Emissionsfaktorer för stationär förbränning

Transkript

1 Rapportserie SMED och SMED&SLU Nr Emissionsfaktorer för stationär förbränning C-Å Boström E Flodström D Cooper På uppdrag av Naturvårdsverket

2 Innehållsförteckning 1. Förord Bakgrund Syfte Genomförande Allmänt Värmevärden Emissionsfaktorer 1996 och framåt för stationär förbränning EF för CO 2, CO, NO X, SO Inledning Koldioxid...8 Avfall Kolmonoxid Svaveldioxid och kväveoxider EF för CH 4, NH 3, N 2 O och NMVOC Olja Kol Energigaser Biobränsle Avfall Osäkerheter Framtida uppdatering Slutsatser Refererenser...23 Bilaga (34)

3 1. Förord På uppdrag av Naturvårdsverket har SMED genomfört en studie om uppdatering av emissionsfaktorer för stationär förbränning. Studien har föranletts av att de emissionsfaktorer som utnyttjats i beräkningarna för de nationella emissionerna från stationär förbränning ej blivit uppdaterade sedan Studien omfattar emissionsfaktorer för emissioner till luft från stationär förbränning, d.v.s energiproduktionsanläggningar, industriernas energiproduktion (ej process) samt övrigsektorn (kommersiella byggnader m.m.) och villasektorn. 2(34)

4 2. Bakgrund Inga justeringar av emissionsfaktorerna för utsläpp till luft från stationär förbränning har skett de senaste åtta åren trots att rening och teknik för förbränning har förändrats. IVL genomförde under 1997/1998 på uppdrag av NV en granskning av de utnyttjade emissionsfaktorerna och tog fram ett förslag till nya emissionsfaktorer baserade på bl. a. NO X -avgiftssystemet. Utredningen resulterade i en rapport som överlämnades till NV i november Denna har sedan dess legat på is på grund av vissa juridiska komplikationer. Enligt NV skall detta inte längre vara ett hinder. Idag sker även deklaration av anläggningar som ligger i intervallet GWh nyttiggjord energi, även om de ej ingår i avgiftssystemet. Detta innebär att anläggningar med effekt ner till några MW finns deklarerade och i och med detta ingår en stor del av den stationära förbränningen i systemet. Ett område som det fortfarande råder stor osäkerhet kring är den småskaliga biobränsleeldningen vad gäller främst VOC, partiklar och PAH. Inom ett av Energimyndigheten finansierat projekt, Biobränsle Hälsa Miljö (BHM) har genomförts studier, i huvudsak i lab men även ett fåtal studier i fält, för att ta fram emissionsfaktorer för denna sektor. Projektarbetet utförs av fyra (4) konstellationer av institutioner/företag: ETC, Piteå/ Stockholms Universitet, SP/IVL, TPS/Chalmers Tekniska Högskola och Växjö Universitet/Lunds Universitet. Från detta projekt har en del data publicerats och mera är att vänta. Kunskapen om de verkliga förhållandena hos de enskilda biobränsleeldarna är dock fortfarande till stora delar okänt. Emissionerna från denna del av energisektorn är troligtvis betydande vad gäller t.ex. NMVOC, partiklar, PAH och metan. 3(34)

5 3. Syfte Att granska och vid behov revidera nuvarande emissionsfaktorer (CO 2, NO X, SO 2, NH 3, NMVOC, CH 4, N 2 O och CO) för perioden För övriga ämnen (PAH, dioxiner, partiklar, metaller m. fl.) som omfattas av den internationella rapporteringen kommer en översyn att ske i den mån dataunderlag kommer fram i projektarbetet. Utarbeta förslag till reviderade emissionsfaktorer som kan utnyttjas i framtida beräkningar av emissioner till luft från stationär förbränning. 4(34)

6 4. Genomförande 4.1 Allmänt Uppgifter om emissionsfaktorer (EF) har sökts i miljörapporter, branschsammanställningar, forskningsrapporter m.m. Data från EMIR har även granskats och i vissa fall utnyttjats. En del av det grundmaterial som togs fram i samband med Flex- Mex utredningen våren 2003 har även granskats. Vidare har det material som togs fram i en annan utredning som IVL utfört på uppdrag av NV fungerat som underlag (Boström m.fl. 1998). Eftersom emissionsfaktorerna oftast är uttryckta som mängd per MJ tillfört bränsle har ansatta värmevärden en stor betydelse. Generellt beräknas emissioner med formeln: Emitterad mängd (g) = mängd energi (värmevärde [MJ/kg] * bränslemängd [kg]) * emissionsfaktor [g/mj]. För att kunna fastställa en nationell EF för olika bränslen bör det finnas kännedom om vilken teknik som utnyttjas samt energimängder som går till olika anläggningar. En viktning mellan olika tekniker och bränslemängder kan ibland vara nödvändig för att erhålla en EF som speglar den nationella nivån. I miljörapporterna kan förutom de traditionella parametrarna finnas uppgifter om t.ex. PAH, partiklar och metaller som numera även skall ingå i den internationella rapporteringen. Vi har dock kunnat konstatera att underlaget vad gäller dessa parametrar är knapphändigt i många miljörapporter. Utredningen har koncentrerats till de bränsleslag som förbränns i stor mängd och där en felaktig EF kan medföra stor skillnad i emissioner. Vidare har EF för de ämnen som prioriteras i den internationella rapporteringen analyserats djupare. Vi har tyvärr endast haft tillgång till ett begränsat antal miljörapporter från energibranschen för år 2002 p.g.a. vissa administrativa hinder. Bedömningen är dock att tillsammans med övrigt insamlat underlag har för flertalet parametrar detta varit tillräckligt för att kunna föreslå nya EF. Emissionsfaktorer för N 2 O, NH 3 CH 4 och NMVOC är de som eventuellt kunde ha bedömts med mindre osäkerhet med ett större underlag från miljörapporter. 4.2 Värmevärden Värmevärden för de flesta bränsleslagen förändras ej påtagligt över tiden. Vissa justeringar kan dock krävas. För några oljekvaliteter har värmevärdena förändrats över tiden enligt SPI. En revidering av värmevärdena har genomförts för Eo1 och Eo2-5 efter samråd mellan SPI, NV och SMED. Omräkningar har utförts för åren i samband med den internationella rapporteringen för De tidigare värmevärdena var 35,59 GJ/m 3 respektive 38,94 GJ/m 3 för Eo1 och Eo2-5. 5(34)

7 I tabell 1 nedan är värmevärden som utnyttjats genom åren för några bränslen sammanställda. Tabell 1: Sammanställning av värmevärden för några bränsleslag (GJ/enhet). Röda siffror = nya värden. kod bränsleslaenhet Eo1 m Eo 2-5 m Propan ton Stadsgas 1000 m Naturgas 1000 m Koksugnsg1000 m Masugnsga1000 m LD-gas 1000 m Kol ton Koks ton Biobränsle toe Torv toe Avfall toe Avlutar toe Tallolja m Övrigt toe Lättoljor m toe = ton olje ekvivalenter En metodik för fortlöpande uppföljning av avfallets energiinnehåll bör utarbetas. RVF utför redan idag omfattande statistiska sammanställningar över mängd sopor som förbrännts, energiproduktion m.m. Troligtvis avspeglar utvunnen energi bäst vilket energiinnehåll som avfallet har även om verkningsgraden och sammansättning varierar mellan olika anläggningar. Genom att ansätta en genomsnittlig verkningsgrad kan energiinnehållet i tillfört avfall beräknas. I RVF rapport 2003:12 anges en genomsnittlig verkningsgrad på 85%. En ökning av verkningsgraden har skett genom effektivare förbränning och sannolikt en ökad andel plast i avfallet men även genom att utrustningar för rökgaskondensering installerats på många anläggningar, se tabell 2. 6(34)

8 Tabell 2: Avfallets värmevärde omräknat från data från Svensk avfallshantering Här har elproduktionen inräknats i nyttiggjord energi. Ansatt verkningsgrad 85%. År GJ nyttiggjord /ton 8,0 9,5 9,2 9,9 10,2 10,7 11,3 10,8 11,0 GJ tillförd /ton 11,8 12,6 13,3 12,7 12,9 Som framgår av ovan ligger värmevärdet i intervallet GJ tillfört /ton under senare delen av 1990-talet. Tidigare använt värmevärde var 9,52 GJ/ton. Ett värmevärde på 12,5 GJ tillfört /ton avfall föreslås för perioden för det avfall som förbränns inom SNI Emissionsfaktorer 1996 och framåt för stationär förbränning Av alla de ämnen som fr.o.m skall ingå i rapporteringen är det åtta som SCB tidigare har gjort nationella emissionsberäkningar och sammanställningar av. Beräkningarna har baserats på energimängder, schablonvärden på energiinnehåll och emissionsfaktorer som SCB erhållit av NV (Froste H.). Följande ämnen har ingått: CH 4, CO, CO 2, NH 3, NMVOC, NO X, N 2 O, samt SO 2. Emissionsfaktorerna har varit baserade på bränsleslag och sektor, se tabell 3. I bilagorna finns de gamla faktorerna sammanställda tillsammans med de uppdateringar som föreslås (dessa är markerade i rött). 7(34)

9 Tabell 3: Exempel på indelning av emissionsfaktorer för biobränsle (läs träbränsle) och Eo 1 som utnyttjats av SCB t.o.m 2001 vid beräkningar av emissioner från stationär förbränning. Ämne Förbränning i industrin Biobränsle gram/mj Förbränning i fjärrvärmesektorn Eo1 gram/mj CH 4 0,03 0,03 CO 2 96* 75,3 CO 0,15 0,001 NH 3 0,002 0,002 NMVOC 0,1 0,002 NO X 0,11 0,05 N 2 O 0,005 0,002 SO 2 0,04 0,03 * Biogen koldioxid Emissionsfaktorer kan uppskattas med olika god noggrannhet. Det förekommer alltid variationer i de faktorer som bestäms, dels beroende på verkliga variationer, dels i att mätresultaten endast kan göras med viss noggrannhet. Helst bör naturligtvis emissionfaktorer baseras på ett tillräckligt gott och representativt underlag för att kunna beskriva de förekommande variationerna. Storleken på osäkerhetsintervallet är en viktig information som måste tas med när emissionsfaktorer anges, för att detta ska ligga till grund för att kvantifiera osäkerheten i emissionsuppskattningar. 4.4 EF för CO 2, CO, NO X, SO Inledning I början av 90-talet kom förordningen om årliga miljörapporter som företagen skall inlämna till tillsynsmyndigheterna. Dessa innehåller bland annat uppgifter om emissioner till luft. Dessa har delvis varit källorna till ovanstående emissionsfaktorer. En del av emissionerna mäts kontinuerligt på de större förbränningsanläggningarna inom energisektorn samt industrin, t.ex. CO, CO 2, NO X och SO 2 medan andra endast mätes vid enstaka tillfällen i samband med periodiska besiktningar inom miljökontrollen Emissionsfaktorerna för koldioxid och svaveldioxid kan och är ofta baserade på bränslets innehåll av kol resp. svavel. För svaveldioxid måste dock eventuell rening beaktas Koldioxid Den emissionsfaktorer som använts i Sveriges internationella rapportering för CO 2 har beräknats utifrån kolinnehåll och värmevärde. Kontakter har tagits med några stora förbrukare av olja och kol. Dessa har gett oss uppgifter om kolinnehåll och värmevärden för olika typer av bränslen. 8(34)

10 Oljor Vi har utfrån dessa uppgifter samt jämförelser med litteraturdata kunnat konstatera att för de lätttare oljorna Eo1 m.fl. så är den emissionsfaktor som använts i beräkningarna av god kvalitet och med en osäkerhet på mindre än ±1%. För den tyngre oljan, Eo2-5 med ett högre svavelinnehåll ligger EF i intervallet 75,6-78,1 gco 2 /MJ (mv 76,7). Vi bedömer att osäkerheten även i detta fall ligger i nivån ±1%. För båda dessa kvaliteter gäller givetvis att enskilda leveranser kan ha avvikande kolinnehåll och värmevärde men vi bedömer att på den nationella nivån har detta ej någon större betydelse. Tabell 4: Emissionsfaktor för CO 2 oljor (g/mj). Eo1 Eo2-5 LS Eo2-5 NS Källa 73,5 76,6 K Sarinen 75,9 76,7 Karlshamns Kraft* 73,93 75,65 Göteborg Energi* 75,3 76,2 SPI * Uppgift baserat på analysprotokoll. Kol För kol indikerar framtaget material att tidigare använd emissionsfaktor kan vara något för låg (max 3%). Kol står för knappt 10 procent av koldioxidutsläppen från förbränning vilket medför att den totala avvikelsen blir mindre än 0,3% på totala CO 2 -emissionen från förbränning. Spridningen i emissionsfaktor uppskattas till ± 3%. Då kolförbränning endast sker i ett fåtal anläggningar kommer emissionsfaktorn att variera över tiden beroende på val av leverantörer. Två anläggningar står för mer än 2/3 av förbrukningen av kol för energiändamål. Ett viktat medelvärde för dessa två anläggningar ger en EF på 93 g CO 2 /MJ. Avfall Två nyligen publicerade rapporter anger att den emissionsfaktor som använts i de nationella beräkningarna för avfall är för hög (RVF 2003:12, Profu). I den snabbutredning gällande EF för CO 2 som utfördes inom föreliggande projekt under maj 2003 var också slutsatsen att EF sannolikt var för hög, men att underlaget vid denna tidpunkt var för osäkert för att förslå en ändring. I rapporten från Profu anges en EF på 25 g CO 2 /MJ bränsle att jämföras med 32,7 som utnyttjats till dags dato i de nationella beräkningarna. Med beaktande av informationen som presenterats i Profu rapporten förslås en justering av EF till 25 g CO 2 /MJ att gälla från och med 1996 för avfallsförbränning inom fjärrvärmesektorn. Emissionsfaktorn för förbränning av avfall inom industrin förslås vara oförändrad. 9(34)

11 Energigaser I FlexMex utredningen framkom i kontakter med järn och stålindustrin (Jernkontoret) att de använder en emissionsfaktor som är betydligt högre (en faktor 3) än SCB vid förbränning av masugnsgas. Det är dock svårt att i dagens läge avgöra vad detta innebär för CO 2 -emissionerna från såväl förbränning som process eftersom denna processindustri ej är klart genomlyst ur många aspekter. Det projekt inom SMED som planeras för järn- och stålbranchen (SSAB) samt raffinaderierna, torde kunna räta ut många av frågetecknen. Torv Uppgifter som togs fram i FlexMex om emissionsfaktorer för torv visade på en diskrepans mellan använd EF och nyare uppgifter. Den idag använda kan vara 5-10% för hög. Emissionerna av CO 2 från torvförbränning bedöms därmed kunna vara maximalt ca 100 kt för stor vid en förbränning av torv i storleksordningen 2,5-3 TWh/år. Detta motsvarar ca 0,2% av utsläppen från förbränning Kolmonoxid Vid förbränning av oljor, energigaser och biobränslen föreslås viss justering av EF. I takt med att bättre förbränningsstyrning införts på många anläggningar har emissionen av bl.a CO förändrats. Nya uppgifter har publicerats under senare år. (Energigaser och miljön, BHM, miljörapporter m.m.) Tabell 5: Exempel på emissionsfaktorer för CO och olika bränslen Bränsle Industri Bostäder Fjärrvärme El-prod Ref Eo1 0,015 0,015-0,05 0,005-0,02 0,005-0,02 SGC Eo2-5 0,015 0,015 0,015 Mälarenergi AB Energigaser 0,013-0,020 0,005-0,02 0,013-0,02 0,013-0,02 Energigaser o Miljön Trädbränsle 0,015-0, ,015-0,03 0,015-0,03 BHM, Mälarenergi AB Kolmonoxid (CO) blev tidigt reglerat inom avfallsförbränningen som en följd av de utredningar som gjordes i mitten av 80-talet. För att minska bildning av dioxiner och furaner krävdes av anläggningsägarna att ugnstemperaturen vid avfallsförbränning skulle hållas över en viss nivå (800 C) samt att CO-halten i rökgaserna ej skulle överskrida 100 mg/m 3. Detta har medfört att de ämnen som kan bildas och emitteras till följd av dålig förbränning minskade kraftigt under slutet av 80-talet och i början av 90- talet. Den emissionsfaktor som ansatts för CO i de nationella beräkningarna ligger på den nivå som kan förväntas utifrån dessa krav. För 2003 och framåt har kraven ökat på temperatur (850 C) och CO-halt (50 mg/m3) vilket medför att EF bör vara lägre framöver. 10(34)

12 4.4.4 Svaveldioxid och kväveoxider Olja Svaveldioxid Svavelinnehållet i de flesta oljekvaliteter har minskat de senaste åren, vilket medför en lägre EF för de flesta kvaliteterna. En komplicerande faktor när det gäller Eo2-5 är att den ofta sameldas med andra bränslen t.ex. biobränslen. I dessa fall kan en viss andel av S-innehållet bindas till flygaska och alkaliska partiklar. De emissionsfaktorer som föreslagits för SO 2 har ansatts utifrån detta förhållande (Miljörapporter med emissionsdeklarationer.) Inom vissa näringar (cement-, gruv- och kalk-industrin) sker förbränningen av olja och kol tillsammans med mineral som i sig kan innehålla svavel. I dessa fall blir det svårt att särskilja vad som kan komma från bränslet eller mineralet. Baserat på några miljörapporter från dessa branscher har ansatts separata EF för dessa. OBS ej cementindustrin vars S-emissioner har beräknats som processutsläpp. I tabell 6 och 7 ges exempel på emissionsfaktorer för pannor inom industrin med varierande bränslemix. För att kunna ansätta en generell EF (viktad EF) för hela sektorer och bränslen krävs uppgifter om energitillförsel till anläggningarna. Utifrån tabellernas värden (t.ex. medelvärde) kan ej direkt ansättas som EF för ett bränsle och sektor. De data som insamlats inklusive vad som presenters i tabellerna har sedan legat till grund för subjektiv bedömning (expert judgement) av nivån på EF. Tabell 6: Emissionsfaktorer beräknade ur emissionsdeklarationer 2001 (industri) vid enbart oljeeldning. Varierande pannstorlekar (5-50 MW). Pannornas numrering är endats baserad på ordningsföljd vid inmatning av data. Panna Bränsle S-halt% EF SO2 mg/mj Anm 2 Olja 0, Olja 0, Olja 0, Olja 0, Olja 0, Olja 0, Olja 0, Olja 0, Olja 0, Olja 0, Olja 0, Mv (34)

13 Tabell 7: Emissionsfaktorer beräknade ur emissionsdeklarationer 2001 (industri) vid enbart sameldning bark/biobränsle och olja. Varierande pannstorlekar (5-50 MW) Panna Bränsle S-halt% EF SO2 mg/mj Anm 7 Bark+olja Bark+olja Bark+olja Bark+olja 0,1% olja Bark+olja % bark 15 Bark+olja Bark+olja Bark+olja Bark+olja Bark+olja Bark+olja 0.03 Mv Bio+olja Bio+olja Kol+bio 0.07 Mv I emissionsdeklarationerna som legat till grund för ovanstående tabell 7 saknas vilken typ av olja som eldats i stor utsträckning. Sannolikt är det dock i huvudsak Eo2-5 (WRD) som förbrännts. Som framgår av tabellen är spridningen stor. Biobränslen Som tidigare nämnts sker ofta sameldning mellan biobränslen och fossila bränslen i större eller mindre utsträckning på många anläggningar. Data från ett fåtal pannor som enbart eldas har sammanställts i tabell 8 (emissionsdeklarationer från skogsindustrin). Tabell 8: Emissionsfaktorer beräknade ur emissionsdeklarationer 2001 (industri) vid enbart bark/biobränsle. Varierande pannstorlekar (5-50 MW). Panna Bränsle S-halt% EF SO2 mg/mj Anm 1 Bark Bark Bark Bio Mv En beräkning av SO 2 -emissionen från träbränslen kan även beräknas göras utifrån elementarsammansättning och värmvärde baserat på de s. k. referensbränslen i KHM, 1983 och Olausson och Berglund, Svavelinnehållet var 0,05 % S och värmevärdet 13 MJ/kg (28 % fukthalt). Till följd av innehållet av alkaliska ämnen i askorna från träbränsleeldning har vi vidare antagit att 60 % av svavlet binds till askorna, Emissionsfaktorn för träbränsle blir således: 12(34)

14 (0,5 g S/kg bränsle) x (2 g SO 2 /g S) x (1-0,60) = 0,030 g SO 2 /MJ 13 MJ/kg bränsle Denna emissionsfaktor är som synes betydligt högre än vad som redovisats i tabell 8. Med tanke på att vi ofta har en sameldning med andra bränslen föreslås emissionsfaktorn 0,03 g SO 2 /MJ för träbränslen (briketter/pellets/flis/grot/bark). Kol När det gäller kol så är det ett fåtal anläggningar som eldar enbart kol. Förbränningen sker ofta i fluidbedpannor där möjligheten att tillsätta kalk för att binda svavlet är stor. Även andra reningstekniker förekommer som reducerar S-emissionen. Föreslagen EF för kol (0,1 g/mj) har ansatts utifrån dessa förhållanden. Vissa anläggningar har betydligt lägre EF (0,015-0,02 g/mj) (Mälarenergi AB). Vi har dock valt att föreslå en högre EF med tanke på den osäkerhet som föreligger. Kväveoxider EF för kväveoxider har i huvudsak baserats på de data som är tillgängliga i NOxavgiftssystemet och via miljörapporter. Liksom för SO 2 sker sameldning med olika bränslen (olja, biobränslen) vid många anläggningar såväl inom energisektorn som inom industrin. Förutom sameldning sker vid åtskilliga pannor reduktion med SNCR och SCR vilket medför en viss osäkerhet när det gäller att ansätta en rimlig EF på de olika bränsleslagen (olja, kol, biobränsle). Dessutom har förbränningstekniken en viss inverkan på NOxemissionen. På grund av det ovan anförda blir osäkerheten vid ansättandet av EF för de olika bränslena relativt stor. Kväveoxidavgiftssystemet ger dock en god total uppskattning vad gäller EF för en stor del av den stationära förbränningen. Medelvärdet (viktat) för samtliga avgiftspliktiga anläggningar var år mg/mj tillförd energi. 13(34)

15 Tabell 9: Exempel på emissionsfaktorer för NOx vid rening och sameldning av olika bränslen. (emissionsdeklarationer och miljörapporter). Panna Bränsle NOx mg/mj Anm 1 Kol 80%, torv 13%, olja 5% 25 NOx rening 2 Biobr. 65%, torv 30%, kol 5% 11 NOx rening 3 Olja+ bark Olja+ bark 50 5 Olja+ bark 64 6 Olja+ bark 66 7 Olja+ bark 70 8 Olja+ bark 74 9 Olja+ bark Olja+ bark Olja+ bark 103 För ytterligare information hänvisas till NVs promemoria om Miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion år Kol Mängden kol som idag används i energisektorn är relativt liten. Den EF som ansatts för de olika branscherna har i huvudsak baserats på miljörapporter samt redovisningen inom NOx-avgiftssystemet. Biobränslen Biobränslen, justering föreslås baserat på de data som presenterats för år 2002 data från NOx-registret och miljörapporter. Den årliga redovisningen inom NOx-avgiftsystemet viasr på en nedåtgående trend vad gäller emissionen från branscher som har månag pannaor som eldas med biobränslen. Naturgas/propan/stadsgas EF för NOx har uppdaterats baserat på data som hämtats från Svenskt Gastekniskt Center. (Energigaser och miljö. Januari 2003) Masungsgas/koksgas/LD-gas En icke försumbar förbränning av dessa gaser sker för energiändamål varför en översyn av dessa har gjorts. Nya EF föreslås för dessa bränslen baserat på uppgifter i miljörapporter från Luleå Kraft och SSAB. Avfall RVF har under en följd av år gjort sammanställningar på branschens emissioner och detta ger en god uppfattning om utvecklingen i branschen vad gäller emissioner av några av ämnena. Vi kan vid en jämförelse med dessa sammanställningar konstatera att emissionsfaktorn för SO 2 sannolikt varit för hög under hela nittiotalet. NO X avgiftssystemet ger även det god information om utvecklingen av NO X -emissioner. I 14(34)

16 början av 90-talet är sannolikt använd EF för låg, för att fr.o.m 1995 vara något för hög. Utifrån de data som RVF sammanställt har EF sjunkit från ca 0,2 gram/mj nyttigjort år 1991 till 0,07 gram/mj nyttiggjort år Denna minskning beror på att det fortlöpande under 90-talet installerats olika sorters NOx-reduktionssystem på förbränningsanläggningarna. Med antagandet om 85 procents verkningsgrad på anläggningarna ger detta en emissionsfaktor i nivån 0,05 gram/mj tillförd de senaste åren. (RVF 2003, NV Miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion år 2002) 4.5 EF för CH 4, NH 3, N 2 O och NMVOC Antalet förbränningsanläggningar inom fjärrvärmesektorn som utrustats med NOxreduktion har ökat över tiden. Detta kan ge en effekt på såväl NH 3 som N 2 O emissionen. En viss justering har föreslagits baserat på data som publicerades NVs skrift Utsläpp av ammoniak och lustgas från förbränningsanläggningar med SNCR/SCR. (NV fakta 8089-x oktober 2002) 15(34)

17 Tabell 10: Sammanställning av uppmätta utsläppsvärden från besiktningar och miljörapporter Bränsle Panntyp Rökgaskondensering Uppmätt utsläpp NH 3 mg/mj Biobränsle CFB Nej 8,1 Avfall BFB Nej 4,6 Biobränsle CFB Ja 4 Avfall BFB Nej 3,5 Biobränsle CFB Ja 3 Torv+olja Brännare Nej 1,9 Avfall Roster Nej 1,9 Bio+papper Roster Nej 1,8 Biobränsle BFB Ja 1,8 Biobränsle Roster Nej 1,8 Biobränsle Roster Nej 1,8 Avfall Roster Nej 1,2 Torv+bio Roster Nej 1,1 Bio+torv Roster Nej 1,0 Biobränsle Brännare Nej 1,0 Olja+gasol Brännare Nej 0,9 Biobränsle BFB Ja 0,8 Biobränsle CFB Ja 0,8 Bio+torv BB Ja 0,3 16(34)

18 Tabell 11: Sammanställning av uppmätta utsläppsvärden från besiktningar och miljörapporter * SCR Bränsle Panntyp Reduktionsmedel Uppmätt utsläpp N 2 O mg/mj Biobränsle Roster Ammoniak 11,2 Biobränsle* CFB Ammoniak 10 Biobränsle CFB Ammoniak 9 Torv+spån Roster Urea 8,7 Avfall Roster Ammoniak 8,4 Biobränsle CFB Ammoniak 7 Biobränsle Roster Urea 6,1 Kol/gummi Roster Urea 6 Biobränsle CFB Ammoniak 5,3 Torv+olja Brännare Urea 5 Biobränsle CFB Ammoniak 4,8 Bio+papper Roster Urea 4 Bio+torv BFB Ammoniak 4 Kol, olja, torv Roster Urea 3,9 Biobränsle* CFB Ammoniak 2,1 Biobränsle Roster Urea 2 Biobränsle Roster Urea 0,6 Olja+gasol Brännare Ammoniak 0,6 Biobränsle Roster Ammoniak 0,5 Viktade EF-värden utifrån energimängder gav för NH 3 2,2-3,1 mg/mj och för N 2 O 5,5-6,5 mg/mj för dessa anläggningar med NOx-reduktion. En uppdatering av EF för NMVOC utfördes under år 2002 varför inga justeringar föreslås för denna parameter. (SMED rapport Estimated Emissions in Sweden oktober 2003). Emissionsfaktorerna inom villasektorn vid eldning av biobränslen är fortfarande behäftad med en stor osäkerhet trots de forskningsinsatser som utförts inom BHM. Det statistiska underlaget vad gäller emissioner hos enskilda eldare är relativt knapphändigt Olja Inga förändringar föreslås för CH 4 och N 2 O vid förbränning av oljor. Dessa två parametrar påverkas i första hand av den förbränningsteknik som används. Under perioden bedöms inga större förändringar skett vilka kan föranleda ändringar i EF. Viss justering föreslås för NH 3. 17(34)

19 4.5.2 Kol Inga förändringar föreslås för CH 4, NH 3 och N 2 O vid förbränning av kol och koks. Ett fåtal anläggningar eldar kol och de emissionsfaktorer de redovisat föranleder ingen ändring.(mälarenergi AB) Energigaser Inga förändringar föreslås för CH 4 och N 2 O vid förbränning av naturgas, gasol, stadsgas. Viss justering föreslås för NH 3 baserat på de uppgifter som publicerats i Energigaser och miljö Biobränsle I takt med att såväl nya mätdata publicerats som att förbränningstekniken i viss mån förändras över tiden (vilken kan påverka EF för dessa ämnen) föreslås vissa förändringar för CH 4, NH 3 och N 2 O vid förbränning av biobränslen. Data har hämtats från BHM-projektet, värmeforskrapporter och miljörapporter. Se även tabell Avfall Vid kontakter med NV har framkommit att de emissionsfaktorer som använts för CH 4, NH 3, NMVOC och N 2 O baserats på material som sammanställts inom NV. Dokumentationen från detta är dock mycket knapphändig. De utredningar och olika mätningar som utfördes under slutet av 80-talet på avfallsförbränning (ENA m.fl.), RVFs statistik samt jämförelse med andra bränsleslag har sannolikt varit den huvudsakliga basen för fastställandet av EF för ovannämnda ämnen. I slutänden har vad man kan kalla expert judgement fått avgöra nivån på EF. Vissa kommentarer om valda emissionsfaktorer följer nedan. Metan CH 4 : Den valda emissionsfaktorn förefaller vara för hög (0,02g/MJ). Emissionsfaktorn för CO (0,05 g/mj) är relativt låg vilket medför att förbränningseffektiviteten sannolikt är mycket god i de flesta anläggningar (krav). Vid i stort sett all förbränning går det att hitta ett samband mellan CO-halten och kolvätehalten i rökgaserna oavsett vilket bränsle som används. Kvoten mellan CO och totala kolvätehalten (THC) ligger oftast mellan i rökgaserna. Eftersom metan ingår i detta THC-mått borde EF för CH 4 vara ca en faktor 10 lägre än EF för CO d.v.s 0,005mg/MJ. Ammoniak NH 3 : Emissionsfaktorn 0,002 g/mj ligger sannolikt i rätt nivå. I IVL utredningen från 1998 föreslås en faktor på 0,003g/MJ. (Boström m.fl. IVL L98/78) Dikväveoxid N 2 O: Emissionsfaktorn ligger sannolikt i rätt nivå (0,005g/MJ). IVL kom i sin utredning fram till 0,004 g/mj. CORINAIR anger en faktor på ca 0,01g/MJ. Icke metan kolväten NMVOC: Den valda emissionsfaktorn förefaller vara för hög (0,025g/MJ). Samma resonemang som för metan kan göras för NMVOC. En emissionsfaktor som är en faktor 10 lägre är sannolik mera rimlig. CORINAIR anger en faktor på ca 0,002 g/mj. 18(34)

20 19(34)

21 5. Osäkerheter De olika emissionsfaktorerna är givetvis behäftade med viss osäkerhet. I IVL rapporten L98/78 gjordes en bedömning av osäkerheterna för olika ämnen, bränslen och sektor. Med denna rapport som grund och utifrån de data som framkommit i föreliggande genomgång har följande osäkerheter uppskattats. Tabell 12: Uppskattade osäkerheter ( grönt 1-10%, gult 10-30%, violett 30-50%, rött >50%. Bränsleslag CO2 CO NOx SO2 CH4 NH3 N2O NMVOC Sektor Eo 1 Gasturbin & dieseldrift Eo 1 Övrig-sektorn Eo 1 Övrig förbrukning Eo 2-5 Ls SNI40+ind Eo 2-5 Ls Gasturbin & dieseldrift Eo 2-5 Ls Förbr. inom SNI Eo 2-5 Ls Övrig-sektorn Eo 2-5 Ls Gruvor Eo 2-5 Ls Övrig förbrukning Eo 2-5 Ns Gasturbin & dieseldrift Eo 2-5 Ns Förbr. inom SNI Eo 2-5 Ns Övrig-sektorn Eo 2-5 Ns Övrig förbrukning Propan Övrig-sektorn Propan Övrig förbrukning Stadsgas Övrig-sektorn Stadsgas Övrig förbrukning Naturgas Övrig-sektorn Naturgas Övrig förbrukning Koksugnsgas All förbrukning Masugnsgas All förbrukning LD-gas All förbrukning Kol Förbr. inom SNI Kol Förbr. inom SNI Kol Övrig-sektorn Kol Övrig förbrukning Kol Gruvor Pet coke Förbr. inom SNI Koks Övrig förbrukning Trädbränsle Övrig-sektorn Trädbränsle SNI (industrier) Trädbränsle SNI 40 (el-, gas- o värmev.) Torv All förbrukning Avfall rening Förbr. inom industrin Avfall rening Övrig förbrukningsni40 20(34)

22 6. Framtida uppdatering Inom ramen för projektet har ej utarbetats ett system för fortlöpande uppdatering. Många av energisektorns emssionsfaktorer (CO 2, PM 10, SOx, NO X, m.fl) förändras sannolikt ej speciellt mycket mellan åren. Förändringar i reningsteknik som kan påverka emissionerna sker långsamt. Andra emissionsfaktorer från vissa delar av energisektorn jfr ovan (VOC, partiklar mm) kan behöva uppdateras oftare p.g.a att ny kunskap om emissionerna blir tillgänglig. Utformningen av dataflödessystemet samt andra aktiviteter inom SMED kan påverka ett sådant uppdateringssystem. Vidare är innehållet i miljörapporterna vad gäller de nya parametrarna okänt och därmed är det svårt att idag bedöma vad som kan användas. Det underlag som krävs för en fortlöpande uppdatering av emissionsfaktorerna bör i framtiden i huvudsak finnas i företagens miljörapporter (emissionsdeklarationer). Genom att dessa i framtiden förhoppningsvis kommer att vara enkelt tillgängliga för SMED ger detta stora möjligheter till fortlöpande uppdatering av emissionsfaktorerna vad gäller merparten av ämnena. 21(34)

23 7. Slutsatser Ett problem som föreligger med att använda energistatistik och emissionsfaktorer (EF) för beräkning av emissioner är att utsläpp av vissa ämnen till liten del styrs av bränslet utan i större utsträckning beror av vilken förbränningsteknik och/eller vilken reningsutrustning som utnyttjas. Energistatistiken ger i liten utsträckning information hur och i viss mån var olika bränslen eldas (se remissvar från RVF). Av emissionsfaktorerna förslås flest förändringar för SO 2. Svavelinnehållet i olja har t.ex. minskat under 90-talet såväl i Eo1 som de tyngre oljorna (Eo2-5). Även uppföljningen vad gäller utsläpp har förbättrats och rapporteras på ett fullödigare sätt i miljörapporter vilket gett underlag för att föreslå vissa ändringar. Avfallförbränningens statistik har även gett ett bättre underlag vad gäller möjligheten att ansätta EF, dock anför RVF i sitt remissvar att metoden med EF är tveksam. I fortsättningen föreslås att RVFs statistik som bygger på miljörapporter skall utgöra underlag för avfallsförbränning (municipal waste) Den största förändringen av emissionsfaktorer som förslås ske vad gäller stationär förbränning gäller främst NOx och SO 2 främst på grund av att sameldning av olika bränslen ofta sker hos de större förbrukarna. 22(34)

24 Refererenser BHM preliminär slutrapport från Emissionsklustret. Juni 2003 Boström C-Å., Cooper D. och Lövblad G Nationell redovisning av emissioner till luft Förslag till emissionsfaktorer för energiproduktion. IVL rapport L98/78 för Naturvårdsverket. Ejner B. Naturvårdsverket. Personlig kommunikation Energi och miljö RVFs faktapärm (1997). EMEP/CORINAIR. Atmosperic Emission Inventory Guidebook Froste H Emissionsfaktorer för CO 2, SO 2 och NOx Naturvårdsverket, Stockholm Froste H Emissionsrapport till IPCC-år Naturvårdsverket, Stockholm Gustafsson T. Karlshamns Kraft AB. Analysdata oljor. Hagelin Å. Svenska Renhållningsverksföreningen.. Personlig kommunikation Hedlund U. Göteborgs Energi. Analysdata oljor. IPCC guidelines. Johansson L m.fl. Emissioner från småskalig biobränsleeldning SP rapport 2003:08 Kol Hälsa Miljö. Slutrapport april 1983 underlagsdel 1. Lindau L. Mätning av emissioner vid förbränning av RT-flis för att identifiera eventuella ombyggndasåtgärder. Värmeforsk rapport 799 (2003) Mälarenergi AB Miljörapport Naturvårdsverket. Oktober Utsläpp av ammoniak och lustgas från förbränningsanläggningar med SNCR/SCR Fakta 8089-X oktober 2002 Naturvårdsverket Naturvårdsverket Lathund-Förbränning, miljö, begrepp, sorter och omvandlingar. SNV rapport nr Stockholm Naturvårdsverket Miljöavgift på kväveoxider vid energiproduktion år 2002-resultat och statistik. Promemoria 2oo Neren J. och Holmen E. Mälarenergi AB. Analysdata kol. Nordkalk miljörapporter Padban N. m.fl. Emissionsklustret BHM Partikel och gasfasemissioner från småskalig biobränsleeldning: framtidsteknik för emissionsminskning

25 Persson H m.fl. Partikelmissioner från biobränsleeldade mindre fjärrvärmecentraler. Värmeforsk Rapport 758 Profu CO 2 utsläpp från svensk avfallsförbränning Rapport till RVF. November 2003 RVF. Förbränning av avfall- En kunskapssammanställning om dioxiner. RVF Rapport 01:13. R VF. Statistiskt material om avfallsbehandling och avfallsförbränning. RVF Kapacitet för att ta hand om brännbart och organiskt avfall. RVF Utveckling. Rapport 00:03 RVF. Årskrifter Svensk avfallshantering från RVF. Förbränning av avfall. Utsläpp av växthusgaser jämfört med annan avfallsbehandling och annan energiproduktion. RVF rapport 2003:12 Romel Makdessi, Sydkraft, Norrköping. Analysdata kol. Kindbom m.fl Estimated Emissions of NMVOC in Sweden SMED rapport oktober 2003 Sarinen K, Emissionsfaktorer som används i internationell rapportering i Finland. Svenskt Gastekniskt Center AB Energigaser och miljö. Rapport januari 2003 Thunell J., Utsläpp av oreglerade ämnen vid förbränning av olika bränslen Litteraturstudie. Svenskt Gastekniskt Center AB (SGC). Rapport SGC 090. Juni 1998 Thuresson J. AB Fortum Värme. Analysdata kol. Zetterberg L., Carlsson A. och Åhman M. Tilldelning av utsläppsrätter på anläggningsnivå på SMED-data. PM inför FlexMex2-delegationens möte 16 maj 2003.

26 Bilaga Värmevärden Nya värden: Bränsleslag Fuel type Användningsområde Enhet Eldningsolja 1 Gas/diesel oil All användning GJ/m3 35,82 35,82 35,82 35,82 35,82 35,82 35,82 35,82 35,82 35,82 35,82 35,82 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil All användning GJ/m3 38,16 38,16 38,16 38,16 38,16 38,16 38,16 38,16 38,16 38,16 38,16 38,16 Propan och butan LPG All användning GJ/ton 46,05 46,05 46,05 46,05 46,05 46,05 46,05 46,05 46,05 46,05 46,05 46,05 Stadsgas Gas works gas All användning GJ/1000 m3 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 16,75 Naturgas Natural Gas All användning GJ/1000 m3 34,992 34,992 34,992 34,992 34,992 34,992 34,992 34,992 34,992 34,992 34,992 35,964 Koksugnsgas Coke oven gas SNI 271 GJ/1000 m3 17,69 18,05 17,98 18,11 17,95 17,81 17,78 17,83 16,75 18,15 17,58 18,04 Masugnsgas Blast furnace gas SNI 271 GJ/1000 m3 2,83 2,89 2,86 2,83 2,87 2,82 2,78 2,75 2,81 2,89 2,82 2,86 LD-gas Steel converter gas SNI 271 GJ/1000 m3 6,09 6,1 6,1 6,61 6,73 6,87 7,23 7,07 7,54 7,2 7,2 7,2 Coke oven- blast furnace- and steel Koksugnsgas/masugnsgas/LD-gas converter gas SNI 40 GJ/1000 m3 3,36 3,36 3,36 3,36 3,36 3,36 3,36 3,36 3,36 3,36 3,36 3,36 Kol Coking coal, other bituminous coal All användning GJ/tonne 27,21 27,21 27,21 27,21 27,21 27,21 27,21 27,21 27,21 27,21 27,21 27,21 Koks Coke All användning GJ/tonne 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 Trädbränsle Wood, wood waste All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Torv Peat All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Sopor Municipal Solid Waste All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Sopor Municipal Solid Waste Industri GJ/ton 10,96 10,96 10,96 10,96 10,96 10,96 10,96 10,96 10,96 10,96 10,96 10,96 Sopor Municipal Solid Waste El- gas- och värmeverk GJ/ton 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 Avlutar Black liquor All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Tallolja Tall oil All användning GJ/m3 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 36,1 Fotogen Kerosene All användning GJ/m3 35, ,045 35,045 35, ,045 35,045 35, ,045 35,045 35, ,045 35,045 Dieselolja Gas/diesel oil Stationär förbränning GJ/m3 35,28 35,28 35,28 35,28 35,28 35,28 35,28 35,28 35,28 35,28 35,28 35,28 Deponigas Landfill gas All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Petroleumkoks Petroleum coke All användning GJ/ton 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 28,05 Övriga biobränslen Other biomass All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Övriga petroleumbränslen Other petroleum fuels All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Övriga fasta fossila bränslen Other solid fuels All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Övriga ospecifierade bränsle Other not specified fuels All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Raffinaderigaser Refinery gases All användning GJ/toe 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 41,87 Före revidering: Bränsleslag Fuel type Användningsområde Enhet Eldningsolja 1 Gas/diesel oil All användning GJ/m3 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,87 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil All användning GJ/m3 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,1 Koksugnsgas Coke oven gas All användning GJ/1000 m3 17,69 18,05 17,98 18,11 17,95 17,81 17,78 17,83 16,75 18,15 17,58 18,04 Masugnsgas Blast furnace gas All användning GJ/1000 m3 2,83 2,89 2,86 2,83 2,87 2,82 2,78 2,75 2,81 2,89 2,82 2,86 LD-gas Steel converter gas All användning GJ/1000 m3 6,09 6,1 6,1 6,61 6,73 6,87 7,23 7,07 7,54 7,2 7,2 7,2 Sopor Municipal Solid Waste El- gas- och värmeverk GJ/ton 9,52 9,52 9,52 9,52 9,52 9,52 9,52 9,52 9,52 9,52 9,52 9,52 Tallolja Tall oil All användning GJ/m3 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 38,94 Dieselolja Gas/diesel oil Stationär förbränning GJ/m3 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,59 35,87 - = Förekommer ej Röd text = reviderat värde Källa: SCB, *Svenska biogasföreningen

27 CO 2 Nya värden, gäller samt för ej reviderade värden: Bränsleslag Fuel type Användningsområde kg CO 2 /GJ Eldningsolja 1 Gas/diesel oil All användning 75,3 Dieselolja Gas/diesel oil Stationär förbränning 75,3 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil All användning 76,2 Propan och butan LPG All användning 65,1 Stadsgas Gas works gas All användning 77,5 Naturgas Natural Gas All användning 56,5 Koksugnsgas Coke oven gas All användning 46,35 Masugnsgas Blast furnace gas All användning 299 LD-gas Steel converter gas All användning 187,22 Kol Koks Trädbränsle Coking coal, other bituminous coal Coke Wood, wood waste All användning All användning All användning Torv Peat El- gas- och värmeverk 107,3 Torv Peat Annan användning 97,1 Sopor Sopor Municipal Solid Waste Municipal Solid Waste El- gas- och värmeverk Annan användning 25 28, 4 Avlutar Black liquor All användning 108 Tallolja Tall oil All användning 75,3 Fotogen Kerosene All användning 73,1 Deponigas Landfill gas All användning 56,5 Petroleumkoks Petroleum coke All användning 103 Övriga biobränslen Other biomass All användning 96 Övriga petroleumbränslen Other petroleum fuels All användning 60 Övriga fasta fossila bränslen Other solid fuels All användning 60 Övriga ej specifierade bränslen Other not specified fuels All användning 60 Raffinaderigaser Refinery gases* All användning 66,73 Före revidering, gäller : Bränsleslag Fuel type Användningsområde kg CO 2 /GJ Kol Coking coal, other bituminous coal All användning 90,7 Sopor Municipal Solid Waste El- gas- och värmeverk 32,7 Röd text = reviderat värde Källa: Naturvårdsverket, *IPCC, SPI

28 SO 2 Nya värden: kg SO 2 /GJ per år Bränsleslag Fuel type Användningsområde Eldningsolja 1 Gas/diesel oil Gas turbin/dieseldrift 0,15 0,15 0,15 0,1 0,1 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Eldningsolja 1 Gas/diesel oil* Övriga el- gas- och värmeverk samt industrier 0,04 0,04 0,04 0, 04 0,04 0,04 0,03 0,03 0,03 0,03 0,025 0,025 Eldningsolja 1 Gas/diesel oil* Annan användning 0,08 0,08 0,08 0,04 0,04 0,04 0,03 0,03 0,03 0,03 0,025 0,025 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil Gas turbin/dieseldrift 0,48 0,48 0,38 0,03 0,25 0,2 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil SNI ,38 0,38 0,38 0,38 0,38 0,38 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil Annan användning 0,24 0,24 0,24 0,22 0,2 0,18 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12 0,11 Propan och butan LPG All användning Stadsgas Gas works gas All användning Naturgas Natural Gas All användning 0,002 0,002 0,002 0,002 0, Koksugnsgas Coke oven gas SNI 271 0,12 0,12 0,12 0,14 0,12 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Masugnsgas Blast furnace gas SNI 271 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,04 0,06 0,0011 0,0011 0,0011 0,0011 0,0011 LD-gas Steel converter gas SNI 271 0,0003 0,0003 0,0003 0,0003 0, Koksugnsgas/masugnsgas/LD-gas Coke oven- blast furnace- and steel converter gas SNI 40 som sni 271 som sni 271 som sni 271 som sni 271 som sni 271 som sni 271 0,015 0,015 0,015 0,015 0,015 0,015 Kol Coking coal, other bituminous coal SNI ,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Kol Coking coal, other bituminous coal Gruvindustrin 0,36.. 0,22 0,27 0,27 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 Kol Coking coal, other bituminous coal Övriga industrier samt el- gas- och värmeverk 0,36 0,36 0,36 0,2 0,17 0,13 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Kol Coking coal, other bituminous coal Annan användning 0,36 0,36 0,36 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Koks Coke Övriga el- gas- och värmeverk samt industrier 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 Koks Coke Annan användning 0,48 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 Trädbränsle Wood, wood waste Industrier samt el- gas- och värmeverk 0,04 0,035 0,03 0,03 0,025 0,025 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Trädbränsle Wood, wood waste Annan användning 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 Torv Peat All användning 0,22 0,22 0,22 0,2 0,18 0,15 0,15 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 Sopor Municipal Solid W aste Industri 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,07 0,07 0,06 0,06 0,06 0,05 Sopor Municipal Solid Waste SNI 40 0,11 0,1 0,1 0,08 0,07 0,06 0,05 0,45 0,04 0,04 0,025 0,025 Sopor Municipal Solid Waste All användning, utan rening 0,175 0, 175 0, 175 0, 175 0,175 0,175 0,175 0,175 0,175 0,175 0,175 0,175 Avlutar Black liquor All användning Tallolja Tall oil All användning 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Dieselolja Gas/diesel oil All användning 0,045 0,045 0,045 0,045 0,045 0,045 0,045 0, 045 0, 045 0, 045 0, 045 0, 045 Deponigas Landfill gas All användning 0,002 0,002 0,002 0,002 0, Petroleumkoks Petroleum coke All användning 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 0,36 Övriga biobränslen Other biomass All användning 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 Övriga petroleumbränslen Other petroleum fuels All användning 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Övriga fasta fossila bränslen Other solid fuels All användning 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Övriga ospecifierade bränsle Other not specified fuels All användning 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Raffinaderigaser Refinery gases All användning 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Före revidering: kg SO 2 /GJ per år Bränsleslag Fuel type Användningsområde Eldningsolja 1 Gas/diesel oil Gas turbin/dieseldrift 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Eldningsolja 1 Gas/diesel oil* Övriga el- gas- och värmeverk samt industrier 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 Eldningsolja 1 Gas/diesel oil* Annan användning 0,08 0,08 0,08 0,04 0,04 0,04 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil Gas turbin/dieseldrift 0,48 0,48 0,38 0,03 0,25 0,2 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil Annan användning 0,24 0,24 0,24 0,22 0,2 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 Koksugnsgas Coke oven gas All användning 0,12 0,12 0,12 0,14 0,12 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Masugnsgas Blast furnace gas All användning 0,005 0,005 0,005 0,005 0,005 0,04 0,06 0,0011 0,0011 0,0011 0,0011 0,0011 LD-gas Steel converter gas All användning 0,0003 0,0003 0,0003 0,0003 0, Kol Coking coal, other bituminous coal Övriga industrier samt el- gas- och värmeverk 0,36 0,36 0,36 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Kol Coking coal, other bituminous coal Annan användning 0,6 0,36 0,36 0,36 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Trädbränsle Wood, wood waste All användning 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 Sopor Municipal Solid Waste All användning 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 Tallolja Tall oil All användning 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 Not: För åren finns utöver dessa anläggningsspecifika emissionsfaktorer. Dessa kan ej publiceras på grund av sekretess. * In Sweden often called domestic heating oil Röd text = reviderat värde Källa: Naturvårdsverket, IPCC, IVL

29 NO X Nya värden: kg NO X/GJ per år Bränsleslag Fuel type Användningsområde Eldningsolja 1 Gas/diesel oil G as turbin/dieseldrift 0,6 0,6 0,6 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Eldningsolja 1 Gas/diesel oil Annan användning 0,07 0,07 0,07 0,06 0,06 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil Gruvor 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 0,65 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil SNI ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil G as turbin/dieseldrift 0,3 0,3 0,3 0,25 0,25 0,2 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil Övrig industri samt SNI 40 0,17 0,17 0,15 0,12 0,1 0,08 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil Annan användning 0,17 0,17 0,15 0,15 0,12 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Propan och butan LPG El- gas- och värmeverk samt industrier 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 Propan och butan LPG Annan användning 0,04 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Stadsgas Gas works gas El- gas- och värmeverk samt industrier 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 Stadsgas Gas works gas Annan användning 0,04 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Naturgas Natural Gas G as turbin/dieseldrift 0,06 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Naturgas Natural Gas Övriga el- gas- och värmeverk samt industrier 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Naturgas Natural Gas Annan användning 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 Koksugnsgas Coke oven gas All användning 0,1 0,1 0,1 0,06 0,06 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 Masugnsgas Blast furnace gas All användning 0,1 0,1 0,06 0,06 0,06 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 LD-gas Steel converter gas All användning 0,1 0,1 0,1 0,06 0,06 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 Kol Coking coal, other bituminous coal Gruvor 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Kol Coking coal, other bituminous coal SNI ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Kol Coking coal, other bituminous coal SNI ,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Kol Coking coal, other bituminous coal SNI 40 0,2 0,2 0,2 0,15 0,15 0,15 0,13 0,13 0,1 0,1 0,1 0,08 0,08 0,08 Kol Coking coal, other bituminous coal Annan användning 0,2 0,2 0,2 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Koks Coke All användning 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Trädbränsle W ood, wood waste Industrier 0,12 0,12 0,11 0,11 0,11 0,11 0,1 0,1 0,09 0,09 0,08 0,08 0,08 0,08 Trädbränsle W ood, wood waste El- gas- och värmeverk 0,12 0,12 0,11 0,1 0,09 0,08 0,07 0,07 0,07 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 Trädbränsle W ood, wood waste Annan användning 0,07 0,07 0,07 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 Torv Peat All användning 0,19 0,19 0,18 0,15 0,15 0,1 Sopor Municipal Solid W aste Industri, med rening 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 Sopor Municipal Solid W aste Annan användning med rening 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 Not: För åren finns utöver dessa anläggningsspecifika emissionsfaktorer. Dessa kan ej publiceras på grund av sekretess. Röd text = reviderat värde 0,08 0,08 0,08 0,07 0,07 0,07 0,07 0,07 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,07 0,06 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05 0,05 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Sopor Municipal Solid W aste Utan rening Avlutar Black liquor All användning 0,07 0,07 0,07 0,07 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 Tallolja Tall oil All användning 0,1 0,1 0,1 0,1 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 Deponigas Landfill gas G as turbin/dieseldrift 0,06 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Deponigas Landfill gas A nnan användning 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Petroleumkoks Petroleum coke SNI ,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Petroleumkoks Petroleum coke Annan användning 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Övriga biobränslen Other biomass All användning 0,12 0,12 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 Övriga petroleumbränslen Other petroleum fuels All användning 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Övriga fasta fossila bränslen Other solid fuels All användning 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Övriga ospecifierade bränsle Other not specified fuels All användning 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Raffinaderigaser Refinery gases All användning 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Före revidering: kg NO X /GJ per år Bränsleslag Fuel type Användningsområde Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil G as turbin/dieseldrift 0,3 0,3 0,3 0,25 0,25 0,2 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Eldningsolja 2-5 Residual fuel oil Annan användning 0,17 0,17 0,15 0,15 0,12 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Kol Coking coal, other bituminous coal All användning 0,2 0,2 0,2 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Trädbränsle W ood, wood waste El- gas- och värmeverk samt industrier 0,12 0,12 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 Trädbränsle W ood, wood waste Annan användning 0,07 0,07 0,07 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 0,06 Torv Peat All användning 0,19 0,19 0,18 0,15 0,15 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Sopor Municipal Solid W aste All användning 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 0,09 Petroleumkoks Petroleum coke All användning 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Källa: Naturvårdsverket, IPCC, IVL