Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1A och 5 map EMEP Guidebook 2013, steg 2
|
|
- Kristina Viklund
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SMED Rapport Nr Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1A och 5 map EMEP Guidebook 2013, steg 2 Jonas Allerup, Veronica Eklund, Mikael Szudy och Lars Viklund, SCB Avtal nummer På uppdrag av Naturvårdsverket
2 Publicering: Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: Norrköping Startår: 2006 ISSN: XXX SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m.fl. Mer information finns på SMEDs hemsida SMED is short for Swedish Environmental Emissions Data, which is a collaboration between IVL Swedish Environmental Research Institute, SCB Statistics Sweden, SLU Swedish University of Agricultural Sciences, and SMHI Swedish Meteorological and Hydrological Institute. The work co-operation within SMED commenced during 2001 with the long-term aim of acquiring and developing expertise within emission statistics. Through a long-term contract for the Swedish Environmental Protection Agency extending until 2022 SMED is heavily involved in all work related to Sweden's international reporting obligations on emissions to air and water, waste and hazardous substances. A central objective of the SMED collaboration is to develop and operate national emission databases and offer related services to clients such as national, regional and local governmental authorities, air and water quality management districts, as well as industry. For more information visit SMED's website 2
3 Innehåll INHÅLL 3 SAMMANFATTNING 5 SUMMARY 6 SYFTE 7 METOD OCH RESULTAT 8 Påverkan på nationella totalerna NFR 1A och 11 NFR 1A PAH:s 12 1A2gii Mobile combustion in manufacturing industries and construction 16 1A3b Road transport 17 1A3c Railways 18 1A3e Other transportation 19 1A4b ii Residential 20 1A4c ii Off-road vehicles and non-road mobile machinery 21 5A waste Solid waste disposal on land 22 5B1 waste Composting 23 5D1 Domestic wastewater 24 5D2 Industrial wastewater 25 5E Other waste : Sludge spreading 26 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIOR 27 Förändringar av notation keys 27 FÖRSLAG FÖR FORTSATT UTREDNINGSARBETE 29 REFERENSER 30 BILAGA 1: TILLGÄNGLIGHET AV DEFAULT EMISSIONSFAKTORER I GUIDEBOOK BILAGA 2: DEFAULT EMISSIONSFAKTORER FRÅN GUIDEBOOK 2013 SOM ANVÄND FÖR MOBIL FÖRBRÄNNING INOM PROJEKTET SAMT NOTATION KEYS 35 BILAGA 3: DEFAULT EMISSIONSFAKTORER FRÅN GUIDEBOOK 2013 SOM ANVÄND FÖR STATIONÄR FÖRBRÄNNING INOM PROJEKTET SAMT NOTATION KEYS 43 3
4 BILAGA 3: DEFAULT EMISSIONSFAKTORER FRÅN GUIDEBOOK 2013 SOM ANVÄND FÖR AVFALLSSEKTORN INOM PROJEKTET SAMT NOTATION KEYS 54 BILAGA 4: NFR-KATEGORIER FÖR 2013 DÄR / ÄR RAPPORTERAT I LUFTINVENTERINGEN FÖR SUBMISSION
5 Sammanfattning Sverige rapporterar årligen emissioner till luft för uppföljning av Sveriges åtaganden gentemot de olika protokollen under FN:s Luftkonvention (UCE CLRTAP) samt EU:s Takdirektiv (C). Vid ett flertal tillfällen har det framkommit att Sveriges inventering av luftföroreningar är ofullständig och alltså saknar utsläpp från vissa källor och av vissa ämnen. Det innebär bland annat att beräknade nationella totaler troligtvis är underskattade, vilket försvårar arbetet med att följa upp de olika åtagandena. I den senaste ERT-granskarrapporten 1 rekommenderas att Sverige förbättrar fullständigheten av sin rapportering, och det påpekas att detta kan ske genom att applicera defaultfaktorer från EMEP/EEA Guidebook I de fall där det finns default-metoder och defaultemissionsfaktorer tillgängliga i EMEP/EEA Guidebook 2013 för koderna NFR 1A och NFR 5 (A, B1, B2, D1, D2, D3, E) och Sverige har rapporterat (Not estimated) eller (Not applicable), har vi i denna studie gjort beräkningar genom att applicera default-emissionsfaktorn på aktivitetsdata. För avfallssektorn har en del ny aktivitetsdata implementerats för att matcha default emissionsfaktorer från Guidebook. De beräknade emissionerna står endast för en liten del av den nationella totalen för respektive ämne som rapporteras till submission 2015 och de nya beräkningarna kommer att implementeras i inventeringen. 1 CEIP/S3RR/2013/SWEDEN 03/09/2013 Report for the Stage 3 in-depth review of emission inventories submitted under the UCE LRTAP Convention and EU National Emissions Ceilings Directive for: Sweden 2 5
6 Summary Sweden reports annually emissions to air with regard to Sweden's commitments to various protocols under the UN Air Convention (UCE CLRTAP) and the EU National Emission Ceilings Directive (C). On several occasions, it has emerged that the Swedish inventory of air pollutants is incomplete and lacks emissions from certain sources and for certain substances. This indicates that the estimated national totals probably are underestimated, which complicates efforts to follow up the various commitments. Sweden was recommended in the last ERT review report the improve the completeness of their reporting by applying the default factors from the EMEP / EEA Guidebook. In cases where default methodologies and default emission factors are available in the EMEP / EEA Guidebook 2013, and Sweden has reported "" (Not Estimated) or "" (not applicable), we have within the framework of this project estimated the missing emissions by using default emission factors where activity data is available for NFR 1A and NFR 5 (A, B1, B2, D1, D2, D3, E). For the waste sector some new activity data has been used to match the corresponding default emissions factors. The calculated emissions only account for a small share of the national total emissions reported in submission The new calculations will be implemented in the inventory submission
7 Syfte Projektets syfte är att förbättra fullständigheten i den svenska inventeringen under CLRTAP för de koder där det finns aktiviteter i Sverige, men inga emissioner är rapporterade, det vill säga där vi har en notation key (möjligtvis även ) 3. Det gäller för följande områden som SCB ansvarar för i inventeringen: energi (NFR 1A) och avfall (NFR 5 A, B1, B2, D1, D2, D3, E). Om det finns default-emissionsfaktorer i EMEP/EEA Guidebook 2013 för dessa koder, samt tillgänglig aktivitetsdata, ska dessa appliceras och utsläpp beräknas. 3 - Not estimated och Not applicable 7
8 Metod och resultat I projektet används följande tillvägagångssätt (i prioritetsordning): Ta fram default emissionsfaktorer från EMEP/EEA air pollutant emission inventory guidebook 2013 för (och ) i submission 2015 NFR tabeller Det gäller följande områden: o Energi (NFR 1A) och Avfall (NFR 5 A, B1, B2, D1, D2, D3 och E) Aktivitetsdata ska tas fram för korresponderande emissionsfaktorer enligt moment 1, där så är rimligt. Dessa aktivitetsdata ska redan vara tillgängliga, till exempel i befintliga underlagsfiler. Under arbetets gång granska beräknade utsläpp och jämföra dessa mot exempelvis nationella totaler. De utsläpp som anses vara rimliga ska implementeras i submission Tveksamma resultat/utsläpp ska inte implementeras, utan granskas vidare. Detta kan till exempel vara fallet om de beräknade emissionerna utgör en mycket stor andel av den nationella totalen. De default emissionsfaktorer som anses rimliga ska om möjligt, det vill säga där det både finns default emissionsfaktorer i Guidebook 2013 och tillgänglig aktivitetsdata i befintligt underlag, implementeras i submission Annars görs om möjligt provberäkningar för utsläppsår 1990 och SMED:s SAS-program kommer att behöva justeras. Ansätta osäkerheter på skattade data från steg 1 ovan och föra in i den svenska luftinventeringen till submission I de fall notation key bedöms vara felaktig och istället ska vara eller NO ska det motiveras och dokumenteras i projektets slutrapport samt i IIR submission De som kvarstår efter att projektet genomförts, p.g.a. det inte finns default-emissionsfaktorer att tillgå i Guidebook eller ingen lättillgänglig aktivitetsdata, bör detta även förtydligas i IIR submission Tabellerna i bilaga 1-3 redovisar antingen de default-emissionsfaktorer som finns tillgängliga i Guidebook 2013 och som används i utsläppsberäkningarna inom projektet eller om det fortsatt kommer att vara en notation key ( eller ) för denna kod/utsläpp. För att uppskatta utsläpp multipliceras default-emissionsfaktorer från Guidebook 2013 med respektive aktivitetsdata för motsvarande NFR-kod. En del aktivitetsdata finns redan i SMED:s beräkningsfiler, dock inte alltid för hela tidsperioden I andra fall t.ex. avfallssektorn har all aktivitetsdata behövts sökas och tas in i nya beräkningsunderlag. Tabellerna anger även osäkerheter för de defaultemissionsfaktorer och ämnen där det fanns angivet i Guidebook För flera sektorer och utsläpp saknas dock default-emissionsfaktorer i Guidebook 2013 och för dessa utförs inga nya utsläppsberäkningar. I Bilaga 4 anges utsläpp från olika NFR-kategorier och notation keys för submission Påverkan på nationella totalerna 2013 Implementering av samtliga nedanstående beräkningar i inventeringen skulle innebära att den nationella totalen för 7 st. ämnen ökar med mer än 10 % (Tabell 1: Resultat av beräknade emissioner 8
9 per ämne jämfört med totala utsläpp som rapporteras för år 2013 (submission 2015)). Totalerna för, och enskilda PAH:er skulle öka mest. Detaljerade resultat återfinns i bilagorna 1-3. Tabell 1: Resultat av beräknade emissioner per ämne jämfört med totala utsläpp som rapporteras för år 2013 (submission 2015) Ämne Nationell total, rapporterad submission 2015 Tillägg från denna studie Ny nationell total, inkl. tillägg Total procentuell ökning NOx (kt) 126 0,00 125,92 0% NMVOC (kt) 174 0,79 174,54 0% SOx (kt) 26,8 0,00 26,79 0% NH3 (kt) 52,2 2,33 54,50 4% PM25 (kt) 22,0 0,62 22,64 3% PM 10 (kt) 36,1 0,62 36,72 2% TSP (kt) 41,5 0,62 42,14 1% CO (kt) 562 0,10 561,63 0% Pb (t) 11,8 0,00 11,82 0% Cd (t) 0,47 0,07 0,55 16% Hg (t) 0,45 0,04 0,50 10% As (t) 0,85 0,01 0,86 1% Cr (t) 4,79 0,21 5,01 4% Cu (t) 50,4 2,35 52,70 5% Ni (t) 10,3 0,15 10,41 1% Se (t) 0,69 0,01 0,70 2% Zn (t) ,89 170,17 8% PCDD/F (g I-Tec) 38,4 6,56 44,92 17% Benzo(a) (t) 3,64 0,04 3,68 1% benzo(b) fluoranthene (t) benzo(k) fluoranthene (t) Indeno(1,2,3-cd) (t) 0,33 3,49 3, % 0,17 1,27 1,44 768% 0,11 1,91 2, % Total 1-4 (t) 11,2 0,10 11,25 1% (kg) 0,01 1,65 1, % s (kg) 0,06 2,39 2, % 9
10 Nya default-emissionsfaktorer har enbart används för stationär förbränning. Det är NFR 1A1A och 1A2Gviii som står för den största ökningen av. Det är dock från en låg nivå. Ökningen är 6 gram till 2,45 kg. I submission 2015 rapporterade Norge medan Danmark rapporterade ca 40 kg och Finland ca 152 kg totala utsläpp för uppvisar den största ökningen inom detta projekt och det är för den stationära förbränningen som default-faktorer används. Det är NFR 1A2D och 1A4Bi som genererar den största ökningen. Ökningen är som för från en relativt låg nivå och jämfört med nordiska länderna ligger de nya beräkningarna i nivå med deras rapporteringsnivåer. Danmark rapporterade totalt 2,7 kg och Finland 24,7 kg för submission PAH För PAH:erna är den totala ökningen bara en procent medan den för de enskilda PAH:erna, som till exempel benzo(a), är avsevärt större. Detta beror på att Sverige tidigare har rapporterat total PAH (1-4), men för vissa fraktioner av PAH. Därmed är det vanskligt att jämföra ökningen av PAH 1-4 med ökningen av de enskilda PAH-fraktionerna. I avsnitten som följer beskrivs detta mer detaljerat. Danmark rapporterade för submission 2015 totalt ca 7 ton PAH och Finland ca 16 ton. För tungmetaller och övriga utsläpp är ökningen i absoluta mängder marginell. 10
11 NFR 1A och Baserat på Guidebook 2013 har default-emissionsfaktorer för och applicerats på befintlig aktivitetsdata. Tidigare rapporterades för samtliga underkoder inom NFR 1A. Resultatet per NFR-kod framgår av Tabell 2. Utsläppen avser år 2013 med aktivitetsdata enligt submission Tabell 2: Utsläpp av och i kilogram för stationär förbränning. NFR (kg) (kg) 1AA1A 1,022 0,445 1AA1B - - 1AA1Ci - - 1AA2A 0,000 0,000 1AA2B - - 1AA2C 0,010 0,053 1AA2D 0,270 0,068 1AA2E 0,006 0,019 1AA2Gviii 0,110 1,804 1AA4Ai 0,013 0,000 1AA4Bi 0,202 0,002 1AA4Ci 0,020 0,000 Summa 1,652 2,392 Emissionerna av är 1,65 kg, där 1A1A är den kod som bidrar mest till utsläppen. Analogt beräknas utsläppen av till 2,39 kg. Det är NFR 1A1A och 1A2Gviii som står för de största utsläppen av inom stationär förbränning. Tabell 3: Projektets beräknade emissioner av och i kilogram inom 1A1, 1A2 och 1A4 för Sverige, samt rapporterade emissioner från Danmark, Finland och Norge (submission 2015). Land (kg) (kg) Sverige 1,65 2,39 Danmark 1,75 15,12 Finland 3,83 5,81 Norge 0,29 I tabellen ovan presenteras Sveriges utsläpp, efter applicering av default emissionsfaktorer, av och i relation till korresponderande NFR-koder för de tre nordiska grannländerna. Sveriges 11
12 beräknade utsläpp är lägre än rapporterade utsläpp i Danmark och Finland för både och. Norge rapporterade för i submission 2015 och -emissionerna är lägre än för Sverige framräknade utsläpp inom ramen för föreliggande projekt. NFR 1A PAH:s Sveriges rapporterade PAH-utsläpp från stationär förbränning utgår från emissionsfaktorer som tagits fram i två tidigare SMED-projekt 4. Baserat på SMED-rapporterna används nationella emissionsfaktorer för PAH-4 samt benzo(a). Däremot saknas nationella emissionsfaktorer för benzo(b)flourathene, benzo(k)flourathene och indeno(1,2,3-cd) För dessa PAH:er har Sverige hittills rapporterat. SMED:s bedömning är att Sveriges nationella emissionsfaktorer speglar svenska förhållanden väl och att dessa således bör användas även fortsättningsvis. Beträffande de PAH-utsläpp där Sverige i nuläget rapporterar medför det vissa metodologiska utmaningar. Summan av defaultemissionsfaktorerna för benzo(b)flourathene, benzo(k)flourathene och indeno(1,2,3-cd) från Guidebook korresponderar inte nödvändigtvis med Sveriges nationella emissionsfaktor för benzo(a) och PAH-4. Summan av delmängderna överensstämmer inte med totalmängden. Med utgångspunkt i att de nationella emissionsfaktorerna för PAH-4 och benzo(a)pyren även fortsättningsvis ska användas, har default-emissionsfaktorer från Guidebook 2013 används för att fördela ut emissionsfaktorer till benzo(b)flourathene, benzo(k)flourathene och indeno(1,2,3- cd), utan att förändra emissionsfaktorerna för PAH-4 och benzo(a). Denna procedur medför således att kvarvarande PAH-utsläpp, när den nationella faktorn för benzo(a) subtraherats från PAH-4, fördelas ut på benzo(b)flourathene, benzo(k)flourathene och Indeno(1,2,3-cd) efter det inbördes förhållande dessa ämnen har enligt Guidebook. Detta förfaringssätt stämdes av mellan SMED och Naturvårdsverket vid ett möte den 8 juni Framtagna emissionsfaktorer för PAH presenteras i tabellen nedan. Benzo(a) och PAH-4 är oförändrade jämfört med nuvarande förfaringssätt. Tabell 4: Utsläpp av PAH:s i mg/gj för stationär förbränning. Sektor Bränsleslag Teknologi Benzo(a)py rene (mg/gj) Benzo(b)flo urathene (mg/gj) Benzo(k)flo urathene (mg/gj) Indeno( 1,2,3- cd)- (mg/gj) PAH-4 (mg/gj) el Brännolja 0,015 0,066 0,066 0,102 0,25 el Dieselolja 0,03 0,133 0,133 0,204 0,5 4 Palerud et al och Boström et al
13 Sektor Bränsleslag Teknologi Benzo(a)py rene (mg/gj) Benzo(b)flo urathene (mg/gj) Benzo(k)flo urathene (mg/gj) Indeno( 1,2,3- cd)- PAH-4 (mg/gj) (mg/gj) el Eldningsolja 1 0,03 0,133 0,133 0,204 0,5 el Eldningsolja 2 5 0,015 0,066 0,066 0,102 0,25 el Fotogen 0,25 0,071 0,071 0,109 0,5 el Koks 0,25 0,138 0,108 0,004 0,5 el Tallolja 0,25 0,112 0,040 0,097 0,5 el Torv 7 7,063 5,536 0, el Trädbränsle 1 0,897 0,323 0,780 3 el Övriga biomassa 1 0,897 0,323 0,780 3 el Dieselolja Gasturbin, el 0,03 0,133 0,133 0,204 0,5 el Eldningsolja 1 Gasturbin, el 0,03 0,133 0,133 0,204 0,5 el Eldningsolja 2 5 Gasturbin, el 0,015 0,066 0,066 0,102 0,25 el Kol Kol och avfall, el el Sopor Kol och avfall, el el Trädbränsle Kol och avfall, el el Övriga biomassa Kol och avfall, el fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me 0,25 0,138 0,108 0,004 0,5 0,3 0,321 0,171 0, ,897 0,323 0, ,897 0,323 0,780 3 Brännolja 0,015 0,066 0,066 0,102 0,25 Dieselolja 0,03 0,133 0,133 0,204 0,5 Eldningsolja 1 0,03 0,133 0,133 0,204 0,5 Eldningsolja 2 5 0,015 0,066 0,066 0,102 0,25 Fotogen 0,25 0,071 0,071 0,109 0,5 Koks 0,25 0,138 0,108 0,004 0,5 Tallolja 0,25 0,112 0,040 0,097 0,5 Torv 7 7,063 5,536 0, Trädbränsle 1 0,897 0,323 0,780 3 Övriga biomassa 1 0,897 0,323 0,
14 Sektor Bränsleslag Teknologi Benzo(a)py rene (mg/gj) Benzo(b)flo urathene (mg/gj) Benzo(k)flo urathene (mg/gj) Indeno( 1,2,3- cd)- PAH-4 (mg/gj) (mg/gj) fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me fjärrvär me Dieselolja Eldningsolja 1 Eldningsolja 2 5 Gasturbin, fjärr Gasturbin, fjärr Gasturbin, fjärr Kol Kol och avfall, fjärr Sopor Kol och avfall, fjärr Trädbränsle Kol och avfall, fjärr Övriga biomassa Kol och avfall, fjärr 0,03 0,133 0,133 0,204 0,5 0,03 0,133 0,133 0,204 0,5 0,015 0,066 0,066 0,102 0,25 0,25 0,138 0,108 0,004 0,5 0,3 0,321 0,171 0, ,897 0,323 0, ,897 0,323 0,780 3 industri Brännolja 0,015 0,194 0,022 0,019 0,25 industri Dieselolja 0,03 0,387 0,044 0,039 0,5 industri Eldningsolja 1 0,03 0,387 0,044 0,039 0,5 industri Eldningsolja 2 5 0,015 0,194 0,022 0,019 0,25 industri Fotogen 0,25 0,206 0,023 0,021 0,5 industri Koks 0,25 0,146 0,059 0,046 0,5 industri Kol 0,25 0,146 0,059 0,046 0,5 industri Petroleumkoks 0,25 0,206 0,023 0,021 0,5 industri Sopor 0,3 0,321 0,171 0,208 1 industri Tallolja 0,25 0,160 0,050 0,040 0,5 industri Torv 7 7,574 3,047 2, industri Trädbränsle 1 1,280 0,400 0,320 3 industri Övriga biomassa 1 1,280 0,400 0,320 3 industri Eldningsolja 2 5 0,015 0,194 0,022 0,019 0,25 Övrig Eldningsolja 1 0,03 0,387 0,044 0,039 0,5 Övrig Eldningsolja 1 Hushåll 0,03 0,070 0,122 0,279 0,5 Övrig Eldningsolja 2 5 0,015 0,194 0,022 0,019 0,25 Övrig Eldningsolja 2 5 Hushåll 0,015 0,035 0,061 0,139 0,25 Övrig Trädbränsle ,800 34,000 27, Övrig Trädbränsle Vedpanna - ved Övrig Trädbränsle Vedpanna - flis/spån 80 84,241 31,875 53, ,241 31,875 53,
15 Sektor Bränsleslag Teknologi Benzo(a)py rene (mg/gj) Benzo(b)flo urathene (mg/gj) Benzo(k)flo urathene (mg/gj) Indeno( 1,2,3- cd)- PAH-4 (mg/gj) (mg/gj) Övrig Trädbränsle Vedpanna - pellets/briket ter Övrig Trädbränsle Vedspis/kak elugn/kamin - ved Övrig Trädbränsle Vedspis/kak elugn/kamin flis/spån Övrig Trädbränsle Vedspis/kak elugn/kamin pellets/briket ter Övrig Trädbränsle Öppen spis ved Övrig Trädbränsle Öppen spis - flis/spån Övrig Trädbränsle Öppen spis pellets/briket ter 1 2,478 0,938 1, ,330 28,125 47, ,330 28,125 47, ,478 0,938 1, ,330 28,125 47, ,000 0,000 0, ,000 0,000 0,000 0 Övrig Övriga biomassa 1 1,280 0,400 0,
16 1A2gii Mobile combustion in manufacturing industries and construction Utsläppen från arbetsmaskiner inom koden 1A2gii beräknas med Tier 1 default emissionsfaktorer från EMEP/EEA Guidebook Den aktivitetsdata som används är förbrukad mängd bensin respektive diesel samt låginblandat biobränsle. Resultaten är sammanfattade i tabell nedan Tabell 5: Utsläpp (Gg) från 1A2gii (arbetsmaskiner). År Cd Cr Cu Ni Se Zn Ben(a)pyr Ben(b)flu ,0037 0,0183 0,6220 0,0256 0,0037 0,3659 0,0110 0, ,0036 0,0182 0,6173 0,0254 0,0036 0,3631 0,0110 0, ,0044 0,0221 0,7511 0,0309 0,0044 0,4418 0,0133 0, ,0047 0,0236 0,8009 0,0330 0,0047 0,4711 0,0142 0, ,0052 0,0261 0,8868 0,0365 0,0052 0,5216 0,0157 0, ,0051 0,0255 0,8664 0,0357 0,0051 0,5097 0,0153 0, ,0050 0,0248 0,8438 0,0347 0,0050 0,4964 0,0150 0, ,0051 0,0254 0,8631 0,0355 0,0051 0,5077 0,0153 0, ,0052 0,0260 0,8841 0,0364 0,0052 0,5200 0,0157 0, ,0049 0,0246 0,8350 0,0344 0,0049 0,4912 0,0148 0, ,0045 0,0227 0,7711 0,0318 0,0045 0,4536 0,0137 0, ,0046 0,0229 0,7785 0,0321 0,0046 0,4580 0,0138 0, ,0048 0,0239 0,8110 0,0334 0,0048 0,4771 0,0144 0, ,0048 0,0238 0,8093 0,0333 0,0048 0,4761 0,0144 0, ,0049 0,0243 0,8250 0,0340 0,0049 0,4853 0,0147 0, ,0051 0,0253 0,8593 0,0354 0,0051 0,5055 0,0153 0, ,0051 0,0255 0,8681 0,0357 0,0051 0,5106 0,0154 0, ,0049 0,0246 0,8349 0,0344 0,0049 0,4911 0,0149 0, ,0050 0,0251 0,8522 0,0351 0,0050 0,5013 0,0152 0, ,0049 0,0246 0,8353 0,0344 0,0049 0,4913 0,0149 0, ,0051 0,0256 0,8699 0,0358 0,0051 0,5117 0,0155 0, ,0051 0,0256 0,8710 0,0359 0,0051 0,5124 0,0155 0, ,0050 0,0251 0,8541 0,0352 0,0050 0,5024 0,0152 0, ,0050 0,0252 0,8558 0,0352 0,0050 0,5034 0,0152 0,
17 1A3b Road transport Utsläppen från vägtrafiken inom koden 1A3b beräknas med Tier 3 default-emissionsfaktorer från EMEP/EEA Guidebook De aktivitetsdata som används är förbrukad mängd bensin respektive diesel samt låginblandat biobränsle. Resultaten sammanfattas i Tabell 6. Tabell 6: Utsläpp av tungmetaller (ton) från NFR 1A3b: road traffic. År Cd Hg As Cr Cu Ni Se Zn ,056 0,043 0,001 0,108 0,200 0,065 0,001 11, ,056 0,043 0,001 0,106 0,202 0,065 0,001 11, ,059 0,045 0,001 0,113 0,209 0,068 0,001 11, ,056 0,043 0,001 0,109 0,200 0,065 0,001 11, ,058 0,044 0,001 0,113 0,204 0,067 0,001 11, ,058 0,044 0,001 0,112 0,206 0,067 0,001 11, ,057 0,044 0,001 0,111 0,204 0,067 0,001 11, ,057 0,043 0,001 0,113 0,202 0,066 0,001 11, ,057 0,043 0,001 0,115 0,201 0,066 0,001 11, ,058 0,044 0,001 0,118 0,203 0,067 0,001 11, ,058 0,043 0,001 0,117 0,201 0,066 0,001 11, ,058 0,044 0,001 0,119 0,203 0,067 0,001 11, ,060 0,045 0,001 0,123 0,208 0,069 0,001 12, ,061 0,046 0,001 0,127 0,211 0,070 0,001 12, ,063 0,047 0,001 0,132 0,216 0,072 0,001 12, ,063 0,047 0,001 0,135 0,216 0,072 0,001 12, ,064 0,047 0,001 0,137 0,216 0,072 0,001 12, ,065 0,047 0,001 0,143 0,218 0,074 0,001 13, ,064 0,046 0,001 0,143 0,212 0,072 0,001 12, ,063 0,045 0,001 0,141 0,208 0,071 0,001 12, ,063 0,045 0,001 0,146 0,205 0,071 0,001 12, ,062 0,044 0,001 0,147 0,200 0,069 0,001 12, ,059 0,042 0,001 0,143 0,189 0,066 0,001 11, ,058 0,041 0,001 0,143 0,183 0,064 0,001 11,625 17
18 1A3c Railways Utsläppen från järnvägstrafik beräknas med Tier 1 default-emissionsfaktorer från EMEP/EEA Guidebook De aktivitetsdata som används är förbrukad mängd diesel. Resultaten sammanfattas i Tabell 7. Tabell 7: Utsläpp (Gg) från 1A3c railways. År Cd Cr Cu Ni Se Zn Ben(a)pyr Ben(b)flu , ,0016 0,0536 0,0022 0,0003 0,0315 0,0009 0, , ,0014 0,0475 0,0020 0,0003 0,0279 0,0008 0, , ,0013 0,0454 0,0019 0,0003 0,0267 0,0008 0, , ,0013 0,0437 0,0018 0,0003 0,0257 0,0008 0, , ,0012 0,0413 0,0017 0,0002 0,0243 0,0007 0, , ,0012 0,0402 0,0017 0,0002 0,0237 0,0007 0, , ,0011 0,0368 0,0015 0,0002 0,0217 0,0006 0, , ,0011 0,0357 0,0015 0,0002 0,0210 0,0006 0, , ,0011 0,0378 0,0016 0,0002 0,0222 0,0007 0, , ,0012 0,0405 0,0017 0,0002 0,0238 0,0007 0, , ,0012 0,0409 0,0017 0,0002 0,0241 0,0007 0, , ,0011 0,0390 0,0016 0,0002 0,0229 0,0007 0, , ,0011 0,0375 0,0015 0,0002 0,0221 0,0007 0, , ,0011 0,0370 0,0015 0,0002 0,0217 0,0007 0, , ,0011 0,0365 0,0015 0,0002 0,0215 0,0006 0, , ,0010 0,0351 0,0014 0,0002 0,0206 0,0006 0, , ,0011 0,0372 0,0015 0,0002 0,0219 0,0007 0, , ,0010 0,0357 0,0015 0,0002 0,0210 0,0006 0, , ,0011 0,0380 0,0016 0,0002 0,0223 0,0007 0, , ,0010 0,0339 0,0014 0,0002 0,0200 0,0006 0, , ,0010 0,0328 0,0014 0,0002 0,0193 0,0006 0, , ,0009 0,0323 0,0013 0,0002 0,0190 0,0006 0, , ,0009 0,0317 0,0013 0,0002 0,0187 0,0006 0, , ,0009 0,0305 0,0013 0,0002 0,0179 0,0005 0,
19 1A3e Other transportation Utsläppen från arbetsmaskiner inom koden 1A2gii beräknas med Tier 1 default-emissionsfaktorer från EMEP/EEA Guidebook De aktivitetsdata som används är förbrukad mängd bensin respektive diesel samt låginblandat biobränsle. Resultaten sammanfattas i Tabell 8. Tabell 8: Utsläpp (Gg) från 1A3e other transportation. År Cd Cr Cu Ni Se Zn Ben(a)pyr Ben(b)flu ,0011 0,0055 0,1883 0,0078 0,0011 0,1108 0,0039 0, ,0011 0,0054 0,1851 0,0076 0,0011 0,1089 0,0038 0, ,0012 0,0059 0,2019 0,0083 0,0012 0,1187 0,0042 0, ,0012 0,0060 0,2027 0,0083 0,0012 0,1193 0,0042 0, ,0012 0,0062 0,2100 0,0086 0,0012 0,1235 0,0043 0, ,0012 0,0060 0,2055 0,0085 0,0012 0,1209 0,0042 0, ,0012 0,0060 0,2051 0,0084 0,0012 0,1206 0,0042 0, ,0012 0,0062 0,2101 0,0087 0,0012 0,1236 0,0043 0, ,0013 0,0063 0,2148 0,0088 0,0013 0,1264 0,0044 0, ,0012 0,0062 0,2123 0,0087 0,0012 0,1249 0,0043 0, ,0012 0,0061 0,2081 0,0086 0,0012 0,1224 0,0042 0, ,0012 0,0062 0,2100 0,0086 0,0012 0,1235 0,0043 0, ,0013 0,0064 0,2180 0,0090 0,0013 0,1282 0,0044 0, ,0013 0,0065 0,2197 0,0090 0,0013 0,1292 0,0045 0, ,0013 0,0065 0,2223 0,0092 0,0013 0,1308 0,0045 0, ,0013 0,0066 0,2241 0,0092 0,0013 0,1318 0,0045 0, ,0013 0,0067 0,2286 0,0094 0,0013 0,1345 0,0046 0, ,0014 0,0070 0,2367 0,0097 0,0014 0,1392 0,0048 0, ,0014 0,0071 0,2422 0,0100 0,0014 0,1424 0,0049 0, ,0014 0,0072 0,2438 0,0100 0,0014 0,1434 0,0050 0, ,0015 0,0073 0,2496 0,0103 0,0015 0,1468 0,0051 0, ,0015 0,0074 0,2523 0,0104 0,0015 0,1484 0,0051 0, ,0015 0,0075 0,2545 0,0105 0,0015 0,1497 0,0052 0, ,0015 0,0076 0,2582 0,0106 0,0015 0,1519 0,0053 0,
20 1A4b ii Residential Utsläppen från arbetsmaskiner inom koden 1A4bii beräknas med Tier 1 default-emissionsfaktorer från EMEP/EEA Guidebook De aktivitetsdata som används är förbrukad mängd bensin respektive diesel samt låginblandat biobränsle. Resultaten sammanfattas i Tabell 9. Tabell 9: Utsläpp (Gg) från 1A4bii (arbetsmaskiner). År Cd Cr Cu Ni Se Zn Ben(a)pyr Ben(b)flu ,0008 0,0038 0,1307 0,0054 0,0008 0,0769 0,0029 0, ,0008 0,0039 0,1316 0,0054 0,0008 0,0774 0,0029 0, ,0008 0,0041 0,1403 0,0058 0,0008 0,0825 0,0031 0, ,0008 0,0041 0,1401 0,0058 0,0008 0,0824 0,0031 0, ,0008 0,0042 0,1433 0,0059 0,0008 0,0843 0,0032 0, ,0009 0,0043 0,1445 0,0060 0,0009 0,0850 0,0032 0, ,0009 0,0045 0,1520 0,0063 0,0009 0,0894 0,0033 0, ,0010 0,0048 0,1617 0,0067 0,0010 0,0951 0,0035 0, ,0010 0,0050 0,1714 0,0071 0,0010 0,1008 0,0037 0, ,0011 0,0053 0,1803 0,0074 0,0011 0,1061 0,0039 0, ,0011 0,0055 0,1878 0,0077 0,0011 0,1105 0,0041 0, ,0011 0,0057 0,1925 0,0079 0,0011 0,1132 0,0042 0, ,0012 0,0059 0,2020 0,0083 0,0012 0,1188 0,0044 0, ,0013 0,0063 0,2155 0,0089 0,0013 0,1268 0,0046 0, ,0013 0,0065 0,2195 0,0090 0,0013 0,1291 0,0047 0, ,0013 0,0067 0,2263 0,0093 0,0013 0,1331 0,0049 0, ,0014 0,0069 0,2339 0,0096 0,0014 0,1376 0,0050 0, ,0015 0,0075 0,2548 0,0105 0,0015 0,1499 0,0055 0, ,0016 0,0080 0,2704 0,0111 0,0016 0,1591 0,0057 0, ,0016 0,0081 0,2748 0,0113 0,0016 0,1616 0,0059 0, ,0016 0,0078 0,2656 0,0109 0,0016 0,1562 0,0057 0, ,0016 0,0082 0,2800 0,0115 0,0016 0,1647 0,0060 0, ,0019 0,0094 0,3193 0,0131 0,0019 0,1878 0,0067 0, ,0020 0,0100 0,3409 0,0140 0,0020 0,2005 0,0071 0,
21 1A4c ii Off-road vehicles and non-road mobile machinery Utsläppen från arbetsmaskiner inom koden 1A4cii beräknas med Tier 1 default emissionsfaktorer från EMEP/EEA guidebook Den aktivitetsdata som används är förbrukad mängd bensin respektive diesel samt låginblandat biobränsle. Resultaten sammanfattas i Tabell 10. Tabell 10: Utsläpp (Gg) från 1A4cii (arbetsmaskiner). År Cd Cr Cu Ni Se Zn Ben(a)pyr Ben(b)flu ,0025 0,0124 0,4229 0,0174 0,0025 0,2488 0,0076 0, ,0024 0,0118 0,3999 0,0165 0,0024 0,2352 0,0072 0, ,0027 0,0136 0,4624 0,0190 0,0027 0,2720 0,0083 0, ,0028 0,0138 0,4699 0,0193 0,0028 0,2764 0,0084 0, ,0029 0,0146 0,4965 0,0204 0,0029 0,2920 0,0089 0, ,0027 0,0137 0,4658 0,0192 0,0027 0,2740 0,0083 0, ,0028 0,0140 0,4746 0,0195 0,0028 0,2791 0,0085 0, ,0030 0,0149 0,5075 0,0209 0,0030 0,2986 0,0091 0, ,0032 0,0160 0,5441 0,0224 0,0032 0,3201 0,0097 0, ,0032 0,0159 0,5405 0,0223 0,0032 0,3179 0,0097 0, ,0031 0,0155 0,5259 0,0217 0,0031 0,3094 0,0094 0, ,0031 0,0157 0,5351 0,0220 0,0031 0,3148 0,0096 0, ,0033 0,0165 0,5616 0,0231 0,0033 0,3304 0,0101 0, ,0034 0,0169 0,5738 0,0236 0,0034 0,3375 0,0103 0, ,0035 0,0174 0,5910 0,0243 0,0035 0,3477 0,0106 0, ,0036 0,0179 0,6089 0,0251 0,0036 0,3582 0,0110 0, ,0036 0,0180 0,6134 0,0253 0,0036 0,3608 0,0111 0, ,0036 0,0178 0,6063 0,0250 0,0036 0,3567 0,0110 0, ,0036 0,0181 0,6170 0,0254 0,0036 0,3629 0,0112 0, ,0037 0,0183 0,6234 0,0257 0,0037 0,3667 0,0113 0, ,0039 0,0194 0,6586 0,0271 0,0039 0,3874 0,0119 0, ,0039 0,0194 0,6585 0,0271 0,0039 0,3873 0,0119 0, ,0039 0,0195 0,6615 0,0272 0,0039 0,3891 0,0120 0, ,0039 0,0197 0,6696 0,0276 0,0039 0,3939 0,0121 0,
22 5A waste Solid waste disposal on land Utsläppen från avfallsdeponier inom koden 5A beräknas med hjälp av emissionsfaktorer eller härledningar av emissionsfaktorer ur EMEP/EEA air pollutant emission inventory guidebook De aktivitetsdata som används för NMVOC är nettoutsläpp av metan från avfallsdeponering. Uppgifterna hämtas från klimatrapporteringen, där de är beräknade med hjälp av ett omfattande dataunderlag och First Order Decay (FOD)-metoden. Som aktivitetsdata för TSP, PM 10 och PM 2,5 används årliga mängder deponerat avfall enligt Avfall Sverige. Resultaten sammanfattas i tabell 11. Tabell 11: Utsläpp (kiloton) från 5A Deponering av avfall. År NMVOC TSP PM 10 PM ,156 0, , , ,188 0, , , ,189 0, , , ,115 0, , , ,028 0, , , ,023 0, , , ,005 0, , , ,986 0, , , ,953 0, , , ,870 0, , , ,811 0, , , ,778 0, , , ,660 0, , , ,566 0, , , ,550 0, , , ,442 0, , , ,385 0, , , ,261 0, , , ,106 0, , , ,029 0, , , ,962 0, , , ,894 0, , , ,821 0, , , ,752 0, , , ,752 0, , ,
23 5B1 waste Composting Utsläppen från avfallskomposteringsanläggningar (ej hemkompostering) inom koden 5B1 beräknas med hjälp av emissionsfaktorer eller härledningar av emissionsfaktorer ur EMEP/EEA air pollutant emission inventory guidebook De aktivitetsdata som används är årliga mängder komposterat avfall, uppdelat på öppna resp. slutna kompostprocesser (Källa: Avfall Sverige). Resultaten sammanfattas i Tabell 12. Tabell 12: Utsläpp (kiloton) från 5B1 Kompostering av avfall År CO NH , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
24 5D1 Domestic wastewater Utsläppen från avloppsreningsverk och enskilda avlopp inom koden 5D1 beräknas med hjälp av emissionsfaktorer eller härledningar av emissionsfaktorer ur EMEP/EEA air pollutant emission inventory guidebook De aktivitetsdata som används för NMVOC är utsläppta vattenvolymer från kommunala avloppsreningsverk (Källa: Statistiskt meddelande: Utsläpp till vatten och slamproduktion SCB/Naturvårdsverket/HaV). Aktivitetsdata för NH 3 är antal personer anslutna till enskilda avlopp (Källa: SCB). Resultaten sammanfattas i Tabell 13. Tabell 13: Utsläpp (kiloton) från 5D1 Rening av avloppsvatten från hushåll m.m. År NMVOC NH , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
25 5D2 Industrial wastewater Utsläppen från avloppsrening i industrier inom koden 5D2 beräknas med hjälp av emissionsfaktorer eller härledningar av emissionsfaktorer ur EMEP/EEA air pollutant emission inventory guidebook Den aktivitetsdata som används är en beräkning av utsläppta (relevanta) vattenvolymer från industrier som har egen vattenrening (Källa: Statistiskt meddelande: Industrins vattenanvändning). Här är t.ex. kylvatten exkluderat. Resultaten sammanfattas i Tabell 14. Tabell 14: Utsläpp (kiloton) från 5D2 Rening av avloppsvatten från industrier. År NMVOC , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
26 5E Other waste : Sludge spreading Utsläppen från slamspridning inom koden 5D2 beräknas med hjälp av emissionsfaktorer eller härledningar av emissionsfaktorer ur EMEP/EEA air pollutant emission inventory guidebook Den aktivitetsdata som används är beräknad mängd kväve i avloppsslam som går till åkermark (Källa: Statistisk meddelande: Utsläpp till vatten och slamproduktion SCB/Naturvårdsverket/HaV alt. Sveriges rapportering enligt Slamdirektivet). Resultaten sammanfattas i Tabell 15. Tabell 15: Utsläpp (kiloton) från 5E Övrigt: slamspridning. År NH , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
27 Slutsatser och rekommendationer Alla default-emissionsfaktorer från Guidebook 2013 som tagits fram i detta projekt kommer att implementeras. Detta beslut togs på ett möte mellan SMED och Naturvårdsverket den 8 juni Inga av de nya utsläppsberäkningarna som gjorts med hjälp av de nya default emissionsfaktorer har varit höga i jämförelse med andra länders inventeringar. För den mobila sektorn har Danmarks, Finlands och Nederländernas inventeringar använts som referens. För den stationära sektorn har Danmarks, Finlands och Norges inventeringar används som referens. För avfallssektorn har de nya utsläppsberäkningarna jämförts med de gamla totalerna för rimlighetsbedömningar. I bilaga 1 finns en översiktstabell över de nya utsläpp som kommer att rapporteras i CLRTAP (det vill säga till EF). Förändringar av notation keys För vissa NFR-kategorier revideras även notation key. Ämnen och NFR-kategorier som har ändrats från notation key till enligt Guidebook 2013 redovisas i Tabell 16. Tabell 16: key "" till "". Utsläpp Teknik Bränsleslag NFR kategori Beskrivning, - Jet gasoline and aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation As, Hg, Se Naturgas CNG/Naturgas 1A3bi Passenger cars As, Cd, Cr, Cu, Hg, Ni, Se, Zn CNG CNG 1A3biii Heavy duty vehicles, Diesel Diesel 1A3c Railways BC SOx (as SO 2 ) NOx (as NO2), NMVOC, SOx (as SO 2 ), NH 3 PM2,5, PM10, TSP, BC, CO, Heavy metals: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, Zn, POPs: PCDD/PCDF(dioxins/furans)PAHs s 5A 5B1 5B2 Biological treatment of waste Solid waste disposal on land Biological treatment of waste - Composting Biological treatment of waste Anaerobic digestion at biogas facilities 27
28 Vidare har ämnen och NFR-kategorier enligt Tabell 17 ändrats från notation key till enligt Guidebook Tabell 17: key "" till "". Utsläpp Teknik Bränsleslag NFR kategori Beskrivning NH 3 Jet gasoline and aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation NH 3, CO, Heavy metals: Hg 5A Biological treatment of waste Solid waste disposal on land PM2,5, PM10, TSP Heavy metals: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, Zn 5D1 Domestic wastewater NH 3, PM2,5, PM10, TSP, Heavy metals: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, Zn 5D2 Industrial wastewater NOx (as NO2), NMVOC, SOx (as SO 2 ), CO, POPs: PCDD/PCDF(d ioxins/furans)p AHs s 5E Other waste: Sludge spreading 28
29 Förslag för fortsatt utredningsarbete Det finns en potential att nyttja databasen SYKE 5 Air Pollutant Emission Factor Library mer. Här finns default-emissionsfaktorer från andra länder som skulle man kunna använda. Man behöver dock validera kvalitén på de andra ländernas emissionsfaktorer. Det kan även finnas generella nationella emissionsfaktorer som inte ryms i Guidebook som skulle kunna användas. 5 Tillgänglig online: 29
30 Referenser EMEP/EEA air pollutant emission inventory guidebook 2013: Paulrud, S, Kindbom, K, Gustafsson, T Emission factors and emissions from residential biomass combustion in Sweden. SMED report no Boström et al., Emissions of particles, metals, dioxins and PAH in Sweden. SMED report no 7, SYKE Air Pollutant Emission Factor Library,: 30
31 Bilaga 1: Tillgänglighet av default emissionsfaktorer i Guidebook Energy: Mobile combustion NOx (as NO 2) NMVOC SOx (as SO 2) NH 3 PM 25 PM 10 TSP BC CO Pb Cd Hg As Cr Cu Ni Se Zn PCDD/ PCDF (dioxins/ furans) benzo(a) PAHs benzo(b) benzo(k) fluoranthene fluoranthene Indeno (1,2,3-cd) Total 1-4 s 1A2gvii Mobile Combustion in manufacturing industries and construction: (please specify in the IIR) EF EF EF EF EF EF EF EF 1A3ai(i) International aviation LTO (civil) 1A3aii(i) Domestic aviation LTO (civil) 1A3bi Road transport: Passenger cars EF EF EF EF EF EF EF EF IIR 1A3bii Road transport: Light duty vehicles EF EF EF EF EF EF EF EF IIR 1A3biii Road transport: Heavy duty vehicles and buses EF EF EF EF EF EF EF EF 1A3biv Road transport: Mopeds & motorcycles 1A3bv Road transport: Gasoline evaporation 1A3bvi Road transport: Automobile tyre and brake wear IIR 1A3bvii Road transport: Automobile road abrasion 1A3c Railways EF EF EF EF EF EF EF EF EF 1A3di(ii) International inland waterways 1A3dii National navigation (shipping) 1A3ei Pipeline transport 1A3eii Other (please specify in the IIR) EF EF EF EF EF EF EF EF EF Avtal nummer På uppdrag av Naturvårdsverket
32 013-1 Energy: Mobile combustion NOx (as NO 2) NMVOC SOx (as SO 2) NH 3 PM 25 PM 10 TSP BC CO Pb Cd Hg As Cr Cu Ni Se Zn PCDD/ PCDF (dioxins/ furans) benzo(a) PAHs benzo(b) benzo(k) fluoranthene fluoranthene Indeno (1,2,3-cd) Total 1-4 s 1A4aii Mobile 1A4bii Residential: Household and gardening (mobile) 1A4cii Agriculture/Forestry/Fishing: Off-road vehicles and other machinery 1A4ciii Agriculture/Forestry/Fishing: National fishing EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF 1A5a Other stationary (including military) 1A5b Other, Mobile (including military, land based and recreational boats) Energy: Stationary combustion NOx (as NO 2) NMVOC SOx (as SO 2) NH 3 PM 2.5 PM 10 TSP BC CO Pb Cd Hg As Cr Cu Ni Se Zn PCDD/ PCDF (dioxins/ furans) benzo(a) benzo(b) fluoranthene PAHs benzo(k) fluoranthene Indeno (1,2,3- cd) Total 1-4 s 1A1a Public electricity and heat production EF EF EF EF EF 1A1b Petroleum refining EF EF EF 1A1c Manufacture of solid fuels and other energy industries 1A2a Stationary combustion in manufacturing industries and EF EF EF EF EF construction: Iron and steel 1A2b Stationary combustion in manufacturing industries and EF EF EF construction: Non-ferrous metals 1A2c Stationary combustion in manufacturing industries and construction: Chemicals EF EF EF EF EF 32
33 Energy: Stationary combustion 1A2d Stationary combustion in manufacturing industries and construction: Pulp, Paper and Print 1A2e Stationary combustion in manufacturing industries and construction: Food processing, beverages and tobacco 1A2f Stationary combustion in manufacturing industries and construction: Non-metallic minerals 1A2gviii Stationary combustion in manufacturing industries and construction: Other (please specify in the IIR) 1A4ai Stationary NOx (as NO 2) NMVOC SOx (as SO 2) NH 3 PM 2.5 PM 10 TSP BC CO Pb Cd Hg As Cr Cu Ni Se Zn PCDD/ PCDF (dioxins/ furans) benzo(a) benzo(b) fluoranthene PAHs benzo(k) fluoranthene Indeno (1,2,3- cd) Total 1-4 s EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF EF 1A4bi Residential: Stationary EF EF EF EF EF 1A4ci Agriculture/Forestry/Fishing: Stationary EF EF EF EF EF 1B1a Fugitive emission from solid fuels: Coal mining and 1B1b Fugitive emission from solid fuels: Solid fuel transformation 1B1c Other fugitive emissions from solid fuels 1B2ai Fugitive emissions oil: Exploration, production, transport 1B2aiv Fugitive emissions oil: Refining / storage 1B2av Distribution of oil products 1B2b Fugitive emissions from natural gas (exploration, production, processing, transmission, storage, distribution and other) 1B2c Venting and flaring (oil, gas, combined oil and gas) 1B2d Other fugitive emissions from 33
34 Energy: Stationary combustion energy production NOx (as NO 2) NMVOC SOx (as SO 2) NH 3 PM 2.5 PM 10 TSP BC CO Pb Cd Hg As Cr Cu Ni Se Zn PCDD/ PCDF (dioxins/ furans) benzo(a) benzo(b) fluoranthene PAHs benzo(k) fluoranthene Indeno (1,2,3- cd) Total 1-4 s Waste 5A waste - Solid waste disposal on land 5B1 waste - Composting 5B2 waste - Anaerobic digestion at biogas facilities 5D1 Domestic wastewater 5D2 Industrial wastewater NOx (as NO 2 ) NMVOC SOx (as SO 2 ) NH 3 PM 2,5 EF EF EF EF EF EF EF EF PM 10 TSP BC CO Pb Cd Hg As Cr Cu Ni Se Zn EF PCDD/ PCDF (dioxins/ furans) benzo(a) benzo(b) fluoranthene PAHs benzo(k) fluoranthene Indeno (1,2,3- cd) Total 1-4 s 5D3 Other wastewater 5E Other waste (please specify in IIR) EF EF default-emissionsfaktorer finns i Guidebook 2013; IIR default-emissionsfaktorer finns inte i Guidebook 2013 men finns i vissa IIR; 34
35 Bilaga 2: Default emissionsfaktorer från Guidebook 2013 som använd för mobil förbränning inom projektet samt notation keys Utsläpp Bränsleslag NFR kategori Beskrivning Tier EF-default Enhet Osäkerhet Referens i Guidebook 2013 Tabell i Guidebook Key 2015 Key 2016 Cd Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 0,01 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Cr Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 0,05 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Cu Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 1,7 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Ni Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 0,07 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Se Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 0,01 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Zn Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 1 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Benzo(b)fluoranthene Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 40 ug/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Benzo(k)fluoranthene Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 Benzo(a) Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 40 ug/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Bensin 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 Ingen default EF i GB
36 Utsläpp Bränsleslag NFR kategori Beskrivning Tier EF-default Enhet Osäkerhet Referens i Guidebook 2013 Tabell i Guidebook Key 2015 Key 2016 Cd Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 0,01 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Cr Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 0,05 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Cu Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 1,7 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Ni Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 0,07 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Se Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 0,01 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Zn Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 1 mg/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Benzo(b)fluoranthene Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 50 ug/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Benzo(k)fluoranthene Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 Benzo(a) Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 30 ug/kg fuel Winther & Nielsen (2006) 1 EF default Diesel 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 Ingen default EF i GB 2013 All 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 Ingen default EF i GB 2013 All 1A2gvii, 1A3eii, 1A4aii, 1A4cii Non Road Mobile Machinery (NRMM) 1 Ingen default EF i GB
37 Utsläpp Bränsleslag NFR kategori Beskrivning Tier EF-default Enhet Osäkerhet Referens i Guidebook 2013 Tabell i Guidebook Jet gasoline / aviation NH3 gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation 1 4 Cd Hg As Cr Cu Ni Se Zn PCDD/ PCDF (dioxins/ furans) Benzo(a) Key 2015 Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation 1 4 Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation 1 4 Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation 1A3aii(i) Domestic aviation Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB Key 2016
38 Utsläpp Bränsleslag NFR kategori Beskrivning Tier EF-default Enhet Osäkerhet gasoline Referens i Guidebook 2013 Tabell i Guidebook Key 2015 Key 2016 Benzo(b) fluoranthene benzo(k) fluoranthene Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation Jet gasoline / aviation gasoline 1A3aii(i) Domestic aviation As Gasoline, E85 1A3bi Passenger cars 3 0,3 ug/kg Cd Gasoline, E85 1A3bi Passenger cars 3 10,8 ug/kg Cr Gasoline, E85 1A3bi Passenger cars 3 16 ug/kg Cu Gasoline, E85 1A3bi Passenger cars 3 42 ug/kg Hg Gasoline, E85 1A3bi Passenger cars 3 8,7 ug/kg Ni Gasoline, E85 1A3bi Passenger cars 3 13 ug/kg Se Gasoline, E85 1A3bi Passenger cars 3 0,2 ug/kg Zn Gasoline, E85 1A3bi Passenger cars ug/kg As Diesel 1A3bi Passenger cars 3 0,1 ug/kg Cd Diesel 1A3bi Passenger cars 3 8,7 ug/kg Cr Diesel 1A3bi Passenger cars 3 30 ug/kg Cu Diesel 1A3bi Passenger cars 3 21,2 ug/kg Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB 2013 Ingen default EF i GB
Kvalitetskontroll av emissionsfaktorer för stationär förbränning
SMED 2012 Kvalitetskontroll av emissionsfaktorer för stationär förbränning Memorandum Annika Gerner, SCB Tomas Gustafsson, IVL Jonas Bergström, SCB 2012-02-28 Avtal: 309 1128 På uppdrag av Naturvårdsverket
Läs merFortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering
SMED Rapport Nr 36 2010 Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP
Läs merUnderlag för svenska åtgärder
Karin Kindbom IVL Svenska Miljöinstitutet Seminarium: Kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF Stockholm, 8 mars 2011 Svenska emissioner till luft Inventeringsprocessen Viktiga källor till BC-emissioner
Läs merAskstatistik från energistatistik
SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merFördelning av bränslen inom transportsektorn
SMED 2014 Fördelning av bränslen inom transportsektorn Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-06-12 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Beräkningar av utsläpp från transporter grundar
Läs merPartiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter
Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Klimatpåverkande luftföroreningar, SLCF Lunchmöte 9 november 2011 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder Black carbon
Läs merUppdatering och förbättring
SMED Rapport Nr 79 2007 Uppdatering och förbättring av beräknade partikelemissioner till luft i Sverige Delrapport/Lägesrapport NFR 1 A 3 b, Road transportation Helena Danielsson, IVL 2007-06-17 Avtal
Läs merNya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel
Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor - Måste Sverige gå före? - Hur påverkar
Läs merUtsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och NEC. Helena Danielsson, IVL Anna-Karin Nyström, SCB.
SMED Rapport Nr 89 2010 Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering: 2C5 Övrig metallindustri inklusive gjuterier Utsläpp rapporterade
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merUtsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Läs merPartiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter
Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Svenska Luftvårdsföreningen 25 oktober 2011 Varför black carbon (sot)? Viktiga källor till BC-emissioner i Sverige Beräkning av
Läs merPreliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2012
SMED Rapport Nr 118 2013 Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2012 Jonas Bergström, Veronica Eklund, Annika Gerner, Mikael Szudy, SCB, Helena Danielsson, IVL Avtal nr 2250-13-012 På uppdrag
Läs merVägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell
Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,
Läs merNenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
Läs merCountry report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Läs merKlimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15
Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga
Läs merEstimated emissions of NMVOC in Sweden
Report series SMED and SMED&SLU Nr 6 2004 Swedish Methodology for Environmental Data 600 500 Emissions of NMVOC (kton) 400 300 200 100 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
Läs merUppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart
SMED Rapport Nr 135 2012 Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart David Segersson, SMHI Erik Fridell, IVL 13 juni 2012 Avtal: 309 1218 På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se
Läs merEnvironmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Läs merKatalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län
SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,
Läs merLuftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merPreliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2013
SMED Rapport Nr 145 2014 Preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2013 Jonas Bergström, Veronica Eklund, Annika Gerner, Mikael Szudy, SCB, Ingrid Appelberg, Helena Danielsson, IVL Avtal NV-2250-14-004
Läs merUtveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merTransporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn
Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn Vårt mål Nätverket för Transporter och Miljön, NTM är en ideell förening som initierades 1993 för att
Läs merBegränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning
Filip Johnsson, 2019-05-15 Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning Byta bränsle/teknik Fånga in och lagra koldioxid Europe (EU-27+NO+CH): Generation up to 2050 Green Policy
Läs merEuropeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim
Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.
Läs merJustering av småbåtars bränsleförbrukning
SMED 2014 Justering av småbåtars bränsleförbrukning Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-03-05 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Trafikanalys deltar i arbetet för Sveriges klimatrapportering
Läs merGlobala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Läs merPrognoser för luftföroreningar för Naturvårdsverkets fördjupade miljömålsutvärdering
SMED Rapport Nr 77 2007 Prognoser för luftföroreningar för Naturvårdsverkets fördjupade miljömålsutvärdering Dokumentation av antaganden för prognostiserade emissionsfaktorer för stationär och mobil förbränning
Läs merMetod- och kvalitetsbeskrivning Geografisk fördelning av emissioner till luft år 2006
Metod- och kvalitetsbeskrivning Geografisk fördelning av emissioner till luft år 2006 David Segersson, SMHI Marina Verbova, SMHI Karin Kindbom, IVL Mats Jernström. SCB Datum 2008-04-22 Avtal: NV 309 0715
Läs merEffektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Läs merDokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar
Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Fredrik Kanlén Martin Villner Producent Förfrågningar SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm Fredrik Kanlén, Miljöräkenskaper
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merDifferences between Eurostat and CRF data in Swedish reporting
SMED Report No 125 2013 Differences between Eurostat and CRF data in Swedish reporting A comparative study of data on fuel consumption in 2005-2011 reported by Sweden to Eurostat and UNFCCC Annika Gerner,
Läs merEU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?
EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merThe Swedish National Patient Overview (NPO)
The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background
Läs merBiogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Läs merPartikelemissioner från Sjöfart
Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merKällor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket
Kortlivade klimatpåverkande ämnen Metan och Black Carbon Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket Kortlivade klimatpåverkande ämnen
Läs merIndikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merPotential att vara med och lösa samhällsutmaningar!
Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar! Miljöproblem Övergödning Överfiske Gifter, läkemedel Skräp Temperaturökning Havsförsurning Hårt tryck på kustzonen Många av problemen har sitt ursprung
Läs merSWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Läs merSYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
Läs merWhat does the green economy look like?
What does the green economy look like? Viveka Palm Head of Unit Environmental Accounts and Natural Resources Statistics Sweden viveka.palm@scb.se www.scb.se/mi1301-en The System of Environmental and Economic
Läs mer"Teknikutveckling och farliga ämnen. Exempel från basindustrin"
"Teknikutveckling och farliga ämnen. Exempel från basindustrin" ANN-KRISTIN BERGQUIST INSTITUTIONEN FÖR GEOGRAFI OCH EKONOMISKHISTORIA CENTER FOR ENVIRONMENTAL AND RESOURCE ECONOMICS CERE UMEÅ UNIVERSITET
Läs merEmissioner i Perstorps kommun
Emissioner i Perstorps kommun Sektors-, capitajämförelser och lufthaltsmodeller Joel Eriksson 215-5-2 Miljövetenskap Examensarbete för masterexamen 3 hp Lunds universitet Emissioner i Perstorps kommun
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merSHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?
Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp
Läs merEnvironment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining
Läs merSankey-diagram över Sveriges energisystem 2015
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merBilaga: Beräkningsunderlag
Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...
Läs merVOC EG-direktiv - svenska regler
VOC EG-direktiv - svenska regler 2008-11-27 Ingrid Jedvall Naturvårdsverket 09-01-15 1 VOC-föredrag 2008-11-27 Varför regleras VOC? Utsläpp av VOC VOC-direktiv Svenska regler Naturvårdsverkets Handbok
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merKlimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer
Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2
Läs merSankey diagram över Sveriges energisystem 2014
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merUtveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1B, 2 och 5 map EMEP Guidebook, steg 1
SMED Rapport Nr 161 2014 Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1B, 2 och 5 map EMEP Guidebook, steg 1 Katarina Yaramenka, Ingrid Mawdsley och Tomas Gustafsson, IVL Avtal 2250-14-004 På uppdrag av
Läs merSveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merGas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning
Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället
Läs merMomento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline
Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals
Läs merGreenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2015. Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W
Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2015 Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll
Läs merDokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter
1(5) The speed through the entire area is 30 km/h, unless otherwise indicated. Beware of crossing vehicles! Traffic signs, guardrails and exclusions shall be observed and followed. Smoking is prohibited
Läs mer1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merEcotaxes in MALTA. 12th of October 2005 BERLIN MALTA
Ecotaxes in 12th of October 2005 BERLIN INTRODUCTION Malta INTRODUCTION Environment gaining prominence on political agenda Basic legislative framework to enable the implementation of the Polluter Pays
Läs merBegrepp och förklaringar knutna till industriutsläppsbestämmelser
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y 2016-10-20 Begrepp och förklaringar knutna till industriutsläppsbestämmelser Begrepp Anläggning BAT BAT-slutsats BATslutsatsdokument
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
Läs merKoldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden
Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson 2019-01-29 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Primärenergianvändning [Mtoe] 100
Läs merEmissionsfaktorer för stationär förbränning
Rapportserie SMED och SMED&SLU Nr 3 2004 Emissionsfaktorer för stationär förbränning C-Å Boström E Flodström D Cooper På uppdrag av Naturvårdsverket Innehållsförteckning 1. Förord... 2 2. Bakgrund... 3
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merOmställning av busstrafiken till eldrift
Omställning av busstrafiken till eldrift Vilka blir konsekveserna? Maria Xylia, Tekn. Lic. KTH Royal Institute of Technology Energy and Climate Studies (ECS) Integrated Transport Research Lab (ITRL) Biodrivmedel
Läs merCity Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June
City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support
Läs merBåtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION
Båtbranschstatistik Boating Industry Statistics 1994 2003 SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION Segelbåtar Antal Sailboats Units Segelbåtar Värde, MSEK Sailboats Value, MSEK Motorbåtar (inombord) Antal
Läs merÄr passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Läs merBeräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5
SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merInnovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program
Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological
Läs merFlexible Assembly of Environmental Cars
Mr.Dick O.Larsson Volvo Cars Core ME T&F (Framtida process strategier) Sammanfattning / dagsläget: Flexible Assembly of Environmental Cars Trots sina tidigare framgångar, går svensk fordonsindustri stora
Läs merMAP Modified Atmosphere Packaging CA Controlled Atmosphere + .* +0 +* +1. MA Modified Atmosphere MA MA
271 MA MA + + +, + : 20-., : /1+. - : --./ 33. 2 + a, MAP Modified Atmosphere Packaging CA Controlled Atmosphere + b + c.* +0 +* +1 +,//*,*** t +,.1-,*** t +, - MA Modified Atmosphere -*/ 20.,, + +, Email
Läs merUtveckling av metoder för preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser
SMED Rapport Nr 131 2012 Utveckling av metoder för preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser Tomas Gustafsson, Helena Danielsson, Tina Skårman, IVL Jonas Bergström, Mikael Szudy, Veronica Eklund,
Läs merSätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen. Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers
Sätt pris på miljön och stärk den demokratiska processen Bengt Steen Miljösystemanalys & CPM, Chalmers Avtal förr och nu Förr Nu Komplex påverkan på tredje part Sämre luft Exponering för gifter Buller
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2009:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2007 SLB-ANALYS, JUNI ÅR 2009 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merEnvironmental benefits CO 2
Environmental benefits CO 2 14 12 g/kwh 10 8 6 4 2 Aux 2,7% Aux 0,1% OPS EU Energy mix OPS Wind power -50% 0 NOx SO2 PM*10 CO2/100-100% Source: Entec, Shore-side electricity report (2005), Wind power statistics
Läs merMarknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv?
Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv? Stefan Andersson 2014-11-06 Så beslutar EU EU-kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet Direktivet EUROPAPARLAMENTETS
Läs merBasis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden
Nr C 420 Juni 2019 Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm Jacob Lindberg, Diego Peñaloza Författare: Jacob Lindberg och
Läs mer