Pilotprojekt för drivmedelsanläggningar i glesbygd

Transkript

1 Nyhetsbrev Januari 2019 Nummer 1 Jan Hård på Vedevågsvisionen och Daniel Fagerlund näringslivsutvecklare på Lindesbergs kommun tycker att arbetet med servicepunkterna i kommunen är viktigt. Pilotprojekt för drivmedelsanläggningar i glesbygd I den här utgåvan GRUNDLÄGGANDE SERVICE ÄR EN UTMANING Förstudien i pilotprojektet för drivmedelsanläggningar i glesbygd är nu i full gång, och i det inledande arbetet har behovet runt olika servicefunktioner som idag finns på våra drivmedelsanläggningar inventerats genom kontakter med myndigheter, kommuner och trafikbutiksägare. Att det är ett stort och akut problem med hur servicen i glesbygden ska kunna upprätthållas fortsättningsvis och långsiktigt framgår med all tydlighet nu när förstudiearbetet börjar närma sig slutet. Tillväxtverket har sedan 2009 haft uppdraget att stödja de lokala serviceprogrammen för att säkerställa tillgång till grundläggande service. Kommuner och Länsstyrelser arbetar just nu med att ta fram lokala serviceplaner. Arbetet som man gör med de lokala serviceplanerna är en bra start för att komma igång med servicearbetet i glesbygden, men tyvärr så finns det en rad andra faktorer i samhället som kommer att påverka resultatet av arbetet med serviceplanerna. Beskriver vi kort projektet och hur lokala serviceplaner har tagits fram I en rad kommuner och hur de fungerar I praktiken. Vi beskriver även problem som finns idag när det gäller att bedriva samhällsservice I glesbygden. Nästa nyhetsbrev I nästa brev kommer vi att fördjupa oss I betaltjänstlösningar och kontanthantering, samt även ge aktuell information om vad som händer I projektet.

2 Det ska vara lönsamt att bedriva OM PROJEKTET Syftet är att öka tillgången till kommersiell service. Detta genom att servicen ska bli långsiktig för servicebrukaren, genom att dels säkerställa att tillgången på drivmedel vidmakthålls. Dels genom att projektet i samråd med servicebrukarna kan komma att skapa nya tjänster och metoder som kan bidra till hållbarhet för verksamma entreprenörer, leverantörer och servicebrukare inom upptagningsområdet. 2 Korta Projektfakta Projektet som ska pågå i två år är inriktat på drivmedelsanläggningar i glesbygden, och kommer att pilottestas i Västerbotten, med fokus på fem till åtta testbutiker. Projektet ska genomföras i tre faser där första fasen är en förstudie där entreprenörer, offentliga förvaltningar, myndigheter, kommun och lokalbefolkning kommer att vara med och identifiera den typ av service som efterfrågas, och som samtidigt ska bidra till ökad lönsamhet för butiken. I nästa steg ska en pilotutrullning av några centrala delar från förstudien som valts ut testas på lokala marknader i Västerbottens glesbygd. OLIKA SYN PÅ SERVICE Gemensamt för det arbete med service som pågår ute i landets kommuner och regioner är egentligen hur olika man ser på service utifrån den roll man har. Utifrån om man är politiker, tjänsteman, företagare eller vanlig medborgare så skiljer sig behov och synsätt avsevärt. Därför blir också resultatet av arbetet med service och framtagningen av serviceplaner i många kommuner en produkt som skapats av tjänstemän med ett politiskt uppdrag. Många av de planer som har tagits fram utgår från kommunernas behov och blir då också en kommunala produkt. De tittar sällan på hur servicen ska fungera utifrån den enskilda handlaren/företagaren som driver olika former av serviceinrättningar, samt att man även ibland missar att prata med de leverantörer som är de som ska utföra servicen. Man kan egentligen utifrån de serviceplaner vi har tagit del av konstatera att om handlaren försvinner eller lägger ned, så försvinner också stora delar av servicen på de utpekade serviceorterna. I de serviceplaner som gjorts för några år sedan kan man också konstatera att mycket av det som fastslagits i dessa inte längre fungerar, bland annat eftersom personal har bytts i kommunerna, politiken har förändrats, och därmed har också förutsättningar för att hålla serviceplanerna vid liv försvunnit. Noterbart är också att man har jobbat på lite olika sätt i kommunerna, och i vissa fall har arbetet med planerna skett i olika former av arbetsgrupper där lokalt näringsliv och föreningar har varit delaktiga. Det finns även kommuner som har lyckats skapa en väl fungerande organisation där arbetet med serviceplanerna har jobbats in i organisationen och på så sätt inte påverkats av arbetsrotation eller sårbarhet kring omorganisationer. Man kan säga att de kommuner som lyckats med båda av dessa delar är också de som har lyckats bäst, som ett exempel har vi Sorsele kommun i Västerbotten, se artikel på nästa sida.

3 Sorsele kommun har tagit fram förslag på olika paket för att förpacka kommunal information på sina servicepunkter SORSELE KOMMUN HAR KOMMIT LÅNGT Sorsele kommun var en av de kommuner som var utsedd av Tillväxtverket som pilotkommun 2012 till Genom pilotkommunerna för serviceutveckling är Tillväxtverkets förhoppning att sprida ökad kunskap om hur kommuner kan arbeta med servicefrämjande insatser på operativ likväl som strategisk nivå. Kommunens handlare har tillsammans med kommunens representant träffats ett flertal tillfällen och diskuterat gemensamma utmaningar, allt från öppettider till personalfrågor. Handlarna har varit tydliga med att inte konkurrera med varandra utan att se samverkan som styrka. Sorsele kommunen har varit sammankallande till dessa träffar och de är noga med att visa att utan handeln överlever inte bygden. Sätten att paketera kommunal information på de uttalade servicepunkterna är olika. Detta är informationsställ i Vedevåg och Fellingsbro. Ytterligare en insats som stärker det lokala näringslivet är att företagare får möjlighet att träffa relevanta tjänstemän i kommunen vid ett och samma tillfälle för att snabbt kunna gå vidare i sin utveckling. Genom detta ökar samverkan mellan kommunens olika förvaltningar likväl som kunskap om företagens behov. Forum Sorsele har bidragit till mer effektiv service till företagare och har även fortsatt efter arbetet som pilotkommun. I Sorsele jobbar Pär Röckner med serviceplanerna och han säger att man paketerat flera olika former av servicepaket som kan användas av handlaren. - Egentligen handlar det om att få alla att förstå att man måste kunna sälja service, säger han. 3

4 Planerade aktiviteter Under våren 2019 kommer vi att hålla Workshops I Vilhelmina och Sorsele. Syftet är att skapa delaktighet och kunskap om hur service idag bedrivs i glesbygden. Det ska även skapa kunskap om förutsättningarna för de drivmedelbutiker som finns i glesbygden för att de ska kunna överleva och fortsätta bedriva service och verksamhet. Målet är att workshopen ska resultera i nya sätt att bedriva service och att det skapas nya idéer som kan omsättas i praktiskt arbete bland landets drivmedelsanläggningar. De som är inbjudna är personer som politiskt och via sina yrkesroller kan påverka situationen och förutsättningar för idéerna som framkommer i workshoppen. Även personer som bedriver service och personer som använder den service som finns och kommer att finnas är inbjudna att delta. SERVICE ÄR SÅRBART NÄR SAMHÄLLET FÖRÄNDRAS Nästa stora problem för att man ska kunna upprätthålla bra service i glesbygden är egentligen lagstiftning och samhällsutveckling. Vad som framkommer i förstudien är bland annat de lagkrav som åligger den enskilde drivmedelshandlaren. På grund av reduktionsplikten (ökad etanolinblandning i bensin) är det behov av investeringar för plastning av bensincisterner och nya ledningar under 2019, samt ytterligare två krav som också kräver stora investeringar de närmsta åren; krav på spillzoner som införs 2022 samt krav att korrosiva material ska vara ersatta Till detta ska även saneringsplikten läggas. Den nya lagen om GDPR ställer till problem när det gäller möjligheten att utföra bland annat hemsändning eftersom det krävs skriftliga medgivanden från kunderna. Parallellt med detta så lägger många banker i glesbygden ned sina lokalkontor i rask takt. Förutom möjligheten till betaltjänstlösningar minskar så försvinner nu även insättningsboxar och bankomater eftersom många av dessa är integrerade i banklokalerna där de nedlagda bankerna håller till. I Västerbotten är det tre kommuner som helt kommer att sakna möjlighet för företag att sätta in sina dagskassor. Värdetransportföretaget Loomis monterar ned de serviceboxar som de har i Swedbanks nedlagda lokaler i fyra av Västerbottens kommuner. I Dorotea, Sorsele och Norsjö försvinner företagarnas möjligheter att lämna dagskassor i en gemensam box, och företagarna hänvisas till serviceboxar i närliggande kommuner. I Åsele har exempelvis företagarna Camilla Appelqvist och Ann-Sofie Brantholm hänvisats till Vilhelmina som ligger sex mil bort, men det pågår ett arbete med att hitta lösningar för alternativ placering av serviceboxen, och enligt uppgifter ska det vara klart någon gång under våren. De som måste åka långt med sina dagskassor är oroliga över personalens säkerhet och att det medför en ökad kostnad för företaget. Från de tjänstemän på Länsstyrelserna som har ansvaret för att betaltjänster ska upprätthållas säger man att läget är akut och att man egentligen står helt utan verktyg för att kunna möta dessa problem, och att det måste ske en samordning mellan olika aktörer samt att lagstiftningen när det gäller stödet till betaltjänstombud måste ses över. 4

5 Postlagens tystnadsplikt är en lag som påverkar de lokala paketombuden. Lagen innebär i korthet att handlaren inte får anmäla till polis eller tull om man misstänker eller vet att ett paket innehåller droger eller vapen, om inte straffet för detta brott är minst två år. Alltså kan handlaren göra sig skyldig både till langning och brott mot tystnadsplikten, samtidigt som risken för rån och inbrott ökar. I norra Sverige har Trafikverket kommit med nya regler för vinterväghållning på enskilda vägar vilket påverkar möjligheten av leveranser till handlare samt möjligheten för kunder att komma till sin butik. Plogningen av enskilda vägar skall enligt förslaget, inte som tidigare, ske i anslutning till att allmänna vägar plogas, utan ska komma i andra eller tredje hand. LINDESBERG VAR PILOT- KOMMUN för samhällsservice Kvarnbacka Livs I Vedevåg fungerar som servicepunkt I Lindesbergs kommun Lindesbergs kommun var precis som Sorsele kommun en av de 13 kommuner som var utsedd pilotkommun under åren 2012 till Arbetet med att skapa de lokala servicepunkterna gick snabbt framåt och man hittade lösningar för att kunna finansiera delar av servicepunkternas verksamhet genom att de får ersättning för att de tillhandahåller informationsplats med kommunal information. Daniel Fagerlund är ny näringslivsutvecklare på kommunen sedan hösten 2018, säger att arbetet tyvärr har legat nere på grund av personalbyten, men att man nu ska se över de avtal som tecknades angående servicepunkterna, samt hur servicepunkterna har fungerat. Avtalen med kommunen innebär i nuvarande form att för att vara lokal servicepunkt så åtar sig vissa uppdrag för kommunens räkning och för det erhåller man en uppdragsersättning. 5

6 Projektkontakt Projektägare: Svensk Bensinhandel Finansiärer: Tillväxtverket & Region Västerbotten Projektledare: Bogge Bolstad Telefon: E-post: Nyhetsbrev: Text & foto: Bogge Bolstad (Om inte annat anges) Vill ni inte ha nyhetsbrevet går det bra att mejla så plockar vi bort er ur sändlistan. Uppdragsavtal Lindesberg - Som kommunal servicepunkt åtar man sig olika uppdrag, samt att man förbinder sig alltid att delta i minst tre av kommunen anvisade korta utbildningar samt att se till att butiken är tillgänglig för funktionshindrade, säger Daniel. Alla uppdragen som servicepunkterna har är prissatta från kommunen, och om man som servicepunkt fullföljer alla uppdragen kan man maximalt erhålla en kommunal ersättning på upp till kronor per år för detta. Exempel på innehåll i uppdragsavtalet för den kommunala servicepunkten i Lindesbergs kommun är: Åtagande Ersättning Genomförande Information om sevärdheter och turist attraktioner, föreningsinformation och kommuninformation Wifi för allmänheten tillhandahållande av internetuppkoppling. Tillgång till dator och skrivare vid behov kr/år Kommunen erhåller tillgång till information och fyller på med broschyrer. Servicepunkten bereder plats/ utrymme kr/år Kommunen erhåller tillgång till information och support runt varumärkesplattsform etc. Tillhandahålla caféhörna med fika servering eller liknande Ta fram en plan för att driva minst fyra aktiviteter per år för de som besöker servicepunkten kr/år Servicepunkten ansvarar för att en samlingsplats för dialog är tillgänglig kr/år Aktiviteterna skall vara väl förankrade i det funktionella området och en del av utvecklingen i närsamhället. Lokal utvecklingsplan kr/år Lokal utvecklingsplan skall göras för det funktionella området. Därefter skall planen uppdateras årligen.