EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP. MÅNADSRAPPORT Mars Mars 2002

Transkript

1 SV MÅNADSRAPPORT Mars 2002 EUROPEISKA CENTRALBANKEN ECB EZB EKT BCE EKP M Å N A D S R A P P O R T Mars 2002

2 MÅNADSRAPPORT Mars 2002 ECB Månadsrapport Mars

3 Europeiska centralbanken, 2002 Besöksadress Kaiserstrasse 29 D Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfack D Frankfurt am Main Tyskland Internet Fax Telex ecb d Denna rapport har utarbetats på ECB:s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner. Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 6 mars ISSN ECB Månadsrapport Mars 2002

4 Innehåll Ledare 5 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet 7 Den monetära och finansiella utvecklingen 7 Prisutvecklingen 31 Produktion, efterfrågan och utvecklingen på arbetsmarknaden 39 De offentliga finansernas utveckling 48 Det globala makroekonomiska klimatet, växelkurser och betalningsbalansen 52 Rutor: 1 Euroområdets icke-finansiella sektorers finansiering och finansiella investeringar fram till tredje kvartalet Utveckling för M3-komponenternas relativa andelar mellan 1980 och Penningpolitiska transaktioner och likviditetsläget under den uppfyllandeperiod som avslutades den 23 februari Genomförandet av ytterligare harmoniseringsregler för HIKP i januari Survey of Professional Forecasters (SPF) för första kvartalet Behovet av ytterligare strukturella reformer på euroområdets arbetsmarknader 46 Statistikbilaga 1* Kalendarium för penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet 81* Target-systemet (Trans-European Automated Real-time 87* Gross settlement Express Transfer) Dokument utgivna av Europeiska centralbanken (ECB) 91* ECB Månadsrapport Mars

5 Förkortningar Länder BE DK DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI SE UK JP US Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Storbritannien Japan Förenta staterna Övriga förkortningar BIS Bank for International Settlements BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual (5:e utgåvan)) CDs bankcertifikat cif kostnader, försäkring och frakt vid importgräns KPI konsumentprisindex ECB Europeiska centralbanken ECU Europeisk valutaenhet EER Effektiv växelkurs EMI Europeiska monetära institutet ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 ECBS Europeiska centralbankssystemet EU Europeiska unionen EUR euro fob fritt vid exportgräns BNP bruttonationalprodukt HIKP harmoniserat konsumentprisindex ILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organisation) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fund) MFI monetära finansinstitut NACE Rev 1. statistik klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska unionen NCB nationell(a) centralbank(er) PPI Producentprisindex Repor återköpsavtal SITC Rev. 3 Standard International Trade Classification (revision 3) ULCM Unit labour cost i tillverkningsindustrin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. 4 ECB Månadsrapport Mars 2002

6 Ledare ECB-rådet beslutade vid sitt sammanträde den 7 mars 2002 att den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner skall vara oförändrad, 3,25 %. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten lämnades också oförändrade, 4,25 % respektive 2,25 %. Beslutet att inte ändra styrräntorna återspeglar ECB-rådets bedömning att de aktuella räntenivåerna fortfarande är väl avvägda för att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt. Denna bedömning grundas på en analys av den monetära och ekonomiska utvecklingen i enlighet med de två pelarna för ECB:s penningpolitiska strategi. Vad gäller den första pelaren låg tremånadersgenomsnittet för den årliga M3-tillväxten på 8,0 % för perioden från november 2001 till januari 2002, jämfört med 7,8 % för perioden från oktober till december Den höga årsökningstakten i M3 beror främst på de omplaceringar till likvida tillgångar som till största delen skedde hösten 2001 i ett ekonomiskt och finansiellt läge med stor osäkerhet. Den monetära utvecklingen i december 2001 och januari 2002 tyder på att den kortfristiga dynamiken i M3 dämpats något, vilket vore i linje med de indikationer som finns på att osäkerheten på finansmarknaderna avtog. Dessutom har tillväxttakten för utlåningen till den privata sektorn fortsatt att avta. På det hela taget tyder därför informationen från den första pelaren hittills inte på några hot mot prisstabiliteten, även om det skedde en betydande likviditetsuppbyggnad under 2001 Den monetära utvecklingen måste emellertid analyseras ingående under de närmaste månaderna. Vad beträffar den andra pelaren finns det ytterligare tecken från kortfristiga indikatorer på att nedgången i den ekonomiska tillväxten kan ha bottnat i slutet av förra året. Det är främst enkätundersökningar från näringslivet som mer och mer pekar på en återhämtning i början av En sådan återhämtning är också diskonterad i förväntningarna på finansmarknaderna, främst såsom de återspeglas i obligationsräntorna. Den bild som framkommer av tillgängliga prognoser visar på att det kommer att ske en uppgång i den reala BNP-tillväxten under innevarande år. Det är i dagsläget osäkert hur stark uppgången kommer att bli, men det kan antas att vi i slutet av året kommer att se tillväxttal som åter är i linje med den potentiella tillväxttakten. På de inhemska marknaderna underbyggs de här förväntningarna av att de grundläggande ekonomiska förutsättningarna i euroområdet är goda och att det inte finns några större obalanser som skulle kräva en utdragen anpassningsperiod. De goda finansieringsvillkoren samt de gynnsamma effekterna på de reala disponibla inkomsterna av att inflationstakten fallit och fortsätter att falla, torde i ett sådant läge komma att främja tillväxten i den inhemska efterfrågan. Vad gäller situationen utanför euroområdet finns det nu allt fler tecken på att tillväxten i världsekonomin kommer att stärkas under En sådan återhämtning bör leda till att omvärldens efterfrågan på varor och tjänster från euroområdet gradvis ökar och därmed leda till att de fasta investeringarna åter tar fart. Vad gäller prisutvecklingen på kort sikt ökade inflationstakten mätt enligt HIKP på årsbasis till 2,7 % i januari 2002, från 2,0 % i december Den här kraftiga uppgången var delvis väntad, eftersom den hade att göra med baseffekter från lägre energipriser i början av 2001 och högre indirekta skatter i en del euroländer i januari i år. Uppgången i januari 2002 återspeglar dessutom kraftiga prisökningar på oförädlade livsmedel, beroende på ovanligt dåligt väder. Preliminära uppgifter för februari tyder dock på att den effekten delvis har upphört. Uppgifterna för januari 2002 ger inget stöd för att övergången till kontanter i euro skulle fått några större effekter uppåt på prisnivån i euroområdet, även om det kan ha förekommit ett pristryck uppåt på vissa tjänster. Uppgången i HIKP-inflationen på årsbasis i januari 2002 och de preliminära indikationerna på en nedgång igen i februari är i linje med de tidigare förväntningarna om att utvecklingen kan bli ojämn under årets första månader. Under de närmaste månaderna kommer förändringar i jämförelsebaserna att leda till ytterligare nedgångar i prisökningstakten mätt på årsbasis för energi och oförädlade livsmedel. Dessutom bör de indirekta effekterna av tidigare prisökningar på energi- och livsmedelspriser gradvis avta, nå- ECB Månadsrapport Mars

7 got som också kan utläsas av den senaste tidens utveckling av producentpriserna på kapital- och konsumtionsvaror. Som ett resultat därav beräknas HIKP-inflationen på årsbasis sjunka till under 2 % under de kommande månaderna. Därefter torde, om inget oförutsett inträffar, inflationstakten ligga kvar på en nivå i linje med prisstabilitet. Detta återspeglar att utvecklingen av den totala efterfrågan inte förväntas ge upphov till något större tryck uppåt på priserna och framför allt att löneutvecklingen antas förbli fortsatt återhållsam. Mot denna bakgrund kommer lönerörelserna att granskas noggrant för att utvärdera deras påverkan på den framtida prisutvecklingen. En fortsatt återhållsam löneutveckling i euroområdet är inte bara avgörande för prisstabiliteten utan bidrar också till ökad sysselsättning. Vad gäller finanspolitiken i euroområdet välkomnar ECB-rådet att de länder som fortfarande uppvisar budgetunderskott upprepat utfästelsen att undvika att underskotten överstiger 3 % av BNP i år och att hålla fast vid målet i stabilitetsprogrammen att uppnå budgetbalans senast Det är bra att den politiska viljan ligger fast när det gäller vikten av budgetkonsolidering. ECB-rådet stöder de åtgärder som Europeiska kommissionen vidtagit inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten och de därpå följande besluten vid förra månadens Ekofinmöte. Nu behövs vaksamhet för att säkerställa att de medelfristiga planerna fullföljs strikt och att procedurerna i stabilitets- och tillväxtpakten tillämpas i detalj och utan dröjsmål. För att ytterligare förbättra de grundläggande ekonomiska förutsättningarna i euroområdet och möjliggöra att den väntade återhämtningen blir utbredd och hållbar, måste euroländerna i ökad utsträckning genomföra omfattande strukturella reformer. Även om produkt- och kapitalmarknaderna i euroområdet har blivit mer flexibla de senaste åren, finns ett stort behov av ytterligare reformer inom dessa områden. Euroländerna har också gjort vissa framsteg på vägen mot effektivare arbetsmarknader. Dessa reformer har tillsammans med en återhållsam löneutveckling bidragit till en stark ökning i sysselsättningen och nedgång i arbetslösheten i många medlemsländer under den senaste konjunkturuppgången. Samtidigt finns det dock tecken på att arbetsmarknaderna inom euroområdet inte i tillräckligt stor utsträckning förmår matcha utbud och efterfrågan. Ett sådant tecken är att trots att arbetslösheten 2001 fortfarande var över 8 % rapporterade företagen svårigheter att rekrytera arbetskraft. En mer detaljerad analys av matchningsprocesserna finns i ECB-publikationen Labour market mismatches in euro area countries, mars Arbetsmarknadernas funktionssätt måste förbättras ytterligare. Det bör här påpekas att ju effektivare produkt- och kapitalmarknaderna i euroområdet fungerar, desto bättre är möjligheten att genom arbetsmarknadsreformer skapa nya arbetstillfällen. 6 ECB Månadsrapport Mars 2002

8 Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet I Den monetära och finansiella utvecklingen ECB-rådets penningpolitiska beslut Vid sitt möte den 7 mars 2002 beslutade ECBrådet att lämna den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, som genomförs som anbudsförfaranden till rörlig ränta, oförändrad på 3,25 %. Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten behölls också oförändrade på 4,25 % respektive 2,25 % (se diagram 1). Diagram 2 M3-ökning och referensvärde (årlig procentuell förändring; säsongrensad och justerad för kalendereffekter) 9,0 M3 M3 (tre månaders glidande medeltal) Referensvärde (4½%) 9,0 Den årliga tillväxttakten i M3 förblev hög i januari medan den kortsiktiga dynamiken visade tecken på att avta 8,0 7,0 8,0 7,0 I januari 2002 minskade den årliga tillväxttakten i M3 till 7,9 %, jämfört med 8,0 % i december Tremånadersgenomsnittet för den årliga M3-tillväxten ökade till 8,0 % för perioden november 2001 januari 2002, jämfört med 7,8 % för perioden oktober december 2001 (se diagram 2). Som 6,0 5,0 4,0 3, ,0 5,0 4,0 3,0 Diagram 1 ECB:s räntor och penningmarknadsräntorna (procentuell årsräntesats; dagliga uppgifter) 6,0 5,5 5,0 5,0 4, ,5 4,0 4, ,5 3, ,0 3,0 2,5 2, Utlåningsränta Inlåningsränta Lägsta anbudsränta i den huvudsakliga refinansieringsräntan Dagslåneränta (EONIA) Marginalräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 1,5 1,5 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Källor: ECB och Reuters. 6,0 5,5 2,5 2,0 Källa: ECB. Anm.: Serierna är justerade för icke hemmahörandes i euroområdet innehav av alla omsättningsbara instrument. förklarats i tidigare nummer av månadsrapporten berodde den kraftiga årliga M3-tillväxten under 2001 på flera faktorer, särskilt att det skedde en förändring i aktieportföljernas sammansättning bort från långfristiga tillgångar. Denna utveckling förstärktes också av den markanta ökningen av placerarnas intresse för likvida tillgångar till följd av den stora osäkerhet som rådde på de globala finansmarknaderna efter terroristattackerna i Förenta staterna den 11 september. I ruta 1 redogörs för vissa belägg, grundade på uppgifter om finansräkenskaperna, på de portföljförändringar som låg bakom den kraftiga M3-tillväxten under Uppbyggnaden av likviditet den senaste tiden framgår också tydligt av de mått på penningmängdsgap som konstruerats på grundval av referensvärdet för M3. Det nominella penningmängdsgapet, som visas i diagram 3, anger skillnaden mellan M3:s faktiska nivå och den M3-nivå ECB Månadsrapport Mars

9 som skulle ha varit resultatet av en ökning i enlighet med referensvärdet (det vill säga 4,5 % per år) sedan december 1998 (som godtyckligt valts som basmånad). Det nominella penningmängdsgapet ökade oavbrutet från och med början av 2001 fram till november samma år, vilket berodde på att M3-ökningen låg över referensvärdet. En del av detta gap användes emellertid för att finansiera en högre prisnivå till följd av markanta ökningar av, i synnerhet, energi- och livsmedelspriserna under 2000 och i början av Med tanke på att ökningen i HIKP-inflationen under denna period var tillfällig, är det mer upplysande att vid denna tidpunkt titta på mått på det reala penningmängdsgapet, eftersom dessa mått tar hänsyn till HIKP-inflationens tidigare avvikelse från definitionen på prisstabilitet. (Det reala penningmängdsmåttet visar skillnaden mellan den faktiska M3-nivån deflaterad med HIKP och den reala M3- nivå som skulle ha blivit resultatet av en nominell M3-ökning i linje med referensvärdet och en Diagram 3 Uppskattning av nominellt och realt penningmängdsgap (procent av M3-stocken) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 1) Nominellt gap 2) Realt gap 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 HIKP-inflation i linje med definitionen av prisstabilitet även här med december 1998 som basmånad.) Under 2001 ökade också det reala penningmängdsgapet avsevärt fram till november det året men minskade sedan under årets två sista månader. Detta mått bekräftar det rikliga likviditetsläget i euroområdet i slutet av 2001 och början av Till följd av de omfattande omfördelningar i aktieportföljerna som noterades under 2001 låg M3-ökningen under slutet av 2001 avsevärt över vad som skulle ha varit förenligt med dess grundläggande bestämningsfaktorer, särskilt real BNP och alternativkostnaderna för innehav av tillgångar som ingår i M3 (se diagram 4). Samtidigt om den årliga M3-ökningen och måtten på överskottslikviditet fortfarande var höga uppkom i december 2001 och januari 2002 de första tecknen på att den kortsiktiga M3-dynamiken höll på att avta. Efter att ha nått en topp på 9,7 % i november 2001 föll tillväxttakten för M3 över sex månader, säsongrensad och på årsbasis, till 8,1 % i januari. Denna minskning blir ännu tydligare när man bedömer dynamiken i penningmängdsutvecklingen över kortare perioder. Denna utveckling tyder på att de omplaceringar av portföljinnehav som gjorts till förmån för sådana finansiella tillgångar som ingår i M3 kan ha upphört. Detta var väntat efter den normalisering på finansmarknaderna som inleddes i slutet av förra året och som till exempel återspeglades i utvecklingen av den implicita volatiliteten på aktiemarknaden (se diagram 22), och efter det att avkastningskurvan sedan hösten 2001 blivit allt brantare, vilket har gjort de kortfristiga tillgångar som ingår i M3 mindre attraktiva än långfristiga tillgångar. 0,0 0,0-1,0-1,0 Kraftigare tillväxt i det snäva penningmängdsmåttet M1-2, ,0 Källa: ECB. Anm.: Serierna är justerade för icke hemmahörandes i euroområdet innehav av alla omsättningsbara instrument. 1) Avvikelse i aktuell stock av M3 från den nivå som är konsistent med penningmängdsökningen i referensvärdet; basmånad december ) Nominellt penningmängdsgap minus avvikelse i konsumentpriser från definitionen av prisstabilitet; basmånad december Efter en något svagare utveckling i december 2001, som främst hade samband med kontantutbytet till euron, fortsatte tillväxten i det snäva penningmängdsmåttet M1 i en dynamisk takt i januari Den årliga ökningstakten i M1 ökade till 6,6 %, jämfört med 5,0 % i december ECB Månadsrapport Mars 2002

10 Diagram 4 Real M3, real BNP och alternativkostnader (fyra kvartals glidande genomsnitt av årliga procentuella för ändringar; säsongrensad) ningar, mätt från månad till månad, under senare delen av Den säsongrensade sexmånadersförändringen, uppräknad till årstakt, återhämtade sig till -39,8 % i januari 2002 från -49,8 % i december ,0 4,0 2,0 Real BNP-tillväxt Real M3-tillväxt (minskad av BNP-minskningen) 6,0 4,0 2,0 Återhämtningen för utelöpande sedlar och mynt i januari beror förmodligen i viss mån på att den tidigare omläggningen från innehav av sedlar och mynt till kortfristig inlåning har vänt efter kontantutbytet. Dessutom kan behovet av en större transaktionskassa, särskilt inom detaljhandeln, till följd av perioden med dubbla valutor, ha lett till en omläggning från kortfristig bankinlåning till sedlar och mynt i januari (se diagram 5). 0,0-2,0 5,0 3,0 Spridning mellan tremånaders penningmarknadsvärden och den egna tillväxttakten på M3 Real M3-tillväxt minus real BNP-tillväxt 1) 0,0-2,0 5,0 3,0 Uppgången i M1-ökningen mellan december och januari kan även i begränsad omfattning ha berott på redovisningseffekter som minskade mängden utelöpande sedlar och mynt i december. Eftersom eurosedlarna inte ingick i den monetära statistiken förrän från och med den 1 januari 2002 (eftersom de inte räknades som pengar före den dagen), syntes värdet av inköpen av eurostartpaket och, i ett fåtal fall, den omedelbara 1,0 1,0-1,0-3,0-5, ,0-3,0-5,0 Källa: ECB. Anm.: Serierna är justerade för icke hemmahörandes i euroområdet innehav av alla omsättningsbara instrument. Den årliga tillväxttakten i BNP och BNP-deflatorn fjärde kvartalet 2001 antas vara densamma som för tredje kvartalet ) Beräknad som skillnaden mellan M3-ökning deflaterad med BNPdeflator och real BNP-ökning. Detta kan tolkas som ett ungefärligt mått på den del av efterfrågan på M3 som förklaras av alternativkostnadsvariabler. och 6,0 % i november. Fallet i alternativkostnaderna efter nedgången i de korta räntorna under 2001 har sannolikt drivit på ökningen i M3 de senaste kvartalen. Återhämtningen framträder särskilt i den säsongrensade förändringen mätt från månad till månad, som uppgick till 1,2 % i januari 2002, efter -1,0 % i december. Mängden utelöpande sedlar och mynt började åter att öka i januari 2002 efter kraftiga minsk- Diagram 5 Utelöpande sedlar och mynt samt kortfristig inlåning (sexmånaders procentuell förändring; uppräknad i årstakt) 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0-60,0-60, Källa: ECB. Dagslån Annan inlåning än dagslån Utelöpande sedlar och mynt 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0 ECB Månadsrapport Mars

11 Tabell 1 M3 och dess komponenter (årlig procentuell förändring, kvartalsgenomsnitt) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv jan Säsongs- och kalendereffektsrensade M1 5,6 2,6 2,4 3,9 5,4 6,6 av vilka: sedlar och mynt i omlopp 1,9-1,2-3,2-7,5-18,5-26,2 av vilka: Avistainlåning 6,4 3,4 3,5 6,3 10,3 13,2 M2 - M1 (= annan kortfristig inlåning) 2,2 3,4 4,4 4,9 5,8 6,8 M2 3,8 3,1 3,4 4,5 5,6 6,7 M3 - M2 (= omsättningsbara instrument) 6,5 9,4 10,3 16,2 20,9 16,0 M3 1) 4,2 3,9 4,3 6,0 7,6 7,9 Ej säsongs- och kalendereffektsrensade Sedlar och mynt i omlopp 1,8-1,3-3,3-7,4-18,4-26,1 Avistainlåning 6,4 3,3 3,9 6,2 10,1 13,1 Inlåning med löptid upp till 2 år 12,6 15,3 14,0 10,9 6,9 4,1 Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader -4,9-4,7-2,6 0,5 5,0 8,7 Återköpsavtal 10,3 20,7 15,5 20,5 19,7 3,0 Penningmarknadfondsandelar 1,8 5,4 11,2 20,5 30,2 35,2 Penningmarknadspapper och skuldförbindelser med en löptid på upp till 2 år 12,1 6,3 1,3 0,9 2,2-4,6 Källa: ECB. 1) Serierna är justerade för icke hemmahörandes i euroområdet innehav av alla omsättningsbara instrument. debiteringen av eurosedlar som vidaretilldelats till företag i euroområdet inte förrän i den monetära statistiken för januari, medan debiteringen av motparterna för dessa transaktioner, som i allmänhet medförde en minskad mängd utelöpande sedlar och mynt eller innehav av inlåning, redan hade ägt rum i december Som väntat var ökningen i utelöpande sedlar och mynt mer begränsad än den noterade ökningen av sedlar i januari Detta berodde främst på det faktum att statistiken över sedlar även inbegriper de banksedlar som innehas av MFI-sektorn. 1 De senare ökade särskilt snabbt i januari 2002 eftersom bankerna av försiktighetsskäl och logistiska skäl höll relativt stora belopp av eurosedlar samt sedlar i de valutor som skulle ersättas av euron. Den årliga tillväxttakten för annan kortfristig inlåning än avistainlåning minskade till 6,8 % i januari 2002 från 7,2 % i december Bland de komponenterna i denna inlåning, och i linje med utvecklingen de senaste månaderna, föll den 1 Definitionen av banksedlar i omlopp skiljer sig från definitionen av utlöpande sedlar och mynt i det att utelöpande sedlar och mynt inbegriper mynt men inte MFI-sektorns kontantinnehav. Värdet av sedlar i omlopp överstiger normalt vida värdet av utelöpande sedlar och mynt. årliga förändringstakten för kortfristig tidsbunden inlåning (inlåning med en avtalad löptid på upp till två år) ytterligare till 4,1 % i januari, från 6,9 % fjärde kvartalet 2001 (se tabell 1). Däremot fortsatte den årliga ökningstakten för kortfristig inlåning med en uppsägningstid på upp till tre månader att stiga och uppgick till 8,7 % i januari, jämfört med 5,0 % fjärde kvartalet Den kraftigt minskade räntedifferensen mellan dessa två typer av inlåning, som berodde på ett mer uttalat fall i förräntningen på kortfristig tidsbunden inlåning (med en avtalad löptid på upp till två år) än på kortfristig inlåning med en uppsägningstid på upp till tre månader, tyder på att kortfristig inlåning med en uppsägningstid på upp till tre månader till viss del ersatts av kortfristig tidsbunden inlåning (med en avtalad löptid på upp till två år) de senaste månaderna (se diagram 6). Slutligen minskade den årliga ökningstakten för omsättningsbara instrument som ingår i M3 under januari 2002 till 16,0 % från 20,9 % under fjärde kvartalet 2001 (se tabell 1). Denna minskning berodde uteslutande på ett fall i den årliga ökningstakten för både penningmarknadspapper och MFI-sektorns utgivning av skuldförbindelser med en löptid på upp till två år och på repoavtal. Samtidigt var efterfrågan på andelar i penningmarknadsfonder fortsatt stark. Den årliga 10 ECB Månadsrapport Mars 2002

12 Diagram 6 Kortfristigt sparande, kortfristig tidsbunden inlåning och ränteskillnader mellan dessa (årlig procentuell förändring och skillnader i procentenheter; inte säsongrensat) ökningstakten för andelar i penningmarknadsfonder steg något till 35,2 % i januari 2002 från 30,2 % fjärde kvartalet (se ruta 2 för en långfristig analys av trender i M3 och dess komponenter). 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 Källa: ECB Kortfristigt sparande (inlåning med en uppsägningstid på upp till tre månader) (vänster skala) Kortfristig tidsbunden inlåning (inlåning med en avtalad löptid på upp till två år) (vänster skala) Ränteskillnader mellan dessa typer av inlåning (höger skala) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1, Ytterligare nedgång i kreditgivningen till den privata sektorn Den årliga ökningstakten för MFI-sektorns totala kreditgivning till hemmahörande i euroområdet förblev i stort sett stabil under senare månader och uppgick till 5,3 % i januari 2002, från att uppgått till ett genomsnitt på 5,2 % fjärde kvartalet Utvecklingen av kreditgivningen till den offentliga sektorn skilde sig emellertid avsevärt från kreditgivningen till den privata sektorn i euroområdet (se tabell 2 och diagram 7). Den årliga förändringstakten i kreditgivningen till den offentliga sektorn har ökat de senaste kvartalen. Detta återspeglar främst effekten av nedgången i den ekonomiska aktiviteten i Tabell 2 Motposter till M3 (årlig procentuell färändring; kvartalsgenomsnitt; ej säsongrensad eller justerad för kalendereffekter) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv jan Långfristiga finansiella skulder (exkl. kapital och reserver) 3,6 3,8 3,1 2,2 2,8 2,9 Inlåning på över 2 år 0,9-0,1-0,1-0,4-0,2-0,0 Inlåning med uppsägningstid över 3 månader 10,9 12,2 8,2 1,2-5,7-11,5 Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år 5,2 6,3 5,2 4,3 5,8 6,2 Krediter till hemmahörande i euroområdet 6,0 5,6 5,4 5,6 5,2 5,3 Krediter till offentliga sektorn -7,0-7,3-5,3-1,9-0,5 1,7 Värdepapper andra än aktier -10,5-12,3-8,2-2,3-0,5 4,3 Lån -1,9-0,1-1,3-1,4-0,8-1,8 Krediter till övr. hemmahörande i euroområdet 10,5 9,8 8,8 7,8 6,9 6,3 Värdepapper andra än aktier 17,8 18,7 23,4 24,3 24,0 24,2 Aktier och andra riskpapper 17,5 13,6 7,9 4,5 3,1 3,5 Lån 9,6 9,1 8,3 7,4 6,5 5,8 Memo: Sektorfördelning av lånen (slutet av kvartalet) 1) Till icke-finansiella företag 10,9 10,0 9,0 7,4 6,3. Till hushåll 7,4 6,6 6,3 6,0 5,3. Konsumtionskrediter 2) 7,8 4,5 5,2 3,6 3,7. Utlåning för bostadsförvärv 2) 8,6 8,3 7,7 7,8 6,6. Övrig utlåning 3,5 3,1 2,7 2,1 2,5. Källa: ECB. 1) Tillväxttakterna har beräknats på basis av flödesuppgifter där sådana funnits. Sektorerna överensstämmer med definitionerna i ENS 95. För ytterligare detaljer, se fotnot till tabell 2.5 i månadsrapportens statistikbilaga och relevanta delar av tekniska anmärkningar. Skillnaderna mellan vissa delsummor och ingående komponenter beror på avrundning 2) Definitionerna på konsumtionskredit och utlåning för bostadsförvärv är inte fullt enhetliga inom euroområdet. ECB Månadsrapport Mars

13 Ruta 1 Euroområdets icke-finansiella sektorers finansiering och finansiella investeringar fram till tredje kvartalet 2001 Publiceringen av kvartalsvisa finansräkenskaper för de icke-finansiella sektorerna i euroområdet för andra och tredje kvartalet 2001 gör det möjligt att analysera dessa sektorers finansieringsbeslut och beslut om finansiella investeringar. I och med denna publicering minskas tidsfördröjningen för offentliggörandet av kvartalsvisa finansräkenskaper till något mer än fyra månader. Det blir därmed möjligt att göra en mer aktuell analys av utvecklingen i fråga om finansiering och finansiella investeringar, och att även sätta den senaste tidens penningmängdsutveckling och finansmarknadsutveckling i ett bredare sammanhang. En översikt av de icke-finansiella sektorernas finansieringsbeslut och beslut om finansiella investeringar finns i tabellerna A och B. Tabell A: Finansieringen av icke-finansiella sektorer i euroområdet 1 Finansiella placeringar Sedlar och mynt, inlåning och kortfristiga omsättningsbara instrument Sedlar och mynt samt inlåning 3) Kortfristiga värdepapper andra än aktier Långfristiga Andelar i omsättningsbara instru- penningsmarknadsment och fonder försäkringstekniska reserver Långfristiga värdepapper utom aktier Noterade aktier Andelar i värdepappersfonder, utom i penningsmarknadsfonder Försäkringstekniska reserver Memo: M3 Årlig tillväxttakt (slutet av perioden) 2) ,6 1,8 3,2-22,8-4,3 8,6-5,1 6,3 31,2 8,7 4, ,0 2,7 2,8-5,8 7,4 8,2 1,9 7,2 13,6 9,4 5, kv 4,9 3,7 3,3 6,8 11,1 5,7-2,4 4,2 8,3 9,7 5,5 2 kv 5,1 3,5 3,4 15,7-2,3 6,1 3,4 4,0 5,2 9,6 5,5 3 kv 6,0 3,8 3,1 40,4-3,0 7,4 6,3 8,5 3,1 9,3 4,5 4 kv 6,8 3,1 2,9 18,4-1,7 8,9 4,2 12,8 7,0 8,6 4, kv 8,0 4,6 3,2 50,1 4,5 9,9 9,7 14,5 6,7 7,4 3,9 2 kv 7,6 5,0 4,1 35,5 6,0 9,0 8,0 13,7 5,7 7,0 4,3 3 kv 6,6 5,6 4,7 25,0 12,0 7,1 7,4 8,1 6,1 6,5 6,0 Andel av de totala finansiella placeringarna kv (utestående belopp) 100% 39% 36% 1% 2% 61% 11% 16% 10% 23% 37% Källa: ECB. 1) Icke-finansiella sektorer omfattar den offentliga sektorn, icke-finansiella företag och hushåll, inbegripet hushållens ideella organisationer (ENS 95). 2) Tillväxten är baserad på icke säsongrensade transaktioner och inkluderar därmed inte effekter av omvärderingar och omklassificeringar. 3) Inbegripet hushållens ideella organisationer. Finansiella investeringar bevis på omfördelningar i aktieportföljerna till förmån för mer kortfristiga finansiella instrument Den årliga ökningstakten för euroområdets icke-finansiella sektorers finansiella investeringar (exklusive statlig inlåning hos MFI) minskade till 6,6 % tredje kvartalet 2001, jämfört med 7,6 % andra kvartalet (se tabell A). Nedgången i den årliga ökningstakten för finansiella investeringar berodde uteslutande på en svagare årlig ökning för investeringar i långfristiga finansiella tillgångar (det vill säga långfristiga värdepapper, fondandelar exklusive andelar i penningmarknadsfonder, noterade aktier och försäkringstekniska reserver) till 7,1 % tredje kvartalet 2001, jämfört med en topp på 9,9 % första kvartalet (se diagram A). Av de icke-finansiella sektorernas totala årliga (det vill säga fyrakvartalsflöden) finansiella investeringar tredje kvartalet 2001 var cirka 70 % långfristiga investeringar, jämfört med 78 % första kvartalet. Den uttalade nedgången i den årliga ökningstakten för investeringar i långfristiga finansiella tillgångar var främst en följd av lägre investeringar i noterade aktier. Den årliga ökningstakten för de icke-finansiella sektorernas investeringar i noterade aktier föll till 8,1 % tredje kvartalet 2001, jämfört med 13,7 % andra kvartalet. Detta kan också bero på att investerarna hade gjort stora kapitalförluster till följd av nästan oavbrutet fallande aktiekurser 12 ECB Månadsrapport Mars 2002

14 Diagram A: Kortfristiga och långfristiga finansiella placeringar av ickefinansiella sektorer i euroområdet (årlig tillväxttakt i procent) 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Sedlar och mynt, inlåning, kortfristiga värdepapper och andelar i penningmarknadsfonder M3 Långfristiga värdepapper, noterade aktier, andelar i värdepappersfonder exklusive penningmarknadsfonder och försäkringstekniska reserver 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv ,0 10,0 Källa: ECB. Anm.: Exklusive statens inlåning hos MFI. M3 innefattar den av icke-finansiell sektorns innehav hos euroområdets MFI. 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 mellan maj 2000 och tredje kvartalet Det berodde också på en svagare fusions- och förvärvsverksamhet hos företagen i euroområdet under 2001 efter den exceptionellt höga nivån under Den globala konjunkturnedgången och ett lägre företagsförtroende bidrog till denna svagare fusions- och förvärvsverksamhet. Nedgången i den årliga ökningstakten för finansiella investeringar berodde också i viss mån på lägre investeringar i så kallade försäkringstekniska reserver (främst livförsäkringsreserver och pensionsfonder) och värdepapper. Den årliga ökningstakten för investeringar i fondandelar exklusive andelar i penningmarknadsfonder (det vill säga aktier och obligationsrelaterade fondandelar) låg kvar på en nivå liknande den som noterades de föregående kvartalen. Däremot ökade den årliga ökningstakten för mer kortfristiga finansiella investeringar (det vill säga sedlar, mynt och inlåning, 1 andelar penningmarknadsfonder och kortfristiga värdepapper) under 2001, i stort sett i linje med ökningen för penningmängdsmåttet M3. M3 innefattar den av icke-finansiell sektors innehav hos euroområdets MFI. Investerarnas ökade intresse för likvidare tillgångar berodde förmodligen på en relativt flack avkastningskurva fram till augusti, den ihållande nedgången i aktiekurserna och den ökande osäkerheten på finansmarknaden efter händelserna den 11 september. Finansräkenskaperna ger därför stöd åt bedömningen att uppgången i M3-ökningen under loppet av 2001 i hög grad var en följd av omfördelningar i aktieportföljerna till förmån för kortfristiga finansiella instrument. Finansiering förändringar i löptidsstrukturen Tredje kvartalet 2001 minskade den årliga ökningstakten för euroområdets icke-finansiella sektorers finansiering till 5,5 %, jämfört med 6,1 % andra kvartalet (se tabell B). Det fanns emellertid stora skillnader mellan olika sektorer. Den årliga ökningstakten för de icke-finansiella företagens finansiering föll till 7,1 %, jämfört med 8,5 % andra kvartalet. Den årliga ökningstakten för hushållens finansiering föll till 5,8 %, jämfört med 6,2 % andra kvartalet. Nedgången i båda ökningstakterna skedde i en miljö som präglades av allt svagare ekonomisk aktivitet och avtagande effekter av ett antal särskilda faktorer, som exempelvis den kraftiga fusions- och förvärvsverksamheten och den blomstrande fastighetsmarknaden i vissa av euroländerna under 1999 och Till skillnad från utvecklingen inom de icke-finansiella privata sektorerna steg den årliga ökningstakten för den offentliga sektorns finansiering till 2,5 % tredje kvartalet 2001, jämfört med 2,0 % andra kvartalet och 1,5 % första kvartalet. Den offentliga sektorns finansieringsbehov ökade sedan effekterna av de tillfälliga intäkterna av försäljningen av UMTS-licenser avtog under hösten 200, samt till följd av nedgången i den ekonomiska aktiviteten i euroområdet, vilket ledde till en relativt dämpad ökning av den offentliga sektorns skatteintäkter och intäkter från sociala avgifter samtidigt som sociala förmåner och den offentliga konsumtionen fortsatte att öka i så gott som oförändrad takt. 1 En fördelning av de icke-finansiella sektorernas investeringar på kortfristig och kortfristig inlåning finns ännu inte tillgänglig. ECB Månadsrapport Mars

15 Tabell B: Finansiella placeringar av icke-finansiella sektorer i euroområdet 1 Årlig tillväxttakt Finansiering Finansiering av offentliga sektorn Finansiering av icke-finansiella göretag Lån Värdepapper andra Lån Värdetpapper Från euroområdets euroområdets andra än än aktier Innehav av Från euroområdets MFI MFI MFI aktier Noterade aktier Finansiering av hushåll 3) Lån från euroområdets MFI 3) (slutet av perioden) 2) ,0 3,1-1,1-0,4 4,3 3,2 7,0 8,8 8,5 8,6 5,0 8,9 9, ,0 2,5-1,2 0,4 3,3 2,4 6,7 8,2 7,0 13,8 4,6 10,3 10, kv 6,2 2,1-1,4 0,0 3,1-0,9 7,7 11,0 9,4 10,7 4,7 9,6 9,7 2 kv 6,0 2,2-1,6-0,3 2,9-4,6 7,7 11,4 9,3 12,2 4,2 8,6 8,7 3 kv 6,6 1,9-1,8-1,2 2,6-7,9 9,4 14,1 11,1 13,7 5,3 7,8 8,0 4 kv 6,3 1,8-1,4-0,9 2,6-10,6 8,7 14,4 10,9 16,0 4,4 7,3 7, kv 6,1 1,5-1,1-0,4 2,0-11,9 8,6 13,2 10,0 24,6 4,7 6,4 6,6 2 kv 6,1 2,0-2,4-1,8 3,0-4,0 8,5 11,1 9,0 26,9 5,3 6,2 6,3 3 kv 5,5 2,5-1,4-0,7 3,3-1,6 7,1 9,5 7,4 23,8 3,8 5,8 6,0 Andel av de totala finansiella placeringarna kv (utestående belopp) 100% 32% 6% 5% 26% 8% 46% 23% 19% 3% 18% 22% 20% Källa: ECB. 1) Icke-finansiella sektorer omfattar icke-finansiella företag och hushåll, inbegripet hushållens ideella organisationer. 2) Tillväxttakten för finansiella placeringar är baserade på icke säsongrensade transaktioner och inkluderar därför inte effekten av omvärderingar och omklassificeringar. Tillväxttakten för M3 är en genomsnittlig årlig tillväxt per kvartal, säsongrensad och korrigerad för olika antal arbetsdagar 3) Exklusive statens inlåning hos MFI. En analys av hur löptidsstrukturen för finansieringen har utvecklats kan ge information om konjunkturella och strukturella förändringar i hushållens, de icke-finansiella företagens och den offentliga sektorns finansieringsbeteende. De kvartalsvisa finansräkenskaperna för euroområdet möjliggör en sådan analys, eftersom de skiljer mellan kortfristig och långfristig finansiering. Skillnaden mellan kortfristig och långfristig finansiering grundas på ursprungliga löptider på upp till ett år och över ett år. Diagram B: Euroområdets ickefinansiella sektorers kortfristiga och långfristiga finansiering (årlig tillväxttakt i procent) 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Kortfristig finansiering Långfristig finansiering Långfristig skuldfinansiering 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv ,0 12,0 10,0 Källa: ECB. Anm.: Kortfristig finansiering består av kortfristiga lån och emitterade skuldebrev liksom offentlig inlåning; långfristig finansiering består av långfristiga lån och emitterade skuldebrev liksom noterade aktier och pensionsfonder hos icke-finansiella företag; skuldfinansiering består av lån och emitterade skuldebrev. 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Som framgår av diagram B föll den årliga ökningstakten för de icke-finansiella sektorernas finansiering via kortfristiga finansiella instrument (kortfristiga lån, kortfristiga värdepapper och skulder avseende statliga inlåningskonton) avsevärt, från 12,1 % tredje kvartalet 2000 till 7,0 % tredje kvartalet Däremot förblev den årliga ökningstakten för långfristig finansiering (långfristiga lån, långfristiga värdepapper, noterade aktier och pensionsfonder) relativt stabil på 5,2 % tredje kvartalet Sedan fjärde kvartalet 1997 har i genomsnitt 86 % av de icke-finansiella sektorernas skulder (lån, värdepapper, noterade aktier och pensionsfonder) varit långfristiga. Detta stämmer i stort sett överens med det faktum att mellan fjärde kvartalet 2000 och tredje kvartalet 2001 utgjordes 82 % av den totala finansieringen av långfristiga instrument. Tredje kvartalet 2000 stod däremot långfristig finansiering endast för 75 % av de icke-finansiella sektorernas totala årliga finansiering. Fallet i den årliga ökningstakten för euroområdets icke-finansiella sektorers kortfristiga finansiering innebär därmed i viss mån en återgång för löptidsstrukturen mer i linje med tidigare. 14 ECB Månadsrapport Mars 2002

16 Den totala utvecklingen för de icke-finansiella sektorernas finansiering återspeglar i huvudsak ändringar i löptidsstrukturerna för de icke-finansiella företagens finansiering. Den årliga ökningstakten för de icke-finansiella företagens finansiering föll från en topp på 21,5 % tredje kvartalet 2000 till 9,0 % tredje kvartalet Tredje kvartalet 2001 stod kortfristig finansiering för 20 % av de icke-finansiella företagens totala finansiering, i linje med förhållandet mellan de icke-finansiella företagens kortfristiga skulder och deras totala skulder. Tredje kvartalet 2000 låg motsvarande siffra på 37 %. Denna utveckling återspeglar sannolikt delvis att de icke finansiella företagen löste in kortfristiga övergångslån som man tagit tidigare för att finansiera fusioner och förvärv samt köp av UMTS-licenser under hösten 2000, innan man delvis övergick till finansiering genom utgivning av värdepapper. Följaktligen föll den årliga ändringstakten för finansiering via kortfristiga lån oavbrutet från tredje kvartalet 2000 fram till tredje kvartalet Den årliga ökningstakten för de icke-finansiella företagens långfristiga finansiering minskade däremot inte lika kraftigt, till 6,7 % tredje kvartalet 2001, jämfört med 7,5 % andra kvartalet. Delvis till följd av refinansieringen av kortfristiga lån förblev den långfristiga skuldfinansieringen (långfristiga lån och långfristiga värdepapper) relativt stabil trots nedgången i den reala ekonomiska aktiviteten. Den årliga ökningen för finansiering via utgivning av noterade aktier föll emellertid till 3,8 % tredje kvartalet 2001, jämfört med 5,3 % andra kvartalet. Denna nedgång beror förmodligen på fallet i aktiekurserna 2001 vilket innebar att finansiering via noterade aktier blev relativt dyrare för företagen. Dessutom ledde den svagare fusions- och förvärvsverksamheten under 2001 till ett minskat finansieringsbehov hos de icke-finansiella företagen. sett ökade betydelsen av finansiering via värdepapper i förhållande till andra finansieringskällor, och stod för 17 % av de icke-finansiella företagens totala årliga finansiering i slutet av tredje kvartalet 2001, om än enbart cirka 7 % av det utestående beloppet av finansieringsinstrument som användes av de icke-finansiella företagen i euroområdet. När det gäller hushållen fortsatte den årliga ökningstakten för både kortfristiga och långfristiga lån att falla fram till tredje kvartalet 2001, i enlighet med den utveckling som noterats sedan Merparten av hushållens skuld (91 % i genomsnitt mellan fjärde kvartalet 1997 och tredje kvartalet 2001) bestod av långfristiga lån, främst lån för bostadsköp. Nedgången i den årliga ökningstakten för långfristiga lån beror därför sannolikt på nedgången inom den tidigare blomstrande fastighetsmarknaden i vissa länder i euroområdet. Nedgången i bolåneräntorna under 2000 kan emellertid ha förhindrat en ännu brantare nedgång. Den mer uttalade nedgången i den årliga ökningstakten för kortfristiga lån, som endast stod för 9 % av hushållens totala skuld och i stor utsträckning bestod av konsumtionskrediter, kommer sannolikt att påverka hushållens anpassning till nedgången i den ekonomiska aktiviteten i euroområdet. Dessutom var nedgången i räntorna på konsumtionskrediter begränsad fram till tredje kvartalet 2001, vilket kanske kan bidra till att förklara det avsevärda fallet i kortfristiga lån till hushåll. I motsats till den totala utvecklingen för de icke-finansiella sektorernas finansiering och i synnerhet den för de icke-finansiella företagens finansiering steg den årliga ökningstakten för den offentliga sektorns kortfristiga finansiering markant under 2001, till 6,0 % tredje kvartalet. Omkring två tredjedelar av den offentliga sektorns årliga kortfristiga finansiering (kortfristiga lån, kortfristiga värdepapper och skulder avseende statliga inlåningskonton) var ett resultat av utgivningen av kortfristiga värdepapper). Samtidigt som den kortfristiga skuldens andel av den offentliga sektorns totala skuld endast uppgick till 13 % i slutet av tredje kvartalet 2001 var 32 % av den offentliga sektorns totala årliga finansiering i slutet av tredje kvartalet en följd av kortfristiga finansiella instrument. Följaktligen ökade den kortfristiga skuldens andel av den offentliga sektorns totala skuld något under 2001, efter att ha minskat de senaste åren. Samtidigt ökade den årliga förändringstakten för den offentliga sektorns långfristiga finansiering endast något under Trots att den offentliga sektorns behov av långfristiga lån fortsatte att minska fram till tredje kvartalet ökade sektorn sin utgivning av långfristiga värdepapper under året. ECB Månadsrapport Mars

17 Diagram 7 Rörelser i M3 och dess motposter (årliga flöden; ultimo perioden; miljarder euro; ej säsong- och kalenderrensade) kv kv kv 2001 Januari 2002 M3 Krediter till den privata sektorn (1) Krediter till den offentliga sektorn (2) Nettotillgångar (3) Den årliga ökningstakten för MFI-sektorns långfristiga finansiella skulder (exklusive kapital och reserver) återhämtade sig något under de senaste månaderna, från en bottennotering på i genom- Långfristiga finansiella skulder (exklusive kapital och reserver) (4) Övriga motposter (inklusive kapital och reserver) (5) Källa: ECB. Anm.: Serierna är justerade för icke hemmahörandes i euroområdet innehav av alla omsättningsbara instrument. M3=(1)+(2)+(3)=-(4)+(5) fjärde kvartalet 2001 (se tabell 2 och diagram 8) ger en mer detaljerad bild av utvecklingen av kreditgivningen till den privata sektorn. Den årliga ökningstakten för lån från MFI till hushållen fortsatte att minska fjärde kvartalet 2001 från 6,0 % tredje kvartalet till 5,3 %. Den hade följaktligen minskat oavbrutet sedan tredje kvartalet 1999 då den uppgick till 11,2 %. Den årliga ökningstakten för lån från MFI till icke-finansiella företag i euroområdet minskade till 6,3 % fjärde kvartalet 2001, jämfört med 7,4 % tredje kvartalet. Detta fortsatte den nedgång som observerats sedan tredje kvartalet 2000 då den årliga ökningstakten uppgick till 11,1 %. Detta kan bero på den svagare ekonomiska aktiviteten under 2001, men även på det faktum att effekten av vissa särskilda faktorer som hade förstärkt efterfrågan på lån under 2000 avtog (se ruta 1). euroområdet sedan andra halvåret 2000, som ledde till både lägre intäkter och högre utgifter för den offentliga sektorn. Den avtagande effekten av de tillfälliga intäkterna från försäljningen av UMTS-licenser bidrog också till ökade statliga finansieringsbehov. När det gäller de finansieringsinstrument som tillhandahålls av euroområdets MFI var den årliga ändringstakten för MFI-sektorns lån till den offentliga sektorn fortsatt negativ i januari 2002 (-1,8 %) medan den årliga förändringstakten för MFI-sektorns i euroområdet innehav av skuldförbindelser utgivna av den offentliga sektorn steg till 4,3 % i januari 2002 från en bottennotering på -12,3 % första kvartalet Till skillnad från kreditgivningen till den offentliga sektorn föll den årliga ökningstakten för MFI-sektorns kreditgivning till den privata sektorn i euroområdet ytterligare i januari 2002 till 6,3 %, från ett genomsnitt på 6,9 % fjärde kvartalet Detta berodde främst på en fortsatt nedgång i den årliga ökningstakten för lån till den privata sektorn. Kvartalssiffrorna över lån till hushåll och icke-finansiella företag i euroområdet fram till Diagram 8 Utveckling av lån till olika sektorer i euroområdet (årlig procentuell förändring) 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5, Källa: ECB. Hushåll Icke-finansiella företag 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 16 ECB Månadsrapport Mars 2002

18 snitt 2,2 % tredje kvartalet 2001, till 2,8 % fjärde kvartalet och 2,9 % i januari 2002, i linje med den allt brantare lutningen på avkastningskurvan i euroområdet. Slutligen försämrades euroområdets MFI-sektors nettotillgångar gentemot omvärlden med 8 miljarder euro i januari 2002, i absoluta och ickesäsongrensade tal. Denna nedgång var emellertid mindre uttalad än den normalt har varit i januari, vilket tyder på en avsevärd ökning av tolvmånadersflödet för externa nettotillgångar i januari 2002 (se diagram 7). Penningmängdsutvecklingen medför hittills inga uppåtriktade risker för prisstabiliteten Den aktuella monetära situationen i euroområdet förefaller än så länge inte medföra några uppåtriktade risker för prisstabiliteten på medellång sikt. Den kraftiga M3-ökningen under 2001 berodde främst på omfördelningar i aktieportföljerna som bör vara tillfälliga. Denna bedömning har stöd i den fortsatta nedgången i kreditgivningen till hushåll och icke-finansiella företag. Samtidigt som man bör iaktta viss försiktighet vid bedömningen av den kortfristiga penningmängdsutvecklingen, tyder avmattningen i den kortfristiga dynamiken i M3 i december 2001 och januari 2002 på att omfördelningarna i aktieportföljerna till förmån för de tillgångar som ingår i M3 kan ha upphört till följd av den gradvis minskade osäkerheten på finansmarknaderna. Samtidigt finns det ännu inga tecken på att placerarna börjar återställa den tidigare sammansättningen av sina aktieportföljer i någon större utsträckning, och likviditeten i euroområdet är fortsatt riklig, vilket även framgår av de mått på penningmängdsgapet som är konstruerade på Ruta 2 Utveckling för M3-komponenternas relativa andelar mellan 1980 och 2001 Det breda penningmängdsmåttet M3 består av: det snäva penningmängdsmåttet M1, som omfattar utelöpande sedlar och mynt samt avistainlåning, annan kortfristig inlåning, det vill säga inlåning med en avtalad löptid på upp till två år och inlåning med en uppsägningstid på upp till tre månader och omsättningsbara instrument, som omfattar repoavtal, andelar i penningmarknadsfonder, penningmarknadspapper samt skuldförbindelser med en löptid på upp till två år. Diagram A: Andelar för komponenter i M3 (procentandel; ultimo 2001) Penningmarknadsfondsandelar 7 % Inlåning med uppsägningstid på upp till tre månader 25 % Inlåning med en löptid på upp till två år 20 % Penningmarknadspapper och skuldförbindelser med en löptid på upp till två år 3 % Återköpsavtal 4 % Källa: ECB. Anm.: Uppgifterna är baserade på nationella stockar (basmånad januari 2001). Sedlar och mynt i omlopp 4 % Avistainlåning 37 % Dessa olika komponenter i M3 är relativt nära substitut till varandra och delar det kännetecken att de antingen kan användas direkt för transaktioner eller lätt omvandlas till tillgångar som kan användas för sådana ändamål. Samtidigt varierar de sinsemellan i fråga om grad av likviditet, avkastning och känslighet för förändringar i marknadsräntorna. I denna ruta beskrivs hur M3:s sammansättning har förändrats över tiden. För perioden före september 1997 finns bara aggregerade och delvis uppskattade siffror för M3:s komponenter, alltså för utelöpande sedlar och mynt, avistainlåning, annan kortfristig inlåning än avistainlåning och omsättningsbara instrument. Den information som är tillgänglig möjliggör emellertid en analys av förändringarna i de olika M3- komponenternas relativa betydelse. ECB Månadsrapport Mars

19 Diagram B: Procentandelar av komponenter i M3, (ultimo för månaden; säsongrensade uppgifter) Sedlar och mynt i omlopp Annan kortfristig inlåning Omsättningsbara instrument Avistainlåning Källa: ECB. Anm.: Uppgifterna är baserade på nationella stockar (basmånad januari 2001). 0 Minskning i andelar av utelöpande sedlar och mynt i M3 Andelen utelöpande sedlar och mynt i M3 sjönk konstant mellan 1980 och Förutom den kraftiga minskningen 2001 inför utbytet av sedlar och mynt berodde den nedåtgående trenden för utelöpande sedlar och mynt, från 8,8 % i slutet av 1980 till 6,9 % i slutet av 2000, förmodligen på strukturella faktorer. Orsakerna har sannolikt varit en effektivare användning av utelöpande sedlar och mynt som betalningsmedel över tiden och en växande användning av elektroniska betalningsmedel. Ökning i andelar av avistainlåning de senaste åren Efter att ha varit i stort sett oförändrad på cirka 30 % under 1980-talet hade avistainlåningens relativa andel 1993 sjunkit till cirka 26 %. Detta berodde främst på finansiella innovationer när det gäller omsättningsbara instrument (se nedan). Avistainlåningens andel av M3 steg därefter stadigt till över 35 % i slutet av Fram till sommaren 1999 främjades denna utveckling förmodligen av att de korta räntorna sjönk, vilket gjorde avistainlåning attraktivare jämfört med annan kortfristig inlåning. Dessutom ökade intresset för räntebärande avistainlåning, vilket förmodligen förstärkte denna trend ytterligare. Nedgång i andelar av annan kortfristig inlåning än avistainlåning Andelen annan kortfristig inlåning än avistainlåning i M3 har sjunkit under hela perioden De främsta orsakerna till denna nedgång varierar emellertid mellan olika tidpunkter. Från mitten av 1980-talet och fram till början av 1990-talet berodde den på finansiella innovationer när det gäller omsättningsbara instrument. Den ytterligare nedgång som var särskilt markant mellan 1994 och 2000 berodde däremot på sjunkande räntenivåer i allmänhet och på finansiella innovationer beträffande avistainlåning, som gjorde avistainlåning attraktivare än annan kortfristig inlåning. Uppgifter om fördelningen av kortfristig inlåning mellan inlåning med en avtalad löptid på upp till två år och inlåning med en uppsägningstid på upp till tre månader finns tillgängliga från och med september 1997 (se diagram C) och visar på utbyten mellan dessa två typer av inlåning. Utbytena tycks främst bero på att respektive räntor har utvecklats olika. Räntan på inlåning med en uppsägningstid på upp till tre månader anpassar sig långsammare och i mindre grad till förändringar i marknadsräntan än räntan på inlåning med en avtalad löptid på upp till två år. Skillnaden i marknadsränteförändringarnas genomslag kan avspegla skillnader i konkurrenssituationen på respektive marknad. 18 ECB Månadsrapport Mars 2002