Norrænn byggingardagur Nordisk Byggdag NBD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrænn byggingardagur Nordisk Byggdag NBD"

Transkript

1 Norrænn byggingardagur Nordisk Byggdag NBD

2 4

3 Formáli Norrænn byggingardagur NBD I Stokkhólmur 1927 NBD II Helsinki 1932 NBD III Ósló 1938 NBD IV Kaupmannahöfn 1946 NBD V Stokkhólmur 1950 NBD á Íslandi stofnað árið 1952 Ráðsfundur á Íslandi í fyrsta sinn 1954 NBD VI Helsinki 1955 Heildarsamþykkt um Norrænan byggingardag 1957 NBD VII Ósló 1958 Stjórnarfundur á Íslandi 1960 NBD VIII Kaupmannahöfn 1961 NBD IX Gautaborg 1965 NBD á Íslandi 1966 NBD X Reykjavík 1968 NBD XI Helsinki 1971 NBD XII Bergen 1974 NBD XIII Kaupmannahöfn 1977 NBD á Íslandi 1978 NBD XIV Stokkhólmur 1980 NBD XV Reykjavík 1983 NBD XVI Helsinki 1986 NBD XVII Bergen 1989 NBD XVIII Kaupmannahöfn 1992 Kreppa og minnkandi áhugi NBD XIX Stokkhólmur 1996 Danir hætta breytt form Aukaráðstefna í Tallinn 1998 NBD XX Reykjavík 1999 NBD XXI Malmö 2000 NBD XXII Helsinki 2001 Ný heildarsamþykkt NBD XXIII Kaupmannahöfn 2002 NBD XXIV Ósló/Lilleström 2003 Námsstefna um Partnering 2004 Aukaráðstefna í Varsjá 2004 NBD XXV Reykjavík 2005 Aukaráðstefna í Pétursborg 2006 Námsstefna um aðgengismál 2006 NBD XXVI Stokkhólmur 2007 NBD á Íslandi 2007 Formenn Íslandsdeildar NBD frá upphafi Lokaorð Viðauki 1 Samþykktir NBD á Íslandi Viðauki 2 Nordic Building Forum (NBF) Agreement of cooperation

4 Inledning Nordisk Byggdag NBD I Stockholm 1927 NBD II Helsingfors 193 NBD III Oslo 1938 NBD IV Köpenhamn 1946 NBD V Stockholm 1950 NBD grundas på Island året 1952 Rådsmöte på Island för första gången 1954 NBD VI Helsingfors 1955 Stadgar för Nordisk Byggdag 1957 NBD VII Oslo1958 Styrelsemöte på Island 1960 NBD VIII Köpenhamn 1961 NBD IX Göteborg 1965 NBD på Island 1966 NBD X Reykjavík 1968 NBD XI Helsingfors 1971 NBD XII Bergen 1974 NBD XIII Köpenhamn 1977 NBD på Island 1978 NBD XIV Stockholm1980 NBD XV Reykjavik 1983 NBD XVI Helsingfors 1986 NBD XVII Bergen 1989 NBD XVIII Köpenhamn 1992 Kris och minskad intresse NBD XVIIII Stockholm1996 Danskarna slutar ny ordning Tallinn 1998 NBD XX Reykjavík 1999 NBD XXI Malmö 2000 NBD XXII Helsingfors 2001 Nya stadgar NBD XXIII Köpenhamn 2002 NBD XXIV Lilleström 2003 Ny styrelse för isländska NBD 2003 Extra konferens i Warsava 2004 NBD XXV Reykjavík 2005 Extra konferens St. Petersborg 2006 Seminarium om tillgänglighet 2006 NBD XXVI Stockholm 2007 Isländska NBDs styrelse 2007 Ordföranden för isländska NBD från begynnelsen Slutord

5 4

6 Formáli Inledning Eins og fram kemur hér í þessu riti eru samtök um Norrænan byggingardag (NBD) ein elstu starfandi samtök um sameiginleg norræn málefni. Rætur þess samstarfs sem samtökin standa fyrir má rekja allt aftur til loka nítjándu aldar þegar arkitektar á hinum Norðurlöndunum fjórum hófu að hittast reglulega. Samtökin hafa allt frá árinu 1927 haldið ráðstefnur til skiptis í löndunum fimm en sú fyrsta á Íslandi var haldin árið Var sú ráðstefna ein allra fjölmennasta ráðstefna sem haldin hafði verið á landinu eða með samtals um 900 þátttakendur. Er talið að ráðstefnan hafi markað viss þáttaskil í ferðaþjónustu í Reykjavík. Viðfangsefni á ráðstefnunum gefa ágæta mynd af sveiflum og áhersluatriðum í byggingariðnaði og skipulagsmálum á þessu tímabili og stöðu mála hjá gestgjöfum. Núverandi stjórn NBD á Íslandi ákvað árið 2007 að láta taka saman upplýsingar um samtökin og ráðstefnurnar í tilefni af því að áttatíu ár voru liðun frá stofnun þeirra í Stokkhólmi. Eins og þegar er komið fram var fyrsta ráðstefnan á Íslandi haldin 1968 en síðan hafa verið haldnar ráðstefnur á Íslandi árin 1983,1999 og Frá því að vinna hófst að gerð þessa rits hefur ýmislegt dunið yfir byggingariðnaðinn bæði hér á landi og hjá nágrönnum okkar á Norðurlöndunum. Rætt er um djúpa kreppu og vandamál sem hefði mátt sjá fyrir og vandamál af svipuðum toga virðast teygja sig um allan heim. Við sjáum hér í efnisyfirlitinu að menn eru að ræða um kreppuástand á fjórða áratugnum, þeim tíunda en aldrei meir en nú. En er nokkurn tíma meira virði að eiga góða og nána vini en þegar kreppir að? Eiga vinahóp sem hefur staðið saman í öll þessi ár, nýtt reynslu hvers Nordisk Byggdag (NBD) är en av de äldsta verksamma föreningarna inom nordiska angelägenheter. Samarbetet har sitt ursprung från 1800-talets slut då arkitekter från de fyra nordiska länderna började träffas regelbundet. Föreningen har sedan 1927 hållit konferenser växelvis i de fem nordiska länderna hölls den första konferensen på Island. Det var den näst största konferensen som hade hållits på Island med cirka 900 deltagare. Många anser att konferensen hade en stor inverkan på turistnäringen i Reykjavik. Debattämnena på de olika konferenserna ger en bra bild av konjuktursvängningar och viktiga områden inom byggindustri och planeringsfrågor bestämde den nuvarande styrelsen för isländska NBD att samla in upplysningar om organisationen och konferenserna i samband med att det hade gått 80 år sedan Nordisk Byggdag grundades i Stockholm Som redan nämnts var den första konferensen på Island 1968 och sedan dess har det hållits konferenser 1983, 1999 och Under tiden som boken skrevs har byggindustrin råkat ut för konjukturnedgång på Island och i de övriga nordiska länderna. Man talar om en djup kris och problem som man borde ha insett tidigare, problem som verkar vara av global natur. Vi ser i innehållsförteckningen att det var depression på 30-talet, under slutet av 1900-talet och aldrig djupare än nu, men är det inte just som man mest uppskattar att ha goda och nära vänner? En vänskapsgrupp som har hållit ihop under alla dessa år, dragit nytta av varandras erfarenheter och fått hjälp i motgång. Vi hoppas att den här boken uppmuntrar till fortsatt samarbete mellan länderna och att den kan bidraga till överföring av kunskap till dem som fortsätter arbetet. 5

7 annars og notið aðstoðar í erfiðleikum. Við vonum því að þetta rit verði hvatning til framhalds á samstarfi þjóðanna og fróðleiksbrunnur þeim sem við taka. Ritið er gefið út á íslensku og sænsku og sá Marianne Berg um þýðingu úr íslensku á sænsku. Gert er ráð fyrir að stjórnirnar á hinum Norðurlöndunum sjái um dreifingu hver í sínu landi. Formaður hefur haldið utan um útgáfuna og fékk Guðjón Friðriksson sagnfræðing til að taka saman efnið og er allur meginhluti textans frá Guðjóni kominn. Ritari stjórnar, Ásdís Ingþórsdóttir, hefur síðan haldið utan um efnið, safnað viðbótargögnum og ljósmyndum. Sól Hrafnsdóttir sá um grafíska uppsetningu. Öllum þessum aðilum eru færðar bestu þakkir og sérstakar þakkir fyrir gott og skemmtilegt samstarf fá meðstjórnendur mínir í stjórn NBD á Íslandi en þau eru: Þórarinn Magnússon, Smári Þorvaldsson, Hákon Ólafsson og Ásdís Ingþórsdóttir. Boken är utgiven på isländska och svenska, Marianne Berg har översatt boken från isländska till svenska. Vi förmodar att styrelserna i varje enskilt nordiskt land distribuerar boken. Undertecknad har styrt arbetet, historiker Guðjón Friðriksson, har samlat in materialet och har till största delen skrivit texten. Sekreterare Ásdís Ingþórsdóttir, har bidragit med ytterligare material. Ett stort tack till alla dessa parter och speciellt till mina medarbetare i styrelsen för NBD på Island Þórarinn Magnússon, Smári Þorvaldsson, Hákon Ólafsson och Ásdís Ingþórsdóttir för ett framgångsrikt och roligt samarbete. Þorvaldur S. Þorvaldsson ordförande för isländska NBD Þorvaldur S. Þorvaldsson formaður NBD á Íslandi 6

8 Norrænn byggingardagur Nordisk Byggdag 1 nordicbuilding.org/ history.htm. Norrænn byggingardagur eru líklega elstu samnorrænu samtök, sem nú starfa, en þau voru stofnuð árið 1927 eða fyrir réttum 80 árum. Norðurlandaráð sem er helsti samstarfsvettvangur norrænu þjóðanna var fyrst stofnað 1952 en reyndar var þá löng hefð fyrir margvíslegu norrænu samstarfi og samnorrænum hugsjónum. Nægir þar að nefna svokallaðan skandínavisma sem var hugsjónahreyfing um sameinuð Norðurlönd á 19. öld. Rætur Norræns byggingardags eða öllu heldur hugmyndarinnar um þverfaglegar samræður meðal ólíkra byggingaraðila má rekja allt aftur til ársins 1848 en þá sameinuðust allir þeir sem komu að byggingariðnaðinum í Stokkhólmi í Svíþjóð í Stockholms Byggnadsförening sem varð síðan umræðuvettvangur þeirra. 1 Skömmu fyrir aldamótin 1900 hófu norrænir arkitektar að halda fundi sín á milli til að auka viðkynningu, ræða ýmis mál er snertu stétt þeirra, skoða og læra af öðrum. Fundirnir voru haldnir árlega í norrænu löndunum á víxl en aldrei þó á Íslandi og ekki er vitað til þess að íslenskir arkitektar hafi sótt slíka fundi enda komu fyrstu akademísku arkitektarnir ekki til sögu á Íslandi fyrr en nokkuð var liðið á 20. öld. Á fundi norrænna arkitekta í Helsinki í Finnlandi árið 1926 komu þeir sér saman um að fundir þeirra þyrftu einnig að ná til annarra fagmanna í byggingariðnaðinum svo að allir þessir aðilar fengju að kynnast og læra hver af öðrum. Samþykkt var á fundinum að halda almenna norræna ráðstefnu og sýningu í Stokkhólmi árið Markmiðið var að aðilar úr ólíkum greinum byggingarmála á Norðurlöndunum gætu kynnt sér þróun og nýjungar, ekki einungis á sviði byggingatækninnar sjálfrar heldur einnig Nordisk Byggdag är troligtvis den äldsta nordiska föreningen som fortfarande är verksam. Den grundades år 1927, alltså för 80 år sedan. Det Nordiska rådet som är de nordiska ländernas viktigaste samarbetsplattform grundades år 1952, men redan då fanns det en lång tradition av olika nordiska samarbete. Det räcker att nämna Skandinavism som var en ideell rörelse med syfte att förena Norden på 1900-talet. Nordisk Byggdags ursprung eller snarare idén om tvärfackliga diskussioner mellan olika aktörer inom byggindustrin kan man spåra till 1848, men då samlades de intresserade parterna i Stockholms byggnadsförening i Sverige vilken sedan blev deras debattplattform. 1 I slutet av 1800-talet hade nordiska arkitekter hållit möten med syfte att lära känna varandra, och diskutera olika fackliga frågor. Möten hölls årligen i de nordiska länderna vartannat men aldrig på Island. Akademiskt utbildade arkitekter fanns inte på Island förrän i början på 2000-talet. På nordiska arkitekters möte i Helsingfors år 1926 kom de överens om att deras möten även skulle nå ut till andra fack inom byggnadsindustrin för ett ömsesidigt utbyte. Det bestämdes på mötet att hålla en nordisk konferens och utställning i Stockholm år Syftet var att olika aktörer inom byggbranschen i Norden skulle få möjlighet att sätta sig in i utvecklingen och ny teknik, inte enbart inom byggnadstekniken men även inom sociala, estetiska, ekonomiska och planeringsmässiga delar och samtidigt öka inbördes gemenskap. Byggdagen skulle på så sätt främja nordiskt samarbete för ett bättre boende. 7

9 , vinnuklæddur verkamaður að stjórna valtara, götuþjappara vegna gatnaframkvæmda á Lindartorgi við Lindargötu og Vitastíg í Reykjavík. Ljósmyndari: Karl Christian Nielsen Ljósmyndasafn Reykjavíkur. á sviði félagslegra, fagurfræðilegra, efnahagslegra og skipulagslegra þátta, og jafnframt að auka innbyrðis kynningu. Byggingardagurinn átti þannig að stuðla að norrænni samvinnu um betri húsakynni , en arbetsklädd arbetare i en vägvält i samband med vägarbete på Lindartorg vid Lindargata och Vitastig i Reykjavik. Foto; Karl Christian Nielsen. Ljósmyndasafn Reykjavíkur. 8

10 NBD I 1927 Stokkhólmur Stockholm Ragnar Östberg ( ) myndin er tekin um Ragnar Östberg ( ) Foto från ca Undirbúningur að fyrsta Norræna byggingardeginum var strax hafinn árið 1926 og voru nefndir kosnar af hinum ýmsu sérfélögum og framleiðendum í Svíþjóð, Noregi, Danmörku og Finnlandi til að annast hann. Í upphafi var arkitektinn og prófessorinn Ragnar Östberg formaður og helsti frumkvöðull Norræns byggingardags en hann hafði þá nýlega teiknað ráðhúsið í Stokkhólmi sem mikið orð fór af. Östberg hefur greinilega haft það í huga að draga Íslendinga inn í samstarfið enda höfðu þeir þá níu árum áður öðlast fullveldi og gátu þannig talist fullgildir í samfélagi norrænna þjóða þó að þeir væru aðeins um 100 þúsund talsins um þær mundir og skammt á veg komnir í samanburði við hinar Norðurlandaþjóðirnar. Líklega hefur Östberg ekki vitað af neinum íslenskum kollegum sínum í arkitektastétt því hann skrifaði Iðnaðarmannafélaginu í Reykjavík bréf síðla vetrar Í því skoraði hann á félagið að senda menn til ráðstefnunnar. Félagið brást skjótt við og ákvað að senda tvo virta byggingamenn til Stokkhólms, þá Guðmund H. Þorláksson, húsameistara og Jón Halldórsson, húsgagnasmíðameistara. Guðmundur H. Þorláksson ( ) var Reykvíkingur að uppruna og lærði ungur snikkaraiðn. Um þrítugt fór hann til Kaupmannahafnar og dvaldi þar árlangt við nám í húsateiknun. Eftir heimkomuna lagði hann einkum stund á húsateikningar og teiknaði mikinn fjölda húsa í Reykjavík um sína tíð. Hann var byggingafulltrúi í Reykjavík um nokkurra ára skeið en vann eftir það á skrifstofu húsameistara ríkisins. Ferðaðist hann þá víða um landið, bæði til eftirlits með opinberum byggingum og til undirbúnings á smíði stærri og Förberedelserna för den första Nordiska Byggdagen påbörjades år 1926 och kommittéer valdes av olika förbund och producenter för att sköta förberedelserna i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Stadshusets arkitekt och professorn Ragnar Östberg var ordförande för Nordisk Byggdag. Ragnar Östberg hade uppenbart tänkt sig att få med islänningar i föreningen ty Island hade nio år tidigare erhållit självständighet och islänningar kunde således räknas som fullgiltiga aktörer trots att de endast var hundratusen till antalet. Troligtvis kände Östberg inte till någon isländsk kollega eftersom han skrev till hantverkarföreningen i Reykjavik vintern I det brevet uppmanade han föreningen att skicka representanter till konferensen. Föreningen agerade och bestämde sig för att sända två respekterade män till Stockholm, byggmästare Guðmundur H. Þorlaksson och möbelsnickaremästare Jón Halldórsson. Guðmundur H. Þorlaksson ( ) var född i Reykjavik och utbildade sig tidigt inom snickeriverksamheten. I trettioåldern reste han till Köpenhamn och studerade arkitektur. Efter hemkomsten ägnade han sig åt arkitektur och ritade åtskilliga byggnader i Reykjavik. I några år var han Reykjaviks byggnadsinspektör och därefter arbetade han på statens arkitektkontor. Han hade tillsyn över offentliga byggnader på Island. De sista femton åren arbetade han på hantverkarnas landsförbund men fortsatte att teckna. 2 Jón Halldórsson ( ) studerade möbelsnickeri i Köpenhamn och avslutade sina studier Han startade företaget Jón Halldórsson & 9

11 2 3 Korpúlfsstaðir teiknaðir af Guðmundi H. Þorlákssyni og reyst um Ljósmynd: Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Korpúlfsstaðir ritad av Guðmund H. Þorláksson och uppbyggd Foto; Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Eggert Jónsson: Guðmundur H. Þorláksson. Minningarorð. Tímarit iðnaðarmanna 31:6 (1958), 4 5. Brynleifur Tobiasson: Hver er maðurinn 1. Rvík 1944, smærri opinberra bygginga. Síðustu fimmtán árin var hann skrifstofustjóri Landsambands iðnaðarmanna en stundaði jafnframt húsateikningar. 2 Jón Halldórsson ( ) nam húsgagnasmíði í Kaupmannahöfn og lauk þaðan prófi Hann stofnaði fyrirtækið Jón Halldórsson & Co árið 1908 (Gamla kompaníið) og stjórnaði því til æviloka. Hann var kennari við Iðnskólann í 30 ár, formaður Iðnaðarmannafélagsins í Reykjavík lengi og formaður iðnsýningarnefnda 1911, 1924 og Fyrsta ráðstefna Nordisk Bygnadsdag eða Norrænn byggingardagur, eins og hún hefur verið nefnd á íslensku, var haldinn í Stokkhólmi dagana júní 1927 undir kjörorðinu Húsnæðisvandinn. Hún var sett í Koncerthallen að viðstöddum Svíakonungi, forsætisráðherra Svíþjóðar og sendiherrum Norðmanna, Dana og Finna. Yfir manns sóttu ráðstefnuna. Fjölmargir fyrirlestrar voru haldnir og mannvirki skoðuð í borginni. Annar íslensku þátttakendanna, Guðmundur H. Þorláksson, skrifaði um ráðstefnuna í Tímarit iðnaðarmanna og hélt auk þess fyrirlestur í Iðnaðarmannafélaginu Co år 1908 (Gamla kompaniet) och styrde det hela livet. Han var lärare på hantverkskolan i 30 år och under lång tid ordförande i Reykjaviks hantverksförening och ordförande i hantverksutställingarnas kommitéer 1911, 1924 och Nordisk Byggdag eller Norrænn byggingardagur som den har blivit kallad på isländska hölls i Stockholm 9 11 juni 1927 under huvudtemat Bostadsbristen. Konferensen öppnades i Konserthallen i närvaro av Sveriges konung, Sveriges statsminister och Norges, Danmarks och Finlands ambassadörer. Över 1000 personer deltog i konferensen. Åtskilliga föreläsningar hölls och man studerade byggnader i staden. En av de isländska deltagarna, Guðmundur H Þorláksson, skrev om konferensen i Hantverkarnas tidsmagasin i Reykjavik och höll föredrag i Hantverkarnas förening. 4 Guðmundur H. Þorláksson skrev: Vi, islänningar blev utmärkt mottagna vart vi än kom. Mycken heder visade svenskarna oss genom att hissa vår flagga vid sidan om de andra nordiska ländernas och med att de bjöd oss att deltaga i en gemensam fest i Stockholms 10

12 4 5 Guðmundur H. Þorláksson ( ) Ljósmynd: Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Guðmundur H. Þorláksson ( ) Foto; Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Guðmundur H. Þorláksson: Bygnadsdagen í Stokkhólmi Tímarit iðnaðarmanna 2:1 (1928), Guðmundur H. Þorláksson: Nordisk Bygnadsdag Tímarit iðnaðarmanna 1: 3 (1927), um iðnsýningar sem haldnar voru um svipað leyti í Stokkhólmi, meðal annars norræna heimilisiðnaðarsýningu sem Íslendingar áttu aðild að. 4 Guðmundur H. Þorláksson skrifaði: Okkur Íslendingum var prýðilega tekið hvar sem við komum. Mikinn sóma sýndu Svíar okkur með því að draga fána vorn á stöng við hliðina á Norðurlandafánunum hinum og með því að bjóða okkur sérstaklega í veislu er þátttakendur héldu sameiginlega á stærsta veitingahúsinu í Stokkhólmi. Samþykkt var að halda sams konar ráðstefnu og sýningar á 5 ára fresti í löndunum á víxl og verður næsta ráðstefna haldin í Finnlandi En 1952 komum við til Íslands, sagði prófessor R. Östberg Guðmundur skrifaði ennfremur í grein sinni: Ráðstefna eins og þessi er áreiðanlega mjög þýðingarmikil fyrir iðnaðarmenn yfirleitt. Sjóndeildarhringurinn víkkar, menn sjá ýmislegt nýtt, bæði framleiðslu og tæki til að framleiða með. Fyrir okkur Íslendinga er þetta afar mikils virði, því við erum svo langt á eftir tímanum og helst til ánægðir með að hjakka alltaf í sama farinu. 5 Fyrirlestrarnir sem fluttir voru á þessum fyrsta Norræna byggingardegi voru gefnir út í stórri og myndskreyttri bók sem átti eftir að verða eftirsótt sem handbók. Fyrstu áratugina sem byggingardagurinn var haldinn var slík útgáfa fastur liður í tengslum við hann. största restaurang Det blev bestämt att anordna en liknande konferens och utställning växelvis vart femte år och nästa konferens blir i Finland 1932, men 1952 kommer vi till Island, sade professor R. Östberg... Guðmundur skriver vidare i sin artikel: En konferens som den här är tveklöst mycket betydelsefull för hantverkgrenen. Vyerna vidgas, man får nya upplevelser. För oss islänningar är det här mycket viktigt, därför att vi är så långt efter och har en tendens att fastna i samma hjulspår. 5 Föreläsningarna som hölls i samband med den första Nordiska Byggdagen publicerades i en stor och illustrerad bok som skulle komma att bli en eftertraktad handbok. De första årtionden som det hölls en Byggdag blev det till en fast tradition att publicera en sådan bokupplaga i samband med dagen. 11

13 NBD II 1932 Helsinki Helsingfors 6 7 Gunnar Asplund, arkitekt ( ). Gunnar Asplund, arkitekt ( ). nordiskbyggdag.se Arkitekten. Tiskrift för byggnadskonst. Utgiven av Finlands Arkitektförbund. XII/1932, 102. Eins og ráðgert hafði verið var annar Norræni byggingardagurinn haldinn í Helsinki júlí 1932 undir kjörorðinu Arkitektúr og umhverfi. Ráðstefnan var sett í þinghúsinu í Helsinki af forsætisráðherra Finnlands og var hún sótt af yfir þúsund manns. Kreppa var nú skollin á, atvinnuleysi mikið um öll Norðurlönd og átök á vinnumarkaði. Fúnksjónalisminn, sem var stefna hinna róttæku, hafði hafið innreið sína á Norðurlöndunum með svokallaðri Stokkhólms-sýningu árið Einn helsti fyrirlesarinn á Norrænum byggingardegi II var sænski arkitektinn Gunnar Asplund. Fyrirlestur hans vakti talsverða ólgu meðal hinna íhaldssamari arkitekta. Á eftir sat hann að snæðingi með finnska arkitektinum Alvar Aalto en þá kom aðvífandi annar finnskur arkitekt og sagði: Nú já, hér sitja sem sagt bolsévikaarkitektarnir! Aalto sem var skapmaður stóð þá upp og gaf manninum kinnhest. Þessi atburður vakti mikla athygli og langdregið ferli í siðadómstól. 6 Annars var mikið í ráðstefnuna lagt, haldnar margar sýningar í tengslum við hana og gefin út bók eins og í Stokkhólmi fimm árum áður. Ekki er hægt að finna neinar heimildir fyrir því að Íslendingar hafi sótt annan Norræna byggingardaginn í Helsinki enda erfitt og langt ferðalag milli Íslands og Finnlands á þeim tíma, kreppan í algleymingi og gjaldeyrishöft til farareyris á Íslandi. Í Arkitekten, blaði finnskra arkitekta, árið 1932 er mikið fjallað um ráðstefnuna en hvergi getið þátttöku Íslendinga. Þó má í blaðinu sjá að íslenski fáninn er meðal norrænu fánanna, sem dregnir voru að húni þar sem ein af sýningunum í tengslum við ráðstefnuna var haldin. 7 Som det var planerat hölls det en ny Byggdag i Helsingfors den 4 6 juli 1932 under temat Arkitektur och miljö. Konferensen öppnades i Helsingfors tinghus av Finlands premiärminister. Den besöktes av tusentals personer mitt under en svår depression med hög arbetslöshet och arbetsmarknadskonflikter i Norden. Funktionalismen som har sitt ursprung i radikalism gjorde sitt intåg i Norden vilket manifesterades bland annat under Stockholmsutställningen året En av föregångarna för de nya strömningarna, den svenske arkitekten Gunnar Asplund, var huvudtalare. Hans föreläsning kom att bli så polemisk att det retade en del konservativa arkitekter. När Asplund efteråt satt vid ett restaurangbord och samtalade med Alvar Aalto kom en finsk arkitekt och sade jaså här sitter bolsjevikarkitekterna! Aalto reste sig och gav mannen en örfil. Det blev en omskriven händelse och långvarig process i hedersdomstolen. 6 Konferensen var prestigfull, åtskilliga utställningar hölls i samband med den och det publicerades en bok liknande den i Stockholm fem år tidigare. Inget tyder på att några islänningar har deltagit i den andra Byggdagen i Helsingfors. Det var ju en svår och dyr resa mellan Island och Finland på den tiden med svår depression och valutabestämmelser som begränsade möjligheterna till utlandsresor för islänningar. I Arkitekten, de finska arkitekternas tidning, år 1932 handlar det mycket om konferensen, men ingenting om Islands deltagande. Dock var den isländska flaggan hissad bland de övriga nordiska ländernas. 7 12

14 Þjóðarbókasafnið í Stokkhólmi, byggt 1928, arkitekt: Gunnar Asplund. Stadsbiblioteket, Stockholm 1928, arkitekt: Gunnar Asplund. Á Norrænum byggingardegi í Finnlandi var ákveðið að stofna nefnd með fulltrúum allra þátttökulanda til að undirbúa næsta byggingardag. Ætlunin var að hann yrði í Kaupmannahöfn árið 1937 en af ýmsum ástæðum var hann ekki haldinn fyrr en ári síðar og þá í Ósló. På Nordisk Byggdag i Finland bestämdes det att bilda en kommitté med representanter från alla deltagarländerna för att förbereda nästa Byggdag. Det var planerat att den skulle bli i Köpenhamn år 1937 men av någon anledning blev den inte av förrän ett år senare, och då i Oslo. 13

15 NBD III 1938 Ósló Oslo Norrænn byggingardagur III var haldinn í Ósló dagana júní 1938 í tengslum við mikla handverks- og iðnsýningu sem þá var í borginni undir yfirskriftinni Við getum. Tæknileg og fjárhagsleg sjónarmið í tengslum við íbúðabyggingar voru meginviðfangsefni byggingardagsins. Erfiðustu ár kreppunnar voru að baki í Skandinavíu þó að lítið hefði rofað til á Íslandi. Mikil bjartsýni einkenndi því byggingardaginn í Ósló 1938 þrátt fyrir yfirvofandi stríðsógn í Evrópu. Tæplega manns sóttu þessa þriðju stóru ráðstefnu sem Norrænn byggingardagur stóð fyrir. Nú brá svo við að fimm Íslendingar tóku þátt í byggingardeginum. Undirbúningsnefnd af Íslands hálfu skipuðu þeir Guðjón Samúelsson, húsameistari ríkisins, verkfræðingurinn Geir G. Zoëga vegamálastjóri og arkitektarnir Sigurður Guðmundsson, Sigmundur Halldórsson og Gunnlaugur Halldórsson. Ekki munu þó nema þrír af þessum hafa sótt ráðstefnuna í Ósló. Íslensku þátttakendurnir voru engu að síður fimm eins og áður hefur komið fram, Geir G. Zoëga, Guðmundur Hannesson prófessor og húsameistari ríkisins Guðjón Samúelsson og tvær konur. Önnur þeirra tók þátt í sérstakri kvennadagskrá á vegum ráðstefnunnar en hin var Halldóra Briem sem þá stundaði nám í húsagerðarlist í Stokkhólmi. Halldóra var því fyrst íslenskra kvenna til að sækja ráðstefnu á vegum NBD svo vitað sé til. Halldóru var boðið til ráðstefnunnar af Harald Hals sem þá var forstjóri Borgarskipulags Óslóarborgar og formaður í Félagi norskra arkitekta en dóttir hans Anniken Hals lagði einnig stund á nám í arkitektúr. Við opnunarathöfn Norræns Nordisk Byggdag III hölls i Oslo juni 1938 i samband med den stora hantverks- och industrimässan som pågick i staden. Konferensens tema var Vi kan. 30-talets kris var över i Skandinavien men inte på Island. Stark optimism karaktiserade Byggdagen i Oslo Trots det överhängande krigshotet i Europa besöktes Byggdagen av ungefär 1400 personer. Vid NBD III ägnades största intresset åt tekniska och ekonomiska aspekter på bostadsbyggandet samt åt den begynnande forskningen på byggområdet. Fem deltagare kom från Island däribland Halldóra Brim som studerade arkitektur i Stockholm. Halldóra var förmodligen den första isländska kvinnan som deltog i Byggdagen. Halldóra Brim blev inbjuden till konferensen av Harald Hals som då var direktör för Oslos Stadsplanering och ordförande i de norska arkitekternas förbund. Även hans dotter Annikens Hals studerade arkitektur. Övriga deltagare från Island var statsarkitekt Gudjon Samuelsson, vägdirektör Geir Zoëga, arkitekterna Sigurdur Guðmundsson, Sigmundur Halldórsson och Gunnlaugur Halldórsson. Dessutom deltog en okänd isländsk kvinna i ett speciellt kvinnoprogram under konferensen. Vid öppningsceremonin för Nordisk Byggdag III i Oslo- höll Guðjón Samúelsson tal. Han hälsade från sina kollegor på Island som tyvärr inte hade kunnat komma på grund av avståndet. Guðjón sade: Trots att Islands del i Nordisk Byggdag är marginell vill de andra nordiska länderna att vi deltar i problemlösningar inom byggbranschen och att vi är 14

16 Ljósmynd t.v. Halldóra Briem ( ) fyrsta konan sem sækir NBD ráðstefnu fyrir Íslands hönd. Foto t.v. Halldóra Briem ( ) den första isländska kvinnan som deltog i NBDs konferens. Ljósmynd t.h. Í Stokkhólmi frá vinstri Guðrún Ögmundsdóttir og arkitektanemarnir Halldóra Briem og Halldór H. Jónsson. Ljósmynd: Saga Halldóru Briem, birt með leyfi höfundar. Foto t.h. I Stockholm från vänster Guðrún Ögmundsdóttir och arkitektstudenterna Halldóra Briem og Halldór H. Jónsson. Foto; Saga Halldóru Briem, publicerad med lov från fotografen upphovsrätt. byggingardags III í Ósló flutti Guðjón Samúelsson ávarp fyrir hönd Íslendinganna. Hann flutti kveðju frá kollegum sínum á Íslandi sem því miður hefðu ekki getað fjölmennt vegna þess hversu langt væri að fara. Guðjón sagði í ávarpi sínu að þetta væri í fyrsta skipti sem Ísland ætti fulltrúa á byggingardeginum og var honum greinilega ekki kunnugt um þátttöku Guðmundar H. Þorlákssonar og Jóns Halldórssonar í Stokkhólmi Guðjón sagði: Þó að hlutur Íslands sé mjög lítill í byggingardeginum sjáum við þó að hinar Norðurlandaþjóðirnar vilja hafa okkur með í norrænu samstarfi um lausn vandamála byggingariðnaðarins og það að okkur er boðið að koma hingað er staðfesting á því. Guðjón gat þess hversu framfarirnar væru örar í nútímanum. Hann sagði: Stöðugt koma fram ný byggingarefni, ný tækni og nýjar kröfur um fullkomnari byggingar og skipulag. Þess vegna er mjög þarft að byggingarmenn komi saman til að bera saman bækur sínar og læra hver af öðrum. Til þess er Norrænn byggingardagur stórt framlag. Við Íslendingar búum afskekkt og getur það verið miklum erfiðleikum bundið að bjudna hit är ett bevis på det. Guðjón underströk nutidens snabba utveckling. Hela tiden tillkommer nytt byggnadsmaterial, ny teknik och nya krav om bättre standard på byggnader och planering. Därför är det nödvändigt att byggnadsbranschens aktörer träffas och jämför och lär av varandra. I detta avseende är Nordisk Byggdag ett stort bidrag. Vi islänningar bor avsides och då kan det vara svårt att följa med i utvecklingen. Därför är det mycket nyttigt att följa utvecklingen på en plats. Det sparar oss både tid och pengar. 8 Ett undertema i Nordisk Byggdag III i Oslo var stadsplanering. Guðjón Samúelsson var en av de fem föreläsarna. Sitt föredrag kallade han Stadsplanering på Island enligt lagen. Han beskrev historien om planeringsfrågor på Island och innehållet i lagarna om planering av byar och kusttätorter som var stadgade på Alting (tinget) Föredraget publicerades i konferensboken tillsammans med två planeringsritningar av Seyðisfjörður och Isafjörður. 9 I samband med den stora hantverks- och industriutställningen i Oslo förekom en särskild mässa på 15

17 Ljósmynd t.v. Kristskirkja Landakoti byggð , arkitekt: Guðjón Samúelsson. Foto t.v. Kristskirkja Landakoti byggd , arkitekt; Guðjón Samúelsson Ljósmynd t.h. Guðjón Samúelsson ( ) (t.v.) með honum á myndinni er Jónas Jónsson frá Hriflu, myndin er tekin á Laugarvatni Ljósmynd: Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Foto t.h. T.v. Guðjón Samúelsson ( ) med på bilden finns Jónas Jónsson från Hriflu, Bilden är från Laugarvatn Foto; Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Til minne om den 3die Nordiske Bygningsdag i Oslo 1938 fra dennes Hovedstyre. Oslo 1938, 9. Guðjón Samúelsson: Byplanlegging på Island, utført i henhold til lovens påbud. Til minne om den 3die Nordiske Bygningsdag i Oslo 1938 fra dennes Hovedstyre. Oslo 1938, Nordisk Bygningsdag Oslo juni nen del. Utstillingar M.M. Oslo fylgjast með öllum nýjungum. Þess vegna er það afar gagnlegt að geta kynnst þeim öllum á einum stað. Það sparar okkur bæði tíma og peninga. 8 Ein af málstofum Norræns byggingardags III í Ósló var helguð efninu Bæjaskipulag og þar var Guðjón Samúelsson meðal fimm frummælenda. Erindi sitt kallaði hann: Bæjarskipulag á Íslandi samkvæmt laganna hljóðan. Rakti hann í því sögu skipulagsmála á Íslandi og innihald laga um skipulag kauptúna og sjávarþorpa sem sett voru á Alþingi Íslendinga Birtist fyrirlesturinn í ráðstefnuriti og fylgdu tveir skipulagsuppdrættir af Seyðisfirði og einn af Ísafirði. 9 Sérstök sýning á vegum Norræns byggingardags III var í tengslum við hina stóru handverks- og iðnsýningu sem fram fór í Ósló á sama tíma. Ein deild sýningarinnar var helguð skipulagi, arkitektúr og tækni. Þar voru m.a. sýndir skipulagsuppdrættir frá Íslandi og ennfremur ljósmyndir og teikningar af verkamannabústöðunum við Hringbraut í Reykjavík og Siglufirði. Þessar myndir voru einnig birtar í sýningarskrá. 10 Því má segja að Ísland hafi haslað sér völl sem fullgildur meðlimur hinna fimm norrænu þjóða á þriðja norræna byggingardeginum í Ósló. Í ævisögu Halldóru Briem segir af byggingardeginum í Ósló: Nordisk Byggdag. En del av mässan handlade om planering, arkitektur och teknik. Där visades bland annat planeringsritningar från Island, foton och ritningar av arbetarsbostäder vid Hringbraut i Reykjavik och Siglufjörður. Dessa foton publicerades också i konferensprogrammet. 10 Man kan säga att därmed blev Island jämbördig medlem bland de fem nordiska länderna på Nordisk Byggdagen III i Oslo. I sin självbiografi skriver Halldóra Briem om Byggdagen i Oslo: Jag och Anniken Hals njöt verkligen att få stoltsera bland de främsta nordiska arkitekterna där jag bl a fick lära känna Alvar Aalto som sedemera tecknade Nordens hus i Reykjavik. I avslutningsbanketten som hölls i en jättestor festsal var hon och Geir Zoëga representanter för Island och framförde delar ur Havamal, klädda i folkdräkt, detta och underhållning bidrog till att det blev lyckat

18 Verkamannabústaðir við Hringbraut teiknaðir af embætti húsameistara Ríkisins upp úr Arbetarbostäder vid Hringbraut Reykjavik av statsarkitekt cirka Steinunn Jóhannesdóttir: Saga Halldóru Briem. Rvík 1994, 173. Þær Anniken [Hals] nutu þess svo sannarlega að fá að spranga um þingsali innan um fremstu arkitekta á Norðurlöndum þar sem hún kynntist mönnum eins og Alvar Aalto sem síðar átti eftir að teikna Norræna húsið í Reykjavík. Þar hitti hún líka Guðjón Samúelsson Með þeim urðu fagnaðarfundir og þar sem þau voru einu Íslendingarnir á þinginu fyrir utan Geir Zoëga vegamálastjóra [þarna virðist Halldóra gleyma tveimur íslenskum þátttakendum] kom það í þeirra hlut að vera fulltrúar þjóðarinnar í lokahófinu sem fram fór í geysistórum samkomusal og þar fluttu þau saman valda hluta úr Hávamálum. Hún var á upphlutnum sínum sem hún hafði fengið frá pabba og frænku þegar hún var 17 ára og hvort það var þjóðbúningurinn eða flutningurinn sem réði þá gerðu þau mikla lukku

19 NBD IV 1946 Kaupmannahöfn Köpenhamn 12 H.E.L.: Nordisk byggedag. Arkitekten XLVIII: 33 (1946), 177. Vegna seinni heimstyrjaldarinnar féll Norrænn byggingardagur niður í átta ár en var á ný haldinn í Kaupmannahöfn Andra världskriget satte stopp för Nordisk Byggdag i åtta år men redan 1946 var danskarna mogna att bjuda Aðalviðfangsefni ráðstefnunnar in broderländerna till Köpenhamn och að þessu sinni var húsnæðisvandinn NBD IV Antalet deltagare på konferensen sem þá blasti við Norðurlandaþjóðunum var 730. Huvudtema var bostadsbris- eftir stríðsárin. Engar heimildir hafa ten som drabbat de nordiska länderna fundist um að Íslendingar hafi tekið efter krigsåren. Behovet av bostäder var þátt í Norræna byggingardeginum í enormt i dessa länder. Det var också Kaupmannahöfn en þó kann að vera brist på byggnadsmaterial och bränsle. að einhverjir þeirra hafi sótt hann, t.d. Det gällde att spara och finna tillfälliga Guðjón Samúelsson. Í Arkitekten, lösningar. Man tog itu med forskning och blaði danskra arkitekta, er ekki standardisering. Vid NBD IV presentera- minnst á þátttöku Íslendinga, hvorki des bla ett nytt sätt att bygga småhus, á ráðstefnunni sjálfri né sýningum í med regelstommar i stället för mas- tengslum við hana. Raunar virðast Danir siva plankväggar. På så sätt sparades hafa verið vanbúnir til ráðstefnuhalds mycket trä och även bränsle då värme- svo skömmu eftir stríðslok enda varð isoleringen blev väsentligt bättre. byggingardagurinn 1946 sá fámennasti Inget tyder på att några islänningar fram að þessu en hann sóttu 730 manns. deltog i Nordiska Byggdagen i Eftirfarandi var skrifað í Arkitekten: Köpenhamn. I Arkitekten, den danska Með fyrri byggingardaga í huga arkitekttidskriften, nämns det ingenting síðast í Ósló 1938 er það skiljanlegt om isländskt deltagande, varken på að danska nefndin hafi haft efasemdir konferensen eller på mässan i samband miðað við núverandi aðstæður að med den. halda Norrænan byggingardag. Följande skrevs i danska Arkitekten : Kaupmannahöfn skortir hótelherbergi, I jämförelse med föregående Byggda- rútubíla í skoðunarferðir og margar aðrar gar, senast i Oslo 1938, är det förståeligt hagnýtar forsendur. Við höfum enga att den danska kommittén har varit tvek- möguleika til að halda jafn stórkostlegar sam till att hålla Byggdag. I Köpenhamn sýningar og hingað til hafa verið tengdar är det brist på hotellrum, bussar till ex- Norrænum byggingardegi. En vegna kursioner och andra praktiska förutsätt- þess hve mikilvægt er að taka upp ningar. Vi har inga möjligheter att hålla en þráðinn á ný taldi danska nefndin rétt að lika storslagen visning som det hittills har ráðast í verkefnið þó að framkvæmdin verði með hógværari hætti en áður. 12 varit i samband med Nordisk Byggdag. På grund av hur viktigt det var att åter Eins og áður hefur komið fram voru knyta kontakt menade dock den danska gefnar út veglegar bækur í tengslum nämnden att det var rätt att genomföra við ráðstefnur Norræns byggingardags á árdögum samtakanna. Árið 1948 var uppgiften trots att utförandet inte var lika storstilat som förut. 12 gefin út bók 200 bls bók á dönsku sem I samband med Byggdagen bar heitið Bogen om Nordisk byggedag publicerades en 200 sidors bok Bogen IV, København august om Nordisk Byggedag IV, Köpenhavn augusti

20 NBD V 1950 Stokkhólmur Stockholm 13 Skarphéðinn Jóhannsson, arkitekt ( ). Skarphéðinn Jóhannsson, arkitekt ( ). Representanten för Island. Arkitekt Skarphédinn Johannsson. Nordisk Byggnadsdag V. Stockholm 1950, 305. Árið 1950 var aftur komið að Stokkhólmi að halda byggingardaginn og varð hann sá fjölmennasti fyrr og síðar. Þátttakendur voru um Meginviðfangsefni var að þessu sinni Byggingarannsóknir og hagnýtur árangur af þeim. Við opnunarhátíðina var Skarphéðinn Jóhannsson, húsgagnahönnuður og arkitekt, fulltrúi Íslands og flutti hann ávarp fyrir hönd Íslendinga en engin Íslandsdeild Norræns byggingardags var þá starfandi. Skarphéðinn var um þessar mundir búsettur í Kaupmannahöfn, nýbúinn að ljúka námi í arkitektúr, og bendir það til þess að enginn hafi komið að heiman á ráðstefnuna. Skarphéðinn sagði í ávarpi sínu: Fyrir hönd íslensku þátttakendanna ber ég kveðjur til stjórnar Norræns byggingardags ásamt kæru þakklæti til sænsku nefndarinnar fyrir að Ísland fái nú að eiga hlutdeild í byggingardeginum þó að við komum hingað fáir og séum tómhentir. Hlutverk okkar á byggingardeginum nú er fyrst og fremst að vera áhorfendur og reyna eftir bestu getu að nema það sem við sjáum og heyrum svo að við getum flutt þá lærdóma heim til félaga okkar á Íslandi. Ekki er vitað hvaða Íslendingar aðrir en Skarphéðinn sátu þing Norræna byggingardagsins 1950 en hann sagði einnig í ávarpi sínu: Við erum lítil þjóð sem býr í einangruðu og harðbýlu landi og þurfum að leysa mörg vandamál. Þess vegna erum við innilega þakklát þeim sem sýna okkur velvild, ekki síst hinar norrænu þjóðirnar sem við stöndum næstir að skyldleika og eigum sameiginlegan menningararf með. 13 Í formálsorðum í sérstöku ráðstefnuriti lét Nils Nessen verkfræðingur, formaður År 1950 var det åter Stockholms tur att hålla Byggdag och det var den största hittills med ca 2000 deltagare. Konferensens tema var Byggforskning och dess praktiska resultat. Ett föredrag handlade om Rationalisering i byggandet. Vid efterföljande diskussion frågade någon om vi inte borde införa kranar på våra byggen. Replik från auditoriet: Det är ju inte säkert att man har näsa för rationalisering bara för att man har en stor kran! På en särskild utställning jämfördes de nordiska ländernas bostadsbestånd beträffande bl a art av bostäder, byggnadsmaterial, materialåtgång per capita mm. Islands representant, arkitekt Skarphéðinn Jóhannsson, höll anförande vid öppningsceremonin. Å Islands deltagares vägnar hälsar jag Nordens Byggdags styrelse med stor tacksamhet mot den svenska styrelsen för att vi får deltaga i Byggdagen trots att vi är fåtaliga och inte bidrar aktivt. Vi kommer framför allt hit som observatörer och försöker få så mycket kunskap som möjligt att förmedla till våra kollegor på Island. Vi är en liten nation som lever isolerade i ett hårt klimat och som behöver lösa många problem. Därför är vi innerligt tacksamma mot dem som visar oss välvilja, inte minst de övriga nordiska länderna som vi har ett nära släktband med och ett gemensamt kulturarv. 13 I konferensbokens inledningskapitel utrycker civilingenjör Nils Nessen, ordförande för svenska NBD, en önskan om att Island i framtiden skulle deltaga mer aktiv i Nordisk Byggdag. 14 Danske professorn Kay Fisker höll ett föredrag om arkitekturens utveckling i Norden de senaste femtio åren. I sitt föredrag nämnde han inget 19

Allt sem ég gerði skorti innihald

Allt sem ég gerði skorti innihald Hugvísindasvið Allt sem ég gerði skorti innihald Þýðing á Gæsku eftir Eirík Örn Norðdahl og inngangur að henni Ritgerð til BA-prófs í íslensku sem öðru máli Anna Emelie Heuman Maí 2014 Háskóli Íslands

Läs mer

Áherslur Ferðamálastofu við breyttar aðstæður

Áherslur Ferðamálastofu við breyttar aðstæður Áherslur Ferðamálastofu við breyttar aðstæður Helstu áherslur í starfseminni 2009 Ólöf Ýrr Atladóttir, ferðamálastjóri 20/11/2008 Ferðamálaþing iðnaðarráðuneytis og Ferðamálastofu 2008 Yfirlit Almennar

Läs mer

Veiledningshefte. En arbeidsdag på liv og død

Veiledningshefte. En arbeidsdag på liv og død Veiledningshefte DITT VALG En arbeidsdag på liv og død Norsk Íslenska Svenska English Ditt valg En arbeidsdag på liv og død Veiledning Ved hjelp av musikk og dikt blir brukeren satt i en følelsesmessig

Läs mer

28.10. 07.11. 2010. Norræn listahátíð Nordisk kulturfestival Reykjavík. Dagskrá Program

28.10. 07.11. 2010. Norræn listahátíð Nordisk kulturfestival Reykjavík. Dagskrá Program 28.10. 07.11. 2010 Norræn listahátíð Nordisk kulturfestival Reykjavík Dagskrá Program 2 Þjóðþing Norðurlandanna De nordiska nationalförsamlingarna Alþingi, Ísland Folketinget, Danmark Eduskunta, Suomi

Läs mer

Fullriggaren Malevik. Robert Johansson, Anna Malmsköld, Camilla Wingne

Fullriggaren Malevik. Robert Johansson, Anna Malmsköld, Camilla Wingne Flaggskipið Male alevik Flaggskipið Malevik er skóli fyrir 6 16 ára gamla nemendur. Kennararnir eiga samstarf um að þróa kennsluáætlanir þannig að nemendur geti fundið samhengi allt frá fyrsta ári til

Läs mer

Bankbok som lärobok. Lennart Högstedt

Bankbok som lärobok. Lennart Högstedt Bankabók sem kennslubók Sænskur banki dreifði árið 1999 bók til allra viðskiptavina sinna. Ætlunin var að hún yrði eins konar leiðbeiningar fyrir daglegt líf og aðstoð við að skilja, einfalda og ná betri

Läs mer

Förändring av resvanor hos bilnationen Island. Några små steg på vägen

Förändring av resvanor hos bilnationen Island. Några små steg på vägen Förändring av resvanor hos bilnationen Island Några små steg på vägen Vem är jag? Guðbjörg Lilja Erlendsdóttir Civil ingenjör Hos Efla Konsult, från 1998 Trafiksäkerhet och trafikplanering Alt som angår

Läs mer

komudagur 13.12.2U11 F.h. Sambands íslenskra sveitarfélaga, Guðjón Bragason, sviðsstjóri lögfræði- og velferðarsviðs

komudagur 13.12.2U11 F.h. Sambands íslenskra sveitarfélaga, Guðjón Bragason, sviðsstjóri lögfræði- og velferðarsviðs From: Guðjón Bragason rmailto:audion.braaason@samband.is1 Alþingi Sent: 13. desember 2011 11:41 E d Þ 1dn/787 To: Elín Valdís Þorsteinsdóttir; Nefndasvið umsagnir Erlnul nr. P 14U//o/ Subject: Stjórnarskrá

Läs mer

SVENSKSPRÅKIGA LÄSER ISLÄNDSKA. En undersökning om lexikaliska likheter i svenska och isländska. Elina Tergujeff

SVENSKSPRÅKIGA LÄSER ISLÄNDSKA. En undersökning om lexikaliska likheter i svenska och isländska. Elina Tergujeff SVENSKSPRÅKIGA LÄSER ISLÄNDSKA. En undersökning om lexikaliska likheter i svenska och isländska. Elina Tergujeff Biämnesavhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Hösten

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Úr Torfbæ í Bæ Utvecklingen av Islands bostads arkitektur

Úr Torfbæ í Bæ Utvecklingen av Islands bostads arkitektur Stad i Norden Tammerfors Finland 8.11.2012 Úr Torfbæ í Bæ Utvecklingen av Islands bostads arkitektur Kristjana Aðalgeirsdóttir arkitekt Úr Torfbæ í Bæ Agenda Agenda 1.Stad i Norden - städer och befolkning

Läs mer

Genèveskolan den Nordiska Folkhögskolan

Genèveskolan den Nordiska Folkhögskolan Genèveskolan den Nordiska Folkhögskolan Kursen 2012 vid FN-palatsets flaggborg i Genève är en fyra veckors kurs om fackets och folkrörelsers möjligheter att påverka i en globaliserad värld möter hela världens

Läs mer

DEN MODERNASTE TEKNIKEN OCH DET GAMLA SPRÅKET. LAGSTIFTNING VID DET ISLÄNDSKA ALLTINGET. Sigurður Jónsson Alþingi

DEN MODERNASTE TEKNIKEN OCH DET GAMLA SPRÅKET. LAGSTIFTNING VID DET ISLÄNDSKA ALLTINGET. Sigurður Jónsson Alþingi 193 DEN MODERNASTE TEKNIKEN OCH DET GAMLA SPRÅKET. LAGSTIFTNING VID DET ISLÄNDSKA ALLTINGET Sigurður Jónsson Alþingi Abstract The main subject of this paper is the legislative procedure of the Althingi,

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET

STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET STADGAR FÖR NORDISKA SEKRETARIATET Stadgar för Nordiska Sekretariatet Kapitel 1: Inledande bestämmelser 1 Sekretariatets namn är Nordiska sekretariatet. 2 Nordiska sekretariatet är en opolitisk och oreligiös

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare:

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare: VÄSTRA TOLLSTAD 157. ALVASTRA KLOSTER SHM/KMK 16374, 16811, 17033, 17237, 17555, 18401, 18802, 19149, 19415, 19675, 20095, 20106, 20395, 20748, 21068, 21530, 21855, 22111, 22416, 22617, 22959, 22972, 23127,

Läs mer

Kärleken i Laxdœla saga höviskt och sagatypiskt

Kärleken i Laxdœla saga höviskt och sagatypiskt Daniel Sävborg Kärleken i Laxdœla saga höviskt och sagatypiskt Iden forskning jag sedan en tid bedriver om kärleken i den norröna litteraturen har Laxdœla saga kommit att inta en särställning. Det sammanhänger

Läs mer

QUIS, EN KORT HISTORIK

QUIS, EN KORT HISTORIK QUIS, EN KORT HISTORIK 1982 Tekniska Museet Sammanställer en utställning Kvinnliga uppfinnare finns dom? i samarbete med gruppen Kvinnor och Teknik från Fredrika Bremerförbundet. Kvinnliga uppfinnare från

Läs mer

Mötesprotokollutdrag / Beslut

Mötesprotokollutdrag / Beslut I. Mötets öppnande Mötesprotokollutdrag / Beslut Läkare Utan Gränser / Årsmöte Kvibergs Kantin, Göteborg 8-9 maj 2015 Katrin Kisswani, ordförande, öppnade Läkare utan Gränsers årsmöte den 8 och 9 maj,

Läs mer

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2010:12 Utkom från trycket den 16 december 2010 Styrelsens för ackreditering och teknisk

Läs mer

Varför har vi ben? Annika Sorsa, Päivi Perkkilä

Varför har vi ben? Annika Sorsa, Päivi Perkkilä Hvers s vegna höfum við v fætur? Í greininni er lýst heildrænu verkefni í 2. bekk þar sem spurningar barnanna og verk skipta mestu máli. Meginviðfangsefnið er stoðkerfi líkamans, beinagrind og fætur. Nemendurnir

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

Uppsala Senioruniversitet. Velkomin til Íslands

Uppsala Senioruniversitet. Velkomin til Íslands Uppsala Senioruniversitet Velkomin til Íslands U3A Uppsala Senioruniversitet Besök på Island 10. 14. maj, 2015 Söndagen 10 maj Program Ankomst till Keflavík med Icelandair klockan 15.30. Gruppen blir sedan

Läs mer

Styrelsens ordförande, Henrik Hovmark, hälsade välkommen till generalförsamlingen.

Styrelsens ordförande, Henrik Hovmark, hälsade välkommen till generalförsamlingen. Generalförsamling, Nordiska Föreningen för Lexikografi Köpenhamn, fredag d. 22. maj 2015 Protokoll Dagordning: 1) Valg av ordstyrer 2) Beretning om virksomheten 3) Revidert regnskap 4) Fastsetting av kontingent

Läs mer

Nordiska vattenskadeseminariet 2011. Nordiska vattenskadegruppen

Nordiska vattenskadeseminariet 2011. Nordiska vattenskadegruppen Nordiska vattenskadeseminariet 2011 har som vanligt arrangerats av Nordiska vattenskadegruppen Medlemmarna kommer från de fem nordiska länderna. En del har varit med från början och hunnit bli ganska gamla

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Stark tro på uppgång i Norge

Stark tro på uppgång i Norge SOMMAR 2015 Stark tro på uppgång i Norge Räntan och media påverkar mest Stabil utveckling på fritidshusmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2015 Ökat

Läs mer

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark VÅR 2015 Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark Räntan påverkar den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

NORDISTEN. TEMA: Retorik

NORDISTEN. TEMA: Retorik TEMA: Retorik Enheten för nordiska språk November 2013 Innehåll Ledare: Niina Nissilä 3 Nordisten, november 2013 Tidsskrift for studerende og ansatte ved enheden for nordiske sprog ved Vasa universitet

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

My Lindh Nordiska Panoraman

My Lindh Nordiska Panoraman My Lindh Nordiska Panoraman Redovisning IASPIS Internationellt kulturutbyte Slakthusateljéerna + Air d Islande i samarbete med Skaftfell Center of Visual Art, Seidisfjördur, Island 28 juli - 10 augusti

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 3 DUS STYRELSEN 2012 4 SAMMANTRÄDEN UNDER ÅRET 4 DUS VERKSAMHET UNDER 2012 5 DUS årsmöte 5 US-campen 5 Vi i

Läs mer

Protokoll styrelsemöte nr 9 2010-10-24 1

Protokoll styrelsemöte nr 9 2010-10-24 1 Protokoll styrelsemöte nr 9 2010-10-24 1 Protokoll 2010-10-24 Styrelsemöte nr 9 Fastställd dagordning 1 Inledande formalia...3 1.1 Mötets öppnande...3 1.2 Val av mötesordförande...3 1.3 Val av mötessekreterare...3

Läs mer

Att bygga upp människor. Mannavett mycket Reykjavik 10-12 september 2009 Adolf Hólm Petersen Ragnheiður Linda Skúladóttir

Att bygga upp människor. Mannavett mycket Reykjavik 10-12 september 2009 Adolf Hólm Petersen Ragnheiður Linda Skúladóttir Att bygga upp människor Mannavett mycket Reykjavik 10-12 september 2009 Adolf Hólm Petersen Ragnheiður Linda Skúladóttir 1 Adolf Hólm Petersen, adolf@hringsja.is Utbildning: Lärardiplom 1985 fil kand massmediekunskap

Läs mer

Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund

Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund Ändringar antagna av Föreningarna Nordens Förbunds Presidium vid möte i Stockholm 9. April 2013 1 Förbundets medlemmar Föreningarna Nordens Förbund är ett samarbetsorgan

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

SCANSTAR 2010. DELTA I ÅRETS SCANSTAR Den nordiska förpackningstävlingen som kombinerar teknik, material & design

SCANSTAR 2010. DELTA I ÅRETS SCANSTAR Den nordiska förpackningstävlingen som kombinerar teknik, material & design SCANSTAR 2010 DELTA I ÅRETS SCANSTAR Den nordiska förpackningstävlingen som kombinerar teknik, material & design På sidan några med Scanstar prisbelönta förpackningar från åren 2007, 2008 och 2009. SCANSTAR

Läs mer

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 Bilaga 1 BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR VID JÄMFÖRELSER MELLAN OPERAHUS På grund av skillnader i redovisningarna av verksamheterna är en jämförelse

Läs mer

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Deltagare Ronny Spångberg ordförande Katharina Sjögren Edström vice ordförande Annika Ramsell kassör Jussi Koreila vice kassör Jonas Jonsson vice sekreterare

Läs mer

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2013. Optimism i Norge Tålmodiga danskar. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2013 Optimism i Tålmodiga danskar Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VINTER 2013 I november besvarade tusentals fastighetsmäklare frågor om bostadsmarknaden

Läs mer

Arbetsordning för Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi. Den 5.11.2012

Arbetsordning för Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi. Den 5.11.2012 Arbetsordning för Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi Den 5.11.2012 1 Kapitel I: Allmänna bestämmelser 1 Åländska studentlaget vid Åbo Akademi ( Studentlaget ) är reglerad genom lagen om föreningar,

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 21 augusti, 2008

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 21 augusti, 2008 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 21 augusti, 2008 Plats och tid Copenhagen Admiral Hotel, Köpenhamn 21 augusti, 2008 16.30 18.30 ande Per Kristian Dahl, Halden kommune Ronnie Brorsson, Strömstads kommun

Läs mer

Naturreservatet i Vatnsmýri

Naturreservatet i Vatnsmýri Naturreservatet i Vatnsmýri Handlingsplan Februari 2011 Islands universitet, Nordens hus och Reykjaviks kommun har beslutat att rusta upp naturreservatet i Vatnsmýri. För att se till att förändringarna

Läs mer

Riktlinjer för flaggning

Riktlinjer för flaggning Riktlinjer för flaggning I Umeå tätort finns för närvarande cirka 150 flaggstänger som kommunen ansvarar för. Riktlinjer som presenteras i detta dokument gäller inte för de flaggstänger som finns vid kommunens

Läs mer

Anmäl din förpackningslösning till ScanStar Den gemensamma nordiska förpackningstävlingen som kombinerar kreativitet, teknik och material

Anmäl din förpackningslösning till ScanStar Den gemensamma nordiska förpackningstävlingen som kombinerar kreativitet, teknik och material Anmäl din förpackningslösning till ScanStar Den gemensamma nordiska förpackningstävlingen som kombinerar kreativitet, teknik och material ScanStar är en gemensam nordisk förpackningstävling, som sedan

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Om Villy Sørensens historier.

Om Villy Sørensens historier. Hugvísindasvið Om Villy Sørensens historier. En analys av Sære historier och Ufarlige historier. Ritgerð til MA-prófs í Norðurlandafræði Simon Reher Janúar 2013 Háskóli Íslands Hugvísindasvið Norðurlandafræði

Läs mer

Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör.

Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör. Vi vidgar vyerna Välkomna till SFÖ:s konferens på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg 19-21 april 2013 Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör. Som facköversättare arbetar vi dagligen med att vidga

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Allmän information om UNR och UNR:s session 2015

Allmän information om UNR och UNR:s session 2015 Allmän information om UNR och UNR:s session 2015 Vad är UNR? Under Ungdomens Nordiska Råds (UNR) session möts nordiskt och politiskt engagerade unga för att diskutera aktuella ämnen i det nordiska samarbetet.

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Sagerska Vägen. Sagerska Vägen. www.hemverket.se - Sida 1 av 6

Sagerska Vägen. Sagerska Vägen. www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Län Halland Gatuadress Kommun Halmstad Storlek 5.0 rum (4 sovrum) / 131 m² Område Steninge Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 6 Beskrivning Ett hus för havsnära miljö

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Personlighet viktigare än pengar

Personlighet viktigare än pengar VINTER 2011 Dysterkvistar i Danmark och Personlighet viktigare än pengar Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Dysterkvistar i Danmark och I denna upplaga av Nordic Housing Insight har vi valt

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

Hej och välkommen till Stenungsunds Taekwon-Do klubb. I det här häftet har du lite information och grundteori om Taekwon-Do och om vår klubb.

Hej och välkommen till Stenungsunds Taekwon-Do klubb. I det här häftet har du lite information och grundteori om Taekwon-Do och om vår klubb. Hej och välkommen till Stenungsunds Taekwon-Do klubb. I det här häftet har du lite information och grundteori om Taekwon-Do och om vår klubb. Stenungsunds Taekwon-Do grundades år 1988 av Niklas Enander

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler

Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler Drakbåtar har en flertusenårig historia i Kina. Men det är först under de senaste decennierna som de har de spritt sig världen över. Till Sverige

Läs mer

Fö reningen Sivans Stadgar

Fö reningen Sivans Stadgar Fö reningen Sivans Stadgar Fastställda av årsmötet 2003-05-14 Reviderade 2012-09-18 1 Innehållsförteckning Kapitel I Föreningens namn, ändamål och syfte 3 Kapitel II Medlemskap 3 Kapitel III Styrelse 3

Läs mer

Styrelsemöte, Medicinska Föreningen

Styrelsemöte, Medicinska Föreningen Styrelsemötesprotokoll 2013-10-29 Styrelsemöte, Medicinska Föreningen Måndagen den 21 oktober, kl. 19:00 Kårhus Örat Vid förhinder skriv på premöten på forumet 1. Mötets öppnande a. 19.08 2. Val av justeringsperson

Läs mer

(iii) bemyndiga styrelsen att besluta om avstämningsdag för split samt vidta de övriga åtgärder som erfordras för att genomföra spliten

(iii) bemyndiga styrelsen att besluta om avstämningsdag för split samt vidta de övriga åtgärder som erfordras för att genomföra spliten Styrelsen för Lagercrantz Group AB:s förslag till beslut på årsstämma den 25 augusti 2015 samt yttranden enligt 18 kap 4 och 19 kap 22 aktiebolagslagen 9 Disposition beträffande bolagets vinst enligt den

Läs mer

Verksamhetsberättelse2013-01-01 t.o.m. 2013-12-31

Verksamhetsberättelse2013-01-01 t.o.m. 2013-12-31 Verksamhetsberättelse2013-01-01 t.o.m. 2013-12-31 Inledning I CISV möts individer och perspektiv. I mötet skapar vi fredsutbildning.med konkreta metoder och utifrån samhällets utmaningar uppmanar vi till

Läs mer

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06. Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda Stadgar 2010-02-06 Sidan 1 av 6 Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Läs mer

SAMLADE SKRIFTER OLOF VON DALIN

SAMLADE SKRIFTER OLOF VON DALIN SAMLADE SKRIFTER AV OLOF VON DALIN UNDER REDAKTION AV BARBRO STÅHLE SJÖNELL OCH PETRA SÖDERLUND SJUNDE DELEN BREV, SKRIVELSER M.M. UTGIVNA AV INGEMAR CARLSSON, JAMES MASSENGALE OCH GUN CARLSSON UNIV.ERSITÄTSBiBUOTH

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Ärendets bakgrund. 1 Kapitel II Allmän policy

Ärendets bakgrund. 1 Kapitel II Allmän policy Uttalande av svenska Nationella kontaktpunkten (NKP) för OECD:s riktlinjer för multinationella företag med fullt stöd av Norges NKP - med anledning av anmälan från argentinska miljöorganisationen CEDHA

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Rikskonferens för thailändska modersmålslärare 26-28 oktober 2009 Utvärdering Plats: Språkcentrum, Stockholm och konferenskryssning till Tallinn,

Rikskonferens för thailändska modersmålslärare 26-28 oktober 2009 Utvärdering Plats: Språkcentrum, Stockholm och konferenskryssning till Tallinn, Rikskonferens för thailändska modersmålslärare 26-28 oktober 2009 Utvärdering Plats: Språkcentrum, Stockholm och konferenskryssning till Tallinn, Estland Efter att ha länge följt den välkända föreläsaren

Läs mer

Från isländsk-svensk ordbok till isländsk-skandinavisk nätordbok Några skärvor som kan fogas till en bild av vägen fram till ISLEX tillkomst

Från isländsk-svensk ordbok till isländsk-skandinavisk nätordbok Några skärvor som kan fogas till en bild av vägen fram till ISLEX tillkomst Reykjavik 2011-11-14 Från isländsk-svensk ordbok till isländsk-skandinavisk nätordbok Några skärvor som kan fogas till en bild av vägen fram till ISLEX tillkomst Den 16 november 2011 ordnas en ceremoni

Läs mer

Protokoll 12-2012 fört vid styrelsemöte med Svenska Pudelklubbens Centralstyrelse den 1 dec 2012, Stockholms Kennelklubbs lokal, Stockholm

Protokoll 12-2012 fört vid styrelsemöte med Svenska Pudelklubbens Centralstyrelse den 1 dec 2012, Stockholms Kennelklubbs lokal, Stockholm Protokoll 12-2012 fört vid styrelsemöte med Svenska Pudelklubbens Centralstyrelse den 1 dec 2012, Stockholms Kennelklubbs lokal, Stockholm Närvarande: Madeleine Bergendahl, ordförande Barbro Teglöf, vice

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

Som en molntuss i höjdvinden sökande efter mitt ego. en installation av Sandra Lilja Joukodóttir (Parviainen)

Som en molntuss i höjdvinden sökande efter mitt ego. en installation av Sandra Lilja Joukodóttir (Parviainen) Som en molntuss i höjdvinden sökande efter mitt ego en installation av Sandra Lilja Joukodóttir (Parviainen) Examensarbete för bildkonstnär YH-examen Utbildningsprogrammet för Bildkonst Bedömmare Ulrika

Läs mer

Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller:

Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller: Ny strategi för gränshindersarbetet Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller: Söka allierade för att stärka våra argument varför ett gränshinder

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett HUR DET KOM TILL Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett då en grupp personer sedan en tid arbetade med uppslaget om ett sådant för att kunna visa industriernas framväxt.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007 Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum 14 december, 2007 Plats och tid Kommandantboligen, Festningen i Halden 14 december, 2007 09.30-12.30 ande Ole Haabeth, Fredrikstad kommune Clas-Åke Sörkvist, Tanums kommun

Läs mer

Urban Transition Forum 19 september 2013

Urban Transition Forum 19 september 2013 Urban Transition Forum 19 september 2013 Dokumentation Av Boel Kjellsdotter, projektkoordinator Urban Transition Öresund www.urban-transition.org Innehåll Urban Transition Forum 19 september 2013... 3

Läs mer

- Stockholms bästa shoppingutbud! - Goda kommunikationsmöjligheter - Bra serviceutbud och många lunchrestauranger - Effektiva kontorslokaler med bra

- Stockholms bästa shoppingutbud! - Goda kommunikationsmöjligheter - Bra serviceutbud och många lunchrestauranger - Effektiva kontorslokaler med bra Kontor att trivas i - Stockholms bästa shoppingutbud! - Goda kommunikationsmöjligheter - Bra serviceutbud och många lunchrestauranger - Effektiva kontorslokaler med bra exponering för ditt företag - Moderna

Läs mer

Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla

Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar. (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla Klimat 2F: Värme, Kyla, Värmepumpar (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och staplarna. Gör det nu. ii Källa iii ) Värme och kyla Av energideklarationen för mitt hus framgår att den

Läs mer

Bo Nilsö, SACT, sammanhållande och sekreterare

Bo Nilsö, SACT, sammanhållande och sekreterare SACT och SAASDC arrangerade 2013-03-02-03 Squaredans-seminariet 2013. Detta är seminariegruppens rapport om planering, genomförande, innehåll, feedback och kommentarer för vårt arbete. Bakgrund Squaredansseminariet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 12 oktober 2004 Nr 135 136 INNEHÅLL Nr Sidan 135 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer