leasing som nämnts i detta stycke gör dagens gällande normer om hur leasingavtal ska hanteras redovisningsmässigt att det dessutom finns bokföringstekniska skäl vilka motiverar leasing som finansieringslösning Redovisning av leasingavtal International Accounting Standards Board (IASB) är en internationell och oberoende organisation som, i syfte att höja kvaliteten och relevansen i finansiella rapporter, ger ut globalt accepterade redovisningsstandarder. (IFRS 2014) IASB har gett ut standarden IAS 17 Leases som redogör för hur leasingavtal ska hanteras i redovisningen. Enligt standarden skall leasingavtal klassificeras som operationella eller finansiella beroende på den ekonomiska innebörden av avtalet. Finansiella leasingavtal redovisas i leasetagarens balansräkning, medan operationella leasingavtal kostnadsförts direkt i samband med betalning av leasingavgifter. Den juridiska äganderätten för objektet kvarstår dock hos leasegivaren oavsett klassificering. (IAS 17 leases) Då ett operationellt leasingavtal inte påverkar företagets soliditet och kapitalstruktur utformas majoriteten av alla hyresavtal som operationella. Operationell leasing innebär således att företaget genom ett avtal erhåller en tillgång och skuldsätts utan att detta redovisas i balansräkningen, ett fenomen som i litteraturen kallas off-balance sheet finansiering. (Franzen & Cornaggia 2013) Förslag om ändrad redovisningsstandard År 2006 påbörjade IASB och Financial Accounting Standards Board (FASB) tillsammans ett projekt i syftet att förbättra kvaliteten och jämförbarheten i företagens finansiella rapporter. Projektet resulterade år 2010 i ett första exposure draft ED/2010/9, förslag om en förändrad redovisningsstandard för leasingavtal. Problemet med den gällande standarden är just att leasade tillgångar tillåts uteslutas från balansräkningen. Läsaren av årsredovisningen ges då ingen möjlighet att bedöma hur rättigheterna och skyldigheterna som kommer med ett leasingavtal kommer påverka företagets ekonomiska förhållanden i framtiden. I och med detta redovisas ingen fullständig bild av verksamheten vilket försvårar för såväl bedömningar som 2

9 jämförelser av olika företags ekonomiska ställning. Det informationsbehov som företagens olika intressenter har omfattar ofta storlek på förpliktelser, tidpunkter för betalning och osäkerhet i kassaflöden. I dagsläget går denna typ av information gällande operationella leasingavtal endast att uppskatta utifrån den information som lämnas i noter. Då leasing är en betydelsefull och omfattande aktivitet i många företag kan information av detta slag ha stor betydelse vid beslutsfattande. (IFRS a 2013) Efter en fyramånadersperiod med möjlighet att kommentera IASB:s exposure draft ED/2010/9 hade 760 kommentarer inkommit. Antalet kommentarer var ovanligt högt varför frågan ansågs vara av stort samhällsintresse. (IFRS b 2013; IFRS 2011) I Sverige fick förslaget kritik av Finansbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv. De ansåg att det saknades en tydlig behovs- och konsekvensanalys som motiverade förslaget, samt att förslaget inte var tillräckligt genomarbetat för att kunna antas. De menade vidare att förslaget kan få konsekvenser på leasingmarknaden och att de affärsmässiga skäl som motiverar leasing kan komma att försvinna. (Finansbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv 2011) Exposure Draft ED/2010/9 omarbetades och IASB presenterade år 2013 Exposure Draft ED/2013/6, som innebar en viss modifikation, avseende resultateffekten vid avskrivningen av de leasade tillgångarna, jämfört med det tidigare förslaget. (Deloitte 2013) 2013 års förslag har fått 641 kommentarer och bearbetas (FASB 2014). Något beslut om en ändrad standard har ännu inte antagits varför utvärdering av vilka konsekvenser en standardförändring inneburit inte går att genomföra i dagsläget. Debatter kring leasing har förts under en lång period och ämnet debatteras flitigt än idag. En mängd tidigare forskning angående såväl leasing som kapitalisering av leasing har publicerats vilket pekar på att finansieringsformen är av stor betydelse på marknaden. 1.2 Tidigare forskning Ett flertal studier som illustrerar vilka effekter kapitalisering av leasing skulle få i balansräkningen har genomförts efter att IASB och FASB lyft diskussionen kring redovisning av leasingavtal. Ett vanligt fokusområde för dessa studier är på vilket sätt finansiella mått och nyckeltal skulle påverkas om redovisningsstandarden ändrades. Det är av väsentlig betydelse för denna studie att redogöra för denna påverkan eftersom det är omfattningen av de negativa 3

10 effekterna som är avgörande för huruvida efterfrågan på leasing skulle minska till följd av en standardförändring eller inte. Middelberg & De Villiers (2013) hävdar att en standardförändring skulle åstadkomma en märkbar effekt på de ekonomiska mått och nyckeltal som företagen presenterar i sina rapporter. I sin studie undersökte de vilken effekt kapitalisering av operationella leasingavtal skulle få på nyckeltal som indikerar lönsamhet, marknadsvärde och förändringar i kapitalstrukturen. Vad gäller lönsamheten skulle avkastning på såväl eget som totalt kapital bli sämre, samtidigt som företagen skulle redovisa ett lägre nettoresultat. Företagens marknadsvärde skulle bli lägre i och med att företagen skulle presentera svagare balansräkningar. Kapitalstrukturen skulle få en annan karaktär där skuldsättningsgraden var högre och företagen skulle därför framstå som mindre solida. (Middelberg & De Villiers 2013). I likhet med ovannämnda forskningsresultat bekräftar ett flertal andra studier att effekten av en förändring skulle innebära att finansiella nyckeltal förändrades så att företagen ur ett ekonomiskt perspektiv framstod som mer riskfyllda, mindre solida och mindre kreditvärdiga. (Beattie et al. 1998; Kilpatrick & Wilburn 2006; Fülbier & Silva 2008; Singh 2012) En eventuell standardförändring där leasingavtal, oavsett om de enligt nuvarande standarden klassas som operationella eller finansiella, med längre löptid än 12 månader måste kapitaliseras får alltså en effekt på företagens finansiella mått. Vilka effekter en standardförändring skulle få på företagens agerande är emellertid oklart. Eftersom standarden ej antagits ännu går det endast att med begränsad säkerhet att säga något om effekten på företagens nyckeltal medan konkreta effekter i företagens agerande går att utreda först om standarden ändras (Singh 2012). Då avkastningen på totalt och eget kapital förväntas bli lägre menar dock Middelberg & De Villiers (2013) att ett potentiellt scenario skulle bli att företagen söker andra sätt att skapa tillväxt än genom leasingfinansierade investeringar. De förutspår också att framställningen av företagen som mer riskfyllda kan göra att investerare kommer kräva högre avkastning jämfört med tidigare. Singh (2011) finner det sannolikt att de företag som var föremål för hans fallstudie vid en förändring skulle göra en omprövning av befintliga köp- kontra leasingbeslut, något som enligt Singh även kan generaliseras till andra företag. Även Middelberg & De Villiers (2013) är av uppfattningen att en standardförändring kan få företagen att omstrukturera sin finanspolitik för att begränsa de negativa effekterna så mycket som möjligt. En annan möjlig effekt är att företagen avtalar om kortare leasingperioder och lägger mer fokus på att betala av befintliga skulder än att ålägga sig nya (Singh 2012). När det gäller leasing av fastigheter tror 4

11 Mattson-Teig (2011) att effekterna av en standardförändring skulle uppmuntra fler att köpa och äga fastigheter istället för att hyra. Kapitaliseringens effekter i de finansiella rapporterna påverkar inte företaget i sig utan framställningen av företagets ekonomiska ställning. Det är såldes de externa intressenters uppfattning av företaget som är avgörande för resultatet av en förändrad redovisningsstandard. Nini et al. (2009) hävdar att kreditgivare tar finansiella åtaganden, vilket leasing är en form av, i beaktande vid kreditgivning. Om kreditvärdigheten minskar till följd av finansiella åtaganden ställer kreditgivaren högre krav eller begränsar kredittagarens möjligheter att beviljas lån i form av restriktioner. De menar att detta inverkar på hur företagen utformar sin finansieringspolicy och leder till att kvantiteten av fasta investeringar, både skuldfinansierade och finansierade genom leasing, minskar. Liao & Beatty (2010) har genomfört en studie där de undersöker hur kvaliteten i finansiella rapporter påverkar beslutet att köpa eller leasa en tillgång. Studien visar att företag vars redovisning anses hålla en låg kvalitet är mer benägna att leasa än företag med högkvalitativa rapporter. De hävdar i likhet med Nini et al. (2009) att kvaliteten i de finansiella rapporterna är avgörande för företagens kreditvärdighet, och att låg kvalitet kan leda till svårigheter att finna extern finansiering. För företag som presenterar bristfälliga eller otillfredsställande rapporter kan således ett beslut om att leasa istället för att köpa bero på avsaknaden av andra alternativ, snarare än att beslutet har tagits efter en strategiskt övervägd beslutsprocess. Även Viswanathan & Rampini (2013) påpekar att förekomsten av leasingfinansiering är högre hos företag med begränsade lånemöjligheter till följd av otillfredsställande resultat- och balansräkningar. I motsats till detta antyder dock Bryan et al. (2010) att operationella leasingavtal blivit en trend just därför att information om avtalet endast lämnas i noter och att dessa noter ägnas mindre uppmärksamhet av analytiker och intressenter. Vad som bör uppmärksammas är att ovannämnda studier och dess resultat utgår ifrån noterade företag. Således råder det oklarhet kring hur en standardförändring skulle påverka onoterade företags beteende. 1.3 Problemdiskussion Då finansiella rapporter fungerar som underlag för ekonomiska beslut är det av stor vikt att informationen i rapporterna ger en korrekt bild av företagens finansiella ställning och ekonomiska välmående. Möjligheten att använda operationell leasing för att finansiera investeringar utan att detta syns i balansräkningen försvårar dock för externa intressenter att 5

12 bedöma ett företags ekonomiska ställning. Det är på grund av detta IASB och FASB förordar en förändring. I dagsläget kan leasing ur ett strategiskt perspektiv användas för att skapa tillväxt genom investeringar utan att bilden av företaget som ekonomiskt bärkraftigt, i form av självförsörjning och skuldsättning, försämras. Då en förändrad redovisningsstandard skulle utesluta denna möjlighet indikerar viss forskning att efterfrågan på leasing kan komma att minska i samband med en eventuell förändring. Tidigare forskning på området är dock främst inriktad på vilken effekt en förändrad standard skulle få på finansiella mått och nyckeltal. Sammanfattningsvis skulle kapitalisering av leasing innebära en högre skuldsättningsgrad med minskad soliditet och kreditvärdighet som följd. Företagen skulle således framstå som mer riskfyllda i sina rapporter. Det saknas forskning som redogör för hur leasinganvändande skulle påverkas av ett tvång på kapitalisering. Antydningarna om att efterfrågan på leasing skulle minska till följd av en standardförändring råder det således osäkerhet kring. Minskade investeringar, omförhandling av befintliga leasingavtal, kortare leasingavtal, lånefinansiering istället för leasing och ökning av internfinansierade investeringar är andra flöjder som i forskningen tas upp som tänkbara konsekvenser vid en förändring. Ett förändrat leasingbeteende förutsätter dock att företagen tar de negativa aspekterna av kapitaliseringen i beaktande vid leasingbeslut. Spekulationerna om eventuella beteendeförändringar på leasingmarknaden beror på de förändringar i nyckeltal och framställningen i de finansiella rapporterna som kapitaliseringen skulle innebära. Efterfrågan på leasing skulle enligt dessa spekulationer kunna minska till följd av de förändrade nyckeltalen och hur de påverkar externa intressenters uppfattning om företagets ekonomiska ställning. Det faktum att tidigare forskning är inriktad på marknadsnoterade företag vars finansiella rapporter utsätts för mer exponering, främst av potentiella investerare och befintliga aktieägare, gör att de följder som forskningen förutspår eventuellt inte är desamma för onoterade företag. Ett noterat företag är beroende av investerare. Investerare i sin tur tar beslut utifrån information som presenteras i företagens finansiella rapporter. (Kim 1999) Detta kan medföra att noterade företag är mer benägna att redovisa starka balansräkningar jämfört med onoterade företag. Hur stor betydelse företagets ekonomiska framställning har för onoterade företag samt vilka av företagets intressenter som tar del av den finansiella informationen är faktorer som gör att en standardförändring eventuellt skulle kunna få en annan eller mindre betydelse för onoterade företag. Detta eftersom kapitalstrukturens utformning och informationen i de finansiella rapporterna inte exponeras i lika stor omfattning och därför måhända inte ägnas lika stor uppmärksamhet. Vidare finns det ofta skillnader i de ekonomiska drivkrafterna i noterade 6

13 respektive onoterade företag vilka gör att de befintliga forskningsresultaten inte direkt går att applicera på onoterade bolag (Collins & Jarvis 2000; Staglianò & LaRocca 2013). Utifrån att studera tidigare forskning om leasing och dess redovisning samt eventuella effekter av en standardförändring har vi funnit ett område som till synes är tämligen outforskat. Genom litteraturstudien har vi inte lyckats få en bild av vad en förändrad standard kan tänkas få för konsekvenser för onoterade företag. Skulle en förändrad standard leda till ett förändrat leasinganvändande, och skulle investeringar finansieras på annat sätt om de leasade tillgångarna tvingades redovisas i balansräkningen? Följaktligen finns det ett kunskapsgap i den befintliga forskningen. För att fylla detta kunskapsgap och för att få en uppfattning om hur en standardförändring kan komma att påverka även onoterade företag behöver dessa företags resonemang kring framställnigen i de finansiella rapporterna, vikten av nyckeltal och förhållningssättet till intressenter studeras. År 2013 fanns det registrerade företag i Sverige (Ekonomifakta 2014). Merparten av dessa företag är inte börsnoterade. Alla onoterade företag är visserligen inte av den omfattningen att de tvingas tillämpa internationella standarder vid redovisningsarbetet, men obestridligt är att de flesta svenska företag inte är börsnoterade. Hälften av alla små och medelstora företag i Sverige har leasade tillgångar (Svensk Bankföreningen b 2014) samtidigt som det är en av de största externa finansieringskällorna i Sverige (Finansbolagens förening 2012). Om en förändrad redovisningsstandard av leasingavtal liksom tidigare forskning alarmerar om leder till ett minskat leasinganvändande även för onoterade företag skulle detta få konsekvenser på den svenska marknaden. Detta motiverar att studera leasing ur onoterade företags perspektiv. 1.4 Forskningsfrågor Med utgångspunkt i specifika tendenser i den ekonomiska förvaltningen av onoterade företag samt kapitaliseringens negativa effekt på finansiella mått och rapporter har följande forskningsfrågor studerats: Varför väljer onoterade företag antingen att leasa eller att inte leasa tillgångar? I vilken mån och varför kan, alternativt inte kan, onoterade företags användning av leasing förväntas påverkas av en förändrad redovisningsstandard för leasingavtal? 7

14 1.5 Syfte Syftet med denna studie är skapa förståelse för hur onoterade företag resonerar kring leasing och andra finansieringskällor samt olika finansieringsalternativs effekt på företagens redovisade ekonomiska ställning. Genom att redogöra för vilken betydelse kapitalstruktur, företagsform, ekonomiskt beteende och intressenters uppfattning av företag har vid investeringsbesluts ämnar vi ge en förklaring till hur en förändrad redovisningsstandard för leasingavtal skulle påverka onoterade företags användning av leasing. 1.6 Bidrag Denna studie bidrar till den befintliga litteraturen om kapitalisering av leasingavtal genom att endast studera onoterade företag. Hitintills har forskningen tenderat att inriktas på noterade företag. Vidare mäter inte denna studie vilka effekter på finansiella mått och nyckeltal kapitalisering av leasing skulle innebära, vilket merparten av den befintliga forskningen gör. Istället ämnar denna studie skapa förståelse för hur företagen resonerar kring leasing, investeringar samt vad som är motiven till att leasa alternativt finansiera investeringar på andra sätt. Forskningen på detta område tycks vara sparsam varför denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur onoterade företag resonerar kring leasing och investeringar i allmänhet. Detta i sin tur bidrar till att förklara varför eller varför inte en standardförändring kan tänkas påverka onoterade företag användning av leasing. Vidare kommer denna studie ha ett praktiskt bidrag då den kan öka förståelsen för hur företag resonerar kring leasing. Kunskap av detta slag kan vara användbart för aktörer som tillhandahåller leasingtjänster. Om dessa aktörer får bättre medvetenhet om leasetagares behov och principer kan de på ett bättre sätt möta konsumenternas önskemål. Studien kan även i förväg ge en indikation på hur en standardförändring eventuellt kan komma att påverka marknaden. 8

15 2 Leasing: redovisningsstandard och tidigare forskning 2.1 Klassificering av leasingavtal När företag redovisar en leasad tillgång ska leasingavtalet klassificeras antingen som finansiellt eller operationellt. Enligt IAS 17 ska alla avtal som inte uppfyller de krav som erfordras för finansiella leasingavtal klassificeras som operationella Finansiella leasingavtal För att ett leasingavtal ska klassificeras som finansiellt ska de risker och fördelar som är förknippat med ägandet av tillgången i all väsentlighet överföras till leasetagaren (IAS 17 leases). Därav ses och hanteras avtal som faller under denna klassificering snarare som ett avbetalningsköp än som en upplåtelse (Wilson 1973). Finansiella leasingavtal ska redovisas i balansräkningen som tillgång och skuld. Värdet ska motsvara det verkliga värdet av den leasade tillgången eller nuvärdet av minimileaseavgifterna om dessa understiger det verkliga värdet. Minimileaseavgifterna innefattar de betalningar som ska erläggas av leasetagaren exklusive eventuella rörliga utgifter, serviceutgifter och skatter, men inklusive eventuella belopp som garanteras av leasetagaren eller närstående företag till leasetagaren. Tidpunkten för fastställningen av värdet beräknas från leasingavtalets start. Vid beräkning av nuvärdet används en diskonteringsränta som skall baseras på den debiterade räntan i leasingavtalet, och om denna är okänd ska istället den ränta som leasetagaren hade fått betala vid lånefinansiering användas. Utöver detta ska även eventuella initiala direkta utgifter som leasetagaren har läggas till i tillgångsvärdet. (IAS 17 leases) De löpande leasingavgifterna ska delas upp mellan ränta och amortering av skulden. För varje period under själva leasingperioden ska räntan beräknas med tillämpning av en fast räntesats, som multipliceras med kvarvarande skuld och således utgör räntekostnaden. Amorteringen utgörs av återstående del av leasingavgiften. Uppkommer rörliga avgifter ska dessa kostnadsföras under de perioder de uppstår. Eftersom finansiell leasing av en tillgång ses som att leasetagaren äger denna, ger tillgången upphov till avskrivningar. Avskrivningarna ska beräknas i enlighet med IAS 16 - materiella tillgångar. Om det inte med rimlig säkerhet går att fastställa att leasetagaren kommer överta ägandet av tillgången vid leasingperiodens slut ska tillgången vara helt avskriven efter den kortaste av antingen leasingperioden eller den ekonomiska livslängden. Leasetagaren ska även lämna upplysningar avseende bland annat tillgångens redovisade värde, summan av de framtida och förväntade minimileasavgifterna och 9

16 vilka som faller till betalning inom vissa tidsperioder. Upplysningar om kända rörliga kostnader samt eventuella begränsningar och villkor i avtalet ska också lämnas. (IAS 17 leases) Operationella leasingavtal Operationella avtal ska inte kapitaliseras utan leasingavgifterna ska kostnadsföras över leasingperioden i leasetagarens resultaträkning. Kostnadsföringen sker linjärt såvida inte något annat systematiskt sätt bättre beskriver företagets ekonomiska nytta av tillgången över perioden. Leasetagaren ska även lämna upplysningar avseende bland annat summan av de framtida minimileasaeavgifterna, betalda leasingsavgifter och återuthyrningsavgifter som redovisats som en kostnad under perioden samt eventuella begränsningar och villkor i avtalet. (IAS 17 leases) 2.2 Innebörden av den nya standarden Den fundamentala skillnaden i och med en eventuell standardförändring skulle vara upphörandet av de två klassificeringarna av leasingavtal. Samtliga leasingavtal med längre löptid än 12 månader skulle tvingas erkännas i balansräkningen, vilket skulle leda till en ökad balansomslutning. Vid första redovisningstillfället ska skulden och tillgången bestämmas till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Omräkning görs med den räntesats som debiteras enligt leasingavtalet. Om avtalet inte innehåller någon uppgift om denna skall den låneränta som leasetagaren fått betala om objektet istället finansierats med lån användas. Leasingavgifterna ska bestå av fasta och rörliga avgifter samt belopp som förväntas betalas enligt restvärdesgarantier och eventuella inlösningssummor. Leasingperioden ska utöver den period som avtalats om inbegripa alla möjligheter till en förlängd leasingperiod såvida det finns ekonomiska fördelar med en förlängning efter den avtalade perioden. Om det däremot finns möjligheter till uppsägning innan periodens slut ska den tid då avtalet kan sägas upp och då denna uppsägning innebär ekonomiska fördelar uteslutas från leasingperioden. Efter första redovisningstillfället ska skulden utökas med eventuella avgifter som uppkommit efter avtalets ingående och minskas i samband med betalningar. Tillgången ska skrivas av kontinuerligt under leasingperioden och värderas till värdet efter ackumulerade av- och nedskrivningar. (IFRS b 2013) Tabell 1: Sammanfattning av skillnader mellan nuvarande IAS 17 och den föreslagna ändringen av IAS 17 (Middelberg & De Villiers 2013) Redovisning vid första redovisningstillfället Enligt nuvarande IAS 17 Enligt föreslagna förändring av IAS 17 10

17 Vid första redovisningstillfället ska hyrestagaren klassificera leasingavtalet som operationell eller finansiell leasing. Initialt redovisas endast ett finansiellt leasingavtal som tillgång och motsvarande leasingansvar som skuld. Finansiella leasingavtal värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifter. Impliciträntan i hyresavtalet används för att bestämma det nuvarande värdet av minimileaseavgifterna. Leasingperioden är den icke uppsägningsbara perioden som anges i leasingavtalet. Ingen uppdelning görs mellan operationella och finansiella leasingavtal utan samtliga leasingavtal redovisas som finansiella. Initialt redovisas leasingavtalet som tillgång och som skuld redovisas motsvarande ansvar för att göra hyresbetalningar. Leasingavtal värderas till nuvärdet av avtalade leasingavgifter. Leasetagarens marginella låneränta används för att bestämma nuvärdet av leasingavgifterna. Leasingperioden är den sannolikt längsta perioden som leasetagaren kommer att leasa tillgången. Värdering efter första redovisningstillfället Värderas i enlighet med IAS 16: Materiella Värderas i enlighet med IAS 38: Immateriella anläggningstillgångar. tillgångar. Ingen omvärdering av tillgången enligt IAS Omvärdering kan ske i enlighet med IAS 16: 17 Materiella anläggningstillgångar. Ingen nedskrivning enligt IAS 36: Prövning av nedskrivningsbehov enligt IAS Nedskrivningar. 36: Nedskrivningar. 2.3 K3-företag Från och med den 31 december år 2013 ska samtliga svenska aktiebolag tillämpa ett K- regelverk vid redovisningsarbetet. K-regelverken ges ut av Bokföringsnämnden (BFN) och är redovisningsregelverk som innehåller samtliga regler för olika kategorier av företag. De standarder som IASB ger ut skall tillämpas av samtliga noterade företag i Sverige, vilka enligt BFN:s kategorisering benämns K4-företag. (BFN 2014) Större onoterade aktiebolag benämns K3-företag. Beträffande redovisning av leasingavtal följer även K3-regelverket IASB:s redovisningsstandard IAS 17. Således ska de företag som tillämpar K3 och K4-regelverken göra uppdelningen av operationella och finansiella leasingavtal i sin redovisning. (BFNAR 2012:1) Aktiebolag som inte är noterade på en marknad ska redovisa enligt K2 eller K3. Aktiebolag som uppfyller minst två av följande tre förutsättningar definieras som ett större företag och måste därför redovisa enligt K3: medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, 11

18 företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. (BFN 2014) 2.4 Tidigare forskning beträffande leasing Att använda leasing som finansieringsform innebär flera fördelar. Nedan följer en redogörelse för faktorer som motiverar att leasa tillgångar Alternativ till lånefinansiering då denna inte är möjlig Möjligheten att kunna finansiera en investering utan att själv bekosta den eller utan att ta upp ett lån kan vara ett starkt incitament till att nyttja leasing. Då finansieringsformen är fullständig möjliggör ofta leasing för företag med låg likviditet och/eller kreditvärdighet att kunna göra investeringar. I och med detta är företag med ekonomiska begränsningar, som därför har svårigheter att bli beviljade kredit, ofta mer benägna att leasa tillgångar än att köpa dem. (Eisfeldt & Rampini 2009; Sharpe 1995) Oförmåga att beviljas krediter kan också bero på att företaget inte har möjlighet att ställa någon säkerhet för ett låntagande. Leasing kräver ingen säkerhet då leasegivarens säkerhet består i den bibehållna äganderätten till objektet (Schallheim 2009). Det kan även förekomma klausuler i befintliga lån som förhindrar framtida upplåningar. Leasing kan då vara ett sätt att kringgå klausulen. (Braund & Drury 1990) Således är leasing, inte minst vid eventuella svårigheter att beviljas externa lån, ett fördelaktigt sätt att finansiera investeringar samt att få tillgång till kapitalmarknaden (Schallheim 2009) Kapitalbindning Ett incitament till att leasa är också att företag inte binder upp stora mängder kapital. Genom att leasa tillgångar kvarhålls kapital vilket kan investeras på annat håll för att främja företagets övergripande mål. (Schallheim 2009) Flexibilitet i rörelsekapital En annan fördel är flexibiliteten i betalningsströmmarna som leasing innebär. Dessa är inte konstanta utan leasetagaren har möjligheten att tillsammans med leasegivaren komma överens om hur betalningsströmmarna ska se ut. Den vanligaste betalningsstrukturen är den linjära, vilket innebär att lika stor summa betalas för varje period under leasingperioden. Det finns på samma sätt en flexibilitet i betalningsintervallerna, de kan ske per vecka, månad, kvartal, halvår, år, eller i stort sätt hur som helst. Sådana specifikationer skrivs i leasingavtalet och är ett resultat av överenskommelsen mellan leasegivare och leasetagare. I och med leasetagarens möjlighet att påverka betalningsströmmarna kan företagen anpassa dessa efter den egna finansiella kapaciteten. (Elliott 1975) Eftersom betalningsströmmarna bestäms i förväg vid leasingavtalets 12

19 upprättande kan framtida leasingavgifter uppskattas vilket underlättar budgetering (Eisfeldt & Rampini 2009) Diversifiering av risker Flera forskare argumenterar för att spridning av risker är en potentiell anledning varför företag använder sig av leasing. Leasing innebär endast hyra av en tillgång och leasetagaren är därför fri från de risker som ägande innebär. Ett incitament till att leasa är således den uteblivna risken med att en äga en tillgång, exempelvis om objektet blir föråldrat eller skadat. Ett annat exempel är om ett företag investerar i en tillgång som senare blir ersatt på marknaden och därför tappar i värde. Då risken kvarstår på leasegivaren måste inte leasetagaren hantera konsekvenserna av en sådan värdeminskning. (Wilson 1973) Kompensation för uppnådda kortsiktiga mål Ett annat motiv till leasing är förekomsten av erhållna bonusar vid uppfyllda mål. Om ledningen erhåller en bonus baserad på avkastning på kapital är det inte orimligt att de förespråkar att leasa en tillgång framför att köpa den. (Smith & Wakeman 1985) Ledningen kan även påverka leasingavtalets upplägg genom att minska betalningsströmmarna på kort sikt för att i jämförelse med avskrivning på anskaffningsvärdet av en tillgång, presentera mer fördelaktiga resultat. (Braund & Drury 1990) Skatteeffekter Ur skattesynpunkt brukar leasing motiveras i och med att hela eller delar av mervärdesskatten samt hela kostnaden för leasingavgiften är avdragsgill. Då leasing innebär en högre och snabbare kostnadsföring jämfört med lånefinansiering leder det till ett lägre skattepliktigt resultat och således mindre skattekostnader. Då äganderätten kvarstår hos leasegivaren uppkommer heller ingen beskattning av en eventuell realisationsvinst vid en avyttring. (Franzen & Cornaggia 2013) Skuldkapacitet och bokföringstekniska skäl Operationella leasingavtal kräver inte någon kapitalisering, vilket resulterar i att leasingen inte får någon effekt på balansräkningen. Därav uteblir effekten på företagets kredit. (Elliott 1975) Genom att använda sig av operationell leasing som finansieringslösning istället för att ta ett lån lämnas skuldsättningsgraden och soliditeten i företaget oförändrad, vilket visar på styrka gentemot externa intressenter (Schallheim 2009) Nackdelar med leasing Elliot (1975) betonar dock att man inte får stirra sig blind på fördelarna med leasing, och således förbise att leasing som finansieringsform även har baksidor. En potentiell förlust av restvärde 13

20 är en av dessa. Detta blir speciellt påtaligt när tillgången fortfarande är användbar för leasetagaren, eller då den kan generera intäkter på marknaden efter leasingperiodens slut. Om restvärdet är signifikant i relation till anskaffningsvärdet på tillgången skulle ägande vara fördelaktigt. En annan nackdel med leasing är den höga ränta som denna typ av finansieringsform för med sig. Räntan som leasegivaren debiterar är oftast i relation till räntan på belånade medel högre. När företag kan låna pengar till olika investeringar till en lägre ränta än leasingräntan, kan leasing vara ett högkostnadsalternativ. 14

21 3 Teoretisk referensram 3.1 Kapitalstruktur Vid ett investeringsbeslut ställs ett företag inför valet att finansiera investeringen med eget kapital eller skulder, eller annorlunda uttryckt med interna eller externa medel. Båda dessa finansieringskällor kommer påverka företagets kapitalstruktur, det vill säga förhållande mellan eget kapital och skulder. Studier om kapitalstruktur försöker förklara blandningen av olika finansieringskällor vid investeringsfinansiering och fokus läggs ofta på andelen skuld kontra eget kapital. Det finns dock ingen universell teori som anger hur företaget skapar en optimal balans. En av anledningarna till att kapitalstrukturen är ett centralt begrepp inom företagsekonomin är att förhållandet har betydelse för möjligheten till att låna kapital. Kreditgivare erfordrar i de flesta fall att andelen eget kapital inte är för lågt i förhållandet till den totala andelen kapital. Vilken skuldsättningsgrad som anses vara acceptabel varierar dock beroende på bland annat bransch, risk, befintliga tillgångar och företagets verksamhet. Även andra intressenter tenderar att beakta kapitalstrukturens uppbyggnad vid bedömning av företagets ekonomiska styrka. (Myers 2001) Att klassificera leasingavtal som operationella öppnar, som tidigare nämnts, upp möjligheten för off-balance sheet finansiering. Ett operationellt leasingavtal påverkar inte kapitalstrukturen och därmed inte den redovisade bilden av företagets ekonomiska ställning som presenteras i balansräkningen. En standardförändring skulle dock betyda att företag som idag redovisar sina leasingavtal som operationella skulle behöva erkänna befintliga och framtida leasade tillgångar i balansräkningen. Detta erkännande skulle medföra att redovisade skulder skulle öka och företaget skulle framstå som mer skuldbelastat jämfört med tidigare. (Franzen & Cornaggia 2013) En ökad förståelse för hur företag resonerar kring kapitalstrukturen är väsentligt för att studera hur effekterna av en standardförändring kommer att bemötas av företagen. I litteraturen finns bland annat två etablerade teorier, trade-off teorin och pecking order teorin, som beskriver kapitalstrukturens betydelse och utformning. Enligt trade-off teorin söker företagen en optimal skuldnivå där det råder balans mellan de skattemässiga fördelar som skuldsättning innebär och de kostnader som ekonomiska problem, ofta benämnda som konkurskostnader, kan innebära. Då den optimala skuldkvoten varierar beroende på bransch kommer teorin inte beröras vidare i denna studie. (Myers 2001) I motsats till trade-off teorin existerar ingen optimal nivå av skuldsättning med utgångspunkt i pecking 15

22 order teorin, utan skuldsättningsgraden är endast en återspegling av företagets kumulativa behov av extern finansiering (Myers 1984) Pecking order teorin Utgångspunkten i pecking order teorin är att det råder en asymmetri i tillgången på företagsintern information mellan ett företags ledning och företagets intressenter. Detta gör att kostnaden för att anskaffa kapital ökar med mängden information som måste utelämnas för att erhålla kapital. Olika finansieringskällor kan därför rangordnas beroende på dess kapitalkostnader vilket bildar en hierarki av föredragna finansieringskällor. (Myers & Majluf 1984) Trots att teorin med åren fått motstå kritik är den en central och välrefererade teori på företagsfinansieringsområdet. Kritiken består bland annat av att teorin inte ger några allmängiltiga förklaringar utan endast beskriver ett typiskt finansieringsbeteende, att ingen hänsyn till andra kostnader än direkta kapitalkostnader tas samt att olika företagsspecifika faktorer så som storlek, ålder och lönsamhet inte berörs. (Myers 1984) Vid finansiering av investeringar kan företagen välja mellan tre olika finansieringskällor: interna medel, skulder eller nytt kapital. Teorins grundförutsättning är att företag alltid föredrar att finansiera investeringar med interna medel i första hand. Med interna medel avses eget kapital så som kvarhållen vinst och kassaflöden. Vid intern finansiering är kapitalkostnaden låg i och med avsaknaden av transaktionskostnader. Företaget behåller även kontrollen över ägarandelar och undgår informationsutlämnande avseende investerings syfte till externa parter. Om möjlighet till intern finansiering saknas kommer företagen välja skuldfinansiering framför att tillföra nytt kapital, vilket ses som en sista utväg. Vid skuldfinansiering läggs vikt på den risk som skuldsättningen innebär. Företagen kommer i första hand att välja de skulder med lägst risk, så som banklån och konvertibler. (Myers 1984) Kortfristiga skulder kommer uttömmas innan långfristiga skulder tas samtidigt som aktiverade leasingavtal och andra säkrade skulder kommer föredras framför oprioriterade skulder. Enligt teorin skulle det även vara mer fördelaktigt att återbetala befintliga lån än att uppta nya. (Frank & Goyal 2003). Anledningen till att ökning av det egna kapitalet ses som en sista utväg beror dels på att detta är förenat med höga kapitalkostnader, men också att företaget riskerar att äventyra investerarnas förtroende. Investerare kräver i regel en betydligt högre procentuell avkastning på sin insättning jämfört med exempelvis räntan på ett banklån. En lyckad nyemission skulle dock vara fördelaktigt då företaget är övervärderat. Men i och med företagsledarnas informationsövertag gentemot externa investerare skulle dessa befara att nyemission görs eftersom företaget är övervärderat och därför investera mindre. Detta med sjunkande aktiepris som följd. Om en nyemission skulle 16

23 genomföras vid ett tillfälle då företaget är undervärderat skulle det vara ofördelaktigt för företaget. Utökande av aktiekapitalet skulle även kräva ett detaljerat informationsutlämnade om investerings syfte, vilket är kostsamt. (Myers 1984) Pecking order teorin kan sammanfattas enligt följande. Finansiering med interna medel föredras alltid före användning av externa medel. Därav genomförs åtgärder, som exempelvis justeringar av utdelningar, för att säkerställa att tillräckligt med interna medel finns kvar i verksamheten för att kommande investeringar ska kunna finansieras. Om vinsterna med åren tenderar att fluktuera justeras ofta utdelningarna i syfte att hålla dem jämna över tiden. Detta möjliggörs ofta genom att avyttra tillgångar. I perioder då det finns ett överflöd av interna medel prioriterar företagen att amortera befintliga skulder. Om externt kapital är ett måste för överlevnad kommer det säkraste finansieringsalternativet att väljas. (Myers 1984) Myers (2001) hävdar i en senare publikation att teorin förklarar varför lönsamma företag ofta har låg skuldsättning. Skuldsättningen beror inte på att företagen arbetar efter ett visst skuldsättningsmål. Eftersom intern finansiering är att föredra kommer företag med förmåga att generera tillräckliga intäkter inte ha lika stort behov av externt kapital Principen om kapitalstrukturens irrelevans Annan teori angående kapitalstruktur hävdar att förhållandet mellan eget kapital och skulder är oväsentligt. Modigliani & Miller är två framträdande personer vad gäller teorier om kapitalstruktur. De ligger bakom Modigliani Miller theorem som även har kommit att kallas the capital structure irrelevance principle, principen om kapitalstrukturens irrelevans. (Kouki 2011) Kontentan av teoremet är att företagets värde inte påverkas av hur företaget väljer att utforma sin kapitalstruktur. Det går inte att finna en allmänt accepterad förklaring till hur kapitalstrukturen påverkar företagens strategiska handlande. Företagens val av finansieringskälla för sina investeringar spelar ingen roll då ett företag som finansierats med antingen eget kapital eller med skulder kommer att ha lika högt värde. Istället är det investeringens förmåga att generera positivt kassaflöde som är avgörande. Oavsett finansieringsform bör företagen vid investeringsbeslut endast utgå ifrån huruvida investeringen och dess finansiering kommer att höja företagets värde genom kassaflöden eller inte. (Modigliani & Miller 1958) 3.2 Intressentteori Kapitalstrukturens utformning är ett resultat av företagens val av finansieringskällor och används ofta av externa parter för att bedöma ett företags ekonomiska styrka. Då en förändrad 17

24 leasingstandard skulle medföra att användning av operationell leasing skulle försvaga den redovisade ekonomiska styrkan jämfört med förut är det betydelsefullt att ifrågasätta vilka dessa externa parter är och vilken betydelse deras bedömning av företaget har i beslutssituationer. För att kunna besvara denna fråga måste företagens omgivning bestämmas. Ett företag är omgivet av en mängd olika intressenter. En intressent kan definieras som någon eller en grupp som kan påverka eller påverkas av ett företags resultat eller handlanden. Ledningen i ett företag tillskriver olika intressenter olika uppmärksamhet, liksom olika intressenter ställer olika krav på företaget. Maktfördelningen som avgör hur mycket uppmärksamhet en intressent ägnas går inte att bestämma på grund av subjektiviteten i bedömningen. Gemensamt är dock att intressenterna har begränsad insyn i företagets verksamhet och att redovisningen är ett sätt att ge intressenterna insyn. (Mitchell et al. 1997) I ett flertal olika publikationer har Freeman (2010) diskuterat och presenterat olika varianter av intressentmodeller. Utgångspunkten i modellerna är att ett företags grundläggande intressenter är: kunder, leverantörer, anställda, kreditgivare, aktieägare, samhället och chefer, se figur 1. Det är således inför dessa aktörer som företagen i olika mån strävar efter att framstå som ekonomiskt starka. Kreditgivare Anställda Ägare Leverantörer Samhället Kunder Företaget Chefer Figur 1 Intressentmodellen (Freeman 2010) Då en organisation är en social konstruktion vilken i sin tur är mer eller mindre beroende av andra sociala konstruktioner, vilka presenteras i intressentmodellen, för att överleva är någon form av acceptans eller godkännande partnerna emellan nyckeln till en fortsatt existens. Beroendet av omvärlden minskar företagets möjligheter att ohämmat agera som rationella nyttomaximerare med endast egenintresse i åtanke. (Binmore 1989) Godkännande och acceptans fås genom att en organisations handlanden eller beteende är korrekta, lämpliga eller 18

25 önskvärda utifrån ett socialt konstruerat system styrt av oskrivna och skrivna regler, normer och värderingar (Ashforth & Gibbs 1990; Suchman 1995; Prado-Roman & Díez-Martín 2013). Företag konkurrerar med andra aktörer på marknaden både om samma resurser och också kunder. Både leverantörer och kunder väljer att samarbeta med de företag som de känner förtroende och säkerhet inför. (Suchman 1995) I inledningskapitlet nämndes Liao & Beattys (2010) studie i vilken de konstaterar att otillfredsställande och lågkvalitativa finansiella rapporter kan minska möjligheten att beviljats krediter. Ur ett intressentperspektiv har företag som inte beviljas lån inte heller lyckats uppvisa tillräcklig ekonomisk styrka för att motta intressentens, kreditgivarens, krav. Att den information som presenteras i företagens finansiella rapporter upplevs som tillfredsställande kan följaktligen ha betydelse för möjligheten att ha samröre med andra intressenter. Ett av redovisningens huvudsyften är att tillhandahålla intressenter information. Intressenterna har som tidigare nämnts ett ekonomiskt intresse eller dylikt i företaget och är följaktligen, i olika mån, angelägna om att företaget presenterar tillfredställande siffror i sina rapporter. Redovisningsarbetet innebär således ett övervägande av i vilken utsträckning förtaget kan maximera den egna nyttan utan att skada relationen till andra parter. I och med intressenternas betydelse för den långsiktiga överlevnaden kan det vara riskfyllt för företagen att endast fokusera på de, ur företagens perspektiv, strategier och tillvägagångssätt som är mest effektiva för att skapa lönsamhet. För acceptans krävs att de medel som används uppfattas som legitima av företagets intressenter. Hur företagen väljer att bedriva sin verksamhet samt vilka metoder som används för exempelvis finansiering måste redovisas och kommer såldes avspeglas och exponeras i de finansiella rapporterna. (Spitzeck & Hansen 2010) En ekonomisk välmående framtoning i finansiella rapporter har en stor betydelse för att bygga förtroende gentemot intressenter, varför redovisningsbeslut som innebär att den mest fördelaktiga ekonomiska bilden kan presenteras ofta väljs även om beslutet inte är det bästa för företaget. (Mezias 1990) 3.3 Skillnader mellan noterade och onoterade företag Tidigare forskning lyfter alltså fram att framställningen av företagens ekonomiska ställning i de finansiella rapporterna är central vid finansieringsbeslut. En kapitalisering av befintliga operationella leasingavtal skulle ge sken av företagen som mer skuldsatta och mindre självförsörjande. Intressentteorin belyser att företaget måste överväga hur deras val påverkar intressenternas uppfattning av företagets ekonomiska förhållanden, men den ger ingen indikation på i vilken utsträckning olika typer av företag tar hänsyn till intressenternas 19

26 uppfattning av företaget. Då tidigare forskning utgår från noterade företag medan urvalet i denna studie endast består av onoterade företag är det därför väsentligt att redogöra för skillnader mellan dessa kategorier av företag. Inom företagsekonomisk forskning är ett frekvent använt begrepp Ownership structure, ägarstruktur. Hur företagets ägarandelar är disponerade kan vara avgörande för hur ekonomisk information kommuniceras och värdesätts. Corporate governance, bolagsstyrning, är ett ämnesområde som ämnar redogöra för hur företagen styrs och förvaltas samt vilka mål företagen strävar efter. Nedan redogörs för hur båda dessa aspekter kan inverka på sättet noterade respektive onoterade företag väljer att ta beslut gällande ekonomiska angelägenheter Ägarstruktur En av intressenterna som presenteras i intressentmodellen i figur 1 är ägare. Noterade och onoterade företag skiljer sig i detta avseende genom att noterade företags ägarandelar finns tillgängliga för handel på en offentlig börsmarknad. Detta innebär i de flesta fall att ägarkretsen i noterade företag är större än i onoterade. (Kim 1999) Den bredare ägarkretsen tillsammans med att noterade företag i regel är föremål för ett större allmänintresse gör att deras intressentkrets inbegriper fler aktörer jämfört med onoterade företag. Intressenternas ständiga utvärdering av företagets ekonomiska förehavanden gör noterade företag mer måna om att framstå som ekonomiskt starka i sina finansiella rapporter, framförallt inför potentiella investerare. (Kim 1999; Gregory et al. 2005) I små och medelstora företag är användandet ofta begränsat och de främsta mottagarna av informationen är skattemyndigheter, banker och ägarna själva. (Van Hulle & Dewaelheyns 2010) Börsnoterade företags rapporter används istället mer frekvent av intressenter från hela intressentmodellen. (Collins & Jarvis 2000; Hamilton & Lawrence 2001; Deaconu et al. 2012). Frekvensen av externt betraktande skiljer sig följaktligen mellan dessa två kategorier av företag. Ur ett ägarperspektiv är anledningen till detta att ägarna i noterade företag ofta inte har någon direkt relation till företaget alternativt att relationen är avlägsen. I och med detta ökar behovet av detaljerad och omfattande information i de finansiella rapporterna. I företag där aktierna inte finns tillgängliga för offentlig handel är det vanligare med en nära relation mellan ägare och företaget. Då det inte råder samma informationsasymmetri mellan ägare och företagets ledning finns inte samma behov av att ge ut omfattande information i de finansiella rapporterna. Framställningen av företags ekonomiska angelägenheter får heller inte samma betydelse på grund av bristen av rapportanvändare jämfört med noterade företag. (Yang & Shima 2012) 20

27 3.3.2 Bolagsstyrning ur ett finansiellt perspektiv Som berördes i tidigare stycke är det vanligt att det i små och medelstora onoterade företag inte finns något avskiljande mellan ägande och kontroll. I många fall har företaget förvaltats i generationer vilket lett till att kontrollen aldrig lämnats till någon utanför den ursprungliga ägarens bekantskapskrets (Collins & Jarvis 2000). Ett utmärkande drag för såväl ägarledda företag som familjeföretag är att kontrollaspekten är av stor vikt. För att i alla lägen behålla kontrollen över företaget undviks därför ofta transaktioner som innebär att företaget hamnar i en beroendeställning gentemot en utomstående part. (Moisello & Gottardo 2014) Den finansiella strategin för denna kategori av företag är dessutom ofta inriktad på grundlig uppbyggnad. Tillfredställande resultat och överlevnadsstrategier är viktigare än tillväxt och vinstmaximerande, vilket tenderar att vara målen med börsnoterade företags finansiella strategier. (Collins & Jarvis 2000) Bolagsstyrning och finansieringsbeteende är dock allt annat är standardiserat i familjeföretag, ägarledda företag samt andra onoterade företag. Tillgängliga kapitalkällor varierar kraftig från företag till företag. Utifrån jämförelser av noterade respektive onoterade företags finansiella rapporter går det att utröna enhetligare mönster i dessa företags finansiella beteende. (Gregory et al. 2005) Staglianò & LaRocca (2013) hävdar vidare att det finns olikheter i noterade respektive onoterade företags ekonomiska drivkrafter vilket leder till skillnader i ledningens beslutsfattande vid investeringar. Noterade företag tenderar att föredra tillgång till kassaflöde genom krediter samt skulder eftersom möjligheten att göra ränteavdrag bidrar till lägre skatt och således låga kapitalkostnader. Strävan efter att ständigt kostnadseffektivisera kommer från noterade företags benägenhet att vilja maximera tillväxten. Noterade företag har såväl snabbare som högre tillväxt än onoterade företag, samtidigt som de i regel presenterar bättre resultat. (Loderer & Waelchli 2010) För onoterade företag är förhållandet det motsatta och intern finansiering är mest frekvent. Förklaringen till detta är att denna typ av företag eftersträvar ekonomisk bärkraft och undviker därför de transaktionskostnader som extern finansiering innebär. (Loderer & Waelchli 2010; Staglianò & LaRocca 2013) Höga transaktionskostnader för onoterade företag har sin grund i att kreditgivare ofta besitter tämligen lite information angående kvaliteten på företagets verksamhet. Osäkerheten i företagets ekonomiska förmåga gör att kreditgivarna debiterar höga räntor eller kräver personliga säkerhetsförbindelser för att bevilja lån. (Gregory et al. 2005) Kostnaden för informationsbrist, oavsett om det handlar om höga räntekostnader eller att utelämna ytterligare information, är något som väger tungt för mindre företag. Detta leder i sin tur till att det blir fördelaktigare att finansiera investeringar 21

28 internt. Detta fenomen är något som är vanligt i början av företagets livscykel, men även ett beteende som tenderar att finnas kvar allt eftersom företaget växer. (Weinberg 1994) Att det finns ett avskiljande mellan ägande och kontroll i noterade företag kan även ge upphov till intressekonflikter. Intressekonflikter kan bestå av oenighet mellan investerare och ledning angående vilka åtgärder eller investeringar som maximerar företagets värde. Detta hämmar ledningens möjlighet att agera ohämmat. (Gopalan & Thakor 2006) Investerare förväntar sig utdelningar vilket gör att en viss del ackumulerat kapital måste reserveras för detta. I onoterade företag finns en större frihet att anpassa utdelningarna efter rådande omständigheter och sedermera ackumulera kapital istället för att dela ut om så önskas. (Loderer & Waelchli 2010) Vidare är det vanligt att ledningen i mindre företag inte sätter lika stort värde i redovisningsinformationen och ofta använder andra mått än ekonomiska för att mäta företagets framgång. Företag av såväl stor som liten omfattning och med bred eller smal ägarkrets är dock ofta underkastade samma krav på redovisningen trots att drivkraften till verksamheten tenderar att vara av olika karaktär. I och med detta är det möjligt att standarder, beroende på vilken kontext och under vilka premisser företaget verkar inom, lämnas mer eller mindre uppmärksamhet. (Roberts & Sian 2009) Standardsättarnas intresse ligger i att ständigt förbättra och forma standarder och lagar som ska uppmuntra företag att redovisa tillförlitlig information och på så sätt ge en så rättvisande bild av företaget som möjligt (Yinghua 2005). Ett problem med standardisering är dock att standarder ska kunna tillämpas av flera och därför måste innehålla generella formuleringar. Detta gör att det ofta finns ett visst tolkningsutrymme för användarna (Sunder 1988). Det är därför inte omöjligt att standardförändringar som alternerar företags redovisningsmöjligheter även kan påverka deras strategiska agenda bakom redovisningen. Boedker (2010) menar dock att relationen mellan redovisning och strategi är varierande, och förändras beroende på typ av företag och vilka dess intressenter är. Det som kan ifrågasättas är hur viktig redovisningen är i onoterade företag då de inte har samma behov av att locka externa investerare som de noterade företagen har. Då ett företags aktier inte finns noterade på börsen är behovet av tillfredställande räkenskaper inte är lika högt, därav har onoterade företag större otvungenhet vid redovisningsbeslut. (Martin 2005) I tabell 2 presenteras en sammanfattning av skillnaderna mellan noterade och onoterade företags ägarstruktur och bolagsstyrning. Sammantaget tyder skillnaderna på att redovisningen och finansiella besluts påverkan på finansiella mått och rapporter är av större betydelse för noterade företag. 22

29 Tabell 2 Teorisammanfattning: ägarstruktur och bolagsstyrning Teorisammanfattning Noterade företag har större ägarkrets och fler läsare av de finansiella rapporterna vilket leder till mer angelägenhet om en god ekonomisk framställning. Avståndet mellan ägande och kontroll avgör hur stort behov av informationsutlämnande som finns. Särdrag hos familjeföretag, ägarledda företag och mindre onoterade företag är att de är angelägna om att ha kontroll, inriktade på ekonomisk bärkraft, har en vilja att vara självförsörjande och ett fokus på överlevnad snarare än tillväxt. Referenser Kim 1999; Gregory et al Yang & Shima 2012 Moisello & Gottardo 2014; Collins & Jarvis 2000 Tillväxt är viktigare i noterade företag. Collins & Jarvis 2000; Staglianò & LaRocca 2013 Intressekonflikter mellan investerare och ledning hindrar att ackumulerat kapital kan kvarhållas i noterade bolag. I onoterade bolag är anpassningsförmågan därför större. Redovisningen är mindre viktig i onoterade bolag vilket kan leda till att även möjligheten att vidta bokföringstekniska transaktioner i syfte att uppvisa en bättre ekonomisk framställning är mindre. Gopalan & Thakor 2006; Loderer & Waelchli 2010 Robets & Sian 2009; Martin Teorireflektion I figur 2 presenteras studiens undersökningsmodell. Denna är tänkt att illustrera hur och varför den forskning och de teorier som redogjorts för i detta och föregående kapitel har använts för att analysera studiens empiriska data. Genom att analysera studiens empiriska data utifrån fyra olika faktorer ämnar denna studie ge svar på huruvida effekterna av en kapitalisering potentiellt kan påverka onoterade företag, och således om en eventuell standardförändring kan förväntas minska onoterade företags användning av leasing. Figur 2 Undersökningsmodell Kapitalstrukturens utformning illustrerar både hur företaget är finansierat som hur pass självförsörjande företaget är. Med utgångspunkt i pecking order teorin föredrar företag att 23

30 finansiera investeringar med internt kapital. Verifiering av detta skulle dels innebära att företag undviker att leasa om möjligheten till internfinansiering finns, men också att andelen eget kapital är hög på grund av bristen på skulder. Om företagen värdesätter att ha en hög andel eget kapital skulle leasing bli än mindre attraktivt i och med att kapitaliseringen skulle öka andelen skuld. Om företagen däremot betraktar kapitalstrukturens utformning som irrelevant torde en standardförändrings konsekvenser vara ovidkommande. Investeringens förmåga att generera kassaflöde är enligt denna teori avgörande vilket gör finansieringsformen och dess inverkan på kapitalstrukturen obetydlig. I intressentteorin redogörs för betydelsen av acceptans från externa aktörer. Företagens finansiella rapporter exponerar företagets ekonomiska ställning vilken skulle försvagas till följd av en standardförändring. Hur stor betydelse intressenternas uppfattning av företaget som solitt och framför allt vem som är användare av företagets finansiella rapporter är centralt för att kunna förutspå hur stor påverkan en kapitalisering skulle ha. Leasingens fördelar, bortsett från möjligheten till off-balance sheet finansiering, skulle inte förändras i och med en standardförändring. Om intressenternas uppfattning av företaget är viktig indikerar detta att leasing blir mindre eftertraktat till förmån för intern finansiering. Om däremot intressenternas uppfattning är av mindre betydelse eller om rapporterna används av få intressenter torde inte leasinganvändandet förändras väsentligt i och med en standardförändring. Ett företags ägare är i regel måna om att ha kännedom om företagets ekonomiska situation. Om ägarkretsen är liten samtidigt som ägarna har insikt i och kontroll över verksamheten, vilket enligt teorin är vanligt i onoterade företag, uppstår sällan någon informationsasymmetri mellan ägare och företaget. Ägarna har vid en nära relation redan information om företagets ekonomiska förehavanden och något behov av att presentera förskönade siffror finns därför inte. Företaget torde därför kunna fokusera på nyttomaximerade utan att behöva ta ägarnas uppfattning om företaget i beaktande vid finansieringsbeslut. Vilka ett företags finansiella drivkrafter är har betydelse i denna studie då de påverkar vilka resonemang som förs vid investeringsbeslut. Om maximal tillväxt är det huvudsakliga målet torde det vara angeläget för företaget att presentera så tillfredställande siffror som möjligt för att locka intressenter. Om andra värden, såsom långsiktighet och ekonomisk bärkraft, är mer eftersträvat är rimligtvis företagets nytta mer väsentlig. Ett sådant beteende talar för att kapitaliseringens effekter på företagens finansiella mått är av mindre betydelse än företagets 24

31 nyttomaximerande. Vilket i sin tur talar för att företagen skulle fortsätta leasa trots kapitalisering, förutsatt att detta var det mest fördelaktiga alternativet. 25

32 4 Metod 4.1 Metodintroduktion Genomförandet av denna studie kan delas upp i fyra olika faser: förarbete, genomförande, bearbetning och reflektion. I detta kapitel kommer vårt metodiska tillvägagångssätt presenteras för respektive fas i syfte att ge en så detaljerad beskrivning av studien som möjligt. I figur 3 presenteras ett metodiskt schema för att på ett tydligt sätt illustrera hur studien fortlöpt samt vilka moment den innehållit. 4.2 Förarbete Förarbete Genomförande Berbetning Reflektion Val av ämnesområde Intervjuer Transkribering Tillförlitlighet Litteraturgenomgång Val av respondenter Analysmetod Generaliseringsmöjligheter Val av undersökningsdesign Intervjuguide Figur 3 Metodschema Val av ämnesområde Den artikel som gav upphov till intresset för leasing som ämnesområde var IASB:s nya leasingregler välkomna som publicerades i tidningen Balans. I artikeln beskrivs hur den nuvarande redovisningsstandarden för leasing kan ge upphov till omfattande skillnader i olika företags finansiella rapporter, och varför en förändring är nödvändig. Vid fortsatt sökning fann vi en skrivelse från organisationerna Finansbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv som till skillnad från artikeln i Balans belyste leasingens betydelse för svenska företag. De hävdade att en standardförändring kan utgöra ett hinder för den ekonomiska tillväxten i landet. Dessa två publikationer fick oss att förmoda att det finns en meningsskiljaktighet angående en eventuell standardförändring mellan normgivande organ och vissa aktörer på marknaden. En genomgång av befintlig forskning angående leasing och den föreslagna standardförändringen resulterade i att vi fann att forskningen gällande onoterade företags åsikter och eventuella effekter på dessa företags agerande var begränsad varför vi valde att undersöka detta. 26

33 4.2.2 Litteraturgenomgång När vi hade valt leasing som uppsatsämne sökte vi vidare i publikationer från organisationer som är aktiva aktörer på området. Information om gällande regler och normer hämtades från BFN och IASB. För genomgång av tidigare forskning samt för att finna underlag till den teoretiska referensramen användes databaserna summon och ABI/inform vilka båda tillhandahölls genom Örebro universitets bibliotek Val av undersökningsdesign Denna studie är utförd med ett deduktivt angreppssätt. Detta innebär att de analyser och slutsatser som studien resulterat i både har styrts av och erhållits genom härledning från existerande kunskap. Den undersökningsmodell och de frågor som ställts vid insamling av empirin har tagits fram utifrån det som redan studerats på området i syfte att komplettera den befintliga forskningen. (Bryman & Bell 2005, s. 25) Inför empirinsamling har vi således genomfört en litteratgenomgång för att finna relevanta aspekter vilka legat till grund för studiens design. Analysmodellen har skapats genom en sammansättning av vedertagna teorier och modeller som sedan applicerats på ämnesområdet. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån den befintliga teorin och publikationer på området. Då tidigare forskare förutspår olika förväntande konsekvenser på företagens investeringsbeteende vid ett krav på att kapitalisera leasingavtal insåg vi i ett tidigt stadium att beslut rörande leasing och andra finansieringsformer är kontextuella. Flera faktorer och olika förutsättningar tenderar att spela in i beslut av detta slag vilket leder till svårigheter att samla in data utifrån frågor eller formulär som är formulerade på förhand. På grund av kontextens betydelse för beslutsfattande är det som vi ämnade undersöka inte något som går att mäta med siffror, utan något som med fördel kan beskrivas med ord. Vidare var inte syftet med denna undersökning att generera resultat som kan generaliseras till andra populationer. Vi ansåg därför att det var mest lämpligt att använda ett kvalitativt tillvägagångssätt. Styrkan i kvalitativa undersökningar är att mycket fokus läggs på deltagarna. Genom att utgå från respondenternas egna åsikter ges en djupare förståelse om ämnet. Vid en kvantitativ undersökning hade dessa åsikter med stor sannolikhet aldrig framkommit vilket hade gjort det svårt att erhålla någon djupare förståelse. (Silverman 2011, s. 17) Inom den kvalitativa forskningen läggs stor vikt vid att verkligheten är socialt konstruerad och att det inte går att framställa en objektiv bild av den (Bryman & Bell 2005, s ). Detta passar väl in på vår studie och vi försökte därför vid tolkning av det empiriska materialet skapa en kontextuell förståelse för att sedan söka gemensamma drag i respondenternas svar. Kvalitativa forskningsresultat kan kritiseras för att 27

34 vara färgade av forskarens uppfattning om vad som är väsentligt. Detta leder till att tolkningen av studiens empiriska data kan bli allt för subjektiv för att studiens resultat ska vara trovärdiga. (Bryman & Bell 2005, s. 318) Det deduktiva angreppssättet har tillämpats för att minska vår egen påverkan på studiens resultat i största möjliga mån. Genom att utgå från etablerad teori vid tolkning av det empiriska materialet har vi försök förmå resultatet att innehålla så få spår av våra subjektiva värderingar som möjligt, vilket enligt Dhawhan (2009, s ) är en förutsättning för att kunna bidra med trovärdig kunskap. Vidare har denna metod bidragit till att kontextens inverkan blir mindre central. Genom att fokusera på de element som går att identifiera i såväl de teoretiska som det empiriska materialet har studieresultaten inte bara fått en mindre subjektiv karaktär utan också en mer generell. (Silverman 2011, s ) 4.3 Genomförande Intervjuer Då syftet med denna studie var att beskriva och skapa förståelse för vilka faktorer som är avgörande vid beslut om leasing samt att förklara hur en förändrad redovisningsstandard skulle påverka onoterade företags leasinganvändning ansåg vi att det var viktigt att få fram respondenternas egna tankar och reflektioner. Datainsamling i denna undersökning har därför gjorts genom kvalitativa intervjuer. (Bryman & Bell 2005, s. 361) Vid intervjuerna har vi använt oss av en intervjuguide, se bilaga 1. Intervjuguiden har används som stöd dels för att styra samtalen, men även för att säkerställa att de väsentliga områdena berördes vid intervjusituationerna. Vi tillät oss att frångå intervjuguiden samt ställa eventuella följdfrågor för att erhålla så detaljrik och relevant fakta som möjligt. Således var intervjuerna av semistrukturerad karaktär och respondenterna tilläts vara fria i sina redogörelser. (Bryman & Bell 2005, s. 363) Bryman & Bell (2005, s ) menar att denna intervjumetod är passande i de fall då flera intervjuer, i vilka intervjupersonernas egna åsikter är det väsentliga, ska genomföras för att sedan jämföras med varandra. För att kunna göra någon form av jämförelse krävs en viss grad av struktur. Samtliga intervjuer genomfördes mellan den 28 februari och 7 mars år Sju av intervjuerna var personliga intervjuer på respondentens arbetsplats, medan tre av intervjuerna genomfördes över telefon. Vår ambition var att samtliga intervjuer skulle genomföras personligen, men på grund av tidsbrist hos tre av respondenterna var detta inte möjligt. Efter försäkran om att deltagandet var anonymt, gällande såväl företagets som intervjupersonens namn, godkände samtliga respondenter att intervjuerna spelades in. Inspelning av en intervju kan leda till oro hos respondenten i och med vetskapen om att det som sägs kommer sparas i framtiden. Risken 28

35 med detta är att respondenten blir mer medveten om vad denne säger och utlämnar information som kan uppfattas som olämplig eller som får respondenten att framstå som klandervärd. (Bryman & Bell 2005, s ) Inspelningen gav oss dock möjlighet att göra en fullständig transkribering i efterhand, samt att vi genom att inte behöva föra anteckningar gavs större möjlighet att tolka respondentens agerande under intervjun. Om vi istället hade fört anteckningar hade risken varit stor att detta distraherat oss eller att vi hade missat viktig information eller användbara citat. (Bryman & Bell 2005, s. 374) I och med att ämnet inte krävde att respondenterna utelämnade känslig information samtidigt som deras deltagande var anonymt ansåg vi att inspelningens fördelar övervägde dess nackdelar Val av respondenter Det första urvalskriteriet för företagen i denna undersökning var att de skulle vara onoterade aktiebolag, det vill säga företag vars aktier inte enligt 7-8 aktiebolagslagen får vara föremål för handel på en reglerad marknad. Som tidigare nämnts är anledningen till detta kriterium att forskningen angående denna typ av företag är bristfällig. Eftersom regelverket K3 följer IASB:s standard gällande redovisning av leasing var vårt nästa urvalskriterium att samtliga företag ska bedriva så pass omfattande verksamhet att de tvingas tillämpa K3. Då vårt syfte var att redogöra för resonemang och åsikter kring kapitalstruktur och investeringsfinansiering hade vi inte som krav att respondenterna skulle använda sig av leasing, även om detta var vår utgångspunkt och fokusområde vid intervjuerna. Sammanfattningsvis hade vi två urvalskriterier för denna studie: företagen skulle vara onoterade aktiebolag som från och med 1 januari 2014 måste tillämpa K3- regelverket vid redovisningsarbetet. Något som inte var ett kriterium utan snarare en urvalsbegräsning var att samtliga respondenter i denna studie har registrerat säte i Örebro och därför bedriver delar av eller hela sin verksamhet i staden. På grund av resurs- och tidsbrist ville vi genomföra intervjuerna i nära anslutning till varandra, både i form av tid och avstånd. Då vi på förhand anade att vi skulle få svårigheter att hitta respondenter som var villiga att ställa upp i undersökningen valde vi att använda oss av ett icke-sannolikhetsurval. Sökningen efter respondenter fortlöpte tills vi ansåg att ett, för studien, tillräckligt urval hade uppnåtts. Urvalet kan således beskrivas som en typ av kvoturval där vi satte upp vissa kriterier och sökte tills en viss kvot var uppfylld. Således fick vi inga direkta bortfall, men urvalet går på grund av detta inte att betrakta som ett stickprov ur en hel population. Populationen består i detta fall av onoterade aktiebolag som faller under kriterierna för att redovisa enligt K3-regelverket. (Bryman & Bell 2005, s ) 29

36 För att hitta lämpliga respondenter använde vi oss av databasen retriever. I databasen användes databasen funktioner för avgränsade sökningar. De sökkriterier som användes var aktiebolag i Örebro som har fler anställda än 40 personer samt en omsättning som överstiger 50 miljoner kronor. För de företag som sedan kontaktades kontrollerade vi att de förutsättningar som krävs för att vara tvungen att redovisa enligt K3-regelverket var uppfyllda. Företagen kontaktades via ett mail där vi beskrev bakgrunden och syftet med vår undersökning. De företag som svarade att de var villiga att delta i undersökningen kontaktades via telefon varpå ett möte inbokades Intervjuguide Intervjuguiden, se bilaga 1, har utformats utifrån de områden som presenteras i studiens bakgrundslitteratur och teoretiska referensram. Det första området som berördes vid intervjuerna var kapitalstruktur. Vi ställde dessa frågor för att få reda på hur respondenterna resonerar kring kapitalstruktur och hur stor betydelse förhållandet mellan eget kapital och skulder har. Nästa område var pecking order teorin. Vi ville med dessa frågor se om teorins antaganden gick att applicera på onoterade företag och om detta isåfall skulle få någon konsekvens vid en standardförändring. Frågorna om intressenter till de finansiella rapporterna syftade till att utreda hur stort inflytande intressenters uppfattning om företagets ekonomiska ställning har, samt försöka ta reda på i vilken utsträckning detta påverkar företagets egen nyttomaximering vid finansiella beslut. Vi bad även respondenterna att fritt berätta om företagets ägarförhållanden och bolagsstyrning eftersom det enligt teorin tenderar att finnas skillnader mellan onoterade och noterade företag avseende dessa aspekter. Till sist frågade vi respondenterna om leasing, dess redovisning och attityden till det nya standardförslaget. Vi valde att ta upp detta sist eftersom vi inte ville att de andra frågorna skulle påverkas av det faktum att leasing var vår huvudfråga. Vi ansåg att det fanns en risk att efterföljande svar hade påverkats om vi istället hade valt att fråga om leasing först. 4.4 Bearbetning Transkribering För att säkerställa att ingen information förbisågs inför analysen transkriberades samtliga intervjuer. Transkribering är en tidskrävande och omfattande process varför det alltid finns en risk för fel på grund av försumlighet (Bryman & Bell 2005, s. 376). För att förhindra detta genomfördes samtliga transkriberingar samma dag som respektive intervju. Intervjun fanns då färskt i minnet och i och med att transkriberingsprocessen delades upp på olika dagar blev den inte lika övermäktig. 30

37 4.4.2 Analysmetod Det empiriska materialet har analyserats genom bearbetning och tolkning av det transkriberade intervjumaterialet. Analysen har gjorts genom en innehållsanalys vilket innebar att den, för studien, väsentliga datan kategoriserades till olika teman vilka var leasing, kapitalstruktur, intressentteori, ägarstruktur och bolagsstyrning samt standardförändring. I varje kategori jämfördes de olika respondenternas svar med varandra för att hitta gemensamma beröringspunkter. Därefter genomfördes en analys i vilken det empiriska materialet jämfördes med den teoretiska referensramen. (Silverman 2011, s ) 4.5 Reflektion I detta avsnitt kommer kritiska faktorer beträffande studiens metodval att lyftas fram. Syftet med detta är att ge läsaren möjligheten att själv bedöma huruvida dessa påverkar studiens resultat och tillförlitlighet Tillförlitlighet och generaliseringsmöjligheter Kvalitativa studier får ofta kritik på grund av subjektiviteten i det empiriska materialet. I och med subjektiviteten och situationsberoendet vid intervjuerna skulle studien inte kunna upprepas med samma resultat vid ett senare tillfälle. Då urvalet av respondenter är ringa i förhållande till populationen upphör även möjligheten att uttala sig om andra aktörer än just de intervjuade respondenterna och de företag de representerar. Studiens resultat går således inte att generalisera till andra populationer. (Bryman & Bell 2005, s.100) Syftet med studie var dock inte att framställa statistiskt generaliserbara resultat, utan att bidra till den befintliga kunskapen. I och med att resultatet talar för att många av respondenterna såväl resonerar som agerar i likhet med varandra ökar tillförlitligheten. Vi anser därför att studiens syfte har uppfyllts och att den kompletterar den befintliga litteraturen på området. Genom att resultaten jämförts med och analyserats utifrån befintlig teori har en teoretisk generalisering kunnat göras. (Christensen et al. 2010, s. 74) En annan kritiskt faktor kopplat till att använda ett kvalitativt tillvägagångssätt är respondenternas eventuella önskan att representera sig själva och företaget ur ett visst perspektiv. Detta kan innebära att frågorna besvarats på ett sådant sätt att den önskvärda bilden presenteras snarare än den verkliga. Bryman och Bell (2005, s ) kallar detta fenomen för social önskvärdhet. För att minska risken för social önskvärdhet har vi kompletterat det empiriska materialet med företagens årsredovisningar. Detta gav oss möjligheten att kontrollera respondenternas svar och således avgöra sanningshalten i deras påståenden. Vid denna kontroll, av exempelvis soliditet och karaktären av olika skulder, fann vi inte något som talade för att 31

38 respondenterna på något sätt förvred sanningen vid intervjuerna. Även det faktum att deltagandet var anonymt gör att risken för socialt önskvärda svar minskade. Detta eftersom företagens namn aldrig nämns i studien vilket gör att respondenterna inte haft några skäl att försöka få företaget att framstå i bättre dager. Att tre av intervjuerna genomfördes via telefon kan eventuellt ha inverkat på de svar som erhölls. Telefonintervjuerna har visserligen fördelen att de är kostnads- och tidseffektiva, men distansen kan också innebära att vi gått miste om synliga reaktioner vilka skulle ha kunnat underlätta tolkningen av respondentens svar. Vid personliga intervjuer skapas en kontakt som gör det lättare att hålla samtalet flytande, men samtidigt kan närvaron framkalla osäkerhet och nervositet hos intervjupersonen. (Bryman & Bell 2005, s ). Vi anser dock att vi under samtliga intervjuer fick såväl uttömmande som relevanta svar varför sättet på vilket personerna intervjuades inte påverkat studiens resultat. Vidare är ämnesområdet inte av den karaktären att frågorna torde ha framkallat obehag eller ängslan hos intervjupersonerna, och därav förmått dem att utelämna eller förvränga information. I och med detta finns ingen anledning att misstänka att de svar vi erhållit är tvivelaktiga. Något som kan ha påverkat respondenternas svar och som eventuellt kan leda till problem vad gäller studiens tillförlitlighet är att respondenterna innehar olika befattningar på företagen. Vi märkte en skillnad i svaren från personer med olika befattningar. De personer som hade befattningen VD var mer benägna att svara ur ett allmänt perspektiv och om företaget som helhet, medan de personer som var anställda för att sköta ekonomiska angelägenheter uttryckte sig i ekonomiska termer och mer ur ett redovisningsperspektiv. Olika kunskap vad gäller redovisning och finansiella rapporter kan därför ha gjort att svaren vi erhållit är mer specifikt inriktade på redovisning från vissa av respondenterna och mer generellt inriktade från vissa. I introduktionsmailet bad vi dock om att få intervjua den person som var mest lämpad att besvara frågor gällande leasing och finansiering. Då företagen själva har fått välja vem på företaget som ska intervjuas förutsätter vi ändå att de respondenter som representerat företagen i denna studie är lämpliga. En annan aspekt, vilket även två av våra respondenter påpekade, som eventuellt påverkat studiens resultat är att företagsspecifika omständigheter kan ha inverkan på såväl investeringsbeteende som finansiell strategi. Faktorer som mognad, tillväxtfas och bransch verkar enligt det empiriska materialet ha inverkan på hur företagen bedrivs. Enligt litteraturen är leasing mer förekommande då företaget har svårigheter med att beviljas krediter, vilket är ett 32

39 mer rimligt scenario i en uppbyggnadsfas än i en fas där företaget är etablerat på marknaden. Vilken bransch företaget verkar inom påverkar behovet av investeringar. Företag vars främsta resurs utgörs av arbetskraft gör rimligen mindre investeringar än företag som arbetar med industri. Då vi hade svårigheter med att hitta respondenter kunde vi inte avgränsa studien till att undersöka en eller flera specifika branscher vilket var vår initiala idé. Studiens tillförlitlighet hade troligen ökat om vi hade undersökt företag som verkade under likvärdiga förutsättningar och förhållanden. Det vi har gjort för att minska risken för att företagsspecifika omständigheter skulle påverka trovärdigheten i studien är att avgränsa urvalet till att endast inbegripa företag av tillräcklig stor omfattning att de faller under K3-regelverket. För att göra det krävs det att företaget bedriver verksamhet i en betydande omfattning. Vi finner det osannolikt att företag av den storleken befinner sig i en introduktionsfas och anser att uppfyllnad av K3-kriterierna tyder på såväl mognad som etablissemang. Utöver detta har vi även valt att redogöra för vilken bransch företagen verkar inom samt presenterat vissa nyckeltal. Detta för att ge läsaren möjlighet att själv göra bedömningen om huruvida dessa faktorer kan ha påverkat respondenternas svar. Vid litteratursökningen inför utformningen av den teoretiska referensramen har endast vetenskapligt granskade publikationer använts. Vi har även utgått från flera källor vilka behandlar samma ämne för att öka tillförlitligheten. Genom att vi vid analysen utgick från den teoretiska referensramen och jämförde studiens empiriska resultat med denna anser vi, som tidigare nämnts, att studiens resultat trots ovannämnda brister kan bidra till befintlig teori genom teoretisk generalisering. 33

40 5 Empiri och Analys I följande avsnitt presenteras studiens empiriska material och en analys av detta. Presentationen av empiri och analys görs växelvis. Merparten av det empiriska materialet redovisas dock i början av varje avsnitt följt av en sammanfattande tabell eller figur, varpå merparten av analysen presenteras. Utöver den information som erhölls vid intervjuerna kommer analysen även baseras på information från företagens årsredovisningar år 2012 och år Beskrivning av respondenter Samtliga respondenter arbetar på företag vars säte är registrerat i Örebro. I tabell 2 presenteras grundläggande information om företaget samt den representant från företaget som intervjuats. Tabell 3 Information om respondenter (siffrorna är avrundade) Respondent Bransch Respondentens befattning Omsättning 2012 (tkr) Omsättning 2011 (tkr) 1 Tillverkning & industri Finance manager Partihandel VD Partihandel VD Bygg- & inredningsverksamhet VD Tillverkning & industri Ekonomiansvarig Data, IT & telekommunikation Ekonomichef Tillverkning & industri Ekonomichef Hälsa & sjukvård Verksamhetsansvarig Partihandel Ekonomichef Hälsa & sjukvård Ekonomichef För att i vissa fall kunna göra jämförelser mellan olika typer av verksamheter har vi delat in företagen i tre olika kategorier vilka presenteras i figur 4 nedan. Handel Tjänst Produktion Respondenter: 2, 3 och 9 Företag vars verksamhet består i att sälja färdiga produkter Respondenter: 4, 6, 8 och 10 Företag vars verksamhet består i att utföra tjänster åt andra och har arbetskraft som främsta resurs Respondenter: 1, 5 och 7 Företag vars verksamhet består i att producera produkter Figur 4 Kategorisering av respondenter. 5.2 Leasing Samtliga respondenter utom en uppger att företaget har leasade tillgångar. De objekt som främst leasas är bilar och kontorsutrustning, så som skrivare och kopiatorer. Samtliga säger att avtalen 34

41 redovisas som operationella, vilket även anges i företagens årsredovisningar. Vad som är intressant för denna studie är att ingen av respondenterna nämner att möjligheten att utesluta leasade objekt från balansräkningen är ett av skälen till att de använder leasing som finansieringsform. För sju av företagen är det likviditets- och budgeteringsaspekter som motiverar användandet av leasing, se tabell 3. Det företag som inte har några leasade tillgångar, och heller aldrig leasat något, förklarar detta med att deras resonemang är att om en investering ska göras måste de ha råd. Har de inte tillräckligt med kapital skulle de varken låna eller leasa för att finansiera en investering. Respondenten berättar att de tidigare har gjort finansiella placeringar och tagit lån, men att detta resulterat i att företaget förlorat stora summor pengar. Idag undviker de all form av ekonomisk risk och har alla likvida medel på ett bankkonto. Tabell 4 Empirisammanfattning: leasing. Respondent 1 Typ av leasade tillgångar Truckar, bilar och kontorsutrustning 2 Bilar 3 Kontorsutrustning 4 5 Bilar och kontorsutrustning Bilar och kontorsutrustning 6 Utrustning till kunder Pressar, bilar, truckar, 7 maskiner och kontorsutrustning 8 Inga leasade tillgångar 9 Bilar och kaffemaskin 10 Bilar och kontorsutrustning Vilken är den huvudsakliga anledningen till att ni leasar? Budgetering: Leasing ger dem möjlighet att planera för framtiden. De ser det som fördelaktigt att veta vilka kostnader som kommer belasta vilka perioder varför den något högre kostanden som leasing innebär inte spelar någon roll. Skatteskäl: Halva momsen är avdragsgill vid billeasing vilket är mer fördelaktigt än vid köp då hela momsen måste betalas. De medger att räntan är högre på leasingkontrakten, men de anser att det är bättre att betala räntan och få dra av halva momsen. Likviditetsplanering: Leasingen ger kontroll på kassaflödet. De leasar inga stora tillgångar nu, men om de behöver likviditet i framtiden skulle de göra det. Vidare är kontorsutrustning inte sådant som förväntas köpas vilket göra att priserna för dessa objekt är högre vid köp än vid leasing. Budgetering: De anser att leasing gör budgeteringsarbetet enklare eftersom kostnaden och hur mycket som ska betalas är känt på förhand. Budgetering och likviditetsplanering: De leasar den här typen av tillgångar för att hålla koll på sina kassaflöden. Kostnaderna kan även ramas in i olika tidsperioder vilket gör det enkelt att budgetera. Likviditetsplanering och för att möjliggöra finansiering: De ser leasing som ett sätt att finansiera tillväxt eftersom leasing var ett villkor när företaget startades. Idag leasar de för att kunna matcha betalningen av leasingavgifter mot inflödet av kundinbetalningar. Budgetering och likviditetsplanering: Leasing används för att kontrollera kassaflödet. De anser att det blir lättare att budgetera samt att de kan hantera rörelsekapitalet bättre genom att sprida ut betalningarna. Undvika avyttringsprocesser: Den enda anledningen till att bilar leasas är att de inte vill hantera avyttringsprocessen. Vi vill inte agera bilhandlare och hålla på och sälja bilar som inte är brukbara längre. Det är enda anledningen, men jag tror inte att skillnaden i kostnad är speciellt stor heller Budgetering: De anser att budgeteringsarbetet blir enklare. Avtalen sluts oftast på 36 månader vilket gör att de kan planera långt fram i tiden och hålla kolla på kostnaderna. 35

42 I studiens teoretiska referensram nämns leasing som ett alternativ vid omöjlighet till lån. Resultatet av denna studie är dock, se avsnitt 6.3, att respondenterna inte har problem med att finna finansieringskällor. En förklaring till detta, och anledningen till att leasingen i de flesta fall endast inbegriper bilar och kontorsutrustning, är enligt det empiriska materialet att samtliga företag är såväl lönsamma som väl etablerade på marknaden. Inget av företagen befinner sig i en uppbyggnadsfas med ett behov av externt kapital för att kunna expandera, vilket tyder på att det ur ett finansieringsperspektiv inte finns något direkt behov av leasing. Istället stärker empirin andra incitament till leasing som bland annat Elliott (1975) och Eisfeldt & Rampini (2009) nämner. De flesta av företagen leasar för att underlätta budgeteringsarbetet och/eller för att det ger möjlighet att effektivt kontrollera rörelsekapitalet. Redovisningen och möjligheten till off-balance sheet finansiering är alltså inget som någon av respondenterna ens reflekterar över. När det gäller leasingens nackdelar är det endast två av respondenterna som anser att de leasingavtal respektive företag har i dagsläget innebär något negativt. Liksom Elliot (1975) betonar påpekar dessa två respondenter att deras leasade objekt skulle varit billigare att köpa än att leasa, oavsett om finansieringen hade varit intern eller extern. Övriga sju respondenter anser att de inte kan se några nackdelar med de leasingavtal som företagen har idag. Emellertid kan slutsatsen att de två respondenterna som påpekar den högre kostnaden samtidigt anser att dessa nackdelar inte är av tillräcklig betydelse för att inte leasa dras. Troligt är även att andra fördelar med leasing, som andra respondenter tar upp, såsom möjlighet att göra momsavdrag och att undvika problem med avyttring när objektet är uttjänt etcetera också är faktorer som vägs in i beslutet. Således baseras beslut om huruvida en tillgång ska leasas eller inte på en avvägning mellan uppskattade för- och nackdelar med varje alternativ. Varför företagen väljer att inte leasa tillgångar med större monetär signifikans beror på att, vilket tidigare nämnts, företagen inte lider av några likviditetsproblem och därför kan finansiera investeringar internt. Majoriteten av företagen är väl etablerade på marknaden, har god likviditet och skulle således inte ha några problem med att bli beviljade krediter från banker eller andra kreditinstitut vid behov. Att leasa en tillgång i ett sådant läge skulle endast medföra högre kostnader och därför är det mer kostnadseffektivt att finansiera större investeringar internt. 5.3 Kapitalstruktur Samtliga respondenter svarar nej på frågan huruvida företaget aktivt arbetar för att sänka skuldsättningsgraden. Inget av företagen har heller i dagsläget något ouppnått soliditetsmål. 36

43 Både respondent 1 och 7 säger att de alltid siktar på att ligga över 30 % eftersom banker ofta kräver det för att bevilja krediter, men att inga aktiva åtgärder görs eller behöver göras för att ligga över den gränsen. Detta trots att respondent 7 år 2012 hade en soliditet på 32 %, se tabell 4, och därför ligger nära gränsen. Samtliga av respondenterna 3, 4, 6 och 10 säger att de aldrig reflekterar över soliditeten. Respondent 4 menar att eftersom de inte har några omfattande och långfristiga skulder finns det heller inte så mycket att jobba med. De skulder som finns är främst oundvikliga såsom pensionsskulder, skatteskulder samt leverantörsskulder och dylikt av kortfristig karaktär. Det framgår även av det empiriska materialet och företagens årsredovisningar att dessa typer av skulder tenderar att vara de mest omfattande skuldposterna för majoriteten av företagen. Respondent 8 säger att företaget aldrig har lånat pengar och att soliditeten därför alltid varit hög. Respondent 2, 5 och 9 medger att de värderar att ha en hög soliditet, och därför förmodligen skulle tänka mer på skuldsidan av balansräkningen om deras soliditet hade varit lägre än i dagsläget. Tabell 5 Respondenternas redovisade soliditet. Respondent Soliditet 2012 (%) Soliditet 2011 (%) Utifrån branschkategoriseringen av företagen går det inte att utröna några tydliga mönster mellan olika typer av företag, varken utifrån respondenternas svar eller från företagens redovisade soliditet. Det empiriska materialet indikerar istället gemensamma drag för samtliga företag. Kapitalstrukturens uppbyggnad är inget som tas hänsyn till eller arbetas aktivt med. Alla utom respondent 5 framhåller att företaget alltid föredrar intern finansiering framför extern. Respondent 5 medger visserligen också att de föredrar intern finansiering, men eftersom mycket av kapitalet är bundet är intern finansiering inte alltid möjlig. I och med detta anser respondenten att denne inte till fullo kan instämma i påståendet. Sju av de övriga respondenterna medger också att intern finansiering inte alltid är möjlig och att de därför ibland tvingas använda externa finansieringskällor. Anledningen till att företagen undviker extern finansiering är för det första att det innebär onödiga och extra kostnader i form av räntor och transaktionskostnader. För det andra anser några av företagen att de inte vill utsätta sig för den risk extern finansiering innebär. Trots detta använder sig dock alla utom ett av företagen av leasing som finansieringsform för vissa tillgångar. 37

44 Tabell 6 Empirisammanfattning: kapitalstruktur och finansieringskällor. Skuldsättningsgrad Respondenter Arbetar aktivt för att minska skuldsättningen Inga Soliditet Respondenter Ser alltid till att ha högre soliditet än 30 % 1 och 7 Reflekterar ej över soliditeten 3, 4, 6 och 10 Värderar hög soliditet, men har i dagsläget så bra förutsättningar att inga åtgärder behöver vidtas. Om soliditeten skulle varit lägre skulle 2, 5 och 9 mer hänsyn tas. Intern kontra extern finansiering Respondenter Finansierar med interna medel om detta är möjligt Samtliga Myers (2001) hävdar att företag bör eftersträva ett tillfredställande förhållande mellan eget kapital och skulder för att intressenter, främst kreditgivare, beaktar kapitalstrukturen vid bedömning av företagens ekonomiska styrka. Denna studie tyder dock på att ingen eller liten hänsyn tas till kapitalstrukturen, samtidigt som inga åtgärder görs för att förändra den. Förklaringen till detta är att de studerade företagen anser sig ha tillräckligt hög soliditet, men också att de är så pass ekonomiskt stabila att de inte anser sig behöva göra förändringar. Vidare föredrar i stort sett samtliga att finansiera investeringar med internt kapital vilket är anledningen till att de flesta av företagen kan presentera en hög soliditet. Detta för att intern finansiering inte ger upphov till en ökad skuldsättningsgrad och således inte får företagen att framstå som mindre självförsörjande. Samtidigt är det ingen av respondenterna som påpekat att någon annan intressent än kreditgivare ställer krav på en viss soliditet, vilket gör att det inte finns någon utomstående intressent att anpassa sig efter. Företagens höga, eller i vissa fall enligt dem själva tillfredställande, soliditet är således inte ett resultat av ett strategiskt handlande i syfte att uppnå en viss andel eget kapital. Den ekonomiska stabiliteten beror snarare på att företagens likartade finansiella beteende där intern finansiering är den främsta finansieringskällan. Pecking order teorins grundsatser överensstämmer nästintill fullständigt med resultatet av denna studie. Intern finansiering är enligt respondenterna billigare och innebär mindre risk varför investeringar alltid finansieras med interna medel om detta är möjligt. Respondent 1, 2, 7 och 9 antyder även att anpassningar görs för att kunna finansiera internt. Anpassningarna består i att ägarna avstår utdelningar om företaget planerar att göra stora investeringar samt att de kvarhåller upparbetade vinster för att kunna finansiera investeringar i framtiden. Det är ingen av respondenterna som ens nämner nytt kapital som ett tillvägagångssätt att finansiera en investering. Även Myers (2001) påstående att låg skuldsättning och lönsamhet tenderar att ha ett samband går att applicera på studiens resultat. 38

45 Eftersom samtliga företag går med vinst har de möjligheter att generera intäkter och ackumulera kapital för att sedan investera. Modigliani & Millers teorem om kapitalstrukturens irrelevans utgår ifrån företagets värde. I och med att företagen i denna studie inte är börsnoterade är värdering av företaget mindre central. Teorin understryker dock att det är investeringens förmåga att generera kassaflöde och inte hur investeringen finansieras som bör beaktas vid beslut. Visserligen föredrar företagen intern finansiering eftersom det innebär lägre kapitalkostnader, men trots detta leasar samtliga företag utom ett. Detta tyder på att intern finansiering inte alltid tillämpas i första hand, utan att företagen istället ser till vad som är mest optimalt. Sammanfattningsvis är resultatet av denna studie att företagen inte beaktar kapitalstrukturens uppbyggnad eller tar hänsyn till hur en investering påverkar kapitalstrukturen. Vid investeringsbeslut är det vad som bringar företaget mest nytta som väljs. Effektivitet och nyttomaximering går före att presentera en ekonomiskt stark bild av företaget i de finansiella rapporterna, mer om detta presenteras i avsnitt 6.4. Denna prioritering lyfts även fram i den befintliga forskningen som en faktor som skiljer sig mellan onoterade och noterade företag, och hävdas bero på onoterade företags avsaknad av externa aktieägare (Collins & Jarvis 2000; Hamilton & Lawrence 2001; Deaconu et al. 2012). 5.4 Intressentteori För att ta reda på i hur stor omfattning företaget tar hänsyn till intressenternas uppfattning av företaget utifrån deras finanisella rapporter fick respondenterna ange de främsta interssenterna till företagets finaisella rapporter, se figur 5. Ingen av respondenterna angav att kreditgivare i första hand var den huvudsakliga intressenten. Endast två angav kreditgivare, men då i andra och tredje hand. Som nämndes i föregående avsnitt tenderar företagen att föredra intern finansiering vilket kan förklara anledningen till att kreditgivare inte ses som någon betydelsefull intressent. Istället är det kunderna som de flesta ser som företgets huvudsakliga intressenter. Respondent 9 sa vid intervjun Folk vill ju göra affärer med bra företag. Vidare förklarade respondenten att deras kunder vill vara säkra på att företaget kan leverera och överleva på längre sikt för att ta in produkterna i deras sortiment. Detta eftersom det är väldigt kostsamt att marknadsföra och skylta nya produkter. Även de övriga företagen inom kategorin handel angav kunder främsta intressent. 39

46 Huvudsakliga intressenter till företagets finansiella rappoter 1:a hand 2:a hand 3:dje hand Leverantörer Kunder Kreditgivare Ägare Anställda Chefer Samhället (konkurenter) Figur 5 Huvudsakliga intressenter Det samlade intrycket av hur respondenterna resonerar kring redovisningsbeslut och framställningen i de finansiella rapporterna är att detta inte är något som tillägnas särskilt stor uppmärksamhet. Den viktigaste aspekten är att företagen fattar de beslut som genererar mest nytta. Åtta av respondenterna menar att vid beslutsfattande är företagets egen nytta viktigare än vilka redovisningsmässiga konsekvenser beslutet får, och att det som gynnar företaget bäst även gynnar intressenterna bäst på lång sikt. Att förhålla sig till nyckeltal och fatta beslut baserat på förmågan att presentera så önskvärda finansiella rapporter som möjligt är ett trångsynt och kortsiktigt tänkande som kommer skada företaget i det långa loppet, menar respondent 9. Av de två respondenter som inte direkt svarade att företagets nytta var viktigare menade den ena respondenten att beslut som direkt skulle skada företagets image men samtidigt innebära stor nytta inte skulle vara nyttobringande i framtiden varför ett sådant beslut aldrig skulle tas. Den andra respondenten menade att det inte gick att göra något avskiljande mellan de två alternativen. Då redovisningsstandarder inte ger utförliga och konkreta bestämmelser för hur olika transaktioner ska hanteras finns ett visst tolkningsutrymme (Sunder 1988). Respondenterna tillfrågades huruvida företaget utnyttjar detta tolkningsutrymme för möjligheten att presentera mer tillfredställande siffror. Genom att fråga detta ämnade vi få ytterligare en aspekt på hur betydelsefull den ekonomiska framställningen gentemot utomstående är. Resultatet var tydligt, inget av företagen ville kännas vid att de på något sätt laborerar med siffrorna i syfte att deras intressenter ska uppfatta dem som mer ekonomiskt stabila. Följande svar erhölls från fyra av respondenterna: 40

47 Respondent 2: Vissa säger ju att man inte ska leasa finansiellt utan operationellt så det inte syns i bokslutet, men sånt skiter vi fullständigt i. Vi har stålar, vi är trippel A Respondent 4: Vi håller inte på och ändrar för att det ska se bra ut, det slår tillbaka på en Respondent 5: Vi dribblar aldrig med siffrorna för att få det att se bättre ut. Det har aldrig varit på tapeten Respondent 6: Vi vill ju se bra ut, men det är som det är. Ingen ide och hålla på och fiffla Samtliga företag som placeras i kategorin handel nämner kunder som sin främsta intressent till företagets finansiella rapporter. Detta tyder på att det finns en skillnad mellan de olika branscherna. Inom handelsbranschen är det, liksom en respondent säger, viktigt att kunna säkerställa leveranser i framtiden. Aktörer inom handelsbranschen enligt en respondent använder de finansiella rapporterna för att skapa en uppfattning om den ekonomiska bärkraften på lång sikt. Mezias (1990) påstående att företag i vissa fall väljer de alternativ som innebär att den mest tillfredställande bilden kan presenteras redovisningsmässigt även om detta inte är det bästa ur företagets perspektiv går inte att bekräfta med denna studie. Resultatet är snarare det motsatta då företagets effektivitet och nytta kommer i första hand, samtidigt som tämligen liten hänsyn tas till hur olika transaktioner hanteras redovisningsmässigt. Utifrån Kims (1999) resonemang kan förklaringen till detta vara att företagen i denna studie är onoterade. Noterade företag utsätts för ständig bevakning från flera av intressenterna i intressentmodellen och är därför mer beroende av att uppvisa ekonomisk stabilitet och vinna investerares förtroende. 5.5 Ägarstruktur och bolagsstyrning Beträffande företagens ägarstruktur är förhållandena enligt följande. Fyra av företagen är drivna i generationer och klassar sig själva som familjeföretag. Några av dessa företag ingår i koncerner vilka också drivs av den ursprungliga ägaren eller dennes närståendekrets. Två av företagen är startade av den respondent vi träffat, vilka båda fortfarande driver företaget samt innehar majoritet på företagens ägarandelar. Av de fyra återstående företagen ingår två i större koncerner och har moderbolag som ägare. I samtliga företag utom de som ingår i större koncerner upprätthålls en nära kontakt mellan ägare och ledning. Respondenten till ett av de företag som ingår i en större koncern säger att företagets omsättning är så liten i förhållande till hela koncernen att deras siffror, som respondenten uttrycker det inte spelar någon roll för ägarna. 41

48 I majoriteten av företagen finns alltså en nära relation mellan ägare och företaget. I och med detta finns inte lika stor informationsasymmetri för ägarna. (Kim 1999; Gregory et al. 2005) Enligt Yang & Shima (2012) leder detta till en minskad benägenhet att producera detaljerad information. I och med ägarnas insikt i verksamheten behövs det vid framställningen av de finansiella rapporterna inte reflekteras över hur företagets ekonomiska ställning kan uppfattas av ägarna. Dessa har i och med den nära relationen insikt i såväl avsikter som omständigheter vid investeringsbeslut. Liksom Roberts & Sian (2009) konstaterar är resultatet av denna studie att företagen inte i någon större utsträckning reflekterar över hur ekonomiska beslut slutligen kommer påverka framställningen i de ekonomiska rapporterna. Respondenterna tilläts berätta fritt om hur företaget bedrivs, vilka värden som tas hänsyn till vid ekonomiska beslut, vilka mål eller finansiella strategier som tillämpas med mera. En respondent framhäver att denne i jämförelse med en tidigare anställning på ett noterat bolag upplever att det är ett helt annat tankesätt i ett onoterat företag. Respondenten menar att det i ett onoterat företag är mer fokus på långsiktighet, avseende både lönsamhet och tillväxt, än i ett noterat företag. I noterade företag läggs fokus istället på att uppnå kortsiktiga mål, presentera starka rapporter samtidigt som hänsyn alltid måste tas till aktieägare och deras avkastningskrav. En sammanfattning av respektive respondents uppfattning om företagets bolagsstyrning presenteras i tabell 6. Tabell 7 Empirisammanfattning: bolagsstyrning Respondent Beskrivning av bolagsstyrning och ekonomiskt förhållningssätt Företaget ingår i en koncern och företagets omsättning är liten i förhållande till hela koncernen. I och med stöd från övriga företag i koncernen behöver de inte fokusera på ständig tillväxt. Istället arbetar företaget med att skapa långsiktig stabilitet och etablissemang på den lokala marknaden. Respondenten menar att ägarnas strategi för tillväxt är att skapa lönsamhet i syfte att samla kapital. Detta sker genom att de hela tiden arbetar för att öka försäljningsvolymen. Det intjänade kapitalet används sedan för att investera. Respondenten, som även är ägare av företaget, menar att det viktigaste är att skapa ett kundvärde. Utgångspunkten i de åtgärder som görs är att kunderna ska gynnas. Respondenten menar att om kunderna upplever att utdelningarna är för stora tappar de förtroendet för företaget. Därför är det viktigare att hålla kvar vinster och investera istället för att själv motta orimligt höga utdelningar. Ägaren till företaget har vissa krav på verksamheten, men dessa är både få och lättuppnåeliga. Respondenten menar att de självklart vill maximera sina vinster, men håller sig inom rimliga mått och fokuserar på långsiktighet. 42

49 Respondenten säger att företaget på grund av finanskrisen år 2008 varit väldigt försiktiga de senaste åren och undvikit investeringar. De tar för närvarande få risker och målet är snarare att överleva än att växa. Respondenten menar att företagets ägare satsat på en grundlig uppbyggnad. Företaget började i väldigt liten skala och har under lång tid utökats. De är måna om att säkerställa att företaget klarar en expansion innan den genomförs. Företaget verkar inom en föränderlig bransch som enligt respondenten är på nedgång. Därför är försiktighet en viktig faktor vid samtliga ekonomiska beslut. På grund av företagets minskade marknad är tillväxt nästintill omöjligt varför företagets fortsatta existens kommer i första hand. Respondenten uttrycker sig enligt följande: Vi värnar om det vi har istället för att skapa nytt. Företaget undviker all form av risk. Detta genom att hålla kvar kapital och göra få investeringar. Långsiktighet och säkerhet är det viktigaste enligt respondenten. Respondenten menar att företaget vill ge en bild av ett stabilt företag som tjänar pengar varje år och med ägare som inte plockar så mycket utdelning. Till skillnad från de flesta av de övriga respondenterna poängterar respondenten att ökad lönsamhet och omsättning är det företaget satsar mest på. Respondenten menar att företaget har en försiktig tillväxt, och att de i regel främst investerar om det krävs för verksamhetens fortgående. Vid beslut om investeringar utgår de från en prioriteringslista och om det inte finns internt kapital för att finansiera samtliga investeringar bortser de från det minst viktiga. Sammanfattningen av respondenternas svar är att ekonomisk stabilitet och bärkraft är en viktig del i företagens strategi. Konstant tillväxt tenderar inte att vara det primära målet för något av företagen. Detta överensstämmer med såväl Moisello & Gottardos (2014) som Collins & Jarvis (2000) påstående angående skillnader mellan onoterade och noterade företag. Grundlig uppbyggnad och tillfredställande resultat är enligt studien viktigare än tillväxt och vinstmaximerade för majoriteten av företagen. Företagens ekonomiska strategier indikerar en strävan efter långsiktig överlevnad. Detta innebär att företagen agerar med större försiktighet än vad de torde ha gjort om de hade varit noterade eller om ständig tillväxt och största möjliga vinst var av högre prioritet. Ingen av respondenterna nämner specifikt att de strävar efter att ackumulera kassaflöden för att senare kunna utveckla verksamheten, men ett tydligt mönster är att kapital kvarhålls i företagen för att kunna finansiera investeringar i ett senare skede. Detta tyder på att företagen värdesätter ekonomisk bärkraft och självförsörjning, vilket även bekräftas av att de flesta investeringar görs med interna medel hos samtliga av företagen. Företagens ekonomiska beteende stämmer således överens med vad som enligt befintlig forskning skiljer noterade och onoterade företag åt. (Colling & Jarvis 2000; Loderer & Waelchli 2010; Moisello 43

50 & Gottrado 2014) Liksom Roberts och Sian (2009) antyder använder flera av respondenterna delvis andra mått än finansiella för att bedöma företagets effektivitet. Bland annat nämner några av respondenterna kundvärde, stabilitet, produktionsvolymer, långsiktighet och etablissemang. Den samlade tolkningen av onoterade företags ekonomiska beteende och sättet att bedriva verksamheten är att säkerhet och riskaversion är två centrala faktorer. Tillväxten sker i en långsam takt och ekonomisk bärkraft går före aggressiv tillväxt. Samtidigt är kopplingen mellan redovisning och ekonomisk strategi liten. Således bekräftar empirin återigen att det råder en skillnad, i detta fall gällande ägarstruktur och bolagsstyrning, vad gäller onoterade och noterade företag. 5.6 Ny redovisningsstandard för leasingavtal Slutligen har respondenterna svarat på hur deras användning av leasing skulle förändras om samtliga leasingavtal kapitaliserades. Det genomgående svaret var att en förändrad redovisningsstandard för leasingavtal inte skulle påverka deras användning av leasing. Den främsta anledningen till detta var att deras leasingkostnad i dagsläget inte var av betydande värde i relation till resterande kostnader. Detta samtidigt som de objekten som leasas främst är bilar och kontorsutrustning. Respondenterna anser att dessa objekt är fördelaktiga att leasa och att en standardförändring inte skulle få dessa fördelar att upphöra. Dock hävdade några respondenter att effekten av en tvingad kapitalisering skulle tas i beaktande vid framtida investeringsbeslut, men så länge det inte rör sig om signifikanta summor tror de inte att en förändring skulle leda till ett förändrat leasingbeteende. Tabell 8 Empirisammanfattning: åsikter angående den föreslagna förändringen av redovisningsstandarden för leasingavtal Respondent Skulle företagets leasinganvändande påverkas vid en förändrad redovisningsstandard av leasingavtal? En ny standard skulle inte påverka huruvida en investering gjordes eller ej. Frågan är istället huruvida de skulle köpa eller leasa eftersom båda måste tas upp i balansräkningen. Respondenten tror att de skulle fortsätta leasa, men att detta skulle innebära ett merarbete redovisningsmässigt. En ny standard skulle inte påverka företaget. De skulle fortsätta leasa sådant som de anser är vettigt att leasa, exempelvis bilar i och med skattefördelarna och att de slipper det kringarbete som ägande innebär. Företaget skulle inte bry sig om hur nyckeltalen förändrades, de väntar alltid tills pengar finns innan investeringar görs. En ny standard skulle eventuellt innebära att de sköt lite på gränsen för leasingens omfattning, men troligtvis inte. Kravet på kapitalisering skulle inte förändra inställningen till leasing och de skulle därför fortsätta att leasa. Respondenten tror att andra företag, exempelvis sådana med stora maskiner, påverkas mer. 44

51 Respondenten anser att det är svårt att veta i dagsläget, men tror inte att en ny standard skulle förändra något. De leasingavtal de har idag skulle de ha kvar. Företaget har inte så mycket leasing och finansierar hellre internt, men om extern finansiering var nödvändig i framtiden skulle de förmodligen låna istället för att leasa Om företaget haft lägre soliditet skulle de övervägt att inte leasa vid ett krav på kapitalisering, men inte i dagsläget. En ny standard skulle därför bara påverka ifall den ekonomiska ställningen var kritisk. Företaget leasar inget i dagsläget och planerar inte att göra det i framtiden. Därför skulle de inte bry sig om en ny standard. En ny standard skulle inte påverka investeringsbeslut, men kanske finnas med i åtanke. Den nya standardens innebörd skulle dock inte vara avgörande för att ta det ena beslutet eller det andra. Respondenten tror att de skulle ta mer hänsyn till kapitaliseringen om soliditeten hade varit låg samt att företag i allmänhet skulle finansiera mer internt. Respondenten anser att alternativet att köpa och leasa skulle bli jämbördiga redovisningsmässigt, men att de tillgångar som leasas idag är bättre att leasa än att köpa varför inget skulle förändras. Det är således endast en av respondenterna, respondent 6, som vittnar om att en ny standard i dagsläget skulle innebära ett förändrat beteende i framtiden. Respondenten påpekar dock att befintliga leasingavtal skulle behållas samt att intern finansiering föredras framför såväl leasing som lånefinansiering. Övriga respondenter skulle alltså inte i dagsläget och under rådande omständigheter förändra sitt användande av leasing. En förändrad redovisningsstandard för leasing skulle leda till att företaget leasade mindre 10% Nej 20% Nej, men skulle göra det om företaget hade haft lägre soliditet 70% Ja, befintliga leasingavtal skulle behållas men i framtiden skulle lånefinansiering föredras framför leasing Figur 6 Den nya standardens påverkan på företagens leasinganvändande 5.7 Sammanfattande analys Denna studie kan bekräfta att de förutspådda konsekvenserna av en kapitalisering inte under rådande omständigheter skulle förändra de studerade företagens användning av leasing. Middleberg & De Villars (2013) konstaterar att nyckeltal som mäter företagens lönsamhet och marknadsvärde, samt upplyser om kapitalstrukturens utformning skulle försämras i och med en 45