MÅNADSRAPPORT 2007 MARS LLETIN

Transkript

1 MÅNADSRAPPORT MARS

2

3 M Å N A D S R A P P O R T M A R S Under 2007 kommer alla publikationer att innehålla motiv från 20-eurosedeln.

4 Europeiska centralbanken, 2006 Besöksadress Kaiserstrasse 29 D Frankfurt am Main Tyskland Postadress Postfack D Frankfurt am Main Tyskland Telefonnummer Webbplats Fax Telex ecb d Denna rapport har utarbetats på :s direktions ansvar. De nationella centralbankerna har översatt från engelska och publicerat dessa andra språkversioner. Alla rättigheter förbehålls. Återgivande i utbildningssyfte och för icke-kommersiella ändamål är tillåtet under förutsättning att källan anges. Stoppdatum för statistiska uppgifter i denna utgåva är 7 mars ISSN (tryckt version) ISSN (digital version)

5 I N N E H Å L L LEDARE 5 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET S1 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld Den monetära och finansiella utvecklingen Priser och kostnader Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad De offentliga finansernas utveckling Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Rutor: 1 Likviditetsläget och penningpolitiska transaktioner mellan den 8 november 2006 och den 13 februari Utvecklingen av internationella kopplingar mellan avkastningskurvorna på statsobligationer i euroområdet och USA 3 Ändringar av bankernas utlåningsräntor och nya bostadslån i euroområdet 4 En ingående granskning av förändringarna i hikp i januari varje år och en jämförelse med utvecklingen under andra månader 5 Europeiska kommissionens investeringsenkät 6 Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av :s experter 7 Finanspolitiska krav i fördraget om upprättandet av europeiska gemenskapen och i stabilitets- och tillväxtpakten 8 Eurons effektiva växelkurser efter den senaste utvidgningen av euroområdet och EU BILAGOR Kalendarium för Euroområdets penningpolitiska åtgärder Targetsystemet (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer) Dokument utgivna av Europeiska centralbanken sedan 2005 Ordlista I V IX XV Mars

6 F Ö R KO RT N I N G A R L Ä N D E R BE BG CZ DK DE EE IE GR ES FR IT CY LV LT LU Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK JP US Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien Japan USA Ö V R I G A F Ö R KO RT N I N G A R BIS Bank for International Settlements BNP bruttonationalprodukt BPM5 IMF:s betalningsbalanshandbok (IMF Balance of Payments Manual) (femte utgåvan) CD bankcertifikat c.i.f. kostnader, försäkring och frakt vid importgräns Europeiska centralbanken (European Central Bank) S Europeiska centralbankssystemet (European System of Central Banks) EER effektiv växelkurs EMI Europeiska monetära institutet (European Monetary Institute) EMU Ekonomiska och monetära unionen (Economic and Monetary Union) ENS 95 Europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 EU Europeiska unionen EUR euro f.o.b. fritt vid exportgräns HIKP harmoniserat konsumentprisindex HWWI Hamburg Institute of International Economics ILO Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization) IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fond) KPI konsumentprisindex MFI monetära finansinstitut NACE Rev.1 statistisk klassificering av ekonomiska aktiviteter i Europeiska gemenskapen NCB nationell(a) centralbank(er) OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling PPI producentprisindex SITC Rev. 3 Standard International Trade Classification (revision 3) ULCM enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin ULCT enhetsarbetskostnad i den totala ekonomin I enlighet med praxis inom gemenskapen anges medlemsländerna i alfabetisk ordning efter landsnamnen enligt nationell stavning. 4 Mars 2007

7 L E DA R E Vid sammanträdet den 8 mars 2007 beslutade -rådet att höja den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 25 punkter till 3,75 %. Även räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjdes med 25 punkter till 4,75 % respektive 2,75 %. Dessa beslut träder i kraft vid starten av den nya uppfyllandeperioden den 14 mars Beslutet att höja :s styrräntor togs med beaktande av de uppåthot mot prisstabiliteten på medellång sikt som -rådet har identifierat vid både den ekonomiska och den monetära analysen. Beslutet kommer att bidra till att inflationsförväntningarna i euroområdet på medellång till lång sikt förblir stabilt förankrade på nivåer förenliga med prisstabilitet. En sådan förankring är en förutsättning för att penningpolitiken varaktigt skall kunna främja en hållbar ekonomisk tillväxt och bidra till att skapa nya arbetstillfällen i euroområdet. Efter denna höjning, med beaktande av de gynnsamma ekonomiska förhållandena, är :s penningpolitik fortsatt ackommoderande med -räntor på måttliga nivåer, en kraftig penningmängdsoch kreditökning och en med alla tillämpbara mått riklig likviditet. Det är därför befogat att fortsätta att agera beslutsamt och i rätt tid för att säkerställa prisstabilitet på medellång sikt. -rådet kommer mycket noggrant att bevaka all utveckling för att hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte skall realiseras. Vad gäller den ekonomiska analysen ökade den reala BNP-tillväxten i euroområdet på kvartalsbasis med 0,9 % under fjärde kvartalet 2006 enligt Eurostats första beräkning. Detta översteg tidigare förväntningar. -rådets nuvarande bedömning är att kvartalstillväxten för BNP sannolikt kommer att påverkas något mindre än ursprungligen väntat av ändringarna i de indirekta skatterna i ett stort euroland. Styrkan i BNP-tillväxten under det fjärde kvartalet pekar därför på fortsatt kraftig ökning i euroområdet. Både den inhemska efterfrågan och exporten bidrog betydligt till BNP-tillväxten och bekräftade att tillväxten är stabil och brett baserad. Informationen om den ekonomiska aktiviteten från olika förtroendeundersökningar och indikatorbaserade prognoser stöder bedömningen att den kraftiga tillväxten har fortsatt under Utsikterna för den ekonomiska aktiviteten på medellång sikt är fortsatt gynnsamma. Förutsättningarna kvarstår för att ekonomin i euroområdet skall växa i stadig takt. Vad gäller omvärlden har tillväxten i världsekonomin blivit mer balanserad regionerna emellan och är, även om den fallit tillbaka något, fortfarande robust, delvis på grund av lägre oljepriser. Externa villkor stöder sålunda euroområdets export. Den inhemska efterfrågan i euroområdet väntas också i stort sett fortsätta att stärkas. Investeringsverksamheten torde fortsätta att vara dynamisk och dra nytta av en längre period av mycket gynnsamma finansieringsvillkor, omstruktureringar av balansräkningarna, ackumulerade och fortsatt stora vinster och ökad effektivitet i företagen. Konsumtionen i euroområdet torde också öka ytterligare över tiden i linje med utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna allteftersom sysselsättningsläget förbättras. Dessa utsikter avspeglas också i -experternas makroekonomiska framtidsbedömningar. Bedömningarna förutser en genomsnittlig real BNP-tillväxt på 2,1-2,9 % 2007 och 1,9 % - 2,9 % Jämfört med Eurosystemets experters framtidsbedömningar i december har BNP-tillväxten 2007 och 2008 reviderats uppåt, till stor del beroende på styrkan i BNP-tillväxten under andra halvåret 2006 och lägre energipriser som om de håller i sig skulle ha en positiv effekt på de reala disponibla inkomsterna. Enligt -rådet är hoten mot de på det hela taget gynnsamma utsikterna för ekonomisk tillväxt på kort sikt överlag balanserade. På längre dominerar nedåtriskerna. De största hoten relaterar huvudsakligen till oron för eventuella nya oljeprishöjningar, ökad protektionism och en eventuell okontrollerad utveckling på grund av globala obalanser. Mars

8 När det gäller prisutvecklingen tyder Eurostats snabbstatistik på att den årliga ökningstakten i HIKP var 1,8 % i februari 2007, dvs. lika hög som i januari Att den totala inflationen sjunkit sedan sommaren 2006 beror framför allt på lägre energipriser. På längre sikt kommer förra årets volatila energipriser att leda till stora baseffekter som påverkar inflationsprofilen i år. På basis av de nuvarande olje- och oljeterminspriserna är det troligt att inflationstakten sjunker under våren och sommaren för att sedan stiga mot slutet av året och åter ligga omkring 2 %. -experternas nya makroekonomiska framtidsbedömningar räknar med att den årliga ökningstakten i HIKP kommer att vara mellan 1,5 % och 2,1 % 2007 och mellan 1,4 % och 2,6 % Jämfört med framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i december 2006 har den övre delen av intervallet för inflationen 2007 reviderats nedåt något, vilket till stor del speglar nedgången i oljepriserna. Däremot antas intervallet för inflationen 2008 ligga något högre, främst beroende på förväntad högre ekonomisk tillväxt, vilket kan leda till ett ökat tryck på faktorutnyttjandet och faktorkostnaderna. I detta sammanhang ska man komma ihåg att dessa bedömningar baseras på en serie tekniska antaganden om marknadsförväntningar på bl.a. framtida korta och långa räntor, samt på oljepriser och icke energirelaterade råvarupriser. På medellång sikt, som penningpolitiskt är relevant, fortsätter hoten mot utsikterna för prisutvecklingen enligt -rådet att vara uppåtriktade. Dessa hänför sig till eventuella nya oljeprisökningar och ytterligare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter utöver vad som hittills aviserats och beslutats. Ett markant hot uppåt mot prisstabiliteten skulle kunna utgöras av en starkare löneutveckling än vad som nu förutses, inte minst med beaktande av den gynnsamma utvecklingen av real BNP-tillväxt under de senaste kvartalen. Det är därför avgörande att arbetsmarknadens parter fortsätter att ta sitt ansvar. I detta sammanhang borde löneavtalen beakta priskonkurrenskraften, den fortsatt höga arbetslösheten i många länder och produktivitetsutvecklingen. -rådet kommer att mycket noga bevaka de kommande löneförhandlingarna i euroländerna. Den monetära analysen bekräftar de nuvarande uppåtriskerna för prisstabiliteten på medellång och lång sikt. M3-ökningen på årsbasis låg på 9,8 % i januari, dvs. oförändrat på den högsta nivån sedan euron infördes. Med en årlig tillväxttakt på 10,6 % var ökningen i utlåningen till den privata sektorn fortsatt kraftig i januari. Den kraftiga ökningen i utlåningen till den privata sektorn speglar den fortsatt uppåtriktade trenden i ökningen av hushållens upplåning som pågått sedan mitten av Mot bakgrund av stigande bolåneräntor i hela euroområdet och en långsammare ökning av bostadspriserna i vissa områden har hushållens upplåning samtidigt visat vissa ytterligare tecken på avmattning under de senaste månaderna, även om takten ännu är hög. Ur ett medellångt till längre perspektiv, vilket är lämpligt för bedömningen av trender i penningmängds- och kreditökningen, bekräftar den senaste utvecklingen att den ihållande uppåtriktade trenden fortsätter i den underliggande penningmängdsexpansionen. Efter flera år av kraftig penningmängdsökning är likviditeten i euroområdet riklig enligt alla tillämpbara mått. Den kraftiga penningmängds- och kreditökningen speglar den ackommoderande penningpolitiska inriktningen under en längre tid och konjunkturuppgången i euroområdet. I ett läge med riklig likviditet pekar den på uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång till lång sikt. Den monetära utvecklingen måste därför bevakas mycket noga, särskilt mot bakgrund av en stadigt ökande ekonomisk aktivitet och den fortsatt starka utvecklingen på fastighetsmarknaden i många delar av euroområdet. Sammantaget är det särskilt viktigt i bedömningen av prisutvecklingen att bortse från all kortsiktig volatilitet i inflationen. För penningpolitiken är det medellånga perspektivet 6 Mars 2007

9 LEDARE det relevanta. Hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt fortsätter att vara på uppåtsidan och gäller särskilt en kraftigare löneutveckling än vad som nu väntas i ett läge med stark fortsatt tillväxt i sysselsättning och ekonomisk aktivitet. Stark penningmängds- och kreditökning i ett läge med redan riklig likviditet gör att en avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära analysen ger stöd för bedömningen att uppåtriskerna mot prisstabiliteten kvarstår på medellång till lång sikt. -rådet kommer att fortsätta att mycket noggrant bevaka all utveckling för att hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte skall realiseras. Detta kommer att främja förankringen av inflationsförväntningarna på medellång till längre sikt i euroområdet på nivåer som är förenliga med prisstabilitet. Det är därför fortfarande motiverat att fortsätta att agera beslutsamt och i rätt tid för att säkerställa prisstabiliteten på medellång sikt. Inom finanspolitiken finns det alltfler belägg för att den gynnsamma konjunkturutvecklingen ledde till bättre budgetutfall för 2006 än väntat i ett antal länder och i euroområdet som helhet. De uppdaterade stabilitetsprogrammen räknar dock endast med måttliga framsteg i budgetkonsolideringen de kommande åren. I några länder förefaller konsolideringsmålen inte helt ligga i linje med kraven i den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten. Riskerna ligger främst i bristen på klart angivna och trovärdiga åtgärder, framför allt på budgetarnas utgiftssida. I fråga om strukturreformer diskuterade Europeiska rådet det aktuella läget och framtida utvecklingen avseende implementeringen av Lissabonstrategin vid sitt möte 8 9 mars. Det är positivt är att reformerna och de återhållsamma ökningarna i arbetskraftskostnaderna har bidragit till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten de senaste åren, även om utvecklingen har varit ojämn i EU-länderna. -rådet uppmuntrar åtgärder för att skapa incitament och strukturer som främjar en integrering av alla grupper på arbetsmarknaden, inklusive dem som har haft en relativt låg sysselsättning tidigare. Reformer av skatte- och bidragssystemen skulle öka incitamenten att arbeta och att skapa fler arbetstillfällen. Sänkt skatt på arbete (inklusive socialförsäkringsavgifter) och därigenom lägre arbetskraftskostnader skulle främja sysselsättningen, medan minimilöner på nivåer som inte ligger i linje med produktiviteten minskar anställningsmöjligheterna för lägre utbildad arbetskraft. rådet stöder till fullo all politik som syftar till att förbättra utbildningen och tillämpningen av tekniska innovationer som ytterligare ökar produktiviteten. I förening med initiativ som skapar ett företagsvänligt klimat skulle en sådan politik bredda möjligheterna för alla att medverka till ökad tillväxt. Under dessa gynnsamma konjunkturer anser -rådet det viktigt att alla euroländer undviker en procyklisk politik och att tillräckligt ambitiösa konsolideringsåtgärder vidtas i länder med fortsatta budgetobalanser eller hög offentlig skuld. Tillfället bör utnyttjas att uppnå sunda offentliga finanser inom programhorisonten och senast 2010 i alla euroländer. En budgetkonsolidering som ett led i en trovärdig och utgiftsbaserad reformstrategi på medellång sikt skulle främja produktionen och sysselsättningstillväxten på längre sikt och skapa beredskap för de budgetmässiga konsekvenserna av en åldrande befolkning. Mars

10

11 D E N E KO N O M I S K A O C H M O N E T Ä R A U T V E C K L I N G E N DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld 1 L Ä G E T I E U RO O M R Å D E T S O M V Ä R L D Den globala ekonomin fortsätter att växa i robust takt, medan förändringar i energipriserna fortfarande har ett starkt inflytande på den globala prisutvecklingen. När det gäller de globala utsikterna handlar riskerna om ökade krav på protektionistiska åtgärder, en potentiell ny uppgång i oljepriserna och oron över en oordnad korrigering av de globala ekonomiska obalanserna UTVECKLINGEN I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin fortsätter att på det hela taget växa i robust takt. Enkätuppgifter och tillgänglig BNP-statistik tyder på att den nedgång i den globala aktiviteten som noterades efter första kvartalet 2006 upphörde i flera länder under sista kvartalet Mer nyligen verkar den globala expansionen ha fått en något mer balanserad fördelning över olika sektorer. Medan aktiviteten inom tjänstesektorn, som var den viktigaste motorn i den globala tillväxten de senaste månaderna, tycks ha mattats av något i februari, skedde en viss uppgång i den globala tillverkningssektorn där aktiviteten tidigare har minskat. Förändringar i energipriserna har fortfarande ett starkt inflytande på den globala prisutvecklingen. Efter att ha stigit i slutet av 2006 sjönk den årliga inflationen i konsumentledet i OECD-länderna igen i januari 2007, till stor del till följd av en ny nedgång i oljepriserna. Den årliga inflationen i konsumentledet exklusive livsmedel och energi har däremot fortsatt att vara relativt stabil de senaste månaderna. Diagram 1 Prisutvecklingen i OECD-länderna (årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) Konsumentpriser (alla poster) Konsumentpriser (alla poster exkl. livsmedel och energi) Producentpriser (tillverkning) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1, Källa: OECD. 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 USA Enligt den officiella konjunkturdatering som görs av National Bureau of Economic Research har den amerikanska ekonomin nu upplevt det femte året i rad av expansion. År 2006 som helhet låg den reala BNP-tillväxten på 3,3 %. Tillväxtens kvartalsutveckling under 2006 kännetecknades av en exceptionellt stark uppgång i reala BNP första kvartalet (en förändring på 5,6 % från kvartalet innan, uppräknat till årstakt). Därefter minskade tillväxten kraftigt de tre följande kvartalen (till 2,6 %, 2,0 % respektive 2,2 %). Detta mönster tyder på att den amerikanska ekonomin efter flera år av snabb expansion nu har börjat få en mer måttlig tillväxt. Den pågående avmattningen av den ekonomiska tillväxten i USA beror på den ogynnsamma utvecklingen på bostadsmarknaden som fick bostadsinvesteringarna att gå ned kraftigt under större delen av Nedgången i byggsektorn hade en dämpande inverkan på den ekonomiska aktiviteten, men detta mildrades något av den starka privata konsumtionen, som delvis speglar gynnsamma sysselsättnings- och inkomstvillkor, samt av den starka utvecklingen i företagens investeringar. När det gäller prisutvecklingen har den årliga inflationen i konsumentledet sjunkit betydligt de Mars

12 senaste kvartalen från över 4 % i mitten av 2006, vilket främst beror på lägre energipriser (se diagram 2). Den årliga inflationen i konsumentledet exklusive livsmedel och energi har emellertid bara gått ned något. I januari 2007 låg den på 2,7 %, vilket tyder på att inflationstrycket försvagas långsamt. Under den närmaste tiden kommer den amerikanska ekonomin att fortsätta att växa om än i måttligare takt än de senaste åren och inflationstrycket kommer efterhand att avta. Dessa gynnsamma utsikter framgår av de prognoser som ledamöterna av den amerikanska centralbankens Federal Open Market Committee presenterade i sin rapport om penningpolitiken till kongressen i februari Den centrala tendensen i dessa prognoser är att den reala BNP-tillväxten förväntas ligga på i genomsnitt 2,5 3 % 2007 och 2,75 3 % Den årliga underliggande inflationen (mätt genom 12-månadersförändringen i deflatorn för privat konsumtion exklusive livsmedel och energi) beräknas ligga på 2 2,25 % 2007 och 1, Den 21 januari 2007 beslutade Federal Open market Committee att styrräntan skulle vara oförändrad på 5,25 %, dvs. på samma nivå som sedan juni Diagram 2 Utvecklingen i viktiga industriekonomier JAPAN I Japan har den ekonomiska aktiviteten fortsatt att stiga stadigt, samtidigt som inflationen har varit dämpad. Produktionen stimuleras av en stark export och av en stadig inhemsk efterfrågan, som framför allt fick draghjälp av företagens investeringar under de senaste kvartalen. Enligt preliminära uppgifter från det japanska regeringskansliet steg den reala BNP-tillväxten betydligt mellan tredje och fjärde kvartalet 2006 till 1,2 %, vilket kan jämföras med 0,1 % kvartalet innan. Den reala BNP-tillväxten stimulerades av en fortsatt stark utveckling för andra privata investeringar än bostadsinvesteringar och av nettoexporten, samt av en ökad privat konsumtion som steg med 1,1 % jämfört med kvartalet innan, då den sjönk med 1,1 %. 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1, Euroområdet USA Japan Storbritannien Produktionstillväxt 1) (procentuell förändring per kvartal; kvartalsuppgifter) Inflationstakt 2) (konsumentpriser; årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) ,5-1,0-1,5 Källor: Nationella uppgifter, BIS, Eurostats och :s beräkningar. 1) Eurostats uppgifter används för euroområdet och Storbritannien. För USA och Japan används nationella uppgifter. BNP-siffrorna har säsongrensats. 2) HIKP för euroområdet och Storbritannien; KPI för USA och Japan. 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Mars 2007

13 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld När det gäller prisutvecklingen har inflationen i konsumentledet varit fortsatt dämpad. I januari 2007 låg både den årliga KPI-inflationen totalt och den årliga KPI-inflationen exklusive färska livsmedel på noll, efter att månaden innan ha legat på 0,3 % respektive 0,1 %. Den årliga KPIinflationen fortsatte alltså att sjunka, till stor del som en följd av oljeprisnedgången. Inflationen i producentledet fortsatte också att falla och sjönk till 2,2 % i januari efter att ha legat från 2,5 % månaden innan. Under den närmaste tiden är utsikterna för den japanska ekonomin fortsatt gynnsamma. Den ekonomiska aktiviteten förväntas fortsätta att öka till följd av en stabil inhemsk efterfrågan och en fortsatt stark export i ett läge med gynnsamma konkurrensvillkor. Vid sitt möte den februari beslutade Bank of Japan höja sin styrränta med 25 punkter till 0,5 %. Detta beslut är den andra ändring av styrräntan som har genomförts sedan politiken med kvantitativa lättnader övergavs i mars STORBRITANNIEN Den ekonomiska tillväxten i Storbritannien har varit stark och stabil de senaste kvartalen, med en BNP-tillväxt per kvartal som legat på eller över det långsiktiga genomsnittet på 0,7 %. Under fjärde kvartalet 2006 steg reala BNP med 0,8 % jämfört med kvartalet innan, dvs. något snabbare än de föregående fyra kvartalen. Produktionstillväxten stimulerades av den inhemska efterfrågan då både den privata konsumtionen och fasta bruttoinvesteringar steg avsevärt jämfört med kvartalet innan. Under hela 2006 steg reala BNP med 2,7 %. Takten i tillväxten förväntas ligga på ungefär samma nivå den närmaste tiden och enkätuppgifter pekar på fortsatt höga investeringar men något lägre export. De senaste månaderna har HIKP-inflationen stigit och nivån på 3,0 % i december 2006 var den högsta på tio år. I januari 2007 sjönk inflationen till 2,7 %. Inflationstrenden har i stor utsträckning styrts av transport-, energi- och livsmedelspriser, men även den underliggande inflationen har ökat. Under andra halvåret 2006 fortsatte de genomsnittliga inkomsterna att utvecklas i stabil och med historiska mått måttlig takt. Under 2007 förväntas HIKP-inflationen efterhand återgå till inflationsmålet på 2 %. De sänkningar av gas- och elpriserna (från och med mars) som British Gas nyligen tillkännagav kan bidra till att inflationen går ned den närmaste tiden. Den 8 mars 2007 beslutade Bank of Englands penningpolitiska kommitté att lämna styrräntan oförändrad på 5,25 %. ANDRA EUROPEISKA LÄNDER I de flesta andra EU-länder utanför euroområdet har produktionstillväxten varit fortsatt stark de senaste kvartalen. Tillväxten har främst drivits på av den inhemska efterfrågan. I de flesta länder har den årliga HIKP-inflationen den senaste tiden antingen varit stabil eller ökat. I Danmark och Sverige sjönk den reala BNP-tillväxten per kvartal de senaste kvartalen. I båda dessa länder har den ekonomiska aktiviteten drivits på av den inhemska efterfrågan (och i Sveriges fall även av den utländska efterfrågan). Indikatorer på den ekonomiska aktiviteten tyder på att tillväxten under den närmaste tiden förmodligen kommer att vara stabil i båda dessa länder. HIKPinflationen har varit stabil de senaste månaderna och låg i januari 2007 på 1,8 % i Danmark och 1,6 % i Sverige. I båda länderna förväntas HIKP-inflationen vara oförändrad eller sjunka något de närmaste månaderna. Mars

14 I de fyra största central- och östeuropeiska länderna (Tjeckien, Ungern, Polen och Rumänien) har produktionstillväxten per kvartal varit fortsatt stark de senaste kvartalen. I Tjeckien, Polen och Rumänien har den reala BNP-tillväxten drivits på av den inhemska efterfrågan, medan den i Ungern främst har drivits på av nettoexporten. Indikatorer på den ekonomiska aktiviteten tyder på att tillväxten kommer att vara fortsatt stark i Tjeckien, Polen och Rumänien, men att den kommer att sjunka markant i Ungern eftersom den inhemska efterfrågan kommer att påverkas av de pågående finanspolitiska stabiliseringsansträngningarna. Den årliga HIKP-inflationen har haft en på det hela taget uppåtgående utveckling de senaste månaderna i Tjeckien, Ungern och Polen och låg i januari 2007 på 1,4 %, 8,4 % respektive 1,7 %. Denna utveckling berodde på att inflationen exklusive energi steg och framför allt på höjningar av reglerade priser. I Rumänien har inflationen däremot fortsatt att sjunka de senaste månaderna och låg i januari 2007 på 4,1 %. I de mindre EU-länderna utanför euroområdet har den reala BNP-tillväxten varit stark de senaste kvartalen, särskilt i de baltiska staterna, Slovakien och Bulgarien. Tillväxten har framför allt främjats av en kraftigt ökad inhemsk efterfrågan som är följden av en snabb ökning av kreditgivning och disponibla inkomster. Indikatorer på den ekonomiska aktiviteten tyder på en fortsatt stark tillväxtutveckling i de flesta länder. Inflationen har stigit de senaste månaderna, särskilt i de snabbast växande ekonomierna. I Ryssland har publiceringen av BNP-statistik för fjärde kvartalet 2006 bekräftat att tillväxten fortsatt att vara robust (6,7 %) tack vare en stark inhemsk efterfrågan. Även om inflationen i konsumentledet har gått ned något till följd av rubelns nominella appreciering, och i januari låg på 8,2 % jämfört med motsvarande period ett år tidigare, kan en lättare finanspolitik under 2007 leda till ett nytt uppåttryck på priserna. TILLVÄXTEKONOMIERNA I ASIEN I de asiatiska tillväxtekonomierna fortsatte den ekonomiska aktiviteten att växa i relativt snabb takt sista kvartalet Under året som helhet var tillväxten i genomsnitt starkare än 2005, även om en liten nedgång kunde märkas andra halvåret i några av de stora ekonomierna. Exportutvecklingen fortsatte i oförändrad takt i en fortsättning på den trend som började andra halvåret Inflationstrycket var i stort sett begränsat, även om inflationen steg något i Indien. I Kina har den ekonomiska aktiviteten fortsatt att växa i stark takt de senaste månaderna och låg sista kvartalet 2006 på 10,4 % jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Totalt sett steg reala BNP med 10,7 % Ökningen av den inhemska efterfrågan var i stort sett oförändrad under årets andra hälft, då lägre investeringar delvis uppvägdes av en högre privat konsumtion, medan utlandssektorns bidrag till tillväxten ökade ytterligare. Handelsöverskottet ökade ytterligare under 2006 till en ny rekordnivå. Den årliga inflationen i konsumentledet sjönk till 2,2 % i januari 2007 från 2,8 % i december. I början av februari 2007 höjde People s Bank of China kassakravet för finansinstitut som tar emot inlåning med 50 punkter till 10 %, med hänvisning till den starka ökningen av bankernas utlåning. Detta var den femte höjningen sedan juli Efter en mycket stark uppgång under 2006 upplevde den kinesiska aktiemarknaden en markant volatilitet, särskilt i slutet av februari och början av mars. I Sydkorea fortsatte den ekonomiska tillväxten att sjunka fjärde kvartalet BNP växte i en årstakt på 4 %, jämfört med 5,3 % under årets första hälft. Nedgången berodde huvudsakligen på att både konsumtionen och exportutvecklingen sjönk. För 2006 som helhet låg KPI-inflationen på 2,2 %, jämfört med 2,8 % år Mars 2007

15 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Läget i euroområdets omvärld De ekonomiska utsikterna för den närmaste tiden är fortsatt gynnsamma för tillväxtekonomierna i Asien. Efter de mycket starka resultaten 2006 förväntas tillväxten avta något 2007, delvis till följd av en ytterligare måttlig nedgång i investeringarna i Kina och en något sämre exportutveckling i vissa ekonomier. LATINAMERIKA I Latinamerika fortsätter den ekonomiska aktiviteten att växa i stadig takt, även om tillväxtutvecklingen i de stora ekonomierna fortfarande är ganska osymmetrisk. I Brasilien ökade reala BNP med 3,8 % fjärde kvartalet 2006 och aktiviteten förväntas accelerera I Mexiko och Argentina tyder preliminära indikatorer på att även om den ekonomiska aktiviteten fortfarande är robust håller den på att mattas av, vilket är i linje med den trend som har pågått sedan andra halvåret Preliminär BNP-statistik för Mexiko pekar på att tillväxten under fjärde kvartalet 2006 steg med 4,3 % jämfört med motsvarande period ett år tidigare, medan den steg med 4,5 % kvartalet innan. I Argentina pekar indikatorer för början av 2007 på en begynnande nedgång i den ekonomiska aktiviteten, där industriproduktionen i januari gradvis hade sjunkit till 6,1 % jämfört med samma period ett år tidigare, från att i december ha legat på 9 %. Utsikterna för Latinamerika som helhet är fortfarande gynnsamma och den inhemska efterfrågan förväntas även i fortsättningen vara motor i tillväxten i de stora ekonomierna. Inflationstrycket förväntas förbli begränsat i de flesta länder (utom i Argentina). Dessa positiva utsikter bör även få draghjälp av det gynnsamma omvärldsklimatet, med fortsatt goda finansieringsvillkor och råvarupriser som ur ett historiskt perspektiv fortfarande är höga RÅVARUMARKNADER Efter att ha sjunkit kraftigt i början av året började oljepriserna åter stiga mot slutet av januari och i början av februari, då ihållande kalla väderförhållanden på norra halvklotet hade lett till en högre Diagram 3 Utvecklingen på råvarumarknaderna Brent-råolja (USD/fat; vänster skala) Andra råvaror än energi (USD; index: 2000 = 100; höger skala) 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Källor: Bloomberg och HWWA efterfrågan. En lägre produktion från Opec-länderna på grund av att Opec genomförde sin andra tillkännagivna nedskärning av produktionen och ökad geopolitisk oro spädde också på uppåttrycket på priserna. Även om trycket lätttade något i mitten av februari började priserna åter att stiga mot slutet av månaden. Priset på Brent-råolja uppgick till 61,0 US-dollar per fat den 7 mars (vilket var något högre än i början av året). Internationella energiorganets senaste bedömning av situationen på oljemarknaden pekar på att balansen mellan utbud och efterfrågan kommer att stramas åt ytterligare, eftersom prognoserna för den globala efterfrågan på olja 2007 har uppreviderats. Produktionsprognoserna för oljeproducerande länder utanför Opec är fortfarande sämre än vad som tidigare förväntats. Detta bör i sin tur medföra att efterfrågan på Opec-olja kommer att öka samtidigt som Opec-ländernas produktion kommer att minska. Under förutsättning att efterfrågan som väntat Mars

16 blir stark och att reservkapaciteten fortsätter att vara begränsad kommer oljepriserna under den närmaste tiden sannolikt att vara både höga och känsliga för oförutsedda förändringar i balansen mellan utbud och efterfrågan och i det geopolitiska klimatet. Mot denna bakgrund förväntar sig marknadsaktörerna att oljepriserna kommer att vara fortsatt höga även på medellång sikt, vilket framgår av att oljeterminer med leverans i december 2009 för närvarande noteras till 67 US-dollar. Priserna på andra råvaror än energi steg under större delen av februari till följd av prishöjningar på råvaror inom industrin och på livsmedel. Det aggregerade prisindexet för andra råvaror än energi (uttryckta i US-dollar) steg till en ny rekordnivå mot slutet av månaden, då det var omkring 25 % högre än ett år tidigare UTSIKTERNA FÖR EUROOMRÅDETS OMVÄRLD Utsikterna för euroområdets omvärld och därmed för efterfrågan på euroområdets varor och tjänster är på det hela taget fortsatt gynnsamma. Under sista kvartalet 2006 steg 6-månadersförändringen i OECD:s ledande indikatorer och upphävde därmed en del av nedgången tidigare under året. En del stora tillväxtekonomiers ledande indikatorer har också förbättrats den senaste tiden, vilket tyder på att avmattningen i den globala tillväxten under 2006 sammantaget förmodligen var relativt begränsad. När det gäller de globala utsikterna handlar riskerna om ökade krav på protektionistiska åtgärder, en potentiell ny uppgång i oljepriserna och oron över en oordnad korrigering av de globala ekonomiska obalanserna. 14 Mars 2007

17 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling 2 M O N E T Ä R O C H F I N A N S I E L L U T V E C K L I N G 2. 1 PENNINGMÄNGD OCH MFI: s KREDITGIVNING Under fjärde kvartalet 2006 steg den årliga tillväxten i M3 ytterligare och låg i januari 2007 kvar på samma höga nivå som i december Den starka penningmängdsutvecklingen får draghjälp av en stark efterfrågan på lån från alla sektorer och har lett till en ännu rikligare likviditet i euroområdet. Ny penningmängdsstatistik ger få signaler om att den allt snabbare penningmängdsexpansion som har ägt rum sedan mitten av 2004 skulle vara på väg att upphöra, än mindre vända. Samtidigt bekräftar den senaste statistiken bedömningen att höjningarna av :s styrräntor på senare tid påverkar penningmängdsutvecklingen, även om det mestadels handlar om att de mer likvida komponenter som ingår i M3, t.ex. dagslån, byts ut mot mindre likvida komponenter med högre ränta. Den starka penningmängds- och kreditutvecklingen i ett läge med riklig likviditet fortsätter sammantaget att medföra uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång till lång sikt, särskilt i en situation då stämningsläget i ekonomin och den ekonomiska aktiviteten har förbättrats. DET BREDA PENNINGMÄNGDSMÅTTET M3 Under fjärde kvartalet 2006 var den årliga M3-ökningen 9,0 %, vilket är den högsta siffran sedan andra kvartalet 1990 (baserat på artificiella uppgifter för euroområdet). Detta berodde på den förbättring som ägde rum under kvartalet och som innebar att den årliga M3-ökningen i december steg till 9,8 %, från 8,5 % i oktober och 9,3 % i november. I januari 2007 låg den årliga ökningstakten kvar på 9,8 %. Denna starka M3-ökning märks även i utvecklingen på kortare sikt, t.ex. mätt genom 6-månadersförändringen i M3, uppräknat till årstakt, som steg till 11,1 % i januari (se diagram 4). Den senaste penningmängdsstatistiken bekräftar bedömningen att den snabba årliga M3-ökningen är en följd av de låga räntorna i euroområdet och av den starka ekonomiska aktivitet som märks i den fortsatt starka låneutvecklingen. Bortsett från en del årsslutseffekter i november och december som tillfälligt ökade efterfrågan på dagslån, ger penningmängdsstatistiken för hela fjärde kvartalet ytterligare bevis för att räntehöjningarna sedan slutet av 2005 har påverkat penningmängdsutvecklingen, även om det huvudsakligen har varit i form av substitutionseffekter inom M3. På skuldsidan i MFI-sektorns balansräkning märks detta främst i en mer måttlig ökning i de mest likvida komponenterna i M3, snarare än i en långsammare expansion i M3 totalt. M3-utvecklingen får för närvarande draghjälp av en relativt stark spekulativ efterfrågan på pengar, som märks i den starka ökningen i omsättbara instrument som ingår i M3. På tillgångssidan i MFI-sektorns balansräkning märks räntehöjningarnas effekter främst genom att tillväxten i hushållens upplåning har gått ned, även om den fortfarande är stark. Diagram 4 M3-ökning och referensvärde (procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) Källa:. M3 (3-månaders centrerat glidande medelvärde av årlig ökningstakt) M3 (årlig ökningstakt) M3 (6-månaders ökningstakt uppräknad till årstakt) Referensvärde (4½ %) Mars

18 Eftersom de senaste tecknen på en avveckling av portföljförändringar går tillbaka till andra halvåret 2005 har den officiella M3-serien och M3-serien korrigerad för den beräknade effekten av portföljförändringar haft en likartad utveckling under M3: s HUVUDKOMPONENTER Årstakten i M1 (som ett kvartalsgenomsnitt) har gått ned sedan våren I januari 2007 låg den på 6,5 %, jämfört med 7,6 % tredje kvartalet och 6,7 % fjärde kvartalet 2006 (se tabell 1). Diagram 5 M3 och M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) Officiella M3 M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 1) Referensvärde (4 1 /2 %) När det gäller utvecklingen i M1:s komponenter sjönk årstakten för utelöpande sedlar och mynt till 10,4 % i januari 2007, från 11,3 % tredje kvartalet och 11,1 % fjärde kvartalet Årstakten för dagslån sjönk till 5,8 % i januari, från 7,0 tredje kvartalet och 5,9 % fjärde kvartalet Årstakten för annan kortfristig inlåning än dagslån har ökat de senaste månaderna och låg i januari 2007 på 12,0 %, jämfört med 9,5 % tredje kvartalet och 11,2 % fjärde kvartalet (se diagram 6). Denna utveckling berodde på Källa:. 1) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober Tabell 1 Sammanfattningstabell över monetära variabler (kvartalsgenomsnitt, säsongrensat och kalenderkorrigerat) Utestående i procent av M3 1) kv kv Årliga ökningstakter kv kv 2006 dec 2007 jan M1 Utelöpande sedlar och mynt Avistainlåning M2 - M1 (= annan kortfristig inlåning) Inlåning med löptid på upp till och med 2 år Inlåning med uppsägningstid på upp till 3 månader M2 M3 - M2 (= omsättbara instrument) M3 Kreditgivning till hemmahörande i euroområdet Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till den offentliga sektorn Kreditgivning till den privata sektorn Lån till den privata sektorn Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) 47,1 10,3 9,8 7,6 6,7 7,5 6,5 7,5 13,4 11,9 11,3 11,1 11,1 10,4 39,7 9,8 9,5 7,0 5,9 6,9 5,8 38,4 6,8 8,4 9,5 11,2 11,8 12,0 8,6 9,7 15,2 19,8 25,3 27,3 29,2 19,8 4,6 3,7 2,4 1,2 0,7-0,4 85,5 8,6 9,1 8,4 8,7 9,4 8,9 14,5 3,3 5,7 6,4 11,1 12,4 15,7 100,0 7,8 8,6 8,1 9,0 9,8 9,8 8,8 9,5 9,3 8,8 8,2 8,0 2,4 1,0-0,9-3,1-4,8-5,0 0,8 0,3-0,6-0,3-1,7-1,6 10,5 11,8 11,9 11,9 11,5 11,3 10,1 11,2 11,2 11,2 10,7 10,6 8,7 8,8 8,6 9,1 9,8 9,8 Källa:. 1) Vid utgången av senast föreliggande månad. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 16 Mars 2007

19 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Diagram 6 Huvudkomponenter i M3 (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) 16 M1 Övrig kortfristig inlåning Omsättbara instrument 16 en fortsatt stark ökning av kortfristig inlåning (dvs. inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år) på 29,2 % på årsbasis i januari, vilket var den ojämförligt största ökningen i denna M3-komponent sedan starten av etapp tre av EMU. Årstakten för sparande (dvs. inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid) fortsatte däremot att sjunka de senaste månaderna Källa: Den allt större skillnaden mellan räntorna på tidsbunden inlåning och dagslån där räntorna på tidsbunden inlåning har följt penningmarknadsräntornas utveckling ganska nära, medan räntorna på dagslån inte har reagerat lika mycket kan åtminstone delvis vara orsaken till att dessa M3-komponenter har utvecklats på olika sätt den senaste tiden. Detta tycks ha lett till en substitution av dagslån mot tidsbunden inlåning, vilket har lett till en långsammare M1-ökning men inte till några större förändringar av den totala M3-ökningen. Samtidigt har ränteskillnaden mellan tidsbunden inlåning och sparande ökat sedan fjärde kvartalet 2005, vilket har föranlett byten mellan dessa typer av inlåning. I januari 2007 registrerades det starkaste inflödet till omsättbara instrument sedan starten av etapp tre av EMU. Årstakten för omsättbara instrument steg kraftigt till 15,7 % i januari 2007, från 6,4 % tredje kvartalet och 11,1 % fjärde kvartalet Till detta bidrog en ökning i alla delkomponenter. Efterfrågan på räntebärande värdepapper med en löptid på upp till 2 år steg i en mycket hög takt på 58,7 % på årsbasis i januari 2007, efter att ha uppgått till 36,9 % tredje kvartalet och 51,2 % fjärde kvartalet Den höga ökningstakten för denna delkomponent kan ha berott på uppgången i de korta räntorna på senare tid och finansiella innovationer. Eftersom kortfristiga räntebärande värdepapper ofta ges ut till rörlig ränta kan investerare gynnas av räntehöjningar som sker innan värdepapperet har förfallit. I det nuvarande läget tycks en spekulativ efterfrågan på pengar därför ha bidragit till M3-ökningen. Liknande argument kan gälla för penningmarknadsfonder som genom att använda derivatprodukter investerar i instrument med kreditrisker (t.ex. värdepapper med bakomliggande tillgångar). Sådana fonder kan vara en attraktiv investering under en period när avkastningskurvan är relativt flack, vilket delvis kan förklara den starkare efterfrågan på andelar i penningmarknadsfonder de senaste kvartalen. I januari 2007 steg årstakten för andelar i penningmarknadsfonder till 8,0 %, från -0,6 % tredje kvartalet och 3,4 % fjärde kvartalet. Årstakten för repoavtal, som ofta har ett mycket volatilt mönster på kortare sikt, steg till 10,1 % i januari, från 5,8 % tredje kvartalet och 9,7 % fjärde kvartalet En analys av hur penningmängdsutvecklingen fördelar sig över olika sektorer kan göras utifrån uppgifter om kortfristig inlåning och repoavtal (nedan kallade M3-inlåning), som är de komponenter i M3 för vilka sektoriella uppgifter finns tillgängliga. Totalt sett sjönk årstakten för Mars

20 M3-inlåning i januari när innehaven av monetära tillgångar skiftade från sådan inlåning till andra omsättbara instrument än repoavtal. Denna nedgång i den totala ökningen av M3-inlåning berodde på en nedgång i årstakten för M3-inlåning som innehas av andra icke-monetära finansinstitut än försäkringsföretag och pensionsinstitut (till 19,8 % i januari från 20,9 % i december) och av icke-finansiella företag (till 10,6 % i januari från 12,1 % månaden innan). Nedgången i tillväxten för M3-inlåning berodde på ett utflöde av medel som ackumulerades in november och december 2006 på grund av betydande årsslutseffekter. Årstakten för hushållens inlåning minskade något till 6,0 % i januari från 6,2 % i december. Sammantaget fortsatte hushållssektorn fjärde kvartalet att bidra med den absolut största andelen till den fortfarande starka totala ökningstakten, medan övriga finansinstitut var den mest dynamiska sektorn när det gäller ökningstakten för M3-inlåning. M3: s VIKTIGASTE MOTPOSTER När det gäller M3:s motposter sjönk årstakten för MFI:s totala kreditgivning till hemmahörande i euroområdet till 8,0 % i januari 2007, från 9,3 % tredje kvartalet och 8,8 % fjärde kvartalet Denna nedgång berodde på en fortsatt minskad årstakt för kreditgivningen till offentlig sektor, medan kreditgivningen till den privata sektorn har legat kvar på en hög nivå de senaste kvartalen, trots en mindre nedgång i december 2006 och januari 2007 (se tabell 1). Nedgången i årstakten i kreditgivningen till offentlig sektor accelererade närmare bestämt till 5,0 % i januari, från 0,9 % tredje kvartalet och 3,1 % fjärde kvartalet 2006, vilket framför allt berodde på en starkare nettoförsäljning av statspapper. Samtidigt sjönk årstakten i kreditgivningen till den privata sektorn till 11,3 % i januari, från 11,9 % tredje och fjärde kvartalet 2006, men låg fortfarande på en hög nivå. Den starka ökningstakten berodde bl.a. på köpen av räntebärande värdepapper utgivna av den privata sektorn. MFI:s utlåning stod fortfarande för det största bidraget till den starka ökningen av kreditgivningen till den privata sektorn, med en årstakt på 10,6 % i januari (jämfört med 11,3 % tredje och fjärde kvartalet 2006). Även om årstakten i utlåningen till hushåll fortsatte att mattas av låg den fortfarande på hög nivå. Ökningstakten i utlåningen till ickefinansiella företag fortsatte emellertid att stiga under referensperioden (se avsnitt 2.6 och 2.7 för information om utlåning till den privata sektorn fördelat på olika sektorer). Bland M3:s övriga motposter har utvecklingen för MFI:s långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) som innehas av den penninginnehavande sektorn varit fortsatt stark de senaste månaderna (se diagram 7). Årstakten för dessa instrument steg till 9,8 % i januari, från 8,6 % tredje kvartalet och 9,1 % fjärde kvartalet Det årliga flödet när det gäller MFI:s utländska nettotillgångar uppgick till 181 miljarder euro i januari 2007, jämfört med 195 miljarder euro i december Efter att ha stigit betydligt i november och december 2006 avtog det årliga flödet något i januari Denna nedgång kan bero på en måttlig avveckling av tillfälliga positioner som hade byggts upp i slutet av 2006, även om den är relativt liten jämfört med de betydande kapitalinflödena i slutet av förra året (se diagram 8). Sammanfattningsvis har penningmängds- och kreditutvecklingen fortsatt att vara stark och främst drivits på av de ännu låga räntorna i euroområdet och en ökad ekonomisk aktivitet. Kreditgivningen stod alltjämt för det största bidraget till den starka M3-ökningen och uppvägde mer än väl det dämpande inflytandet från den starka efterfrågan på långfristiga finansiella skulder. De starka årliga flödena i MFI:s utländska nettotillgångar, som mestadels har berott på stora monetära in- 18 Mars 2007

21 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Diagram 7 M3 och MFI:s långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) Diagram 8 Motposter till M3 (årlig procentuell förändring; säsongrensat och kalenderkorrigerat) (årliga flöden; miljarder euro; säsongrensat och kalenderkorrigerat) M3 Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) Kredit till privata sektorn (1) Kredit till offentliga sektorn (2) Utländska tillgångar, netto (3) Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) (4) Andra motposter (inklusive eget kapital) (5) M Källa:. Källa:. Anm. M3 redovisas bara som referensobjekt (M3= ). Långfristiga finansiella skulder (exklusive eget kapital) redovisas med omvänt tecken eftersom de utgör MFI-sektorns skulder. flöden från utlandet i november och december 2006, innebar att det externa bidraget till den årliga M3-ökningen var betydande mellan november 2006 och januari LIKVIDITETSFÖRHÅLLANDEN I EUROOMRÅDET Den starka utvecklingen i M3 i slutet av 2006 och i januari 2007 har lett till att ytterligare likviditet har ackumulerats. Eftersom det inte fanns några tecken på att den avveckling av tidigare portföljförändringar som tillfälligt återupptogs fjärde kvartalet 2005 skulle fortsätta, rörde sig de två måtten på penningmängdsgapet parallellt även fjärde kvartalet De två måtten låg fortfarande på mycket olika nivåer, där det penningmängdsgap som konstrueras utifrån den korrigerade M3-serien är betydligt lägre (se diagram 9). De reala penningmängdsgapen tar hänsyn till att en del av den ackumulerade likviditeten har absorberats av högre priser, vilket beror på att inflationen har legat över :s definition av prisstabilitet. De reala penningmängdsgap som konstrueras utifrån den officiella M3-serien samt utifrån M3 korrigerat för den beräknade effekten av portföljförändringar är båda lägre än motsvarande nominella mått på penningmängdsgapet (se diagram 9 och 10). Dessa konstruerade mått kan inte ge en perfekt uppskattning av likviditetsläget och bör därför tolkas med försiktighet. Denna osäkerhet framgår t.ex. av det stora spannet mellan de fyra ovannämnda måtten. Samtidigt ger dessa mått, och i synnerhet den breda monetära analys som är inrik- Mars

22 Diagram 9 Uppskattningar av det nominella penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0) Diagram 10 Uppskattningar av det reala penningmängdsgapet 1) (procent av M3-stocken; säsongrensat och kalenderkorrigerat; december 1998 = 0) Nominellt gap baserat på officiella M3 Nominellt gap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Realt penningmängdsgap baserat på officiella M3 Realt penningmängdsgap baserat på M3 korrigerad för beräknad effekt av portföljomplaceringar 2) Källa:. 1) Måttet på det nominella penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå och den nivå på M3 som hade uppkommit om M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4 1 /2 % sedan december 1998 (basperiod). 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuterades i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober Källa:. 1) Måttet på det reala penningmängdsgapet definieras som skillnaden mellan M3:s faktiska nivå deflaterad med HIKP och den deflaterade nivå på M3 som hade uppkommit om nominella M3 konstant ökat i den takt som anges av dess referensvärde på 4 1 /2 % och HIKP-inflationen legat i linje med :s definition på prisstabilitet, med december 1998 som basperiod. 2) Storleken på portföljomplaceringar till M3 har uppskattats med användning av den allmänna metod som diskuteras i artikeln Monetary analysis in real time, Monthly Bulletin, oktober tad på att identifiera den underliggande ökningen i M3, en samstämmig bild av en riklig likviditet i euroområdet. En stark penningmängds- och kreditutveckling i ett läge med riklig likviditet innebär uppåtrisker för prisstabiliteten på medellång till lång sikt, särskilt i en situation med förbättrad ekonomisk aktivitet. 20 Mars 2007

23 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling 2.2 DEN ICKE-FINANSIELLA SEKTORNS OCH INSTITUTIONELLA INVESTERARES FINANSIELLA INVESTERINGAR Under tredje kvartalet 2006 steg årstakten för den icke-finansiella sektorns finansiella investeringar något till följd av starkare ökningar i både kortfristiga och långfristiga finansiella investeringar. De senaste uppgifterna om institutionella investerare bekräftar att försäkringsföretag och pensionsinstitut investerar mest i värdepappersfonder, medan den icke-finansiella privata sektorn fortsatte att öka sina innehav av försäkringsoch pensionsprodukter. DEN ICKE- FINANSIELLA SEKTORN Under tredje kvartalet 2006 (som är det senaste kvartal för vilket kvartalsräkenskaper finns tillgängliga) steg årstakten för euroområdets icke-finansiella sektors totala finansiella investeringar något till 5,1 %, från 4,8 % andra kvartalet 2006 (se tabell 2). Denna ökning beror till största delen på att årstakten för kortfristiga finansiella investeringar steg. Skillnaden i ökningstakt mellan kortfristiga finansiella investeringar och långfristiga finansiella investeringar växte ytterligare och var den största sedan andra kvartalet 2003, som markerade slutet på den period av ökad osäkerhet på finansmarknaderna som hade lett till en exceptionell preferens för likviditet och till en kraftig ökning av kortfristiga investeringar (se diagram 11). Även om årstakten för långfristiga finansiella investeringar totalt steg marginellt till 3,8 % tredje kvartalet 2006, från 3,6 % andra kvartalet, varierade utvecklingen för de olika instrumenten. Desinvesteringen från andelar i värdepappersfonder (utom andelar i penningmarknadsfonder) och den marginellt lägre ökningstakten för investeringar i försäkrings- och pensionsprodukter (som avspeglas i hushållens nettofordran i livförsäkringsreserver och pensionsfonder) uppvägdes mer än väl av den starkare ökningstakten för investeringar i långfristiga räntebärande värdepapper och en på nytt positiv ökningstakt för köp av noterade aktier, efter två kvartal av nedgång. Den högre års- Tabell 2 Euroområdets icke-finansiella företags skuldsättningsgrad Utestående i procent av finansiella tillgångar 1) kv kv kv Årliga ökningstakter kv kv kv kv kv kv kv Finansiella investeringar Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier varav: kortfristiga varav: långfristiga Andelar i värdepappersfonder varav: andelar i värdepappersfonder exklusive andelar i penningmarknadsfonder varav: andelar i penningmarknadsfonder Noterade aktier Försäkringstekniska reserver M3 2) Årliga vinster och förluster på den icke-finansiella sektorns värdepappersinnehav (procent av BNP) 100 4,8 4,8 4,8 4,8 4,6 4,5 5,1 4,9 4,8 5,1 36 5,3 5,8 5,9 5,7 5,8 5,4 6,0 6,2 6,0 6,8 11 1,3 2,2 4,0 4,1 3,5 2,6 2,3 4,4 4,8 7,4 1 25,1 29,5 35,3 17,3 8,8 7,6-2,9 12,0 9,9 13,1 10-0,7-0,2 0,9 2,6 2,8 1,9 3,1 3,4 4,1 6,7 11 3,4 2,4 1,8 2,0 2,3 3,6 4,2 3,0 2,1-0,1 9 3,9 3,1 2,7 3,4 3,8 5,1 5,2 3,9 2,8-0,2 2 1,7 0,1-1,5-3,3-3,3-1,8 0,1-0,5-0,9 0,2 16 3,9 2,9 1,0 1,0-0,9-1,6 0,9-1,2-0,2 0,8 26 6,7 6,6 6,9 6,9 7,2 7,4 7,6 7,5 7,1 6,7 5,3 6,0 6,6 6,5 7,6 8,3 7,3 8,5 8,4 8,5 4,2 3,4 2,4 2,7 4,4 8,0 6,8 9,5 5,7 4,4 Källa:. Anm. Se även tabell 3.1 i Statistik för euroområdet. 1) Vid utgången av senast föreliggande kvartal. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 2) Vid kvartalets slut. Penningmängdsmåttet M3 omfattar euroområdets icke-mfi:s (dvs. den icke-finansiella sektorn och icke-monetära finansiella företag) innehav av penninginstrument hos euroområdets MFI och staten. Mars

24 takten för kortfristiga finansiella investeringar på 7,4 % tredje kvartalet 2006, jämfört med 6,7 kvartalet innan, berodde främst på den snabbare ökningen i kortfristig inlåning. Kortfristig inlåning och försäkrings- och pensionsprodukter två tillgångskategorier som normalt befinner sig på motsatta ändar av investeringshorisonten fortsätter att utgöra merparten av den icke-finansiella sektorns finansiella investeringar och bidrog tillsammans med 3,9 procentenheter till årstakten på 5,1 % tredje kvartalet Diagram 11 Den icke-finansiella sektorns finansiella investeringar (årlig procentuell förändring) Kortfristiga finansiella investeringar 1) Långfristiga finansiella investeringar 2) INSTITUTIONELLA INVESTERARE Årstakten när det gäller värdet på investeringsfonders totala tillgångar i euroområdet sjönk ytterligare till 15,6 % tredje kvartalet 2006, från 19,1 % kvartalet innan. Denna värdeutveckling var brett baserad över alla typer av fonder, även om nedgången var tydligast när det gäller aktiefonder och kategorin övriga fonder. Värdeutvecklingen för den totala tillgångsstocken inbegriper värderingseffekter orsakade av förändringar i tillgångspriserna och ger därför inte en fullständig bild av institutionella investerares investeringsbeteende. Uppgifter från EFAMA 1 visar att investeringsfonders (utom penningmarknadsfonders) årliga nettoförsäljning var lägre tredje kvartalet 2006 än kvartalet innan. Alla typer av fonder bidrog till nedgången i investeringsfonders årliga nettoförsäljning tredje kvartalet Medan den årliga nettoförsäljningen fortfarande var starkt positiv i fråga om aktiefonder och balanserade fonder, registrerade obligationsfonder ett årligt nettoutflöde och det årliga nettoinflödet till penningmarknadsfonder var mycket lågt (se diagram 12). Årstakten för försäkringsföretags och pensionsinstituts totala finansiella investeringar i euroområdet avtog något till 6,7 % tredje kvartalet 2006, från 7,1 % kvartalet innan (se diagram 13). Bakom denna nedgång döljer sig ett högre bidrag från inlåning, vars effekter emellertid motverkades av de minskade bidragen från räntebärande värdepapper och noterade aktier. Årstakten för investeringar i andelar i värdepappersfonder var i stort sett oförändrad på en nivå som betraktas som hög jämfört med tidigare år. De senaste uppgifterna visar på det hela taget att finansiella investeringar har haft samma utvecklingsmönster som första halvåret 2006: den icke-finansiella sektorn fortsatte att göra stora investe Källa:. 1) Det inkluderar kontanter, kortfristig inlåning, kortfristiga värdepapper, andelar i penningmarknadsfonder, förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar. 2) Det inkluderar långfristig inlåning, långfristiga värdepapper, noterade aktier, fondandelar. Det exkluderar andelar i penningmarknadsfonder, hushållens nettofordran i livförsäkringsreserver och pensionsfonder Fondbolagens europeiska intresseorganisation EFAMA (European Fund and Asset Management Association) tillhandahåller information om nettoförsäljning från (eller nettoinflöden till) aktie- och obligationsfonder som är öppna för allmänheten och löpande säljer nya andelar. De länder som ingår i statistiken är Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Österrike, Portugal och Finland. För mer information, se rutan Nettoflöden till och från aktie- och obligationsfonder i euroområdet i :s månadsrapport för juni Mars 2007

25 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Diagram 12 Årliga nettoflöden till värdepappersfonder (fördelade på kategorier) Diagram 13 Försäkringsföretags och pensionsinstituts finansiella investeringar (miljarder euro) (årlig procentuell förändring; bidrag i procentenheter) Penningmarknadsfonder Aktiefonder 1) Obligationsfonder 1) Balanserade fonder 1) Andelar i värdepappersfonder Noterade aktier Andra värdepapper än aktier Övrigt 1) Totalt Källor: och EFAMA. 1) :s beräkningar baseras på nationella data från EFAMA. Källa:. 1) Det inkluderar lån, inlåning och försäkringstekniska reserver. ringar i produkter från försäkringsföretag och pensionsinstitut, som i sin tur investerade en mycket större del av dessa tillgångar i värdepappersfonder (utom penningmarknadsfonder) än tidigare år PENNINGMARKNADSRÄNTOR Från början av december 2006 fram till början av mars 2007 steg penningmarknadsräntorna över hela löptidsspektrat. Räntor med olika löptider steg med ungefär lika mycket, vilket innebar att avkastningskurvan var i stort sett oförändrad under kvartalet som helhet. Penningmarknadsräntorna steg från början av december 2006 fram till början av mars Under december 2006 ökade de långa penningmarknadsräntorna mest markant, vilket berodde på ökade förväntningar på marknaden om att skulle höja styrräntorna ytterligare under Under perioden mellan slutet av december 2006 och början av februari 2007 sjönk 1-månadsräntorna något, medan längre räntor fortsatte att stiga. I mitten av februari började även 1-månadsräntorna att stiga betydligt på grund av marknadens förväntningar om att skulle höja styrräntorna den 8 mars. Senare under den granskade perioden, mot slutet av februari och i början av mars, fick turbulens på finansmarknaden marknadens förväntningar om ytterligare höjningar av :s styrräntor under 2007 att minska. Detta ledde till att både 6-månadersräntan och 12-månadersräntan sjönk något. Den 7 mars låg 1-månadsräntan, 3-månadersräntan, 6-månadersräntan och 12-månadersräntan på 3,81 %, 3,87 %, 3,96 % respektive 4,05 %, dvs. omkring 20 punkter högre än i början av december Mars

26 Diagram 14 Penningmarknadsräntor (procent per år; procentenheter; dagliga uppgifter) Diagram 15 3-månadersräntor och terminsräntor i euroområdet (procent per år; dagliga uppgifter) 1-månads Euribor (vänster skala) 3-månaders Euribor (vänster skala) 12-månaders Euribor (vänster skala) Differens mellan 12-månaders och 1-månads Euribor (höger skala) 3-månaders Euribor Terminsräntor den 7 mars 2007 Terminsräntor den 6 december ,2 4,5 4,5 3,9 3,6 4,0 4,0 3,3 3,0 3,5 3,5 2,7 2,4 0,9 3,0 3,0 0,6 2,5 2,5 0,3 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar ,0 2,0 mar jun sep dec mar jun sep dec mar Källor: och Reuters. Källa: Reuters. Anm. 3-månaders terminskontrakt med förfall i slutet av innevarande kvartal och de tre kommande kvartalen enligt noteringar på Liffe. Till följd av denna utveckling blev penningmarknadens avkastningskurva, som hade fått en brantare lutning i december och januari, flackare i februari. Skillnaden mellan 12-månaders och 1- månads Euribor var 24 punkter den 7 mars 2006, jämfört med 23 punkter den 6 december 2006 (se diagram 14). Den uppåtriktade anpassningen av marknadsaktörernas förväntningar om den korta räntans utveckling 2007 och 2008 avspeglas också i de implicita räntorna på 3-månaders Euribor-terminskontrakt som förfaller i juni 2007, september 2007, december 2007 och mars 2008, som låg på 4,00 %, 4,03 %, 4,02 % respektive 3,97 % den 7 mars 2007, dvs. 17, 22, 25 och 25 punkter högre än i början av december 2005 (se diagram 15). Den implicita volatilitet som härleds ut optioner på 3-månaders Euribor-terminskontrakt minskade ytterligare mellan december och februari, men ökade åter efter den 27 februari till följd av viss turbulens på finansmarknaderna. Den implicita volatilitet som noterades i början av mars är emellertid fortfarande låg historiskt sett, och till och med något lägre än i början av december 2006 (se diagram 16). Efter -rådets beslut den 7 december att höja styrräntorna med 25 punkter steg räntorna på avkastningskurvans kortaste ände i december 2006 (se diagram 17). Under större delen av perioden från början av december 2006 till slutet av februari 2007 var ränteförhållandena på penningmarknaden relativt stabila. För att fortsätta att främja en tillräcklig likviditet på penningmarknaden 24 Mars 2007

27 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Diagram 16 Implicit volatilitet härledd ur optioner på 3-månaders Euribor-terminskontrakt med förfall i september 2007 (procent per år; punkter; dagliga uppgifter) Diagram 17 :s räntor och dagslåneräntan (procent per år; dagliga uppgifter) Procent per år (vänster skala) Punkter (höger skala) ,0 Lägsta anbudsränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna Utlåningsränta Inlåningsränta Dagslåneränta (Eonia) Marginalränta i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 5,0 4,5 4, ,0 4,0 3,5 3, ,0 3, jul aug sep okt nov dec jan feb ma r Källor: Bloomberg, Reuters och :s beräkningar. Anm. Punktmåttet erhålls genom att den implicita volatiliteten i procent multipliceras med motsvarande ränta (se även rutan Measure of implied volatility derived from options on shortterm interest rate futures, Monthly Bulletin, maj 2002). 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar Källor: och Reuters. har under de senaste tre månaderna dessutom tilldelat något mer än riktmärkesbeloppet vid Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. I december steg marginalräntan och den vägda genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till nya toppnoteringar på 3,58 % respektive 3,68 % i den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen 2006, då skillnaden mellan mycket korta marknadsräntor och den lägsta anbudsräntan i den huvudsakliga refinansieringstransaktionen ökade till följd av årsslutseffekten. Från januari sjönk marginalräntan och den vägda genomsnittliga räntan återigen i takt med att denna skillnad normaliserades, till 3,55 % respektive 3,56 % i de flesta av anbudsförfarandena. För mer information om korta räntor och likviditetsläget de senaste tre uppfyllandeperioderna, se ruta 1. I Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktion som genomfördes den 20 december 2006 låg marginalräntan och den vägda genomsnittliga räntan på 3,66 % respektive 3,67 %. I den transaktion som genomfördes den 31 januari 2007, och som var den första transaktionen med en högre tilldelningsvolym på 50 miljarder euro, låg marginalräntan och den vägda genomsnittliga räntan på 3,72 % respektive 3,74 %. I den transaktion som genomfördes den 28 februari låg marginalräntan och den genomsnittliga räntan på 3,80 % respektive 3,81 %. I dessa tre transaktioner låg marginalräntan 5, 6 respektive 5 punkter under 3-månaders Euribor. Mars

28 Ruta 1 LIKVIDITETSLÄGET OCH PENNINGPOLITISKA TRANSAKTIONER MELLAN DEN 8 NOVEMBER 2006 OCH DEN 13 FEBRUARI 2007 I denna ruta granskas :s likviditetshantering under de tre uppfyllandeperioder som avslutades den 12 december 2006, den 16 januari 2007 samt den 13 februari Banksystemets likviditetsbehov Under den granskade perioden visade likviditetsbehovet det vanliga säsongmönstret (se diagram A), vilket huvudsakligen berodde på ökningen av antalet utelöpande sedlar vid årets slut. Utelöpande sedlar, som är den största likviditetsdränerande autonoma faktorn, nådde en historisk toppnivå på 629,2 miljarder euro den 28 december Totalt sett stod de autonoma faktorerna för ett bidrag på i genomsnitt 259,3 miljarder euro till Eurosystemets likviditetsunderskott under den granskade perioden. Kassakraven, som är den andra stora orsaken till likviditetsbehovet, uppgick till i genomsnitt 174,1 miljarder euro under samma period. Det dagliga genomsnittliga kassakravet (dvs. dagligt genomsnitt av avistabehållningar över kassakravet) bidrog med 0,68 miljarder euro till Eurosystemets likviditetsunderskott under uppfyllandeperioden som slutade den 12 december och 0,79 euro under uppfyllandeperioden som slutade den 13 februari. En något högre nivå på 0,96 miljarder euro kunde iakttas under uppfyllandeperioden som slutade den 16 januari och reflekterade den vanliga högre efterfrågan på likviditetsbuffertar omkring jul och nyårssemestrarna (se diagram B). Likviditetstillförsel och räntor Diagram A Banksystemets likviditetsbehov och likviditetstillgången (miljarder euro; genomsnitt per dag för hela perioden anges vid varje post) nov 2006 Källa:. Huvudsakliga refinansieringstransaktioner: 312,80 miljarder euro Långfristiga refinansieringstransaktioner: 121,33 miljarder euro Avistabehållningar: 174,88 miljarder euro Kassakravsnivå (Kassakrav: 174,07 miljarder euro; överskottsreserver: 0,81 miljarder euro) Autonoma faktorer: 259,28 miljarder euro Parallellt med säsongstoppen i efterfrågan på likviditet ökade volymen på öppna marknadsoperationer mot årets slut, innan den gick ned igen allteftersom det säsongsmässiga behovet av sedlar gick tillbaka (se diagram A). I genomsnitt uppgick tilldelningsbeloppet i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (HRT) till 312,8 miljarder euro. Kvoten mellan de anbud som lämnades in av motparter och de som accepterades (anbudens täckningsgrad) varierade mellan 1,14 och 1,41 med ett genomsnitt på 1,27 under perioden. 13 dec jan feb Likviditetstillgång Likviditetsbehov 1 När Slovenien blev medlem i euroområdet den 1 januari 2007 ökade det dagliga kassakravet med 0,3 miljarder euro och likviditetsbehovet från autonoma faktorer minskade med i genomsnitt 1,7 miljarder euro mellan den 1 januari och den 13 februari Den senare siffran inkluderar även penningpolitiska transaktioner som Banka Slovenije utförde före den 1 januari 2007 och som fortfarande var utestående efter detta datum. 26 Mars 2007

29 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och fi nansiell utveckling I enlighet med -rådets beslut att öka tilldelningsvolymen i de långfristiga refinansieringstransaktionerna (LRT) från 40 miljarder euro till 50 miljarder euro, ökade tilldelningsbeloppet i de långfristiga refinansieringstransaktionerna från 120 miljarder euro till 130 miljarder euro under den granskade perioden. Uppfyllandeperioden som slutade den 12 december tilldelade 1 miljard euro över riktvärdet i alla huvudsakliga refinansieringstransaktioner under uppfyllandeperioden. Diagram B Överskottsreserver 1) (miljarder euro; genomsnittlig nivå för varje uppfyllandeperiod) ,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0, ,70 0,65 0,60 0,55 0,50 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 0, Källa:. 1) Bankernas avistainlåning utöver kassakraven. Under de första två veckorna av perioden var marginalräntan och den viktade genomsnittsräntan för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 3,31 % respektive 3,32 % och Eonia (euro overnight index average) gick ned från 3,33 % till 3,32 %. I det följande anbudet gick marginalräntan och den vägda genomsnittsräntan ned till 3,30 % respektive 3,31 %. Förutom den 30 november, när den stod på 3,34 % på grund av den vanliga månadsslutseffekten, låg Eonia på 3,32 % till den sista veckan i uppfyllandeperioden. Under den veckan gick den först ned till 3,28 % den 7 december, men började stiga igen mot bakgrund av oväntat höga autonoma faktorer. På uppfyllandeperiodens sista dag, utförde en likviditetsdränerande finjusterande transaktion på 2,5 miljarder euro. Uppfyllandeperioden slutade med ett nettoutnyttjande av utlåningsfaciliteten på 0,5 miljarder euro och Eonia låg på 3,36 %, dvs. 11 punkter över lägsta anbudsräntan. Den genomsnittliga spreaden mellan Eonia och :s lägsta anbudsränta Diagram C Eonia och -räntor under uppfyllandeperioden var 7 punkter. Uppfyllandeperioden som slutade den 16 januari Den 7 december beslutade -rådet att höja :s styrräntor (lägsta anbudsräntan och räntorna på inlånings- och utlåningsfaciliteterna) med 25 punkter till 3,50 %, 2,50 % respektive 4,50 %. Ändringen trädde i kraft den 13 december, dvs. när den följande uppfyllandeperioden startade. Policyn att tilldela mer än riktvärdesbeloppet i den föregående uppfyllandeperioden ökades gradvis under den granskade perioden för att främja jämna likviditetsförhållanden på penningmarknaden omkring jul och nyår. I de första tre huvudsakliga refinansieringstrans- (dagliga räntor i procent) HRT marginalränta HRT lägsta anbudsränta Eonia Korridor mellan räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten 4,50 4,50 4,25 4,25 4,00 4,00 3,75 3,75 3,50 3,50 3,25 3,25 3,00 3,00 2,75 2,75 2,50 2,50 2,25 2,25 2,00 2,00 1,75 1,75 8 nov dec jan feb 2007 Källa:. Mars

30 aktionerna i uppfyllandeperioden tilldelade 2 miljarder euro, 4 miljarder euro och 5 miljarder euro över riktvärdet. Trots att tilldelningen var över riktvärdet den första och andra huvudsakliga refinansieringstransaktionen steg Eonia till 3,67 % den 21 december och ökade ytterligare till 3,69 % den 27 december vilket möjligen återspeglade en extra efterfrågan på likviditet runt jul och nyår, som verkade något större än året före. När hade tilldelat 5 miljarder euro över riktvärdet i den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen 2006, gick Eonia ned kortfristigt till 3,67 % innan den steg igen till 3,69 % den 29 december, årets sista handelsdag. Spreaden, vid årsslutet, mellan Eonia och lägsta anbudsräntan på 19 punkter var i linje med spreaden tidigare år. I början av 2007 minskade tilldelningsbeloppet över riktvärdet till 2 miljarder euro i den näst sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen och ytterligare 1 miljard euro i den sista. Eonia gick ned i början av det nya året, möjligen i samband med rikliga likviditetsförhållanden på grund av lägre än väntade autonoma faktorer. Den nådde 3,56 % den 9 januari och gick ned ytterligare den sista veckan av uppfyllandeperioden, trots likviditetsdränerande fel i prognosen för de autonoma faktorerna. Uppfyllandeperioden avslutades med ett nettoutnyttjande av utlåningsfaciliteten på 0,9 miljarder euro och med Eonia på 3,50 %. Den genomsnittliga spreaden mellan Eonia och : s lägsta anbudsränta under uppfyllandeperioden var 10 punkter, något högre än i motsvarande period året före. Marginalräntan och den viktade genomsnittsräntan på var 3,55 % respektive 3,56 % den första och sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen och låg mellan 3,57 % respektive 3,58 % och mellan 3,58 % och 3,68 de andra tre huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Uppfyllandeperioden som slutade den 13 februari fortsatte att tilldela 1 miljard över riktvärdet i alla huvudsakliga refinansieringstransaktion under perioden. Under de första två veckorna i perioden låg både marginalräntan och den vägda genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 3,55 % respektive 3,56 %, och Eonia på 3,57 %, dvs. 7 punkter över den lägsta anbudsräntan. Eonia gick upp till 3,59 % den 31 januari på grund av den vanliga månadsslutseffekten. Marginalräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna ökade till 3,56 % tredje veckan i perioden medan Eonia började gå ned och nådde 3,53 % den 7 februari. I linje med den utvecklingen gick marginalräntan och den viktade genomsnittsräntan för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till 3,54 % respektive 3,55 % för periodens sista huvudsakliga refinansieringstransaktion. Eonia steg dock till 3,55 % den 12 februari mot bakgrund av likviditetsdränerande fel i prognoserna för de autonoma faktorerna periodens sista vecka. Den 13 februari, uppfyllandeperiodens sista dag, tillförde likviditet med ett belopp på 2 miljarder euro med en finjusterande transaktion. Uppfyllandeperioden slutade med ett nettoutnyttjande av utlåningsfaciliteten på 0,4 miljarder euro och Eonia låg på 3,71 %, dvs. 21 punkter över lägsta anbudsräntan. Den genomsnittliga spreaden mellan Eonia och :s lägsta anbudsränta var 7 punkter under perioden. 28 Mars 2007

31 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling 2. 4 OBLIGATIONSMARKNADER De långa statsobligationsräntorna i euroområdet har stigit de senaste tre månaderna, medan räntorna på andra större marknader på det hela taget låg kvar oförändrade. Ränteuppgången i euroområdet stimulerades främst av stigande långa reala obligationsräntor som förmodligen berodde på att marknadsaktörerna uppfattade de ekonomiska utsikterna som mer gynnsamma samt att riskpremierna blev högre, medan de långa reala obligationsräntorna i USA sjönk. Samtidigt sjönk de långfristiga brytpunkterna för inflationstakten något i euroområdet. De långa räntorna i euroområdet och USA har i stort sett utvecklats på ett likartat sätt de senaste månaderna. I december och januari steg de nominella långa obligationsräntorna kraftigt i båda dessa ekonomiska områden, med draghjälp från marknadsaktörernas uppfattning om mer gynnsamma utsikter. Sedan början av februari, när marknaden uppfattade att det fanns en risk för att den amerikanska ekonomin stod inför en mer utdragen ekonomisk nedgång än vad som tidigare förväntats, har de långa räntorna emellertid sjunkit, särskilt i USA, (se diagram 18). Under de sista dagarna i februari föll obligationsräntorna kraftigt efter nedgången på de globala aktiemarknaderna då statsobligationer betraktades som en säker placering av investerare som ändrade sina portföljers sammansättning. Totalt sett steg den 10-åriga statsobligationsräntan i euroområdet med cirka 20 punkter mellan slutet av november 2006 och den 7 mars 2007, då den låg på cirka 4,0 %. Samtidigt var den 10-åriga statsobligationsräntan i USA så gott som oförändrad totalt sett och låg på cirka 4,5 % i slutet av den granskade perioden. Detta ledde till att skillnaden mellan Diagram 18 Långa statsobligationsräntor Diagram 19 Reala obligationsräntor (procent per år; dagliga uppgifter) (procent per år; dagliga uppgifter) Euroområdet (vänster skala) USA (vänster skala) Japan (höger skala) Euroområdet 2010 Euroområdet 2015 USA 2010 USA ,5 3,0 3,0 5,1 4,7 2,5 2,5 4,3 3,9 2,0 2,0 3,5 3,1 1,8 1,5 1,5 1,4 mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb ,0 1,0 1,0 Källor: Bloomberg och Reuters. Anm. Med långa statsobligationsräntor avses räntor på obligationer med 10 års eller närmast tillgängliga löptid 0,5 mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb ,5 Källor: Reuters och :s beräkningar Mars

32 USA:s och euroområdets 10-åriga statsobligationsräntor minskade till omkring 55 punkter den 7 mars. I Japan var den 10-åriga statsobligationsräntan i stort sett oförändrad under den granskade perioden. Marknadsaktörernas osäkerhet när det gäller de långa obligationsräntornas utveckling den närmaste tiden tycks i stort sett ha varit oförändrad på de större marknaderna, vilket framgår av utvecklingen i den implicita volatiliteten på obligationsmarknaden. I USA var den långa statsobligationsräntan totalt sett oförändrad mellan slutet av november 2006 och den 7 mars 2007, främst till följd av lägre reala räntor, vilket framgår av ränteutvecklingen för indexobligationer (se diagram 19). De nominella obligationsräntornas stigande utveckling i början av den granskade perioden följdes av markanta uppgångar i realräntorna, särskilt i december Därefter sjönk de reala obligationsräntorna. Totalt sett har förändringarna i de nominella räntorna varit relativt dämpade den senaste tremånadersperioden. Att de reala obligationsräntorna inledningsvis steg i slutet av 2006 berodde i sin tur inte bara på marknadsaktörernas uppfattning om mer gynnsamma ekonomiska utsikter, utan förmodligen även på högre riskpremier, som tidigare hade varit historiskt låga i en situation med riklig likviditet. Under större delen av januari understöddes dessutom de långa obligationsräntorna i allmänhet av marknadens förväntningar om att penningpolitiken kunde bli stramare än väntat i en situation där inflationsriskerna ansågs öka. Mot bakgrund av den amerikanska centralbankens beslut den januari att hålla styrräntan oförändrad reviderade marknadsaktörerna emellertid kraftigt ner sina förväntningar om styrräntans framtida utveckling. Oron på aktiemarknaderna de sista dagarna i februari, när investerarnas flykt till säkra investeringar var särskilt markant, pressade också ned de nominella räntorna. Även i euroområdet rörde sig de långa statsobligationsräntorna kraftigt uppåt när marknadsak- Diagram 20 Implicita terminsräntor för dagslån i euroområdet Diagram 21 Nollkupongsavista och kommande break-even-inflation (procent per år; dagliga uppgifter) 4,5 4,0 7 mars november mars ,5 4,0 (procent per år; femdagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter) 2,7 Femårig break-even-inflation för de kommande fem åren Femårig break-even-inflation Tioårig break-even-inflation 2,7 2,5 2,5 3,5 3,5 2,3 2,3 3,0 3,0 2,1 2,1 2, Källa: :s uppskattning. Anm. Den implicita terminsräntekurvan, som härleds ur den räntestruktur som observeras på marknaden, visar marknadens förväntningar på de korta räntornas framtida nivåer. Den metod som används för att beräkna dessa implicita terminsräntekurvor beskrevs i ruta 4 i :s månadsrapport för januari De uppgifter som används i uppskattningen härleds ur svappavtal. 2,5 1,9 apr jul 2004 okt jan apr jul okt jan 2005 Källor: Reuters och :s beräkningar. 1,9 apr jul okt jan Mars 2007

33 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling törernas uppfattning om den ekonomiska aktiviteten förbättrades i början av den granskade perioden. Senare bidrog även uppgifterna om reala BNP för fjärde kvartalet 2006 som var bättre än väntade till en uppgång i både nominella och reala räntor. Den kraftigt ökade riskaversionen bland investerarna efter oron på aktiemarknaderna i slutet av februari ledde emellertid till en ökad efterfrågan på statsobligationer som säkra investeringar, vilket kraftigt pressade ner obligationsräntorna. Investerarnas förväntningar om en kraftigare ekonomisk tillväxt i euroområdet ligger i line med ökningen på cirka 30 punkter i avkastningen på indexobligationer i fråga om alla längre löptider de senaste tre månaderna (se diagram 19). I linje med denna kraftiga ökning av tillväxtförväntningarna i euroområdet har även signalerna från marknaden för företagsobligationer varit relativt optimistiska. Sedan slutet av november 2006 har kreditspreadarna för företagsobligationer med det låga kreditbetyget BBB minskat ytterligare med över 10 punkter, vilket speglar de gynnsammare ekonomiska utsikterna för företag i euroområdet. Kreditspreadarna för företagsobligationer steg emellertid något i samband med att riskattityderna på de globala finansmarknaderna förändrades i slutet av februari. Eftersom de korta och medelfristiga obligationsräntorna steg i något mindre grad än de långa obligationsräntorna de senaste tre månaderna var lutningen på avkastningskurvan i euroområdet, mätt som skillnaden mellan 10-åriga statsobligationsräntor och 3-månadersräntan, något brantare i början av mars. Under den granskade perioden som helhet vände kurvan över implicita terminsräntor på dagslån i euroområdet uppåt i samma omfattning för alla löptider (se diagram 20). Samtidigt som detta tycktes spegla något förändrade förväntningar bland investerarna om hur :s styrräntor skulle utvecklas på kort till medellång sikt, var uppgången på kurvans längre ände förmodligen också ett resultat av högre riskpremier. Inflationens brytpunkt om 5 år för efterföljande 5-årsperiod som är ett mått på marknadsaktörernas långsiktiga inflationsförväntningar och relaterade riskpremier var i stort sett oförändrad mellan slutet av november 2006 och den 7 mars 2007 då den låg på 2,1 % (se diagram 21). Den åtföljande marginella nedgången i inflationens brytpunkt för kommande 5 år överensstämmer både med de relativt låga HIKP-talen den senaste tiden och med enkätundersökningar som visat på lägre inflationsförväntningar den närmaste tiden. Den implicita volatiliteten på obligationsmarknaderna i euroområdet och USA var i princip oförändrad, vilket tyder på att marknadsaktörernas osäkerhet i fråga om de långa obligationsräntornas utveckling den närmaste tiden fortfarande är relativt måttlig historiskt sett. Ruta 2 UTVECKLINGEN AV INTERNATIONELLA KOPPLINGAR MELLAN AVKASTNINGSKURVORNA PÅ STATSOBLIGATIONER I EUROOMRÅDET OCH USA. Växande ekonomisk globalisering visar sig genom att varor och finansiella marknader generellt sett blir mer integrerade på internationell nivå. Som regel leder fördjupad internationell ekonomisk och finansiell integration till ökat ömsesidigt ekonomiskt beroende mellan de berörda länderna. Detta har i sin tur oundvikligen följder för den ekonomiska politiken eftersom ekonomiska variabler eventuellt i mindre utsträckning påverkas av inhemska faktorer och således mindre av inhemsk politik. Mars

34 Diagram A Variation i procent i nivån på den inhemska avkastningskurvan beroende på internationella faktorer (månadsdata i första differensen; procent per 6-årsperiod; 6-års rullande beräkningar; januari 1986 maj 2006) 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 Tyskland USA 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0, Källor: BIS och :s beräkningar. Anm. Den metod som använts för att beräkna de inhemska (nivå)faktorerna anges i Diebold and Li (2006). Den internationella (nivå)faktorn är den första huvudsakliga komponenten i de inhemska (nivå)faktorerna. En nedbrytning av variationen av de inhemska (nivå)faktorerna visar variationen i procent i den inhemska (nivå)faktorn, förklarat av den internationella (nivå)faktorn. En rullande skattning av ovannämnda parametrar (6-årsfönster) ger uppgifterna i diagram A Diagram B Variation i procent i lutningen på den inhemska avkastningskurvan beroende på internationella faktorer (månadsdata i första differensen; procent per 6-årsperiod; 6-års rullande beräkningar; januari 1986 maj 2006) Tyskland USA 0,90 0,90 0,80 0,80 0,70 0,70 0,60 0,60 0,50 0,50 0,40 0,40 0,30 0,30 0,20 0, Källor: BIS och :s beräkningar. Anm. Den metod som används för att beräkna de inhemska (lutnings)faktorerna beskrivs i Diebold och Li (2006). Den internationella (lutnings)faktorn är den första huvudsakliga komponenten bland de inhemska (lutnings)faktorerna. En nedbrytning av variationen av de inhemska (lutnings)faktorerna visar variationen i procent i den inhemska (nivå)faktorn, förklarat av den internationella (lutnings)faktorn. En rullande skattning av ovannämnda parametrar (6-årsfönster) ger uppgifterna i diagram B. Mot bakgrund av detta granskas i denna ruta den senaste utvecklingen av internationella kopplingar mellan avkastningskurvorna på statsobligationer i euroområdet (här representerat av Tyskland) och USA. Den penningpolitiska transmissionsprocessen påverkas av i vilken omfattning avkastningen på inhemska obligationer beror på utveckling i omvärlden och är således av särskilt intresse för centralbanker. Internationella kopplingar mellan löptidsstrukturen för statsobligationers avkastning (löptid 1 10 år) i Tyskland och USA mäts på grundval av gemensamma specifika faktorer i två steg. Först härleds tre oobserverade inhemska faktorer från varje löptidsstruktur, för att fånga nivå, lutning och kurvatur i varje lands avkastningskurva. 1 Därefter härleds de gemensamma (internationella) faktorerna relaterade till den internationella nivån, lutningen och kurvaturen från respektive inhemska faktorer. 2 De internationella faktorernas tidsvarierande betydelse för att förklara hur den inhemska avkastningskurvan utvecklas visas i diagram A och B. Båda diagrammen visar för varje land det procentuella bidraget från den internationella faktorn till variationen i den inhemska nivån 1 Nelson och Siegel (1987) föreslår en trekomponents polynomial funktion som en approximering för avkastningskurvan. Diebold och Li (2006) föreslår att denna funktionsform är mycket flexible och i stånd att tillgodose ett olika stiliserade fakta om räntors löptidsstruktur och dynamik. Det är i synnerhet parametrarna i Nelson och Siegels modell som kan tolkas som de latenta dynamiska faktorerna för nivån, lutningen och kurvaturen i avkastningskurvan. De skattar parametrar, vid varje punkt i tiden, med minsta kvadratmetoden genom använding av tvärsnitt av inhemska avkastningskurvor med olika löptid. En upprepning av skattningen för varje tidpunkt ger en tidsserie för de tre faktorerna. Se Nelson, C.R., Siegel, A.F., 1987, Parsimonious modelling of yield curve, Journal of Business, pp och Diebold, F.X. och Li, C., 2006, Forecasting the Term Structure of Government Bond Yields, Journal of Econometrics, pp Tanken med detta tillvägagångssätt för att skapa en modell för internationella avkastningskurvor följer Diebold, F.X., Li, C. och Yue, V., 2006, Global Yield Curve Dynamics and Interactions: A Generalized Nelson-Siegel Approach, Manuscript, Department of Economics, University of Pennsylvania. 32 Mars 2007

35 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling och lutningsfaktorn över ett rullande 6-årsfönster. Resultaten för den inhemska lutningsfaktorn rapporteras inte eftersom den förklarar ganska lite av variationen i den inhemska avkastningskurvan. Från diagrammen framgår att under observationsperioden (januari 1986 till maj 2006) spelade internationella faktorer en allt större roll i utvecklingen i avkastningskurvornas nivå och lutning både i Tyskland och i USA. På det hela taget verkar det som om förändringen i avkastningskurvorna i de båda länderna varit föremål för allt fler gemensamma influenser (chocker). Det är upplysande att identifiera de drivande krafterna bakom agerandet av nivå- och lutningsfaktorerna. Så förefaller t.ex. den inhemska avkastningskurvan vara nära förknippad med nivån på de penningpolitiska styrräntorna i varje land. En mer dominerande internationell faktor kan alltså i viss utsträckning återspeglas i det faktum att penningpolitiken i Tyskland och USA blivit alltmer homogen, framför allt vad gäller målet att upprätthålla prisstabilitet, under de senaste två decennierna. Dessutom verkar lutningen på avkastningskurvan i stor utsträckning påverkas av konjunkturcykeln. En allt viktigare internationell lutningsfaktor kan därför tyda på större synkronisering i konjunkturcyklarna mellan de två länderna. Därutöver förefaller det som om riskpremierna på obligationsmarknaden också blivit starkt synkroniserade mellan de större marknaderna. Det finns bevis på att de allt lägre riskpremierna och särskilt de på längre löptider starkt bidragit till den kraftiga utplaningen av avkastningskurvorna både i euroområdet och USA särskilt under de senaste tre åren. 3 En starkare internationell faktor avseende riskpremier skulle kunna vara resultatet av investerarnas uppfattning att statsobligationer från euroområdet och de från USA mer och mer kan ses som substitut till varandra. Denna uppfattning kan i sin tur återspegla ovannämnda process av ökande internationell integrering av varu- och finansmarknaderna och att inhemska risker och valutakursrisker i obligationspriserna följaktligen spelar en mindre roll. Sammantaget tyder de tillgängliga empiriska uppgifterna på att starka internationella faktorer driver avkastningskurvorna i euroområdet och i USA, vilka förefaller ha blivit allt viktigare över tiden och att detta sannolikt återspeglar att den ekonomiska och finansiella marknadsintegrationen ökar gränsöverskridande. Vidare kan graden av kopplingar som uppmätts mellan internationella räntor också temporärt ha stärkts på senare tiden beroende på t.ex. att båda ekonomierna reagerar symmetriskt på externa globala chocker, som t.ex. den senaste oljepris- 3 Se ruta 3 i :s månadsrapport, december 2006 Den senaste tidens utplaning av euroområdets avkastningskurva: vilken roll spelade riskpremier? AKTIEMARKNADER Under den senaste tremånadersperioden fortsatte aktiekurserna på de större marknaderna inledningsvis att stiga till nya rekordnoteringar under konjunkturcykeln, med draghjälp från den pågående snabba tillväxten i bolagsvinster, men föll därefter kraftigt i slutet av februari. Den kraftiga korrigeringen i globala aktiekurser mot slutet av perioden verkar ha utlösts av utvecklingen på de kinesiska aktiemarknaderna, samt av marknadens osäkerhet om de ekonomiska utsikterna i USA på kort sikt i ett läge med ökad riskaversion och osäkerhet bland globala investerare. Den implicita volatiliteten på de större marknaderna ökade kraftigt under den granskade perioden, vilket visar att osäkerheten bland investerarna ökade betydligt. Under den senaste tremånadersperioden steg aktiekurserna något totalt sett eller var i princip oförändrade på de större marknaderna, även om de svängde betydligt mot slutet av den granskade perioden (se diagram 22). I euroområdet steg aktiekurserna, mätt genom Dow Jones EURO Mars

36 Diagram 22 Aktieindex Diagram 23 Implicit volatilitet på aktiemarknader (index: 1 mars 2006 = 100; dagliga uppgifter) (procent per år; 10-dagars glidande medelvärde av dagliga uppgifter) Euroområdet USA Japan Euroområdet USA Japan ,0 26, ,0 23, ,0 20, ,0 17, ,0 14, ,0 11, kv 3 kv 4 kv 1 kv Källor: Reuters och Thomson Financial Datastream. Anm. Dow Jones EURO STOXX Broad-index för euroområdet, Standard & Poor s 500-index för USA och Nikkei 225-index för Japan ,0 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Källa: Bloomberg. Anm. De implicita volatilitetsserierna visar den förväntade standardavvikelsen i procentuella aktiekursförändringar under en period på upp till 3 månader beräknat utifrån optionspriserna på aktieindex. De aktieindex som den implicita volatiliteten avser är Dow Jones EURO STOXX 50 för euroområdet, Standard & Poor s 500 för USA och Nikkei 225 för Japan. 8,0 STOXX, med 3 % mellan slutet av november 2006 och den 7 mars I USA var aktiekurserna, mätt genom Standard & Poor s 500, i stort sett oförändrade under samma period. I Japan steg aktiekurserna, mätt genom Nikkei 225, kraftigt med mer än 3 %. Under större delen av den granskade perioden fortsatte aktiekurserna att stiga mer eller mindre parallellt på de större marknaderna. Till följd av detta steg aktiekurserna i euroområdet och USA i början av februari till nivåer nära rekordnoteringarna i början av I slutet av februari skedde en markant korrigering på de globala aktiemarknaderna efter den turbulens som orsakats av den kinesiska aktiemarknaden. Denna turbulens ledde av allt att döma till en kraftig ökning av globala investerares riskaversion och osäkerhet i fråga om den framtida kursutvecklingen. Detta framgick av den kraftiga ökningen i slutet av den granskade perioden i den implicita volatilitet som kan härledas ur aktieoptioner (se diagram 23). Den 7 mars låg den implicita volatiliteten för både Dow Jones EURO STOXX 50 och Standard & Poor s 500 omkring 4 procentenheter högre än i slutet av november förra året. I USA fick korrigeringen på de globala aktiemarknaderna i slutet av februari Standard & Poor s 500 att sjunka till samma nivåer som i slutet av november Aktiemarknaden i USA utvecklades därför totalt sett sämre under den senaste tremånadersperioden än aktiemarknaden i euroområdet, trots att långräntan steg i euroområdet. Denna sämre utveckling på den amerikanska marknaden verkade i viss utsträckning bero på en allt starkare oro bland investerare om utsikterna för den 34 Mars 2007

37 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling amerikanska ekonomin på kort sikt, som delvis utlöstes av publiceringen i slutet av den granskade perioden av statistik om den ekonomiska aktiviteten som var något sämre än väntat. Denna uppfattning stämmer också överens med det faktum att analytikerna ytterligare reviderade ned sina förväntningar på vinstutvecklingen på den amerikanska marknaden. Enligt uppgifter från den privata sektorn fortsatte analytikernas förväntningar på vinstutvecklingen per aktie under den närmaste 12-månaderperionden för företag som ingår i Standard & Poor s 500 att sjunka, en trend som började i juli 2006, för att nå 7,4 % i februari, dvs. omkring 2 procentenheter lägre än i november 2006 (se diagram 24). Trots detta ökade den rapporterade vinsten per aktie för samma uppsättning företag i en robust takt på 14,5 % under 12-månaderperioden fram till februari Diagram 24 Förväntad ökning i vinst per aktie i USA och euroområdet (procent per år; månadsuppgifter) Euroområdet, kort sikt 1) Euroområdet, lång sikt 2) USA, kort sikt 1) USA, lång sikt 2) 5 apr aug dec apr aug dec apr aug dec I euroområdet steg aktiekurserna kraftigt under den senaste tremånadersperioden, trots börsoron i slutet av februari. Aktiekurserna i euroområdet gynnades fortsatt av mycket höga faktiska och förväntade bolagsvinster och av en fortsatt optimism beträffande de ekonomiska utsikterna Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Förväntad vinstökning i Dow Jones Euro STOXX-index för euroområdet och Standard & Poor s 500-index för USA. 1) Med kort sikt avses analytikers vinstförväntningar 12 månader framåt (årliga ökningstakter). 2) Med lång sikt avses analytikers vinstförväntningar 3 5 år framåt (årliga ökningstakter). för euroområdet. Enligt uppgiftslämnare inom den privata sektorn steg den faktiska vinsten per aktie i de företag som ingår i Dow Jones EURO STOXX i en årstakt på 16,5 % i februari, jämfört med 20,8 % i november Det är möjligt att denna utveckling med fortsatt höga företagsvinster överträffade investerarnas förväntningar och därmed bidrog till den totala kursuppgången under den granskade perioden. Samtidigt var analytikernas förväntningar på vinstutvecklingen per aktie under den kommande 12-månadersperioden i princip oförändrade på 9 % mellan november 2006 och februari Även analytikernas senaste förväntningar på vinstutvecklingen över en längre tidshorisont (3 5 år) förblev i stort sett oförändrade de senaste tre månaderna. Denna stabilitet i analytikernas förväntade vinstutveckling tycks ligga i linje med oförändrade, optimistiska utsikter för den ekonomiska aktiviteten i euroområdet bland marknadsaktörerna i euroområdet. Till följd av oron på den globala aktiemarknaden tappade Dow Jones EURO STOXX omkring 6 % mellan den 26 februari och den 7 mars. Denna kurskorrigering verkar främst spegla högre riskpremier på aktiemarknaden till följd av ökad riskaversion och osäkerhet bland globala investerare, vilket utlöste portföljförändringar från aktiemarknaderna till i synnerhet statsobligationsmarknaderna (se avsnitt 2.4). När det gäller utvecklingen inom olika sektorer var kursuppgången på marknaden som helhet relativt brett baserad, och endast två sektorer hade en sämre kursutveckling än det breda Dow Jones EURO STOXX de senaste tre månaderna (se tabell 3). Den sämre utvecklingen inom olje- och gassektorn kan till viss del förklaras av de nedgångar i oljepriserna som noterats under den granskade perioden. Det sämre resultatet inom hälsovårdssektorn tyder på att investerarna till viss del kan ha blivit mindre benägna att investera i aktier som i allmänhet påverkas mindre av det aktuella konjunkturläget och ändringar i riskaptiten. Detta bekräftas även av den bättre utvecklingen inom Mars

38 Tabell 3 Kursförändringar i Dow Jones EURO STOXX branschindex (kursförändringar i procent av kurser vid periodens slut) Olja och gas Finans Hälsa Industri Teknik Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Telekommunikation Samhällsservice EURO STOXX Branschens andel av det samlade börsvärdet (vid periodens slut) Kursförändringar (vid periodens slut) 4 kv kv kv kv kv 2006 Jan Feb Slutet av nov 7 mar 6,1 6,7 11,2 6,4 35,3 3,0 11,4 4,7 6,2 9,0 100,0 6,2 4,3 0,6-6,3 9,0 6,5 7,1 7,0-4,1 5,7 4,5 11,5 5,6 11,3 2,7 12,5 11,3 14,8 11,2-0,1 12,9 10,3-1,2-3,0-7,5-3,9-7,1-2,1-5,4-9,7-5,8-2,4-5,6 8,7 7,8 8,8 0,6 10,5-2,2 4,4-0,4 6,0 11,9 7,4 12,4 4,7 7,3 7,8 6,1-0,2 11,7 3,3 11,8 9,4 7,5 3,6 2,4 2,7-4,2 3,1-1,6 5,2-0,4 1,5-0,4 2,0-0,9 0,5-0,1-2,4-2,4-2,7-1,4-1,0-1,6-1,8-1,6 3,0 3,1 2,1-7,4-1,3-4,1 2,3-3,2-4,7-2,3-0,9 Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. sådana sektorer som råvarusektorn som i större utsträckning följer konjunkturcykeln. Samtidigt var finansiella företags aktiekurser, som brukar reagera starkt på svängningar i riskaptiten, bland dem som utvecklades bättre än indexet totalt DE ICKE- FINANSIELLA FÖRETAGENS FINANSIERING OCH FINANSIELLA STÄLLNING Finansieringsvillkoren för euroområdets icke-finansiella företag var fortsatt gynnsamma fjärde kvartalet Under förhållanden med låga och stabila kostnader för extern finansiering ökade icke-finansiella företag sin skuldfinansiering, vilket främst märktes genom en snabbare lånetillväxt. Detta ledde till att sektorns skuld i förhållande till BNP steg ytterligare under perioden. FINANSIERINGSKOSTNADER De reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering, som beräknas genom att kostnaderna för olika typer av finansiering vägs på grundval av respektive utestående belopp (korrigerade för värderingseffekter), var i allmänhet stabila fjärde kvartalet 2006 (se diagram 25). 2 De reala kostnaderna för banklån fortsatta att öka, medan de reala kostnaderna för noterade aktier och, i mindre omfattning, de reala kostnaderna för marknadsbaserade värdepapper minskade under samma period. De reala kostnaderna för banklån steg ytterligare fjärde kvartalet 2006, i en fortsättning på den trend som noterats kvartalen innan. Uppgången i bankräntorna följde i stort sett penningmarknadsräntornas utveckling för motsvarande räntebindningstider (se även avsnitt 2.4). Till följd av detta steg de korta MFI-räntorna på lån (med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år) till icke-finansiella företag med punkter mellan september och december 2006, vilket låg nära penningmarknadsräntornas utveckling under samma period (se tabell 4). Sedan september 2005, då penningmarknadsräntorna först började stiga, har de korta räntorna på utlåning till 2 För en närmare beskrivning av måttet på de reala kostnaderna för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering, se ruta 4 i :s månadsrapport för mars Mars 2007

39 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling icke-finansiella företag gått upp med omkring punkter, vilket är nära uppgången med 155 punkter i motsvarande 3-månadersränta på penningmarknaden. Fjärde kvartalet 2006 steg de långa utlåningsräntorna till icke-finansiella företag med omkring 5 15 punkter, medan motsvarande långa marknadsräntor steg med omkring 15 punkter. Mellan september 2005 och december 2006 steg MFI-räntorna på lån med en ursprunglig räntebindningstid över 5 år med omkring punkter, jämfört med en uppgång på punkter i motsvarande marknadsräntor. Totalt sett minskade skillnaden i utlåningsräntorna till icke-finansiella företag ytterligare något fjärde kvartalet 2006 och var i slutet av december nästan lika liten som Under en period med stigande räntor är det svårt att med säkerhet fastställa i vilken utsträckning minskningen av ränteskillnaden beror på att marknadsräntorna inte fullt ut slagit igenom i bankernas utlåningsräntor eller i en mer positiv kreditriskbedömning. Ur ett historiskt perspektiv förefaller bankräntorna under den nuvarande perioden med en stramare penningpolitik i stort sett ligga i linje med vad som noterats un- Diagram 25 Reala kostnader för euroområdets icke-finansiella företags externa finansiering (procent per år) Totala finansieringskostnader MFI:s reala korta utlåningsräntor MFI:s reala långa utlåningsräntor Reala kostnader för räntebärande upplåning på marknaden Reala kostnader för utgivning av noterade aktier Källor:, Thomson Datastream, Merrill Lynch och Consensus Economics prognos. Anm. De reala kostnaderna för icke-finansiella företags externa finansiering beräknas som ett vägt genomsnitt av kostnaderna för banklån, kostnaderna för att utge räntebärande papper och kostnaderna för att utge aktier, baserat på respektive utestående belopp och deflaterat med inflationsförväntningar (se ruta 4 i :s månadsrapport, mars 2005). Introduktionen av harmoniserade MFI-utlåningsräntor i början av 2003 medförde ett brott i statistikserierna Tabell 4 MFI-räntor på nya lån till icke-finansiella företag (procent per år; punkter; viktjusterade 1) ) kv kv kv kv 2006 nov 2006 dec Förändring i punkter fram till dec ) 2006 jun 2006 sep 2006 nov MFI-räntor på lån Checkräkningskrediter till icke-finansiella företag Lån till icke-finansiella företag upp till 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år med en ursprunglig räntebindning över 5 år Lån till icke-finansiella företag över 1 miljon euro med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning upp till 1 år med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindning över 5 år Memo 3-månaders penningmarknadsränta 2-årig statsobligationsränta 5,14 5,30 5,46 5,69 5,82 5, ,99 4,23 4,47 4,74 5,00 5, ,10 4,19 4,40 4,59 4,65 4, ,24 3,50 3,74 4,02 4,30 4, ,98 4,22 4,26 4,48 4,57 4, ,47 2,72 2,99 3,34 3,60 3, ,80 3,22 3,47 3,62 3,71 3, ,07 3,47 3,78 3,70 3,73 3, Källor: Reuters, Bloomberg och Thomson Financial Datastream. 1) För perioden fr.o.m. december 2003 har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån ett 12-månaders glidande medelvärde av mängden nya avtal. För perioden dessförinnan, från januari till november 2003, har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån genomsnittet av mängden nya avtal under För mer information, se rutan Analysing MFI interest rates at the euro area level, Monthly Bulletin, augusti ) På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. Mars

40 der tidigare perioder. Samtidigt var bankernas kreditkrav och kreditlimiter till företag i stort sett oförändrade fjärde kvartalet 2006, enligt vad som rapporterades i enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari 2007, efter den utveckling mot lättare kreditkrav som noterats de senaste åren. De redan låga reala kostnaderna för icke-finansiella företags marknadsbaserade skuldfinansiering minskade ytterligare fjärde kvartalet till följd av nedgången i de långa riskfria räntorna och en ytterligare minskning av kreditspreadarna för företagsobligationer under större delen av perioden (se diagram 26). I synnerhet har kreditspreadarna för euroområdets BBB-klassade obligationer och högavkastande obligationer minskat de senaste månaderna i en situation med riklig likviditet och låga förväntade och faktiska betalningsförsummelser. Mer nyligen, mot slutet av februari 2007 och parallellt med turbulensen på finansmarknaderna, har kreditspreadarna för företagsobligationer ökat något. Diagram 26 Kreditspreadar för icke-finansiella företags obligationer (punkter; månadsgenomsnitt) Utgivna i euro av AA-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av A-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Utgivna i euro av BBB-klassade icke-finansiella företag (vänster skala) Högavkastande obligationer utgivna i euro (höger skala) Icke-finansiella företags reala kostnader för eget kapital minskade något fjärde kvartalet 2006, till stor del på grund av den kraftiga kursuppgången på aktiemarknaden under perioden. Källor: Thomson Financial Datastream och :s beräkningar. Anm. Icke-finansiella företags obligationsspreadar anger skillnaden gentemot räntan på AAA-klassade statsobligationer. Även om de reala kostnaderna för eget kapital fortfarande var betydligt högre än de reala kostnaderna för skuldfinansiering minskade följaktligen skillnaden mellan dessa kostnader under samma period. FINANSIERINGSFLÖDEN När det gäller möjligheter till intern finansiering var lönsamheten i icke-finansiella företag i euroområdet mätt som nettointäkter i förhållande till omsättning fortsatt stark tredje kvartalet 2006 enligt aggregerade årsbokslut för börsnoterade icke-finansiella företag i euroområdet. Liksom kvartalen innan ökade vinstkvoterna markant inom transport- och kommunikationssektorerna, medan vinsterna inom parti- och detaljhandeln fortfarande var lägre än genomsnittet för den ickefinansiella företagssektorn som helhet (se diagram 27), även om de har stigit de senaste åren. Aktiemarknadsbaserade lönsamhetsmått tyder på att lönsamheten i stora börsnoterade företag förväntas förbli robust de närmaste 12 månaderna (se diagram 24). 3 Den realiserade vinstökningen har enligt vissa mått dämpats något de senaste månaderna, men är fortfarande hög. På längre sikt förväntas vinstökningen minska, vilket kan tyda på en viss normalisering efter den mycket starka utveckling som noterats de senaste åren. 3 Förutom icke-finansiella företag omfattar måttet på bolagsvinster på grundval av Dow Jones EURO STOXX även finansiella företag. 38 Mars 2007

41 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Diagram 27 Vinstkvoter för börsnoterade icke-finansiella företag (nettointäkter i förhållande till omsättning; kvartalsuppgifter) Diagram 28 Den reala årliga ökningstakten i finansieringen av icke-finansiella företag, fördelad på instrument (årlig procentuell förändring) Totalt icke-finansiella företag (vänster skala) Tillverkning (vänster skala) Parti- och detaljhandel (vänster skala) Byggsektorn (vänster skala) Transport och kommunikation (höger skala) Noterade aktier Räntebärande värdepapper MFI-lån ,0 6, ,0 4,0 3,0 5,0 4,0 3, ,0 1,0 0,0 2,0 1,0 0, , ,0 Källa: Thomson s DataStream och :s beräkningar. Anm. De senaste uppgifterna gäller tredje kvartalet Källa:. Anm. Den reala årliga ökningstakten definieras som skillnaden mellan den faktiska årliga ökningstakten och BNP-deflatorn. Samtidigt som icke-finansiella företag utnyttjade den goda tillgången till interna medel fortsatte de i stor utsträckning att skaffa extern finansiering fjärde kvartalet 2006 (se diagram 28). Den reala årstakten i icke-finansiella företags externa finansiering låg kvar på 4,5 % fjärde kvartalet Denna utveckling berodde främst på att bidraget från MFI-lån ökade ytterligare, medan bidragen från räntebärande värdepapper och noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag fortfarande var blygsamma. Årstakten för MFI:s utlåning till icke-finansiella företag steg till 13,0 % i slutet av fjärde kvartalet 2006, från 12,7 % tredje kvartalet (se tabell 5), och fortsatte att stiga till 13,2 % i januari Den ytterligare ökningen av lån till icke-finansiella företag speglar kraftiga ökningstakter för alla löptider. Årstakten för MFI:s långfristiga lån (med en löptid över 5 år) ökade därmed ytterligare till över 12 % i december 2006 (12,7% i januari 2007), medan även årstakten för lån med en löptid på mellan 1 och 5 år fortsatte att stiga och uppgick till 21,1 % i december 2006 (20,8 % i januari 2007). Samtidigt dämpades årstakten för kortfristiga lån något fjärde kvartalet 2006 (jämfört med kvartalet innan) till 9,4 % i december 2006 (9,8 % i januari 2007). Årstakten för räntebärande värdepapper utgivna av icke-finansiella företag var mer dämpad än den för lån och uppgick till 5,7 % i december 2006, jämfört med 4,1 % kvartalet innan. Denna ökning avspeglades i både en robust utgivning av långfristiga räntebärande värdepapper, som i årstakt ökade med 6,1 % fjärde kvartalet 2006 (från 5,5 % kvartalet innan), och en återhämtning i utgivningen av kortfristiga räntebärande värdepapper, som ökade med 3,6 % mätt från år till år fjärde kvartalet 2006 (jämfört med -3,2 % kvartalet innan). I termer av bruttoflöden fortsatte euroområdets icke-finansiella företags utgivningsverksamhet i oförminskad takt och uppgick till totalt 106 miljarder euro i december Enligt uppgifter från Thomson One Banker var särskilt Mars

42 Tabell 5 Icke-finansiella företags finansiering Utestående i slutet av senast tillgängliga kvartal (miljarder euro) Årliga ökningstakter (procentuell förändring; kvartalsslut) kv kv kv kv kv 2007 jan MFI-lån upp till 1 år över 1 år och upp till 5 år över 5 år Emission av räntebärande värdepapper kortfristiga långfristiga, varav: 1) fast ränta rörlig ränta Emission av noterade aktier Memo 2) Total finansiering Lån till icke-finansiella företag Icke-finansiella företags pensionsfondsavsättningar ,3 10,5 11,3 12,7 13,0 13, ,8 7,7 8,0 10,3 9,4 9, ,9 14,9 17,4 20,4 21,1 20, ,3 10,7 11,4 11,6 12,4 12, ,7 2,8 4,4 4,1 5, ,3-7,2-4,4-3,2 3, ,4 4,9 6,2 5,5 6, ,4 0,3 1,1 1,3 2, ,3 24,9 30,7 27,8 24, ,0 0,7 1,0 1,0 0, ,3 5,4 6,2 7, ,8 7,7 9,7 10, ,5 4,2 4,4 4, Källa:. Anm. Uppgifterna i denna tabell (med undantag för memoposterna) har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik samt i värdepappersstatistik. Mindre skillnader jämfört med uppgifterna i finansräkenskaperna kan förekomma på grund av i första hand skillnader i värderingsmetoder. 1) Summan av fast ränta och rörlig ränta kan avvika från totalsiffran för långfristiga räntebärande värdepapper på grund av att långfristiga nollkupongare, som inkluderar värderingseffekter, inte särredovisas i denna tabell. 2) Uppgifterna rapporteras i statistiken över finansräkenskaperna. De icke-finansiella företagens totala finansiering inkluderar lån, emitterade räntebärande värdepapper, emitterade noterade aktier och pensionsfondsreserver. Lån till icke-finansiella företag omfattar lån från MFI och andra finansiella företag. Det senaste kvartalet är beräknat med hjälp av uppgifter från penningmängds- och bankstatistik samt värdepappersstatistik. utgivare med låga kreditbetyg (som t.ex. ger ut BBB-obligationer och högavkastande obligationer) mycket aktiva. Utgivare av BBB-obligationer och högavkastande obligationer stod för 52 % av den totala utgivningen av företagsobligationer 2006, jämfört med ett genomsnitt på 25 % sedan Uppgången på marknaden för högavkastande obligationer (eller skräpobligationer) i euroområdet de senaste åren tycks främst ha berott på fusions- och förvärvsverksamhet och särskilt lånefinansierade företagsförvärv (LBO). Samtidigt fortsatte ökningstakten för räntebärande värdepapper utgivna av icke-monetära finansiella företag, inklusive SPV-bolag, att stiga kraftigt till omkring 27 % i december En viss del av denna utgivningsverksamhet kan vara relaterad till finansiella företag som skapas direkt av icke-finansiella företag. Merparten är emellertid sannolikt relaterad till bankers och privata aktiefonders värdepapperiseringsverksamhet. Den kraftiga ökningen av värdepapperisering av lån vilket när det gäller värdepapperisering med överföring av tillgångar (true-sale) innebär att lånen lyfts ur MFI:s balansräkning, bör i sig ha en dämpande effekt på MFI-låneutvecklingen, men kan också späda på expansionen av den totala kreditgivningen till den privata sektorn. 4 Årstakten för icke-finansiella företags utgivning av noterade aktier förblev stabil på under 1 % i slutet av fjärde kvartalet Den måttliga totala ökningen för noterade aktier kan delvis ha sin förklaring i aktieåterköpsprogrammens fortsatta popularitet och det ökande antalet börsnoterade 4 Se rutan med rubriken Effekten av monetära finansinstituts värdepapperisering av lån på den monetära analysen i euroområdet i : s månadsrapport för september Mars 2007

43 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling Diagram 29 Utlåningstillväxten och faktorer som bidrar till icke-finansiella företags efterfrågan på lån (årliga procentuella förändringar samt netto i procent) Diagram 30 Den icke-finansiella företagssektorns skuldkvoter (procent av BNP) Fasta investeringar Lager och rörelsekapital Förvärvs- och fusionstransaktioner och företagsomstrukturering Skuldomstrukturering Internfinansiering Lån till icke-finansiella företag (vänster skala) Skuld som andel av verksamhetens bruttoöverskott (vänster skala) Skuld som andel av BNP (höger skala) Källa:. Anm. Med netto i procent avses skillnaden mellan den andel banker som anger att faktorn i fråga bidrog till att kreditkraven blev stramare och den andel som anger att den bidrog till att kreditkraven lättade. Se även undersökningen om bankutlåning från januari Källor: och Eurostat. Anm. Verksamhetens bruttoöverskott avser bruttoöverskott plus blandade inkomster för hela ekonomin. Skuld rapporteras från finansräkenskaperna. Det inkluderar lån, räntebärande värdepapper och pensionsfondsreserver. Uppgifterna för det senast redovisade kvartalet är uppskattningar. företag som köps upp av privata riskkapitalbolag. Samtidigt har bruttoutgivningen stigit markant den senaste tiden, till följd av utvecklingen när det gäller börsintroduktioner och nyemissioner, och till viss del av den kraftiga fusions- och förvärvsverksamheten. Den starka vinstutvecklingen och allt snabbare låneutvecklingen de senaste åren har lett till att företagen i euroområdet har gott om medel att spendera. Totalt sett finns det tecken på att euroområdets icke-finansiella företag de senaste kvartalen har investerat sina medel i aktiviteter av både ekonomisk och finansiell karaktär. 5 Detta bekräftades av resultaten av enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari 2007, i vilken bankerna rapporterade att den uppfattade efterfrågan på lån från företag i allt större utsträckning motiverades av behovet att finansiera fasta investeringar, lager och rörelsekapital, samt på fusions- och förvärvsverksamhet (se diagram 29). Dessutom tyder vissa tecken på att en stor andel av lånen till icke-finansiella företag har använts för att finansiera fastighetsförvärv. FINANSIELL STÄLLNING Eftersom årstakten för de icke-finansiella företagens skuldfinansiering steg ytterligare ökade denna sektors totala skuld i förhållande till BNP till 67 % fjärde kvartalet 2006 (se diagram 30). Efter den tidigare perioden av konsolidering är de icke-finansiella företagens skuldkvoter nu högre än i samband med den tidigare kulmen i mitten av 2003 som följde på en kraftigt ökad skuldsättning 5 Se även ruta 2 med rubriken Factors underlying the strong acceleration of loans to non-financial corporations i :s månadsrapport för januari Mars

44 under senare hälften av 1990-talet. Skulden i förhållande till rörelsevinsten, brutto, steg också något fjärde kvartalet Skuldutvecklingen har i kombination med ränteutvecklingen lett till en betydande ökning av icke-finansiella företags räntebörda Den höga ökningstakten för icke-finansiella företags skuldfinansiering och särskilt för MFI-lån visar på det hela taget att företagen i euroområdet har lätt att få tillgång till finansiering. Även om skuldkvoter och nettoräntebetalningar har ökat den senaste tiden är de icke-finansiella företagens finansiella situation fortfarande gynnsam tack vare de låga finansieringskostnaderna och den ihållande starka lönsamheten HUSHÅLLSSEKTORNS FINANSIERING OCH FINANSIELLA STÄLLNING Hushållens upplåning var fortsatt stark fjärde kvartalet 2006 och stimulerades av de fortsatt gynnsamma finansieringsvillkoren och ett starkare konsumentförtroende. Trots viss dämpning sedan våren 2006 förblev ökningstakten i monetära finansinstituts utlåning för bostadsköp stark och svarar fortfarande för merparten av den starka totala lånetillväxten. Till följd av den fortsatt kraftiga lånetillväxten steg hushållens skuld i förhållande till BNP ytterligare fjärde kvartalet Diagram 31 MFI-räntor på bostadslån till hushåll FINANSIERINGSVILLKOR MFI:s räntestatistik och resultaten av enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari tyder på fortsatt gynnsamma finansieringsvillkor för euroområdets hushållssektor fjärde kvartalet 2006, även om lånekostnaderna fortsatte att stiga något efter höjningen av : s styrräntor. MFI-räntorna på bostadslån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningstid upp till 5 år fortsatte att öka i genomsnitt per kvartal fjärde kvartalet 2006 jämfört med kvartalet innan, medan de långa räntorna (räntorna på lån med en ursprunglig räntebindningstid över 5 år) i stort sett var oförändrade. Till följd av detta försvann den implicita skillnaden mellan de långa och de korta räntorna helt (se diagram 31). I december 2006 var räntan på lån med en ursprunglig räntebindningstid över 10 år till och med något lägre än den på lån med rörlig ränta eller en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år. De konvergerande räntorna på lån med olika ursprungliga räntebindningsperioder tycks ha lett till att andelen nya företagslån med 6 Se ruta 2 med rubriken The results of the January 2007 bank lending survey for the euro area i :s månadsrapport för februari (procent per år; exklusive avgifter; räntor på nya avtal; viktjusterade 1) ) 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 Med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod upp till 1 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 1 år och upp till 5 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 5 år och upp till 10 år Med en ursprunglig räntebindningsperiod över 10 år Källa:. 1) För perioden fr.o.m. december 2003 har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån ett 12-månaders glidande medelvärde av mängden nya avtal. För perioden dessförinnan, från januari till november 2003, har de viktjusterade MFI-räntorna beräknats med hjälp av ländervikter som konstruerats utifrån genomsnittet av mängden nya avtal under För mer information, se rutan Analysing MFI interest rates at the euro area level, Monthly Bulletin, augusti ,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 42 Mars 2007

45 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling rörlig ränta eller en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år har minskat (se ruta 3 med rubriken Ändringar av bankernas utlåningsräntor och nya bostadslån i euroområdet ). När det gäller MFI:s räntor på konsumentkrediter var utvecklingen en annan. Dessa räntor minskade något i genomsnitt per kvartal fjärde kvartalet 2006 jämfört med kvartalet innan. Denna nedgång speglade ränteutvecklingen för lån med rörlig ränta eller en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år och för lån med en ursprunglig räntebindningstid över 1 år och upp till 5 år som minskade ytterligare något fjärde kvartalet (med 8 respektive 18 punkter) medan de långa räntorna var oförändrade. En jämförelse mellan räntorna på bostadslån till hushåll och konsumentkrediter med jämförbara marknadsräntor visar att respektive skillnader minskade något mellan tredje och fjärde kvartalet Detta tyder på att bankerna till viss del har absorberat marknadsräntornas uppgång genom att minska sina marginaler, särskilt i fråga om lån för konsumtionsändamål, vilket kan bero på effekten av pågående strukturförändringar på respektive marknader. Det kan också kunna bero på en skiftande tidsfördröjning i transmissionsmekanismen mellan olika typer av lån. Enligt enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari 2007 blev kreditkraven för bostadslån och konsumentkrediter till hushållen lättare fjärde kvartalet Enligt de tillfrågade bankerna beror detta fortfarande till stor del på konkurrens från andra banker och finansinstitut och på förväntningarna om den allmänna ekonomiska aktiviteten. De sämre utsikterna på bostadsmarknaden, som i den föregående enkäten rapporterades ha bidragit till en åtstramning av kreditkraven, hade här endast en marginell effekt enligt enkätsvaren för fjärde kvartalet. Ruta 3 ÄNDRINGAR AV BANKERNAS UTLÅNINGSRÄNTOR OCH NYA BOSTADSLÅN I EUROOMRÅDET Hur ändringar av centralbanksräntor slår igenom i bankernas utlåningsräntor och hur ändringar av bankernas utlåningsräntor i sin tur påverkar utlåningsvolymen för olika löptider är en del av den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Mot bakgrund av höjningarna av :s styrräntor sedan slutet av 2005 görs i denna ruta en analys av i vilken omfattning bankernas räntor på bostadslån med olika räntebindningstider påverkar dessa låns relativa andel av den totala volymen nya bostadslån i euroområdet. Analysen utgår från MFI:s räntestatistik för euroområdet som innehåller uppgifter om bankernas räntor på nya lån och om volymer (i termer av bruttoflöden), fördelat på låneändamål och ursprunglig räntebindningstid.1 De nominella räntorna på nya bostadslån har ökat i euroområdet sedan slutet av 2005, i takt med höjningarna av :s styrräntor och marknadsräntorna, men är fortfarande låga i ett historiskt perspektiv. Framför allt har räntan på lån med en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år stigit mer markant än räntan på lån med längre räntebindningstider. Detta ligger i linje med den flackning av marknadsräntornas avkastningskurva som har kunnat iakttas under 2006 och som innebär att alla räntor på nya bostadslån har konvergerat till praktiskt taget samma nivå, oavsett deras ursprungliga räntebindningstid. Ränteskillnaderna mellan olika typer av lån har alltså nästan helt försvunnit (se diagram A). 1 För en beskrivning av denna statistik, se ruta 2 med rubriken Ny -statistik över MFI-räntesatser i :s månadsrapport för december Mars

46 Diagram A Skillnader mellan bolåneräntor (punkter) Diagram B Nya bostadslån, fördelade på ursprunglig räntebindningstid (procentenheter) Räntebindningstid över 10 år Räntebindningstid över 5 år och upp till 10 år Räntebindningstid över 1 år och upp till 5 år Räntebindningstid över 10 år Räntebindningstid över 5 år och upp till 10 år Räntebindningstid över 1 år och upp till 5 år Rörlig ränta eller räntebindningstid upp till 1 år Källa:. Anm. I diagrammet visas skillnader mellan räntor på bostadslån med längre ursprunglig räntebindningstid och räntor på lån med rörlig ränta eller en räntebindningstid upp till 1 år. Källa:. Efter 2003 (som är den period för vilken MFI-räntestatistik för euroområdet finns tillgänglig) har bostadslån med rörlig ränta eller en ursprunglig räntebindningstid upp till 1 år (lån med rörlig ränta) stått för den största andelen av den totala volymen av nya bolåneavtal. Denna andel har emellertid fluktuerat under perioden (se diagram B). Den ökade från omkring 40 % tredje kvartalet 2003 till en topp på cirka 60 % fjärde kvartalet 2004 och minskade därefter gradvis till den nuvarande nivån på cirka 50 %. Att andelen bostadslån med rörlig ränta ökade under perioden fram till fjärde kvartalet 2004 verkar ha varit en följd av den ökande ränteskillnaden mellan bankernas räntor på denna typ av bostadslån och räntorna på lån med längre ursprungliga räntebindningstider. På motsvarande sätt verkar minskningen av andelen lån med rörlig ränta från första kvartalet 2005 ha skett i takt med att dessa ränteskillnader krympte för att så småningom försvinna helt. Minskningen av andelen lån med rörlig ränta från första kvartalet 2005 sammanföll med att andelen lån med en ursprunglig räntebindningstid över 10 år växte till cirka 25 % fjärde kvartalet 2006, medan andelarna för de andra två kategorierna (ursprunglig räntebindningstid över 1 år och upp till 5 år respektive över 5 år och upp till 10 år) har varit i stort sett oförändrade. Återigen tycks detta ha varit kopplat till ränteskillnadens utveckling, eftersom minskningen av ränteskillnaden mellan lån med en ursprunglig räntebindningstid över 10 och lån med rörlig ränta har varit mer uttalad, särskilt under Det samband som tycks föreligga mellan utvecklingen av andelen lån med rörlig ränta och utvecklingen av avkastningskurvan kan tolkas på olika sätt. Det skulle till exempel kunna tyda på att hushållens val mellan ett lån med rörlig ränta och ett med en längre ursprunglig räntebindningstid avgörs av de initiala kostnaderna för de olika typerna av hypotekslån. Beslut som fattas på grundval av kortsiktiga överväganden kan naturligtvis innebära att hushållen utsätter sig för långsiktiga risker om räntorna ökar över alla löptider. Alternativt skulle detta samband kunna spegla att hushållens förväntningar om den framtida räntan inte alltid sammanfaller med finans- 44 Mars 2007

47 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Monetär och finansiell utveckling marknadens förväntningar. Det kan naturligtvis vara en kombination av dessa två förklaringar. Det bör emellertid noteras att denna analys endast fokuserar på bankernas utlåningsräntor och inte omfattar andra faktorer som eventuellt skulle kunna påverka hushållens beslut, särskilt vid ett aktivt risktagande som inte bara beaktar ränterisken utan även inkomstrisken. Mot bakgrund av den snabba takten med avseende på finansiell innovation de senaste åren går det inte att utesluta att utvecklingen av andelen lån med rörlig ränta av den totala volymen nya hypotekslån även speglar utveckling på utbudssidan. 2 Dessa inkluderar förändringar av nationella finansmarknaders underliggande struktur vad gäller till exempel likviditet och djup på marknader för säkerställda obligationer och värdepapper med säkerhet i panträtter samt tillgång till och prissättning av hedgeinstrument. Allt eftersom marknaden för säkerställda obligationer respektive värdepapper med säkerhet i panträtter blir allt mer likvid, tenderar till exempel bankerna att finansiera sig själva genom att i större utsträckning utnyttja dessa långfristiga finansiella marknader och i mindre utsträckning genom att dra till sig kortfristig inlåning. Till följd av detta kan de erbjuda hushållen hypoteksfinansiering med längre räntebindningstider. Sammanfattningsvis verkar förändringarna i andelen lån med rörlig ränta av de totala hypotekslånen sedan 2003 följa utvecklingen i ränteskillnaderna mellan lån med olika räntebindningstider. Det bör emellertid påpekas att det fanns stora skillnader mellan olika länder. Dessa skillnader beror bland annat på en viss heterogenitet i både hushållens preferenser och faktorer på utbudssidan som den allmänna tillgången till och priset på vissa produkter. 2 Se IMF (2004), Adjustable- or Fixed-Rate Mortgages: What Influences a Country s Choices?, World Economic Outlook, september, ruta 2.2. FINANSIERINGSFLÖDEN Årstakten för alla finansinstituts samlade lån till euroområdets hushållssektor avtog ytterligare tredje kvartalet 2006 (som är den senaste period för vilken uppgifter finns tillgängliga från euroområdets kvartalsräkenskaper) till 9,1 % från 9,5 % andra kvartalet (se diagram 32), men var historiskt sett fortfarande hög. Denna nedgång berodde på ett mindre bidrag från lån från euroområdets MFI, som utgör den främsta drivkraften bakom hushållens totala lånetillväxt. Efter att ha legat på hög nivå under en period konvergerade ökningstakten för lån från icke-monetära finansinstitut, som omfattar övriga finansinstitut, försäkringsföretag och pensionsinstitut, mot ökningstakten för MFI-lån i början av 2006 och har sedan dess i genomsnitt varit lägre. Fjärde kvartalet 2006 beräknas årstakten för den totala utlåningen till hushållen ha minskat ytterligare. Tillgängliga MFI-uppgifter fram till januari 2007 visar att årstakten i utlåningen till hushållen har fortsatt den nedåtriktade trend som iakttagits sedan våren 2006 men fortfarande låg kvar på en relativt hög nivå. Denna fortsatta avmattning beror särskilt på en långsammare, men fortfarande stark, bostadslåneutveckling. I januari 2007 låg årstakten för bostadslån på 9,3 %, jämfört med 9,5 % månaden innan och i genomsnitt på 11,3 % och 10,3 % tredje respektive fjärde kvartalet Dämpningen i efterfrågan på bostadslån beror sannolikt på att bostadsmarknaden, åtminstone i en del euroländer, har haft en något svagare utveckling. Enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari 2007 visade faktiskt att framtidsutsikterna för bostadsmarknaden dämpade hushållens efterfrågan på bostadslån fjärde kvartalet 2006 för första gången sedan enkäten inleddes. Mars

48 Diagram 32 Total utlåning till hushåll Diagram 33 Hushållens skuld i förhållande till BNP (årlig ökningstakt i procent; bidrag i procentenheter; vid kvartalsslut) MFI-lån för konsumtion MFI-lån för bostadsköp Övriga MFI-lån Totala MFI-lån Totala lån (MFI, andra finansinstitut och ICPF) (procent) Källa:. Anm. Den totala utlåningen (MFI, andra finansinstitut och ICPF) fjärde kvartalet 2006 har uppskattats på basis av transaktioner som har rapporterats i penningmängds- och bankstatistik. För information om skillnader i beräkningen av ökningstakt, se Tekniska anmärkningar. Källa:. Anm. Dessa uppgifter, som sammanställts på grundval av de kvartalsvisa finansräkenskaperna, visar en kvot mellan skuld och BNP som är något lägre än vad som skulle vara fallet om de baserades på de årliga finansräkenskaperna, vilket främst beror på att lån från banker utanför euroområdet inte är inräknade. Uppgifter som visas för det senaste kvartalet har delvis uppskattats. Den årliga ökningstakten för konsumentkrediter minskade ytterligare i januari 2007 till 6,9 % från 7,8 % månaden innan, efter ett genomsnitt på 8,5 % och 8,05 % tredje respektive fjärde kvartalet Årstakten för övrig utlåning till hushållen minskade marginellt i januari 2007 till 2,8 %, men var något högre än tredje och fjärde kvartalet Enligt enkätundersökningen om bankernas utlåning i januari 2007 fortsatte bankerna att rapportera en positiv nettoefterfrågan på konsumentkrediter och övrig utlåning till hushåll, även om den är mindre än kvartalet innan, som får draghjälp av ett starkt konsumentförtroende och av konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror. FINANSIELL STÄLLNING Den fortsatt starka låneutvecklingen har lett till att hushållens skuld i förhållande till BNP i euroområdet beräknas ha ökat ytterligare till 58,5 % fjärde kvartalet 2006 (se diagram 33). Hushållens skuldtjänst (dvs. räntor och amorteringar i procent av den disponibla inkomsten) beräknas ha ökat något 2005 och i måttlig utsträckning även 2006, eftersom bankernas utlåningsräntor har höjts de senaste kvartalen i samband med den fortsatt starka låneutvecklingen. 46 Mars 2007

49 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader 3 P R I S E R O C H KO S T N A D E R HIKP-inflationen föll något till 1,8 % i januari 2007 och bedöms ha blivit kvar på denna nivå i februari. Att den samlade inflationen sjönk i januari berodde huvudsakligen på en gynnsam baseffekt kopplad till energipriser, medan det förelåg ett uppriktat tryck på priser på annat än energi, huvudsakligen beroende på den tyska momshöjningen i januari. De senaste signalerna för utvecklingen av producentpriserna pekar på ett fortsatt pristryck på företagsnivå. Medan det förefaller som om löneutvecklingen sammantaget förblivit måttlig måste arbetskraftskostnadstrycket övervakas noga. På kort sikt kommer den totala inflation troligen att uppvisa en viss volatilitet kopplade till baseffekter. Enligt :s experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet väntas HIKP-inflationen på årsbasis att i genomsnitt ligga mellan 1,5 % och 2,1 % 2007 och mellan 1,4 % och 2,6 % Det finns risker för att inflationen stiger ytterligare KONSUMENTPRISER SNABBSTATISTIK FÖR FEBRUARI 2007 Eurostats snabbstatistik pekar på att den totala HIKP-inflationen förblev oförändrad på 1,8 % i februari 2007 (se tabell 6). Det finns ännu ingen detaljerad fördelning av HIKP-komponenterna för februari. Man vet emellertid att det inte förelåg någon betydande baseffekt. HIKP- INFLATIONEN FRAM TILL JANUARI 2007 Efter att den totala HIKP-inflationen fallit kraftigt från 2,5 % i juni till en låg nivå på 1,6 % i oktober 2006 på grund av sjunkande oljepriser steg den på nytt till 1,9 % i november (se diagram 34) och speglade i stort sett en ogynnsam baseffekt kopplad till energipriserna. Efter att ha förblivit stabil i december föll den totala inflationen något i januari 2007, till 1,8 %, vilket var 0,1 procentenhet lägre än Eurostats snabbstatistik som publicerades i slutet av januari. Den senaste rörelsen berodde huvudsakligen på ett markant fall i den årliga förändringstakten i energipriser på grund av en baseffekt. Däremot steg den årliga förändringstakten i HIKP exklusive oförädlade livsmedel och energi till 1,8 % i januari, efter att ha legat på omkring 1,5 % i nästan två år. För närvarande finns följaktligen ingen skillnad mellan den totala inflationen och HIKP-inflationen exklusive oförädlade livsmedel och energi. Den årliga förändringstakten i energipriser föll märkbart i januari 2007, till 0,9 % från 2,9 % i december 2006, vilket i stort sett speglade ovan nämnda baseffekt kopplad till oljeprisstegringen Tabell 6 Prisutveckling (årlig procentuell förändring, om inget annat anges) HIKP och dess komponenter Index, totalt 1) Energi Oförädlade livsmedel Förädlade livsmedel Industrivaror exklusive energi Tjänster Andra prisindikatorer Producentpriser, industri Oljepriser (euro per fat) Råvarupriser exklusive energi sep 2006 okt 2006 nov 2006 dec 2007 jan 2007 feb 2,2 2,2 1,7 1,6 1,9 1,9 1,8 1,8 10,1 7,7 1,5-0,5 2,1 2,9 0,9. 0,8 2,8 4,6 4,2 4,4 3,7 3,7. 2,0 2,1 1,8 2,3 2,2 2,1 2,2. 0,3 0,6 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9. 2,3 2,0 2,0 2,1 2,1 2,0 2,3. 4,1 5,1 4,6 4,0 4,3 4,1 2,9. 44,6 52,9 50,3 47,6 46,7 47,4 42,2 44,9 9,4 24,8 26,4 28,7 22,9 17,7 15,6 13,9 Källor: Eurostat, HWWA och :s beräkningar grundade på Thomson Financial Datastream. 1) HIKP-inflation i februari 2007 enligt Eurostats snabbstatistik. Mars

50 i början av Fallet i oljepriserna till och med mitten av januari 2007 medförde också betydande prisfall på de energivaror som är nära kopplade till olja, t.ex. flytande bränslen och bensin. Trots detta steg de totala energipriserna i euroområdet mellan december 2006 och januari 2007, vilket i stor utsträckning förefaller spegla effekterna av den tyska momshöjningen i början av detta år. I motsats till det minskade energipristrycket förblev den årliga förändringstakten i oförädlade livsmedel stabil på 3,7 %, efter att gradvis ha fallit under loppet av det sista kvartalet 2006 när de uppåtriktade effekterna av det dåliga sommarvädret avklingade. Utvecklingen i några av de mindre volatila komponenterna bidrog till ett uppriktat tryck på totala HIKP i januari Den årliga inflationstakten i tjänstepriserna ökade kraftigt med 0,3 procentenhet till 2,3 %, vilket markerar ett trendbrott ett år med relativt stabil inflation på omkring 2 % i tjänstepriserna. Det mesta av denna ökning kan hänföras till en stegring av inflationen i tjänstepriserna i Tyskland, troligen på grund av momshöjningen där. Den årliga förändringstakten i förädlade livsmedel steg med 0,1 procentenhet i januari, som en följd av höjda tobakspriser. Diagram 34 HIKP-inflation, fördelning på komponenter (årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) HIKP totalt (vänster skala) Oförädlade livsmedel (höger skala) Energi (höger skala) HIKP totalt exklusive energi och oförädlade livsmedel Förädlade livsmedel Industrivaror exklusive energi Tjänster I motsats till den snabba ökningen av priserna på tjänster och förädlade livsmedel var den årliga -1-1 förändringstakten i euroområdets priser på industrivaror exklusive energi stabil på 0,9 % i januari. Trots att momshöjningen också förefaller ha påverkat priserna på industrivaror exklusive energi i Tyskland motverkades effekterna 2002 Källa: Eurostat på euroområdesnivå av lägre säsongmässiga utförsäljningspriser än tidigare år i flera länder i euroområdet. Sammantaget är den nuvarande bedömningen den att den tyska momshöjningen inte har speglats fullt ut i priserna till och med januari och att ytterligare effekter kommer. Som dock förklaras i ruta 4 gör säsongmässiga prisvariationer det svårare att bedöma inflationsutvecklingen årets första månad. Senare HIKP-statistik måste analyseras noga för att några mer bestämda slutsatser ska kunna dras i fråga om de totala effekterna av den tyska momshöjningen samt av ytterligare genomslagseffekter från tidigare råvaruprisökningar, vilka drev upp den årliga förändringstakten i industrivaror exklusive energi under loppet av Slutligen bör det nämnas att Slovenien ingår i aggregatet för euroområdet sedan januari I linje med den kedjningsformel som används för HIKP speglar den årliga förändringstakten de månatliga förändringarna i 12 medlemsländer i euroområdet till och med december 2006 och 13 medlemsländer sedan Mot bakgrund av Sloveniens låga vikt i aggregatet för euroområdet Mars 2007

51 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader (0,3 %) är effekterna av denna nya ländertäckning trots allt små på den årliga förändringstakten i euroområdets HIKP. Den årliga uppdateringen av de utgiftsvikter som används för beräkningen av HIKP ägde också rum i januari 2007 och den innebar endast smärre förändringar, med små ökningar av vikterna för energi, oförädlade och förädlade livsmedel samt en minskning av vikten för industrivaror exklusive energi. Ruta 4 EN INGÅENDE GRANSKNING AV FÖRÄNDRINGARNA I HIKP I JANUARI VARJE ÅR OCH EN JÄMFÖRELSE MED UTVECKLINGEN UNDER ANDRA MÅNADER Mot bakgrund av den betydelse som HIKP har när det gäller att fastställa :s mål för prisstabilitet på medellång sikt detaljgranskas dess utveckling varje månad för att försöka förstå de faktorer som ligger bakom den senaste tidens prisförändringar. Det är särskilt användbart att identifiera säsongmässiga, tillfälliga och oregelbundna rörelser och lösgöra dem från den mer underliggande utvecklingen. I detta ligger emellertid alltid ett element av osäkerhet. Inflationssiffrorna för januari är en särskild utmaning, eftersom säsongmässiga faktorer, till exempel utförsäljningspriser och utvecklingen av priserna på oförädlade livsmedel kan vara speciellt viktiga när det gäller den totala prisutvecklingen under månaden. Säsongmässiga fluktuationer komplicerar analysen i synnerhet som de kan vara volatila och förändras över tid 1. Vidare spelar andra faktorer med effekter som håller i sig undre längre tid också en roll i januari, som statliga åtgärder (dvs. ändringar av reglerade priser och indirekta skatter) och prisrevideringar hos företag som av olika anledningar endast sällan ändrar sina priser 2. I den här rutan detaljgranskas det mönster för prisförändringar som den disaggregerade HIKP-statistiken pekar på, för att se om mönstret i januari 2007 skiljer sig från tidigare år eller månader och om man kan identifiera några tecken på långfristiga tendenser som kan väntas uppstå under En analys av detaljerade HIKP-uppgifter stöder bedömningen att prisförändringarna i januari skiljer sig markant från årets andra månader (se diagram A) 3. Om man först tittar på den typiska profilen för prisförändringar under alla månader utom januari under perioden visar diagram A att omkring 30 % av de omkring prisindexen förblir oförändrade varje månad medan ytterligare 30 % ökar något (med mindre än 0,5 % jämfört med föregående månad). Ett litet antal (ungefär 5 %) uppvisar stora förändringar, antingen ökar de eller minskar de med över 10 % under en månad. I januari däremot är profilen för prisförändringar helt annorlunda. Färre prisindexserier förfaller förbli oförändrade eller uppvisa små förändringar (mindre än 0,5 % i absoluta tal), medan det finns betydligt fler stora minskningar eller på över 2 % (ungefär 20 %). Det ovan nämnda genomsnittliga antalet stora minskningar som iakttogs i januari förefaller hänga samman med effekterna av säsongmässiga utförsäljningar (ett liknande drag 1 För mer information om effekterna av säsongfaktorer på HIKP, se rutan Säsongmönster och volatilitet i euroområdets HIKP i månadsrapporten för juni Undersökningar i samband med Eurosystemets Inflation Persistence Network (IPN) om företagens prissättningsbeteende har visat att januari är den månad då företagen både ser över och ändrar sina priser. För ytterligare information se artikeln Price-setting behaviour in the euro area i månadsrapporten för november Även om det inte finns harmoniserad statistik över priser på enskilda produkter i euroområdet kan delindexen i HIKP, som är en aggregering av enskilda produktpriser, ge oss en viss inblick i prissättningsbeteendet. För att förstå skillnaden mellan enskilda produktpriser tänk till exempel på indexet för köttpriser som är en delkomponent i HIKP för oförädlade livsmedel. Köttprisindexet i sig består av flera delkomponenter (t.ex. lamm, nötkött, kyckling) som i sin tur är aggregerade av observationer av priser på enskilda specificerade produkter i affärer i varje land. Mars

52 observeras också i juli). Men i motsats till i juli föreligger också ett större antal prisökningar över 0,5 %. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att reglerade priser och indirekta skatter tenderar att ändras i januari. Även om man rensar för detta kan emellertid ett större antal prisökningar fortfarande observeras i januari jämfört med månadsgenomsnittet. Detta förefaller peka på att fler företag väljer januari som sin månad för prisändringar. Detta resultat skulle kunna ha ett visst intuitivt stöd, eftersom många företag tenderar att se över sin situation i slutet av året och detta kan resultera i att priser ändras i början av följande år. Diagram A Distribution av förändringar i prisindexen i HIKP sedan föregående månader (i procent) Diagram B Säsongsprofil för HIKP för industrivaror exklusive energi (index: november = 100) Genomsnitt ( ): alla månader utom januari Genomsnitt ( ): januari Januari / / / / / / <-2-1,5 till -2,0-1,0 till -1,5-0,5 till -1,0-0,0 till -0,5 0,0 0,0 till 0,5 0,5 till 1,0 1,0 till 1,5 1,5 till 2,0 > ,5 101,5 101,0 101,0 100,5 100,5 100,0 100,0 99,5 99,5 99,0 99,0 98,5 98,5 98,0 98,0 97,5 97,5 nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Diagrammet visar den ovägda fördelningen av förändringar sedan föregående månader, icke säsongrensat, i detaljerade HIKP-komponenter på ländernivå (dvs. en sammanfattning av omkring prisindexserier). Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. Diagrammet illustrerar utvecklingen i HIKP för priserna på industrivaror exklusive energi under 12 månader med nivån i november som referenspunkt. Detta belyser säsongmönstret tydligare (särskilt utförsäljningarna i januari och juli och de efterföljande uppgångarna). Distributionen av prisindexförändringar för de breda delkomponenterna i HIKP (oförädlade livsmedel, energi, förädlade livsmedel, industrivaror exklusive energi och tjänster) bekräftar att mönstret med i genomsnitt fler stigande prisindex i januari än under andra månader är ett brett baserat fenomen eftersom det observeras i varje delkomponent, med undantag för industrivaror exklusive energi. I januari 2007 var distributionen av förändringarna i prisindexen i stort sett densamma som den genomsnittliga distribution som observerades i januari under perioden , även om något fler stora minskningar och något färre stora ökningar kunde iakttas. Det föreligger också något fler ökningar i området 1-2 %. Om man tittar närmare på huvudkomponenterna i HIKP förefaller det som om fenomenet med fler stora minskningar och färre stora ökningar huvudsakligen beror på utvecklingen av både priserna på industrivaror exklusive energi och energipriserna. Utvecklingen av priserna på industrivaror exklusive energi hänger mest troligt samman med lägre säsongmässiga utförsäljningspriser på i synnerhet kläder och skor, medan utvecklingen av energipriserna speglar den senaste tidens oljeprissänkningar. När det gäller utvecklingen i enskilda länder finns det en tydlig effekt av den tyska momshöjningen, med större ökningar än väntat i prisindexen. Effekterna av större säsongmässiga utförsäljningar ses också 50 Mars 2007

53 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader i Tyskland med fler än normalt sjunkande index, särskilt för priserna på industrivaror exklusive energi. När det gäller industrivaror exklusive energi förefaller det som om bruket av säsongmässig utförsäljning överväger i januari varje år, cirka 20 % av prisindexserierna uppvisar i genomsnitt en nedgång på mer än 2 %. Detta mönster har blivit tydligare under de senaste åren (isynnerhet utförsäljningarna i januari och juli och efterföljande uppgångar), vilket kan ses i diagram B. Det är tydligast i sektorerna för kläder och skor. I januari 2007 sjönk priserna på kläder och skor med ungefär 9 %, jämfört med en nedgång på 8 % (i förhållande till föregående månad) i januari Sänkningen av utförsäljningspriserna speglar en kombination faktorer: statistiska (behandlingen av försäljningspriser i HIKP), rättsliga (liberalisering av reglerna för utförsäljning) och ekonomiska (gensvar på efterfrågan och konkurrens). Storleken på de sänkta priserna i januari ger dock inte nödvändigtvis en tydlig indikation på profilen för året som helhet. Utvecklingen 2004/05 och 2005/06 ger ett illustrativt exempel. Trots att utförsäljningspriserna var något lägre i januari 2006 jämfört med januari 2005 ökade priserna på industrivaror exklusive energi i HIKP därefter mer 2006 än Denna relativa utveckling blev dock inte tydlig förrän några månader in på året när storleken på avklingandet av de säsongmässiga utförsäljningarna blev klarare. Om man jämför säsongmönstret över åren kan man skönja en något ökad volatilitet samt en ökning av det säsongmässiga utförsäljningsmönstret, något som dämpar effekterna av den underliggande utvecklingen, särskilt i början av året. Trots att januari torde vara en viktig månad när det gäller prisförändringar är det svårare än normalt att förstå utvecklingen denna månad på grund av de kraftiga effekterna av säsong- eller engångsfaktorer. Trots en uppåtriktad effekt på många priser på grund av momshöjningen i Tyskland var distributionen av förändringarna i prisindex i januari i euroområdet som helhet i år i stort sett densamma som genomsnittet under tidigare år. Det fanns emellertid också tecken på stora nedgångar, som låg något över genomsnittet, i olika prisindex. Medan en del av dessa berodde på energipriserna förefaller en del också bero på större säsongmässiga prissänkningar i vissa länder. Det kommer emellertid att ta några månader innan det blir klart i vad mån prissänkningarna avklingar eller speglar en varaktig lägre prisnivå INDUSTRINS PRODUCENTPRISER Efter en topp på 6,0 % i juli 2006 har den årliga förändringstakten i industrins totala producentpriser (exklusive byggsektorn) följt en nedåtgående rörelse (se diagram 35). Detta är emellertid inte något gemensamt mönster för de viktigaste komponenterna utan nedgången har dominerats av rörelser i energikomponenten. I januari 2007 föll den totala inflationen i industrins producentpriser ytterligare, till 2,9 % från 4,1% i december 2006, återigen i stort sett på grund av energiprisutvecklingen och speglade både en betydande baseffekt och de fallande oljepriserna till och med mitten av januari. Däremot har den årliga förändringstakten i de producentpriskomponenter där energipriserna inte ingår i allmänhet varit mer ihållande. Till exempel har den årliga förändringstakten i priserna på halvfabrikat bara fallit med 0,4 procentenhet sedan augusti 2006, för att ligga kvar på en hög nivå på 6,0 % i januari 2007, vilket speglar genomslaget av industrins höga, om än mindre dynamiska än förut, råvarupriser. Den årliga förändringstakten i kapitalvarupriserna har sakta glidit uppåt Mars

54 Diagram 35 Producentpriser inom industrin, fördelning (årlig procentuell förändring; månadsuppgifter) Diagram 36 Producenters insatspriser och prissättning enligt enkäter (spridningsindex; månadsuppgifter) Industri exklusive byggverksamhet, totalt (vänster skala) Halvfabrikat (vänster skala) Kapitalvaror (vänster skala) Konsumtionsvaror (vänster skala) Energi (höger skala) Tillverkningsindustri, insatspriser Tillverkningsindustri, debiterade priser Tjänster, insatspriser Tjänster, debiterade priser Källor: Eurostat och :s beräkningar. Källa: NTC Economics. Anm. Ett indexvärde över 50 anger en prishöjning medan ett värde under 50 anger en prissänkning. under denna period till 1,9 % i januari Inom sektorn för konsumentvaror har den årliga ökningstakten varit på väg ned sedan toppen på 2,0 % i augusti 2006, och den stabiliserades på 1,5 % i januari. Detta berodde emellertid huvudsakligen på en fartminskning i priserna på ickevaraktiga konsumtionsvaror, särskilt tobak. Däremot steg den årliga förändringstakten i priserna på varaktiga konsumtionsvaror, som är nära kopplade till prisutvecklingen i industriframställda konsumtionsvaror exklusive energi, ytterligare till 1,9 % i januari och fortsatte den uppåtriktade rörelsen från åren 2005 och Detta kan också spegla de fortsatta effekterna av tidigare råvaruprishöjningar på priser längre fram i produktionskedjan. Efter oljeprissänkningarna har enligt NTC Economics indikatorn för insatspriser i tillverkningssektorn totalt sett avtagit sedan mitten av 2006 (se diagram 36). Trots detta förblev den på en nivå som signalerar ett uppåtriktat tryck och som hänger samman med en stark efterfrågan på insatsvaror som metaller och kemikalier, som inte motsvaras av tillgången. Insatsprisindexet för tjänstesektorn föll också andra halvåret 2006 men steg på nytt i januari 2007 till samma höga nivå som första halvåret 2006, varefter det föll endast marginellt i februari. I denna sektor angav respondenterna att lägre energipriser gav upphov till i någon mån sänkta insatspriser vilket emellertid motverkades av rapporterade löneökningar. Trots ett litet fall i februari har produktionsprisindexet för tillverkningssektorn varit på stigande sedan mitten av 2005, medan det för tjänstesektorn har stabiliserats på en relativt hög nivå sedan mitten av De kraftiga ökningarna av produktionspriserna visar på företagens förmåga 52 Mars 2007

55 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader Diagram 37 Utvalda arbetskostnadsindikatorer (årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Avtalslöner Arbetskostnader per timme Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar. Anm. Avtalslöner inkluderar inte Slovenien. 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 att vidarebefordra stigande insatskostnader till sina kunder i ett klimat med robust efterfrågan och en därmed sammanhängande förbättring av prissättningsförmågan. Trots den senaste tidens fall ligger alla index över 50 (den teoretiska tröskelnivån för oförändrade priser), vilket pekar på ett fortsatt tryck, om än minskande, att höja priserna i producentledet. Som beskrevs i ruta 7 i månadsrapporten för mars 2005, Insatsvarupriser och prissättning i producentledet enligt PMI-enkäten, föreligger det i allmänhet ett nära samband mellan prissättning, insatspriser och producentpriser i tillverkningsindustrin. Avsaknaden av prissättningsstatistik för tjänstesektorn gör att indikatorerna för insatspriser och producentpriser ger en snabb och användbar inblick i prisutvecklingen i denna sektor ARBETSKRAFTSKOSTNADSINDIKATORER Ökningen i avtalslöner fortsatte att vara måttlig 2006, trots en märkbar volatilitet. Sista kvartalet 2006 låg avtalslöneutvecklingen på 2,4 %, jämfört med 2,0 % tredje kvartalet och 2,4 % andra kvartalet (se tabell 7 och diagram 37). Upp- och nedgångarna i avtalslöneutvecklingen 2006 speglade i stor utsträckning effekterna av tillfälliga faktorer i Tyskland, som avtalade engångsutbetalningar och avbrytande eller uppskjutande av specialutbetalningar (t. ex. semesterersättning). Den stigande avtalslöneökningen sista kvartalet 2006 berodde återigen huvudsakligen på engångseffekter, som kompensationen för en ökning av arbetade timmar i ett stort industriföretag och bonusutbetalningar i banksektorn, fastän de senare även innehåller ett cykliskt inslag. I genomsnitt steg avtalade löner i euroområdet med 2,2 % 2006, jämfört med 2,1 % Ökningen förblev måttlig trots den fortsatta ekonomiska expansionen och speglar antagligen de dämpande effekterna av en hård global konkurrens. De två andra viktiga indikatorerna, dvs. arbetskraftskostnad per timme och ersättning per anställd, som för närvarande endast finns till och med tredje kvartalet 2006, pekar också på att löneökningstakten var måttlig totalt sett Den senaste upprevideringen av ökningstakten på Tabell 7 Arbetskostnadsindikatorer (årlig procentuell förändring, om inget annat anges) kv kv kv kv kv Avtalslöner Totala arbetskostnader per timme Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Memo: Arbetsproduktivitet Enhetsarbetskostnader 2,1 2,2 2,0 2,1 2,4 2,0 2,4 2,4. 2,4 2,3 2,4 2,0. 1,6. 2,0 2,1 2,4 2,3. 0,7. 1,0 1,2 1,4 1,2. 0,9. 1,0 0,9 1,0 1,0. Källor: Eurostat, nationella uppgifter och :s beräkningar. Anm. Avtalslöner inkluderar inte Slovenien. Mars

56 årsbasis i ersättning per anställd med 0,3 procentenhet till 2,3 % tredje kvartalet 2006 samt den totala volatiliteten i lönestatistiken gör det svårare att bedöma den underliggande lönedynamiken. Detta motiverar en noggrann övervakning av arbetskraftskostnadsutvecklingen, även mot bakgrund av fortsatta enkätuppgifter om lönetryck i tjänstesektorn. Diagram 38 Sektoriell fördelning av arbetskostnader (årlig procentuell förändring; kvartalsuppgifter) 5,0 Industri exklusive byggverksamhet CPE Byggverksamhet CPE Marknadstjänster CPE Tjänster CPE 5,0 Den skillnad i löneutvecklingen mellan industri- och tjänstesektorn, som har iakttagits sedan slutet av 2005, fortsatte med oförminskad kraft, och speglade huvudsakligen skillnader i produktivitetstillväxten mellan de båda sektorerna (se diagram 38). Detta innebär att utvecklingen av enhetsarbetskostnaderna i industrisektorn i allmänhet är mer dämpad jämfört med den i tjänstesektorn. Det föreligger också en betydande och relativt ihållande skillnad i löneutveckling mellan länderna i euroområdet, med en mycket dämpad löneutveckling i några länder och en löneutveckling som ligger över genomsnittet i flera andra. Eftersom löneskillnader mellan länder inte alltid ligger i linje med utvecklingen av arbetsproduktiviteten leder de till betydande olikheter i ökningen av enhetsarbetskostnaderna på ländernivå. För euroområdet som helhet förblev ökningen av enhetsarbetskostnaderna, den låg på 1,0 % efter en viss revidering, relativt dämpad till och med tredje kvartalet Den relativt dämpade ökningstakten i euroområdets enhetsarbetskostnader, som härrör från en kombination av måttlig löneutveckling och ökad arbetsproduktivitet, pekar på ett lågt inflationstryck från arbetsmarknaden. På grund av den robusta ekonomiska tillväxten och gynnsamma utvecklingen på euroområdets arbetsmarknader, föreligger en tydlig risk för kraftigare löneökningar än vad som för närvarande väntas och ett inflationstryck från stigande arbetskraftskostnader. 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Industri exklusive byggverksamhet LCI Byggverksamhet LCI Marknadstjänster LCI Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. CPE är ersättning per anställd och LCI är index för arbetskostnad per timme. 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, INFLATIONSUTSIKTER På kort sikt kommer den totala inflationen troligen att uppvisa en viss volatilitet, i stort sett på grund av baseffekter som är kopplade till energipriserna. Om oljepriserna skulle utvecklas på ett sätt som terminsräntorna pekar på väntas den årliga HIKP-inflationen falla till sommaren på grund av betydande gynnsamma baseffekter. Denna nedgång skulle emellertid endast bli tillfällig eftersom ogynnsamma baseffekter skulle kunna driva upp inflationen på nytt senare under året. Sammantaget har utsikterna för den totala inflationen förbättrats sedan Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2006 men mest tack vare lägre oljepriser. 54 Mars 2007

57 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Priser och kostnader Enligt de makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet väntas den årliga HIKP-inflationen ligga mellan 1,5 % och 2,1 % 2007, och mellan 1,4 % och 2,6 % 2008 (se ruta 6). Trots att det externa pristrycket är lägre än tidigare fortsätter indikatorer för producentprisutvecklingen att signalera att företagen är hårt pressade prismässigt något som skulle kunna få genomslag i konsumentledet. Medan det förefaller som om löneutvecklingen totalt sett förblev måttlig och inflationstrycket från arbetsmarknaden är dämpat måste arbetskraftskostnadsutvecklingen övervakas noga. Det finns risker för prisökningar på medellång till lång sikt. Dessa inbegriper ytterligare oljeprisstegringar och ytterligare höjningar av indirekta skatter och reglerade priser. Mot bakgrund av den senaste tidens gynnsamma tillväxt i euroområdet och fortsatta förbättringar av arbetsmarknadsförhållandena skulle en kraftigare än för närvarande antagen löneutveckling kunna innebära en stor risk för stigande inflation. Mars

58 4 P RO D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D Tillväxttakten i euroområdets ekonomi ökade betydligt På årsbasis ökade reala BNP i euroområdet med 2,8 % 2006, efter en ökning på 1,5 % Jämfört med föregående kvartal ökade euroområdets reala BNP med 0,9% fjärde kvartalet 2006, stimulerad av både nettohandeln och den inhemska efterfrågan (exklusive lagerinvesteringar). Den tillgängliga informationen för första kvartalet 2007 pekar på en viss dämpning av BNP-tillväxten jämfört med fjärde kvartalet 2006, något som troligtvis i stor utsträckning hänger samman med den tyska momshöjningen i januari Euroområdets arbetsmarknader var mycket dynamiska 2006 och de senaste indikatorerna speglar fortsatta förbättringar i början av Euroområdets reala BNP väntas fortsätta att växa i en takt runt potentialen. I detta gynnsamma läge bedöms riskerna vara balanserade på kort sikt men utvecklingen kan bli negativ på längre sikt UTVECKLINGEN AV PRODUKTION OCH EFTERFRÅGAN REALA BNP OCH UTGIFTSKOMPONENTERNA Den reala BNP-tillväxten i euroområdet stärktes betydligt Enligt Eurostat var tillväxttakten på årsbasis för euroområdets reala BNP (justerad för effekter av antalet arbetsdagar) 2,8 % 2006, efter en tillväxt på 1,5 % 2005, vilket utgör den högsta tillväxttakten sedan Både nettoexporten och den inhemska efterfrågan (exklusive lagerinvesteringar) bidrog till den ökade takten När det gäller nettoexporten stärktes tillväxttakten betydligt för export och import, medan det i fråga om den inhemska efterfrågan särskilt var de fasta bruttoinvesteringarna som tog fart. När det gäller fjärde kvartalet 2006 bekräftade Eurostats första beräkning av euroområdets reala BNP den preliminära beräkningen på 0,9 % jämfört med kvartalet innan. Denna takt följer på en tillväxt på 0,6 % tredje kvartalet 2006, vilken reviderades uppåt med 0.1 procentenhet. Som diagram 39 visar speglar den kraftiga BNP-tillväxten fjärde kvartalet stora positiva bidrag från den inhemska efterfrågan (exklusive lagerinvesteringar) (0,7 procentenhet) och nettohandeln (0,8 procentenhet), vilket delvis motverkades av ett betydande negativt bidrag från lagerförändringar (-0,5 procentenhet). Det stora bidraget från nettoexporten berodde huvudsakligen på att exporttillväxten ökade kraftigt och att importtillväxten förblev robust, trots att den minskade något tredje kvartalet. Bland de inhemska utgiftskomponenterna minskade tillväxten i såväl den privata som den offentliga konsumtionen något till 0,5 % fjärde kvartalet. Däremot stärktes investeringstillväxten ytterligare till 1,2 % jämfört med tredje kvartalet. Vidare pekar kommissionens investeringsenkät på ganska gynnsamma investeringsvillkor också 2007 (se ruta 5). Den höga takten i den ekonomiska aktiviteten sista kvartalet 2006 har också gynnsamma kon- Diagram 39 Real BNP-ökning och bidrag till ökningen (ökningstakt per kvartal och bidrag i procentenheter; säsongrensat) 1,6 1,2 0,8 0,4 0,0-0,4-0,8 Inhemsk efterfrågan (exklusive lager) Lagerförändringar Nettoexport Total BNP-tillväxt (%) 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1,6 1,2 0,8 0,4 0,0-0,4-0,8 56 Mars 2007

59 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad sekvenser när det gäller tillväxten på årsbasis Överhängseffekterna på den genomsnittliga reala BNP-tillväxten på årsbasis 2007 uppgår till 1,2 procentenheter, vilket är betydligt högre än det historiska genomsnittet på 0,8 procentenhet sedan Ruta 5 EUROPEISKA KOMMISSIONENS INVESTERINGSENKÄT Varje vår och höst genomför kommissionen en enkät bland företag inom tillverkningsindustrin och samlar in information om genomförda och planerade investeringar (Europeiska kommissionens investeringsenkät). I enkäten ombeds företagen att ange sina investeringsförväntningar för föregående och innevarande år (på våren) eller för innevarande och nästa år (på hösten). I denna ruta presenteras resultaten för euroområdet från enkäten hösten 2006 som offentliggjordes den 31 januari 2007 och som omfattar investeringsförväntningar för Diagram A visar euroområdets årliga investeringstillväxt i volymer baserad på nationalräkenskapsuppgifterna 1 (ENA 95) och investeringsförväntningarna från kommissionens enkät, med förväntningarna från hösten året innan som bas. Diagrammet visar att enkätresultaten har fångat utvecklingen av euroområdets investeringstillväxt tämligen bra, särskilt sedan andra hälften av 1990-talet ökade investeringarna med 4,5 % i reala termer, medan de enligt enkäten hade förutspåtts öka med 4,1 %. När det gäller 2007 pekar enkätsvaren på en investeringstillväxt på omkring 4,9 %. 1 Statistiken från 1985 till 1991 är beräknad på uppgifter från databasen Area Wide Model som kan laddas ned från int/pub/pdf/scpwps/ecbwp.zip. Diagram A Investeringstillväxt Diagram B Faktorer som påverkar investeringar (årlig procentuell förändring, volymer) Förväntningar Nationalräkenskapsuppgifter Källor: Eurostat, Europeiska kommissionens investeringsenkät och databasen Area Wide Model (årlig procentuell förändring, nettotal i procent) Investeringsplaner (vänster skala) Efterfrågan (höger skala) Finansiella faktorer (höger skala) Tekniska faktorer (höger skala) Andra faktorer (höger skala) Källa: Europeiska kommissionens investeringsenkät Mars

60 Kommissionens enkät ger också information om de faktorer som påverkar investeringarna och den skiljer mellan efterfrågan, finansiella, tekniska (t.ex. teknologiska faktorer och tillgången på arbetskraft) och andra faktorer (t.ex. beskattning och möjligheten att lägga tillverkning utomlands). Frågorna om faktorer är kvalitativa och anger vilka faktorer som har påverkat investeringarna. Uppgifterna uttrycks som nettotal i procent och kan därför inte aggregeras till investeringsförväntningar, som utrycks som årlig procentuell förändring (se diagram B). Sedan 1991 har den huvudsakliga drivkraften för investeringar i euroområdet varit efterfrågan och tekniska faktorer. Diagram B visar att de finansiella villkoren var den viktigaste faktorn bakom den gradvisa återhämningen efter nedgången för investeringstillväxten 2001, följt av efterfrågan och 2007 stabiliserades eller föll alla faktorer medan investeringsplanerna fortsatte att stiga, förmodligen på grund av ett ökat kapacitetsutnyttjande under samma period. När det gäller investeringsstrukturen pekar kommissionens enkät på att den största andelen investeringar 2006 och 2007 hänför sig till utvidgningen av produktionskapaciteten (se diagram C). Detta speglar det faktum att företag tenderar att öka sin produktionskapacitet under en återhämtning (se också ruta 4 i månadsrapporten för maj 2006). Enligt enkäten ökade andelen utvidgningsinvesteringar från 23 % 2005 till 30 % 2006 och den väntas öka ytterligare till 32 % 2007, den högsta nivån sedan Denna ökning skedde på bekostnad av investeringarna i utbyte av utslitna fabriker eller utrustning samt investeringar avsedda att effektivisera produktionen (rationalisering), som var de två huvudsakliga bidragen till förbättringen av investeringarna från 2003 till Andelen investeringar i rationalisering låg på den lägsta nivån sedan enkäterna inleddes Kategorin andra faktorer, som hänför sig till investeringar i miljöskydd och säkerhet etc., har ökat något sedan Slutligen ger enkäten en fördelning av investeringsförväntningarna per sektor. Tabellen visar att investeringarna inom sektorn för varaktiga varor, som också omfattar byggsektorn, ökade med 23 % 2006 och väntas öka med ytterligare 8 % Dessutom hänför sig de höga investeringsförväntningarna för 2007 till produktionen av motorfordon och investeringar i halvfabrikat. Diagram C Investeringsstruktur Investeringsförväntningar per sektor (procentandelar) Utbyte Utvidgning Rationalisering Andra faktorer (årlig procentuell förändring, volymer) Totalt 3 5 Halvfabrikat 6 7 Motorfordon Investeringsvaror 3 8 Icke varaktiga varor 2-1 Livsmedel & drycker 5-11 Varaktiga varor 23 8 Källa: Europeiska kommissionens investeringsenkät Källa: Europeiska kommissionens investeringsenkät. 58 Mars 2007

61 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Sammantaget pekar enkäten på att investeringsklimatet för närvarande fortsätter att vara relativt gynnsamt. Finansieringsvillkoren är fortfarande gynnsamma för investeringar och det finns potential för en stadig investeringstillväxt 2007, i linje med :s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet (se ruta 6). PRODUKTION INOM OLIKA SEKTORER OCH INDUSTRIPRODUKTION Den starka tillväxten av förädlingsvärdet 2006 är brett fördelad på de huvudsakliga ekonomiska sektorerna. I synnerhet industri- och byggsektorerna återhämtade sig kraftigt Vidare stärktes förädlingsvärdet i tjänstesektorn kraftigt, om än i långsammare takt än de två andra sektorerna, vilket speglar dess lägre konjunkturkänslighet. Endast jordbrukssektorns förädlingsvärde minskade Alla sektorer bidrog positivt till tillväxten av förädlingsvärdet fjärde kvartalet Jämfört med tredje kvartalet stärktes tillväxten för förädlingsvärdet ytterligare fjärde kvartalet, i synnerhet i bygg- och jordbrukssektorerna men också i tjänstesektorn (0.6% jämfört med föregående månad). Bland delsektorerna i tjänstesektorn expanderade särskilt marknadstjänster kraftigt. Tillväxten för förädlingsvärdet i industrin dämpades däremot till 0,4 % fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan. Industriproduktionen i euroområdet (exklusive byggsektorn) har ökat betydligt under de senaste 18 månaderna (se diagram 40). I december 2006 var nivån på industriproduktionen (exklusive byggsektorn) mer än 6 % högre än i mitten av Bland de viktigaste industrigrupperingarna var produktionsökningen särskilt kraftig i sektorerna för halvfabrikat och kapitalvaror. Sektorerna för konsumtionsvaror och framför allt produktionen av varaktiga varor, som varit speciellt svag sedan 2000, stärktes också. Endast energiproduktionen krympte något under denna tidshorisont. I december 2006 ökade industriproduktionen (exklusive byggsektorn) med 1,1 % jämfört med föregående månad. Denna ökning bidrog kraftigt till expansionen på 0,5 % i samma sektor (exklusive byggsektorn) fjärde kvartalet 2006, vilket dock delvis innebär en minskad tillväxttakt, allt jämfört med kvartalet innan. Med undantag av sektorn för konsumtionsvaror minskade alla viktiga delsektorer i sektorn för industriproduktion (exklusive byggsektorn) men särskilt sektorn för energiproduktion. Den kraftiga nedgången i sektorn för energiproduktion fjärde kvartalet 2006 berodde troligen på det ovanligt milda vädret i Europa under denna period. Det milda vädret bidrog emellertid också till den fortsatt snabba tillväxten i byggsektorn fjärde kvartalet, som expanderade med 1,9 % jämfört med kvartalet innan. Efter flera år av svaga resultat har produktionen i byggsektorn återhämtat sig under de senaste 18 månaderna och har till och med passerat tillväxten i sektorn för industriproduktion (exklusive byggsektorn) under denna period. Diagram 40 Industriproduktionsökning och bidrag till ökningen (ökningstakt och bidrag i procentenheter; månadsuppgifter; säsongrensat) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Kapitalvaror Konsumtionsvaror Insatsvaror Totalt exklusive byggverksamhet och energi (%) ,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Källor: Eurostat och :s beräkningar. Anm. De redovisade siffrorna är beräknade som centrerade 3- månaders glidande medelvärden i förhållande till motsvarande medelvärde 3 månader tidigare. Mars

62 Orderingången, som stadigt gått upp under de senaste 18 månaderna, pekar på fortsatt gynnsamma utsikter för industrisektorn. Orderingången ökade ytterligare i december 2006 och steg kraftigt fjärde kvartalet som helhet, om än i något lägre takt än tredje kvartalet. Detta gäller både orderingången totalt och orderingången exklusive den volatila kategorin annan transportutrustning. ENKÄTUPPGIFTER FÖR INDUSTRI- OCH TJÄNSTESEKTORERNA Företagsenkäter för industri- och tjänstesektorerna pekar sammantaget på en ihållande dynamisk utveckling av tillväxten de två första månaderna 2007, om än möjligen i långsammare takt än fjärde kvartalet Kommissionens konfidensindikator för industrin har stigit kraftigt sedan mitten av 2005 och låg på en mycket hög nivå i slutet av I januari 2007 föll den och förblev på samma nivå i februari. Trots att denna allmänna bild i huvudsak är brett fördelad på de viktigaste industrigrupperingarna, försämrades konfidensindikatorn för industrin i februari i sektorn för kapitalvaror, var oförändrad i sektorn för halvfabrikat och återhämtade sig från nedgången månaden innan i sektorn för konsumtionsvaror. Inköpschefernas index (PMI) för tillverkningssektorn ökade också kraftigt mellan mitten av 2005 och mitten av 2006, men har fallit något sedan dess, vilket tyder på en mer dämpad ökning (se diagram 41). I februari 2007 steg det marginellt och nivån på denna indikator förblir i linje med den starka tillväxten i industrisektor. Den lilla februariökningen speglade en stegring i komponenterna för produktion och orderingång, vilket uppväger ett visst fall i indexen för inköpta stockar, leverantörernas leveranstider och sysselsättning. Diagram 41 Industriproduktion, konfidensindikator för industrin och PMI (månadsuppgifter; säsongrensat) Diagram 42 Detaljhandelsförsäljning samt konfidensindikator för detaljhandels- och hushållssektorn (månadsuppgifter) 3 Industriproduktion 1) (vänster skala) Konfidensindikator för industrin 2) (höger skala) PMI 3) (höger skala) 12 3,0 Detaljhandelns totala försäljning 1) (vänster skala) Konfidensindikator för hushållssektorn 2) (höger skala) Konfidensindikator för detaljhandeln 2) (höger skala) , ,0 4 1, , , , Källor: Eurostat, Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter, NTC Economics och :s beräkningar. 1) Tillverkningsindustri; förändring i procent jämfört med föregående 3-månadersperiod. 2) Nettotal i procentenheter; förändring jämfört med tre månader tidigare. 3) Inköpschefernas index; avvikelser från indexvärdet 50. Källor: Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter samt Eurostat. 1) Årlig procentuell förändring; 3-månaders centrerat glidande medelvärde; korrigerat för antal arbetsdagar. 2) Nettotal i procent; säsongrensat och medeltaljusterat. När det gäller konfidensindikatorer för hushållssektorn är resultaten fr.o.m. januari 2004 inte helt jämförbara med tidigare siffror på grund av ändringar i det frågeformulär som används i den franska enkäten. 60 Mars 2007

63 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad När det gäller tjänstesektorn nådde kommissionens konfidensindikator också en hög nivå i mitten av 2006 and har praktiskt taget legat på samma nivå till och med februari Den oförändrade nivån i februari inbegriper förbättringar i bedömningen av tidigare och förväntad efterfrågan, vilket uppvägs av en försämring i bedömningen av affärsklimatet i denna sektor. Aktivitetsindexet i PMI-enkäten för tjänstesektorn föll efter att ha nått en topp i juni Det har dock stärkts på nytt under de senaste månaderna men föll något i februari. INDIKATORER FÖR PRIVAT KONSUMTION I linje med tillväxten i reala disponibla inkomster och betydande förbättringar av konsumenternas förtroende stärktes ökningen av den privata konsumtionen Årstakten för ökningen av den privata konsumtionen var 1,8 % 2006 jämfört med 1,5 % Jämfört per kvartal ökade den privata konsumtionen med 0,5 % fjärde kvartalet 2006, efter 0,7 % tredje kvartalet. Det sammanlagda bidraget från nyregistrering av personbilar och detaljhandel till ökningen av den privata konsumtionen fjärde kvartalet var 0,3 procentenhet, dvs. över det historiska genomsnittet. Detta baserades på en särskilt kraftig uppgång i försäljningen av personbilar, medan bidraget från detaljhandeln föll jämfört med tredje kvartalet. Den stora efterfrågan på personbilar speglar utvecklingen i Tyskland, då tyska konsumenter förefaller ha tidigarelagt inköp av personbilar och även andra större konsumtionsvaror till 2006 på grund av höjningen av den tyska momsen i januari Detta förefaller ha skett på bekostnad av efterfrågan i början av Detta mönster är tydligt i nyregistreringarna av tyska personbilar, som föll skarpt i januari 2007, efter den ovanligt stora ökningen fjärde kvartalet 2006, men också i de tyska konsumenternas beredvillighet att göra större inköp, vilket också framgår av kommissionens enkäter. På grund av den ovanligt starka utvecklingen i Tyskland visar också siffrorna för euroområdet ett liknande tydligt mönster, där nyregistreringar av personbilar i euroområdet faller med 6,4 % i januari 2007, jämfört med föregående månad. Vidare föll detaljhandelsvolymerna kraftigt med 1,0 % i januari 2007 jämfört med månaden innan. Nedgången var brett fördelad över livsmedel och andra produkter exklusive livsmedel och speglar huvudsakligen utvecklingen i Tyskland. Konsumenternas förtroende i euroområdet fortsatte uppåt i februari 2007, efter en liten nedgång månaden innan. Ökningen i februari baserades på förbättringar av sysselsättningsförväntningarna, bedömningen av det allmänna ekonomiska läget och sparandet, medan förväntningarna på det finansiella läget föll. Sammantaget ger den fortsatta ökningen av konsumenternas förtroende i euroområdet i februari, på en relativt hög nivå, vissa positiva signaler om den framtida motståndskraften hos den privata konsumtionen (se diagram 42) ARBETSMARKNADEN Den ekonomiska expansionen har lett till betydande förbättringar på arbetsmarknaderna i euroområdet under de senaste 18 månaderna. Sysselsättningsökningen har stärkts och arbetslösheten har fallit betydligt. Sammantaget pekar sysselsättningsförväntningarna på ett fortsatt förbättrat arbetsmarknadsläge i euroområdet fjärde kvartalet 2006 och i början av ARBETSLÖSHETEN Förbättringarna av euroområdets arbetsmarknader visar sig särskilt tydligt i att arbetslösheten sjunkit i euroområdet under de senaste två åren (se diagram 43). Minskningstakten ökade till och med markant 2006 jämfört med året innan. Från januari 2005 till januari 2007 föll arbetslösheten i euroområdet med 1,3 procentenheter till 7,4 %, den lägsta nivån sedan arbetslöshetsserien för euroområdet inleddes 1993 (se diagram 43). Över samma tidshorisont minskade antalet arbets- Mars

64 lösa med nästan 1,8 miljoner. Jämfört med december 2006 minskade arbetslösheten i januari 2007 med 0,1 procentenhet, vilket speglar att antalet arbetslösa minskat med cirka Arbetslösheten bland personer i åldrarna 25 och över sjönk i januari jämfört med december med 0,1 procentenhet till 6,3 %, medan den bland personer under 25 år steg med 0,1 procentenhet till 16,1 %. Över en tidshorisont på två år har arbetslösheten emellertid minskat mest i den yngre gruppen (med 2,1 procentenheter), jämfört med en minskning i den äldre gruppen med 1.2 procentenhet. Diagram 43 Arbetslöshet (månadsuppgifter, säsongrensat) Månatlig förändring i tusental (vänster skala) Procent av arbetskraften (höger skala) 10,0 9,5 9,0 SYSSELSÄTTNINGEN Sysselsättningen i euroområdet har i kvartalsvisa jämförelser ökat med mellan 0,3 % och 0,4 % sedan sista kvartalet 2005 (se tabell 8). Över tolvmånadersperioden till och med tredje kvartalet 2006 har antalet sysselsatta i euroområdet ökat med mer än 2 miljoner. Sysselsättningen ,0 7,5 ökade snabbt under denna period i -400 bygg- och tjänstesektorerna, och i den senare ,0 särskilt när det gäller finansiella tjänster och näringslivstjänster. Samtidigt rapporterade jordbrukssektorn Källa: Eurostat. och industrisektorn (exklusive byggsektorn) och en förlust av arbetstillfällen, vilket speglade fortsatta strukturella förändringar. Förbättringarna av euroområdets arbetsmarknader är också tydliga i antalet arbetade timmar per anställd. Trots att en del av arbetskraftsanpassningen under den senaste konjunkturnedgången ägde rum i antalet arbetade timmar per anställd, vilket intensifierade den trendmässiga nedgången, har antalet arbetade timmar per anställd stabiliserats under de senaste två åren ,5 Tabell 8 Sysselsättningsökning (procentuell förändring jämfört med föregående period; säsongrensat) Årsuppgifter kv Hela ekonomin varav: Jordbruk och fiske Industri Exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Tjänster Handel och transport Finans- och företagstjänster Offentlig förvaltning Källor: Eurostat och :s beräkningar. Kvartalsuppgifter kv 1 kv kv kv 0,7 0,8 0,2 0,4 0,3 0,4 0,4-1,7-1,7 0,2 0,1-0,5 0,7-1,4-0,6-0,1-0,1 0,1 0,0 0,2 0,2-1,4-1,2-0,2-0,2-0,3 0,0-0,1 1,4 2,6 0,2 1,0 0,6 0,6 0,8 1,4 1,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0,5 0,9 0,8 0,2 0,5 0,3 0,4 0,3 1,9 2,1 0,7 1,1 0,6 1,1 1,1 1,5 1,2 0,3 0,1 0,6 0,3 0,5 62 Mars 2007

65 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Diagram 44 Sysselsättningsökning och sysselsättningsförväntningar (årlig procentuell förändring; nettotal, säsongrensat) Sysselsättningsökning, hela industrin (vänster skala) Sysselsättningsförväntningar, tillverkningsindustrin (höger skala) Sysselsättningsförväntningar, byggverksamheten Sysselsättningsförväntningar, detaljhandeln Sysselsättningsförväntningar, tjänstesektorn 3, ,5 2,0 1,5 1,0 0, ,0-0,5-1,0-1,5-2, , Källor: Eurostat och Europeiska kommissionens företags- och hushållsenkäter. Anm. Nettotalen är medelvärdeskorrigerade. Enkätuppgifter ger positiva signaler när det gäller sysselsättningsökningen fjärde kvartalet 2006 och i början av 2007 (se diagram 44). Sysselsättningsindexen för industrisektorn i såväl kommissionens enkäter som PMI har stigit betydligt under de senaste 18 månaderna. I februari 2007 föll sysselsättningsindexet i PMI-enkäten något, medan sysselsättningsförväntningarna enligt kommissionens enkäter praktiskt taget var oförändrade. Sammantaget pekar denna utveckling på en fortsatt gradvis förbättring av arbetsmarknadsläget i industrisektorn. När det gäller tjänstesektorn steg sysselsättningsindexen i båda enkäterna betydligt mellan mitten av 2005och mitten av 2006 men har därefter varit relativt oförändrade. I februari steg kommissionens sysselsättningsförväntningar ytterligare, medan sysselsättningsindexet i PMI föll något men ligger i linje med en fortsatt robust sysselsättningsökning i denna sektor UTSIKTERNA FÖR DEN EKONOMISKA AKTIVITETEN Euroområdets reala BNP steg i en takt över potentialen sista kvartalet 2006, uppbackad av både nettohandeln och den inhemska efterfrågan (exklusive lagerinvesteringar). När det gäller första kvartalet 2007 pekar den hittills tillgängliga informationen sammantaget på att BNP-tillväxten dämpats något jämfört med fjärde kvartalet 2006, vilket antagligen beror på den tyska momshöjningen i början av Euroområdets reala BNP väntas fortsätta att växa i en takt runt potentialen. :s experters senaste makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet pekar på en genomsnittlig real BNP-tillväxt på årsbasis mellan 2,1 % och 2,9 % 2007 och mellan 1,9 % och 2,9 % 2008 (se ruta 6). I detta gynnsamma läge bedöms riskerna vara balanserade på kort sikt men utvecklingen kan bli negativ på längre sikt på grund av nya oljeprisökningar, ökad protektionism samt ett eventuellt okontrollerat avklingande av globala obalanser. Mars

66 Ruta 6 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV : S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga per den 23 februari Genomsnittlig real BNP-tillväxt mätt på årsbasis beräknas bli mellan 2,1 % och 2,9 % 2007 och mellan 1,9 % och 2,9 % Den genomsnittliga ökningstakten i det totala harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) väntas bli mellan 1,5 % och 2,1 % under 2007 och mellan 1,4 % och 2,6 % under Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, oljepriser och finanspolitik De tekniska antagandena om räntor samt antagandena om både oljepriser och icke energirelaterade råvarupriser baseras på marknadsförväntningar med stoppdatum den 13 februari Avseende antagandena om de korta räntorna, i form av tremånaders Euribor, mäts de finansiella marknadernas förväntningar genom forward rates vilket speglar observationer av avkastningskurvan på stoppdatumet.2 Detta innebär en ökning från nivån i mitten av februari på 3,8 % till genomsnitt på 4,2 % 2007 och 4,3 % Marknadsförväntningarna för avkastningen på euroområdets tioåriga nominella statsobligationer visar en flack profil omkring februaris nivå på 4,1 %, med ett genomsnitt på 4,2 % 2007 och Baserat på futuresmarknaderna under den tvåveckorsperiod som slutade på stoppdatumet antas det årliga genomsnittet för oljepriserna vara 59,9 USD per fat 2007 och 63,4 USD Den genomsnittliga ökningen på årsbasis på icke energirelaterade råvaror, i US-dollar, beräknas vara 14,5 % 2007 och 5,0 % Ett tekniskt antagande görs att bilaterala växelkurser är oförändrade under bedömningsperioden på de nivåer som rådde under tvåveckorsperioden fram till stoppdatumet. Detta innebär en EUR/USD-växelkurs på 1,30 och en effektiv växelkurs för euron som är 1,7 % högre än genomsnittet för Antagandena om finanspolitiken grundar sig på nationella budgetplaner i de enskilda euroländerna. De inkluderar alla politiska åtgärder som redan har godkänts av parlament eller som specificerats i detalj och som med stor sannolikhet kommer att gå igenom lagberedningsprocessen. Antagandena om omvärlden Utsikterna för euroområdets omvärld väntas förbli gynnsamma under bedömningsperioden. I USA beräknas den reala BNP-tillväxten vara något lägre än de senaste åren medan den reala BNP-tillväxten i Asien exklusive Japan väntas ligga kvar på nivåer väl över det globala genomsnittet och tillväxten i de flesta övriga stora ekonomierna beräknas också fortsätta att vara dynamisk. 1 De makroekonomiska framtidsbedömningarna av :s experter kompletterar de makroekonomiska bedömningar som två gånger om året utarbetas gemensamt av experter från och de nationella centralbankerna i euroområdet. Den teknik som används överensstämmer med de för Eurosystemets framtidsbedömningar, beskrivna i A guide to Eurosystem staff macroeconomic projection exercises,, juni För att uttrycka den osäkerhet som omger bedömningarna används intervall vid presentationen av resultaten för varje variabel. Intervallen beräknas utifrån skillnaden mellan faktiska utfall och tidigare bedömningar som gjorts under ett antal år. Bredden på intervallen är två gånger genomsnittet av det absoluta värdet på dessa skillnader. 2 Denna ruta inkluderar en metodologisk redogörelse för de möjliga skillnaderna mellan antagandena om de marknadsbaserade korta räntor som används i framtidsbedömningarna och Euribor futures rates. 64 Mars 2007

67 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad Sammantaget beräknas den årliga tillväxttakten i real global BNP utanför euroområdet bli i genomsnitt runt 5,1 % 2007 och 5,0 % Tillväxten i euroområdets externa exportmarknader väntas bli runt 5,5 % 2007 och 6,9 % Bedömningarna för real BNP-tillväxt Efter den exceptionellt höga tillväxten i euroområdet 2006, med Eurostats första beräkningar för fjärde kvartalet som pekar på en tillväxttakt på kvartalsbasis på 0,9 %, förväntas BNP öka kvartalsvis med omkring 0,6 % över bedömningsperioden. Mot bakgrund av detta beräknas genomsnittlig real BNP-tillväxt mätt på årsbasis hamna mellan 2,1 % och 2,9 % 2007 och mellan 1,9 % och 2,9 % Bland de viktigaste faktorerna väntas exporttillväxten ge fortsatt stöd åt ekonomin, trots en viss försämring av konkurrenskraften, eftersom den utländska efterfrågan väntas fortsatta att växa i robust takt. Den privata konsumtionen förväntas öka i ungefär samma takt som real disponibel inkomst, som torde få stöd av förbättringar på arbetsmarknaden. Tillväxten i totala fasta investeringar förväntas öka i stadig takt mot bakgrund av gynnsamma finansieringsvillkor, höga vinster och fortsatt goda efterfrågeutsikter. Tabell A Makroekonomiska bedömningar för euroområdet 1), 2) (genomsnittliga årliga procentuella förändringar) HIKP Real BNP Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Export (varor och tjänster) Import (varor och tjänster) 2,2 1,5-2,1 1,4-2,6 2,8 2,1-2,9 1,9-2,9 2,0 1,8-2,4 1,6-3,0 2,3 0,8-1,8 1,0-2,0 4,9 2,4-5,0 1,9-5,1 8,3 4,7-7,7 4,1-7,3 7,9 3,7-7,1 4,2-7,6 1) För varje variabel och bedömningsperiod baseras intervallen på genomsnittet av den absoluta skillnaden mellan faktiskt utfall och tidigare bedömningar gjorda av centralbankerna i euroområdet. Bedömningar för real BNP och dess komponenter avser kalenderkorrigerade uppgifter. Bedömningarna för export och import inbegriper handel inom euroområdet. 2) Slovenien ingår i bedömningarna för euroområdet fr.o.m De årliga procentuella förändringarna för 2007 baseras på euroområdets sammansättning i vilken Slovenien ingår redan Viktningstalet för Slovenien i euroområdets BNP är 0,3 %. Pris- och kostnadsutsikter Den genomsnittliga årliga ökningstakten i HIKP väntas ligga mellan 1,5 % och 2,1 % 2007 och mellan 1,4 % och 2,6 % I linje med antagandena om oljepriserna, som beräknas från aktuella oljefuturespriser, väntas bidraget från ökande priser på energi och råvaror utom olja på konsumentprisutvecklingen bli relativt litet. Samtidigt baseras bedömningarna på förväntningarna att löneökningarna kommer att öka något. Eftersom produktivitetsökningen väntas vara i stort sett fortsatt stabil, innebär detta ett antagande om ökande enhetsarbetskostnader under bedömningsperioden. En betydelsefull faktor som påverkar HIKP-inflationen under 2007 är högre indirekta skatter (med ett aggregerat bidrag för euroområdet på 0,5 procentenheter till HIKP-inflationen). För 2008 finns i dagsläget inga effekter från indirekta skatter inbäddade i framtidsbedömningarna. Slutligen baseras bedömningarna för HIKP på förväntningar av fortsatt stadig, dock något nedgående ökning av vinstmarginalerna. Mars

68 Jämförelser med bedömningarna från december 2006 Jämfört med Eurosystemets framtidsbedömningar, publicerade i månadsrapporten för december 2006, har intervallen för real BNP-tillväxt justerats upp något för 2007 och Detta återspeglar huvudsakligen BNP:s positiva utveckling andra halvåret 2006 och lägre energipriser än vad som tidigare antagits. Det nya intervallet som prognostiseras för ökningen av totala HIKP 2007, mätt på årsbasis, ligger inom det nedre intervallet av framtidsbedömningarna från december 2006 och återspeglar huvudsakligen antagandena om lägre energipriser. Intervallen för 2008 har förskjutits uppåt och återspeglar antagandet om ett något större lönetryck än i bedömningarna från december Tabell B Jämförelser med bedömningarna från september 2006 (genomsnittlig årlig ändring i procent) Real BNP december ,5-2,9 1,7-2,7 1,8-2,8 Real BNP mars ,8 2,1-2,9 1,9-2,9 HIKP december ,1-2,3 1,5-2,5 1,3-2,5 HIKP mars ,2 1,5-2,1 1,4-2,6 Metod som används för bedömningarna vad gäller antagandena om korta räntor De marknadsbaserade antagandena om korta räntor som används i Eurosystemets och :s makroekonomiska framtidsbedömningar är tremånaders forward rates som beräknas med hjälp av Nelson-Siegel-Svensson-metoden från en avkastningskurva för nollkupongare, en metod som vanligen används av centralbanker för att beräkna avkastningskurvor. 3 Antagandena om räntor kan därför skilja sig något från Euribors futures rates, vilka marknadsaktörerna ofta använder som indikatorer på framtida korta räntor. valde att använda forward rates eftersom Euribor futures kontrakt bara är likvida upp till en treårsperiod och för vissa modellsimuleringar behövs hela utvecklingen av korta räntor för upp till en tioårsperiod. Dessutom kräver en konsekvent beräkning av antagandena för korta och långa räntor i framtidsbedömningarna hela avkastningskurvan upp till en löptid på tio år. Skillnader mellan forward- och futures-räntor beror huvudsakligen på olika noteringskonventioner för Euribor futures rates och Reuters swappräntor för nollkupongare som används som ingångsdata vid beräkning av en euroområdesswappkurva enligt Nelso-Siegel-Svensson-metoden. Skillnader avser framförallt konventioner för beräkning av ackumulerad ränta och dagberäkningskonventioner. När det gäller konventioner för beräkning av ackumulerad ränta uttrycks räntor som syftar på en period som är mindre än ett år, t.ex. tremånaders forward rates, vanligen per år och måste därför uppräknas till årstakt. De forward rates som :s experter använder beräknas som sammansatta räntor vilket innebär att man tar hänsyn till ränta på ränta. Euriborräntor däremot 3 Se Zero-coupon yield curves: technical documentation, BIS Papers No 25, Bank for International Settlements, Mars 2007

69 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Produktion, efterfrågan och arbetsmarknad noteras som enkla räntor. Enkla räntor är lägre (omkring 5 punkter vid den aktuella räntan) än jämförbara sammansatta räntor. Andra relevanta räntekonventioner är relaterade till årets antagna längd. Reuters swappränta för nollkupongare noteras faktisk/faktisk. Detta innebär att en given period annualiseras genom att anta att ett år har 365 dagar (eller 366 under skottår). Euriborräntor däremot noteras som faktiskt antal dagar/360. De är därför något lägre (omkring 6 punkter för närvarande) än jämförbara nollkupongränta. Sammantaget leder skillnaderna i konventioner till att de ränteantaganden som används för bedömningarna är ungefär 10 punkter högre än Euribors aktuella futures rates. I detta sammanhang är det viktigt att understryka att dessa ränteantaganden beräknas mekaniskt från avkastningskurvan och inte innehåller några diskretionära faktorer. Mars

70 5 D E O F F E N T L I G A F I N A N S E R N A S U T V E C K L I N G De offentliga finansernas utveckling i euroområdet var relativt gynnsam under 2006, främst tack vare stark produktionstillväxt och oväntade inkomster. På grundval av de budgetmål som fastställdes i de uppdaterade stabilitetsprogrammen i slutet av 2006 förväntas det genomsnittliga underskottet för euroområdet minska ytterligare under 2007 och senare, främst tack vare den framgångsrika budgetkonsolideringen. I flera euroländer är dock de planerade budgetkonsolideringarna för att nå de medelfristiga målen för budgetställningen begränsade, trots gynnsamma ekonomiska utsikter, och i vissa fall saknas fortfarande konkreta och effektiva åtgärder. Flertalet länder står dessutom inför betydande ökningar av de åldersrelaterade offentliga utgifterna under de kommande årtiondena, vilket kommer att kräva ett mer kraftfullt konsolideringsarbete inriktat på utgifterna inom ramen för ekonomiska och skattemässiga reformprogram som är både trovärdiga och omfattande. DE OFFENTLIGA FINANSERNAS UTVECKLING UNDER 2006 Enligt de uppdaterade stabilitetsprogram som euroländerna lade fram i slutet av 2006 var de offentliga finansernas utveckling i euroområdet relativt gynnsam under Dessa uppdateringar av stabilitetsprogrammen visar ett genomsnittligt underskott för euroområdet på 2,1 % av BNP under 2006, vilket kan jämföras med 2,4 % under 2005 (se tabell 9). Trots större budgetförbättringar än väntat i flera länder var minskningen av underskottet något mindre än vad som förutspåddes i Europeiska kommissionens höstprognos 2006, till följd av en omfattande tillfällig åtgärd som ökade Italiens underskott. Tack vare en ekonomisk tillväxt och budgetinkomster som var starkare än väntat beräknas dock euroområdets budgetunderskott bli cirka 0,2 procentenheter av BNP lägre än vad som förutspåddes i den förra uppdateringen av stabilitetsprogrammen. Det senaste uppdaterade stabilitetsprogrammet visar också att de euroländer som var föremål för förfarandet vid alltför stora underskott under 2006 tycks ha nått sina mål, med undantag av Italien, som till följd av tillfälliga faktorer som bidrog till ett ökat underskott inte nådde sina mål. Tyskland och Grekland har uppgett att de under 2006 minskade sina underskott till under referensvärdet 3 % av BNP, medan Portugal har rapporterat ett underskott som är långt högre än referensvärdet men som ändå är i linje med landets åtaganden. Frankrikes budgetunderskott understeg referensvärdet och förfarandet vid alltför stora underskott upphävdes därför för Frankrike i januari Av de övriga euroländerna hade Luxemburg och Slovenien fortsatt stora budgetobalanser, medan budgetställningar i balans eller budgetöverskott noterades i Belgien, Irland, Spanien, Nederländerna och Finland. Österrike har ännu inte kommit in med sitt uppdaterade stabilitetsprogram. De offentliga finansernas goda utveckling i euroområdet berodde främst på stark produktionstillväxt, oväntade inkomster och, i mindre utsträckning, på budgetkonsolideringen. På aggregerad nivå förbättrades den strukturella balansen med i genomsnitt 0,4 % av BNP under I denna siffra överskattas eventuellt det bakomliggande anpassningsarbetet, vars beräkning påverkas av ovannämnda oväntade inkomster. Mot bakgrund av denna gynnsamma budgetutveckling minskade euroområdets genomsnittliga skuldkvot under 2006 för första gången sedan 2002, till strax under 70 % av BNP. Detta ledde i sin tur till sjunkande skuldkvoter i flertalet länder, med undantag av Italien och Portugal. 68 Mars 2007

71 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Offentliga finanser Tabell 9 De uppdaterade stabilitetsprogrammen för länderna i euroområdet Real BNP-tillväxt (i procent) Budgetbalanskvot (procent av BNP) Skuldkvot (procent av BNP) Belgium Uppdatering i december ,2 2,1 2,3 2,2-0,0 0,0 0,3 0,5 0,7-94,7 90,7 87,0 83,0 79,1 - Uppdatering i december ) 2,7 2,2 2,1 2,2 2,2. 0,0 0,3 0,5 0,7 0,9. 89,4 85,6 82,1 78,3 74,3 Tyskland Uppdatering i februari , ,7-3, , ,5 69, ,0 67,0 - Uppdatering i december , , , ,0 67, Irland Uppdatering i december ,8 5,0 4, ,4-0,6-0,8-0, ,4 28,0 28,2 28,3 - - Uppdatering i december ,4 5,3 4,6 4,1 -. 2,3 1,2 0,9 0, ,1 23,0 22,4 21,9 - Grekland Uppdatering i december ,8 3,8 4, ,6-2,6-2,3-1, ,3 104,8 101,1 96,8 - - Uppdatering i december ,0 3,9 4,0 4, ,6-2,4-1,8-1, ,1 100,1 95,9 91,3 - Spanien Uppdatering i december ,3 3,2 3, ,1 0,9 0,7 0, ,6 40,3 38,0 36,0 - - Uppdatering i december ,8 3,4 3,3 3,3 -. 1,4 1,0 0,9 0, ,7 36,6 34,3 32,2 - Frankrike 2) Uppdatering i januari , ,7-2,9-2,6-1,9-1,0-65,1 66,0 65,6 64,6 62,8 - Uppdatering i december ,3 2, ,7-2,5-1,8-0,9 0,0. 64,6 63,6 62,6 60,7 58,0 Italien Uppdatering i december ,5 1,5 1,7 1,8 - -3,2-3,5-2,8-2,1-1,5-106,5 108,0 106,1 104,4 101,7 - Uppdatering i december ,6 1,3 1,5 1,6 1,7-3,4-5,7 5) -2,8-2,2-1,5-0,7. 107,6 106,9 105,4 103,5 100,7 Luxemburg Uppdatering i november ,4 4,9 4, ,2-1,8-1,0-0, ,6 9,6 9,9 10,2 - - Uppdatering i november ,5 4,0 5,0 4, ,5-0,9-0,4 0,1 -. 7,5 8,2 8,5 8,5 - Nederländerna Uppdatering i december ,1-1,5-1,2-1, ,1 54,5 53,9 53,1 - - Uppdatering i november ,1 0,2 0,3 0, ,2 47,9 46,3 44,2 - Österrike 3) Uppdatering i november ,8 2,4 2, ,0-1,7-0,8 0, ,6 63,1 61,6 59,5 - - Uppdatering i november Portugal Uppdatering i december ,1 1,8 2,4 3,0 - -3,0-4,6-3,7-2,6-1,5-59,4 68,7 69,3 68,4 66,2 - Uppdatering i december ,4 1,8 2,4 3,0 3,0. -4,6-3,7-2,6-1,5-0,4. 67,4 68,0 67,3 65,2 62,2 Slovenien Uppdatering i december ,0 4,0 3, ,0-1,7-1,4-1, ,5 29,6 29,8 29,4 - - Uppdatering i december ,7 4,3 4,2 4, ,6-1,5-1,6-1, ,5 28,2 28,3 27,7 - Finland Uppdatering i november ,2 2,6 2,3 2,1-2,1 1,6 1,6 1,5 1,5-44,9 41,7 41,1 40,6 40,1 - Uppdatering i november ,5 3,0 2,9 2,6 2,1. 2,9 2,8 2,7 2,7 2,4. 39,1 37,7 36,2 35,0 33,7 Euroområdet 4) Uppdatering ,1 2,0 2, ,7-2,3-1,8-1, ,3 70,8 69,5 68,3 - - Uppdatering ,6 2,2 2,2 2, ,1-1,4-1,1-0, ,4 67,7 66,3 64,8 - Källor: De uppdaterade stabilitetsprogrammen för och och :s beräkningar. 1) Inkluderar ett engångsskuldövertagande från det nationella järnvägsbolaget i enlighet med beslutet från Eurostat. 2) Den senaste uppdateringen av stabilitetsprogrammet tyder på en real BNP-tillväxt på mellan 2,0 % och 2,5 % för både 2006 och ) Uppdateringen av det österrikiska stabilitetsprogrammet för 2006 är ännu inte tillgänglig. 4) Det aggregerade värdet för euroområdet beräknas som ett vägt genomsnitt av tillgängliga data för enskilda länder och inkluderar Slovenien för perioden Beräkningen av aggregerade värden bygger på data från Europeiska kommissionens höstprognos 2006 för Österrike. 5) Detta inkluderar avskrivningen av det nationella järnvägsbolagets skuld. Mars

72 BUDGETPLANER FÖR 2007 OCH SENARE På grundval av de budgetmål som fastställdes i de uppdaterade stabilitetsprogrammen i slutet av 2006 förväntas euroområdets underskott minska till 1,4 % under 2007, till 1,1 % under 2008 och till 0,5 % under 2009 (se tabell 9). Euroområdets skuld som andel av BNP förväntas sjunka till under 65 % under 2009, främst till följd av högre primära budgetöverskott. Med en real BNP-tillväxt som förutspås bli genomsnittlig väntas förbättringen av budgetbalansen i euroområdet bli främst strukturell, vilket även avspeglar den avtagande effekten av tillfälliga åtgärder som spär på underskottet, framför allt i Italien. Euroområdets konjunkturrensade budgetsaldo, exklusive engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, förväntas förbättras med cirka 0,4 % av BNP under 2007 och med något mindre under De planerade budgetkonsolideringarna är i första hand inriktade på utgiftssidan, snarare än på att kompensera för en väntad nedgång i euroområdets förväntade inkomster som andel av BNP. Jämfört med föregående års uppdaterade stabilitetsprogram är dock inkomst- och utgiftsprognoserna generellt sett något högre, vilket tyder på att de oväntade inkomsterna sannolikt kommer att öronmärkas, åtminstone delvis, för ökade utgifter. Samtliga länder som för närvarande är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott har rapporterat att de redan har korrigerat eller planerar att korrigera situationen inom de fastställda tidsfristerna. Italien och Portugal har uppgett att deras underskott kommer att understiga taket på 3 % under 2007 respektive I enlighet med de uppdaterade stabilitetsprogrammen kommer Slovenien att nå sitt medelfristiga mål senast 2009 och Frankrike och Portugal senast 2010, medan Tyskland, Grekland och Italien beräknas nå sina mål senare. Övriga euroländer planerar att fortsätta att nå sina medelfristiga mål eller att nå dem senast UTVÄRDERING AV PLANERNA PÅ MEDELLÅNG SIKT Stabilitetsprogrammen måste utvärderas mot bakgrund av kraven i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och i den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten (se ruta 7). Ett centralt åtagande förblir att undvika eller att i tid korrigera alltför stora underskott, liksom att få till stånd en säkerhetsmarginal för referensvärdet för underskott på 3 % av BNP och nå sunda budgetställningar i enlighet med ländernas medelfristiga mål. I den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten och uppförandekoden läggs dessutom större vikt vid de offentliga finansernas hållbarhet, framför allt i förhållande till den förväntade offentliga skuldsättningen och den belastning på budgeten som den åldrande befolkningen medför. Ruta 7 FINANSPOLITISKA KRAV I FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH I STABILITETS- OCH TILLVÄXTPAKTEN Medlemsstaternas stabilitetsprogram måste utvärderas mot bakgrund av de finanspolitiska kraven i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat fördraget ) och i stabilitets- och tillväxtpakten. I denna ruta sammanfattas de viktigaste kraven. 1. Undvikande eller korrigering i tid av alltför stora underskott. Enligt artikel i fördraget skall medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns 70 Mars 2007

73 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Offentliga finanser finanser. Huruvida ett underskott är alltför stort bestäms genom att se på underskotts- och skuldkvoterna, där referensvärdena 3 % respektive 60 % av BNP tillämpas. Om ett underskott bedöms vara alltför stort ska Europeiska rådet (Ekofin) ge den berörda medlemsstaten en rekommendation om hur situationen bör åtgärdas. Om medlemsstaten underlåter att agera utfärdar rådet ett meddelande. I rekommendationen (eller meddelandet) anger rådet en tidsfrist för när åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet senast måste vidtas. Medlemsstaten uppmanas då vanligen att åstadkomma en årlig förbättring av sitt konjunkturrensade budgetsaldo, exklusive engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, på minst 0,5 % av BNP. Vid behov kan den korrigering som krävs vara väsentligt högre. 2. Medelfristigt mål för budgetställningen. Enligt den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten, som godkändes i mars 2005, skall varje medlemsstat fastställa sina egna medelfristiga mål för budgetställningen, uttryckt i konjunkturrensat saldo exklusive engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder. Det medelfristiga målet bör syfta till att i) ge en säkerhetsmarginal för underskottskvotens referensvärde på 3 % av BNP, ii) säkra snabba framsteg mot att nå hållbara offentliga finanser, och iii) utan att det påverkar de första två målen skapa utrymme för budgetåtgärder med hänsyn till behovet av offentliga investeringar. För de medlemsstater som har infört euron (och även de medlemsstater som deltar i ERM2) bör de medelfristiga målen ligga mellan -1 % av BNP och i balans eller överskott. Dessa mål bör fastställas med särskild hänsyn till en medlemsstats skuld som andel av BNP och medlemsstatens potentiella tillväxt (de medelfristiga målen bör alltså vara mer ambitiösa för länder med högre skuldkvot och lägre potentiell tillväxt). Avsikten är också att implicita skulder (som hänför sig till ökande offentliga utgifter för den åldrande befolkningen) bör beaktas så snart Ekofinrådet har enats om lämpliga kriterier och villkor för detta. 3. Anpassningsåtgärder för att nå det medelfristiga målet. De medlemsstater som ännu inte har nått sina medelfristiga mål är skyldiga att vidta åtgärder för att göra detta under perioden. Ett riktvärde är att medlemsstaterna bör sträva efter en årlig förbättring av det konjunkturrensade budgetsaldot, exklusive engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, på 0,5 % av BNP. Anpassningsinsatserna bör vara intensiva när förutsättningarna är gynnsamma, men kan vara mer begränsade när läget är kärvt. Tillfälliga avvikelser från det medelfristiga målet och från anpassningsåtgärderna kan tillåtas för att möjliggöra finansiering av stora strukturreformer som har en positiv och verifierbar effekt på de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Mot denna bakgrund kan de medelfristiga planerna i de uppdaterade stabilitets- och tillväxtprogrammen inte dämpa farhågorna för budgetutsikterna. De budgetmål och anpassningsplaner som vissa länder har lagt fram är nedslående och förbättringen av euroområdets underliggande budgetsituation förväntas därför ske i långsammare takt än vad som är önskvärt mot bakgrund av de gynnsamma makroekonomiska utsikterna. Betydande risker kvarstår även till följd av eftersläpningarna i anpassningsarbetet och, i vissa fall, bristen på klart definierade och trovärdiga konsolideringsåtgärder. Ytterligare konkreta framsteg krävs i fullföljandet av socialförsäkringsreformer och institutionella reformer inom ramen för övergripande ekonomiska och skattemässiga reformprogram. Av de länder som fortfarande har alltför stora underskott planerar Tyskland att minska sitt underskott till 0,5 % av BNP år 2010 genom att höja momsen under 2007 och genom fortsatt återhållsamhet på utgiftssidan. Den planerade förbättringen av underskottet med högst 0,5 % av BNP per Mars

74 år efter 2007 är inte tillräckligt ambitiös, även med hänsyn till de förväntade gynnsamma tillväxtutsikterna. Det medelfristiga målet med en budget i balans kommer för övrigt inte att nås under stabilitetsprogrammets löptid. När det gäller Grekland kan nuvarande avvikelser mellan utvecklingen för skuld och underskott liksom betydande osäkerhet kring rapporteringen av vissa tillfälliga åtgärder innebära en risk för att 2006 års statistik får revideras på nytt. I det uppdaterade stabilitetsprogrammet anges att för 2007 och senare är målet att de strukturella förbättringarna skall uppgå till cirka 0,5 % av BNP per år. Det föreligger betydande genomföranderisker till följd av bristen på klart definierade åtgärder och målet att senast 2012 nå det medelfristiga målet (budgetbalans eller budgetöverskott) är oambitiöst. För Italien förväntas underskottet sjunka till under 3 % av BNP 2007 tack vare avslutandet av betydande engångsåtgärder och konsolideringsåtgärder enligt 2007 års budgetlagstiftning, i enlighet med Italiens åtagande inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. I stabilitetsprogrammet förutses därefter en genomsnittlig årlig förbättring på 0,7 % av BNP i strukturella termer. Det medelfristiga målet med en budget i balans skulle nås först Riskerna hänför sig till genomförandet av åtgärder i 2007 års budget och bristen på information om de korrigerande åtgärder som planeras för 2008 och senare. I Portugals uppdaterade stabilitetsprogram anges att det alltför stora underskottet skall vara korrigerat 2008 och att ytterligare betydande framsteg mot att nå landets medelfristiga mål skall ske senast De främsta riskerna för detta scenario är en mindre gynnsam makroekonomisk utveckling och budgetkonsekvenserna av åtgärderna för att minska utgifterna. När det gäller de euroländer som ännu inte har goda budgetställningar pekar Frankrikes och Sloveniens uppdaterade stabilitetsprogram på eftersläpningar i anpassningsstrategierna, vilket medför risker på utgiftssidan. Övriga länder förväntas nå eller bibehålla sunda budgetställningar, även om det i vissa fall finns en risk för procyklisk finanspolitik, främst till följd av stora utgiftsökningar. REKOMMENDERADE FINANSPOLITISKA STRATEGIER Mot bakgrund av de kvarvarande stora obalanserna i flera euroländer och de nuvarande goda ekonomiska tiderna är det fortfarande väsentligt att upprätthålla momentumet hos de allt bättre offentliga finanserna och påskynda budgetkonsolideringen så att alla euroländer inom programperioden och senast 2010 når sina medelfristiga mål för sunda finanser. Konsolideringsåtgärder har störst möjlighet att bli framgångsrika när de bygger på trovärdiga och övergripande strategier på medellång sikt, där fokus ligger på minskade utgifter snarare än högre inkomster. Alltför stora underskott bör korrigeras snarast möjligt och i alla händelser inom de tidsfrister som Europeiska rådet (Ekofin) rekommenderar genom ett genomförande av den överenskomna konsolideringen. De medelfristiga målen måste dessutom vara i linje med nuvarande och framtida utmaningar för de offentliga finansernas hållbarhet, och insatserna för att nå målen bör intensifieras tillsammans med konsolideringsåtgärder utöver de minimikrav som anges i den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten. Oväntade inkomster måste användas för att minska underskott och skuld snabbare. Sådana inkomster har tidigare felaktigt tolkats som permanenta och använts för att finansiera högre utgifter eller skattesänkningar, vilket har lett till allt högre och kvarvarande obalanser i de offentliga finanserna. 72 Mars 2007

75 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Offentliga finanser Det är slutligen nödvändigt att flertalet länder omedelbart minskar sina offentliga finansers sårbarhet med anledning av de betydande höjningar av de åldersrelaterade utgifter som väntas under de närmaste årtiondena. Dessa kräver mer bestämda konsolideringsåtgärder inom ramen för ekonomiska och skattemässiga reformprogram som är både trovärdiga och övergripande. Väl utformade reformer av skatte- och bidragssystemen och förbättringar av de offentliga utgifternas kvalitet ger bättre ekonomiska incitament och bidrar inte bara till ökad produktion och sysselsättning utan även till hållbara offentliga finanser. Mars

76 6 UTVECKLINGEN AV VÄXELKURSER OCH BETALNINGSBALANSEN 6. 1 VÄXELKURSER Euron var i stort sett stabil under sommaren 2006 men apprecierade under hösten och stabiliserades på en nivå som var omkring 1,5 % högre än genomsnittet för Eurons relativa stabilitet under de senaste tre månaderna speglar delvis en motverkande utveckling i eurons bilaterala växelkurser mot viktigare valutor. AMERIKANSKA DOLLARN/ EURON Efter en i huvudsak stabil period mellan juni och oktober 2006 stärktes euron kraftigt mot US-dollarn under november och nådde en topp på 1,33 dollar i början av december. Därefter föll euron tillbaka något och stabiliserades mot den amerikanska valutan på en genomsnittlig nivå på 1,31 dollar (se det skuggade området i diagram 45). Den snabba takt i vilken euron apprecierade i november kan ha varit en följd av marknadens föreställning om en avmattning i den ekonomiska aktiviteten i USA och förväntningar på en stadig ekonomisk tillväxt i euroområdet. Emellertid repade sig dollarn därefter, vilket sannolikt hängde samman med marknadens tro på en starkare ekonomisk tillväxt i USA och försiktiga tecken på en återhämtning av bostadsmarknaden. Priserna på valutaderivat visade på en markant förändring av marknadens kortsiktiga förväntningar till förmån för euron i november. Emellertid dämpades dessa förväntningar mycket snabbt i takt med rörelserna i växelkursen. Den 7 mars 2007 handlades euron till 1,31 dollar, dvs. en halv procentenhet under nivån i slutet av november och omkring 4,5 % högre än genomsnittet för 2006 (se diagram 45). JAPANSKA YENEN/ EURON Efter en lång apprecieringsfas under de första åtta månaderna 2006 var euron i stort sett stabil mot den japanska yenen under september och oktober, varefter den fortsatte sin uppåtgående trend under återstoden av året. Euron handlas sedan början av 2007 alltjämt på höga nivåer och den 23 februari nåddes en toppnotering på 159,4 japanska yen. Yenens stabilitet kring värden nära historiskt låga nivåer mot euron och det rekordstora antalet utestående korta positioner på terminsmarknaden mot den japanska valutan i januari och februari kontrasterade mot indikationerna från priserna på valutaoptioner. Enligt dessa indikationer har marknadens aktö- Diagram 45 Växelkursutveckling (dagliga uppgifter) 1,34 1,31 1,28 1,25 1,22 1,19 1, ,73 0,71 0,69 0,67 0,65 0,63 USD/EUR 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv JPY/EUR (vänster skala) JPY/USD (höger skala) 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv GBP/EUR (vänster skala) GBP/USD (höger skala) 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv ,34 1,31 1,28 1,25 1,22 1,19 1, ,60 0,58 0,56 0,54 0,52 0,50 Källa:. Anm. Det skuggade området gäller perioden 30 november 2006 till 7 mars Mars 2007

77 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen rer sedan början av året haft stigande förväntningar på en appreciering av yenen på kort sikt. I februari 2007 tycktes varken nya belägg för en kraftig ekonomisk aktivitet i Japan, såsom en hög BNP-tillväxt under det fjärde kvartalet 2006, eller Bank of Japans beslut den 21 februari att höja dagslåneräntan med 25 baspunkter till 0,5 % ha haft någon märkbar inverkan på den japanska valutan. Mot slutet av februari stärktes dock yenen i samband med turbulensen på finansmarknaden i spåren av det kinesiska börsraset. Den 7 mars hade yenen återhämtat sig från den historiskt låga nivån mot euron och handlades till 152,81 japanska yen, vilket är ungefär samma nivå som i slutet av november och omkring 4,5 % högre än genomsnittet för 2006 (se diagram 45). EU- MEDLEMSSTATERNAS VALUTOR Sedan slutet av november 2006 har flertalet valutor som deltar i ERM2 varit stabila och handlas alltjämt i ett smalt band kring sina respektive centralkurser (se det skuggade området i diagram 46). Euron stärktes med omkring 1,5 % mot den lettiska latsen men föll med omkring 3,5 % mot den slovakiska kronan i spåren av ökad volatilitet, och det var endast mot dessa båda valutor som euron uppvisade några större kursrörelser. Efter en lång period av appreciering mot euron försvagades den slovakiska kronan tillfälligt under januari, sedan Národná banka Slovenska intervenerat på valutamarknaden under den sista veckan Den slovakiska valutan steg dock återigen i februari på marknadens förväntningar om fortsatt stark ekonomisk tillväxt i landet och handlades den 7 mars nästan 11 % högre än dess centralkurs inom ERM2. När det gäller övriga EU-medlemsstaters valutor har euron stärkts med drygt 2 % mot den svenska kronan sedan slutet av november och med 1 % mot det brittiska pundet under samma period. Den 7 mars noterades euron till 0,68 brittiska pund, vilket är ungefär samma nivå som genomsnittet för Sedan början av 2007 har euron emellertid fluktuerat något mer mot det brittiska pundet. Detta speglar dels Bank of Englands beslut att höja styrräntan den 11 januari 2007 till 5,25 %, en åtgärd som marknaderna inte hade räknat med, dels tillkännagivandet av såväl svagare ekonomisk statistik än vad marknaderna hade räknat med som lägre inflation i Storbritannien i februari. Beträffande valutorna i de större medlemsstater som anslöt sig till EU i maj 2004 stärktes euron mot den tjeckiska kronan (med omkring en halv procentenhet) och den polska zlotyn (2,5 %), medan den försvagades mot den ungerska forinten (1,3 %) mellan slutet av november 2006 och den 7 mars Diagram 46 Växelkursutveckling inom ERM2 (dagliga uppgifter; avvikelser från centralkursen i procentenheter) ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 CYP/EUR EEK/EUR DKK/EUR SKK/EUR 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv LTL/EUR MTL/EUR LVL/EUR 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv kv ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0 Källa:. Anm. En positiv (negativ) avvikelse från centralkursen betyder att valutan befinner sig på den undre (övre) delen av bandet. För den danska kronan är fluktuationsbandet ±2,25 %, för alla övriga valutor gäller det normala fluktuationsbandet på ±15 %. Det skuggade området gäller perioden 30 november 2006 till 7 mars Mars

78 Diagram 47 Eurons effektiva växelkurs och dess sammansättning 1) (dagliga uppgifter) Index: 1 kv 1999 = Diagram 48 Eurons nominella och reala effektiva växelkurser 1) (uppgifter per månad/kvartal; index: 1 kv 1999 = 100) 1 10 Nominell Deflaterad med KPI Deflaterad med PPI Deflaterad med ULCM ,4 0, kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv Bidrag till förändringar i eurons effektiva växelkurs 2) Från 30 november 2006 till 7 mars 2007 (procentenheter) 0,4 0, Källa:. 1) En uppgång i EER-24-indexet betyder appreciering av euron. De senaste månadsuppgifterna avser februari När det gäller reala EER-24, deflaterad med enhetsarbetskostnader för tillverkningsindustrin, avser den senaste uppgiften tredje kvartalet 2006 och den grundar sig delvis på uppskattningar ,0-0,2 USD JP Y CHF OMS EER-24 GB P CN Y SEK Övriga -0,2 Källa:. Anm. Det skuggade området gäller perioden 30 november 2006 till 7 mars ) En uppgång i index motsvarar en appreciering av euron gentemot de viktigaste handelspartnerna i euroområdet och i övriga EU. 2) På grund av utrymmesskäl visas bidrag till förändringar i EER-24 endast mot valutorna i euroområdets sex viktigaste handelspartner. Kategorin OMS avser det aggregerade bidraget från valutorna för de medlemsländer som inte ingår i euroområdet (utom GBP och SEK). Kategorin Övriga avser det aggregerade bidraget från de återstående sex handelspartner i euroområdet i EER-24-indexet. Förändringar beräknas utifrån motsvarande totala handelsvikter i EER-24-indexet. 0,0 ANDRA VALUTOR Från slutet av november 2006 till den 7 mars 2007 steg euron med omkring 1 % mot den schweiziska francen och med omkring 2,5 % mot den kanadensiska dollarn, samtidigt som den föll med 1,7 % mot den kinesiska renminbin och i huvudsak låg kvar oförändrad mot den norska kronan. EURONS EFFEKTIVA VÄXELKURS Beträffande utvecklingen för de bilaterala växelkurserna för euron var den nominella effektiva växelkursen mätt mot valutorna i 24 av euroområdets viktiga handelspartner den 7 mars 2007 i det närmaste oförändrad jämfört med i slutet av november 2006 och 2 % högre än genomsnittet för 2006 (se diagram 47). När det gäller indikatorerna på euroområdets internationella konkurrenskraft i pris- och kostnadshänseende, baserat på utvecklingen i både konsument- och producentpriser, låg eurons reala effektiva växelkurs i januari 2007 omkring 1 % över genomsnittet för 2006 (se diagram 48). I ruta 8 beskrivs de metodförändringar som införts för beräkningen av eurons effektiva växelkurser efter den senaste utvidgningen av euroområdet och EU. 76 Mars 2007

79 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Ruta 8 EURONS EFFEKTIVA VÄXELKURSER EFTER DEN SENASTE UTVIDGNINGEN AV EUROOMRÅDET OCH EU beräknar och publicerar eurons nominella och reala effektiva växelkurser (EER) gentemot olika grupper av handelspartner. Vid beräkningen av växelkurserna tillämpas en metod som man enades om 1999 med de nationella centralbankerna i de dåvarande 15 EU-medlemsstaterna 1. Indikatorerna konstrueras genom att generella handelsvikter tillämpas på eurons bilaterala växelkurs mot valda handelspartner i euroområdet. Vikterna bygger på treårsgenomsnitt av handelsdata från tillverkningssektorn för perioderna och och är utformade för att ta hänsyn till effekten av konkurrens på tredjelandsmarknader. Den första uppdateringen av handelsvikter, som görs med femårsintervall, ägde rum i september EER-indexen bygger på vikterna för fram till 1998 och på vikterna för därefter. I samband med den senaste utvidgningen av euroområdet och EU infördes ett antal förändringar i fråga om metod och sammansättning för de uppsättningar effektiva växelkurser för euron som publiceras av. Syftet med denna ruta är att ge en kort sammanfattning av dessa förändringar, presentera de nya handelsvikterna och slutligen översiktligt analysera den nya uppsättningen indikatorer. Sammansättningen av de handelspartnergrupper som ingår i EER-uppsättningen ändrades den 1 januari 2007 för att ta hänsyn till Sloveniens eurointräde och Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU. Samma metod har använts som för de nyligen publicerade harmoniserade konkurrensindikatorerna och den bredaste gruppen av euroområdets handelspartner har utvidgats så att den nu omfattar ytterligare tre länder utanför EU. Dessutom har en förenklad beräkningsmetod införts för de snävare EER-gruppernas handelsvikter 3. Mot bakgrund av ovanstående har referensgruppen EER-23, som omfattar samtliga EU-medlemsstater utanför euroområdet och andra viktigare handelspartner, anpassats så att Slovenien tagits bort och Bulgarien och Rumänien kommit till. Den nya gruppen består av 24 handelspartner och har därför döpts om till EER-24. Samtidigt har sammansättningen av gruppen EER-42 ändrats, då Slovenien tagits bort och Chile, Venezuela och Island lagts till. Därmed består nu den bredaste EER-referensgruppen av 44 handelspartner och har bytt namn till EER-44. Däremot har inga ändringar gjorts i EER-12, som består av 12 av euroområdets viktigaste handelspartner 4. I enlighet med den metod som antagits för de harmoniserade konkurrensindikatorerna beräknas handelsvikterna nu för de snävare grupperna (dvs. EER-12 och EER-24) genom att handelsvikterna omviktas för den bredaste gruppen (EER-44) 5. 1 För en beskrivning av den underliggande metoden hänvisas till L. Buldorini, S. Makrydakis och C. Thimann (2002), The effective exchange rate of the euro, i :s Occasional Paper nr 2. 2 Vid den tidpunkten fanns inga handelsdata från tillverkningssektorn efter 2001 tillgängliga för samtliga handelspartner. Se ruta 10 Uppdatering av de generella handelsvikterna för eurons effektiva växelkurser och beräkning av en ny serie euro-indikatorer i : s månadsrapport för september Se rutan The introduction of harmonised competitiveness indicators for euro area countries i :s månadsrapport för februari 2007 och 4 Fastän Kina hör till euroområdets viktigaste handelspartner ingår inte landet i referensgruppen EER-12 eftersom tillgången till data för 1980-talet är begränsad. 5 Tidigare omräknades vikterna helt och hållet för varje handelspartnergrupp. Den nya hanteringen förenklar beräkningarna och säkerställer att de handelsdata som använts för EER-44 också används för EER-12 och EER-24, i synnerhet beträffande konkurrens på tredjelandsmarknader. Mars

80 I den tillhörande tabellen visas handelsvikterna efter dessa förändringar. Varken överföringen av Slovenien från handelspartner till medlem i euroområdet eller tillskottet av ytterligare tre handelspartner har haft någon avgörande betydelse för vikterna. Den största förändringen är att EER-24-gruppen nu (jämfört med den tidigare referensgruppen EER-23) täcker en större del, från 75 % till 77 %, av euroområdets utrikeshandel med tillverkningsprodukter. Även EER-44-gruppen täcker nu en större del, från 90 % till 93 %. Förenta staterna och Storbritannien rankas fortsatt som euroområdets viktigaste handelspartner följt av Japan och Kina. Reala effektiva växelkurser finns tillgängliga för EER-12 och EER-24 och beräknas med hjälp av konsumentprisindex (KPI), producentprisindex (PPI), en BNP-deflator (GDPD), enhetsarbetskostnader i hela ekonomin (ULCT) och enhetsarbetskostnader i tillverkningssektorn (ULCM). För EER-44 är konsumentprisindex den enda deflator som används, eftersom det för några av de länder som ingår i den bredaste gruppen saknas aktuell och jämförbar statistik för andra pris- och kostnadsmått. Indikatorer för nominella effektiva växelkurser finns tillgängliga dagligen för EER-12 och EER-24, eftersom de utgör ett sammanfattningsmått på kortsiktiga förändringar på valutamarknaden. Alla andra indikatorer finns tillgängliga månadsvis med undantag för index för reala effektiva växelkurser baserade på ULCT, ULCM och GDPD, som endast finns tillgängliga kvartalsvis. EER-24 och EER-44, som finns tillgängliga från januari 1993, kommer att bli standardreferensserier i :s publikationer och redovisas i avsnitt 8.1 Statistik för euroområdet i :s månadsrapport och i :s fickstatistik (Statistics Pocket Book). EER-24 offentliggörs även dagligen på :s webbplats (se html/index.en.html). Vikter i :s index EER-12, EER-24 och EER-44 1) (procentsats, totala vikter baserade på handelsdata från tillverkningssektorn ) Handelspartner EER-12 EER-24 EER-44 EER-44-gruppen 100,0 EER-24-gruppen 82,5 EER-12-gruppen 100,0 80,8 66,7 Australien 1,1 0,9 0,7 Kanada 2,5 2,0 1,6 Danmark 3,3 2,6 2,2 Hongkong 2,7 2,2 1,8 Japan 12,8 10,4 8,6 Norge 1,7 1,3 1,1 Singapore 2,3 1,9 1,6 Sydkorea 4,1 3,3 2,7 Sverige 6,0 4,8 4,0 Schweiz 8,4 6,8 5,6 Storbritannien 25,8 20,8 17,2 Förenta staterna 29,4 23,7 19,6 Ytterligare länder i EER-24-gruppen 19,2 15,8 Bulgarien 0,4 0,3 Kina 7,2 5,9 Cypern 0,1 0,1 Tjeckien 2,8 2,3 Estland 0,2 0,2 Ungern 2,7 2,2 Lettland 0,1 0,1 Litauen 0,2 0,2 Malta 0,1 0,1 Polen 3,3 2,7 Rumänien 1,0 0,8 Slovakien 1,0 0,8 Ytterligare länder i EER-44-gruppen 17,5 Algeriet 0,3 Argentina 0,4 Brasilien 1,3 Chile 0,3 Kroatien 0,4 Island 0,1 Indien 1,3 Indonesien 0,7 Israel 1,1 Malaysia 1,1 Mexiko 1,2 Marocko 0,6 Nya Zeeland 0,1 Filippinerna 0,5 Ryssland 1,7 Sydafrika 0,8 Taiwan 2,3 Thailand 1,0 Turkiet 2,1 Venezuela 0,2 Källa: :s beräkningar. 1) EER-12, EER-24 och EER-44 står för 62 %, 77 % respektive 93 % av den totala handeln inom tillverkningssektorn inom euroområdet. 78 Mars 2007

81 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Diagram A Eurons nominella effektiva växelkurser (månadsuppgifter; index: kv = 100) EER-12 EER-24 EER Diagram B Eurons reala effektiva växelkurser, KPI-deflaterade (månadsuppgifter; index: kv = 100) EER-12 EER-24 EER Källa:. Anm. Den senaste observationen gäller februari Källa:. Anm. Den senaste observationen gäller februari Diagram A visar utvecklingen för de tre nominella effektiva växelkurserna för euron. På det hela taget visade indexen för urvalsperioden en bred gemensam rörelse som har blivit allt tydligare sedan slutet på 1990-talet, särskilt i indexen för EER-12 och EER-24. Under senare år har samtliga index visat en snabb stigning från eurons svacka år 2000 och en bred stabilisering, med vissa svängningar, sedan Diskrepansen mellan EER-12 och de bredare indexen under första hälften av 1990-talet speglar devalveringen av den kinesiska renminbin 1994 liksom den långvariga försvagningen av den ungerska forinten och den polska zlotyn mot större före detta nationella valutor i euroområdet, eftersom dessa länder inte ingår i EER-12. Det nominella EER-44-indexet påverkas dessutom av handelspartner som inte ingår i EER- 24, såsom Brasilien, Indonesien och Mexiko. Sedan euron infördes har EER-12 och EER-24 i stor utsträckning närmat sig varandra medan det bredare EER-44-indexet har stigit kraftigare. Orsaken till detta är främst eurons starka nominella appreciering mot valutorna i Argentina, Brasilien och, i mindre utsträckning, Mexiko. Diagram B, som visar eurons reala effektiva växelkurs, visar att så snart den relativa KPI-inflationen mellan euroområdet och resten av världen beaktas, har de tre effektiva växelkurserna för euron närmat sig varandra mycket mer än motsvarande nominella kurser. Över lag har EER-24 och EER-44 närmat sig varandra i reala termer, och stigit med omkring 5 % respektive 4 % sedan det första kvartalet 1999, medan den snävaste effektiva växelkursen, EER-12, steg med nästan 10 % under samma period. Vid sidan av förändringar i den nominella växelkursen speglar detta framför allt en lägre inflationstakt i de länder som ingår i EER-12-indexet än i de länder som ingår i indexen för EER-24 och EER-44. Mars

82 6. 2 BETALNINGSBALANS Under 2006 ökade euroområdets underskott i bytesbalansen marginellt till 0,2 % av BNP från mindre än 0,1 % av BNP ett år tidigare. Detta speglar framför allt det minskade överskottet för varor i spåren av högre genomsnittskostnad för import av olja under perioden. Nedgången i handelsöverskottet tycks ha stannat av mot slutet av 2006 till följd av varuexportens stadiga tillväxt under årets fjärde kvartal. I den finansiella balansen visade sammantagna direkt- och portföljinvesteringar stora nettoinflöden på 109,2 miljarder euro under 2006 jämfört med nettoutflöden på 45,4 miljarder euro under Bakom nettokapitalflödenas ändrade riktning i euroområdet fanns främst utländska aktörers ökade nettoköp av portföljvärdepapper i euroområdet och minskande nettoutflöden av utländska direktinvesteringar. HANDELS- OCH BYTESBALANSEN Under det fjärde kvartalet 2006 ökade exportvärdet av varor och tjänster utanför euroområdet med 4,3 %, vilket var en rejäl ökning jämfört med utvecklingen under de föregående kvartalen (se tabell 10). Den markanta exportuppgången berodde främst på stark tillväxt i varuhandeln, då värdet av varuexporten steg med 5,1 % och tjänsteexporten med 1,8 %. Tabell 10 Huvudkomponenterna i euroområdets betalningsbalansstatistik (säsongrensat, om inget annat anges) Bytesbalans Varor Export Import Tjänster Export Import Faktorinkomster Löpande transfereringar Finansiell balans 1) Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar, netto Direktinvesteringar, netto Portföljinvesteringar, netto Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Varor och tjänster Export Import Varor Export Import Tjänster Export Import Kvartalsuppgifter 2006 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 Miljarder euro Årsuppgifter ,5-4,6-10,0 5,0-6,8-16,2 4,9 5,0 2,1 15,7 47,9 27,7 333,4 341,2 348,4 366, , ,9 328,4 336,2 346,2 350, , ,3 9,6 8,5 9,2 9,0 35,9 36,4 105,6 106,9 106,8 108,8 399,2 428,0 96,0 98,3 97,6 99,7 363,3 391,6-5,5-3,3-1,2 2,4-21,7-7,6-15,6-14,8-20,2-22,1-69,0-72,7 65,7 48,5 52,1-57,3 37,4 109,0-8,7 79,9-13,0 51,0-45,4 109,2-31,5-16,4-41,3-56,6-202,3-145,9 22,9 96,3 28,4 107,6 156,9 255,1 24,2 54,7 36,8 60,2 148,2 175,9-1,3 41,6-8,4 47,4 8,7 79,2-9,1 64,3 8,1 71,5-14,7 134,8 7,8-22,7-16,5-24,1 23,5-55,5 Procentuell förändring under föregående period. 3,9 2,1 1,6 4,3 1,0 1,0 4,0 2,4 2,1 1,4 1,3 1,0 4,9 2,3 2,1 5,1 1,1 1,2 4,4 2,4 3,0 1,2 1,6 1,1 0,9 1,2-0,1 1,8 0,9 0,6 2,7 2,4-0,7 2,2 0,5 0,9 Källa:. Anm. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman. 1) Siffrorna avser balanser (nettoflöden). Ett positivt (negativt) tecken visar ett nettoinflöde (-utflöde). Ej säsongrensat. 80 Mars 2007

83 DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UTVECKLINGEN Utvecklingen av växelkurser och betalningsbalansen Varuhandelns fördelning på volymer och priser, där siffror finns tillgängliga fram till november 2006, visar att exportvolymerna växte med 4,2 % under tremånadersperioden fram till november. Detta svarade för merparten av exportvärdeökningen under samma period, eftersom exportpriserna bara steg marginellt. Varuexportvolymen ökade mot bakgrund av en stadigt växande utländsk efterfrågan och trots eurons appreciering sedan början av Diagram 49 Euroområdets bytesbalans och handelsbalans för varor och tjänster (miljarder euro; månadsuppgifter; säsongrensat) 200 Bytesbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala) Handelsbalans (12-månaders kumulerade uppgifter; vänster skala) Export av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala) Import av varor och tjänster (3-månaders glidande medelvärde; höger skala) 160 Värdet på importen av varor och tjänster ökade med 1,4 % under det sista kvartalet 2006, främst till följd av sedan september markant fallande oljepriser. Den måttliga importtillväxten speglade varuhandelns utveckling, då varuimporten endast ökade med 1,2 % (en minskning från 3,0 % under det tredje kvartalet) medan tjänsteimporten steg med 2,2 % under samma period efter att ha fallit med 0,7 % under det tredje kvartalet. Beträffande fördelningen av volymer och priser för varuimporten förblev varuimportvolymerna i stort sett oförändrade under de tre månaderna fram till november När det gäller produktsammansättning var det importvolymerna av kapital- och energivaror som föll mest under perioden Källa: Under det fjärde kvartalet 2006 steg euroområdets varuöverskott till 15,7 miljarder euro, och bidrog därmed till att bytesbalansen fick ett litet överskott på 5,0 miljarder euro efter en följd av underskott under årets föregående tre kvartal (se diagram 49). För året som helhet uppvisade euroområdets bytesbalans ett underskott på 16,2 miljarder euro, dvs. 0,2 % av BNP, vilket var något högre än underskottet Detta speglade främst en minskning av varuöverskottet på 20,2 miljarder euro under samma period till följd av högre genomsnittliga importpriser på olja och andra råvaror. FINANSIELL BALANS Under det sista kvartalet 2006 uppgick euroområdets sammantagna nettoinflöden av direkt- och portföljinvesteringar till 51,0 miljarder euro. Detta var resultatet av nettoinflöden i portföljinvesteringar (107,6 miljarder euro), vilka gott och väl uppvägde nettoutflödena i direktinvesteringar (56,6 miljarder euro). Portföljinvesteringar noterade stora nettoinflöden i aktier, obligationer och värdepapper, och nettoutflöden i penningmarknadsinstrument (se tabell 10). Samma utveckling präglade i stort sett året som helhet. Nettoinflödena av sammantagna direktoch portföljinvesteringar uppgick till 109,2 miljarder euro 2006 jämfört med nettoutflöden på 45,4 miljarder euro Den ändrade riktningen på euroområdets nettokapitalflöden under denna period sammanföll med stadigt förbättrade ekonomiska förhållanden inom euroområdet, som i sin tur medförde ökat intresse bland utländska aktörer för investeringar i värdepapper i euroområdet. Mars

84 Diagram 50 Kombinerade direkt- och portföljinvesteringar i euroområdet (miljarder euro; månadsuppgifter; 12-månaders kumulerade uppgifter) Diagram 51 Nettoflöden i skuldinstrument i euroområdet (miljarder euro; 12-månaders kumulerade uppgifter) Direkt- och portföljinvesteringar, netto Direkta utlandsinvesteringar, netto Skuldinstrument, netto Kapitalflöden, netto Skuldinstrument, netto Penningmarknadsinstrument, netto Obligationer, netto Källa:. Källa:. Anm. Ett positivt (negativt) värde innebär ett nettoinflöde (-utflöde) till (från) euroområdet. Under 2006 fortsatte ungefär samma utveckling i euroområdet som 2005, då förväntningar på gynnsam vinstutveckling för euroområdets företag gav relativt starka nettoinflöden i aktier och andra aktierelaterade värdepapper (se diagram 50). Även de utländska investeringarna i euroområdets obligationer och värdepapper var betydande under 2006, vilket delvis ersatte investeringar i euroområdets penningmarknadsinstrument (se diagram 51). Beträffande euroområdets direktinvesteringar visade 2006 minskade nettoutflöden (på 56,4 miljarder euro) jämfört med föregående år. Denna minskning speglar baseffekten av de större nettoutflöden som blev följden av en enda större transaktion (i samband med omstruktureringen av Royal Dutch Shell) i juli 2005 och även ljusare ekonomiska utsikter för euroområdet under Det senare tycks ha varit en avgörande faktor för den fördubbling av utländska aktörers nettoinvesteringar i euroområdets företag i form av aktiekapital och återinvesterade vinstmedel som ägde rum under Mars 2007

85 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET S TAT I S T I K F Ö R E U R O O M R Å D E T December 2005 S 1 Mars 2007 S 1

86 S 2 December 2005

87 I N N E H Å L L 1 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Översikt över ekonomiska indikatorer för euroområdet 1 P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K 1.1 Eurosystemets konsoliderade balansräkning 1.2 :s styrräntor 1.3 Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som tilldelats genom anbudsförfaranden 1.4 Kassakravs- och likviditetsstatistik 2 P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R 2.1 Aggregerad balansräkning för euroområdets MFI 2.2 Konsoliderad balansräkning för euroområdets MFI 2.3 Penningmängdsstatistik 2.4 MFI:s utlåning, fördelning 2.5 Inlåning hos MFI-sektorn, fördelning 2.6 MFI:s innehav av värdepapper, fördelning 2.7 Omvärdering av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.8 Valutafördelning av vissa poster i MFI:s balansräkning 2.9 Aggregerad balansräkning för investeringsfonder i euroområdet 2.10 Tillgångar hos euroområdets investeringsfonder, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare 3 F I N A N S I E L L A O C H I C K E - F I N A N S I E L L A R Ä K E N S K A P E R 3.1 Den icke-finansiella sektorns viktigaste finansiella tillgångar 3.2 Den icke-finansiella sektorns viktigaste skulder 3.3 Försäkringsföretags och pensionsinstituts viktigaste finansiella tillgångar och skulder 3.4 Årligt sparande, investeringar och finansiering 4 F I N A N S M A R K N A D E R 4.1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta 4.2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument 4.3 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, ökningstakt 4.4 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet 4.5 MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet 4.6 Penningmarknadsräntor 4.7 Statsobligationsräntor 4.8 Aktieindex 5 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D 5.1 HIKP, andra priser och kostnader 5.2 Produktion och efterfrågan 5.3 Arbetsmarknad S5 S6 S7 S8 S9 S10 S11 S12 S14 S17 S20 S21 S22 S24 S25 S26 S27 S28 S29 S30 S31 S33 S35 S37 S39 S40 S41 S43 S46 S49 1 För mer information, kontakta oss på: statistics@ecb.int. Se Statistical Data Warehouse på :s webbplats ( för längre tidsserier och utförligare uppgifter. December 2005 S 3 Mars 2007 S 3

88 6 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R 6.1 Inkomster, utgifter och underskott/överskott 6.2 Skuld 6.3 Skuldförändring 6.4 Inkomster, utgifter och underskott/överskott på kvartal 6.5 Skuld och skuldförändring från kvartal till kvartal 7 E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G 7.1 Betalningsbalans 7.2 Monetär uppställning av betalningsbalansen 7.3 Betalningsbalans och utlandsställning, geografisk fördelning 7.4 Utlandsställning 7.5 Varuhandel 8 V Ä X E L K U R S E R 8.1 Effektiva växelkurser 8.2 Bilaterala växelkurser 9 U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T 9.1 Andra EU-länder 9.2 USA och Japan D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R S50 S51 S52 S53 S54 S55 S60 S61 S63 S65 S66 S67 S69 S70 S71 S73 S77 EUROOMRÅDETS UTVIDGNING DEN 1 JANUARI 2007 TILL SLOVENIEN Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 2007 Euro 13 (euroområdet inklusive Slovenien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3: s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) omfattar statistikserierna för euroområdet de medlemsstater som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för 2001 och 2007, med 2000 respektive 2006 som basår, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av Grekland och Sloveniens inträde i euroområdet. Historiska uppgifter för euroområdet före Sloveniens inträde finns på : s webbplats: html/index.en.html 4 December 2005 S 4 Mars 2007 Teckenförklaring - uppgift finns inte tillgänglig/är inte tillämplig. uppgift finns ännu inte tillgänglig värdet är noll eller försumbart miljard 10 9 (p) preliminär

89 December 2005 S 5

90 Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T Ö v e r s i k t ö v e r e k o n o m i s k a i n d i k a t o r e r f ö r e u r o o m r å d e t (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Penningmängdsutveckling och räntor M1 1) M2 1) M3 1), 2) 1), 2) M3 tre månaders glidande medelvärde (centrerat) MFI-lån till hemmahörande i euroområdet utom MFI och offentlig sektor 1) Andra värdepapper än aktier emitterade i euro av icke-mfi 1) 3-månadersränta (Euribor, % per år, periodgenomsnitt) 10-årig statsobligationsränta (% per år, periodgenomsnitt) ,9 8,0 8,1-4,9 19,2 2,33 4, ,0 6,3 5,8-6,1 9,9 2,11 4, kv 9,6 5,8 5,6-6,2 8,8 2,12 4,21 4 kv 9,3 6,4 6,1-6,9 7,7 2,16 3, kv 9,6 7,1 6,6-7,3 9,0 2,14 3,67 2 kv 9,8 7,5 7,0-7,5 13,7 2,12 3, mar 9,3 7,1 6,5 6,6 7,5 11,7 2,14 3,76 apr 9,2 7,4 6,8 6,9 7,4 13,3 2,14 3,57 maj 10,1 7,6 7,3 7,2 7,5 14,6 2,13 3,41 jun 10,9 8,1 7,6 7,6 8,0 14,6 2,11 3,25 jul 11,1 8,3 7,9. 8,2. 2,12 3,32 aug ,13 3,32 2. Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad kv 4 kv kv 2 kv 2005 mar apr maj jun jul aug HIKP Producentpriser inom industrin 3. Betalningsbalans, valutareserv och växelkurser (miljarder euro, om inget annat anges) Bytesbalans och kapitalbalans Arbetskostnader per timme Real BNP Industriproduktion exklusive byggverksamhet Kapacitetsutnyttande inom tillverkningsindustrin (procent) Sysselsättning ,1 1,4 2,8 0,7 0,3 81,1 0,3 8,7 2,1 2,3 2,6 2,1 2,0 81,7 0,6 8,9 2,2 3,1 2,5 1,8 2,8 82,1 0,6 8,9 2,3 3,8 2,5 1,5 1,1 82,0 0,8 8,8 2,0 4,1 3,1 1,3 0,8 81,6 0,8 8,8 2,0 3,9. 1,1 0,5 81,2. 8,8 2,1 4, , ,8 2,1 4, ,2 81,2-8,8 2,0 3, , ,7 2,1 4, , ,7 2, ,2 -. 2, Betalningsbalans (nettotransaktioner) Varor Arbetslöshet (% av arbetskraften) Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Valutareserv (ställning vid periodens slut) Eurons effektiva växelkurs: EER-23 3) (index: 1 kv 1999 = 100) Nominell Real (KPI) Växelkurs USD/EUR Källor:, Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans) och Reuters. Anm. För mer information om statistiken, se relevanta tabeller längre fram i detta avsnitt. 1) För månadsuppgifter avser de årliga procentuella förändringarna månadens slut, för kvartals- och årsuppgifter den årliga förändringen av seriens periodgenomsnitt. För närmare information, se Tekniska anmärkningar. 2) M3 och dess komponenter omfattar inte andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet. 3) För definitioner av grupper av handelspartner och annan information, se Allmänna anmärkningar. S 6 December 2005 Mars 2007 S 5

91 E U R O A R E A O V E R V I E W S u m m a r y o f e c o n o m i c i n d i c a t o r s f o r t h e e u r o a r e a (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Monetary developments and interest rates M1 1) M2 1) M3 1), 2) M3 1), 2) MFI loans to Securities other 3-month 10-year 3-month euro area than shares issued interest rate government moving average residents in euro by non-mfi (EURIBOR, bond yield (centred) excluding MFIs corporations 1) % per annum, (% per annum, and general period period government 1) averages) averages) ,4 7,9 7,4-8,1 12,6 2,18 3, ,6 8,7 8,4-10,9 16,1 3,08 3, Q1 10,3 8,6 7,8-10,1 16,2 2,61 3,56 Q2 9,8 9,1 8,6-11,2 15,9 2,90 4,05 Q3 7,6 8,4 8,1-11,2 15,5 3,22 3,97 Q4 6,7 8,7 9,0-11,2 17,1 3,59 3, Sep. 7,2 8,4 8,5 8,4 11,5 16,0 3,34 3,84 Oct. 6,3 8,2 8,5 8,8 11,3 17,1 3,50 3,88 Nov. 6,6 8,9 9,3 9,2 11,2 17,9 3,60 3,80 Dec. 7,5 9,4 9,8 9,7 10,7 16,4 3,68 3, Jan. 6,5 8,9 9,8. 10,6. 3,75 4,10 Feb ,82 4,12 2. Prices, output, demand and labour markets HICP Industrial Hourly Real GDP Industrial Capacity Employment Unemployment producer labour production utilisation in (% of labour prices costs excluding manufacturing force) construction (percentages) ,2 4,1 2,4 1,4 1,3 81,2 0,8 8, ,2 5,1. 2,6 3,8 83,3. 7, Q1 2,3 5,2 2,3 2,2 3,4 82,2 1,0 8,2 Q2 2,5 5,8 2,3 2,8 4,1 83,0 1,3 7,8 Q3 2,1 5,4 2,0 2,7 4,1 83,8 1,4 7,7 Q4 1,8 4,1. 3,3 3,6 84,2. 7, Sep. 1,7 4, , ,7 Oct. 1,6 4, ,8 83,9-7,6 Nov. 1,9 4, , ,5 Dec. 1,9 4, , , Jan. 1,8 2, ,4-7,4 Feb. 1, Balance of payments, reserve assets and exchange rates (EUR billions, unless otherwise indicated) Balance of payments (net transactions) Reserve assets Effective exchange rate of USD/EUR (end-of-period the euro: EER-24 3) exchange rate Current and Direct Portfolio positions) (index, 1999 Q1 = 100) capital Goods investment investment accounts Nominal Real (CPI) ,7 48,2-202,3 156,9 320,1 103,3 104,1 1, ,1 28,4-145,9 255,1 325,8 103,6 104,4 1, Q1-10,8-2,8-31,5 22,9 327,1 101,7 102,5 1,2023 Q2-9,2 6,4-16,4 96,3 323,8 103,8 104,6 1,2582 Q3-2,6 8,0-41,3 28,4 325,0 104,5 105,3 1,2743 Q4 16,6 16,9-56,6 107,6 325,8 104,6 105,3 1, Sep. 1,7 5,7-27,1 44,2 325,0 104,4 105,1 1,2727 Oct. 2,0 5,8-15,3 22,5 325,5 103,9 104,7 1,2611 Nov. 5,6 7,7-13,0 45,5 327,0 104,5 105,2 1,2881 Dec. 9,1 3,4-28,3 39,6 325,8 105,6 106,0 1, Jan ,4 104,9 105,5 1,2999 Feb ,4 106,0 1,3074 Sources:, European Commission (Eurostat and Economic and Financial Affairs DG) and Reuters. Note: For more information on the data, see the relevant tables later in this section. 1) Annual percentage changes of monthly data refer to the end of the month, whereas those of quarterly and yearly data refer to the annual change in the period average of the series. See the Technical notes for details. 2) M3 and its components exclude holdings by non-euro area residents of money market fund shares/units and debt securities with a maturity of up to two years. 3) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S S5 7

92 1 P 1. 1 E u r o s y s t e m e t s k o n s o l i d e r a d e b a l a n s r ä k n i n g (miljoner euro) 1. Tillgångar Guld och guldfordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande reverserade transaktioner Strukturella reverserade transaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheter Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet Fordringar i euro på den offentliga sektorn Övriga tillgångar Summa tillgångar E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K 9 februari februari februari mars Skulder 9 februari februari februari mars 2007 Utelöpande sedlar Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Löpande räkningar (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande reverserade transaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheter Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet Emitterade skuldcertifikat Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet Skulder i euro till icke-hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till icke-hemmahörande i euroområdet Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF Övriga skulder Värderegleringskonton Eget kapital Summa skulder Källa:. 8 December 2005 S 6 Mars 2007

93 1 M O N E T A R Y P O L I C Y S T A T I S T I C S 1. 1 C o n s o l i d a t e d f i n a n c i a l s t a t e m e n t o f t h e E u r o s y s t e m (EUR millions) 1. Assets February February February March Gold and gold receivables Claims on non-euro area residents in foreign currency Claims on euro area residents in foreign currency Claims on non-euro area residents in euro Lending to euro area credit institutions in euro Main refinancing operations Longer-term refinancing operations Fine-tuning reverse operations Structural reverse operations Marginal lending facility Credits related to margin calls Other claims on euro area credit institutions in euro Securities of euro area residents in euro General government debt in euro Other assets Total assets Liabilities February February February March Banknotes in circulation Liabilities to euro area credit institutions in euro Current accounts (covering the minimum reserve system) Deposit facility Fixed-term deposits Fine-tuning reverse operations Deposits related to margin calls Other liabilities to euro area credit institutions in euro Debt certificates issued Liabilities to other euro area residents in euro Liabilities to non-euro area residents in euro Liabilities to euro area residents in foreign currency Liabilities to non-euro area residents in foreign currency Counterpart of special drawing rights allocated by the IMF Other liabilities Revaluation accounts Capital and reserves Total liabilities Source:. S6 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 9

94 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1. 2 E C B : s s t y r r ä n t o r (nivåer i procent per år; förändringar i procentenheter) Träder i kraft fr.o.m. 1) Inlåningsfacilitet Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Utlåningsfacilitet Nivå 1 Förändring 2 Anbudsförfaranden med fast ränta Fast ränta Nivå 3 Anbudsförfaranden med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Nivå 4 Förändring 5 Nivå 6 Förändring 7 Källa:. 1) Under perioden 1 januari mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten och utlåningsfaciliteten. När det gäller huvudsakliga refinansieringstransaktioner träder den nya räntan i kraft fr.o.m. den första transaktion som äger rum efter det angivna datumet. Ränteändringen den 18 september 2001 trädde i kraft samma dag. Fr.o.m. den 10 mars 2004 avser datumet inlåningsfaciliteten, utlåningsfaciliteten och de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (ränteändringarna träder i kraft fr.o.m. den första huvudsakliga refinansieringstransaktion som äger rum efter -rådets möte), om inget annat anges. 2) Den 22 december 1998 meddelade att det mellan den 4 och den 21 januari 1999 undantagsvis skulle införas en snävare räntekorridor på 50 punkter mellan räntan på utlåningsfaciliteten och räntan på inlåningsfaciliteten. Syftet var att underlätta marknadsdeltagarnas övergång till det nya systemet. 3) Den 8 juni 2000 meddelade att Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner fr.o.m. den transaktion som avvecklades den 28 juni 2000 skulle genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Den lägsta anbudsräntan är den minimiränta till vilken motparterna får lämna anbud. 10 S December 2005 Mars 2007 S 7

95 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e t a r y p o l i c y s t a t i s t i c s 1. 2 K e y E C B i n t e r e s t r a t e s (levels in percentages per annum; changes in percentage points) With effect from 1) Deposit facility Main refinancing operations Marginal lending facility Fixed rate tenders Variable rate tenders Fixed rate Minimum bid rate Level Change Level Level Change Level Change Jan. 2,00-3, ,50-4 2) 2,75 0,75 3, ,25-1, ,00-0,75 3, ,50 1,25 9 Apr. 1,50-0,50 2, ,50 3,50-1,00 5 Nov. 2,00 0,50 3,00-0,50 4,00 0, Feb. 2,25 0,25 3,25-0,25 4,25 0,25 17 Mar. 2,50 0,25 3,50-0,25 4,50 0,25 28 Apr. 2,75 0,25 3,75-0,25 4,75 0,25 9 June 3,25 0,50 4,25-0,50 5,25 0, ) 3, , , Sep. 3,50 0,25-4,50 0,25 5,50 0,25 6 Oct. 3,75 0,25-4,75 0,25 5,75 0, May 3,50-0,25-4,50-0,25 5,50-0,25 31 Aug. 3,25-0,25-4,25-0,25 5,25-0,25 18 Sep. 2,75-0,50-3,75-0,50 4,75-0,50 9 Nov. 2,25-0,50-3,25-0,50 4,25-0, Dec. 1,75-0,50-2,75-0,50 3,75-0, Mar. 1,50-0,25-2,50-0,25 3,50-0,25 6 June 1,00-0,50-2,00-0,50 3,00-0, Dec. 1,25 0,25-2,25 0,25 3,25 0, Mar. 1,50 0,25-2,50 0,25 3,50 0,25 15 June 1,75 0,25-2,75 0,25 3,75 0,25 9 Aug. 2,00 0,25-3,00 0,25 4,00 0,25 11 Oct. 2,25 0,25-3,25 0,25 4,25 0,25 13 Dec. 2,50 0,25-3,50 0,25 4,50 0, Mar. 2,75 0,25-3,75 0,25 4,75 0,25 Source:. 1) From 1 January 1999 to 9 March 2004, the date refers to the deposit and marginal lending facilities. For main refinancing operations, changes in the rate are effective from the first operation following the date indicated. The change on 18 September 2001 was effective on that same day. From 10 March 2004 onwards, the date refers to the deposit and marginal lending facilities and to the main refinancing operations (changes effective from the first main refinancing operation following the Governing Council discussion), unless otherwise indicated. 2) On 22 December 1998 the announced that, as an exceptional measure between 4 and 21 January 1999, a narrow corridor of 50 basis points would be applied between the interest rates for the marginal lending facility and the deposit facility, aimed at facilitating the transition to the new monetary regime by market participants. 3) On 8 June 2000 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n S 11 M a r c h S

96 1. 3 E u r o s y s t e m e t s p e n n i n g p o l i t i s k a t r a n s a k t i o n e r s o m t i l l d e l a t s g e n o m a n b u d s f ö r f a r a n d e n 1 ), 2 ) (miljoner euro; räntor i procent per år) 1. Huvudsakliga och långfristiga refinansieringstransaktioner 3) Avvecklingsdag Anbud (belopp) Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfarande med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Marginalränta 4) Vägd genomsnittsränta Löptid (...) dagar Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner 2. Andra transaktioner genom anbudsförfaranden Avvecklingsdag Typ av transaktion Anbud (belopp) Antal deltagare Tilldelning (belopp) Anbudsförfaranden med fast ränta Anbudsförfarande med rörlig ränta Löptid (...) dagar Fast ränta Lägsta Marginalränta Vägd genom- anbudsränta 4) snittsränta Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Inlåning med fast löptid Reverserad transaktion Reverserad transaktion Källa:. 1) Beloppen kan avvika något från de som redovisas i tabell 1.1 på grund av transaktioner som tilldelats men inte trätt i kraft. 2) Fr.o.m. april 2002 klassificeras delade anbudsförfaranden, dvs. anbudsförfaranden med en veckas löptid som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden parallellt med en huvudsaklig refinansieringstransaktion, som huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För delade anbudsförfaranden genomförda före april 2002, se tabell ) Den 8 juni 2000 tillkännagav att fr.o.m. den transaktion som träder i kraft den 28 juni 2000 skall Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner genomföras som anbudsförfaranden med rörlig ränta. Med lägsta anbudsränta avses den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud. 4) I likviditetstillförande (-indragande) operationer är marginalräntan den lägsta (högsta) ränta till vilken motparter får lämna anbud. 12 December 2005 S 8 Mars 2007

97 1. 3 E u r o s y s t e m m o n e t a r y p o l i c y o p e r a t i o n s a l l o t t e d t h r o u g h t e n d e r s 1 ), 2 ) (EUR millions; interest rates in percentages per annum) 1. Main and longer-term refinancing operations 3) Date of Bids Number of Allotment Variable rate tenders Running for settlement (amount) participants (amount) (...) days Minimum bid rate Marginal rate 4) Weighted average rate Main refinancing operations Nov ,25 3,31 3, ,25 3,31 3, ,25 3,30 3, ,25 3,30 3, Dec ,25 3,30 3, ,50 3,55 3, ,50 3,58 3, ,50 3,58 3, Jan ,50 3,57 3, ,50 3,55 3, ,50 3,55 3, ,50 3,55 3, ,50 3,56 3, Feb ,50 3,54 3, ,50 3,55 3, ,50 3,55 3, ,50 3,56 3, Mar ,50 3,55 3,56 7 Longer-term refinancing operations Feb ,57 2, Mar ,73 2, Apr ,76 2, June ,87 2, ,00 3, July ,08 3, Aug ,20 3, Sep ,30 3, Oct ,48 3, Nov ,58 3, Dec ,66 3, Feb ,72 3, Mar ,80 3, Other tender operations Date of settlement Type of Bids Number of Allotment Fixed rate tenders Variable rate tenders Running for operation (amount) participants (amount) (...) days Fixed rate Minimum Marginal Weighted bid rate rate 4) average rate Aug. Collection of fixed-term deposits , Sep. Reverse transaction ,00 2,09 2, Oct. Collection of fixed-term deposits , Dec. Collection of fixed-term deposits , Jan. Reverse transaction ,25 2,27 2, Feb. Reverse transaction ,25 2,31 2, Mar. Collection of fixed-term deposits , Apr. Reverse transaction ,50 2,55 2, May Collection of fixed-term deposits , June Collection of fixed-term deposits , July Collection of fixed-term deposits , Aug. Collection of fixed-term deposits , Sep. Collection of fixed-term deposits , Oct. Reverse transaction ,00 3,05 3, Dec. Reverse transaction ,25 3,32 3,33 1 Source:. 1) The amounts shown may differ slightly from those in Section 1.1 due to operations allotted but not settled. 2) With effect from April 2002, split tender operations, i.e. operations with one-week maturity conducted as standard tenders in parallel with a main refinancing operation, are classified as main refinancing operations. For split tender operations conducted before this month, see Table 2 in Section ) On 8 June 2000 the announced that, starting from the operation to be settled on 28 June 2000, the main refinancing operations of the Eurosystem would be conducted as variable rate tenders. The minimum bid rate refers to the minimum interest rate at which counterparties may place their bids. 4) In liquidity-providing (absorbing) operations, the marginal rate refers to the lowest (highest) rate at which bids were accepted. S8 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 13

98 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningpolitisk statistik 1. 4 K a s s a k r a v s - o c h l i k v i d i t e t s s t a t i s t i k (miljarder euro; periodgenomsnitt av dagliga behållningar, om inget annat anges; räntor i procent per år) 1. Kassakravsbas i kreditinstitut som omfattas av kassakrav Kassakravsbas per 1) : Totalt Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 2 % tillämpas Skulder på vilka en kassakravskoefficient på 0 % tillämpas Inlåning (dagslån, med överenskommen löptid och uppsägningstid upp till 2 år) Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning (med överenskommen löptid och uppsägningstid över 2 år Repor Räntebärande värdepapper med överenskommen löptid över 2 år Kassakravsmedel Uppfyllandeperiod som slutar: Kassakrav Kreditinstitutens löpande räkningar Kassaöverskott Kassaunderskott Ränta på kassakravsmedel Likviditet Uppfyllandeperiod som slutar: Likviditetstillförande faktorer Eurosystemets penningpolitiska transaktioner Likviditetsindragande faktorer Kreditinstitutens Utlåningsfacilitefacilitepande räk- Inlånings- Utelö- löpande sedlar ningar Eurosystemets nettotillgångar i guld och utländsk valuta Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Övriga likviditetstillförande transaktioner Övriga likviditetsindragande transaktioner Statlig inlåning hos Eurosystemet Övriga faktorer (netto) Monetär bas Källa:. 1) Vid periodens slut. 2) Omfattar kassakravsbaserna för kreditinstitut i Slovenien. Under en övergångsperiod kan kreditinstitut i euroländerna ha beslutat att dra av skulder till institut i Slovenien från sina egna kassakravsbaser. Fr.o.m. kassakravsbasen i slutet av januari 2007 kommer normal behandling att tillämpas (se :s förordning (EG) nr 1637/2006 av den 2 november 2006 om övergångsbestämmelser för Europeiska centralbankens tillämpning av minimireserver (kassakrav) efter införandet av euron i Slovenien (/2006/15). 3) På grund av Sloveniens införande av euron den 1 januari 2007 är kassakravet ett genomsnitt vägt med antal kalenderdagar av kassakravet för de dåvarande 12 euroländerna för perioden december 2006 och kassakraven för de nuvarande 13 euroländerna för perioden 1 16 januari ) Inbegriper fr.o.m. den 1 januari 2007 penningpolitiska transaktioner i form av inlåning med fast löptid som genomfördes av Banka Slovenije före den 1 januari 2007 och som var utestående efter denna tidpunkt. 14 S December 2005 Mars 2007 S 9

99 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e t a r y p o l i c y s t a t i s t i c s 1. 4 M i n i m u m r e s e r v e a n d l i q u i d i t y s t a t i s t i c s (EUR billions; period averages of daily positions, unless otherwise indicated; interest rates as percentages per annum) 1. Reserve base of credit institutions subject to reserve requirements Reserve Total Liabilities to which a 2% reserve coefficient is applied Liabilities to which a 0% reserve coefficient is applied base as at 1) Deposits Debt securities Deposits Repos Debt securities (overnight, up to 2 years (over 2 years over 2 years up to 2 years agreed maturity agreed maturity agreed maturity agreed maturity and notice period) and notice period) , ,7 458, ,2 913, , , ,5 499, , , , Q , ,7 550, , , ,8 Q , ,5 550, , , , July , ,3 553, , , ,4 Aug , ,2 576, , , ,8 Sep , ,9 584, , , ,8 Oct. 2) , ,9 615, , , ,4 Nov. 2) , ,7 613, , , ,2 Dec. 2) , ,7 601, , , ,1 2. Reserve maintenance Maintenance Required Credit institutions Excess Deficiencies Interest rate on period reserves current accounts reserves minimum reserves ending on: ,9 138,5 0,6 0,0 2, ,0 153,0 1,0 0,0 2, Q1 157,7 158,3 0,6 0,0 2,31 Q2 162,6 163,3 0,7 0,0 2,57 Q3 165,8 166,4 0,6 0,0 3,04 Q4 172,5 173,2 0,7 0,0 3, Jan. 3) 174,3 175,3 1,0 0,0 3,57 13 Feb. 175,8 176,5 0,8 0,0 3,55 13 Mar. 179, Liquidity Maintenance Liquidity-providing factors Liquidity-absorbing factors Credit Base period institutions money ending on: Monetary policy operations of the Eurosystem current accounts Eurosystem s Main Longer-term Marginal Other Deposit Other Banknotes Central Other net assets refinancing refinancing lending liquidity- facility liquidity- in government factors in gold operations operations facility providing absorbing circulation deposits (net) and foreign operations operations with the currency 4) Eurosystem ,0 265,7 75,0 0,1 0,0 0,1 0,5 475,4 60,2-36,0 138,5 614, ,2 301,3 90,0 0,0 0,0 0,1 0,3 539,8 51,0-39,6 153,0 692, Q1 324,7 299,3 104,7 0,1 0,0 0,2 0,1 550,8 53,3-34,0 158,3 709,2 Q2 336,9 287,0 120,0 0,1 0,0 0,1 0,1 572,0 45,5-37,0 163,3 735,4 Q3 327,3 314,0 120,0 0,1 0,0 0,1 0,4 588,7 61,4-55,6 166,4 755, Oct. 326,7 308,7 120,0 0,1 0,3 0,2 0,0 588,5 59,1-59,1 167,0 755,7 7 Nov. 327,4 311,9 120,0 0,1 0,0 0,1 0,0 592,8 60,2-60,6 167,0 759,8 12 Dec. 327,0 313,1 120,0 0,1 0,1 0,1 0,0 598,6 54,9-66,4 173,2 771, Jan. 325,8 322,3 120,0 0,1 0,0 0,2 1,0 619,5 45,0-72,7 175,3 794,9 13 Feb. 322,1 300,5 124,6 0,1 0,1 0,1 1,5 604,6 47,9-83,1 176,5 781,2 Source:. 1) End of period. 2) Includes the reserve bases of credit institutions in Slovenia. On a transitional basis, credit institutions located in euro area countries may have decided to deduct from their own reserve bases any liabilities owed to credit institutions located in Slovenia. Starting from the reserve base as at end-january 2007, the standard treatment will apply (see Regulation (EC) No 1637/2006 of the of 2 November 2006 concerning transitional provisions for the application of minimum reserves by the following the introduction of the euro in Slovenia (/2006/15)). 3) Owing to the adoption of the euro by Slovenia on 1 January 2007, the reserve requirement is an average - weighted by the number of calendar days - of the reserve requirements for the then 12 countries of the euro area for the period December 2006 and the reserve requirements for the 13 countries now in the euro area for the period 1-16 January ) Starting from 1 January 2007, includes monetary policy operations in the form of collection of fixed-term deposits which were conducted by Banka Slovenije before 1 January 2007 and were still outstanding after this date. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 15 S9

100 2 P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R 2. 1 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o o m r å d e t s M F I 1 ) (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Lån till hemmahörande i euroområdet Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet Totalt Övriga tillgångar Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Totalt Offentlig sektor Övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 2) Utländska tillgångar Innehav av aktier/ andelar emitterade av hemmahörande i euroområdet Anläggningstillgångar Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från hemmahörande i euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet MFI Andelar i penningmarknadsfonder 3) Emitterade räntebärande värdepapper 4) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Eurosystemet MFI exklusive Eurosystemet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som emitterats av hemmahörande i euroområdet. Andelar som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska tillgångar. 3) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 4) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 16 S 10Mars December

101 2 M 2. 1 A g g r e g a t e d b a l a n c e s h e e t o f e u r o a r e a M F I s 1 ) (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets O N E Y, B A N K I N G A N D I N V E S T M E N T F U N D S Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than Money Holdings External Fixed Remaining shares issued by euro area residents market of shares/ assets assets assets fund other equity Total General Other MFIs Total General Other MFIs shares/ issued by government euro area government euro area units 2) euro area residents residents residents Eurosystem ,3 546,5 21,5 0,6 524,3 154,8 140,0 1,7 13,1-14,2 294,1 14,0 173, ,9 635,5 20,7 0,6 614,2 185,7 165,6 2,1 18,1-14,8 337,0 14,7 217, Q ,3 636,9 20,7 0,6 615,6 188,2 168,0 2,3 18,0-15,8 348,9 14,7 226,6 Q ,1 731,1 20,3 0,6 710,1 192,8 170,3 2,3 20,2-16,4 343,7 14,6 233,5 Q ,6 694,2 20,3 0,6 673,2 206,5 179,9 2,2 24,4-16,5 348,5 14,8 241, Oct ,3 699,2 20,4 0,6 678,2 210,5 182,8 2,2 25,5-16,8 350,3 14,9 240,7 Nov ,1 689,8 20,4 0,6 668,9 215,9 188,0 2,4 25,5-17,0 350,5 14,8 244,0 Dec ,7 695,6 19,7 0,6 675,3 217,0 187,5 2,5 27,0-17,2 351,4 14,8 262, Jan. (p) 1 540,9 663,7 19,7 0,6 643,3 224,7 194,4 2,4 27,9-17,5 361,4 14,8 259,0 MFIs excluding the Eurosystem , ,3 811, , , , ,9 465, ,7 72,6 945, ,4 159, , , ,0 826, , , , ,4 551, ,7 83, , ,8 165, , Q , ,0 816, , , , ,5 573, ,9 83, , ,1 166, ,2 Q , ,9 809, , , , ,8 600, ,3 86, , ,1 167, ,6 Q , ,0 804, , , , ,4 618, ,6 82, , ,8 168, , Oct , ,3 806, , , , ,0 632, ,1 85, , ,6 169, ,7 Nov , ,2 804, , , , ,6 638, ,5 83, , ,5 170, ,2 Dec , ,1 809, , , , ,0 648, ,6 83, , ,7 172, , Jan. (p) , ,8 806, , , , ,7 651, ,5 84, , ,5 171, ,3 2. Liabilities Total Currency Deposits of euro area residents Money Debt Capital External Remaining in market securities and liabilities liabilities circulation Total Central Other general MFIs fund issued 4) reserves government government/ shares/ other euro units 3) area residents Eurosystem ,3 517,3 346,6 24,7 15,0 306,8-0,5 138,4 27,2 167, ,9 582,7 385,4 24,4 14,5 346,5-0,1 202,9 27,6 206, Q ,3 574,7 405,0 45,0 15,0 345,0-0,1 214,5 30,3 206,6 Q ,1 598,2 487,4 69,3 21,5 396,5-0,1 206,2 30,6 209,5 Q ,6 607,7 448,3 55,2 16,1 377,0-0,1 211,6 33,8 220, Oct ,3 613,3 454,0 53,4 20,1 380,5-0,1 211,7 31,1 222,1 Nov ,1 617,2 443,3 52,0 19,9 371,4-0,1 212,7 33,2 225,6 Dec ,7 647,0 431,6 33,7 15,9 382,0-0,1 209,9 35,3 234, Jan. (p) 1 540,9 621,2 433,3 48,1 18,8 366,4-0,8 216,3 36,9 232,3 MFIs excluding the Eurosystem , ,5 137, , ,0 677, , , , , , ,6 149, , ,2 698, , , , , Q , ,6 148, , ,5 686, , , , ,6 Q , ,7 138, , ,9 703, , , , ,1 Q , ,4 147, , ,2 728, , , , , Oct , ,6 138, , ,7 729, , , , ,3 Nov , ,0 140, , ,7 720, , , , ,1 Dec , ,6 122, , ,2 697, , , , , Jan. (p) , ,0 122, , ,4 724, , , , ,4 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Amounts issued by euro area residents. Amounts issued by non-euro area residents are included in external assets. 3) Amounts held by euro area residents. 4) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities. S10 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 17

102 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 2 K o n s o l i d e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r e u r o o m r å d e t s M F I (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut; transaktioner under perioden) 1. Tillgångar Totalt 1 Lån till hemmahörande i euroområdet Totalt 2 Offentlig sektor 3 Övriga hemmahörande i euroområdet 4 Innehav av andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet Totalt 5 Offentlig sektor Utestående belopp 6 Övriga hemmahörande i euroområdet 7 Innehav av aktier/ andelar emitterade av övriga hemmahörande i euroområdet 8 Utländska tillgångar 9 Anläggningstillgångar 10 Övriga tillgångar 11 Transaktioner 2. Skulder Totalt Utelöpande sedlar och mynt Inlåning från staten Inlåning från övrig offentlig sektor/övriga hemmahörande i euroområdet Andelar i penningmarknadsfonder 2) Emitterade räntebärande värdepapper 3) Eget kapital Utländska skulder Övriga skulder Överskjutande skulder mellan MFI Utestående belopp Transaktioner Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Andelar som innehas av hemmahörande i euroområdet. 3) Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år som innehas av hemmahörande utanför euroområdet ingår i utländska skulder. 18 S December 2005 Mars 2007 S 11

103 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 2 C o n s o l i d a t e d b a l a n c e s h e e t o f e u r o a r e a M F I s 1 ) (EUR billions; outstanding amounts at end of period; transactions during period) 1. Assets Total Loans to euro area residents Holdings of securities other than shares Holdings External Fixed Remaining issued by euro area residents of shares/ assets assets assets other equity Total General Other Total General Other issued by government euro area government euro area other euro area residents residents residents Outstanding amounts , ,6 833, , , ,9 467,2 669, ,4 173, , , ,6 847, , , ,0 553,6 710, ,7 180, , Q , ,1 837, , , ,4 575,8 784, ,0 181, ,4 Q , ,6 829, , , ,1 602,3 786, ,8 182, ,5 Q , ,2 824, , , ,3 620,2 809, ,3 183, , Oct , ,7 826, , , ,8 634,8 827, ,9 184, ,1 Nov , ,3 824, , , ,6 640,4 836, ,9 185, ,6 Dec , ,5 829, , , ,4 651,0 828, ,0 187, , Jan. (p) , ,0 825, , , ,1 653,4 846, ,9 186, ,7 Transactions ,9 499,7-6,7 506,4 92,1 58,1 33,9 36,5 437,7 2,7 201, ,9 711,2 12,8 698,4 156,1 76,2 79,9 53,2 448,5 1,4 240, Q1 593,9 240,5-10,4 250,8 54,3 28,5 25,8 67,8 202,4-0,2 29,1 Q2 359,8 235,5-7,2 242,7 13,0-15,8 28,8 9,0 79,6 1,5 21,1 Q3 486,1 203,7-3,0 206,7-31,5-51,2 19,7 9,8 205,3 1,1 97, Oct. 179,6 59,3 2,6 56,7 8,4-5,8 14,3 14,7 118,0 0,8-21,6 Nov. 372,0 88,7-1,8 90,5 13,1 3,9 9,1 6,3 138,6 0,6 124,8 Dec. 13,6 44,0 5,1 38,9-46,7-58,9 12,1-9,9 49,2 2,5-25, Jan. (p) 279,2 81,3-3,7 85,0 20,9 19,0 1,9 14,9 141,2-1,4 22,3 2. Liabilities Total Currency in Deposits of Deposits of Money market Debt Capital External Remaining Excess circulation central other general fund shares/ securities and liabilities liabilities of intergovernment government/ units 2) issued 3) reserves MFI other euro area liabilities residents Outstanding amounts ,6 468,4 162, ,9 604, , , , ,9 33, ,1 532,8 173, ,7 615, , , , ,7 13, Q ,2 532,2 193, ,0 603, , , , ,2 22,6 Q ,4 553,7 207, ,2 616, , , , ,7 14,0 Q ,9 563,2 202, ,7 645, , , , ,8 4, Oct ,0 567,1 191, ,6 643, , , , ,4-1,5 Nov ,4 571,5 192, ,6 636, , , , ,8 40,4 Dec ,5 592,2 156, ,6 614, , , , ,0 22, Jan. (p) ,5 575,7 170, ,2 640, , , , ,8 25,3 Transactions ,9 70,5 6,1 377,4 22,3 197,2 49,6 276,9 232,1 37, ,9 64,4 10,9 498,0-3,0 213,5 96,1 448,0 333,8-50, Q1 593,9-0,6 19,6 103,0 9,0 77,0 29,0 240,6 81,9 34,5 Q2 359,8 21,5 15,2 204,8 14,9 65,0 1,2 19,4 12,6 5,3 Q3 486,1 9,5-4,5 97,7 9,8 56,7 24,5 203,6 101,2-12, Oct. 179,6 3,9-11,1 25,0 0,7 38,2 4,3 98,5 27,7-7,5 Nov. 372,0 4,4 0,8 69,5 14,6 31,0-9,9 67,1 145,7 48,8 Dec. 13,6 20,7-36,2 182,1-21,4 16,5-1,0-31,1-97,9-18, Jan. (p) 279,2-16,9 12,2-27,2 27,1 30,0-3,4 167,6 91,9-2,1 Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Amounts held by euro area residents. 3) Amounts issued with maturity up to two years held by non-euro area residents are included in external liabilities. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS11 19

104 2. 3 Pe n n i n g m ä n g d s s t a t i s t i k 1 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Penningmängdsmått 2) och motposter M3 M3 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till offentlig sektor Kreditgivning till övriga hemmahörande i euroomådet M2 M3-M2 M1 M2-M1 Lån Utländska nettotillgångar 3) Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) M1 M3 D 2 M o t p o s t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Långfristiga finansiella skulder Kreditgivning till den offentliga sektorn Lån till övriga hemmahörande i euroområdet Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) MFI:s och statens (postväsendet, finansministeriet) monetära skulder till icke-mfi hemmahörande i euroområdet exklusive staten (M1, M2, M3: se Ordlista). 3) Värdena under Ökningstakter är summor av transaktionerna under de 12 månader som föregår den angivna perioden. 20 S 12Mars December

105 2. 3 M o n e t a r y s t a t i s t i c s 1 ) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Monetary aggregates 2) and counterparts M3 M3 Longer-term Credit to Credit to other Net 3-month financial general euro area residents external M2 M3-M2 moving liabilities government assets 3) average Loans M1 M2-M1 (centred) Outstanding amounts , , ,0 964, , , , , ,8 373, , , ,5 993, , , , , ,4 421, Q , , , , , , , , ,6 425,7 Q , , , , , , , , ,5 461,7 Q , , , , , , , , ,2 467, Oct , , , , , , , , ,5 484,0 Nov , , , , , , , , ,4 563,4 Dec , , , , , , , , ,8 630, Jan. (p) 3 683, , , , , , , , ,3 626,5 Transactions ,3 110,7 350,0 57,7 407,7-341,7 54,5 578,1 506,1 162, ,6 138,8 478,4 6,5 484,9-404,7 93,5 835,1 699,4 0, Q1 69,2 74,6 143,7 28,8 172,5-104,7-13,7 337,3 267,0-0,1 Q2 66,1 60,0 126,1 27,6 153,6-102,8-28,2 249,6 203,7 45,5 Q3 33,9 102,4 136,3 52,7 188,9-92,1-33,1 305,7 252,7-15, Oct. 3,5 27,1 30,6-0,1 30,5-43,1-4,8 83,9 56,3 13,2 Nov. 22,6 33,5 56,1 20,0 76,1-40,6-11,1 78,4 69,0 82,7 Dec. 62,0 15,4 77,4-7,6 69,8-36,3-25,8 42,6 38,1 69, Jan. (p) -10,0 30,6 20,6 45,3 65,9-16,5-1,7 88,3 77,5-7,4 Growth rates 2004 Dec. 8,9 4,3 6,7 6,4 6,6 6,5 8,2 2,4 7,1 7,2 162, Dec. 11,4 5,4 8,5 0,7 7,3 7,5 8,9 4,0 9,6 9,2 0, Mar. 10,1 7,8 9,0 5,6 8,5 8,4 8,9 2,1 11,6 10,9-6,8 June 9,2 8,8 9,0 4,9 8,4 8,3 8,0 0,2 11,6 11,0-18,5 Sep. 7,2 9,9 8,4 9,1 8,5 8,4 8,3-1,6 12,2 11,5-11, Oct. 6,3 10,8 8,2 10,2 8,5 8,8 8,4-2,4 12,1 11,3 18,7 Nov. 6,6 11,8 8,9 12,4 9,3 9,2 8,5-3,8 11,9 11,2 135,5 Dec. 7,5 11,8 9,4 12,4 9,8 9,7 8,4-4,8 11,5 10,7 194, Jan. (p) 6,5 12,0 8,9 15,7 9,8. 8,3-5,0 11,3 10,6 180,6 C 1 M o n e t a r y a g g r e g a t e s 1 ) (annual growth rates; seasonally adjusted) C 2 C o u n t e r p a r t s 1 ) (annual growth rates; seasonally adjusted) 16 M1 M longer-term financial liabilities credit to general government loans to other euro area residents Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Monetary liabilities of MFIs and central government (post office, treasury) vis-à-vis non-mfi euro area residents excluding central government (M1, M2, M3: see glossary). 3) Values in the section growth rates are sums of the transactions during the 12 months ending in the period indicated. S12 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 21

106 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 3 Pe n n i n g m ä n g d s s t a t i s t i k (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Penningmängdsmått och långfristiga finansiella skulder, komponenter Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Repor Inlåning med överenskommen löptid upp till 2 år Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid Andelar i penningmarknadsfonder Räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med över 3 månaders uppsägningstid Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 3 Pe n n i n g m ä n g d s m å t t, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Utelöpande sedlar och mynt Dagslån Inlåning med upp till 3 månaders uppsägningstid D 4 L å n g f r i s t i g a f i n a n s i e l l a s k u l d e r, k o m p o n e n t e r 1 ) (årliga ökningstakter; säsongrensat) Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år Inlåning med överenskommen löptid över 2 år Eget kapital Källa:. 3) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 22 S December 2005 Mars 2007 S 13

107 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 3 M o n e t a r y s t a t i s t i c s 1 ) (EUR billions and annual growth rates; seasonally adjusted; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Components of monetary aggregates and longer-term financial liabilities Currency in Overnight Deposits Deposits Repos Money Debt Debt Deposits Deposits Capital circulation deposits with agreed redeemable market securities securities redeemable with agreed and maturity up at notice up fund up to over at notice maturity reserves to 2 years to 3 months shares/units 2 years 2 years over 3 months over 2 years Outstanding amounts , , , ,0 242,3 620,0 102, ,8 90, , , , , , ,7 236,6 630,8 126, ,9 87, , , Q1 535, , , ,3 240,9 603,5 163, ,0 88, , ,8 Q2 547, , , ,4 247,2 619,0 161, ,5 92, , ,9 Q3 563, , , ,5 270,1 647,3 178, ,3 97, , , Oct. 572, , , ,4 255,3 643,4 194, ,2 99, , ,7 Nov. 574, , , ,3 257,3 641,3 199, ,5 101, , ,9 Dec. 578, , , ,4 261,9 629,5 196, ,0 102, , , Jan. (p) 583, , , ,2 265,6 643,6 222, ,8 105, , ,5 Transactions ,7 171,6-2,2 112,9 24,5 21,9 11,3 185,9-0,9 107,1 49, ,0 275,6 69,3 69,5-6,7-3,2 16,4 199,1-4,3 113,9 95, Q1 15,1 54,0 53,8 20,8 4,3-5,6 30,0 39,9 1,4 34,8 28,6 Q2 12,3 53,8 59,6 0,3 7,1 17,0 3,5 58,1 3,8 42,1-1,1 Q3 15,6 18,2 98,3 4,1 22,9 9,1 20,7 37,0 5,5 26,8 22, Oct. 8,9-5,4 28,2-1,1-14,8-0,8 15,5 12,3 1,9 20,9 7,9 Nov. 2,3 20,3 38,4-4,9 1,9 19,1-1,1 37,0 2,1 6,3-4,8 Dec. 3,7 58,3 23,3-7,9 4,7-11,0-1,3 34,0 0,8 7,1-5, Jan. (p) 4,9-15,0 37,4-6,8 3,6 15,6 26,0 11,4 2,1 4,8-1,8 Growth rates 2004 Dec. 17,4 7,5-0,2 7,4 11,3 3,7 12,3 10,3-1,0 8,6 4, Dec. 14,0 10,9 6,6 4,4-2,8-0,5 15,7 10,0-4,7 8,3 8, Mar. 12,3 9,7 12,7 4,4 3,8-0,5 43,5 8,7-3,2 9,1 9,8 June 11,1 8,8 17,2 3,0 2,6 0,8 30,4 8,1 1,6 9,0 7,0 Sep. 11,0 6,5 21,5 1,8 12,6 0,7 44,7 8,1 10,7 9,4 7, Oct. 11,4 5,4 24,2 1,4 8,2 1,7 55,8 7,6 13,8 9,9 7,4 Nov. 10,8 5,8 27,3 0,9 9,0 5,8 49,3 8,8 16,5 9,7 6,1 Dec. 11,1 6,9 27,3 0,7 11,1 4,5 52,3 10,0 17,8 9,1 3, Jan. (p) 10,4 5,8 29,2-0,4 10,1 8,0 58,7 10,1 18,9 8,7 3,6 C 3 C o m p o n e n t s o f m o n e t a r y a g g r e g a t e s 1 ) (annual growth rates; seasonally adjusted) C 4 C o m p o n e n t s o f l o n g e r - t e r m f i n a n c i a l l i a b i l i t i e s 1 ) (annual growth rates; seasonally adjusted) 60 currency in circulation overnight deposits deposits redeemable at notice up to 3 months debt securities over 2 years deposits with agreed maturity over 2 years capital and reserves Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 23 S13

108 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; säsongrensat; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag 3) Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 4) Icke-finansiella företag Totalt Totalt Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp Upp till 1 år Upp till 1 år till 5 år Över 5 år Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 5 L å n t i l l f i n a n s i n s t i t u t o c h i c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g 2 ) (årliga ökningstakter) Övriga finansinstitut Icke-finansiella företag Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Före januari 2003 samlades uppgifter in i mars, juni, september och december varje år. Månadsuppgifter före januari 2003 har beräknats på grundval av kvartalsuppgifter. 4) Denna kategori inkluderar investeringsfonder. 24 S 14Mars December

109 2. 4 M F I l o a n s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Loans to financial intermediaries and non-financial corporations 3) Insurance corporations Other financial Non-financial corporations and pension funds intermediaries 4) Total Total Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years Up to Up to 5 years 1 year 1 year Outstanding amounts ,6 31,4 546,3 334, ,2 973,8 547, , ,6 41,6 620,4 370, , ,7 594, , Q1 81,9 57,1 661,9 412, , ,8 626, ,6 Q2 84,7 59,6 673,5 419, , ,6 650, ,5 Q3 89,5 63,0 703,6 439, , ,4 681, , Oct. 89,1 62,0 701,8 436, , ,9 692, ,5 Nov. 95,0 68,1 704,1 434, , ,0 700, ,7 Dec. 82,9 55,0 688,8 419, , ,4 711, , Jan. (p) 100,4 72,2 718,2 440, , ,4 722, ,7 Transactions ,1 9,1 52,1 27,7 163,9 24,5 31,1 108, ,0 9,8 60,8 29,2 262,7 56,8 54,3 151, Q1 17,1 15,6 46,6 45,2 108,9 27,0 35,8 46,1 Q2 2,8 2,6 13,8 9,0 120,8 39,6 26,4 54,8 Q3 4,8 3,4 32,5 20,7 91,2 8,3 30,8 52, Oct. -0,4-1,0-2,0-2,2 37,1 10,5 10,5 16,1 Nov. 6,1 6,2 4,9-0,5 43,1 13,4 9,5 20,2 Dec. -12,1-13,0-14,3-14,9 42,6-1,9 11,8 32, Jan. (p) 17,4 17,1 17,3 19,1 38,3 13,8 7,3 17,2 Growth rates 2004 Dec. 36,9 41,5 10,5 9,1 5,4 2,6 6,0 7, Dec. 30,6 31,2 11,0 8,7 8,3 5,8 9,9 9, Mar. 40,3 44,1 17,0 16,8 10,5 7,7 14,9 10,6 June 32,5 36,3 16,2 16,7 11,3 8,0 17,4 11,4 Sep. 37,0 47,6 17,7 19,5 12,7 10,3 20,4 11, Oct. 29,0 36,4 17,7 19,8 12,9 10,4 20,0 12,0 Nov. 26,1 35,0 16,0 17,3 13,1 10,7 20,8 12,0 Dec. 28,3 33,0 13,2 15,6 13,0 9,4 21,1 12, Jan. (p) 31,1 37,1 11,5 13,2 13,2 9,8 20,8 12,7 C 5 L o a n s t o f i n a n c i a l i n t e r m e d i a r i e s a n d n o n - f i n a n c i a l c o r p o r a t i o n s 2 ) (annual growth rates) other financial intermediaries non-financial corporations Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Before January 2003 data were collected in March, June, September and December each year. Monthly data prior to January 2003 are derived from quarterly data. 4) This category includes investment funds. S14 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 25

110 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Lån till hushåll 3) Totalt Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning 1 Totalt 2 Upp till 1 år 3 Över 1 och upp till 5 år 4 Över 5 år Totalt 5 6 Utestående belopp Upp till 1 år 7 Över 1 och upp till 5 år 8 Över 5 år 9 Totalt 10 Upp till 1 år 11 Över 1 och upp till 5 år 12 Över 5 år 13 Transaktioner Ökningstakter D 6 L å n t i l l h u s h å l l 2 ) (årliga ökningstakter) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 26 S December 2005 Mars 2007 S 15

111 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 4 M F I l o a n s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Loans to households 3) Total Consumer credit Lending for house purchase Other lending Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years Outstanding amounts ,4 515,4 120,3 189,6 205, ,5 14,6 65, ,1 701,5 144,1 99,2 458, ,3 554,1 129,1 200,7 224, ,7 15,2 67, ,0 721,6 147,3 99,9 474, Q ,5 557,1 126,2 200,9 230, ,3 15,1 67, ,4 719,1 146,4 98,1 474,5 Q ,2 576,1 130,6 205,5 240, ,7 15,8 70, ,9 728,4 150,7 98,3 479,5 Q ,1 582,9 130,2 206,1 246, ,5 16,4 70, ,2 728,7 146,7 99,1 483, Oct ,3 584,3 131,9 206,0 246, ,7 15,6 71, ,9 729,2 146,0 99,3 484,0 Nov ,9 585,3 131,7 206,5 247, ,6 15,8 71, ,8 736,0 150,1 100,0 485,9 Dec ,7 588,2 134,1 205,2 248, ,7 16,2 71, ,8 733,7 148,0 100,1 485, Jan. (p) 4 552,6 586,7 133,3 205,0 248, ,8 15,5 71, ,8 738,1 145,3 101,2 491,7 Transactions ,4 27,7 6,4 8,4 12,9 237,4 0,8 2,7 233,9 12,3-0,9 2,0 11, ,8 40,7 9,0 11,6 20,0 302,9 0,7 4,8 297,4 16,2 3,8 1,3 11, Q1 78,3 5,2-2,2 1,2 6,2 71,8 0,0 0,4 71,4 1,2-0,2 0,4 1,0 Q2 105,4 19,3 4,5 4,3 10,4 75,6 0,6 1,9 73,0 10,5 4,5 0,7 5,4 Q3 78,1 8,8 0,2 0,8 7,8 68,5 0,7 0,9 66,9 0,9-4,0 0,8 4, Oct. 22,0 3,1 1,5 0,0 1,6 17,8-0,4 0,3 17,9 1,1-0,7 0,4 1,5 Nov. 36,5 2,4 0,4 0,7 1,4 26,8 0,3-0,2 26,7 7,3 4,0 0,8 2,4 Dec. 22,7 4,1 2,5-0,7 2,2 18,9 0,4 0,7 17,8-0,3-1,9 0,8 0, Jan. (p) 12,0-3,5-0,8-0,9-1,8 15,9-0,3-0,1 16,3-0,5-1,5-0,6 1,6 Growth rates 2004 Dec. 7,9 5,7 5,8 4,6 6,7 10,1 5,3 4,4 10,3 1,8-0,6 2,1 2, Dec. 9,4 7,9 7,5 6,1 9,8 11,6 5,2 7,5 11,8 2,3 2,6 1,3 2, Mar. 9,8 8,0 5,9 5,8 11,1 12,2 6,9 6,0 12,4 2,2 1,6 2,1 2,4 June 9,6 8,4 6,2 4,8 13,1 11,8 7,5 8,1 12,0 2,1 0,8 2,4 2,4 Sep. 9,1 8,3 5,1 4,1 14,0 11,0 9,5 7,3 11,1 2,5 1,3 3,2 2, Oct. 8,7 8,0 5,2 3,5 13,7 10,4 9,4 7,3 10,5 2,5 1,3 3,6 2,6 Nov. 8,7 7,9 5,9 3,5 13,1 10,2 10,6 6,4 10,3 3,1 2,2 3,8 3,2 Dec. 8,2 7,8 5,5 3,1 13,3 9,5 11,2 6,1 9,6 2,9 1,1 4,1 3, Jan. (p) 7,9 6,9 5,1 2,9 11,6 9,3 10,5 6,3 9,4 2,8 0,5 4,1 3,3 C 6 L o a n s t o h o u s e h o l d s 2 ) (annual growth rates) consumer credit lending for house purchase other lending Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including non-profit institutions serving households. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 27 S15

112 2. 4 M F I : s u t l å n i n g, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 3. Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Övriga Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 7 L å n t i l l o f f e n t l i g s e k t o r o c h h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter) Offentlig sektor Banker hemmahörande utanför euroområdet Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 28 S 16Mars December

113 2. 4 M F I l o a n s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 3. Loans to government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,9 130,1 252,3 405,7 23, , ,2 632,5 61,3 571, ,9 125,1 246,8 425,8 29, , ,1 763,1 66,0 697, Q1 816,3 118,5 240,9 427,7 29, , ,6 773,1 62,9 710,2 Q2 809,3 106,7 234,5 436,0 32, , ,9 771,5 66,5 705,0 Q3 804,2 101,8 230,1 436,6 35, , ,9 816,1 66,5 749,6 Q4 (p) 809,9 104,1 232,5 439,0 34, , ,1 857,8 66,9 790,9 Transactions ,6 2,2-13,9 17,3-11,2 275,6 194,9 80,4 1,8 78, ,7-5,6-8,1 21,9 5,5 296,8 207,9 89,0 4,7 84, Q1-10,4-6,3-5,9 1,9-0,1 131,2 111,6 19,6-3,0 22,6 Q2-6,8-11,6-6,4 8,3 2,9 56,3 42,8 13,5 3,6 9,9 Q3-3,0-2,7-4,3 0,4 3,6 120,2 75,8 44,3-0,7 45,0 Q4 (p) 6,5 3,1 2,4 2,5-1,4 216,5 161,4 55,2 1,0 54,1 Growth rates 2004 Dec. -0,7 1,7-5,2 4,4-32,1 15,6 16,4 13,9 3,1 15, Dec. 1,7-4,3-3,2 5,4 22,9 14,8 15,3 13,6 7,7 14, Mar. 1,2-8,0-3,9 5,8 29,5 13,7 14,4 11,9 1,7 12,9 June 0,1-13,9-6,3 7,4 12,2 11,2 10,9 11,7 7,3 12,1 Sep. -0,6-12,8-7,9 6,5 9,1 12,1 11,8 12,8 2,9 13,8 Dec. (p) -1,7-14,0-5,8 3,1 17,1 21,4 23,0 17,8 1,4 19,4 C 7 L o a n s t o g o v e r n m e n t a n d n o n - e u r o a r e a r e s i d e n t s 2 ) (annual growth rates) general government non-resident banks non-resident non-banks Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) The term banks is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area. S16 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 29

114 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 1. Inlåning från finansinstitut 2) Försäkringsföretag och pensionsinstitut Övriga finansinstitut 3) Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 månader Över 3 månader Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 månader Över 3 månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 8 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) övriga finansinstitut (totalt) D 9 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) försäkringsföretag och pensionsinstitut (totalt) övriga finansinstitut (totalt) 4) försäkringsföretag och pensionsinstitut (som ingår i M3) 5) övriga finansinstitut (som ingår i M3) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Denna kategori inkluderar investeringsfonder. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och S December 2005 Mars 2007 S 17

115 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 5 D e p o s i t s h e l d w i t h M F I s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 1. Deposits by financial intermediaries Insurance corporations and pension funds Other financial intermediaries 3) Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,2 59,2 51,4 449,4 1,2 1,3 20,8 636,6 180,3 139,0 187,3 10,1 0,1 119, ,6 67,8 51,9 469,7 1,2 1,4 20,6 882,8 233,9 185,0 332,2 10,5 0,1 121, Q1 613,0 65,6 50,4 474,8 1,1 1,4 19,7 989,2 271,5 195,1 376,3 11,0 0,1 135,2 Q2 625,7 68,6 47,9 484,7 1,0 1,4 22, ,2 278,1 213,3 407,0 10,8 0,2 138,8 Q3 637,3 66,8 51,1 492,7 1,0 1,4 24, ,9 272,2 236,0 420,8 10,2 0,3 145, Oct. 637,6 66,0 48,3 493,0 1,0 1,4 27, ,5 260,4 240,8 443,8 10,2 0,2 136,0 Nov. 636,3 63,7 50,4 492,6 1,0 1,4 27, ,3 271,5 245,0 456,4 10,8 0,2 137,3 Dec. 649,9 70,2 57,0 495,3 1,0 1,4 24, ,8 276,4 251,6 472,2 10,6 0,2 121, Jan. (p) 656,3 72,5 57,7 499,4 1,0 1,4 24, ,7 306,5 252,5 471,1 10,4 0,2 133,0 Transactions ,9 0,7 10,3 27,7-0,1-0,1 1,5 72,1 0,9 5,8 43,6 4,1 0,0 17, ,3 7,4-0,6 19,2 0,4 0,0-0,2 178,4 40,1 37,3 99,2 1,5 0,0 0, Q1 0,6-2,0-1,4 5,0-0,1 0,0-0,8 98,2 38,3 10,7 34,4 0,5 0,0 14,2 Q2 12,9 3,0-2,4 10,0 0,0 0,0 2,4 61,7 7,6 18,5 31,3-0,1 0,1 4,3 Q3 11,4-1,9 3,2 8,0-0,1 0,0 2,2 35,9-6,6 22,5 14,0-0,7 0,1 6, Oct. 0,4-0,7-2,8 0,3 0,0 0,0 3,6 5,4-11,8 4,9 21,8 0,1 0,0-9,5 Nov. -1,0-2,2 2,2-0,4 0,0 0,0-0,7 33,3 12,0 5,5 13,7 0,7 0,0 1,4 Dec. 13,6 6,5 6,6 2,8 0,0 0,0-2,3 11,4 5,0 6,6 15,7-0,2 0,0-15, Jan. (p) 5,8 2,2 0,3 4,0 0,0 0,0-0,7 31,0 23,5-6,0 2,6-0,4 0,0 11,2 Growth rates 2004 Dec. 7,4 1,2 24,6 6,6-8,0-43,1 7,9 12,7 0,5 4,3 30,3 67,6-17, Dec. 4,5 12,4-1,2 4,3 36,0 2,9-0,8 27,2 22,2 25,0 48,4 14,3-0, Mar. 2,4-1,7 2,2 3,1 11,3 0,9-0,3 31,9 20,7 41,8 53,2 6,1-4,7 June 4,9 11,8-1,7 4,6-8,9 0,8 7,5 27,7 18,2 43,5 43,4-1,8 - -1,8 Sep. 5,6 10,9-0,4 5,5-12,0-3,8 8,6 25,4 7,9 39,3 41,0-3,2-8, Oct. 4,4-1,3-0,2 5,2-13,5-4,4 16,2 24,1 7,8 37,1 43,9-6,0 - -3,9 Nov. 5,0-6,2 19,4 4,8-14,3-3,8 17,9 27,4 16,2 37,9 42,5-1,1-0,5 Dec. 6,2 4,1 10,5 5,5-16,0-3,4 21,2 27,8 19,0 37,3 38,7 2,9-1, Jan. (p) 5,7 0,2 15,6 5,9-13,3-3,5-1,4 26,6 16,1 38,7 37,9 4,1-2,6 C 8 T o t a l d e p o s i t s b y s e c t o r 2 ) (annual growth rates) C 9 T o t a l d e p o s i t s a n d d e p o s i t s i n c l u d e d i n M 3 b y s e c t o r 2) (annual growth rates) 35 insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) insurance corporations and pension funds (total) other financial intermediaries (total) 4) insurance corporations and pension funds (included in M3) 5) other financial intermediaries (included in M3) Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) This category includes investment funds. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and 14. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS17 31

116 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 2. Inlåning från icke-finansiella företag och hushåll Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till Över 2 år 2 år Icke-finansiella företag Hushåll 3) Med uppsägningstid Upp till 3 Över 3 månader månader Repor Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Upp till Över 2 år 2 år Med uppsägningstid Upp till 3 Över 3 månader månader Utestående belopp Repor Transaktioner Ökningstakter D 1 0 To t a l i n l å n i n g f ö r d e l a t p å s e k t o r 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) D 1 1 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor 2 ) (årliga ökningstakter) icke-finansiella företag (totalt) hushåll (totalt) icke-finansiella företag (som ingår i M3) 4) hushåll (som ingår i M3) 5) Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 4) Omfattar inlåning i kolumnerna 2, 3, 5 och 7. 5) Omfattar inlåning i kolumnerna 9, 10, 12 och S 18Mars December

117 2. 5 D e p o s i t s h e l d w i t h M F I s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 2. Deposits by non-financial corporations and households Non-financial corporations Households 3) Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Total Overnight With agreed maturity Redeemable at notice Repos Up to Over 2 Up to Over Up to Over Up to Over 2 years years 3 months 3 months 2 years 2 years 3 months 3 months Outstanding amounts ,6 674,7 291,1 73,8 44,2 1,1 29, , ,1 515,0 634, ,1 88,0 55, ,9 769,2 305,1 67,2 44,5 1,2 24, , ,9 534,0 631, ,2 84,5 52, Q ,9 745,5 313,0 71,9 46,7 1,2 21, , ,8 549,3 623, ,7 86,3 55,1 Q ,7 783,6 313,0 73,2 43,6 1,2 22, , ,6 569,4 616, ,9 89,0 58,5 Q ,0 790,6 334,7 73,4 43,8 1,3 25, , ,2 613,8 608, ,4 93,0 64, Oct ,1 782,1 353,9 72,3 42,5 1,3 24, , ,7 629,9 605, ,0 95,1 66,9 Nov ,4 799,7 351,3 71,3 42,0 1,3 23, , ,2 644,6 602, ,5 97,7 68,5 Dec ,8 852,1 356,6 69,5 40,5 1,3 24, , ,3 669,5 606, ,3 99,8 70, Jan. (p) 1 302,3 806,8 359,2 69,9 39,5 2,1 24, , ,5 701,4 601, ,8 101,7 72,7 Transactions ,8 48,5 17,1 6,6 8,0 0,7-0,2 178,1 90,5-29,6 31,1 85,2-1,9 2, ,6 88,9 11,4-1,6 3,7-0,4-5,4 177,7 125,1 16,3-2,8 45,9-4,0-2, Q1-10,4-23,0 8,9 4,8 2,0 0,0-3,1 14,0-11,9 16,0-8,1 13,9 1,8 2,3 Q2 40,0 39,3 2,0 1,3-3,0 0,0 0,4 68,5 52,2 21,0-7,0-3,7 2,7 3,4 Q3 32,0 6,9 21,6 0,2 0,2 0,0 3,1 17,5-22,2 44,3-6,3-8,5 3,9 6, Oct. 9,3-8,5 19,2 0,1-1,3 0,0-0,1 3,8-7,5 16,1-3,7-5,4 2,1 2,1 Nov. 14,7 18,6-1,4-0,8-0,5 0,0-1,2 11,1 2,8 15,6-3,0-8,4 2,6 1,6 Dec. 55,5 52,4 5,3-1,8-1,4 0,0 1,0 102,1 52,2 24,9 4,5 16,8 2,1 1, Jan. (p) -45,1-46,7 2,6 0,4-1,4 0,0 0,1-15,8-40,2 26,8-5,5-1,5 1,8 2,7 Growth rates 2004 Dec. 7,8 7,7 6,2 9,9 21,2 72,2-0,8 4,5 6,9-5,4 5,2 6,2-2,1 5, Dec. 8,6 13,1 3,8-2,0 9,0-29,0-18,2 4,3 8,5 3,1-0,4 3,3-4,5-5, Mar. 9,7 9,8 11,5 6,6 14,2-27,6-9,8 4,2 7,4 6,6-1,7 3,2-2,7 7,6 June 10,1 8,9 15,4 8,3 4,3-19,5 1,1 4,2 6,0 11,5-2,5 2,2 2,1 14,9 Sep. 10,9 10,1 13,9 14,0-0,5 4,2 10,6 4,6 4,8 19,2-2,8 1,1 10,8 25, Oct. 9,7 6,7 18,0 12,8-4,8 4,6 18,8 4,7 4,1 21,8-3,2 0,9 14,0 30,7 Nov. 10,3 8,1 19,2 10,1-6,6 4,9 0,9 4,6 3,5 24,1-3,4 0,5 16,9 30,5 Dec. 11,7 11,2 18,4 5,6-9,2 5,9 0,4 5,0 3,9 25,9-3,8 0,3 18,2 32, Jan. (p) 10,2 9,1 20,1 2,3-17,5 6,1-2,5 4,7 2,5 30,4-4,3-0,6 19,4 36,8 C 1 0 T o t a l d e p o s i t s b y s e c t o r 2 ) (annual growth rates) C 1 1 T o t a l d e p o s i t s a n d d e p o s i t s i n c l u d e d i n M 3 b y s e c t o r 2) (annual growth rates) 14 non-financial corporations (total) households (total) non-financial corporations (total) households (total) 4) non-financial corporations (included in M3) 5) households (included in M3) Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including non-profit institutions serving households. 4) Covers deposits in columns 2, 3, 5 and 7. 5) Covers deposits in columns 9, 10, 12 and 14. S18 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 33

118 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 5 I n l å n i n g h o s M F I - s e k t o r n, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) 3. Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet Offentlig sektor Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Staten Övrig offentlig sektor Totalt Banker 3) Icke-banker Delstater Kommuner Socialförsäkring Totalt Offentlig sektor Utestående belopp Övriga Transaktioner Ökningstakter D 1 2 I n l å n i n g f r å n o f f e n t l i g s e k t o r o c h h e m m a h ö r a n d e u t a n f ö r e u r o o m r å d e t 2 ) (årliga ökningstakter) Offentlig sektor Banker hemmahörande utanför euroområdet Icke-banker hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Termen banker används i denna tabell för MFI-liknande institut som är hemmahörande utanför euroområdet. 34 S December 2005 Mars 2007 S 19

119 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 5 D e p o s i t s h e l d w i t h M F I s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) 3. Deposits by government and non-euro area residents General government Non-euro area residents Total Central Other general government Total Banks 3) Non-banks government State Local Social Total General Other government government security government funds Outstanding amounts ,2 137,7 30,5 69,6 44, , ,0 680,9 103,4 577, ,1 149,2 38,3 80,9 44, , ,5 800,0 125,8 674, Q1 312,2 148,1 38,1 77,0 48, , ,4 831,5 128,2 703,3 Q2 317,2 138,1 39,6 82,6 56, , ,0 834,9 128,3 706,6 Q3 333,0 147,7 41,6 83,5 60, , ,1 877,1 133,3 743,7 Q4 (p) 326,2 122,6 45,4 90,1 68, , ,1 867,1 128,4 738,7 Transactions ,0 2,7 1,8 2,8 3,8 247,1 214,9 32,0 6,9 25, ,8 11,2 7,8 11,5 0,3 381,1 292,8 88,3 22,4 66, Q1-1,0-1,1-0,2-3,9 4,3 210,4 170,9 39,5 2,4 37,1 Q2 6,0-9,1 1,5 5,6 8,0 7,9-8,3 16,2 0,1 16,2 Q3 15,8 9,6 2,0 0,9 3,3 157,5 117,5 40,0 5,1 34,9 Q4 (p) -7,9-25,0 3,8 5,5 7,9 97,1 99,3-2,1-4,9 2,8 Growth rates 2004 Dec. 4,0 2,0 5,6 4,1 9,2 11,0 13,5 4,8 7,2 4, Dec. 10,9 8,1 25,4 16,6 0,7 15,4 16,4 12,7 21,6 11, Mar. 15,6 17,0 14,1 14,3 14,6 14,3 15,5 11,1 21,6 9,3 June 10,3 2,7 13,0 18,7 17,6 12,9 12,7 13,4 8,2 14,4 Sep. 16,2 10,1 15,8 17,2 33,3 13,4 14,0 11,7 6,5 12,7 Dec. (p) 4,2-17,2 18,4 10,0 52,5 15,7 17,0 11,8 2,1 13,7 C 1 2 D e p o s i t s b y g o v e r n m e n t a n d n o n - e u r o a r e a r e s i d e n t s 2 ) (annual growth rates) 25 general government non-resident banks non-resident non-banks Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) The term banks is used in this table to indicate institutions of a similar type to MFIs resident outside the euro area. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 35 S19

120 2. 6 M F I : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r, f ö r d e l n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp och ökningstakter vid periodens slut, transaktioner under perioden) Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan valuta Euro Annan valuta Euro Annan valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter D 1 3 M F I : s i n n e h a v a v v ä r d e p a p p e r 2 ) (årliga ökningstakter) Andra värdepapper än aktier Aktier och andra ägarandelar Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 36 S 20Mars December

121 2. 6 M F I h o l d i n g s o f s e c u r i t i e s, b r e a k d o w n 1 ), 2 ) (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts and growth rates at end of period, transactions during period) Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro Outstanding amounts , ,7 59, ,1 15,8 449,2 16,3 751, ,2 285,4 660,1 215, , ,4 67, ,5 17,0 525,7 25,8 920, ,7 308,5 700,1 246, Q , ,6 69, ,8 16,6 544,9 28,6 966, ,5 323,6 773,0 262,9 Q , ,5 65, ,6 17,2 572,6 27,4 977, ,8 334,5 774,7 258,7 Q , ,7 68, ,7 16,7 589,3 28, , ,5 342,4 797,2 275, Oct , ,4 69, ,5 16,6 602,3 30, , ,4 344,1 814,8 288,5 Nov , ,4 70, ,1 16,5 609,1 28, , ,7 372,2 823,9 283,6 Dec , ,2 72, ,8 16,2 618,9 29, , ,3 377,5 816,2 295, Jan. (p) 4 758, ,5 75, ,5 16,2 620,5 30, , ,6 386,3 833,9 309,5 Transactions ,4 148,0 4,9 40,3 1,3 34,9-1,3 140,3 69,7 2,3 36,4 30, ,2 85,7 2,0 52,3-0,9 71,9 7,7 137,6 109,1 26,5 53,4 29, Q1 172,6 59,2 3,6 23,4 0,2 22,2 3,4 60,7 89,2 10,7 67,2 11,3 Q2 45,4 15,1-2,0-20,8 1,0 29,1-0,4 23,3 17,4 13,5 8,0-4,0 Q3 72,4 39,0 4,1-58,2-0,7 18,6 1,2 68,4 25,6 2,1 10,0 13, Oct. 37,1 10,9 0,6-9,0-0,1 12,8 1,5 20,5 26,5 1,0 14,7 10,8 Nov. 61,0 14,1 2,2-1,4 0,4 9,5-0,6 36,8 29,4 28,4 6,3-5,3 Dec. -54,1-17,7 2,3-59,3-0,2 11,2 0,9 8,7 5,7 3,4-10,0 12, Jan. (p) 76,2 25,2 1,7 13,7-0,7 1,6 0,5 34,2 36,4 7,3 14,9 14,2 Growth rates 2004 Dec. 10,2 12,2 8,4 3,3 7,7 8,5-7,2 22,0 6,5 0,9 5,9 17, Dec. 9,0 6,3 3,6 4,2-4,5 16,0 43,8 18,2 9,5 9,4 8,0 13, Mar. 9,5 8,3 1,2 1,6-0,4 16,5 68,1 21,1 11,7 9,9 15,3 3,8 June 7,1 5,9 1,0-0,9 12,4 17,4 50,7 15,9 11,6 12,6 12,3 8,3 Sep. 8,5 8,5 6,9-3,6 1,7 22,0 50,5 19,6 12,6 12,7 12,9 11, Oct. 8,2 8,9 5,1-5,3-1,0 21,3 38,8 20,7 14,3 13,0 13,7 17,9 Nov. 7,6 9,3 6,9-8,2 2,2 19,3 27,0 23,4 14,7 17,1 14,2 12,9 Dec. 7,6 8,3 16,5-9,0 3,1 19,8 23,9 24,1 15,2 18,8 13,6 15, Jan. (p) 7,2 8,0 24,7-9,6-2,7 19,1 18,7 23,5 15,3 17,3 13,3 18,4 C 1 3 M F I h o l d i n g s o f s e c u r i t i e s 2 ) (annual growth rates) 30 securities other than shares shares and other equity Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S20 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 37

122 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 7 O m v ä r d e r i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) 2 ) (miljarder euro) 1. Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till hushåll 3) Konsumentkrediter Bostadslån Övrig utlåning Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Totalt Upp till 1 år Över 1 och upp till 5 år Över 5 år Bortskrivningar/nedskrivningar av lån till icke-finansiella företag och hemmahörande utanför euroområdet Totalt Icke-finansiella företag Upp till 1 år Över 1 år upp till 5 år Över 5 år Hemmahörande utanför euroområdet Totalt Upp till 1 år Över 1 år Omvärdering av MFI:s innehav av värdepapper Andra värdepapper än aktier Totalt MFI Offentlig sektor Andra hemmahörande i euroområdet Euro Annan valuta Euro Annan valuta Euro Annan valuta Hemmahörande utanför euroområdet Aktier och andra ägarandelar Totalt MFI Icke-MFI Hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 3) Inklusive hushållens ideella organisationer. 38 S December 2005 Mars 2007 S 21

123 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 7 R e v a l u a t i o n o f s e l e c t e d M F I b a l a n c e s h e e t i t e m s 1 ), 2 ) (EUR billions) 1. Write-offs/write-downs of loans to households 3) Consumer credit Lending for house purchase Other lending Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 year Over 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 1 year and up to 5 years 5 years 5 years 5 years ,2-1,3-0,7-1,3-3,4-0,3-0,1-3,0-6,7-2,3-0,3-4, ,1-1,7-0,9-1,5-4,4-0,3-1,1-3,0-9,8-2,7-3,2-3, Q1-1,1-0,4-0,2-0,5-1,3-0,1 0,0-1,2-2,0-0,5-0,3-1,2 Q2-0,7-0,2-0,2-0,3-0,1 0,0 0,0-0,1-1,4-0,1-0,6-0,7 Q3-0,9-0,3-0,2-0,3-0,4 0,0 0,0-0,4-1,1-0,1-0,3-0, Oct. -0,3-0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 0,0-0,1-0,4-0,1-0,1-0,2 Nov. -0,4-0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 0,0-0,1-0,5-0,1-0,1-0,3 Dec. -0,6-0,2-0,2-0,3-0,6-0,1 0,0-0,5-1,3-0,2-0,5-0, Jan. (p) -0,5-0,2-0,1-0,2-0,5 0,0 0,0-0,4-0,9-0,3-0,1-0,5 2. Write-offs/write-downs of loans to non-financial corporations and non-euro area residents Non-financial corporations Non-euro area residents Total Up to Over 1 year Over Total Up to Over 1 1 year and up to 5 years 1 year year 5 years ,1-8,8-0,8-6,5-1,6-0,5-1, ,3-7,4-5,6-6,2-1,2-0,3-0, Q1-3,5-1,2-0,7-1,6-0,2 0,0-0,2 Q2-2,6-0,6-1,1-0,9-0,1 0,0 0,0 Q3-2,5-0,5-1,2-0,9-0,2 0,0-0, Oct. -0,4 0,1-0,2-0,3 0,0 0,0 0,0 Nov. -0,7-0,2-0,2-0,4-0,1 0,0-0,1 Dec. -2,9-0,6-1,2-1,1-0,2 0,0-0, Jan. (p) -1,4-0,5-0,4-0,6 0,0 0,0 0,0 3. Revaluation of securities held by MFIs Securities other than shares Shares and other equity Total MFIs General Other euro Non-euro area Total MFIs Non-MFIs Non-euro area government area residents residents residents Euro Non-euro Euro Non-euro Euro Non-euro ,5 1,5-0,1 10,8-0,2 0,9-0,1 0,6 5,4 1,3 0,8 3, ,5 3,4 0,5 6,7 0,7 1,3 0,2 8,6 25,7 5,0 14,4 6, Q1-6,6-1,2-0,1-4,1-0,1-0,8-0,1-0,3 15,9 4,0 6,6 5,3 Q2-9,0 0,2-0,1-4,2 0,0-1,2-0,1-3,6-10,8-2,2-6,4-2,2 Q3 11,7 2,0 0,0 6,0 0,0 1,3 0,0 2,3 14,0 3,0 8,1 2, Oct. 0,4 0,2 0,0-1,6 0,0 0,8 0,0 1,0 5,3 0,7 2,7 1,9 Nov. 2,1 0,4-0,1 1,8-0,1 0,4 0,0-0,2 2,9-0,4 2,8 0,4 Dec. -4,8-0,5-0,1-3,6 0,0-1,0-0,1 0,5 4,0 2,0 2,3-0, Jan. (p) 4,4-1,2 0,1 1,8 0,0 0,0 0,0 3,8 2,7 0,6 1,9 0,2 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 3) Including non-profit institutions serving households. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 39 S21

124 2. 8 Va l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 1. Inlåning Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla valutor Euro 3) Andra valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP belopp) USD JPY CHF GBP Från hemmahörande i euroområdet Från hemmahörande utanför euroområdet 2. Räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet Alla valutor (utestående belopp) Euro 3) Totalt Andra valutor USD JPY CHF GBP Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 3) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. 40 S 22Mars December

125 2. 8 C u r r e n c y b r e a k d o w n o f s e l e c t e d M F I b a l a n c e s h e e t i t e m s 1 ) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 1. Deposits MFIs 2) Non-MFIs All Euro 3) Non-euro currencies All Euro 3) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP By euro area residents ,0 91,4 8,6 5,0 0,5 1,5 1, ,5 97,2 2,8 1,7 0,3 0,1 0, ,2 90,9 9,1 5,6 0,4 1,5 1, ,4 96,8 3,2 1,9 0,3 0,1 0, Q ,5 89,8 10,2 6,2 0,4 1,5 1, ,1 96,6 3,4 2,0 0,3 0,1 0,6 Q ,9 90,3 9,7 5,6 0,4 1,5 1, ,8 96,6 3,4 2,0 0,3 0,1 0,6 Q ,2 90,4 9,6 5,7 0,4 1,5 1, ,2 96,4 3,6 2,2 0,3 0,1 0,6 Q4 (p) 5 245,2 90,7 9,3 5,7 0,4 1,4 1, ,3 96,4 3,6 2,2 0,3 0,1 0,6 By non-euro area residents ,0 46,7 53,3 35,8 2,1 3,2 9,5 680,9 55,4 44,6 28,9 1,5 2,2 9, ,5 46,2 53,8 35,4 2,7 2,8 10,0 800,0 51,8 48,2 32,1 1,7 2,2 9, Q ,4 47,4 52,6 34,3 2,9 2,6 9,7 831,5 51,9 48,1 32,6 1,4 2,0 9,1 Q ,0 47,7 52,3 34,1 2,1 2,7 10,5 834,9 52,5 47,5 31,1 1,5 2,3 9,2 Q ,1 47,3 52,7 34,4 2,2 2,6 10,3 877,1 51,7 48,3 31,2 1,6 2,1 10,1 Q4 (p) 2 552,1 45,2 54,8 35,7 2,4 2,6 11,1 867,1 51,7 48,3 31,5 1,3 1,9 10,4 2. Debt securities issued by euro area MFIs All Euro 3) Non-euro currencies currencies (outstanding Total amount) USD JPY CHF GBP ,9 84,6 15,4 7,6 1,7 1,9 2, ,7 81,2 18,8 9,6 1,8 1,9 3, Q ,3 81,2 18,8 9,5 1,8 1,9 3,2 Q ,7 81,2 18,8 9,5 1,7 1,9 3,2 Q ,1 80,9 19,1 9,8 1,6 1,9 3,3 Q4 (p) 4 482,6 80,5 19,5 10,0 1,6 1,9 3,5 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions of a similar type to euro area MFIs. 3) Including items expressed in the national denominations of the euro. S22 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 41

126 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder 2. 8 Va l u t a f ö r d e l n i n g a v v i s s a p o s t e r i M F I : s b a l a n s r ä k n i n g 1 ) (procent av totalsumman; utestående belopp i miljarder euro; vid periodens slut) 3. Lån Alla valutor (utestående belopp) MFI 2) Icke-MFI Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP belopp) Till hemmahörande i euroområdet Till hemmahörande utanför euroområdet 4. Innehav av andra värdepapper än aktier Alla valutor (utestående belopp) Utgivna av MFI 2) Utgivna av icke-mfi Euro 3) Andra valutor Alla Euro 3) Andra valutor valutor Totalt (utestående Totalt USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP belopp) Utgivna av hemmahörande i euroområdet Utgivna av hemmahörande utanför euroområdet Källa:. 1) MFI-sektorn exklusive Eurosystemet; sektorklassificering enligt ENS 95. 2) När det gäller hemmahörande utanför euroområdet används termen MFI som beteckning för institut som liknar euroområdets MFI. 3) Inbegripet poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. 42 S December 2005 Mars 2007 S 23

127 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s 2. 8 C u r r e n c y b r e a k d o w n o f s e l e c t e d M F I b a l a n c e s h e e t i t e m s 1 ) (percentages of total; outstanding amounts in EUR billions; end of period) 3. Loans MFIs 2) Non-MFIs All Euro 3) Non-euro currencies All Euro 3) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP To euro area residents , ,5 96,6 3,4 1,4 0,2 1,3 0, , ,3 96,3 3,7 1,6 0,2 1,3 0, Q , ,8 96,3 3,7 1,7 0,2 1,2 0,5 Q , ,6 96,4 3,6 1,7 0,1 1,2 0,5 Q , ,3 96,3 3,7 1,7 0,1 1,2 0,6 Q4 (p) 4 929, ,2 96,4 3,6 1,6 0,1 1,1 0,5 To non-euro area residents ,2 51,4 48,6 29,9 3,7 2,2 8,7 632,5 42,2 57,8 40,1 2,6 4,5 7, ,1 48,5 51,5 30,5 4,3 2,0 10,1 763,1 38,2 61,8 43,7 1,8 4,1 8, Q ,6 49,6 50,4 30,3 3,8 2,4 9,2 773,1 38,9 61,1 44,1 1,7 3,9 7,8 Q ,9 49,6 50,4 29,4 2,8 2,4 10,6 771,5 40,3 59,7 42,2 1,1 4,1 8,3 Q ,9 50,2 49,8 29,1 2,3 2,4 10,8 816,1 41,2 58,8 41,1 1,8 3,8 8,5 Q4 (p) 2 055,1 50,6 49,4 29,3 2,2 2,3 10,8 857,8 40,2 59,8 42,6 1,2 4,0 8,6 4. Holdings of securities other than shares Issued by MFIs 2) Issued by non-mfis All Euro 3) Non-euro currencies All Euro 3) Non-euro currencies currencies currencies (outstanding Total (outstanding Total amount) amount) USD JPY CHF GBP USD JPY CHF GBP Issued by euro area residents ,7 95,8 4,2 1,8 0,3 0,5 1, ,4 98,2 1,8 0,9 0,5 0,1 0, ,7 95,6 4,4 2,0 0,3 0,4 1, ,9 97,8 2,2 1,1 0,3 0,1 0, Q ,9 95,6 4,4 2,0 0,2 0,4 1, ,0 97,8 2,2 1,1 0,3 0,1 0,6 Q ,3 95,8 4,2 1,9 0,3 0,4 1, ,7 97,8 2,2 1,2 0,3 0,1 0,6 Q ,6 95,8 4,2 2,2 0,2 0,3 1, ,4 97,7 2,3 1,3 0,3 0,1 0,6 Q4 (p) 1 630,6 95,6 4,4 2,3 0,3 0,3 1, ,5 97,6 2,4 1,3 0,3 0,1 0,7 Issued by non-euro area residents ,4 50,3 49,7 28,6 1,0 0,5 17,0 410,5 44,8 55,2 30,5 8,6 0,7 9, ,5 51,0 49,0 28,5 0,8 0,5 15,7 522,8 38,3 61,7 35,0 7,8 0,8 12, Q1 426,5 52,8 47,2 26,8 0,8 0,5 15,7 539,8 39,6 60,4 33,8 5,3 0,8 14,8 Q2 439,9 53,5 46,5 26,8 0,9 0,5 15,0 537,8 40,1 59,9 33,5 5,6 0,8 14,6 Q3 475,2 52,4 47,6 28,4 0,7 0,6 14,5 581,6 38,2 61,8 35,6 4,7 0,8 15,4 Q4 (p) 510,7 52,5 47,5 28,4 0,7 0,4 14,5 598,0 38,7 61,3 35,6 4,5 0,8 15,7 Source:. 1) MFI sector excluding the Eurosystem; sectoral classification is based on ESA 95. 2) For non-euro area residents, the term MFIs refers to institutions of a similar type to euro area MFIs. 3) Including items expressed in the national denominations of the euro. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS23 43

128 2. 9 A g g r e g e r a d b a l a n s r ä k n i n g f ö r i n v e s t e r i n g s f o n d e r i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Tillgångar Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav av aktier/andra Totalt Upp till 1 år Mer än 1 år ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Skulder Totalt Inlåning och upptagna lån Fondandelar Andra skulder Totala tillgångar/skulder fördelade på investeringspolicy och typ av investerare Totalt Fonder fördelade på investeringspolicy Fonder fördelade på typ av investerare Aktiefonder Blandfonder Obligationsfonder Fastighetsfonder Andra fonder Allmänna fonder Särskilda investeringsfonder D 1 4 I n v e s t e r i n g s f o n d e r s t o t a l a t i l l g å n g a r 2 ) (miljarder euro) Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Fastighetsfonder Källa:. 1) Exklusive penningmarknadsfonder. För närmare information, se Allmänna anmärkningar. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 44 S 24Mars December

129 2. 9 A g g r e g a t e d b a l a n c e s h e e t o f e u r o a r e a i n v e s t m e n t f u n d s 1 ) (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Assets Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets other fund shares Total Up to Over equity 1 year 1 year Q ,4 296, ,0 91, , ,9 417,5 167,6 249,0 Q ,2 303, ,6 101, , ,4 460,0 171,6 282,1 Q ,2 291, ,1 109, , ,1 505,2 176,1 285, Q ,1 315, ,2 139, , ,3 569,2 177,3 333,3 Q ,6 316, ,3 145, , ,1 600,9 180,3 353,2 Q3 (p) 5 355,2 315, ,9 178, , ,1 637,1 181,3 372,2 2. Liabilities Total Deposits and Investment Other loans taken fund shares liabilities Q ,4 58, ,4 220,4 Q ,2 60, ,7 219,1 Q ,2 61, ,8 210, Q ,1 73, ,9 254,6 Q ,6 76, ,2 271,9 Q3 (p) 5 355,2 75, ,4 287,0 3. Total assets/liabilities broken down by investment policy and type of investor Total Funds by investment policy Funds by type of investor Equity Bond Mixed Real estate Other General Special funds funds funds funds funds public investors funds funds Q , , , ,1 207,1 487, , ,9 Q , , , ,1 213,2 540, , ,8 Q , , , ,2 216,2 590, , , Q , , , ,8 214,0 621, , ,5 Q , , , ,4 217,4 650, , ,7 Q3 (p) 5 355, , , ,4 221,0 685, , ,5 C 1 4 T o t a l a s s e t s o f i n v e s t m e n t f u n d s 2 ) (EUR billions) 2000 equity funds bond funds mixed funds real estate funds Source:. 1) Other than money market funds. For further details, see the General notes. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S24 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 45

130 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Penningmängd, bankverksamhet och investeringsfonder T i l l g å n g a r h o s e u r o o m r å d e t s i n ve s t e r i n g s f o n d e r, f ö r d e l a t p å i nve s t e r i n g s p o l i c y o c h t y p av i nve s t e r a r e (miljarder euro; utestående belopp vid periodens slut) 1. Fonder fördelat på investeringspolicy Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Totalt Upp till 1 år Över 1 år Innehav av aktier/andra ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Aktiefonder Obligationsfonder Blandfonder Fastighetsfonder 2. Fonder fördelat på typ av investerare Totalt Inlåning Innehav av andra värdepapper än aktier Innehav av aktier/andra ägarandelar Innehav av fondandelar Anläggningstillgångar Andra tillgångar Allmänna fonder Särskilda investeringsfonder Källa:. 46 S December 2005 Mars 2007 S 25

131 E U R O A R E A S T A T I S T I C S M o n e y, b a n k i n g a n d i n v e s t m e n t f u n d s A s s e t s o f e u r o a r e a i n v e s t m e n t f u n d s b r o k e n d o w n b y i n v e s t m e n t p o l i c y a n d t y p e o f i n v e s t o r (EUR billions; outstanding amounts at end of period) 1. Funds by investment policy Total Deposits Holdings of securities Holdings Holdings of Fixed Other other than shares of shares/ investment assets assets other fund shares Total Up to Over equity 1 year 1 year Equity funds 2005 Q ,2 45,0 41,6 4,5 37,1 936,5 40,0-34,1 Q ,8 48,3 43,4 4,9 38, ,8 52,4-35,9 Q ,8 50,8 45,8 5,7 40, ,4 60,3-33, Q ,3 55,0 51,4 6,3 45, ,2 71,0-44,6 Q ,6 52,2 51,3 6,4 44, ,3 69,2-48,6 Q3 (p) 1 531,2 53,6 75,9 33,2 42, ,3 68,2-52,3 Bond funds 2005 Q ,2 110, ,5 58, ,1 38,4 40,1-91,7 Q ,9 110, ,1 67, ,1 38,4 43,8-100,2 Q ,0 100, ,7 67, ,2 38,6 46,3-101, Q ,6 108, ,4 82, ,8 41,1 49,3-107,9 Q ,3 106, ,7 87, ,4 38,5 47,5-112,1 Q3 (p) 1 597,0 105, ,6 86, ,0 41,5 51,0-113,4 Mixed funds 2005 Q ,1 65,5 418,3 21,2 397,0 277,6 170,2 0,2 79,4 Q ,1 67,0 426,0 21,7 404,3 301,2 185,5 0,2 91,3 Q ,2 60,9 440,9 26,9 413,9 315,5 202,0 0,1 89, Q ,8 67,9 465,2 38,6 426,6 349,2 238,5 0,1 117,9 Q ,4 71,9 483,9 40,3 443,6 318,3 253,6 0,2 128,5 Q3 (p) 1 320,4 68,1 509,6 45,1 464,5 331,9 273,2 0,3 137,2 Real estate funds 2005 Q2 207,1 14,0 8,2 0,8 7,5 1,1 7,6 167,1 9,0 Q3 213,2 15,2 8,8 1,2 7,6 1,3 8,1 171,0 8,7 Q4 216,2 14,5 7,8 1,5 6,3 1,4 6,9 175,1 10, Q1 214,0 15,1 6,1 1,7 4,4 1,8 4,4 176,5 10,1 Q2 217,4 15,5 5,6 1,5 4,1 1,6 5,4 179,4 9,9 Q3 (p) 221,0 16,4 6,0 1,6 4,4 1,9 6,2 180,1 10,4 2. Funds by type of investor Total Deposits Holdings of Holdings of Holdings of Fixed Other securities shares/ investment assets assets other than other fund shares shares equity General public funds 2005 Q ,6 247, , ,1 313,7 144,8 207,2 Q ,5 251, , ,9 353,3 146,5 237,3 Q ,1 242, , ,0 381,0 150,1 236, Q ,6 263, , ,4 427,4 150,2 272,2 Q ,9 256, , ,1 452,1 151,2 281,5 Q3 (p) 4 080,6 260, , ,7 473,7 151,1 296,5 Special investors funds 2005 Q ,9 48,7 575,9 274,8 103,9 22,8 41,9 Q ,8 51,9 599,6 295,5 106,7 25,2 44,8 Q ,1 48,6 570,6 312,0 124,3 25,9 48, Q ,5 52,7 571,0 346,9 141,7 27,1 61,1 Q ,7 59,9 587,2 328,1 148,8 29,1 71,7 Q3 (p) 1 274,5 55,4 612,4 337,3 163,4 30,2 75,7 Source:. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n SS25 47 M a r c h

132 3 F I N A N S I E L L A O C H I C K E - F I N A N S I E L L A R Ä K E N S K A P E R 3. 1 D e n i c k e - f i n a n s i e l l a s e k t o r n s v i k t i g a s t e f i n a n s i e l l a t i l l g å n g a r (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp vid periodens slut, transaktioner under perioden) Totalt Sedlar och mynt samt inlåning Memo: Inlåning Totalt Sedlar och mynt Inlåning från den icke-finansiella sektorn exklusive staten hos MFI i euroområdet Inlåning hos från icke- MFI hos banker Med uppsägningstid Repor icke-mfi utanför euroorådet Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Statlig inlåning hos MFI i euroområdet Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Andra värdepapper än aktier Aktier 1) Försäkringstekniska reserver Totalt Kortfristiga Långfristiga Totalt Noterade aktier Fondandelar Totalt Hushållens Andelar i penningmarknadsfonder nettofordran i livförsäkringsreserver och pensionsfonder Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Källa:. 1) Undantaget onoterade aktier. 48 S 26Mars December

133 3 F I N A N C I A L A N D N O N - F I N A N C I A L A C C O U N T S 3. 1 M a i n f i n a n c i a l a s s e t s o f n o n - f i n a n c i a l s e c t o r s (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts at end of period, transactions during the period) Total Currency and deposits Memo: deposits of Total Currency Deposits of non-financial sectors other than central government Deposits of Deposits with non-mfis with euro area MFIs central non-mfis with banks government outside the Total Overnight With agreed Redeemable Repos with euro euro area maturity at notice area MFIs Outstanding amounts 2005 Q , ,9 431, , , , ,1 76,8 211,5 343,4 369,7 Q , ,5 439, , , , ,5 77,6 182,4 349,1 389,2 Q , ,7 465, , , , ,5 80,3 173,6 366,4 366, Q , ,1 459, , , , ,9 80,9 193,1 372,9 376,9 Q , ,7 478, , , , ,6 84,2 207,4 368,2 385,5 Q , ,3 486, , , , ,1 93,9 202,9 359,2 373,9 Transactions 2005 Q2 300,6 163,6 22,2 110,0 110,9-10,1 10,9-1,7 24,1 7,3-12,5 Q3 101,3 0,8 8,1 16,7-7,3 18,8 4,4 0,7-29,4 5,4 11,4 Q4 292,7 204,0 25,6 170,7 119,2 34,9 14,2 2,4-8,9 16,6-12, Q1 142,8 23,9-6,1 4,2-40,5 26,6 17,5 0,6 19,6 6,3 4,6 Q2 303,7 160,2 19,6 130,1 103,2 27,7-4,1 3,3 15,2-4,7-0,9 Q3 177,0 55,6 7,9 50,4-17,7 62,9-4,5 9,7-4,5 1,9-16,4 Growth rates 2005 Q2 4,6 5,8 15,8 5,5 9,0 1,8 4,9-3,2-5,5 7,3 1,4 Q3 4,5 5,4 14,5 5,3 8,4 2,7 4,5-6,3-10,8 5,8 1,5 Q4 5,1 6,0 12,9 5,4 10,6 1,7 2,8-9,3 6,7 6,9 2, Q1 4,9 6,2 12,2 5,6 8,4 4,5 2,9 2,7 2,9 10,6-2,4 Q2 4,8 6,0 10,9 5,8 7,1 7,0 2,2 9,2-1,6 6,9 0,8 Q3 5,1 6,8 10,7 6,4 6,7 9,7 1,6 20,7 11,7 5,8-6,4 Securities other than shares Shares 1) Insurance technical reserves Total Short-term Long-term Total Quoted Investment Total Net equity of Prepayments shares fund Money households in of insurance and money market life insurance premiums market fund fund reserves and and reserves shares/units shares/units pension fund for outstanding reserves claims Outstanding amounts 2005 Q ,8 237, , , , ,8 409, , ,5 408,7 Q ,7 236, , , , ,0 410, , ,7 414,0 Q ,5 219, , , , ,0 400, , ,0 417, Q ,7 251, , , , ,8 379, , ,4 421,5 Q ,3 253, , , , ,1 378, , ,0 423,3 Q ,0 259, , , , ,0 383, , ,8 426,0 Transactions 2005 Q2 26,2 8,4 17,7 34,4 21,4 13,0-0,7 76,4 72,0 4,4 Q3-3,2 4,7-7,9 26,9-6,7 33,6 3,0 76,7 71,3 5,4 Q4 0,3-17,3 17,6 2,4 1,7 0,7-8,4 85,9 82,3 3, Q1 62,9 31,8 31,1-31,4-44,8 13,4 4,2 87,5 82,0 5,4 Q2 36,0 4,3 31,7 41,7 45,7-4,1-2,3 65,7 64,2 1,6 Q3 48,7 12,2 36,5 4,3 17,4-13,1 7,1 68,5 68,4 0,1 Growth rates 2005 Q2 3,5 8,8 2,8 0,6-0,9 2,3-3,3 7,2 7,3 5,7 Q3 2,6 7,6 1,9 0,9-1,6 3,6-1,8 7,4 7,6 6,1 Q4 2,3-2,9 3,1 2,5 0,9 4,2 0,1 7,6 7,7 6, Q1 4,4 12,0 3,4 0,7-1,2 3,0-0,5 7,5 7,8 4,7 Q2 4,8 9,9 4,1 0,9-0,2 2,1-0,9 7,1 7,4 3,9 Q3 7,4 13,1 6,7 0,4 0,8-0,1 0,2 6,7 7,2 2,6 Source:. 1) Excluding unquoted shares. S26 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 49

134 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansiella och icke-finansiella räkenskaper 3. 2 D e n i c k e - f i n a n s i e l l a s e k t o r n s v i k t i g a s t e s k u l d e r (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp vid periodens slut, transaktioner under perioden) Totalt Utlåning av MFI och andra finansiella företag i euroområdet till Memo: utlåning Totalt Offentlig sektor Icke-finansiella företag Hushåll 1) av banker utanför Av MFI i euroområdet Totalt Kortfristiga Långfristiga Totalt Kortfristiga Långfristiga Totalt Kortfristiga Långfristiga euroomådet till icke- MFI Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Andra värdepapper än aktier som emitterats av Totalt Offentlig sektor Icke-finansiella företag Totalt Kortfristiga Långfristiga Totalt Kortfristiga Långfristiga Noterade aktier emitterade av ickefinansiella företag Den offentliga sektorns skulder i form av inlåning Ickefinansiella företags pensionsfondsreserver Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Källa:. 1) Inklusive hushållens ideella organisationer. 50 S December 2005 Mars 2007 S 27

135 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l a n d n o n - f i n a n c i a l a c c o u n t s 3. 2 M a i n l i a b i l i t i e s o f n o n - f i n a n c i a l s e c t o r s (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts at end of period, transactions during the period) Total Loans taken from euro area MFIs and other financial corporations by Memo: loans Total General government Non-financial corporations Households 1) taken from outside the Taken from Total Short-term Long-term Total Short-term Long-term Total Short-term Long-term euro area by euro area non-mfis MFIs Outstanding amounts 2005 Q , , ,3 926,7 82,2 844, , , , ,4 303, ,2 528,5 Q , , ,1 931,0 87,5 843, , , , ,4 300, ,7 555,5 Q , , ,6 937,9 79,8 858, , , , ,7 307, ,6 588, Q , , ,3 932,6 86,7 845, , , , ,9 302, ,5 648,1 Q , , ,4 919,0 88,7 830, , , , ,9 311, ,0 689,1 Q , , ,2 911,1 90,5 820, , , , ,6 309, ,6 750,8 Transactions 2005 Q2 341,9 199,1 187,8 0,8 4,8-4,0 84,4 39,1 45,3 113,8 10,5 103,3 51,6 Q3 205,6 130,8 133,4 4,5 5,3-0,9 33,2-16,8 50,0 93,1-2,5 95,6 28,6 Q4 280,5 267,7 227,0 14,4-7,5 21,9 131,1 45,3 85,8 122,2 6,5 115,7 45, Q1 303,0 205,7 176,8-5,0 6,9-12,0 122,0 22,2 99,7 88,8-2,3 91,0 56,7 Q2 327,8 242,7 219,0-7,2 2,3-9,5 136,7 49,1 87,5 113,2 9,8 103,4 67,0 Q3 206,7 182,8 166,4-2,9 1,8-4,7 101,6 21,1 80,5 84,1-2,4 86,4 42,8 Growth rates 2005 Q2 4,8 6,2 6,6-0,8-10,1 0,2 5,2 4,8 5,3 8,7 4,9 9,0 18,3 Q3 5,1 6,6 7,1 0,2-2,8 0,5 5,8 4,4 6,5 8,8 5,0 9,1 23,4 Q4 5,9 7,8 8,2 1,5-0,9 1,7 7,7 6,1 8,4 9,3 5,2 9,6 32, Q1 6,2 8,9 9,2 1,6 12,4 0,6 9,7 7,5 10,7 9,7 4,2 10,1 39,2 Q2 5,9 9,2 9,3 0,7 8,7-0,1 10,8 8,0 12,1 9,5 3,8 9,9 37,5 Q3 5,8 9,6 9,6-0,1 4,1-0,5 12,4 11,2 13,0 9,1 3,9 9,4 38,2 Securities other than shares issued by Quoted Deposit Pension shares liabilities of fund Total General government Non-financial corporations issued by general reserves of non-financial government non- Total Short-term Long-term Total Short-term Long-term corporations financial corporations Outstanding amounts 2005 Q , ,8 625, ,7 681,9 246,1 435, ,4 293,6 307,0 Q , ,8 611, ,5 676,8 239,3 437, ,5 296,1 310,5 Q , ,5 586, ,6 662,7 234,0 428, ,9 311,7 313, Q , ,6 596, ,5 667,6 246,0 421, ,3 319,6 317,1 Q , ,5 608, ,1 685,3 252,1 433, ,2 314,1 320,2 Q , ,2 596, ,9 688,4 251,9 436, ,9 314,3 323,6 Transactions 2005 Q2 123,7 113,2 24,7 88,5 10,5 8,8 1,7 1,4 14,5 3,3 Q3-10,5-4,0-13,6 9,7-6,5-6,9 0,4 79,3 2,6 3,4 Q4-25,3-20,0-24,4 4,4-5,3-5,1-0,2 20,5 14,4 3, Q1 88,6 78,6 9,4 69,2 10,0 12,1-2,1-2,5 7,9 3,3 Q2 69,5 46,3 11,9 34,5 23,2 6,0 17,1 18,0-5,4 3,0 Q3 16,8 10,7-11,8 22,6 6,1-0,6 6,7 3,4 0,2 3,5 Growth rates 2005 Q2 4,8 5,1 1,9 5,6 3,0 5,7 1,6 0,5 7,1 4,5 Q3 3,7 4,1-0,3 4,7 0,8 4,3-1,1 3,2 5,3 4,5 Q4 4,2 4,6-0,4 5,3 1,3 5,5-0,8 3,6 7,7 4, Q1 3,2 3,5-0,7 4,1 1,3 3,8-0,1 3,1 14,1 4,4 Q2 2,1 2,0-2,7 2,7 3,1 2,5 3,5 3,6 6,6 4,2 Q3 2,6 2,3-2,5 3,0 5,0 5,2 4,9 1,1 5,8 4,2 Source:. 1) Including non-profit institutions serving households. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS27 51

136 3. 3 F ö r s ä k r i n g s f ö r e t a g s o c h p e n s i o n s i n s t i t u t s v i k t i g a s t e f i n a n s i e l l a t i l l g å n g a r o c h s k u l d e r (miljarder euro och årliga ökningstakter; utestående belopp vid periodens slut, transaktioner under perioden) Viktigaste finansiella tillgångar Totalt Inlåning hos MFI i euroområdet Utlåning Andra värdepapper än aktier Totalt Dagslån Med överenskommen löptid Med uppsägningstid Totalt Repor Totalt Kortfristig Långfristig Kortfristiga Långfristiga Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Viktigaste finansiella tillgångar Viktigaste skulder Totalt Noterade aktier Aktier 1) Fondandelar Andelar i penningmarknadsfonder Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar Totalt Utlåning av MFI och andra finansiella företag i euroområdet Totalt Från MFI euroområdet Andra värdepapper än aktier Noterade aktier Totalt Försäkringstekniska reserver Hushållens nettofordran i livförsäkringsreserver och pensionsfondsreserver Förskottsbetalning av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar Utestående belopp Transaktioner Ökningstakter Källa:. 1) Undantaget onoterade aktier. 52 S 28Mars December

137 3. 3 M a i n f i n a n c i a l a s s e t s a n d l i a b i l i t i e s o f i n s u r a n c e c o r p o r a t i o n s a n d p e n s i o n f u n d s (EUR billions and annual growth rates; outstanding amounts at end of period, transactions during the period) Main financial assets Total Deposits with euro area MFIs Loans Securities other than shares Total Overnight With agreed Redeemable Repos Total Short-term Long-term Total Short-term Long-term maturity at notice Outstanding amounts 2005 Q ,1 595,8 61,2 511,3 2,7 20,6 365,8 67,5 298, ,3 84, ,8 Q ,6 602,9 60,0 517,7 2,7 22,4 372,7 73,2 299, ,5 82, ,3 Q ,2 612,6 67,8 521,6 2,6 20,6 376,1 79,0 297, ,5 84, , Q ,1 613,0 65,6 525,2 2,5 19,7 389,5 83,6 305, ,6 88, ,2 Q ,2 625,7 68,6 532,6 2,4 22,1 389,3 84,8 304, ,6 88, ,8 Q ,9 637,3 66,8 543,8 2,4 24,4 386,3 80,7 305, ,1 93, ,9 Transactions 2005 Q2 60,6-2,0-5,3 2,2 0,2 0,8-4,4 1,4-5,8 36,3 0,6 35,7 Q3 81,5 7,1-1,2 6,4 0,1 1,8 2,2 1,2 1,1 36,2-2,2 38,4 Q4 75,8 8,7 7,4 3,1 0,0-1,9 1,3 5,4-4,1 41,6 1,9 39, Q1 94,5 0,6-2,0 3,6-0,1-0,8 13,5 4,6 8,9 42,7 2,9 39,8 Q2 68,6 12,9 3,0 7,6 0,0 2,4 0,4 1,3-0,8 28,7-1,1 29,9 Q3 77,9 11,4-1,9 11,2-0,1 2,2 1,6 0,2 1,4 35,0 5,3 29,7 Growth rates 2005 Q2 6,4 5,1 1,8 5,7 23,8-2,8-1,7 2,2-2,6 9,7 6,2 9,9 Q3 7,0 4,8-2,8 5,3 30,1 12,0-1,0 4,3-2,1 9,8 2,6 10,1 Q4 7,0 4,5 12,5 3,7 18,4-0,8-0,9 13,2-3,9 9,2-1,8 9, Q1 7,1 2,4-1,7 3,0 7,2-0,3 3,4 18,9 0,0 8,8 3,8 9,1 Q2 7,1 4,9 11,8 4,0-3,1 7,5 4,8 18,2 1,7 8,1 1,6 8,4 Q3 6,7 5,6 10,9 4,9-6,9 8,6 4,5 15,5 1,8 7,9 10,8 7,7 Main financial assets Main liabilities Shares 1) Prepayments Total Loans taken from Securities Quoted Insurance technical reserves of insurance euro area MFIs other than shares Total Quoted Investment premiums and other financial shares Total Net equity Prepayments shares fund and Money and reserves corporations of households of insurance money market for in life premiums market fund outstanding Total insurance and reserves fund shares/ claims Taken from reserves for shares/ units euro area and pension outstanding units MFIs fund reserves claims Outstanding amounts 2005 Q ,1 759,7 838,4 86,1 135, ,5 92,8 63,8 22,2 223, , ,5 617,7 Q ,9 830,4 878,6 86,9 137, ,8 92,4 65,2 22,9 251, , ,5 626,8 Q ,2 859,4 902,9 79,6 139, ,0 66,3 64,6 23,0 285, , ,4 634, Q ,6 920,8 968,8 81,8 142, ,2 83,7 81,9 22,9 298, , ,5 643,4 Q ,7 886,2 970,4 85,7 144, ,6 86,6 84,7 23,1 272, , ,1 647,3 Q ,8 927, ,0 87,9 146, ,3 91,2 89,5 23,7 308, , ,0 651,1 Transactions 2005 Q2 28,4 4,0 24,5 6,3 2,2 78,7 2,8 5,5 0,1 0,5 75,3 70,3 5,0 Q3 33,4 16,2 17,2 0,9 2,6 80,2-0,4 1,4 0,6 1,1 78,9 69,7 9,3 Q4 22,6 0,4 22,2-8,3 1,6 90,6-0,5-0,6 0,2 4,0 86,9 80,1 6, Q1 33,9-2,2 36,2-0,1 3,8 107,6 17,3 17,1 0,0 0,1 90,3 79,5 10,7 Q2 23,2 5,4 17,8 3,4 3,3 67,8 3,0 2,8 0,3 0,1 64,4 61,2 3,2 Q3 27,6 6,9 20,7 0,9 2,4 76,8 4,5 4,8 0,5 4,1 67,7 64,6 3,0 Growth rates 2005 Q2 5,5 3,4 7,3 16,7 5,2 6,7 3,5 17,6-4,4 1,4 7,1 7,5 5,0 Q3 6,8 4,3 9,0 19,4 5,4 7,1 1,1 22,8 6,7 0,9 7,5 7,8 5,5 Q4 7,4 3,8 10,7-2,4 7,7 7,7 14,4 30,8 7,2 2,7 7,9 8,2 5, Q1 7,8 2,5 12,6-1,8 7,8 7,9 21,2 40,4 3,9 2,6 7,9 8,4 5,1 Q2 7,1 2,6 11,1-4,8 8,4 7,4 20,8 32,5 4,7 2,4 7,4 7,8 4,9 Q3 6,3 1,3 11,0-4,7 8,1 7,1 26,3 37,1 4,2 3,3 7,0 7,5 3,8 Source:. 1) Excluding unquoted shares. S28 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 53

138 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansiella och icke-finansiella räkenskaper 3. 4 Å r l i g t s p a r a n d e, i n v e s t e r i n g a r o c h f i n a n s i e r i n g (miljarder euro, om inget annat anges) 1. Alla sektorer i euroområdet Nettoförvärv av icke-finansiella tillgångar Nettoförvärv av finansiella tillgångar Totalt Fasta bruttoinvesteringar Kapitalförslitning Lagerförändringar Ickeproducerade tillgångar Totalt Monetärt guld och SDR Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier 2) Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Andra investeringar (netto) 3) Förändring i nettovärde 4) Nettoförändring av skulder Totalt Bruttosparande Kapitalförslitning Mottagna kapitaltransfereringar, netto Totalt Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier 2) Lån Aktier och andra ägarandelar Försäkringstekniska reserver Icke-finansiella företag Nettoförvärv av icke-finansiella tillgångar Nettoförvärv av finansiella tillgångar Förändring i nettovärde 4) Nettoförändring av skulder 3. Hushåll 5) Nettoförvärv av icke-finansiella tillgångar Nettoförvärv av finansiella tillgångar Förändring i nettovärde 4) Nettoförändring av skulder Försäkringstekniska reserver Totalt Totalt Totalt Totalt Disponibel Bruttosparande Lån inkomst, brutto Fasta bruttoinvesteringar Kapitalförslitning Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier 2) Aktier och andra ägarandelar Memo: Totalt Totalt Totalt Totalt Fasta bruttoinvesteringar Kapitalförslitning Sedlar, mynt och inlåning Andra värdepapper än aktier 2) Lån Aktier och andra ägarandelar Bruttosparande Andra värdepapper än aktier 2) Lån Aktier och andra ägarandelar Bruttosparkvot 6) Källa:. 1) Inklusive nettoförvärv av värdeföremål. 2) Exklusive finansiella derivat. 3) Finansiella derivat, övriga tillgångar/skulder. 4) Till följd av sparande och mottagna kapitaltransfereringar, netto, minus kapitalförslitning (-). 5) Inbegripet hushållens ideella organisationer. 6) Bruttosparande dividerat med disponibel inkomst, brutto, samt nettoökning av fordringar på pensionsfondsreserver. 54 S December 2005 Mars 2007 S 29

139 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l a n d n o n - f i n a n c i a l a c c o u n t s 3. 4 A n n u a l s a v i n g, i n v e s t m e n t a n d f i n a n c i n g (EUR billions, unless otherwise indicated) 1. All sectors in the euro area Net acquisition of non-financial assets Net acquisition of financial assets Total Gross fixed Consumption Changes Non- Total Monetary Currency Securities Loans Shares Insurance Other capital of fixed in inven- produced gold and and other than and other technical investment formation capital (-) tories 1) assets SDRs deposits shares 2) equity reserves (net) 3) , ,7-871,5 25,7 0, ,5-1,3 566,5 499,5 879, ,1 264,7 14, , ,0-927,2 36,3 0, ,1-1,3 369,1 334,9 797, ,6 251,4 23, , ,0-976,7 10,6 0, ,7 0,5 583,2 578,4 693,8 727,1 254,4-39, , , ,9-15,3 0, ,7-0,9 802,0 376,5 520,7 599,7 226,2 21, , , ,4-0,3 0, ,8-1,7 737,8 576,0 613,6 577,0 240,9 13, , , ,0 22,6-0, ,8-1, ,4 647,0 710,5 520,3 257,7 7,6 Changes in net worth 4) Net incurrence of liabilities Total Gross Consumption Net capital Total Currency and Securities Loans Shares and Insurance saving of fixed transfers deposits other than other equity technical capital (-) receivable shares 2) reserves , ,3-871,5 12, ,0 842,5 554,4 773,5 894,5 268, , ,7-927,2 12, ,1 507,7 474,0 903, ,7 256, , ,1-976,7 7, ,4 614,0 512,4 673,2 773,1 260, , , ,9 10, ,7 637,8 437,7 565,4 610,0 229, , , ,4 14, ,5 672,9 587,1 581,0 629,1 250, , , ,0 16, , ,9 684,5 548,1 506,5 259,5 2. Non-financial corporations Net acquisition of non-financial assets Net acquisition of financial assets Changes in net worth 4) Net incurrence of liabilities Total Total Total Total Gross fixed Consumption Currency Securities Loans Shares Gross Securities Loans Shares capital of fixed and other than and other saving other than and other formation capital (-) deposits shares 2) equity shares 2) equity ,5 728,5-489,2 619,9 29,9 79,6 187,4 319,4 96,6 529,8 780,8 46,8 433,4 289, ,8 803,4-524,2 938,4 68,2 68,5 244,2 543,7 83,4 557, ,8 70,3 632,6 521, ,6 821,3-554,9 623,3 106,5 45,6 183,2 234,3 95,6 587,9 807,3 104,1 381,0 310, ,8 810,8-576,9 408,8 24,9 22,1 65,5 256,7 123,2 639,8 505,3 17,8 268,5 206, ,6 814,5-592,0 378,0 91,2-26,0 150,5 202,1 116,3 663,2 480,2 72,5 210,4 183, ,8 850,6-614,2 267,5 83,5-48,6 85,2 164,9 156,0 714,6 366,3 16,8 165,9 170,5 3. Households 5) Net acquisition of non-financial assets Net acquisition of financial assets Changes in net worth 4) Net incurrence of liabilities Memo: Total Total Total Total Gross Gross Gross fixed Consumption Currency Securities Shares Insurance Gross Loans disposable saving capital of fixed and other than and other technical saving income ratio 6) formation capital (-) deposits shares 2) equity reserves ,1 427,4-232,9 472,0 116,6-60,7 190,4 250,0 400,9 608,5 270,3 268, ,0 14, ,4 445,2-245,1 422,5 78,7 28,8 119,8 245,5 392,7 612,0 231,3 229, ,0 13, ,8 443,9-257,6 433,2 168,1 59,4 35,7 234,2 435,9 675,6 182,1 180, ,4 14, ,9 455,4-267,9 493,2 219,6 16,2 0,1 216,3 458,1 719,0 221,0 218, ,2 14, ,1 465,1-278,6 531,0 217,5-45,6 92,3 240,0 470,7 735,9 250,4 248, ,7 14, ,5 491,4-291,9 601,6 237,3 62,8 18,9 246,4 485,9 761,9 318,1 315, ,9 14,7 Source:. 1) Including net acquisition of valuables. 2) Excluding financial derivatives. 3) Financial derivatives and other accounts receivable/payable. 4) Arising from saving and net capital transfers receivable, after allowance for consumption of fixed capital (-). 5) Including non-profit institutions serving households. 6) Gross saving divided by gross disposable income and net increase in claims on pension funds reserves. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 55 S29

140 4 F I N A N S M A R K N A D E R 4. 1 Andra värdepapper än aktier, fördelat på urspr unglig löptid, emittentens hemvist och valuta (miljarder euro, om inget annat anges, flöden som transaktioner under månaden och utestående belopp ultimo perioden; nominella värden) Utestående belopp 1 Totalt i euro 1) 2 3 Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp 4 5 Totalt 6 Av hemmahörande i euroområdet I euro Bruttoemissioner Nettoemissioner Utestående belopp 7 8 Bruttoemissioner Nettoemissioner I alla valutor 9 10 Säsongrensat 2) 11 Årliga ökningstakter Nettoemissioner 6-månadersförändring 12 Långfristiga D 15 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier av hemmahörande i euroområdet (miljarder euro) Totala bruttoemissioner (höger skala) Totala utestående belopp (vänster skala) Utestående belopp i euro (vänster skala) Källor: och BIS (för emissioner av hemmahörande utanför euroområdet). 1) Andra värdepapper än aktier, denominerade i euro, som har emitterats av hemmahörande i och utanför euroområdet, totalt. 2) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 56 S 30Mars December

141 4 F I N A N C I A L M A R K E T S 4. 1 S e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, b y o r i g i n a l m a t u r i t y, r e s i d e n c y o f t h e i s s u e r a n d c u r r e n c y (EUR billions and period growth rates; seasonally adjusted; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) Total in euro 1) By euro area residents In euro In all currencies Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Outstanding Gross issues Net issues Annual Seasonally adjusted 2) amounts amounts amounts growth rates 6-month Net issues growth rates Total 2005 Dec ,9 871,0 12, ,3 794,8-24, ,3 841,7-24,8 7,6 75,9 6, Jan ,6 972,6 55, ,1 927,7 84, ,3 987,9 103,1 7,6 61,5 7,1 Feb ,4 918,2 105, ,1 846,5 76, ,2 903,3 89,3 7,2 61,7 7,5 Mar , ,1 151, ,1 937,9 80, ,7 999,4 97,3 7,6 70,4 7,9 Apr ,0 874,8 19, ,8 821,7 48, ,6 882,5 67,5 7,2 55,6 7,9 May , ,0 126, ,8 938,1 112, ,4 990,3 125,9 7,7 88,8 8,2 June ,9 896,8 64, ,0 794,1 23, ,0 847,2 31,8 6,6 24,2 7,1 July ,3 879,0 12, ,6 821,4 35, ,6 869,1 45,0 7,0 54,0 6,9 Aug ,4 839,2 31, ,0 781,2 20, ,2 823,8 24,2 7,3 74,2 7,2 Sep , ,3 120, ,6 883,3 50, ,7 928,9 56,8 7,3 57,0 6,8 Oct , ,2 94, , ,0 102, , ,7 122,6 8,0 123,3 8,1 Nov , ,3 137, , ,6 91, , ,2 107,9 8,3 100,6 8,3 Dec ,6 978,3-17, ,1 884,3-52, ,0 929,0-56,3 8,0 43,1 8,6 Long-term 2005 Dec ,7 178,4 41, ,6 147,2 25, ,3 166,0 27,4 8,3 72,1 6, Jan ,2 196,4 48, ,0 173,5 44, ,6 195,5 56,9 8,1 57,3 7,3 Feb ,9 214,8 88, ,3 170,4 59, ,1 196,1 72,0 7,6 49,7 7,8 Mar ,3 243,8 96, ,2 194,3 71, ,9 220,1 79,7 7,8 60,3 8,0 Apr ,3 174,6 34, ,5 141,4 27, ,5 170,4 47,7 7,5 49,1 8,1 May ,8 205,7 100, ,2 167,2 85, ,6 186,8 95,6 7,7 63,5 7,7 June ,0 199,5 60, ,9 167,6 64, ,7 192,5 80,5 6,7 52,4 7,2 July ,8 186,6 33, ,6 158,5 26, ,7 177,1 37,1 7,2 49,0 7,0 Aug ,0 90,4 16, ,8 71,5 11, ,7 87,9 20,7 7,5 65,6 7,3 Sep ,7 218,3 94, ,7 156,5 55, ,0 175,2 62,8 7,6 53,4 7,1 Oct ,1 224,5 99, ,6 173,5 68, ,0 205,8 86,5 8,1 102,4 8,3 Nov ,2 225,8 134, ,4 168,1 95, ,7 194,0 109,4 8,4 102,4 9,0 Dec ,1 169,6 25, ,0 128,9 18, ,6 148,7 16,3 8,2 59,0 9,1 C 1 5 T o t a l o u t s t a n d i n g a m o u n t s a n d g r o s s i s s u e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (EUR billions) total gross issues (right-hand scale) total outstanding amounts (left-hand scale) outstanding amounts in euro (left-hand scale) Sources: and BIS (for issues by non-euro area residents). 1) Total euro-denominated securities, other than shares, issued by euro area residents and non-euro area residents. 2) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. The 6-month growth rates have been annualised. S30 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 57

142 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 2 Andra värdepapper än aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, fördelat på emitterande sektor och typ av instrument ( m i l j a r d e r e u r o ; t r a n s a k t i o n e r u n d e r m å n a d e n o c h u t e s t å e n d e b e l o p p v i d p e r i o d e n s s l u t ; n o m i n e l l a v ä r d e n ) 1. Utestående belopp och bruttoemissioner Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Utestående belopp Icke-MFI Offentlig sektor Totalt MFI (inklusive Staten Eurosystemet) Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Bruttoemissioner Icke-MFI Offentlig sektor Andra finansiella företag än MFI Ickefinansiella företag Staten Övrig offentlig sektor Totalt Kortfristiga Långfristiga 1) Andel långfristiga med fast ränta Andel långfristiga med rörlig ränta Källa:. 1) Kvarvarande skillnad mellan långfristiga räntebärande värdepapper, totalt, och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta beror på nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. 58 S December 2005 Mars 2007 S 31

143 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 2 S e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r a n d i n s t r u m e n t t y p e (EUR billions ; transactions during the month and end-of-period outstanding amounts; nominal values) 1. Outstanding amounts and gross issues Outstanding amounts Gross issues Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Short-term Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Long-term 1) Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Of which long-term fixed rate Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Of which long-term variable rate Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Source:. 1) The residual difference between total long-term debt securities and fixed and variable rate long-term debt securities consists of zero coupon bonds and revaluation effects. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS31 59

144 4. 2 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e av h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r o c h t y p av i n s t r u m e n t (miljarder euro, om inget annat anges; transaktioner under perioden; nominella värden) 2. Nettoemissioner Ej säsongrensat Säsongrensat Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 6 N e t t o e m i s s i o n e r a v a n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r, s ä s o n g r e n s a t o c h e j s ä s o n g r e n s a t (miljarder euro, transaktioner under månaden, nominella värden) Nettoemissioner Nettoemissioner, säsongrensat Källa:. 60 S 32Mars December

145 4. 2 S e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r a n d i n s t r u m e n t t y p e (EUR billions unless otherwise indicated; transactions during the period; nominal values) 2. Net issues Non-seasonally adjusted Seasonally adjusted Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total ,4 316,1 175,8 21,9 169,2 32,2 717,0 319,5 171,6 22,1 171,4 32, ,3 421,1 246,3 34,8 90,9 22,1 814,4 425,5 241,6 35,2 89,9 22, Q1 289,8 158,7 46,1 9,4 68,7 6,9 193,5 106,9 66,1 6,0 8,4 6,1 Q2 225,2 84,0 65,3 18,6 48,4 8,9 168,6 88,4 52,8 12,0 7,1 8,4 Q3 126,0 78,0 36,3-2,5 14,6-0,5 185,2 94,5 53,0 1,7 33,8 2,3 Q4 174,3 100,5 98,6 9,3-40,8 6,7 267,0 135,7 69,7 15,6 40,6 5, Sep. 56,8 30,8 12,1 3,9 12,3-2,3 57,0 37,8 14,0 8,4-0,5-2,6 Oct. 122,6 72,4 41,0 8,5-0,1 0,8 123,3 58,5 44,9 5,0 15,0-0,1 Nov. 107,9 40,8 30,3 4,1 27,1 5,6 100,6 43,2 24,3 5,4 24,1 3,7 Dec. -56,3-12,7 27,3-3,3-67,8 0,3 43,1 34,0 0,5 5,2 1,5 1,9 Long-term ,9 292,7 176,2 22,2 184,2 32,5 709,5 294,5 172,1 22,2 188,1 32, ,1 348,2 241,1 31,6 121,0 23,1 764,2 350,4 236,4 31,5 122,7 23, Q1 208,6 100,5 45,8 1,8 53,4 7,0 167,3 70,0 65,9 7,0 18,4 6,0 Q2 223,7 87,7 62,3 15,5 49,4 8,9 165,1 85,4 49,7 8,9 12,7 8,5 Q3 120,6 61,7 35,0 2,6 21,4-0,1 168,0 66,5 51,6 4,8 42,5 2,6 Q4 212,2 98,4 98,1 11,7-3,2 7,3 263,8 128,5 69,2 10,8 49,3 6, Sep. 62,8 31,8 11,8 3,4 17,5-1,6 53,4 29,4 13,3 5,3 7,5-2,1 Oct. 86,5 37,4 41,4 4,2 2,6 0,9 102,4 35,6 44,9 2,6 19,3 0,0 Nov. 109,4 46,8 30,1 2,3 24,2 6,0 102,4 53,2 24,6 2,1 18,5 4,1 Dec. 16,3 14,1 26,5 5,2-30,0 0,4 59,0 39,7-0,2 6,1 11,5 2,0 C 1 6 N e t i s s u e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, s e a s o n a l l y a d j u s t e d a n d n o n - s e a s o n a l l y a d j u s t e d (EUR billions; transactions during the month; nominal values) 150 net issues net issues, seasonally adjusted Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q Source:. S32 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 61

146 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 3 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, ö k n i n g s t a k t e r 1 ) (procentuella förändringar) Årliga ökningstakter (ej säsongrensat) 6-månaders förändringar (säsongrensat) Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickemonetära finansiella företag Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Ickemonetära finansiella företag Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto Totalt Långfristiga D 1 7 L å n g f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 6-månadersförändringar är uppräknade till årstakt. 62 S December 2005 Mars 2007 S 33

147 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 3 G r o w t h r a t e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (percentage changes) Annual growth rates (non-seasonally adjusted) 6-month seasonally adjusted growth rates Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs Total 2005 Dec. 7,6 8,4 23,6 3,7 4,1 12,9 6,1 6,6 21,0 2,9 2,9 13, Jan. 7,6 9,1 24,3 3,4 3,6 11,3 7,1 7,7 26,1 4,2 3,1 12,7 Feb. 7,2 8,9 26,9 3,0 2,5 11,9 7,5 8,1 30,9 4,2 2,8 14,2 Mar. 7,6 9,3 27,3 2,8 3,0 11,6 7,9 9,3 31,7 3,9 2,6 13,0 Apr. 7,2 8,9 27,2 2,6 2,5 10,2 7,9 9,3 31,5 3,3 2,7 11,4 May 7,7 9,9 26,6 3,7 2,6 12,1 8,2 10,5 31,5 6,1 1,8 10,5 June 6,6 8,1 24,5 4,4 1,8 12,3 7,1 9,7 28,0 5,9 0,7 10,5 July 7,0 8,3 26,4 4,6 2,2 11,7 6,9 8,9 26,8 4,9 1,2 10,6 Aug. 7,3 8,4 28,0 3,3 2,5 12,1 7,2 8,8 25,5 2,4 2,3 10,1 Sep. 7,3 9,0 27,2 4,1 2,2 10,2 6,8 8,8 23,0 4,4 1,9 7,5 Oct. 8,0 9,7 29,9 3,8 2,6 9,4 8,1 10,1 28,4 4,4 2,5 7,5 Nov. 8,3 10,1 30,4 5,0 2,5 8,7 8,3 9,6 29,1 3,8 3,3 7,0 Dec. 8,0 10,3 26,7 5,7 2,1 7,8 8,6 10,9 25,4 5,5 3,4 5,3 Long-term 2005 Dec. 8,3 8,9 23,9 4,4 4,9 13,2 6,2 5,8 21,4 6,2 3,0 14, Jan. 8,1 9,1 24,5 4,8 4,2 11,8 7,3 7,3 26,4 7,0 3,2 13,1 Feb. 7,6 8,4 27,2 5,8 3,0 12,6 7,8 7,6 31,0 7,2 2,9 15,0 Mar. 7,8 8,2 27,6 4,9 3,6 12,1 8,0 7,9 32,0 5,9 3,3 13,7 Apr. 7,5 8,1 27,5 5,4 3,0 10,5 8,1 7,8 31,5 5,8 3,7 12,0 May 7,7 8,3 26,7 6,8 3,2 12,5 7,7 7,7 31,3 8,1 2,6 11,0 June 6,7 7,2 24,4 6,2 2,3 12,7 7,2 8,7 27,3 6,2 1,6 10,7 July 7,2 7,6 26,3 5,9 2,6 11,9 7,0 7,9 26,3 4,8 2,1 10,6 Aug. 7,5 7,7 27,7 5,4 3,1 12,4 7,3 7,8 24,8 3,6 3,3 9,9 Sep. 7,6 8,1 26,9 5,5 3,0 10,8 7,1 8,4 22,1 5,3 2,8 8,0 Oct. 8,1 8,4 29,6 5,0 3,5 9,9 8,3 9,1 27,8 4,3 3,5 8,1 Nov. 8,4 9,1 30,1 5,5 3,3 9,3 9,0 10,5 28,8 2,9 3,9 7,6 Dec. 8,2 9,6 26,4 6,1 3,1 8,3 9,1 10,5 25,3 5,9 4,6 6,0 C 1 7 A n n u a l g r o w t h r a t e s o f l o n g - t e r m d e b t s e c u r i t i e s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r, i n a l l c u r r e n c i e s c o m b i n e d (annual percentage changes) 35 general government MFIs (including Eurosystem) non-mfi corporations Source:. 1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes.the 6-month growth rates have been annualised. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n SS33 63 M a r c h

148 4. 3 A n d r a v ä r d e p a p p e r ä n a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, ö k n i n g s t a k t e r 1 ) ( f o r t s. ) (procentuella förändringar) Lång fast ränta Lång rörlig ränta Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Offentlig sektor Staten Totalt MFI (inklusive Eurosystemet) Ickefinansiella företag Övrig offentlig sektor Andra finansiella företag än MFI Icke-MFI Ickefinansiella företag Offentlig sektor Staten Övrig offentlig sekto I alla valutor sammanlagt I euro D 1 8 Ko r t f r i s t i g a r ä n t e b ä r a n d e v ä rd e p a p p e r, f ö rd e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r, i a l l a va l u t o r, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årliga procentuella förändringar) Offentlig sektor MFI (inklusive Eurosystemet) Icke-MFI Källa:. 1) För information om hur ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 64 S 34Mars December

149 4. 3 G r o w t h r a t e s o f s e c u r i t i e s, o t h e r t h a n s h a r e s, i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) ( c o n t d ) (percentage changes) Long-term fixed rate Long-term variable rate Total MFIs Non-MFI corporations General government Total MFIs Non-MFI corporations General government (including (including Eurosystem) Financial Non-financial Central Other Eurosystem) Financial Non-financial Central Other corporations corporations government general corporations corporations government general other than government other than government MFIs MFIs In all currencies combined ,7 3,1 5,7 0,3 5,5 15,0 19,4 18,3 35,7 22,6 9,8 4, ,5 4,7 13,9 1,0 3,1 13,4 16,6 11,8 42,4 27,4 5,3 4, Q1 4,3 4,2 8,9 0,7 3,6 15,6 18,9 14,3 48,4 24,5 7,8 1,1 Q2 4,2 4,4 11,7 1,0 3,0 13,5 16,8 11,9 45,5 28,3 3,6 5,1 Q3 4,4 4,6 15,1 0,8 2,8 13,8 15,2 10,1 39,6 30,1 4,1 5,8 Q4 5,0 5,4 19,7 1,6 3,1 11,1 15,9 11,1 37,9 26,7 5,7 4, July 4,3 4,5 14,4 0,7 2,8 13,7 15,3 10,1 40,0 31,3 4,3 5,6 Aug. 4,5 4,7 15,7 0,4 3,0 14,0 15,5 10,1 41,4 29,8 4,2 6,4 Sep. 4,7 5,1 17,1 1,3 2,9 12,9 14,9 10,1 37,5 27,8 5,2 3,3 Oct. 5,1 5,1 20,2 0,5 3,3 12,0 16,0 10,7 39,4 29,6 6,3 2,5 Nov. 5,1 5,5 21,2 2,2 3,0 10,3 16,4 11,4 38,9 24,4 6,6 5,9 Dec. 5,2 6,0 18,6 2,8 3,1 9,3 15,4 11,8 33,8 24,7 2,8 4,7 In euro ,3 0,9 9,1-0,1 5,4 15,3 18,8 17,2 35,1 22,6 10,2 5, ,8 3,1 11,3 0,3 3,2 13,6 15,5 10,2 38,9 30,4 5,4 3, Q1 3,7 2,4 9,1 0,6 3,5 16,1 18,1 12,9 45,7 26,4 8,2 1,0 Q2 3,6 2,8 10,0 0,8 3,1 13,9 15,5 10,2 41,5 31,6 3,7 4,0 Q3 3,6 3,1 11,2-0,2 2,9 13,7 13,7 8,1 35,1 33,9 4,2 4,4 Q4 4,3 4,1 14,8 0,1 3,3 11,2 14,9 9,7 35,1 29,5 5,8 3, July 3,6 3,0 11,0-0,5 2,9 13,6 13,7 8,1 35,0 35,4 4,4 4,2 Aug. 3,7 3,2 11,3-0,9 3,1 13,9 14,0 8,3 36,5 33,5 4,2 5,2 Sep. 3,9 3,7 12,8 0,4 2,9 12,9 13,8 8,5 34,2 31,2 5,2 2,1 Oct. 4,2 3,5 14,8-1,2 3,5 12,0 15,2 9,3 37,0 32,9 6,4 1,7 Nov. 4,4 4,4 15,9 0,6 3,2 10,4 15,7 10,2 36,3 26,9 6,8 4,9 Dec. 4,6 5,0 14,7 1,2 3,4 9,5 14,2 10,4 30,3 26,5 3,0 3,7 C 1 8 A n n u a l g r o w t h r a t e s o f s h o r t - t e r m d e b t s e c u r i t i e s, b y s e c t o r o f t h e i s s u e r, i n a l l c u r r e n c i e s c o m b i n e d (annual percentage changes) 60 general Öffentliche government Haushalte MFIs (including (einschließlich Eurosystem) Eurosystem) non-mfi Kapitalgesellschaften corporationsohne MFIs Source:. 1) For the calculation of the growth rates, see the Technical notes. S34 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 65

150 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 4 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro, om inget annat anges; marknadsvärden) 1. Utestående belopp och årliga ökningstakter (utestående belopp vid periodens slut) Totalt Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Index: 1 dec = 100 Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) Totalt Årliga ökningstakter (%) D 1 9 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t, å r l i g a ö k n i n g s t a k t e r (årlig procentuell förändring) MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Källa:. 1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 66 S December 2005 Mars 2007 S 35

151 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 4 Q u o t e d s h a r e s i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (EUR billions, unless otherwise indicated; market values) 1. Outstanding amounts and annual growth rates (outstanding amounts as end-of-period) Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Total Index Annual Total Annual Total Annual Total Annual Dec. 01 = growth growth growth growth 100 rates (%) rates (%) rates (%) rates (%) Dec ,8 102,6 1,2 643,7 2,9 407,7 1, ,4 0, Jan ,0 102,6 1,1 662,6 2,9 414,2 0, ,3 0,8 Feb ,5 102,7 1,1 681,1 2,6 434,1 1, ,2 0,8 Mar ,4 102,7 0,9 677,7 2,3 424,0 1, ,7 0,6 Apr ,7 102,9 1,0 656,0 2,1 409,4 2, ,3 0,5 May 4 272,7 103,0 1,0 678,1 2,1 424,0 2, ,5 0,6 June 4 381,2 103,1 1,1 698,0 2,4 441,6 3, ,6 0,6 July 4 631,1 103,1 1,0 727,9 2,3 466,7 2, ,6 0,6 Aug ,9 103,1 1,1 723,4 3,0 457,1 2, ,4 0,5 Sep ,2 103,3 1,1 764,1 3,2 483,7 2, ,3 0,5 Oct ,4 103,4 1,2 752,4 3,2 480,5 3, ,6 0,5 Nov ,0 103,7 1,2 809,2 1,3 513,6 3, ,2 0,9 Dec ,3 103,8 1,2 836,4 0,8 540,8 3, ,1 1, Jan ,1 103,9 1,3 884,8 1,2 535,8 3, ,5 1,0 Feb ,2 103,9 1,2 938,8 1,2 561,8 3, ,7 0,9 Mar ,9 103,9 1,2 962,3 1,8 579,1 3, ,5 0,7 Apr ,3 104,0 1,1 948,8 1,4 572,9 2, ,6 0,9 May 5 364,7 104,2 1,2 896,7 1,6 533,5 2, ,5 1,0 June 5 376,5 104,3 1,1 905,0 1,5 529,6 1, ,9 1,0 July 5 372,5 104,4 1,3 918,4 2,1 543,3 1, ,7 1,0 Aug ,3 104,5 1,3 958,6 1,8 594,6 1, ,1 1,1 Sep ,2 104,5 1,2 986,1 1,7 606,6 1, ,5 1,0 Oct ,4 104,6 1, ,6 2,0 613,3 1, ,4 0,9 Nov ,8 104,7 0, ,3 2,0 602,8 1, ,7 0,7 Dec ,0 104,8 0, ,3 2,4 622,1 0, ,7 0,6 C 1 9 A n n u a l g r o w t h r a t e s f o r q u o t e d s h a r e s i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (annual percentage changes) 5,0 MFIs financial Finanzielle corporations Kapitalgesellschaften other than than (ohne MFIsMFIs) non-financial Nichtfinanzielle corporations Kapitalgesellschaften 5,0 5,0 4,0 4,0 4,0 3,0 3,0 3,0 2,0 2,0 2,0 1,0 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0-1, ,0 Source:. 1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 67 S35

152 4. 4 N o t e r a d e a k t i e r e m i t t e r a d e a v h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t 1 ) (miljarder euro; marknadsvärden) 2. Transaktioner under månaden Totalt MFI Andra finansiella företag än MFI Icke-finansiella företag Inlösta Inlösta Inlösta Inlösta Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner Bruttoemissioner Nettoemissioner D 2 0 B r u t t o e m i s s i o n e r a v n o t e r a d e a k t i e r, f ö r d e l a t p å e m i t t e r a n d e s e k t o r (miljarder euro, transaktioner under månaden; marknadsvärden) Icke-finansiella företag MFI Andra finansiella företag än MFI Källa:. 1) För information om hur index och ökningstakter beräknas, se Tekniska anmärkningar. 68 S 36Mars December

153 4. 4 Q u o t e d s h a r e s i s s u e d b y e u r o a r e a r e s i d e n t s 1 ) (EUR billions; market values) 2. Transactions during the month Total MFIs Financial corporations other than MFIs Non-financial corporations Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Gross issues Redemptions Net issues Dec. 5,7 2,2 3,5 1,2 0,0 1,2 0,4 0,1 0,3 4,1 2,1 2, Jan. 1,1 1,2 0,0 0,1 0,0 0,1 0,2 0,0 0,2 0,9 1,2-0,3 Feb. 4,0 1,3 2,7 0,1 0,0 0,1 0,2 0,1 0,1 3,7 1,2 2,5 Mar. 5,0 1,8 3,2 0,9 0,8 0,1 0,1 0,1 0,0 4,0 0,8 3,2 Apr. 10,4 2,3 8,1 2,5 0,0 2,5 5,8 0,0 5,7 2,1 2,3-0,2 May 3,9 3,0 0,9 0,0 0,0 0,0 0,2 0,3-0,1 3,7 2,7 1,0 June 11,6 4,9 6,7 1,9 1,0 0,9 4,1 0,7 3,3 5,6 3,2 2,5 July 7,5 6,6 0,9 2,4 2,9-0,4 0,5 0,0 0,5 4,5 3,7 0,8 Aug. 2,9 2,2 0,8 2,5 0,0 2,5 0,0 0,2-0,1 0,4 2,0-1,6 Sep. 8,2 2,3 5,9 0,4 0,0 0,4 1,1 0,1 1,0 6,7 2,2 4,5 Oct. 8,3 1,6 6,8 0,0 0,1-0,1 2,7 0,0 2,7 5,6 1,4 4,2 Nov. 17,0 3,8 13,2 2,1 0,0 2,1 0,5 0,0 0,5 14,4 3,8 10,6 Dec. 10,9 7,3 3,5 1,3 4,3-3,0 1,9 0,4 1,5 7,6 2,6 5, Jan. 4,8 0,8 4,1 3,3 0,0 3,3 0,2 0,0 0,2 1,3 0,7 0,6 Feb. 1,7 1,7 0,0 0,3 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 1,3 1,6-0,3 Mar. 9,1 5,4 3,7 5,7 0,0 5,7 0,1 0,0 0,1 3,3 5,4-2,1 Apr. 5,8 0,4 5,4 0,0 0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 5,8 0,3 5,5 May 8,5 2,2 6,3 1,9 0,0 1,8 0,2 0,0 0,2 6,5 2,2 4,3 June 9,4 2,6 6,7 0,8 0,3 0,5 0,0 0,0 0,0 8,5 2,4 6,2 July 13,4 6,6 6,8 4,5 0,0 4,5 5,0 3,5 1,5 3,9 3,0 0,8 Aug. 3,2 1,8 1,4 0,4 0,0 0,4 0,0 0,1-0,1 2,7 1,6 1,0 Sep. 4,2 0,5 3,7 0,0 0,0 0,0 1,5 0,0 1,4 2,7 0,5 2,2 Oct. 5,8 1,2 4,6 2,5 0,0 2,5 0,5 0,0 0,5 2,8 1,2 1,6 Nov. 6,9 2,0 4,9 3,1 0,0 3,1 0,4 0,1 0,3 3,3 1,9 1,4 Dec. 8,7 3,9 4,8 0,9 0,3 0,5 0,5 0,0 0,5 7,4 3,6 3,8 C 2 0 G r o s s i s s u e s o f q u o t e d s h a r e s b y s e c t o r o f t h e i s s u e r (EUR billions; transactions during the month; market values) 40 non-financial corporations MFIs financial corporations other than MFIs Source:. 1) For the calculation of the index and the growth rates, see the Technical notes. S36 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 69

154 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 5 M F I - r ä n t o r p å e u r o d e n o m i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges) 1. Räntor på inlåning (nya avtal) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Upp till 3 månader Över 3 månader Upp till 1 år Mellan 1 och 2 år Över 2 år Räntor på lån till hushåll (nya avtal) Check- Konsumentkredit Bostadslån Övrig utlåning räknings- krediter 1) Rörlig ränta och upp till 1 år Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Över 5 år Effektiv ränta i procent per år 3) Rörlig ränta och upp till 1 år Fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Mellan 1 och 5 år Mellan 5 och 10 år Över 10 år Effektiv ränta i procent per år 3) fördelat på ursprunglig räntebindningsperiod Rörlig ränta och upp till 1 år Mellan 1 och 5 år Över 5 år 3. Räntor på lån till icke-finansiella företag (nya avtal) Checkräknings- Övriga lån upp till 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod Övriga lån över 1 miljon euro med ursprunglig räntebindningsperiod krediter 1) Rörlig ränta och Mellan 1 och 5 år Över 5 år Rörlig ränta och Mellan 1 och 5 år Över 5 år upp till 1 år upp till 1 år Källa:. 1) Nya avtal och utestående belopp sammanfaller beträffande denna kategori. Vid periodens slut. 2) Hushåll och icke-finansiella företag har slagits samman eftersom utestående belopp för icke-finansiella företag är försumbara jämfört med dem för hushållssektorn i alla medlemsstater sammantaget. 3) Den effektiva räntan i procent per år omfattar den totala lånekostnaden. Den totala lånekostnaden består av en räntekomponent och en avgiftskomponent som täcker avgifterna för bl.a. inhämtande av upplysningar, administration, utarbetande av dokument, garantier etc. 70 S December 2005 Mars 2007 S 37

155 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 5 M F I i n t e r e s t r a t e s o n e u r o - d e n o m i n a t e d d e p o s i t s a n d l o a n s b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated) 1. Interest rates on deposits (new business) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 1) With agreed maturity Redeemable at notice 1), 2) Overnight 1) With agreed maturity Up to 1 year Over 1 and Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 1 year Over 1 and Over 2 years up to 2 years up to 2 years Jan. 0,73 2,21 2,47 2,56 2,00 2,32 1,05 2,27 2,40 3,52 2,25 Feb. 0,74 2,24 2,52 2,36 1,97 2,34 1,08 2,31 2,69 3,37 2,26 Mar. 0,76 2,37 2,60 2,45 1,98 2,37 1,14 2,48 2,93 3,28 2,44 Apr. 0,79 2,40 2,81 2,49 2,00 2,42 1,16 2,51 2,93 3,71 2,49 May 0,79 2,45 2,86 2,48 2,00 2,48 1,18 2,58 3,18 3,38 2,48 June 0,81 2,57 2,88 2,57 2,04 2,53 1,22 2,70 3,22 3,27 2,65 July 0,81 2,70 3,04 2,80 2,08 2,58 1,24 2,78 3,31 3,99 2,76 Aug. 0,85 2,79 2,97 2,82 2,23 2,63 1,32 2,92 3,25 3,78 2,86 Sep. 0,86 2,87 3,15 2,66 2,26 2,68 1,36 2,99 3,45 3,82 2,96 Oct. 0,90 3,04 3,30 2,87 2,30 2,75 1,45 3,19 3,58 4,24 3,14 Nov. 0,91 3,10 3,34 2,80 2,30 2,81 1,49 3,26 3,47 3,66 3,23 Dec. 0,93 3,27 3,31 2,80 2,33 2,87 1,51 3,47 4,92 3,88 3,41 2. Interest rates on loans to households (new business) Bank Consumer credit Lending for house purchase Other lending overdrafts 1) by initial rate fixation By initial rate fixation Annual By initial rate fixation Annual percentage percentage Floating rate Over 1 Over rate of Floating rate Over 1 Over 5 Over rate of Floating rate Over 1 Over and up to and up to 5 years charge 3) and up to and up to and up to 10 years charge 3) and up to and up to 5 years 1 year 5 years 1 year 5 years 10 years 1 year 5 years Jan. 9,80 6,94 6,48 8,13 7,87 3,61 3,91 4,14 4,06 4,09 4,15 4,59 4,34 Feb. 9,61 6,88 6,34 7,95 7,76 3,66 3,97 4,14 4,06 4,08 4,24 4,66 4,35 Mar. 9,90 6,79 6,28 7,88 7,65 3,73 3,99 4,22 4,10 4,15 4,33 4,72 4,49 Apr. 9,76 7,06 6,31 7,92 7,76 3,84 4,07 4,33 4,17 4,29 4,30 4,85 4,62 May 9,78 7,24 6,23 7,89 7,77 3,90 4,15 4,40 4,19 4,34 4,43 5,05 4,76 June 9,84 7,11 6,31 7,82 7,71 4,00 4,19 4,48 4,25 4,42 4,52 5,09 4,71 July 9,86 7,33 6,33 8,02 7,87 4,11 4,23 4,52 4,34 4,52 4,55 5,24 4,74 Aug. 9,95 7,86 6,39 8,15 8,12 4,21 4,36 4,60 4,39 4,59 4,65 5,26 4,94 Sep. 10,06 7,86 6,26 8,09 7,98 4,30 4,36 4,61 4,44 4,65 4,76 5,30 4,98 Oct. 10,04 7,50 6,02 8,17 7,77 4,42 4,45 4,58 4,46 4,72 4,93 5,18 4,80 Nov. 10,08 7,65 6,16 8,15 7,83 4,49 4,50 4,58 4,47 4,75 4,97 5,25 4,90 Dec. 10,03 7,54 6,08 7,94 7,72 4,54 4,56 4,55 4,47 4,80 4,92 5,23 4,81 3. Interest rates on loans to non-financial corporations (new business) Bank Other loans up to EUR 1 million Other loans over EUR 1 million overdrafts 1) by initial rate fixation by initial rate fixation Floating rate and Over 1 and Over 5 years Floating rate and Over 1 and Over 5 years up to 1 year up to 5 years up to 1 year up to 5 years Jan. 5,23 4,07 4,59 4,13 3,18 3,72 3,96 Feb. 5,29 4,13 4,69 4,16 3,26 4,36 4,02 Mar. 5,30 4,23 4,59 4,16 3,50 3,83 4,18 Apr. 5,40 4,34 4,73 4,15 3,51 3,94 4,22 May 5,36 4,38 4,83 4,26 3,57 4,13 4,32 June 5,45 4,47 4,84 4,33 3,74 4,12 4,23 July 5,52 4,57 4,99 4,38 3,84 4,21 4,36 Aug. 5,56 4,70 5,09 4,60 3,97 4,33 4,49 Sep. 5,69 4,75 5,02 4,54 4,02 4,41 4,47 Oct. 5,76 4,91 5,16 4,57 4,24 4,37 4,45 Nov. 5,82 5,00 5,24 4,68 4,31 4,62 4,58 Dec. 5,83 5,08 5,24 4,68 4,50 4,76 4,62 Source:. 1) For this instrument category, new business and outstanding amounts coincide. End-of-period. 2) For this instrument category, households and non-financial corporations are merged and allocated to the household sector, since the outstanding amounts of non-financial corporations are negligible compared with those of the household sector in all participating Member States combined. 3) The annual percentage rate of charge covers the total cost of a loan. The total cost comprises an interest rate component and a component of other (related) charges, such as the cost of inquiries, administration, preparation of documents, guarantees, etc. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 71 S37

156 4. 5 M F I - r ä n t o r p å e u r o d e n o m i n e r a d i n l å n i n g f r å n o c h u t l å n i n g t i l l h e m m a h ö r a n d e i e u r o o m r å d e t (procent per år; utestående belopp vid periodens slut, nya avtal som periodgenomsnitt, om inget annat anges) 4. Räntor på inlåning (utestående belopp) Inlåning från hushåll Inlåning från icke-finansiella företag Repor Dagslån 1) Med överenskommen löptid Med uppsägningstid 1), 2) Dagslån 1) Med överenskommen löptid Upp till 2 år Över 2 år Upp till 3 mån Över 3 månader Upp till 2 år Över 2 år Räntor på lån (utestående belopp) Lån till hushåll Lån till icke-finansiella företag Upp till 1 år Bostadslån, med löptid Konsumentkrediter och övriga lån, med löptid Med löptid 1 Mellan 1 och 5 år 2 Över 5 år 3 Upp till 1 år 4 Mellan 1 och 5 år 5 Över 5 år 6 Upp till 1 år 7 Mellan 1 och 5 år 8 Över 5 år 9 D 2 1 N y i n l å n i n g m e d ö v e r e n s k o m m e n l ö p t i d (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt) Från hushåll, upp till 1 år Från icke-finansiella företag, upp till 1 år Från hushåll, över 2 år Från icke-finansiella företag, över 2 år D22 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år (procent per år exklusive avgifter; periodgenomsnitt) Konsumentkrediter till hushåll Bostadslån till hushåll Till icke-finansiella företag, upp till 1 miljon euro Till icke-finansiella företag, över 1 miljon euro Källa:. 72 S 38Mars December

157 4. 5 M F I i n t e r e s t r a t e s o n e u r o - d e n o m i n a t e d d e p o s i t s a n d l o a n s b y e u r o a r e a r e s i d e n t s (percentages per annum; outstanding amounts as end-of-period, new business as period average, unless otherwise indicated) 4. Interest rates on deposits (outstanding amounts) Deposits from households Deposits from non-financial corporations Repos Overnight 1) With agreed maturity Redeemable at notice 1),2) Overnight 1) With agreed maturity Up to 2 years Over 2 years Up to 3 months Over 3 months Up to 2 years Over 2 years Jan. 0,73 2,05 3,11 2,00 2,32 1,05 2,32 3,47 2,21 Feb. 0,74 2,09 3,13 1,97 2,34 1,08 2,38 3,47 2,27 Mar. 0,76 2,16 3,01 1,98 2,37 1,14 2,48 3,46 2,38 Apr. 0,79 2,21 3,01 2,00 2,42 1,16 2,53 3,51 2,42 May 0,79 2,27 3,05 2,00 2,48 1,18 2,59 3,52 2,49 June 0,81 2,34 3,08 2,04 2,53 1,22 2,72 3,53 2,63 July 0,81 2,43 3,03 2,08 2,58 1,24 2,80 3,57 2,71 Aug. 0,85 2,52 3,05 2,23 2,63 1,32 2,93 3,64 2,81 Sep. 0,86 2,59 3,08 2,26 2,68 1,36 3,00 3,69 2,90 Oct. 0,90 2,69 3,10 2,30 2,75 1,45 3,15 3,80 3,05 Nov. 0,91 2,78 3,05 2,30 2,81 1,49 3,24 3,80 3,14 Dec. 0,93 2,89 3,01 2,33 2,87 1,51 3,42 3,86 3,29 5. Interest rates on loans (outstanding amounts) Loans to households Loans to non-financial corporations Lending for house purchase, Consumer credit and other loans, With maturity with maturity with maturity Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years Up to 1 year Over 1 and Over 5 years up to 5 years up to 5 years up to 5 years Jan. 4,62 4,14 4,50 7,99 6,78 5,60 4,42 3,88 4,26 Feb. 4,59 4,17 4,54 7,97 6,78 5,68 4,49 3,95 4,31 Mar. 4,60 4,15 4,52 8,06 6,80 5,73 4,53 3,98 4,31 Apr. 4,63 4,16 4,52 8,10 6,73 5,75 4,59 4,05 4,34 May 4,63 4,16 4,52 8,10 6,70 5,71 4,64 4,10 4,36 June 4,67 4,20 4,55 8,10 6,75 5,73 4,72 4,19 4,40 July 4,68 4,21 4,57 8,15 6,71 5,82 4,81 4,27 4,45 Aug. 4,72 4,23 4,60 8,21 6,72 5,82 4,85 4,33 4,48 Sep. 4,82 4,27 4,62 8,31 6,81 5,87 4,93 4,40 4,53 Oct. 4,90 4,29 4,65 8,36 6,81 5,88 5,07 4,51 4,57 Nov. 4,98 4,33 4,68 8,34 6,81 5,91 5,14 4,59 4,63 Dec. 5,01 4,35 4,71 8,43 6,81 5,94 5,24 4,66 4,68 C 2 1 N e w d e p o s i t s w i t h a g r e e d m a t u r i t y (percentages per annum excluding charges; period averages) C 2 2 N e w l o a n s a t f l o a t i n g r a t e a n d u p t o 1 y e a r i n i t i a l r a t e f i x a t i o n (percentages per annum excluding charges; period averages) 4,50 by households, up to 1 year by non-financial corporations, up to 1 year by households, over 2 years by non-financial corporations, over 2 years 4,50 8,00 to households for consumption to households for house purchase to non-financial corporations, up to EUR 1 million to non-financial corporations, over EUR 1 million 8,00 4,00 4,00 7,00 7,00 3,50 3,50 6,00 6,00 3,00 3,00 5,00 5,00 2,50 2,50 4,00 4,00 2,00 2,00 3,00 3,00 1, ,50 2, ,00 Source:. S38 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 73

158 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 6 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r (procent per år; periodgenomsnitt) Dagslån (Eonia) 1-månads inlåning (Euribor) Euroområdet 1)2) USA Japan 3-månaders inlåning (Euribor) 6-månaders inlåning (Euribor) 12-månaders inlåning (Euribor) 3-månaders inlåning (Libor) 3-månaders inlåning (Libor) D 2 3 Pe n n i n g m a r k n a d s r ä n t o r i e u r o o m r å d e t 2 ) (månadsuppgifter; procent per år) 1-månadsränta 3-månadersränta 12-månadersränta D m å n a d e r s p e n n i n g s m a r k n a d s r ä n t o r (månadsuppgifter; procent per år) Euroområdet 2) Japan USA Källa:. 1) För tiden före januari 1999 har artificiella räntor beräknats för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 74 S December 2005 Mars 2007 S 39

159 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 6 M o n e y m a r k e t i n t e r e s t r a t e s (percentages per annum; period averages) Euro area 1),2) United States Japan Overnight 1-month 3-month 6-month 12-month 3-month 3-month deposits deposits deposits deposits deposits deposits deposits (EONIA) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (EURIBOR) (LIBOR) (LIBOR) ,05 2,08 2,11 2,15 2,27 1,62 0, ,09 2,14 2,18 2,23 2,33 3,56 0, ,83 2,94 3,08 3,23 3,44 5,19 0, Q4 2,14 2,25 2,34 2,46 2,63 4,34 0, Q1 2,40 2,50 2,61 2,75 2,95 4,76 0,08 Q2 2,63 2,74 2,90 3,06 3,32 5,21 0,21 Q3 2,94 3,06 3,22 3,41 3,62 5,43 0,41 Q4 3,36 3,46 3,59 3,72 3,86 5,37 0, Feb. 2,35 2,46 2,60 2,72 2,91 4,76 0,07 Mar. 2,52 2,63 2,72 2,87 3,11 4,92 0,10 Apr. 2,63 2,65 2,79 2,96 3,22 5,07 0,11 May 2,58 2,69 2,89 3,06 3,31 5,18 0,19 June 2,70 2,87 2,99 3,16 3,40 5,38 0,32 July 2,81 2,94 3,10 3,29 3,54 5,50 0,40 Aug. 2,97 3,09 3,23 3,41 3,62 5,42 0,41 Sep. 3,04 3,16 3,34 3,53 3,72 5,38 0,42 Oct. 3,28 3,35 3,50 3,64 3,80 5,37 0,44 Nov. 3,33 3,42 3,60 3,73 3,86 5,37 0,48 Dec. 3,50 3,64 3,68 3,79 3,92 5,36 0, Jan. 3,56 3,62 3,75 3,89 4,06 5,36 0,56 Feb. 3,57 3,65 3,82 3,94 4,09 5,36 0,59 C 2 3 E u r o a r e a m o n e y m a r k e t r a t e s 2 ) (monthly; percentages per annum) C m o n t h m o n e y m a r k e t r a t e s (monthly; percentages per annum) 9,00 1-month rate 3-month rate 12-month rate 9,00 9,00 2) euro area Japan United States 9,00 8,00 8,00 8,00 8,00 7,00 7,00 7,00 7,00 6,00 6,00 6,00 6,00 5,00 5,00 5,00 5,00 4,00 4,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,00 3,00 2,00 2,00 2,00 2,00 1,00 1,00 1,00 1,00 0, ,00 0, ,00 Source:. 1) Before January 1999 synthetic euro area rates were calculated on the basis of national rates weighted by GDP. For further information, see the General notes. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 75 S39

160 4. 7 S t a t s o b l i g a t i o n s r ä n t o r (procent per år; periodgenomsnitt) Euroområdet 1)2) USA Japan 2 år 3 år 5 år 7 år 10 år 10 år 10 år D 2 5 S t a t s o b l i g a t i o n s r ä n t o r i e u r o o m r å d e t 2 ) (månadsuppgifter; procent per år) 2 år 5 år 7 år D 2 6 Räntor på 10-åriga statsobligationer (månadsuppgifter; procent per år) Euroområdet 2) USA Japan Källa:. 1) Fram till december 1998 är räntorna i euroområdet beräknade på grundval av harmoniserade nationella BNP-viktade statsobligationsräntor. Därefter har som vikter använts de nominella utestående beloppen för statsobligationer för varje löptid. 2) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 76 S 40Mars December

161 4. 7 G o v e r n m e n t b o n d y i e l d s (percentages per annum; period averages) Euro area 1),2) United States Japan 2 years 3 years 5 years 7 years 10 years 10 years 10 years ,47 2,77 3,29 3,70 4,14 4,26 1, ,38 2,55 2,85 3,14 3,44 4,28 1, ,44 3,51 3,64 3,72 3,86 4,79 1, Q4 2,66 2,79 3,01 3,18 3,42 4,48 1, Q1 3,02 3,11 3,28 3,39 3,56 4,57 1,58 Q2 3,41 3,53 3,75 3,88 4,05 5,07 1,90 Q3 3,60 3,66 3,76 3,84 3,97 4,90 1,80 Q4 3,73 3,73 3,77 3,79 3,86 4,63 1, Feb. 2,97 3,07 3,26 3,37 3,55 4,56 1,57 Mar. 3,22 3,30 3,47 3,57 3,73 4,72 1,70 Apr. 3,37 3,49 3,71 3,83 4,01 4,99 1,91 May 3,38 3,52 3,74 3,89 4,06 5,10 1,91 June 3,47 3,59 3,78 3,91 4,08 5,10 1,87 July 3,58 3,69 3,84 3,94 4,10 5,10 1,91 Aug. 3,59 3,65 3,75 3,83 3,97 4,88 1,81 Sep. 3,62 3,64 3,70 3,74 3,84 4,72 1,68 Oct. 3,69 3,70 3,77 3,80 3,88 4,73 1,76 Nov. 3,71 3,70 3,73 3,74 3,80 4,60 1,70 Dec. 3,79 3,79 3,83 3,84 3,90 4,57 1, Jan. 3,94 3,96 4,02 4,02 4,10 4,76 1,71 Feb. 3,96 3,98 4,02 4,07 4,12 4,73 1,71 C 2 5 E u r o a r e a g o v e r n m e n t b o n d y i e l d s 2 ) (monthly; percentages per annum) C y e a r g o v e r n m e n t b o n d y i e l d s (monthly; percentages per annum) 10,00 2-year yield 5-year yield 7-year yield 10,00 10,00 2) euro area United States Japan 10,00 9,00 9,00 9,00 9,00 8,00 8,00 8,00 8,00 7,00 7,00 7,00 7,00 6,00 6,00 6,00 6,00 5,00 5,00 5,00 5,00 4,00 4,00 4,00 4,00 3,00 3,00 3,00 3,00 2,00 2,00 2,00 2,00 1,00 1,00 1,00 1,00 0, ,00 0, ,00 Source:. 1) To December 1998, euro area yields are calculated on the basis of harmonised national government bond yields weighted by GDP. Thereafter, the weights are the nominal outstanding amounts of government bonds in each maturity band. 2) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S40 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 77

162 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Finansmarknader 4. 8 A k t i e i n d e x (indexnivåer i punkter, periodgenomsnitt) Benchmark Broad 50 Råvaror Konsumtionstjänster Konsumtionsvaror Dow Jones EURO STOXX index 1) USA Japan Olja & gas Branschindex Teknik Finans och fastighet Industrivaror och industritjänster Kraftförsörjning Telekommunikation Hälsovård Standard & Poor s Nikkei 225 D 2 7 D o w J o n e s E U R O S T OX X B r o a d, S t a n d a r d & Po o r s o c h N i k k e i (januari 1994 = 100; månadsgenomsnitt) Dow Jones Euro STOXX Broad 1) Standard & Poor s 500 Nikkei 225 Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 78 S December 2005 Mars 2007 S 41

163 E U R O A R E A S T A T I S T I C S F i n a n c i a l m a r k e t s 4. 8 S t o c k m a r k e t i n d i c e s (index levels in points; period averages) Dow Jones EURO STOXX indices 1) United Japan States Benchmark Main industry indices Broad 50 Basic Consumer Consumer Oil & Financials Industrials Technology Utilities Telecom. Health care Standard Nikkei materials services goods gas & Poor s , ,8 251,4 163,4 219,9 300,5 238,2 258,6 298,3 266,3 399,2 395, , , , ,6 307,0 181,3 245,1 378,6 287,7 307,3 297,2 334,1 433,1 457, , , , ,4 402,3 205,0 293,7 419,8 370,3 391,3 345,3 440,0 416,8 530, , , Q4 315, ,1 334,0 185,5 262,8 411,8 316,8 327,6 325,0 358,6 423,4 478, , , Q1 347, ,4 373,1 199,2 286,5 423,6 358,4 379,7 354,5 413,3 415,8 522, , ,8 Q2 348, ,9 386,0 199,6 285,5 412,8 357,5 387,5 358,0 417,7 403,5 539, , ,0 Q3 350, ,8 399,7 202,0 287,9 410,1 364,7 378,4 325,8 438,1 397,8 532, , ,2 Q4 383, ,4 450,4 219,3 315,1 432,7 400,7 419,5 343,1 490,8 450,1 526, , , Feb. 349, ,8 375,9 198,0 288,5 424,3 361,7 383,9 351,7 417,8 409,1 513, , ,6 Mar. 358, ,9 386,5 203,1 294,9 417,4 372,5 393,6 366,3 430,4 422,7 532, , ,2 Apr. 362, ,6 399,0 204,8 299,9 433,6 372,9 404,0 381,1 429,3 415,8 545, , ,0 May 351, ,8 392,2 200,9 287,9 415,8 362,7 394,5 358,9 420,4 401,0 542, , ,7 June 331, ,7 367,8 193,6 269,8 390,7 338,2 365,2 336,0 404,4 394,8 530, , ,3 July 339, ,3 389,0 196,6 277,0 409,5 348,2 369,8 321,7 415,7 393,3 548, , ,2 Aug. 351, ,9 399,7 200,9 289,3 418,2 366,5 375,9 324,4 442,3 394,9 525, , ,8 Sep. 359, ,6 410,4 208,4 297,2 401,9 379,1 389,6 331,3 456,0 405,6 525, , ,9 Oct. 375, ,8 435,6 216,9 306,8 419,4 397,5 405,6 341,1 475,6 431,1 532, , ,7 Nov. 384, ,8 451,8 220,1 319,2 438,6 401,3 420,2 343,6 490,5 456,8 517, , ,9 Dec. 389, ,4 464,4 221,0 319,3 440,4 403,4 433,3 344,6 507,0 463,1 529, , , Jan. 400, ,8 476,4 229,1 328,2 426,5 419,8 452,2 350,4 505,0 485,0 538, , ,0 Feb. 410, ,2 496,6 235,9 339,4 428,2 428,3 476,2 355,3 524,7 481,0 530, , ,4 C 2 7 D o w J o n e s E U R O S T O X X B r o a d, S t a n d a r d & P o o r s a n d N i k k e i (January 1994 = 100; monthly averages) 350 Dow Jones EURO STOXX Broad Standard & Poor s 500 Nikkei 225 1) Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 79 S41

164 5 P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Harmoniserat konsumentprisindex 1) Index: 2005 = 100 Totalt Totalt Varor Tjänster Totalt Förädlade livsmedel Totalt exkl. oförädlade livsmedel och energi Totalt (säsongsrensat, procentuella förändringar jämfört med föregående period) Oförädlade livsmedel Varor Tjänster Livsmedel (inklusive alkohol och tobak) Industrivaror Boende Transport Kommunikation Fritid Diverse Totalt Förädlade Oförädlade Totalt Industrivaror Energi Hyror livsmedel livsmedel exklusive energi % av total 1) 19,6 12,0 7,6 39,4 30,8 8,6 10,4 6,4 6,4 2,8 14,8 6, Industrivaror exklusive energi Energi (ej säsongrensat) % av total 1) 100,0 100,0 83,8 59,0 41,0 100,0 12,0 7,6 30,8 8,6 41, Tjänster Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Avser indexperioden ) Uppskattning baserad på preliminär statistik som omfattar omkring 95 % av euroområdet, samt på tidiga uppgifter om energipriser. 42 S 42Mars December

165 5 P 5. 1 H I C P, o t h e r p r i c e s a n d c o s t s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Harmonised Index of Consumer Prices 1) STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET R I C E S, O U T P U T, D E M A N D A N D L A B O U R M A R K E T S Total Total (s.a., percentage change on previous period) Index Total Goods Services Total Processed Unprocessed Non-energy Energy Services 2005 = 100 food food industrial (n.s.a.) Total excl. goods unprocessed food and energy % of total 2) 100,0 100,0 82,8 59,2 40,8 100,0 11,9 7,6 30,0 9,6 40, ,8 2,1 2,0 1,8 2, ,9 2,1 2,1 1,8 2, ,0 2,2 1,5 2,1 2, ,2 2,2 1,5 2,3 2, Q4 101,0 2,3 1,5 2,4 2,1 0,4 0,7 0,6 0,2 0,4 0, Q1 101,0 2,3 1,4 2,6 1,9 0,4 0,5 0,7 0,1 1,3 0,4 Q2 102,4 2,5 1,5 2,8 2,0 0,8 0,5 0,6 0,3 3,9 0,5 Q3 102,5 2,1 1,5 2,3 2,0 0,5 0,4 1,9 0,2 0,6 0,6 Q4 102,8 1,8 1,6 1,6 2,1 0,0 0,8 0,8 0,3-4,2 0, Sep. 102,5 1,7 1,5 1,6 2,0-0,1 0,2 0,6 0,1-3,2 0,2 Oct. 102,6 1,6 1,6 1,3 2,1 0,0 0,5-0,2 0,1-1,8 0,2 Nov. 102,6 1,9 1,6 1,7 2,1 0,1 0,1 0,5 0,1-0,5 0,2 Dec. 103,0 1,9 1,6 1,8 2,0 0,1 0,1-0,1 0,1 0,1 0, Jan. 102,5 1,8 1,8 1,5 2,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,4 0,3 Feb. 3 ). 1, Goods Services Food (incl. alcoholic beverages and tobacco) Industrial goods Housing Transport Communication Recreation Miscellaneous and Total Processed Unprocessed Total Non-energy Energy Rents personal food food industrial goods % of total 2) 19,6 11,9 7,6 39,6 30,0 9,6 10,2 6,2 6,4 3,1 14,4 6, ,8 3,3 2,1 1,2 0,8 3,0 2,4 2,0 2,9-0,6 2,7 3, ,3 3,4 0,6 1,6 0,8 4,5 2,4 1,9 2,8-2,0 2,4 5, ,6 2,0 0,8 2,4 0,3 10,1 2,6 2,0 2,7-2,2 2,3 3, ,4 2,1 2,8 2,3 0,6 7,7 2,5 2,1 2,5-3,3 2,3 2, Q4 1,9 2,2 1,4 2,7 0,4 11,1 2,5 1,9 2,7-2,7 2,3 2, Q1 1,8 2,0 1,4 3,0 0,3 12,2 2,5 2,0 2,4-3,3 2,2 2,3 Q2 2,0 2,2 1,6 3,1 0,7 11,6 2,5 2,1 2,8-3,6 2,3 2,2 Q3 2,8 2,1 3,9 2,0 0,7 6,3 2,5 2,1 2,6-3,6 2,4 2,3 Q4 2,9 2,2 4,1 1,0 0,8 1,5 2,5 2,1 2,3-2,5 2,4 2, Aug. 2,9 2,2 3,9 2,4 0,6 8,1 2,5 2,1 2,6-3,9 2,3 2,3 Sep. 2,9 1,8 4,6 1,0 0,8 1,5 2,5 2,1 2,4-3,4 2,3 2,4 Oct. 3,0 2,3 4,2 0,5 0,8-0,5 2,5 2,2 2,4-2,7 2,4 2,4 Nov. 3,0 2,2 4,4 1,1 0,8 2,1 2,5 2,1 2,3-2,7 2,5 2,4 Dec. 2,7 2,1 3,7 1,4 0,9 2,9 2,5 2,1 2,2-2,3 2,4 2, Jan. 2,8 2,2 3,7 0,9 0,9 0,9 2,6 2,0 2,9-1,7 2,7 2,2 Sources: Eurostat and calculations. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Referring to the index period ) Estimate based on provisional national releases usually covering around 95% of the euro area, as well as on early information on energy prices. S42 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 43

166 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 2. Priser inom industri- och byggsektor samt bostads- och råvarupriser Totalt (index: 2000 = 100) Producentpriser inom industrin exklusive byggverksamhet Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi Totalt Kapitalvaror Totalt Konsumtionsvaror Tillverkningsindustri Halvfabrikat Varaktiga Ickevaraktiga Byggverksamhet 1) Priser på bostadsfastigheter 2) Världsmarknadspriser på råvaror 3) Totalt Totalt exkl. energi Oljepriser 4) (euro per fat) % av total 5) 100,0 100,0 89,5 82,5 31,6 21,3 29,5 4,0 25,5 17,5 100,0 32, Arbetskostnader per timme 7) Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Fördelat på komponent Fördelat på vald ekonomisk aktivitet Memo: indikator på Egentlig lön Byggverksamhet Tjänster avtalslöner Arbetsgivarens kollektiva avgifter Utvinning, tillverkning och energi % av total 5) 100,0 100,0 73,1 26,9 34,6 9,1 56, Källor: Eurostat, HWWI (kolumnerna 13 och 14 i tabell 5.1.2), :s beräkningar baserade på Thomson Financial Datastream (kolumn 15 i tabell 5.1.2), :s beräkningar baserade på uppgifter från Eurostat (kolumn 6 i tabell och kolumn 7 i tabell 5.1.3) och :s beräkningar (kolumn 12 i tabell och kolumn 8 i tabell 5.1.3). 1) Bostadshus, baserat på icke-harmoniserade uppgifter. 2) Bostadsprisindikator för euroområdet på grundval av icke-harmoniserade källor. 3) Avser priser uttryckt i euro. 4) Brent Blend (en månads termin). 5) År ) Kvartalsuppgifter för andra (fjärde) kvartalet avser halvårsgenomsnitt för första (andra) halvåret. Då vissa nationella uppgifter bara finns på årsbasis härrör halvårsuppskattningar från årsresultat; därför är tillförlitligheten lägre för halvårsuppgifter än för årsuppgifter. 7) Arbetskostnader per timme för hela ekonomin exklusive jordbruk, offentlig förvaltning, utbildning, hälsa och tjänster som inte har tagits upp någon annanstans. På grund av skillnader i täckning kan summan av komponenterna avvika från totalsumman. 44 S December 2005 Mars 2007 S 43

167 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 1 H I C P, o t h e r p r i c e s a n d c o s t s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 2. Industry, construction, residential property and commodity prices Industrial producer prices excluding construction Construct- Residential World market Oil prices 4) ion 1) property prices of raw (EUR per Total Total Industry excluding construction and energy Energy prices 2) materials 3) barrel) (index 2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods Total facturing goods goods Total Durable Non-durable Total excluding energy % of total 5) ,4 1,4 0,9 0,8 0,8 0,3 1,1 0,6 1,2 3,7 2,1 6,9-4,0-4,5 25, ,8 2,3 2,5 2,0 3,5 0,7 1,3 0,7 1,4 3,9 2,6 7,2 18,4 10,8 30, ,1 4,1 3,2 1,9 2,9 1,3 1,1 1,3 1,1 13,4 3,1 7,6 28,5 9,4 44, ,8 5,1 3,4 2,8 4,8 1,4 1,7 1,6 1,7 13,2.. 19,7 24,8 52, Q4 112,0 4,4 2,8 1,4 1,7 1,1 1,4 1,2 1,4 15,6 2,9 7,3 6) 34,2 23,2 48, Q1 113,9 5,2 3,2 1,7 2,2 1,0 1,5 1,4 1,5 18,8 2,6-36,4 23,6 52,3 Q2 115,8 5,8 3,9 2,6 4,4 1,2 1,7 1,6 1,8 17,3 3,5 6,8 6) 30,0 26,2 56,2 Q3 116,9 5,4 3,7 3,6 6,3 1,7 1,9 1,8 1,9 11,7 3,5-13,4 26,6 55,7 Q4 116,6 4,1 2,8 3,5 6,2 1,8 1,6 1,7 1,6 6,1.. 3,9 23,0 47, Sep. 116,5 4,6 2,8 3,6 6,4 1,7 1,7 1,8 1,7 7, ,0 26,4 50,3 Oct. 116,6 4,0 2,5 3,5 6,3 1,8 1,7 1,7 1,7 5, ,9 28,7 47,6 Nov. 116,6 4,3 2,9 3,5 6,1 1,9 1,6 1,7 1,5 6, ,5 22,9 46,7 Dec. 116,6 4,1 2,9 3,4 6,1 1,8 1,5 1,7 1,4 6, ,2 17,7 47, Jan. 116,7 2,9 2,4 3,4 6,0 1,9 1,5 1,9 1,4 1, ,6 15,6 42,2 Feb ,6 13,9 44,9 3. Hourly labour costs 7) Total Total By component By selected economic activity Memo: (s.a. index indicator 2000 = 100) Wages and Employers social Mining, Construction Services of salaries contributions manufacturing negotiated and energy wages % of total 5) ,8 3,1 2,9 3,8 3,1 3,8 2,9 2, ,5 2,4 2,3 2,2 2,8 2,7 2,0 2, ,2 2,4 2,6 1,9 2,5 2,2 2,4 2, , Q4 117,2 2,3 2,6 1,5 2,5 2,5 2,2 2, Q1 117,8 2,3 2,8 0,9 2,5 2,4 2,1 2,1 Q2 118,4 2,3 2,6 1,6 3,1 1,4 2,1 2,4 Q3 119,0 2,0 2,2 1,8 2,6 1,4 1,8 2,0 Q ,4 Sources: Eurostat, HWWI (columns 13 and 14 in Table 2 in Section 5.1), calculations based on Thomson Financial Datastream data (column 15 in Table 2 in Section 5.1), calculations based on Eurostat data (column 6 in Table 2 in Section 5.1 and column 7 in Table 3 in Section 5.1) and calculations (column 12 in Table 2 in Section 5.1 and column 8 in Table 3 in Section 5.1). 1) Residential buildings, based on non-harmonised data. 2) Residential property price indicator for the euro area, based on non-harmonised sources. 3) Refers to the prices expressed in euro. 4) Brent Blend (for one-month forward delivery). 5) In ) The quarterly data for the second (fourth) quarter refer to semi-annual averages of the first (second) half of the year, respectively. Since some national data are only available at annual frequency, the semi-annual estimate is partially derived from annual results; therefore, the accuracy of semi-annual data is lower than the accuracy of annual data. 7) Hourly labour costs for the whole economy, excluding agriculture, public administration, education, health and services not elsewhere classified. Owing to differences in coverage, the estimates for the components may not be consistent with the total. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 45 S43

168 5. 1 HIKP, andra priser och kostnader (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 4. Arbetskostnader per enhet, löner inklusive kollektiva avgifter per anställd och arbetsproduktivitet (säsongrensat) Totalt (index: 2000 = 100) Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Byggverksamhet Efter ekonomisk aktivitet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Arbetskostnader per enhet 1) Löner inklusive kollektiva avgifter per anställd Arbetsproduktivitet 2) 5. BNP-deflatorer Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Inhemsk efterfrågan Export 3) Import 3) Totalt Privat konsumtion Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Källor: :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat. 1) Löner inklusive kollektiva avgifter (i löpande priser) per anställd dividerat med förädlingsvärde (volymer) per anställd. 2) Förädlingsvärde (volymer) per anställd. 3) Export- och importdeflator avser varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet 46 S 44Mars December

169 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 1 H I C P, o t h e r p r i c e s a n d c o s t s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 4. Unit labour costs, compensation per employee and labour productivity (seasonally adjusted) Total Total By economic activity (index 2000 = 100) Agriculture, hunting, Mining, Construction Trade, repairs, hotels and Financial, real estate, Public administration, forestry and fishing manufacturing restaurants, transport and renting and business education, health and energy communication services and other services Unit labour costs 1) ,7 2,4 0,9 0,7 3,2 2,1 3,0 3, ,4 1,7 6,2 0,3 3,3 2,1 1,2 2, ,5 1,1-9,6-0,1 3,1-0,3 2,6 2, ,5 0,9 8,5-1,2 3,6 0,3 2,0 1, Q3 108,3 0,6 8,0-1,2 2,3-0,3 2,0 1,8 Q4 109,1 1,0 8,7-2,3 3,0 0,1 2,2 2, Q1 109,3 0,9 4,2-1,8 3,3 0,1 2,3 2,5 Q2 109,4 1,0 2,1-2,2 2,2 0,3 1,6 3,4 Q3 109,4 1,0 1,8-2,1 2,0 0,0 2,8 2,7 Compensation per employee ,2 2,6 2,2 2,0 3,2 2,4 2,6 3, ,3 2,0 2,6 2,1 2,7 1,8 2,2 1, ,6 2,1 2,8 2,6 2,5 1,3 2,2 2, ,4 1,6 3,2 1,4 2,1 1,3 2,2 1, Q3 111,4 1,6 2,6 1,6 2,3 1,3 2,0 1,5 Q4 112,3 1,9 2,4 1,6 2,5 1,2 1,7 2, Q1 113,0 2,1 0,7 2,6 3,3 1,9 1,4 2,2 Q2 113,8 2,4 1,0 2,4 3,4 2,2 0,9 3,3 Q3 113,9 2,2 2,1 2,7 3,2 1,6 1,6 2,5 Labour productivity 2) ,5 0,2 1,3 1,3 0,0 0,2-0,4-0, ,9 0,3-3,3 1,8-0,6-0,2 1,0-0, ,9 1,0 13,6 2,7-0,6 1,6-0,3-0, ,6 0,7-4,8 2,7-1,5 1,1 0,2-0, Q3 102,9 0,9-5,0 2,8 0,1 1,6 0,0-0,3 Q4 102,9 1,0-5,8 3,9-0,5 1,1-0,5 0, Q1 103,4 1,2-3,3 4,5 0,1 1,8-0,9-0,4 Q2 104,0 1,4-1,1 4,7 1,2 1,9-0,7-0,1 Q3 104,2 1,2 0,3 4,8 1,2 1,6-1,1-0,2 5. Gross domestic product deflators Total Total Domestic demand Exports 3) Imports 3) (s.a. index 2000 = 100) Total Private Government Gross fixed capital consumption consumption formation ,3 2,1 2,0 2,1 2,3 1,2-1,3-1, ,3 1,9 2,1 2,1 2,2 2,5 1,1 1, ,4 1,9 2,2 2,0 2,2 2,3 2,6 3, ,2 1,7 2,3 2,1 1,7 2,8 2,7 4, Q4 112,3 2,0 2,5 2,3 2,8 2,2 3,0 4, Q1 112,4 1,6 2,7 2,4 2,0 2,4 2,8 5,5 Q2 113,0 1,8 2,7 2,3 2,7 2,8 3,1 5,6 Q3 113,6 1,8 2,2 2,1 1,6 3,0 2,9 4,1 Q4 114,0 1,5 1,7 1,7 0,5 2,9 1,9 2,4 Sources: calculations based on Eurostat data. 1) Compensation (at current prices) per employee divided by value added (volumes) per person employed. 2) Value added (volumes) per person employed. 3) Deflators for exports and imports refer to goods and services and include cross-border trade within the euro area. S44 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 47

170 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n 1. BNP och utgiftskomponenter BNP Totalt Inhemsk efterfrågan Extern balans 1) Totalt Privat Offentlig Fasta bruttoinvesteringaändringar Lagerför- Totalt Export 1) Import 1) konsumtion konsumtion 2) Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av BNP Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 3) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar av BNP i procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Export och import omfattar varor och tjänster och inkluderar gränsöverskridande handel inom euroområdet. Uppgifterna överensstämmer inte helt med tabell ) Inklusive investering i värdeföremål. 3) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar. 48 S December 2005 Mars 2007 S 45

171 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d 1. GDP and expenditure components Total Domestic demand External balance 1) GDP Total Private Government Gross fixed Changes in Total Exports 1) Imports 1) consumption consumption capital inventories 2) formation Current prices (EUR billions, seasonally adjusted) , , , , ,4 1,1 156, , , , , , , ,7 6,7 162, , , , , , , ,3 18,2 117, , , , , , , ,4 32,8 96, , , Q , , ,1 418,1 418,3 8,4 23,8 783,6 759, Q , , ,6 421,0 425,5 9,6 17,2 810,4 793,1 Q , , ,4 426,4 437,9 11,1 18,5 824,2 805,7 Q , , ,5 426,6 443,2 13,9 19,3 845,3 826,0 Q , , ,4 431,0 450,9-1,8 41,8 876,9 835,1 percentage of GDP ,0 98,8 57,0 20,4 21,0 0,4 1,2 - - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 3) ) quarter-on-quarter percentage changes 2005 Q4 0,3 0,6 0,1 0,1 0, ,7 1, Q1 0,8 0,5 0,6 1,4 0, ,1 2,3 Q2 1,0 0,9 0,3 0,0 2, ,9 0,8 Q3 0,6 0,7 0,7 0,6 0, ,8 2,2 Q4 0,9 0,1 0,6 0,5 1, ,7 1,9 annual percentage changes ,8 1,5 1,2 1,8 1, ,1 3, ,0 1,8 1,5 1,4 2, ,9 6, ,4 1,6 1,4 1,4 2, ,2 5, ,6 2,3 1,8 2,1 4, ,4 7, Q4 1,8 1,9 1,2 1,6 3, ,7 5, Q1 2,2 2,2 1,8 2,5 3, ,4 8,7 Q2 2,8 2,5 1,7 2,0 4, ,4 6,8 Q3 2,7 2,8 1,7 2,1 3, ,7 7,0 Q4 3,3 2,3 2,1 2,5 4, ,8 7,3 contributions to quarter-on-quarter percentage changes of GDP in percentage points 2005 Q4 0,3 0,6 0,1 0,0 0,1 0,5-0, Q1 0,8 0,5 0,3 0,3 0,2-0,3 0,3 - - Q2 1,0 0,9 0,2 0,0 0,4 0,3 0,0 - - Q3 0,6 0,7 0,4 0,1 0,1 0,0-0,1 - - Q4 0,9 0,1 0,3 0,1 0,3-0,5 0,8 - - contributions to annual percentage changes of GDP in percentage points ,8 1,4 0,7 0,4 0,2 0,2-0, ,0 1,8 0,9 0,3 0,4 0,2 0, ,4 1,6 0,8 0,3 0,5 0,0-0, ,6 2,3 1,1 0,4 0,9-0,1 0, Q4 1,8 1,9 0,7 0,3 0,6 0,3-0, Q1 2,2 2,2 1,0 0,5 0,7-0,1 0,0 - - Q2 2,8 2,5 1,0 0,4 1,0 0,2 0,3 - - Q3 2,7 2,7 1,0 0,4 0,8 0,5 0,0 - - Q4 3,3 2,2 1,2 0,5 1,0-0,5 1,1 - - Sources: Eurostat and calculations. 1) Exports and imports cover goods and services and include cross-border intra-euro area trade. They are not fully consistent with Table 1 in Section ) Including acquisitions less disposals of valuables. 3) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 49 S45

172 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n 2. Förädlingsvärde fördelat på ekonomisk aktivitet Totalt Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Förädlingsvärde brutto (baspriser) Skatter minus produktsubventioner Byggnadsindustri Handel, reparationer, hotelloch restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrnings- och företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster Löpande priser (miljarder euro, säsongrensat) procent av förädlingsvärde Kedjade volymer (föregående års priser, säsongrensat 1) ) procentuella förändringar från kvartal till kvartal årliga procentuella förändringar bidrag till procentuella förändringar av BNP från kvartal till kvartal i procentenheter bidrag till årliga procentuella förändringar av förädlingsvärde i procentenheter Källor: Eurostat och :s beräkningar. 1) Årsuppgifterna har inte korrigerats för skillnader i antal arbetsdagar. 50 S 46Mars December

173 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d 2. Value added by economic activity Gross value added (basic prices) Taxes less subsidies on Total Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public products hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, and fishing transport and activities health and activities communication other services Current prices (EUR billions, seasonally adjusted) ,9 152, ,3 389, , , ,9 757, ,4 157, ,1 413, , , ,9 792, ,2 143, ,1 436, , , ,8 835, ,7 148, ,6 477, , , ,1 886, Q ,8 36,3 366,8 112,8 382,7 501,6 415,7 214, Q ,6 35,9 371,6 114,5 385,5 508,8 415,3 217,4 Q ,3 36,8 375,7 117,8 391,7 515,5 421,9 220,0 Q ,2 37,5 381,8 121,1 396,7 522,6 421,5 220,2 Q ,6 38,8 383,5 123,8 400,8 528,5 424,3 228,5 percentage of value added ,0 2,0 20,2 6,4 21,1 27,8 22,5 - Chain-linked volumes (prices of the previous year, seasonally adjusted 1) ) quarter-on-quarter percentage changes 2005 Q4 0,3 0,6 0,5 0,9 0,5 0,1 0,2 0, Q1 0,8-2,9 1,3-0,3 0,7 1,2 0,5 1,1 Q2 1,1 1,3 1,4 2,4 1,3 1,0 0,4-0,2 Q3 0,6 0,4 1,0 1,1 0,5 0,5 0,2 0,4 Q4 0,7 2,5 0,4 1,4 0,8 0,7 0,4 2,7 annual percentage changes ,7-5,9 0,3 0,2 0,4 1,6 1,0 1, ,1 11,5 1,9 1,1 2,8 1,7 1,2 1, ,4-6,3 1,2 0,9 1,7 2,2 1,1 1, ,6-1,2 3,7 3,7 2,9 2,7 1,2 3, Q4 1,7-6,9 2,6 2,0 1,9 2,1 1,1 2, Q1 2,1-3,6 3,4 2,4 2,5 2,0 0,9 3,4 Q2 2,8-0,5 4,1 3,5 3,2 2,9 1,2 2,8 Q3 2,8-0,6 4,3 4,1 3,0 2,8 1,3 1,8 Q4 3,2 1,2 4,2 4,6 3,4 3,4 1,6 4,1 contributions to quarter-on-quarter percentage changes of value added in percentage points 2005 Q4 0,3 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0, Q1 0,8-0,1 0,3 0,0 0,1 0,3 0,1 - Q2 1,1 0,0 0,3 0,1 0,3 0,3 0,1 - Q3 0,6 0,0 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 - Q4 0,7 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 0,1 - contributions to annual percentage changes of value added in percentage points ,7-0,1 0,1 0,0 0,1 0,4 0, ,1 0,3 0,4 0,1 0,6 0,5 0, ,4-0,1 0,2 0,1 0,4 0,6 0, ,8 0,2 0,8 0,2 0,6 0,7 0, Q4 1,7-0,2 0,5 0,1 0,4 0,6 0, Q1 2,1-0,1 0,7 0,1 0,5 0,6 0,2 - Q2 2,8 0,0 0,8 0,2 0,7 0,8 0,3 - Q3 2,8 0,0 0,9 0,2 0,6 0,8 0,3 - Q4 3,2 0,0 0,9 0,3 0,7 0,9 0,4 - Sources: Eurostat and calculations. 1) Annual data are not adjusted for the variations in the number of working days. S46 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 51

174 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 3. Industriproduktion Totalt Industri exklusive byggverksamhet Byggverksamhet Totalt Totalt Industri exklusive byggverksamhet och energi Energi (säsongrensat Tillverkningsfabrikavaror Totalt Halv- Kapital- Konsumtionsvaror index: industri Totalt Varaktiga Ickevaraktiga 2000 = 100) % av total 1) 100,0 82,9 82,9 75,0 74,0 30,0 22,4 21,5 3,6 17,9 8,9 17, procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) 4. Industrins orderingång och omsättning, detaljhandel och nyregistrering av personbilar Industrins orderingång Industrins omsättning Detaljhandel (säsongrensat) Nyregistrering av personbilar Tillverkningsindustri 2) (löpande priser) Tillverkningsindustri (löpande priser) Löpande priser Fasta priser Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Totalt Totalt (säsongrensat index: 2000 = 100) Totalt Livsmedel, drycker och tobak Icke-livsmedel Textil, kläder och skodon Hemutrustning % av total 1) 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 43,7 56,3 10,6 14,8 Totalt (säsongrensat), tusental 3) ) Totalt procentuella förändringar från månad till månad (säsongrensat) Källor: Eurostat utom kolumnerna 12 och 13 i tabell (:s beräkningar på grundval av uppgifter från de europeiska biltillverkarnas organisation ACEA). 1) År ) Inklusive tillverkningsindustrier som huvudsakligen arbetar mot order och utgjorde 62,6 % av hela tillverkningsindustrin ) Års- och kvartalsuppgifter är genomsnitt av månadsuppgifterna för den berörda perioden. 52 S December 2005 Mars 2007 S 47

175 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 3. Industrial production Total Industry excluding construction Construction Total Total Industry excluding construction and energy Energy (s.a. index 2000 = 100) Manu- Total Intermediate Capital Consumer goods facturing goods goods Total Durable Non-durable % of total 1) ,1 102,3 2,0 2,1 2,0 2,2 3,3 0,5 0,1 0,6 2,0-0, ,1 103,7 1,3 1,3 1,1 0,9 2,8 0,5-0,9 0,7 1,3-0, ,7 107,6 3,8 4,1 4,1 4,9 5,5 2,2 4,1 1,8 0,7 4, Q1 3,8 106,0 3,4 3,5 3,4 3,0 5,0 2,1 2,4 2,1 3,8 2,0 Q2 3,1 107,3 4,1 4,2 4,5 5,6 5,3 2,5 3,7 2,2 0,9 3,8 Q3 4,2 108,3 4,1 4,4 4,3 5,7 5,4 1,7 5,0 1,2 1,6 4,5 Q4 3,7 108,9 3,6 4,4 4,4 5,3 6,1 2,3 5,3 1,8-3,2 6, July 3,9 107,5 3,5 3,8 3,8 5,2 4,2 1,5 3,1 1,3 2,5 5,6 Aug. 5,2 109,2 5,5 6,0 5,7 7,8 7,5 2,4 9,0 1,6 2,4 3,9 Sep. 3,6 108,3 3,5 3,7 3,6 4,6 5,2 1,4 4,6 0,9 0,0 3,9 Oct. 3,8 108,3 3,8 4,4 4,5 5,5 5,4 2,4 5,0 2,0-1,5 5,0 Nov. 3,5 108,6 2,7 3,7 3,5 3,4 6,1 1,9 5,4 1,3-3,6 6,0 Dec. 3,7 109,7 4,2 5,2 5,2 7,3 6,7 2,7 5,5 2,2-4,3 8,2 month-on-month percentage changes (s.a.) 2006 July -0,1 - -0,4-0,5-0,7-0,6-0,2-0,5-0,5-0,5 0,8 0,9 Aug. 1,2-1,6 2,0 1,9 2,9 2,0 1,3 4,3 0,7-1,8-0,1 Sep. -0,7 - -0,9-1,1-1,0-2,1-0,6-0,7-3,2-0,3-1,0 0,7 Oct. -0,2-0,0 0,2 0,2 0,7-0,3 0,3 0,2 0,3-2,2 0,7 Nov. 0,6-0,3 0,5 0,4 0,0 1,4 0,1 1,4-0,2 0,6 0,7 Dec. 0,7-1,1 1,0 1,3 2,2 0,4 0,8 0,2 0,9 1,6 0,7 4. Industrial new orders and turnover, retail sales and new passenger car registrations Industrial new orders Industrial turnover Retail sales New passenger car registrations Manufacturing 2) Manufacturing Current prices Constant prices (current prices) (current prices) Total Total Total Total Total Total Total Food, Non-food Total (s.a., Total (s.a. index (s.a. index (s.a. index beverages, thousands) 3) 2000 = 100) 2000 = 100) 2000 = 100) tobacco Textiles, Household clothing, equipment footwear % of total 1) ,4 7,4 106,2 5,1 2,3 105,3 1,5 1,2 1,7 1,8 3, , ,8 4,6 110,7 3,7 2,3 106,7 1,3 0,7 1,7 2,3 1, , ,0 9,1 118,8 7,3 2,8 108,3 1,5 0,2 2,3 2,7 4, , Q1 117,5 12,0 115,4 9,0 2,2 107,6 0,8 0,2 1,2 1,8 2, ,6 Q2 118,6 7,9 118,2 6,4 3,0 108,0 1,7 0,7 2,4 2,8 3, ,2 Q3 123,0 10,2 119,8 6,4 3,2 108,7 1,8 0,8 2,5 3,2 4, ,0 Q4 125,0 6,6 121,7 7,5 2,7 108,9 1,5-0,7 3,0 2,9 5, , Aug. 125,1 14,4 120,7 9,2 3,6 109,2 2,2-0,2 4,0 7,5 5, ,2 Sep. 123,4 7,5 119,7 3,6 2,5 108,3 1,2 0,6 1,9 0,6 4, ,5 Oct. 123,0 12,9 119,8 11,0 1,8 108,4 0,8-1,5 2,3 1,4 4, ,0 Nov. 124,4 6,0 122,2 7,9 2,7 109,0 1,5-0,6 3,1 3,2 6, ,8 Dec. 127,7 1,5 123,1 3,7 3,3 109,3 2,2-0,2 3,6 3,9 6, , Jan ,4 108,2-0,1-1,6 1, ,7 month-on-month percentage changes (s.a.) 2006 Aug. - 3,8-1,6 0,6-0,6-1,1 1,8 3,6 2,7-3,1 Sep. - -1,3 - -0,9-0,8 - -0,8 0,2-1,4-4,2-0,7-2,0 Oct. - -0,3-0,1 0,0-0,1-0,4 0,4 1,0 0,1 - -0,9 Nov. - 1,1-2,0 0,8-0,6 0,1 0,8 1,5 1,1-2,3 Dec. - 2,7-0,7 0,3-0,3 0,2 0,3 0,4 0,8-4, Jan ,7 - -1,0-0,8-0, ,4 Sources: Eurostat, except columns 12 and 13 in Table 4 in Section 5.2 ( calculations based on data from the ACEA, European Automobile Manufacturers Association). 1) In ) Includes manufacturing industries working mainly on the basis of orders, representing 62.6% of total manufacturing in ) Annual and quarterly figures are averages of monthly figures in the period concerned. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS47 53

176 5. 2 P r o d u k t i o n o c h e f t e r f r å g a n (nettotal, 1) om inget annat anges, säsongrensat) 5. Företags- och hushållsenkäter Indikator för ekonomiskt stämningsläge 2) (långsiktigt genomsnitt = 100) Tillverkningsindustri Hushållens konfidensindikator 3) Industrins konfidensindikator Kapacitetsutnyttjande 4) (procent) Totalt 5) Finansiell situation de närmaste 12 mån. Ekonomisk situation de närmaste 12 mån. Arbetslöshet de närmaste 12 mån. Sparande de närmaste 12 mån. Totalt 5) Orderstock Färdigvarulager Produktionsförväntningar Byggsektorns konfidensindikator Detaljhandelns konfidensindikator Tjänstesektorns konfidensindikator Totalt 5) Orderstock Sysselsättningsförväntningar Totalt 5) Nuvarande affärssituation Lagervolym Totalt 5) Förväntad affärssituation Företagsklimat Efterfrågan de senaste månaderna Efterfrågan de närmaste månaderna Källa: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans). 1) Skillnad i procent mellan respondenter som lämnade positiva respektive negativa svar. 2) Indikatorn för ekonomiskt stämningsläge består av konfidensindikatorerna för industrin, tjänstesektorn, hushållen, byggsektorn och detaljhandeln. Industrins konfidensindikator svarar för 40 %, tjänstesektorns konfidensindikator för 30 %, hushållens konfidensindikator för 20 % och de två andra indikatorerna för 5 % vardera. Om indikatorn för det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) 100 betyder det att det ekonomiska stämningsläget ligger över (under) genomsnittet beräknat för perioden ) På grund av ändringar i det frågeformulär som används i den franska enkäten är resultaten för euroområdet fr.o.m. januari 2004 inte helt jämförbara med tidigare resultat. 4) Uppgifter om kapacitetsutnyttjande insamlas i januari, april, juli och oktober varje år. Kvartalsuppgifter är genomsnitt av två på varandra följande enkäter. Årsuppgifter är härledda från kvartalsgenomsnitt. 5) Konfidensindikatorerna beräknas som enkla genomsnitt av de visade komponenterna. Bedömningen av lager (kolumnerna 4 och 17) och arbetslöshet (kolumn 10) används med omvända tecken för beräkning av konfidensindikatorer. 54 S 48Mars December

177 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 5. 2 O u t p u t a n d d e m a n d (percentage balances, 1) unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 5. Business and Consumer Surveys Economic Manufacturing industry Consumer confidence indicator 3) sentiment indicator 2) Industrial confidence indicator Capacity Total 5) Financial Economic Unemployment Savings (long-term utilisation 4) situation situation situation over next average Total 5) Order Stocks of Production (percentages) over next over next over next 12 months = 100) books finished expectations 12 months 12 months 12 months products , , , , , , , , Q4 100, , Q1 102, , Q2 106, , Q3 108, , Q4 109, , Sep. 108, Oct. 110, , Nov. 109, Dec. 109, Jan. 109, , Feb. 109, Construction confidence indicator Retail trade confidence indicator Services confidence indicator Total 5) Order Employment Total 5) Present Volume of Expected Total 5) Business Demand in Demand in books expectations business stocks business climate recent the months situation situation months ahead Q Q Q Q Q Sep Oct Nov Dec Jan Feb Source: European Commission (Economic and Financial Affairs DG). 1) Difference between the percentages of respondents giving positive and negative replies. 2) The economic sentiment indicator is composed of the industrial, services, consumer, construction and retail trade confidence indicators; the industrial confidence indicator has a weight of 40%, the services confidence indicator a weight of 30%, the consumer confidence indicator a weight of 20% and the two other indicators a weight of 5% each. Values of the economic sentiment indicator above (below) 100 indicate above-average (below-average) economic sentiment, calculated for the period 1990 to ) Owing to changes in the questionnaire used for the French survey, euro area results from January 2004 onwards are not fully comparable with previous results. 4) Data are collected in January, April, July and October each year. The quarterly figures shown are averages of two successive surveys. Annual data are derived from quarterly averages. 5) The confidence indicators are calculated as simple averages of the components shown; the assessments of stocks (columns 4 and 17) and unemployment (column 10) are used with inverted signs for the calculation of confidence indicators. S48 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 55

178 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Priser, produktion, efterfrågan och arbetsmarknad 5. 3 A r b e t s m a r k n a d 1 ) (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Sysselsättning Hela ekonomin Sysselsättningsstatus Ekonomisk aktivitet Anställda Egenföretagare Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske Utvinning, tillverkning och energi Miljoner (säsongrensat) Byggverksamhet Handel, reparationer, hotell- och restaurangverksamhet, transport och kommunikation Finansiell verksamhet, fastighets-, uthyrningsoch företagstjänster Offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra tjänster % av total 2) 100,0 100,0 84,5 15,5 4,4 17,6 7,3 25,9 15,4 30, förändringar från kvartal till kvartal (säsongrensat) 2. Arbetslöshet (säsongrensat) Miljoner Totalt Efter ålder 3) Efter kön 4) % av arbetskraften Miljoner Vuxna Ungdomar Män Kvinnor % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av arbetskraften Miljoner % av total 2) 100,0 75,6 24,4 48,5 51,5 % av arbetskraften Källor: Eurostat. 1) Sysselsättningsuppgifter avser personer och grundas på ENS 95. Arbetslöshetsuppgifter avser personer och följer ILO:s rekommendationer. 2) Sysselsättning 2005; arbetslöshet ) Vuxna = 25 år och över; ungdomar = under 25 år; uttryckt i procent av arbetskraften för den relevanta åldersgruppen. 4) Uttryckt i procent av arbetskraften för det relevanta könet. 56 S December 2005 Mars 2007 S 49

179 STATISTIK E U R O A FÖR R E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S P r i c e s, o u t p u t, d e m a n d a n d l a b o u r m a r k e t s 5. 3 L a b o u r m a r k e t s 1 ) (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Employment Whole economy By employment status By economic activity Millions (s.a.) Employees Self- Agriculture, Mining, Construction Trade, repairs, Financial, real Public employed hunting, manufacturing hotels and estate, renting administration, forestry and energy restaurants, and business education, health and fishing transport and services and other services communication % of total 2) 100,0 100,0 84,6 15,4 4,3 17,7 7,5 25,0 15,0 30, ,862 0,7 0,8 0,3-1,8-1,2-0,1 0,6 2,0 2, ,465 0,4 0,5 0,1-2,7-1,4 0,8 0,7 0,7 1, ,427 0,7 0,7 0,8-1,7-1,4 1,5 0,9 1,9 1, ,480 0,8 0,9-0,1-1,7-1,2 2,5 0,8 2,1 1, Q3 137,538 0,7 0,9-0,7-2,3-0,9 1,7 0,4 2,1 1,3 Q4 138,033 0,7 1,0-0,8-1,1-1,2 2,4 0,6 2,6 0, Q1 138,477 1,0 1,1 0,4-0,4-1,0 2,4 0,7 2,9 1,3 Q2 139,076 1,3 1,3 1,3 0,4-0,6 2,3 1,2 3,7 1,3 Q3 139,593 1,4 1,5 1,1-1,1-0,5 2,9 1,3 4,0 1,4 quarter-on-quarter percentage changes (s.a.) 2005 Q3 0,316 0,2 0,3-0,1 0,2-0,2 0,2 0,2 0,7 0,3 Q4 0,495 0,4 0,4 0,1 0,1-0,2 1,0 0,5 1,1 0, Q1 0,444 0,3 0,2 0,7-0,5-0,2 0,5 0,3 0,6 0,6 Q2 0,599 0,4 0,4 0,7 0,7 0,0 0,6 0,4 1,1 0,3 Q3 0,517 0,4 0,5-0,1-1,3-0,1 0,7 0,3 1,1 0,5 2. Unemployment (seasonally adjusted) Total By age 3) By gender 4) Millions % of labour Adult Youth Male Female force Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour Millions % of labour force force force force % of total 2) 100,0 75,6 24,5 47,8 52, ,521 8,7 9,332 7,4 3,189 17,8 5,978 7,3 6,543 10, ,876 8,8 9,657 7,5 3,219 18,2 6,190 7,5 6,685 10, ,657 8,6 9,567 7,4 3,089 17,7 6,138 7,4 6,519 10, ,578 7,8 8,748 6,7 2,832 16,5 5,535 6,7 6,043 9, Q4 12,387 8,4 9,368 7,2 3,019 17,4 5,940 7,2 6,448 9, Q1 12,116 8,2 9,124 7,0 2,992 17,2 5,781 7,0 6,335 9,7 Q2 11,631 7,8 8,813 6,7 2,819 16,4 5,627 6,8 6,004 9,2 Q3 11,455 7,7 8,633 6,6 2,822 16,5 5,461 6,6 5,994 9,1 Q4 11,230 7,5 8,473 6,4 2,757 16,1 5,281 6,3 5,949 9, Aug. 11,493 7,7 8,652 6,6 2,840 16,6 5,484 6,6 6,009 9,2 Sep. 11,391 7,7 8,578 6,5 2,814 16,4 5,388 6,5 6,003 9,1 Oct. 11,345 7,6 8,557 6,5 2,788 16,3 5,325 6,4 6,020 9,2 Nov. 11,218 7,5 8,472 6,4 2,745 16,1 5,273 6,3 5,945 9,1 Dec. 11,126 7,5 8,390 6,4 2,736 16,0 5,245 6,3 5,881 9, Jan. 11,057 7,4 8,312 6,3 2,745 16,1 5,211 6,3 5,846 8,9 Source: Eurostat. 1) Data for employment refer to persons and are based on the ESA 95. Data for unemployment refer to persons and follow ILO recommendations. 2) Employment in 2005; unemployment ) Adult: 25 years of age and over; youth: below 25 years of age; rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant age group. 4) Rates are expressed as a percentage of the labour force for the relevant gender. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n SS49 57 M a r c h

180 6 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R 6. 1 I n k o m s t e r, u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: Direkta skatter Hushåll Företag Indirekta skatter Till EUinstitutioner Sociala avgifter Arbetsgivare Anställda Försäljning Kapitalskatter skattebörda Euroområdet utgifter Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Memo: Totalt Ränta primära utgifter 3) Löner och kollektiva avgifter Insatsförbrukning Sociala utbetalningar Subventioner Betalt av EUinstitutioner Löpande transfereringar Investeringar Kapitaltransfereringar Betalt av EU-institutioner Euroområdet underskott/överskott, primärt underskott/överskott och offentlig konsumtion Underskott (-)/överskott (+) Totalt Staten Delstater Kommuner Socialförsäkring Primärt underskott (-)/ överskott (+) Totalt Löner och kollektiva avgifter Offentlig konsumtion 4) Insatsförbrukning Transfereringar in natura via marknadsproducenter Kapitalförslitning Försäljning (minus) Kollektiv konsumtion Individuell konsumtion Euroländerna underskott (-)/överskott (+) 5) BE DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas underskott/överskott. 1) Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95, men uppgifterna omfattar inte intäkter från försäljningen av UMTS-licenser 2000 (eurområdets underskott/överskott inklusive dess intäkter motsvarar 0,0 % av BNP). Transaktioner mellan länder och EU-institutioner är inkluderade och konsoliderade. Transaktioner mellan medlemsstaterna är inte konsoliderade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och sociala avgifter. 3) Omfattar totala utgifter exklusive ränteutgifter. 4) Motsvarar den offentliga sektorns konsumtionsutgifter (P.3) enligt ENS 95. 5) Inkluderar intäkter från UMTS-licenser och betalningar som grundar sig på svappavtal och FRA-kontrakt.. 58 S 50Mars December

181 6 G O V E R N M E N T F I N A N C E 6. 1 R e v e n u e, e x p e n d i t u r e a n d d e f i c i t / s u r p l u s 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ revenue STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal Direct Indirect Social Sales Capital burden 2) taxes Households Corporations taxes Received by EU contributions Employers Employees taxes institutions ,0 46,5 11,9 8,7 2,9 13,3 0,7 17,1 8,5 5,4 2,3 0,5 0,3 42, ,5 46,3 12,2 9,1 2,8 13,9 0,6 16,1 8,3 4,9 2,3 0,3 0,3 42, ,0 46,8 12,5 9,3 2,9 14,1 0,6 16,1 8,3 4,9 2,3 0,3 0,3 43, ,6 46,4 12,7 9,4 3,0 13,9 0,6 15,9 8,2 4,8 2,2 0,3 0,3 42, ,8 45,6 12,3 9,2 2,8 13,6 0,6 15,7 8,2 4,7 2,2 0,2 0,3 41, ,3 45,0 11,9 9,1 2,5 13,5 0,4 15,7 8,2 4,6 2,1 0,3 0,3 41, ,2 44,5 11,5 8,9 2,4 13,5 0,4 15,8 8,3 4,7 2,1 0,6 0,5 41, ,8 44,3 11,4 8,6 2,5 13,6 0,3 15,6 8,2 4,6 2,1 0,5 0,4 41, ,2 44,7 11,7 8,7 2,7 13,7 0,3 15,5 8,2 4,5 2,2 0,5 0,3 41,2 2. Euro area _ expenditure Total Current expenditure Capital expenditure Memo: primary Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital expenditure 3) of consumption transfers Social Subsidies transfers Paid by EU employees payments Paid by EU institutions institutions ,6 46,0 10,9 4,8 5,0 25,4 22,6 2,1 0,6 3,6 2,4 1,2 0,1 44, ,8 45,1 10,6 4,7 4,6 25,2 22,2 2,1 0,5 3,8 2,4 1,4 0,1 44, ,4 44,5 10,6 4,8 4,0 25,1 22,1 2,1 0,5 3,9 2,5 1,4 0,1 44, ,6 43,9 10,4 4,8 3,9 24,8 21,7 2,0 0,5 3,8 2,5 1,3 0,0 43, ,7 43,8 10,3 4,8 3,8 24,9 21,8 1,9 0,5 3,9 2,5 1,4 0,0 43, ,8 44,0 10,4 4,9 3,5 25,2 22,3 1,9 0,5 3,8 2,4 1,4 0,0 44, ,3 44,3 10,5 5,0 3,3 25,5 22,7 1,9 0,5 4,0 2,5 1,4 0,1 44, ,6 43,8 10,4 5,0 3,1 25,2 22,5 1,8 0,5 3,8 2,5 1,4 0,0 44, ,6 43,7 10,4 5,1 3,0 25,3 22,5 1,7 0,5 3,9 2,5 1,4 0,0 44,6 3. Euro area _ deficit/surplus, primary deficit/surplus and government consumption Deficit (-)/surplus (+) Primary Government consumption 4) deficit (-)/ Total Central State Local Social surplus (+) Total Collective Individual gov. gov. gov. security Compensation Intermediate Transfers Consumption Sales consumption consumption funds of employees consumption in kind of fixed (minus) via market capital producers ,6-2,4-0,4 0,1 0,1 2,4 20,1 10,9 4,8 4,8 1,9 2,3 8,4 11, ,3-2,2-0,2 0,1 0,1 2,3 19,7 10,6 4,7 4,8 1,9 2,3 8,2 11, ,4-1,7-0,1 0,1 0,4 2,7 19,9 10,6 4,8 4,9 1,9 2,3 8,3 11, ,0-1,4-0,1 0,1 0,5 2,9 19,8 10,4 4,8 4,9 1,9 2,2 8,2 11, ,9-1,7-0,4-0,1 0,3 1,9 19,9 10,3 4,8 5,0 1,9 2,2 8,1 11, ,6-2,1-0,5-0,2 0,2 0,9 20,3 10,4 4,9 5,1 1,9 2,1 8,2 12, ,1-2,4-0,5-0,2 0,0 0,2 20,5 10,5 5,0 5,2 1,9 2,1 8,3 12, ,8-2,4-0,3-0,2 0,1 0,3 20,4 10,4 5,0 5,2 1,9 2,1 8,3 12, ,5-2,2-0,3-0,2 0,2 0,5 20,5 10,4 5,1 5,2 1,9 2,2 8,2 12,3 4. Euro area countries _ deficit (-)/surplus (+) 5) BE DE IE GR ES FR IT LU NL AT PT SI FI ,0-3,7-0,4-5,2-0,3-3,2-2,9 2,1-2,0-0,5-2,9-2,5 4, ,0-4,0 0,3-6,1 0,0-4,2-3,5 0,3-3,1-1,6-2,9-2,8 2, ,0-3,7 1,5-7,8-0,2-3,7-3,4-1,1-1,8-1,2-3,2-2,3 2, ,3-3,2 1,1-5,2 1,1-2,9-4,1-1,0-0,3-1,5-6,0-1,4 2,7 Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries deficit/surplus. 1) Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95, but the figures exclude proceeds from the sale of UMTS licences in 2000 (the euro area deficit/surplus including those proceeds is equal to 0,0% of GDP). Transactions involving the EU budget are included and consolidated. Transactions among Member States governments are not consolidated. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. 3) Comprises total expenditure minus interest expenditure. 4) Corresponds to final consumption expenditure (P.3) of general government in the ESA 95. 5) Includes proceeds from the sale of UMTS licences and settlements under swaps and forward rate agreements. S50 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 59

182 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns finanser 6. 2 S k u l d 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet offentliga sektorns skuld fördelat på finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Finansiella instrument Innehavare Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Inhemska långivare 2) Totalt MFI Andra finansiella företag Andra sektorer Andra långivare 3) Euroområdet fördelat på emittent, löptid och valuta Totalt Emitterade av 4) Ursprunglig löptid Återstående löptid Valutor Staten Delstater Kommuner Socialförsäkring Upp till 1 år Över 1 år Rörlig ränta Upp till 1 år Över 1 år och upp till 5 år Över 5 år Euro eller deltagande valutor 5) Andra valutor Euroområdets länder BE DE GR ES FR IE IT LU NL AT PT FI Källor: för aggregerade uppgifter för euroområdet; Europeiska kommissionen för uppgifter om ländernas skuld. 1) Den offentliga sektorns bruttoskuld i nominellt värde och konsoliderat med delsektorerna. Innehav av stater utanför euroområdet har inte konsoliderats. Uppgifterna är delvis uppskattningar. 2) Innehavare som är hemmahörande i det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 3) Innefattar hemmahörande i andra euroländer än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 4) Omfattar inte skuldinstrument som innehas av den offentliga sektorn i det land vars offentliga sektor har emitterat skulden. 5) Före 1999 omfattar detta skuldinstrument i ecu, i inhemsk valuta och i övriga euroländers valutor. 60 S December 2005 Mars 2007 S 51

183 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S G o v e r n m e n t f i n a n c e 6. 2 D e b t 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by financial instrument and sector of the holder Total Financial instruments Holders Currency Loans Short-term Long-term Domestic creditors 2) Other and securities securities creditors 3) deposits Total MFIs Other Other financial sectors corporations ,1 2,8 17,0 7,9 47,3 58,3 30,3 12,1 15,9 16, ,1 2,8 16,0 6,5 48,8 55,4 28,3 13,6 13,5 18, ,8 2,7 15,1 5,6 49,3 52,1 26,4 14,5 11,2 20, ,0 2,9 14,2 4,2 50,6 48,5 25,4 12,0 11,2 23, ,4 2,7 13,1 3,6 50,0 44,1 22,0 11,0 11,0 25, ,3 2,8 12,3 4,0 49,2 42,1 20,6 10,4 11,1 26, ,2 2,7 11,7 4,6 49,2 40,2 19,2 9,9 11,1 28, ,3 2,1 12,3 5,0 49,9 39,1 19,2 10,3 9,6 30, ,8 2,2 11,9 5,1 50,7 37,3 18,2 10,0 9,1 32, ,8 2,4 11,8 4,9 51,6 35,4 17,1 10,3 8,0 35,4 2. Euro area _ by issuer, maturity and currency denomination Total Issued by 4) Original maturity Residual maturity Currencies Central State Local Social Up to Over Up to Over 1 year Over Euro or Other gov. gov. gov. security 1 year 1 year Variable 1 year and up to 5 5 years participating currencies funds interest rate years currencies 5) ,1 62,9 5,9 5,7 0,5 11,6 63,5 8,6 19,1 25,7 30,2 73,1 2, ,1 62,1 6,1 5,4 0,6 9,9 64,2 8,5 18,3 25,3 30,5 72,1 2, ,8 61,1 6,1 5,2 0,4 8,9 63,9 7,6 15,8 26,4 30,6 70,9 1, ,0 60,5 6,0 5,1 0,4 7,7 64,3 6,6 13,6 28,0 30,4 69,8 2, ,4 58,2 5,9 4,9 0,4 6,8 62,6 5,9 13,4 28,0 28,0 67,5 1, ,3 57,1 6,1 4,8 0,4 7,2 61,2 5,0 13,7 26,8 27,8 66,7 1, ,2 56,7 6,3 4,8 0,4 8,2 60,0 5,0 15,4 25,3 27,5 66,7 1, ,3 57,0 6,6 5,1 0,6 8,5 60,8 5,0 14,4 26,1 28,9 68,2 1, ,8 57,5 6,7 5,2 0,4 8,5 61,4 4,7 14,3 26,6 28,9 68,8 1, ,8 58,1 6,8 5,4 0,5 8,7 62,1 4,7 14,7 26,1 30,0 69,6 1,2 3. Euro area countries BE DE IE GR ES FR IT LU NL AT PT SI FI ,3 60,3 32,2 110,7 52,5 58,2 105,6 6,5 50,5 65,8 55,5 29,1 41, ,6 63,9 31,1 107,8 48,7 62,4 104,3 6,3 52,0 64,6 57,0 28,5 44, ,3 65,7 29,7 108,5 46,2 64,4 103,9 6,6 52,6 63,8 58,6 28,7 44, ,2 67,9 27,4 107,5 43,1 66,6 106,6 6,0 52,7 63,4 64,0 28,0 41,3 Sources: for euro area aggregated data; European Commission for data relating to countries debt. 1) Gross general government debt at nominal value and consolidated between sub-sectors of government. Holdings by non-resident governments are not consolidated. Data are partially estimated. 2) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 3) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 4) Excludes debt held by general government in the country whose government has issued it. 5) Before 1999, this comprises debt in ECU, in domestic currency and in the currencies of other Member States which have adopted the euro. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS51 61

184 6. 3 S k u l d f ö r ä n d r i n g 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet förändring av den offentliga sektorns skuld fördelat på orsak, finansiellt instrument och innehavarens sektor Totalt Orsak till förändring Finansiellt instrument Innehavare Lånebehov 2) Värderingseffekter 3) Andra volymförändringar 4) Aggregeringseffekt 5) Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Inhemska långivare 6) MFI Andra finansiella företag Andra långivare 7) Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuldförändring Underskott (-)/ överskott (+) 8) Underskotts-/skuldanpassning 9) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Totalt Sedlar, mynt och inlåning Lån Andra volymförändringar Värdepapper 11) Växelkurseffekter Privatiseringar Tillskott av eget kapital Aktier och andra ägarandelar Annat 10) Källa:. 1) Uppgifterna är delvis uppskattade. Årlig förändring i nominell konsoliderad bruttoskuld är uttryckt som procentuell andel av BNP, dvs. [skuld(t) - skuld(t-1)] / BNP(t). 2) Lånebehovet är per definition lika med skuldtransaktionerna. 3) Omfattar, förutom effekterna av växelkursrörelser, effekter som följer av mätning till nominellt värde (t.ex. överkurs eller underkurs på de emitterade värdepapperen). 4) Omfattar i synnerhet effekter av omklassificeringar av enheter och vissa former av skuldövertaganden. 5) Skillnaden mellan de förändringar i den aggregerade skulden som beror på aggregeringen av ländernas skuld och aggregeringen av ländernas skuldförändring beror på att olika växelkurser användes vid aggregering före ) Innehavare hemmahörande i det land som emitterat skuldinstrumenten. 7) Innefattar hemmahörande i andra länder i euroområdet än det land vars offentliga sektor har emitterat skuldinstrumenten. 8) Inbegripet intäkter från försäljningen av UMTS-licenser. 9) Skillnaden mellan den årliga förändringen av den nominella konsoliderade bruttoskulden och underskottet i procent av BNP. 10) Omfattar huvudsakligen transaktioner i andra tillgångar och skulder (handelskrediter, fordringar/skulder och finansiella derivat). 11) Exklusive finansiella derivat. 62 S 52Mars December

185 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6. 3 C h a n g e i n d e b t 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ by source, financial instrument and sector of the holder Total Source of change Financial instruments Holders Borrowing Valuation Other Aggregation Currency Loans Short-term Long-term Domestic Other requirement 2) effects 3) changes effect 5) and securities securities creditors 6) MFIs Other creditors 7) in deposits financial volume 4) corporations ,9 2,5 0,0-0,3-0,2 0,0-0,3-1,1 3,3-0,6-0,8 1,9 2, ,8 2,2-0,2 0,0-0,1 0,1-0,3-0,6 2,6-0,9-0,7 1,5 2, ,0 1,6 0,4 0,0-0,1 0,2-0,2-1,2 3,1-1,6 0,0-2,0 3, ,0 1,1 0,0 0,0-0,1 0,0-0,5-0,4 1,9-2,0-2,1-0,3 3, ,9 1,9-0,1 0,1 0,0 0,2-0,2 0,5 1,3-0,1-0,6-0,1 2, ,1 2,6-0,5 0,0 0,0 0,0-0,2 0,7 1,7-0,5-0,7-0,2 2, ,1 3,3-0,2 0,0 0,0-0,6 1,0 0,6 2,1 0,1 0,5 0,7 3, ,1 3,2-0,1 0,0 0,0 0,2 0,1 0,2 2,6-0,4-0,3 0,1 3, ,1 3,1 0,0 0,0 0,0 0,3 0,2 0,0 2,6-0,8-0,5 0,6 3,9 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-) / Deficit-debt adjustment 9) debt surplus (+) 8) Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation Other Other 10) effects Exchange changes in Total Currency Loans Securities 11) Shares and rate volume and other Privatisations Equity effects deposits equity injections ,9-2,6-0,7-0,4 0,1 0,0-0,1-0,5-0,7 0,1 0,0 0,1-0,3 0, ,8-2,3-0,5-0,3 0,2 0,0 0,0-0,5-0,7 0,2-0,2 0,0 0,0 0, ,0-1,4 0,6 0,0 0,5 0,1 0,0-0,5-0,8 0,1 0,4 0,2 0,0 0, ,0 0,0 1,0 1,1 0,7 0,2 0,2 0,0-0,4 0,2 0,0 0,1 0,0 0, ,9-1,8 0,0-0,5-0,7 0,1 0,1-0,1-0,3 0,2-0,1 0,0 0,1 0, ,1-2,6-0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3 0,2-0,5-0,1 0,0-0, ,1-3,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1-0,2 0,2-0,2-0,1 0,0 0, ,1-2,8 0,3 0,3 0,2 0,0 0,1 0,0-0,4 0,2-0,1 0,0 0,0 0, ,1-2,5 0,6 0,7 0,3 0,1 0,2 0,1-0,3 0,2 0,0 0,0 0,0-0,1 Source:. 1) Data are partially estimated. Annual change in gross nominal consolidated debt is expressed as a percentage of GDP, i.e. [debt(t) - debt(t-1)] GDP(t). 2) The borrowing requirement is by definition equal to transactions in debt. 3) Includes, in addition to the impact of foreign exchange movements, effects arising from measurement at nominal value (e.g. premia or discounts on securities issued). 4) Includes, in particular, the impact of the reclassification of units and certain types of debt assumption. 5) The difference between the changes in the aggregated debt, resulting from the aggregation of countries debt, and the aggregation of countries change in debt is due to variations in the exchange rates used for aggregation before ) Holders resident in the country whose government has issued the debt. 7) Includes residents of euro area countries other than the country whose government has issued the debt. 8) Including proceeds from sales of UMTS licences. 9) The difference between the annual change in gross nominal consolidated debt and the deficit as a percentage of GDP. 10) Mainly composed of transactions in other assets and liabilities (trade credits, other receivables/payables and financial derivatives). 11) Excluding financial derivatives. S52 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 63

186 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Offentliga sektorns finanser 6. 4 I n k o m s t e r, u t g i f t e r o c h u n d e r s k o t t / ö v e r s k o t t p e r k v a r t a l 1 ) (procent av BNP) 1. Euroområdet inkomster per kvartal Totalt Löpande inkomster Kapitalinkomster Memo: skattetryck 2) Direkta skatter Indirekta skatter Sociala avgifter Försäljning Inkomst av fastigheter Kapitalskatter Euroområdet utgifter och underskott/överskott per kvartal Totalt Löpande utgifter Kapitalutgifter Underskott (-)/ överskott (+) Totalt Löner och Insats- Ränta Löpande In- Kapitalkollektivförbrukning trans- veste- transfe- avgifter fereringar Sociala Subventioner ringar reringar utbetalningar Primärt underskott (-)/ överskott (+) Källor: :s beräkningar baserade på Eurostats och nationella uppgifter. 1) Inkomster, utgifter och underskott/överskott är baserade på ENS 95. Transaktioner mellan EU:s budget och enheter utanför den offentliga sektorn ingår inte. I övrigt och bortsett från skillnader i tidsfrister för dataöverföring är de kvartalsvisa uppgifterna i överensstämmelse med årsuppgifterna. Uppgifterna är inte säsongrensade. 2) Skattetrycket omfattar skatter och social avgifter. 64 S December 2005 Mars 2007 S 53

187 STATISTIK E U R O A FÖR R E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S G o v e r n m e n t f i n a n c e 6. 4 Q u a r t e r l y r e v e n u e, e x p e n d i t u r e a n d d e f i c i t / s u r p l u s 1 ) (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ quarterly revenue Total Current revenue Capital revenue Memo: fiscal Direct taxes Indirect taxes Social Sales Property Capital burden 2) contributions income taxes Q3 44,1 43,7 11,9 12,5 15,6 2,0 0,8 0,4 0,2 40,3 Q4 49,9 49,4 13,9 14,1 16,6 2,9 1,0 0,5 0,3 44, Q1 42,3 41,9 10,5 12,7 15,3 1,8 0,9 0,4 0,2 38,7 Q2 46,9 46,5 13,5 13,0 15,6 2,0 1,6 0,4 0,2 42,3 Q3 43,4 43,0 11,6 12,3 15,5 1,9 0,9 0,4 0,3 39,7 Q4 49,2 48,7 13,5 14,0 16,3 2,9 1,1 0,5 0,3 44, Q1 42,0 41,6 10,1 12,7 15,5 1,7 0,8 0,4 0,2 38,6 Q2 45,7 45,1 12,6 12,7 15,5 2,0 1,5 0,5 0,3 41,1 Q3 43,5 43,0 11,2 12,7 15,5 2,0 0,8 0,4 0,3 39,6 Q4 49,2 48,6 13,4 14,2 16,2 2,9 0,9 0,6 0,3 44, Q1 42,0 41,5 9,8 12,8 15,6 1,7 0,7 0,5 0,2 38,5 Q2 46,0 44,5 12,1 12,7 15,8 2,0 1,3 1,5 1,2 41,8 Q3 42,8 42,4 10,8 12,7 15,5 1,9 0,7 0,5 0,2 39,2 Q4 49,3 48,3 13,1 14,3 16,2 2,9 0,8 1,0 0,3 43, Q1 41,5 41,0 9,6 12,8 15,4 1,7 0,7 0,5 0,3 38,1 Q2 45,1 44,4 12,2 13,1 15,4 2,0 0,9 0,8 0,6 41,2 Q3 42,7 42,2 10,7 12,6 15,4 1,9 0,7 0,5 0,3 38,9 Q4 49,5 48,5 13,0 14,5 16,2 2,9 0,8 1,0 0,4 44, Q1 42,2 41,7 10,0 13,0 15,4 1,7 0,6 0,5 0,3 38,6 Q2 45,0 44,3 12,0 13,3 15,3 2,0 0,9 0,6 0,3 40,9 Q3 43,4 42,7 11,1 12,8 15,3 1,9 0,8 0,7 0,3 39,5 Q4 49,6 48,8 13,5 14,5 16,2 2,9 0,9 0,8 0,3 44, Q1 42,8 42,4 10,4 13,3 15,4 1,6 0,8 0,5 0,3 39,3 Q2 46,0 45,6 12,7 13,7 15,3 2,0 1,1 0,4 0,3 42,0 Q3 43,4 42,9 11,5 12,7 15,3 1,9 0,7 0,4 0,3 39,8 2. Euro area _ quarterly expenditure and deficit/surplus Total Current expenditure Capital expenditure Deficit (-)/ Primary surplus (+) deficit (-)/ Total Compensation Intermediate Interest Current Investment Capital surplus (+) of consumption transfers Social Subsidies transfers employees benefits Q3 43,0 42,7 10,1 4,6 4,0 24,2 20,9 1,5 0,3 2,5 1,1 1,0 5,0 Q4 49,7 45,9 11,0 5,3 3,7 25,9 22,0 1,6 3,8 3,1 1,5 0,2 3, Q1 45,7 42,3 10,1 4,2 4,0 24,1 20,9 1,3 3,4 1,9 1,5-3,4 0,6 Q2 46,3 42,8 10,2 4,6 3,9 24,1 20,8 1,3 3,5 2,4 1,1 0,7 4,5 Q3 46,1 42,4 10,0 4,6 3,8 24,1 20,8 1,4 3,7 2,5 1,2-2,7 1,1 Q4 51,1 46,2 11,0 5,7 3,6 25,9 22,1 1,7 4,9 3,2 1,7-1,9 1, Q1 46,3 42,9 10,3 4,3 3,7 24,6 21,2 1,4 3,5 2,0 1,5-4,3-0,7 Q2 46,7 43,2 10,3 4,9 3,5 24,4 21,2 1,3 3,4 2,3 1,1-1,0 2,5 Q3 46,8 43,1 10,0 4,7 3,5 24,9 21,5 1,4 3,7 2,5 1,2-3,3 0,2 Q4 50,8 46,4 11,0 5,7 3,3 26,4 22,7 1,6 4,4 2,8 1,6-1,6 1, Q1 47,0 43,5 10,4 4,5 3,5 25,1 21,6 1,3 3,5 1,9 1,6-5,1-1,5 Q2 47,4 43,9 10,4 4,8 3,4 25,3 21,8 1,3 3,6 2,4 1,2-1,5 1,9 Q3 47,0 43,3 10,2 4,8 3,3 25,1 21,6 1,3 3,7 2,5 1,1-4,1-0,9 Q4 51,2 46,3 11,0 5,7 3,1 26,5 22,9 1,5 4,8 3,2 1,6-1,8 1, Q1 46,6 43,2 10,4 4,6 3,2 25,1 21,5 1,2 3,4 1,9 1,4-5,1-1,9 Q2 46,8 43,4 10,4 4,9 3,1 25,0 21,6 1,2 3,4 2,3 1,1-1,6 1,5 Q3 46,1 42,7 10,0 4,6 3,2 25,0 21,6 1,3 3,4 2,4 1,0-3,4-0,3 Q4 50,8 45,9 11,0 5,7 3,0 26,2 22,7 1,4 4,9 3,1 1,8-1,3 1, Q1 46,8 43,4 10,3 4,6 3,1 25,3 21,6 1,2 3,4 1,9 1,5-4,5-1,4 Q2 46,5 43,1 10,3 5,0 3,1 24,8 21,6 1,1 3,4 2,3 1,0-1,5 1,6 Q3 46,2 42,4 9,9 4,7 3,0 24,8 21,5 1,2 3,8 2,4 1,3-2,8 0,2 Q4 50,8 46,0 11,1 5,7 2,8 26,3 22,7 1,4 4,8 3,1 1,6-1,2 1, Q1 45,8 42,7 10,1 4,6 3,0 24,9 21,3 1,1 3,1 1,9 1,2-3,0 0,1 Q2 46,0 42,7 10,3 5,0 3,0 24,4 21,4 1,0 3,3 2,4 1,0 0,0 3,0 Q3 46,3 42,0 9,8 4,7 3,0 24,5 21,2 1,1 4,3 2,5 1,8-2,9 0,1 Source: calculations based on Eurostat and national data. 1) Revenue, expenditure and deficit/surplus are based on the ESA 95. Transactions between the EU budget and entities outside the government sector are not included. Otherwise, and except for different data transmission deadlines, the quarterly data are consistent with the annual data. The data are not seasonally adjusted. 2) The fiscal burden comprises taxes and social contributions. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS53 65

188 6. 5 S k u l d o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g p e r k v a r t a l (procent av BNP) 1. Euroområdet Maastrichtskuld fördelat på finansiella instrument 1) Totalt Finansiella instrument Sedlar, mynt och inlåning Lån Kortfristiga värdepapper Långfristiga värdepapper Euroområdet underskotts/skuldanpassning Skuldförändring Underskott (-)/ Underskotts-/skuldanpassning Memo: överskott (+) 8) Totalt Transaktioner med den offentliga sektorns viktigaste finansiella tillgångar Värderingseffekter Annat lånebehov Totalt Sedlar, mynt och inlåning Lån Värdepapper Aktier och andra ägarandelar och andra volymförändringar D 2 8 U n d e r s k o t t, l å n e b e h ov o c h s k u l d f ö r ä n d r i n g (glidande summor över fyra kvartal, procent av BNP) Underskott Skuldförändring Lånebehov D 2 9 M a a s t r i c h t s k u l d (årliga förändringar av skuldkvot och underliggande faktorer) Underskotts-/skuldanpassning Primärt underskott/överskott Ökning/räntedifferential Förändring av skuldkvot Källa: :s beräkningar på grundval av Eurostats och nationella uppgifter. 1) Stockuppgifter för kvartal t anges som procentuell andel av summan av BNP under kvartal t och föregående tre kvartal. 66 S 54Mars December

189 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 6. 5 Q u a r t e r l y d e b t a n d c h a n g e i n d e b t (as a percentage of GDP) 1. Euro area _ Maastricht debt by financial instrument 1) Total Financial instruments Currency and deposits Loans Short-term securities Long-term securities Q4 69,3 2,1 12,3 5,0 49, Q1 70,8 2,1 12,3 5,5 50,8 Q2 71,4 2,2 12,1 5,5 51,5 Q3 71,3 2,3 12,1 5,6 51,4 Q4 69,8 2,2 11,9 5,1 50, Q1 71,1 2,2 11,9 5,3 51,7 Q2 72,0 2,4 11,7 5,3 52,6 Q3 71,6 2,4 11,8 5,3 52,1 Q4 70,8 2,4 11,8 4,9 51, Q1 71,2 2,5 11,8 5,1 51,8 Q2 71,2 2,5 11,6 5,1 52,0 Q3 70,8 2,5 11,7 4,9 51,7 2. Euro area _ deficit-debt adjustment Change in Deficit (-)/ Deficit-debt adjustment Memo: debt surplus (+) Borrowing Total Transactions in main financial assets held by general government Valuation effects Other requirement and other changes Total Currency Loans Securities Shares and in volume and deposits other equity Q4-2,0-1,8-3,8-3,9-2,1-0,3-0,1-1,3-0,5 0,6-1, Q1 8,5-5,1 3,4 2,0 1,4-0,1 0,2 0,5-0,1 1,5 8,6 Q2 5,6-1,6 3,9 4,1 3,4 0,2 0,3 0,3 0,0-0,2 5,5 Q3 2,0-3,4-1,4-1,1-1,4 0,0 0,2 0,2-0,3-0,1 2,3 Q4-3,1-1,3-4,5-3,4-2,6 0,1-0,2-0,7 0,0-1,0-3, Q1 7,0-4,5 2,4 2,5 1,4 0,2 0,4 0,4-0,2 0,2 7,2 Q2 5,8-1,5 4,4 3,6 2,7 0,2 0,3 0,4 0,2 0,5 5,6 Q3 0,7-2,8-2,2-2,6-2,5-0,2 0,3-0,3 0,0 0,4 0,6 Q4-0,7-1,2-1,9-0,6-0,3 0,1-0,4 0,0 0,0-1,3-0, Q1 5,0-3,0 2,0 1,5 1,1 0,1 0,6-0,3-0,4 0,8 5,3 Q2 2,8 0,0 2,8 3,1 2,4 0,1 0,3 0,2 0,6-0,9 2,1 Q3 1,2-2,9-1,8-0,9-0,6-0,1 0,1-0,2 0,2-1,1 0,9 C 2 8 D e f i c i t, b o r r o w i n g r e q u i r e m e n t a n d c h a n g e i n d e b t (four-quarter moving sum as a percentage of GDP) C 2 9 M a a s t r i c h t d e b t (annual change in the debt to GDP ratio and underlying factors) 4,5 deficit change in debt borrowing requirement 4,5 2,0 deficit-debt adjustment primary deficit/surplus growth/interest rate differential change in debt to GDP ratio 2,0 4,0 3,5 4,0 3,5 1,0 1,0 3,0 3,0 0,0 0,0 2,5 2,0 2,5 2,0-1,0-1,0 1,5 1,5-2,0-2,0 1,0 0,5 1,0 0,5-3,0-3,0 0, ,0-4, ,0 Source: calculations based on Eurostat and national data. 1) The stock data in quarter t are expressed as a percentage of the sum of GDP in t and the previous three quarters. S54 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 67

190 E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G B e t a l n i n g s b a l a n s (miljarder euro; nettotransaktioner) 1. Översikt över betalningsbalans Bytesbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Kapitalbalans Finansiellt sparande gentemot utlandet (kolumnerna 1+6) Totalt Finansiell balans Löpande transfereringar Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Finansiella derivat Andra investeringar Valutareserv Restpost månaders ackumulerade transaktioner D 3 0 B e t a l n i n g s b a l a n s ; by t e s b a l a n s (miljarder euro) Transaktioner per kvartal 12-månaders ackumulerade transaktioner D 3 1 Betalningsbalans; direkt- och portföljinvesteringar, netto (miljarder euro) Direktinvesteringar (transaktioner per kvartal) Portföljinvesteringar (transaktioner per kvartal) Direktinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner) Portföljinvesteringar (12-månaders ackumulerade transaktioner) Källa:. 68 S December 2005 Mars 2007 S 55

191 E X T E R N A L T R A N S A C T I O N S A N D P O S I T I O N S STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; net transactions) 1. Summary balance of payments Current account Net Financial account Capital lending/ Errors and Total Goods Services Income Current account borrowing Total Direct Portfolio Financial Other Reserve omissions transfers to/from investment investment derivatives investment assets rest of the world (columns 1+6) ,6 103,5 30,8-19,8-58,8 16,6 72,2-21,1-64,2 68,2-6,6-30,9 12,4-51, ,2 48,2 36,0-22,2-70,2 11,9 3,7 37,4-202,3 156,9-10,7 75,5 18,0-41, ,8 28,4 36,3-7,7-73,8 10,7-6,1 109,0-145,9 255,1-5,7 9,2-3,7-103, Q4-8,1 3,9 11,0-6,4-16,6 4,6-3,6-42,4-36,5-49,5-6,2 41,5 8,3 46, Q1-12,8-2,8 4,8 1,4-16,2 2,0-10,8 65,7-31,5 22,9-8,5 76,8 6,1-54,9 Q2-10,5 6,4 11,9-13,1-15,7 1,3-9,2 48,5-16,4 96,3-2,8-27,2-1,4-39,3 Q3-4,5 8,0 10,7-0,4-22,8 1,9-2,6 52,1-41,3 28,4 7,7 60,6-3,2-49,5 Q4 11,1 16,9 8,9 4,5-19,1 5,5 16,6-57,3-56,6 107,6-2,0-101,1-5,2 40, Dec. -0,8 1,8 3,5-0,4-5,8 3,1 2,3-31,1-17,2-1,0-4,0-16,1 7,2 28, Jan. -10,2-6,3 0,9 0,0-4,7 0,8-9,4-3,2-2,7-36,4-2,9 41,1-2,3 12,6 Feb. -0,6 0,5 2,3 0,8-4,3 1,0 0,4 19,5-29,1 21,4-3,3 28,6 1,9-19,9 Mar. -2,1 3,0 1,5 0,6-7,2 0,2-1,9 49,5 0,3 37,9-2,3 7,1 6,5-47,6 Apr. -7,3 0,7 3,1-4,9-6,2 0,3-7,0 17,4 1,8-7,4-6,5 30,6-1,1-10,4 May -11,5 0,5 3,9-10,4-5,4 0,3-11,2 31,9-3,4 40,2 1,8-5,1-1,7-20,7 June 8,3 5,2 4,9 2,3-4,1 0,7 9,0-0,8-14,8 63,5 1,8-52,7 1,4-8,2 July 0,3 4,6 5,0-1,5-7,8 0,7 1,0 6,2-9,5-0,1 3,3 13,8-1,3-7,2 Aug. -6,3-2,3 1,3 1,5-6,8 1,0-5,3 1,6-4,7-15,8-2,5 25,5-0,8 3,7 Sep. 1,5 5,7 4,5-0,4-8,2 0,2 1,7 44,3-27,1 44,2 6,9 21,4-1,1-46,0 Oct. 1,5 5,8 3,9-0,4-7,7 0,4 2,0-4,3-15,3 22,5 6,9-18,4 0,1 2,3 Nov. 4,5 7,7 2,3 1,9-7,3 1,0 5,6-18,7-13,0 45,5-4,1-46,2-0,8 13,1 Dec. 5,0 3,4 2,7 3,0-4,1 4,1 9,1-34,4-28,3 39,6-4,8-36,4-4,4 25,3 12-month cumulated transactions 2006 Dec. -16,8 28,4 36,3-7,7-73,8 10,7-6,1 109,0-145,9 255,1-5,7 9,2-3,7-103,0 C 3 0 B. o. p. c u r r e n t a c c o u n t b a l a n c e (EUR billions) C 3 1 B. o. p. n e t d i r e c t a n d p o r t f o l i o i n v e s t m e n t (EUR billions) 80 quarterly transactions 12-month cumulated transactions direct investment (quarterly transactions) portfolio investment (quarterly transactions) direct investment (12-month cumulated transactions) portfolio investment (12-month cumulated transactions) Source:. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 69 S55

192 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s (miljarder euro; transaktioner) 2. Bytesbalans och kapitalbalans Bytesbalans Kapitalbalans Totalt Varor Tjänster Faktorinkomster Löpande transfereringar Kredit Debet Netto Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Säsongrensat D 3 2 B e t a l n i n g s b a l a n s ; v a r o r (miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) D 3 3 B e t a l n i n g s b a l a n s ; t j ä n s t e r (miljarder euro, säsongrensat; 3-månaders glidande medelvärde) Export (kredit) Import (debet) Källa:. 70 S 56Mars December

193 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) 2. Current and capital accounts Current account Capital account Total Goods Services Income Current transfers Credit Debit Net Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit , ,9 55, , ,9 364,8 334,1 280,7 300,5 81,6 140,5 24,6 8, , ,7-8, , ,1 400,3 364,3 338,9 361,1 85,1 155,2 23,8 11, , ,9-16, , ,4 427,5 391,2 418,9 426,6 82,8 156,6 22,8 12, Q4 555,1 563,2-8,1 327,8 323,9 106,0 95,0 98,7 105,1 22,5 39,2 8,3 3, Q1 542,3 555,1-12,8 329,7 332,6 96,6 91,8 86,3 84,9 29,6 45,8 5,9 3,9 Q2 579,9 590,4-10,5 342,2 335,8 106,9 95,0 113,4 126,5 17,3 33,0 4,4 3,2 Q3 571,5 576,0-4,5 341,0 333,0 114,4 103,7 100,7 101,1 15,4 38,2 4,4 2,5 Q4 623,5 612,4 11,1 374,9 358,0 109,6 100,7 118,5 114,0 20,5 39,6 8,1 2, Oct. 204,0 202,4 1,5 127,9 122,1 37,4 33,5 33,8 34,2 4,9 12,6 1,3 0,8 Nov. 206,8 202,3 4,5 129,5 121,8 34,5 32,3 37,5 35,6 5,2 12,5 1,8 0,8 Dec. 212,7 207,7 5,0 117,4 114,1 37,7 35,0 47,2 44,2 10,4 14,4 5,0 1,0 Seasonally adjusted 2005 Q4 535,7 549,6-14,0 317,8 314,6 104,7 93,4 92,5 101,6 20,8 40, Q1 559,4 565,9-6,5 333,4 328,4 105,6 96,0 92,7 98,2 27,7 43,3.. Q2 575,4 580,0-4,6 341,2 336,2 106,9 98,3 106,2 109,5 21,2 36,0.. Q3 582,2 592,2-10,0 348,4 346,2 106,8 97,6 106,5 107,7 20,5 40,7.. Q4 606,2 601,3 5,0 366,0 350,4 108,8 99,7 112,0 109,6 19,4 41, Apr. 185,5 185,5 0,0 113,5 111,9 35,1 31,8 30,4 29,0 6,4 12,9.. May 194,6 201,8-7,2 112,8 112,1 35,8 33,1 38,9 44,5 7,2 12,2.. June 195,3 192,7 2,7 114,9 112,2 36,0 33,4 36,9 36,1 7,6 11,0.. July 190,2 194,3-4,1 113,0 114,1 35,4 32,4 35,6 34,4 6,2 13,5.. Aug. 191,4 199,7-8,3 115,5 116,3 35,5 32,9 32,8 36,8 7,6 13,7.. Sep. 200,6 198,3 2,3 119,8 115,9 35,9 32,3 38,1 36,5 6,7 13,6.. Oct. 197,7 195,9 1,8 119,0 115,3 35,3 32,7 35,9 32,6 7,5 15,4.. Nov. 197,5 196,6 0,9 122,3 113,7 36,5 33,1 33,9 36,3 4,7 13,6.. Dec. 211,1 208,7 2,3 124,7 121,5 37,0 34,0 42,1 40,7 7,3 12,6.. C 3 2 B. o. p. g o o d s (EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average) C 3 3 B. o. p. s e r v i c e s (EUR billions, seasonally adjusted; three-month moving average) 140 exports (credit) imports (debit) exports (credit) imports (debit) Source:. S56 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 71

194 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s a m m a n d r a g (miljarder euro) euro; nettoflöden) 3. Faktorinkomster (transaktioner) Löner och kollektiva avgifter Avkastning på kapital Totalt Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Aktier Skuldinstrument Aktier Skuldinstrument Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Kredit Debet Direktinvesteringar (nettotransaktioner) Totalt Av inhemska enheter utomlands Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI exklusive Eurosystemet Icke- MFI Totalt Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) MFI exklusive Eurosystemet Icke- MFI Totalt Av utländska enheter i euroområdet Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI exklusive Eurosystemet Icke- MFI Totalt Övrigt kapital (främst koncerninterna lån) MFI exklusive Eurosystemet Icke- MFI Källa:. 72 S December 2005 Mars 2007 S 57

195 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions) 3. Income account (transactions) Compensation of employees Investment income Total Direct investment Portfolio investment Other investment Equity Debt Equity Debt Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit Credit Debit ,1 7,5 227,7 273,4 64,7 57,8 10,3 10,8 18,7 52,9 65,6 79,4 68,4 72, ,4 7,9 265,3 292,6 94,7 74,3 13,4 12,9 24,5 56,0 67,5 77,5 65,2 71, ,7 9,4 323,2 351,6 112,7 89,4 13,8 13,8 31,2 71,4 78,9 80,0 86,6 97, Q3 3,9 2,9 80,4 85,5 27,8 26,1 3,1 3,0 7,5 15,8 20,6 17,0 21,3 23,6 Q4 4,0 2,5 94,7 102,6 36,4 33,4 4,1 4,2 7,3 14,0 21,3 22,5 25,5 28, Q1 4,0 2,0 82,3 82,9 19,8 12,2 4,2 3,5 8,2 16,1 23,5 21,2 26,7 29,9 Q2 4,0 2,5 109,4 124,0 36,4 18,9 4,5 4,2 13,2 42,9 24,7 21,9 30,8 36,1 Q3 4,0 3,0 96,7 98,1 24,6 15,2 4,4 4,1 8,4 21,4 26,3 19,1 32,9 38,2 4. Direct investment (net transactions) By resident units abroad By non-resident units in the euro area Total Equity capital Other capital Total Equity capital Other capital and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans) Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Nonexcluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs Eurosystem Eurosystem Eurosystem Eurosystem ,8-164,9-21,4-143,5 10,1 0,1 10,0 90,6 94,1 1,5 92,6-3,5 0,5-4, ,0-234,5-12,0-222,5-59,5-0,2-59,3 91,7 59,8 0,6 59,2 31,9-0,3 32, ,9-243,5-34,1-209,4-54,4-1,8-52,6 152,0 119,5 3,8 115,7 32,5-0,2 32, Q4-72,7-58,4-0,4-58,0-14,4 0,1-14,4 36,2 26,8-1,5 28,3 9,4-0,4 9, Q1-50,5-41,7-1,8-39,9-8,8 0,2-9,1 19,0 14,7 0,7 14,0 4,3-0,3 4,6 Q2-109,2-88,2-6,2-82,0-21,0-1,1-20,0 92,8 79,5 0,5 78,9 13,4 1,0 12,4 Q3-69,0-60,3-10,4-50,0-8,7-0,1-8,6 27,7 25,3 1,2 24,1 2,4-0,3 2,7 Q4-69,1-53,3-15,8-37,5-15,8-0,8-15,0 12,5 0,1 1,4-1,3 12,4-0,6 13, Dec. -39,9-40,5-0,8-39,8 0,6 0,4 0,2 22,7 12,8-0,2 12,9 10,0-0,9 10, Jan. -6,5 4,4-0,6 5,0-10,9-0,1-10,8 3,8 6,2 0,2 6,0-2,4 0,1-2,5 Feb. -39,4-33,8-1,6-32,3-5,6 0,1-5,7 10,3 12,0 0,4 11,6-1,7 0,1-1,8 Mar. -4,6-12,2 0,4-12,6 7,6 0,2 7,4 4,9-3,4 0,2-3,6 8,3-0,5 8,9 Apr. -82,9-59,1-1,8-57,3-23,8-0,5-23,3 84,7 70,9 0,0 70,8 13,9 0,2 13,6 May -14,3-19,0-3,2-15,8 4,7-0,3 5,0 10,9 8,7 0,4 8,3 2,2 0,4 1,8 June -12,0-10,1-1,2-8,9-1,9-0,2-1,7-2,8-0,1 0,1-0,2-2,7 0,4-3,1 July -16,4-13,3-1,5-11,8-3,2 0,0-3,2 6,9 5,4 0,4 5,1 1,5-0,1 1,6 Aug. -4,8-7,9-3,6-4,3 3,1-0,1 3,2 0,1 5,7 0,4 5,3-5,6-0,1-5,5 Sep. -47,8-39,2-5,3-33,9-8,6 0,0-8,6 20,7 14,1 0,4 13,7 6,6-0,1 6,6 Oct. -20,1-12,8-5,7-7,1-7,3 0,1-7,4 4,8-1,3 1,2-2,5 6,1 1,4 4,7 Nov. -12,1-14,1-1,7-12,4 2,0-0,2 2,2-0,9-5,0 0,1-5,1 4,1-1,9 6,0 Dec. -36,9-26,3-8,4-18,0-10,5-0,7-9,8 8,6 6,4 0,0 6,3 2,2-0,1 2,2 Source:. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n SS57 73 M a r c h

196 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s (miljarder euro; transaktioner) 5. Portföljinvesteringar, fördelat på instrument och innehavarens sektor Aktier Skuldinstrument Eurosystemet Obligationer Penningmarknadsinstrument Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Icke-MFI MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI MFI exklusive Eurosystemet Offentlig sektor Offentlig sektor Offentlig sektor Övriga investeringar fördelat på sektor Totalt Eurosystemet Offentlig sektor MFI (exkl. Eurosystemet) Övriga sektorer Skulder Skulder Tillgångar Skulder Totalt Långfristiga Kortfristiga Tillgångar Sedlar, mynt och inlåning Skulder Skulder Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Tillgångar Skulder Sedlar, mynt och inlåning Skulder Källa:. 74 S 58Mars December

197 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) 5. Portfolio investment by instrument and sector of holder Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs excluding excluding excluding Eurosystem General Eurosystem General Eurosystem General gov. gov. gov ,0-22,4-84,2-3,7 123,9 1,2-81,9-96,6-2,1 272,1 0,0-43,2-15,2 0,1 14, ,1-14,1-120,4-3,4 282,8-0,7-118,6-137,9-0,8 242,5 0,1-14,3 0,0 0,1 37, ,0-27,6-100,1. 303,6-2,5-171,2-114,0. 422,4-0,1-46,6-8,2. -0, Q4 0,0-4,8-53,8-0,8 63,0 0,6-24,6-26,9-0,2 18,5 0,1-4,7 5,9 5,9-22, Q1 0,0-19,1-77,9-0,6 121,2-0,1-53,7-36,2-0,2 80,8 0,7 2,5-10,3-3,8 15,0 Q2 0,0 11,6 7,4-2,6 35,7 1,0-23,4-27,0 0,1 113,8-3,2-7,4-0,9-3,2-11,3 Q3 0,0-5,3-25,7-0,8 67,8-0,4-51,8-15,6-0,2 75,9 1,9-25,6 0,7 3,1 6,5 Q4 0,0-14,8-3,9. 78,9-3,0-42,2-35,2. 151,9 0,6-16,0 2,3. -10, Dec. 0,0-2,7-22,1-55,5-0,2-3,7-3,7 - -3,6 0,0-6,0 4, , Jan. 0,0-6,7-37,2-35,5 0,2-32,8-2,5-1,0 0,4 3,0-7,5-10,2 Feb. 0,0-3,7-23,4-36,2-0,2-7,1-16,9-25,0 0,3 1,5-2,3-12,0 Mar. 0,0-8,7-17,4-49,5-0,1-13,8-16,8-54,9 0,0-2,0-0,5 - -7,1 Apr. 0,0 3,5-5, ,0 0,2-6,1-11,4-25,8-1,1-7,0 0,6-3,9 May 0,0 3,5 12, ,7 0,1-11,0-12,1-63,6-1,6-2,0-2,1-1,6 June 0,0 4,6 1,1-57,5 0,6-6,3-3,4-24,4-0,4 1,6 0, ,8 July 0,0 2,4-12,3-43,1 0,2-13,1-2,1-3,8 0,4-18,2-0,9 - -3,3 Aug. 0,0-4,6-7,8 - -4,1 0,0-9,0-9,1-12,8 1,0 0,2 1,2-3,5 Sep. 0,0-3,1-5,5-28,7-0,6-29,7-4,4-59,3 0,5-7,7 0,4-6,3 Oct. 0,0-5,4-1,3-16,7-1,8-16,2-19,0-45,6 0,4-5,0-0,5-8,9 Nov. 0,0-1,3-6,8-29,3-0,6-27,6-6,9-51,0 0,3-8,7 5,0-11,7 Dec. 0,0-8,0 4,1-32,9-0,6 1,5-9,3-55,3-0,1-2,4-2, ,6 6. Other investment by sector Total Eurosystem General MFIs (excluding Eurosystem) Other sectors government Assets Liabilities Assets Liabilities Total Long-term Short-term Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Currency and deposits Assets Currency and deposits Liabilities ,4 283,5-0,2 7,7-1,5-2,0-3,6-261,7 244,9 4,4-17,4-266,2 262,3-50,9-10,4 34, ,6 645,1-0,6 6,7 5,2-2,4-2,4-397,7 479,4-98,6 51,7-299,1 427,7-176,5-6,6 161, ,2 783,3-2,2 18,7 3,4-2,8-0,1-549,0 498,8-152,6 51,4-396,4 447,5-226,3 21,2 265, Q4-129,0 170,5-0,8-0,9-2,0-1,1-2,0-88,4 120,0-38,0 5,3-50,4 114,8-37,8 13,5 53, Q1-218,3 295,1-3,4 6,6 7,6 3,8-3,6-136,4 222,2-13,3 12,8-123,2 209,4-86,1-8,4 69,8 Q2-106,1 78,9 0,8 2,3-11,2-12,1 0,3-57,6 10,5-15,5 21,7-42,2-11,2-38,1 13,0 65,8 Q3-154,1 214,7 0,2 4,9 12,4 8,5 6,5-119,4 160,7-32,7 21,2-86,8 139,6-47,3 7,9 42,6 Q4-295,7 194,6 0,1 4,8-5,4-2,9-3,3-235,5 105,4-91,2-4,3-144,3 109,7-54,9 8,7 87, Dec. 71,4-87,6 0,1-2,0-1,5-2,1-4,1 71,0-107,1-33,2 1,5 104,2-108,6 1,8 13,9 25, Jan. -103,2 144,3 0,1 4,9 3,7 2,3-2,4-71,1 117,7 6,6-1,0-77,8 118,6-35,9-15,8 24,2 Feb. -44,5 73,1-4,4 0,2 1,2 1,0-1,2-3,9 36,3-7,4 9,8 3,5 26,4-37,5-3,4 37,9 Mar. -70,5 77,6 1,0 1,6 2,6 0,5 0,0-61,5 68,3-12,5 4,0-48,9 64,3-12,7 10,9 7,8 Apr. -83,1 113,7 0,2-1,4-4,5-4,9 4,3-64,5 82,4 0,0 10,1-64,4 72,4-14,3 4,9 28,4 May -73,2 68,1 0,0 4,6-4,4-4,7-4,8-45,1 40,6-3,4 2,5-41,7 38,1-23,7-4,8 27,7 June 50,2-102,9 0,6-0,9-2,3-2,6 0,8 52,0-112,6-12,0 9,1 64,0-121,7-0,1 12,9 9,8 July -59,2 73,0 1,5 1,0 7,2 7,1 1,8-48,2 64,8-10,4 8,5-37,8 56,2-19,7 6,7 5,4 Aug. 1,6 23,8-1,8 1,3 0,6 0,0-0,5 7,3 18,5-7,2 6,7 14,6 11,8-4,5-1,5 4,5 Sep. -96,5 117,9 0,5 2,6 4,6 1,5 5,1-78,5 77,5-15,0 5,9-63,5 71,5-23,1 2,7 32,7 Oct. -109,8 91,4-0,3-0,9-2,2-3,8-2,2-84,3 67,7-47,9-2,2-36,5 69,9-22,9 2,2 26,7 Nov. -155,0 108,8 0,6 3,2-3,9-4,4 1,6-116,0 74,0-14,2 12,0-101,7 61,9-35,7-7,3 30,1 Dec. -30,9-5,5-0,2 2,5 0,7 5,4-2,6-35,2-36,3-29,1-14,1-6,2-22,1 3,7 13,7 30,8 Source:. S58 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 75

198 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 1 B e t a l n i n g s b a l a n s i s a m m a n d r a g (miljarder euro; nettoflöden) transaktioner) 7. Övriga investeringar fördelat på sektor och instrument Eurosystemet Offentlig sektor Lån/sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån/sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån/sedlar, mynt och inlåning Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder MFI (exkl. Eurosystemet) Övriga sektorer Lån/sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån/sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån/sedlar, mynt och inlåning Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Penningmarknadsinstrument Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder Valutareserv Totalt Monetärt guld Särskilda dragningsrätter Reservposition i IMF Totalt Sedlar, mynt och inlåning Hos monetära myndigheter och BIS Hos banker Utländsk valuta Aktier Värdepapper Obligationer Finansiella derivat Övriga fordringar Källa:. 76 S December 2005 Mars 2007 S 59

199 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 1 B a l a n c e o f p a y m e n t s (EUR billions; transactions) 7. Other investment by sector and instrument Eurosystem General government Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,8 0,0 10,7 0,0-0,1 0,8-0,2 0,9-1,0 0,0-3,7 0, ,1-0,3 7,7 0,1 0,0-0,3 1,7-2,0-1,3 0,0-3,4-0, ,5-0,1 6,7 0,0 0,0 6,4 8,9-2,4-1,2 0,0-2,2-0, Q3 0,9 0,0 4,9 0,0 0,0 8,0 3,3 4,7-0,3 0,0 1,3-0,1 Q4-0,8 0,0-0,9 0,0 0,0-2,1-1,0-1,1 0,1 0,0-2,1 0, Q1-3,4 0,0 6,6 0,1 0,0 7,8 4,0 3,8-0,1 0,0-3,2-0,4 Q2 0,8 0,0 2,4 0,0 0,0-10,8 1,4-12,1-0,4 0,0 0,2 0,1 Q3 0,2 0,0 4,8 0,0 0,0 12,3 3,8 8,5 0,1 0,0 6,3 0,1 MFIs (excluding Eurosystem) Other sectors Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,1-0,5 134,8-0,1-0,9-95,3-9,1-86,3-2,3 4,3 29,4 0, ,8-3,9 242,0 2,9-6,1-40,6-30,2-10,4-4,3 9,3 23,5 1, ,6-3,1 477,8 1,6-8,7-151,4-144,8-6,6-16,5 11,5 143,8 6, Q3-81,5-5,2 120,4 2,7 1,4-22,9-6,9-16,0-6,6 1,9 27,3-1,7 Q4-91,9 3,5 124,8-4,8-1,9-36,9-50,3 13,5 0,9 4,9 47,7 0, Q1-132,6-3,9 216,3 5,9-3,8-74,0-65,5-8,4-8,4 4,4 60,0 5,4 Q2-58,1 0,5 16,0-5,5-3,5-37,0-50,0 13,0 2,4 3,9 66,8-4,9 Q3-118,6-0,9 159,1 1,6 2,4-45,9-53,8 7,9-3,8 3,3 36,5 2,9 8. Reserve assets Total Monetary Special Reserve Foreign exchange Other gold drawing position in claims rights the IMF Total Currency and deposits Securities Financial derivatives With monetary With Equity Bonds and Money authorities banks notes market and the BIS instruments ,8 1,7 0,0-1,6 27,7-2,5 1,9-0,1 22,2 6,3 0,1 0, ,4 1,2 0,5 4,0 6,7-3,0 3,3 0,5 18,3-12,2-0,1 0, ,0 3,9-0,2 8,6 5,8 0,2 7,2 0,0-4,9 3,3 0,0 0, Q3 2,4 0,5 0,0 2,6-0,7 1,4 1,4 0,0-4,9 1,4-0,1 0,0 Q4 8,3 1,2-0,1 3,0 4,2-2,1 6,1 0,0-1,9 2,0 0,0 0, Q1 6,1 0,8 0,0 3,4 2,4 6,2-4,8 0,0-3,6 4,6 0,0-0,5 Q2-1,4 1,4 0,0-0,5-3,0 0,9 2,4 0,0-6,8 0,5 0,0 0,7 Q3-3,2 0,9-0,3 0,8-4,6 1,0-2,9 0,0-3,9 1,1 0,0 0,0 Source:. E C B M o December n t h l y B u l l e t i n SS59 77 M a r c h

200 7. 2 M o n e t ä r u p p s t ä l l n i n g a v b e t a l n i n g s b a l a n s e n 1 ) (miljarder euro; transaktioner) Bytesbalans och kapitalbalans Förändringar i M3:s externa motpost till följd av transaktioner (i betalningsbalansen) Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Finansiella Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder derivat Av inhemska enheter utomlands (icke-mfi) Av utländska enheter i euroområdet Icke-MFI Aktier 2) Skuldinstrument 3) Icke-MFI Icke-MFI Restpost Kolumnerna 1 10, totalt Memo: transaktioner i M3:s externa motpost månaders ackumulerade transaktioner 7 D BV ie kt ta ilgn a i nbg es tb a llna i ns g si bsa al ma nm s ta rn ad nr sa ag k t i o n e r s o m p å v e r k a r u t v e c k l i n g e n a v M F I : s u t l ä n d s k a n e t t o t i l l g å n g a r 1 ) (miljarder (miljarder euro; 12-månaders euro; nettoflöden) ackumulerade transaktioner) MFI:s utländska nettotillgångar Bytesbalans och kapitalbalans Icke-MFI:s direkt- och portföljinvesteringar i aktier utomlands Portföljinvesteringsskulder i form av skuldinstrument 3) Källa:. 1) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 2) Exklusive andelar i penningmarknadsfonder. 3) Exklusive räntebärande värdepapper med löptid upp till 2 år emitterade av MFI i euroområdet. 78 S 60Mars December

201 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 2 M o n e t a r y p r e s e n t a t i o n o f t h e b a l a n c e o f p a y m e n t s 1 ) (EUR billions; transactions) B.o.p. items balancing transactions in the external counterpart of M3 Memo: Transactions Current and Direct investment Portfolio investment Other investment Financial Errors Total in the capital derivatives and of external accounts By By non- Assets Liabilities Assets Liabilities omissions columns counterpart balance resident resident 1 to 10 of M3 units units abroad in the Non-MFIs Equity 2) Debt Non-MFIs Non-MFIs (non-mfis) euro area instruments 3) ,2-133,6 90,1-196,0 113,9 266,7-52,5 30,8-6,6-51,1 134,0 160, ,7-281,8 92,0-258,2 239,6 256,1-171,3 159,1-10,7-41,1-12,7 0, ,1-262,0 152,2-222,2 242,5 366,3-222,9 265,8-5,7-103,0 204,9 195, Q4-3,6-72,4 36,6-74,9 48,2-7,8-39,8 51,4-6,2 46,0-22,5-33, Q1-10,8-49,0 19,3-124,4 116,1 73,8-78,5 66,2-8,5-54,9-50,8-38,1 Q2-9,2-101,9 91,8-20,4 29,2 98,2-49,3 66,1-2,8-39,3 62,4 60,3 Q3-2,6-58,6 28,0-40,5 34,5 72,8-34,9 49,1 7,7-49,5 5,9 1,7 Q4 16,6-52,5 13,0-36,8 62,8 121,4-60,3 84,4-2,0 40,7 187,3 171, Dec. 2,3-39,5 23,6-21,5 41,6-20,6 0,4 21,5-4,0 28,8 32,5 18, Jan. -9,4-5,8 3,8-47,1 31,8 3,6-32,2 21,8-2,9 12,6-23,9-12,4 Feb. 0,4-37,9 10,2-42,6 31,3 31,0-36,3 36,7-3,3-19,9-30,3-26,1 Mar. -1,9-5,3 5,4-34,7 52,9 39,2-10,0 7,7-2,3-47,6 3,5 0,4 Apr. -7,0-80,6 84,5-16,6-14,1 20,1-18,8 32,7-6,5-10,4-16,7-16,4 May -11,2-10,8 10,5-2,1-12,2 60,9-28,1 22,9 1,8-20,7 11,1 6,4 June 9,0-10,6-3,1-1,7 55,5 17,2-2,4 10,6 1,8-8,2 68,0 70,3 July 1,0-15,0 7,1-15,3 24,9 4,0-12,5 7,2 3,3-7,2-2,4 3,8 Aug. -5,3-1,1 0,2-15,7 1,1 8,8-3,9 4,0-2,5 3,7-10,8-19,1 Sep. 1,7-42,5 20,7-9,5 8,5 60,0-18,5 37,8 6,9-46,0 19,2 17,0 Oct. 2,0-14,5 3,4-20,8 6,2 31,9-25,1 24,5 6,9 2,3 16,8 19,5 Nov. 5,6-10,2 1,0-8,7 33,7 63,9-39,6 31,6-4,1 13,1 86,2 71,5 Dec. 9,1-27,8 8,6-7,4 22,9 25,6 4,5 28,2-4,8 25,3 84,3 80,3 12-month cumulated transactions 2006 Dec. -6,1-262,0 152,2-222,2 242,5 366,3-222,9 265,8-5,7-103,0 204,9 195,2 C 3 4 M a i n b. o. p. t r a n s a c t i o n s u n d e r l y i n g t h e d e v e l o p m e n t s i n M F I n e t e x t e r n a l a s s e t s 1 ) (EUR billions; 12-month cumulated transactions) 400 MFI net external assets current and capital accounts balance direct and portfolio equity investment abroad by non-mfis portfolio investment liabilities in the form of debt instruments 3) Source:. 1) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. 2) Excluding money market fund shares/units. 3) Excluding debt securities with a maturity of up to two years issued by euro area MFIs. S60 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 79

202 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 3 B e t a l n i n g s b a l a n s o c h u t l a n d s s t ä l l n i n g, g e o g r a f i s k f ö r d e l n i n g (miljarder euro) 1. Betalningsbalans bytes- och kapitalbalans (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Övriga Övriga EUländer Totalt Danmark Sverige Storbritannien EUinstitutioner 2 kv 2004 till 1 kv Kredit Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster varav: avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Debet Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster varav: avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans Netto Bytesbalans Varor Tjänster Faktorinkomster varav: avkastning på kapital Löpande transfereringar Kapitalbalans 2. Betalningsbalans direktinvesteringar (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiella Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner offshoremarknader Övriga 2 kv 2004 till 1 kv Direktinvesteringar Utomlands Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital I euroområdet Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital Källa:. 80 S December 2005 Mars 2007 S 61

203 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 3 G e o g r a p h i c a l b r e a k d o w n o f t h e b a l a n c e o f p a y m e n t s a n d i n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n (EUR billions) 1. Balance of payments: current and capital accounts (cumulated transactions) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Other States Total Denmark Sweden United Other EU EU Kingdom countries institutions 2005 Q4 to 2006 Q Current account 2 248,7 821,2 46,3 71,5 432,9 211,7 58,8 29,9 55,2 147,2 379,1 816,1 Goods 1 340,8 467,0 30,9 47,7 220,0 168,2 0,1 17,6 34,1 74,7 198,9 548,4 Services 423,9 149,3 8,3 11,5 102,7 21,6 5,3 6,2 11,8 41,2 78,6 136,8 Income 399,1 144,1 6,5 11,6 100,1 19,7 6,1 5,7 8,5 25,0 94,9 120,9 of which: investment income 383,1 138,7 6,4 11,5 98,3 19,5 2,9 5,7 8,4 18,8 93,5 118,0 Current transfers 84,9 60,9 0,5 0,7 10,1 2,3 47,3 0,4 0,8 6,3 6,6 9,9 Capital account 23,0 19,3 0,0 0,1 0,8 0,2 18,2 0,0 0,0 0,4 0,6 2,7 Debits Current account 2 284,7 732,0 38,7 68,3 364,4 166,7 93,9 21,6 84,8 138,9 336,7 970,7 Goods 1 325,3 375,4 26,8 44,3 170,2 134,2 0,0 10,6 52,8 67,3 128,5 690,7 Services 385,5 121,7 7,0 9,0 81,1 24,4 0,1 5,2 7,5 30,7 87,0 133,5 Income 417,7 136,4 4,4 14,3 104,5 6,7 6,5 4,5 24,0 35,6 114,0 103,1 of which: investment income 407,7 131,2 4,4 14,2 103,4 2,8 6,5 4,4 23,9 35,1 113,2 99,8 Current transfers 156,2 98,6 0,5 0,8 8,6 1,4 87,3 1,3 0,4 5,3 7,2 43,4 Capital account 13,3 1,8 0,0 0,2 1,2 0,3 0,2 0,1 0,1 0,5 1,2 9,6 Net Current account -36,0 89,2 7,6 3,2 68,6 45,0-35,1 8,4-29,6 8,2 42,4-154,6 Goods 15,4 91,6 4,1 3,5 49,8 34,1 0,1 7,1-18,7 7,4 70,4-142,3 Services 38,4 27,6 1,3 2,5 21,6-2,9 5,2 1,1 4,3 10,5-8,3 3,3 Income -18,6 7,6 2,1-2,6-4,4 12,9-0,5 1,2-15,5-10,7-19,1 17,9 of which: investment income -24,6 7,5 2,1-2,6-5,0 16,7-3,7 1,3-15,5-16,3-19,7 18,2 Current transfers -71,3-37,6 0,0-0,1 1,5 0,9-39,9-1,0 0,4 1,0-0,6-33,5 Capital account 9,7 17,5 0,0-0,1-0,3-0,1 18,0-0,1 0,0-0,1-0,6-6,9 Credits 2. Balance of payments: direct investment (cumulated transactions) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Other States financial Total Denmark Sweden United Other EU EU centres Kingdom countries institutions 2005 Q4 to 2006 Q Direct investment -125,8-79,2-2,2 14,8-69,3-22,5 0,0-0,7 1,3-5,0-3,8 4,7-43,1 Abroad -301,5-165,2-0,5 2,7-144,6-22,7 0,0-6,0-3,4-10,1-38,0-28,3-50,6 Equity/reinvested earnings -248,6-155,6-0,9-0,5-132,4-21,8 0,0-1,9-2,0-6,8-9,8-23,3-49,1 Other capital -53,0-9,5 0,4 3,2-12,2-0,9 0,0-4,1-1,4-3,3-28,2-5,0-1,5 In the euro area 175,7 86,0-1,7 12,1 75,3 0,2 0,0 5,3 4,7 5,1 34,2 33,1 7,5 Equity/reinvested earnings 146,3 71,0-2,4 11,7 60,8 0,8 0,0 3,9 4,0 10,2 8,9 42,5 5,8 Other capital 29,4 15,0 0,8 0,4 14,4-0,6 0,0 1,4 0,7-5,1 25,3-9,5 1,6 Source:. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS61 81

204 7. 13 B e t a l n i n g s b a l a n s i o cs h a mu mt l a n drs as tg ä l l n i n g, g e o g r a f i s k f ö r d e l n i n g (miljarder euro; euro) nettoflöden) 3. Betalningsbalans, portföljinvesteringstillgångar fördelat på instrument. (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiella offshoremark- Totalt Danmark Sverige Storbritannienader Övriga EUländer EUinstitutioner Övriga 2 kv 2004 till 1 kv Portföljinvesteringstillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument 4. Betalningsbalans, övriga tillgångar fördelat på sektor (ackumulerade transaktioner) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiellnationella Inter- Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner offshoremarknader organisationer 2 kv 2004 till 1 kv Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer 5. Betalningsbalans, utlandsställning (utestående vid periodens slut) Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Kanada Japan Schweiz USA Finansiellnationella Inter- Totalt Danmark Sverige Storbritannien Övriga EUländer EUinstitutioner offshoremarknader organisationer Direktinvesteringar Utomlands Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital I euroområdet Aktier/återinvesterad vinst Övrigt kapital Portföljinvesteringtillgångar Aktier Skuldinstrument Obligationer Penningmarknadsinstrument Övriga investeringar Tillgångar Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Skulder Offentlig sektor MFI Övriga sektorer Källa:. Övriga Övriga 82 S 62Mars December

205 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 3 G e o g r a p h i c a l b r e a k d o w n o f t h e b a l a n c e o f p a y m e n t s a n d i n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n (EUR billions) 3. Balance of payments: portfolio investment assets by instrument (cumulated transactions) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Other States financial Total Denmark Sweden United Other EU EU centres Kingdom countries institutions 2005 Q4 to 2006 Q Portfolio investment assets -466,4-131,7-0,7-5,3-121,3-5,8 1,5-7,3-30,7-4,2-129,9-93,9-68,7 Equity -167,7-19,3 0,6-3,3-18,2 1,6 0,0-1,5-22,4-2,6-60,5-33,1-28,2 Debt instruments -298,7-112,5-1,4-2,1-103,1-7,4 1,5-5,8-8,3-1,6-69,4-60,8-40,4 Bonds and notes -258,2-96,4-1,8-1,9-84,4-9,9 1,5-4,3-7,8 1,0-61,8-47,8-41,1 Money market instruments -40,5-16,0 0,5-0,2-18,7 2,5 0,0-1,5-0,6-2,5-7,6-12,9 0,7 4. Balance of payments: other investment by sector (cumulated transactions) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Internat. Other States financial organisa- Total Denmark Sweden United Other EU EU centres tions Kingdom countries institutions 2005 Q4 to 2006 Q Other investment 151,7 52,6-1,1 6,9 45,8-10,5 11,5-0,8 34,2-12,7 15,1 52,5 15,6-4,7 Assets -607,5-401,0-21,0-1,8-352,5-25,5-0,2-2,1 20,2-45,1-22,6-72,0-0,9-84,0 General government 6,8-2,7-0,1-0,6-1,7 0,2-0,4 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0-1,4 10,3 MFIs -405,1-234,2-20,3-0,1-190,5-23,6 0,3-1,6 19,8-38,4-27,0-47,3 0,6-77,0 Other sectors -209,2-164,1-0,5-1,1-160,2-2,1-0,1-0,6 0,4-6,7 3,8-24,7-0,1-17,3 Liabilities 759,2 453,6 19,9 8,7 398,3 15,0 11,7 1,3 14,0 32,4 37,8 124,5 16,5 79,3 General government 1,1-1,5 0,0 0,0-0,5 0,0-1,0 0,0-0,2 1,9-0,7 0,0 2,9-1,4 MFIs 526,4 256,9 19,5 8,0 216,0 12,5 0,9 1,3 11,7 27,5 6,6 123,4 13,6 85,4 Other sectors 231,7 198,1 0,4 0,7 182,7 2,5 11,8 0,0 2,5 2,9 31,9 1,0 0,0-4,7 5. International investment position (end-of-period outstanding amounts) Total European Union (outside the euro area) Canada Japan Switzerland United Offshore Internat. Other States financial organisa- Total Denmark Sweden United Other EU EU centres tions Kingdom countries institutions Direct investment 327,8-157,7 0,8-17,3-292,9 151,7-0,2 25,2 4,7 36,2-1,5-13,9-0,3 435,2 Abroad 2 712,4 941,2 33,8 81,0 651,8 174,7 0,0 76,1 68,8 241,8 558,0 316,0 0,0 510,4 Equity/reinvested earnings 2 186,8 738,9 29,7 56,8 502,1 150,3 0,0 64,9 63,6 193,7 419,2 297,0 0,0 409,5 Other capital 525,6 202,3 4,1 24,2 149,6 24,5 0,0 11,2 5,2 48,1 138,9 19,0 0,0 100,9 In the euro area 2 384, ,0 32,9 98,3 944,6 23,0 0,2 50,9 64,1 205,6 559,5 329,9 0,3 75,2 Equity/reinvested earnings 1 776,3 873,3 26,8 81,9 757,0 7,5 0,1 45,9 53,5 141,2 396,0 199,7 0,0 66,8 Other capital 608,3 225,7 6,1 16,4 187,6 15,5 0,1 5,1 10,7 64,4 163,5 130,2 0,3 8,4 Portfolio investment assets 3 873, ,6 61,2 119,3 860,7 88,5 69,9 83,3 270,3 122, ,1 411,4 30,8 451,0 Equity 1 733,0 421,9 10,9 46,5 342,2 22,2 0,0 21,6 182,3 112,1 616,5 155,6 1,4 221,6 Debt instruments 2 140,8 777,8 50,3 72,8 518,6 66,3 69,9 61,7 87,9 10,2 688,6 255,7 29,4 229,4 Bonds and notes 1 826,1 649,4 45,9 61,6 407,8 64,3 69,8 60,2 62,3 7,8 589,4 228,5 28,7 199,7 Money market instruments 314,7 128,4 4,3 11,2 110,8 2,0 0,1 1,5 25,6 2,4 99,2 27,2 0,7 29,7 Other investment -296,0-49,5 51,8 15,4 17,8 9,1-143,7 4,5 9,4-81,7-13,9-216,5-22,7 74,5 Assets 3 671, ,6 77,0 61, ,0 100,0 9,7 21,7 92,5 208,8 509,6 354,1 41,8 576,2 General government 101,8 17,8 0,2 0,3 8,9 1,0 7,4 0,1 0,1 0,1 3,3 1,2 35,8 43,4 MFIs 2 523, ,2 65,7 44, ,9 78,2 0,9 11,6 67,1 121,8 315,5 245,0 5,3 325,0 Other sectors 1 046,0 416,6 11,0 17,1 366,3 20,8 1,4 10,0 25,4 87,0 190,7 107,9 0,6 207,8 Liabilities 3 967, ,1 25,1 46, ,1 90,9 153,5 17,2 83,1 290,5 523,5 570,7 64,5 501,8 General government 46,2 23,5 0,0 0,3 3,3 0,0 20,0 0,0 0,8 0,1 7,4 0,2 3,2 11,1 MFIs 3 180, ,7 20,0 26, ,5 71,4 100,5 12,2 55,5 243,9 400,6 518,2 59,9 401,8 Other sectors 740,4 403,9 5,2 20,0 326,3 19,5 33,0 5,0 26,8 46,6 115,5 52,3 1,4 88,9 Source:. S62 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 83

206 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 4 U t l a n d s s t ä l l n i n g ( i n k l u s i v e l i k v i d i t e t i u t l ä n d s k v a l u t a ) (miljarder euro, om inget annat anges; utestående belopp vid periodens slut) 1. Översikt över utlandsställning Totalt Totalt i procent av BNP Direktinvesteringar Finansiella derivat Övriga investeringar Valutareserv Utlandsställning, netto Utestående tillgångar Utestående skulder 2. Direktinvesteringar Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Av inhemska enheter utomlands Icke- MFI Övrigt kapital (främst företagsinterna lån) Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Icke- MFI Eget kapital och återinvesterade vinstmedel Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Av utländska enheter i euroområdet Icke- MFI Övrigt kapital (främst företagsinterna lån) Totalt MFI (exklusive Eurosystemet) Icke- MFI 3. Portföljinvesteringar: tillgångar fördelat på instrument och innehavarens sektor Tillgångar Skuldinstrument Portföljinvesteringar Eurosystemet Obligationer Penningmarknadsinstrument Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Icke-MFI MFI exklusive Eurosystemet Offentlig sektor Övriga sektorer MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI Offentlig sektor Övriga sektorer MFI exklusive Eurosystemet Eurosystemet Icke-MFI Offentlig sektor Övriga sektorer Källa:. 84 S December 2005 Mars 2007 S 63

207 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 4 I n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n ( i n c l u d i n g i n t e r n a t i o n a l r e s e r v e s ) (EUR billions, unless otherwise indicated; end-of-period outstanding amounts) 1. Summary international investment position Total Total Direct Portfolio Financial Other Reserve as a % of GDP investment investment derivatives investment assets Net international investment position ,9-9,8 181,4-943,1-12,6-301,7 366, ,2-10,5 90,7-919,3-7,5-251,8 306, ,8-10,6 109, ,2-14,9-199,5 281, ,1-10,1 327, ,7-14,4-296,0 320, Q2-860,2-10,3 355, ,8-2,1-301,7 323,8 Q3-965,2-11,6 397, ,6-15,5-378,8 325,1 Outstanding assets ,6 102, , ,6 133, ,5 366, ,9 106, , ,0 160, ,4 306, ,6 113, , ,8 174, ,2 281, ,8 135, , ,8 236, ,4 320, Q ,4 135, , ,1 268, ,8 323,8 Q ,0 142, , ,1 300, ,1 325,1 Outstanding liabilities ,6 112, , ,8 145, , ,1 117, , ,3 168, , ,5 123, , ,0 189, , ,9 145, , ,5 250, , Q ,6 146, , ,9 270, ,5 - Q ,2 153, , ,7 315, ,9-2. Direct investment By resident units abroad By non-resident units in the euro area Equity capital Other capital Equity capital Other capital and reinvested earnings (mostly inter-company loans) and reinvested earnings (mostly inter-company loans) Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Non- Total MFIs Nonexcluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs excluding MFIs Eurosystem Eurosystem Eurosystem Eurosystem ,4 132, ,7 460,9 1,6 459, ,8 42, ,7 531,1 2,9 528, ,7 124, ,8 442,4 2,1 440, ,6 46, ,3 571,8 3,2 568, ,2 145, ,2 439,3 3,1 436, ,7 44, ,8 569,1 8,2 560, ,8 167, ,7 525,6 6,9 518, ,3 46, ,3 608,3 10,1 598, Q ,2 165, ,0 547,3 7,2 540, ,5 44, ,0 610,5 10,1 600,4 Q ,3 177, ,0 548,5 6,9 541, ,2 46, ,9 606,9 10,0 596,9 3. Portfolio investment assets by instrument and sector of holder Equity Debt instruments Bonds and notes Money market instruments Assets Liabilities Assets Liabilities Assets Liabilities Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs Eurosystem MFIs Non-MFIs excluding excluding excluding Eurosystem General Other Eurosystem General Other Eurosystem General Other gov. sectors gov. sectors gov. sectors ,7 43,6 8,3 799, ,3 6,4 402,9 8,0 784, ,1 1,2 189,4 1,2 47,1 209, ,7 53,6 11, , ,7 8,3 461,1 8,0 846, ,6 1,1 191,5 0,6 48,5 248, ,1 74,0 16, , ,4 6,2 541,6 9,7 938, ,4 0,9 231,5 0,4 54,2 235, ,0 100,6 26, , ,5 6,6 693,6 11, , ,2 0,8 260,6 0,4 52,9 317, Q2 2,8 105,0 29, , ,9 5,7 732,5 10, , ,6 3,3 253,9 7,3 57,6 313,4 Q3 2,9 113,4 31, , ,3 6,1 789,0 10, , ,3 1,4 283,1 4,2 59,7 318,0 Source:. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS63 85

208 7. 14 BU et lt a nl nd is ns gt sä bl lan lia n g s ( i i ns ka lm ums iav ne dlri ak gv i d i t e t i u t l ä n d s k v a l u t a ) (miljarder euro; euro, om nettoflöden) inget annat anges; utestående belopp vid periodens slut) 4. Övriga investeringar Eurosystemet Offentlig sektor Lån, sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning MFI (exklusive Eurosystemet) Offentlig sektor Lån, sedlar, mynt och inlåning Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Övriga tillgångar Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga skulder Lån, sedlar, mynt och inlåning Övriga tillgångar Handelskrediter Handelskrediter Lån Övriga skulder Totalt Lån Sedlar, mynt och inlåning Likviditet i utländsk valuta Valutareserv Memo: Tillgångar Skulder Totalt Monetärt guld Särskilda Miljarder troy Fine dragningsrätter euro ounces (miljoner) (SDR) Reservposition i IMF Totalt Sedlar, mynt och inlåning Hos monetära myndigheter och BIS Hos banker Valutor Värdepapper Totalt Aktier Obligationer och sedlar Penningmarknadsinstrument Finansielladerivat Övriga fordringar Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet Förutbestämda kortfristiga nettoutflöden i utländsk valuta Eurosystemet varav innehas av Europeiska centralbanken Källa:. 86 S 64Mars December

209 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 4 I n t e r n a t i o n a l i n v e s t m e n t p o s i t i o n ( i n c l u d i n g i n t e r n a t i o n a l r e s e r v e s ) (EUR billions, unless stated otherwise; end-of-period outstanding amounts) 4. Other investment by instrument Eurosystem General government Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,6 0,1 57,2 0,2 1,4 62,9 58,2 4,7 54,5 0,1 42,3 13, ,4 0,6 66,0 0,2 0,2 59,4 53,6 5,8 41,6 0,0 42,0 3, ,5 0,1 74,4 0,2 0,2 62,7 54,5 8,3 41,7 0,0 42,1 3, ,8 0,2 82,2 0,2 0,1 58,0 46,2 11,8 43,7 0,0 42,6 3, Q2 7,9 0,2 90,5 0,3 0,1 60,5 40,4 20,1 42,7 0,0 39,6 3,3 Q3 7,3 0,2 95,6 0,3 0,1 48,2 36,6 11,6 42,7 0,0 46,3 3,4 MFIs (excluding Eurosystem) Other sectors Assets Liabilities Assets Liabilities Loans/currency Other Loans/currency Other Trade Loans/currency and deposits Other Trade Loans Other and assets and liabilities credits assets credits liabilities deposits deposits Total Loans Currency and deposits ,3 60, ,1 48,5 174,4 493,8 205,7 288,1 90,7 104,7 364,5 47, ,8 38, ,1 30,9 168,9 535,9 207,0 328,9 84,2 107,0 386,4 45, ,6 45, ,5 42,1 172,0 568,7 237,1 331,6 93,4 110,0 400,2 49, ,3 56, ,0 52,3 184,5 729,8 374,8 355,0 131,7 124,9 546,4 69, Q ,6 53, ,2 47,1 190,9 856,9 491,5 365,3 135,5 134,2 649,5 77,8 Q ,1 56, ,6 52,3 180,3 910,3 548,0 362,3 141,1 130,1 704,5 83,8 5. International reserves Reserve assets Memo Eurosystem ,1 130,4 399,022 4,8 25,0 205,8 10,3 35,3 159,8 1,0 120,2 38,5 0,4 0,0 22,4-26, ,7 130,0 393,543 4,4 23,3 149,0 10,0 30,4 107,9 1,0 80,5 26,5 0,7 0,0 20,3-16, ,0 125,4 389,998 3,9 18,6 133,0 12,5 25,5 94,7 0,5 58,5 35,6 0,4 0,0 19,1-12, ,1 163,4 375,861 4,3 10,6 141,7 12,6 21,4 107,9 0,6 69,6 37,7-0,2 0,0 25,6-17, Q1 327,2 179,7 373,695 4,3 6,9 136,3 6,5 26,0 103,7 0,5 71,2 31,9 0,1 0,0 27,7-19,4 Q2 323,8 178,9 370,694 4,2 7,8 133,0 5,4 22,0 105,3 0,5 74,6 30,2 0,2 0,0 26,9-19,1 Q3 325,1 174,2 367,958 4,5 7,0 139,4 4,5 25,3 109,7 0,5 79,1 30,0-0,1 0,0 26,8-21, Nov. 327,0 179,4 366,229 4,3 5,4 137,9 4,0 20,2 113, ,4 0,0 24,5-19,8 Dec. 325,8 176,3 365,213 4,6 5,2 139,7 6,3 22,5 110, ,3 0,0 24,6-21, Jan. 338,4 183,1 364,652 4,7 5,1 145,4 4,4 22,9 118, ,0 0,0 24,9-24,0 of which held by the European Central Bank ,5 8,1 24,656 0,2 0,0 37,3 1,2 9,9 26,1 0,0 19,5 6,7 0,0 0,0 3,0-5, ,9 8,1 24,656 0,2 0,0 28,6 1,4 5,0 22,2 0,0 14,9 7,3 0,0 0,0 2,8-1, ,1 7,9 24,656 0,2 0,0 27,0 2,7 3,3 21,1 0,0 9,7 11,3 0,0 0,0 2,6-1, ,5 10,1 23,145 0,2 0,0 31,2 5,1 2,5 23,6 0,0 10,6 12,9 0,0 0,0 2,9-0, Q1 40,5 11,1 23,145 0,2 0,0 29,3 2,6 3,6 23,1 0,0 15,3 7,8 0,0 0,0 3,9-0,5 Q2 39,2 10,3 21,312 0,2 0,0 28,7 1,3 2,4 25,1 0,0 18,6 6,5 0,0 0,0 3,5 0,0 Q3 40,8 10,1 21,312 0,2 0,0 30,5 1,4 3,8 25,3 0,0 18,4 6,9 0,0 0,0 2,9-0, Nov. 40,1 10,4 21,312 0,2 0,0 29,4 0,8 3,4 25, ,0 0,0 2,7-0,1 Dec. 39,9 9,9 20,572 0,4 0,0 29,6 1,6 1,5 26, ,0 0,0 2,8-0, Jan. 43,0 10,4 20,632 0,4 0,0 32,2 0,7 3,9 27, ,0 0,0 2,5-2,0 Source:. Assets Liabilities Total Monetary gold Special Reserve Foreign exchange Other Claims Predetermined drawing position claims on euro short-term In In fine rights in the Total Currency and Securities Financial area net EUR troy IMF deposits derivatives residents drains billions ounces in in (millions) With With Total Equity Bonds Money foreign foreign monetary banks and market currency currency authorities notes instruments and the BIS S64 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 87

210 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Externa transaktioner och utlandsställning 7. 5 Va r u h a n d e l (säsogrensat, om inget annat anges) 1. Värden, volymer och enhetsvärden per varugrupp Totalt (ej säsongrensat) Export (f.o.b.) Import (c.i.f.) Totalt Memo: Totalt Memo: Export Import Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Industrivaror Halvfabrikat Kapitalvaror Konsumtionsvaror Industrivaror Olja Värden (miljarder euro; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Volymindex (2000 = 100; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Enhetsvärdeindex (2000 = 100; årliga procentuella förändringar för kolumnerna 1 och 2) Källor: Eurostat och :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (volymindex och säsongrensade enhetsvärdesindex). 88 S December 2005 Mars 2007 S 65

211 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S E x t e r n a l t r a n s a c t i o n s a n d p o s i t i o n s 7. 5 T r a d e i n g o o d s (seasonally adjusted, unless otherwise indicated) 1. Values, volumes and unit values by product group Total (n.s.a.) Exports (f.o.b.) Imports (c.i.f.) Total Memo: Total Memo: Exports Imports Intermediate Capital Consumption Manufactures Intermediate Capital Consumption Manufactures Oil Values (EUR billions; annual percentage changes for columns 1 and 2) ,3 0, ,3 501,2 222,6 300,3 923,6 990,2 553,1 164,3 240,9 716,0 109, ,9 9, ,6 547,7 247,6 313,5 999, ,6 605,3 184,1 256,2 770,1 129, ,7 13, ,3 592,9 270,4 333, , ,9 705,7 207,2 276,4 847,1 186, ,2 13, ,0 664,6 290,6 364, , ,7 826,3 206,6 301,9 941, Q3 10,1 15,6 319,9 151,4 71,4 85,7 275,5 319,2 184,8 54,0 71,0 218,6 53,2 Q4 9,8 15,7 324,2 155,4 69,8 86,5 278,6 329,9 189,5 56,5 72,8 225,9 53, Q1 15,9 22,3 333,1 159,4 71,2 89,1 285,2 336,3 197,5 52,6 74,0 224,6 55,8 Q2 9,4 14,2 339,2 162,5 71,4 89,7 291,4 344,2 204,2 52,0 74,6 233,1 56,4 Q3 7,9 10,2 346,9 168,0 72,3 91,2 298,0 355,2 212,8 51,0 75,5 238,9 59,9 Q4 12,0 7,9 364,9 174,7 75,8 94,6 311,1 357,9 211,8 51,0 77,9 244, July 7,3 12,6 111,5 53,9 22,7 29,6 95,4 117,2 69,9 16,6 24,9 78,5 19,5 Aug. 8,0 10,7 115,2 55,6 23,4 30,8 99,6 120,0 73,5 17,4 25,3 80,5 21,7 Sep. 8,3 7,6 120,3 58,4 26,1 30,8 102,9 118,0 69,4 17,0 25,3 80,0 18,8 Oct. 16,0 13,5 119,6 57,6 24,9 30,9 102,9 117,8 70,2 17,2 25,7 81,4 18,1 Nov. 12,4 6,0 120,6 58,4 25,3 31,0 104,1 116,2 69,5 16,9 25,8 80,0. Dec. 7,6 4,4 124,6 58,7 25,6 32,7 104,1 123,9 72,1 16,9 26,3 82,9. Volume indices (2000 = 100; annual percentage changes for columns 1 and 2) ,0 3,7 109,0 105,9 108,0 114,9 109,3 101,9 100,4 95,4 110,5 100,1 104, ,1 6,7 118,4 115,4 121,5 119,9 118,7 108,0 104,4 108,2 118,6 107,7 105, ,7 5,2 124,5 120,1 131,1 125,0 124,8 114,2 108,2 122,5 124,7 116,0 110, Q3 6,9 5,9 127,5 121,7 137,9 127,3 127,5 116,2 109,4 126,3 127,3 119,1 115,7 Q4 5,6 5,4 127,9 123,4 134,4 127,5 128,3 117,7 109,2 132,1 128,0 121,8 110, Q1 10,6 8,3 129,7 124,8 135,7 129,9 130,1 116,6 109,8 121,4 128,7 119,3 108,5 Q2 5,2 3,5 132,0 127,2 136,3 130,2 133,0 119,0 111,7 122,6 130,8 124,0 104,5 Q3 4,9 4,0 134,5 130,3 138,5 132,7 135,3 122,1 116,0 121,6 130,7 125,9 114,4 Q July 4,2 4,8 130,0 126,2 130,8 128,8 130,6 120,3 113,2 119,3 129,1 124,5 108,2 Aug. 4,8 4,0 133,7 128,7 134,3 134,7 135,5 123,2 119,7 124,0 131,3 127,1 122,4 Sep. 5,8 3,4 139,9 136,0 150,2 134,5 139,9 122,9 115,0 121,5 131,6 126,0 112,6 Oct. 13,1 10,9 138,6 133,3 142,4 134,4 138,9 124,1 118,1 123,2 133,7 128,5 117,7 Nov. 9,4 3,9 139,3 134,5 144,0 135,4 140,4 122,8 117,7 119,0 135,1 125,8. Dec Unit value indices (2000 = 100; annual percentage changes for columns 1 and 2) ,2-3,1 96,9 96,1 95,4 99,5 96,6 94,8 93,3 94,2 98,8 96,1 85, ,2 2,4 96,7 96,3 94,2 99,6 96,2 97,1 98,1 93,0 97,8 96,1 99, ,8 7,7 99,4 100,2 95,3 101,7 98,2 104,6 110,4 92,4 100,3 98,1 136, Q3 3,0 9,2 100,1 101,0 95,8 102,5 98,8 107,2 114,4 93,6 101,1 98,7 149,8 Q4 4,0 9,8 101,1 102,2 96,1 103,4 99,3 109,4 117,5 93,5 103,1 99,7 157, Q1 4,8 13,0 102,5 103,7 97,1 104,5 100,3 112,6 121,8 94,8 104,2 101,3 167,8 Q2 4,0 10,4 102,5 103,7 96,8 104,9 100,2 112,9 123,8 92,7 103,2 101,0 175,8 Q3 2,8 6,0 102,9 104,7 96,6 104,7 100,7 113,5 124,3 91,8 104,7 102,0 170,7 Q July 2,9 7,4 102,6 104,1 96,5 104,9 100,3 114,1 125,4 91,4 104,6 101,6 176,0 Aug. 3,1 6,4 103,1 105,3 96,8 104,6 100,8 114,1 124,9 92,3 104,8 102,1 173,1 Sep. 2,4 4,1 102,9 104,7 96,5 104,6 101,0 112,4 122,6 91,6 104,5 102,4 162,9 Oct. 2,5 2,3 103,3 105,2 97,0 105,0 101,6 111,2 120,7 91,6 104,5 102,2 150,1 Nov. 2,7 1,9 103,6 105,8 97,4 104,6 101,8 110,8 120,0 93,1 103,9 102,6. Dec Sources: Eurostat and calculations based on Eurostat data (volume indices and seasonal adjustment of unit value indices). E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 89 S65

212 7. 5 Va r u h a n d e l (miljarder euro, om inget annat anges, säsongrensat) 2. Geografisk fördelning Totalt Europeiska unionen (utanför euroområdet) Ryssland Danmark Sverige Stor- Andra britan- Eu-länder nien Schweiz Turkiet USA Asien Afrika Latinamerika Kina Japan Övriga länder i Asien Övriga länder Export (f.o.b.) andel, % av total export Import (c.i.f.) andel, % av total import Saldo Källor: Eurostat och :s beräkningar på grundval av uppgifter från Eurostat (saldo och kolumn 5, 12 och 15). 90 S 66Mars December

213 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 7. 5 T r a d e i n g o o d s (EUR billions, unless otherwise indicated; seasonally adjusted) 2. Geographical breakdown Total European Union (outside the euro area) Russia Switzer- Turkey United Asia Africa Latin Other land States America countries Denmark Sweden United Other EU China Japan Other Kingdom countries Asian countries Exports (f.o.b.) ,3 24,9 38,7 194,8 117,6 29,2 63,3 24,9 166,3 35,2 31,2 135,4 59,5 37,7 100, ,6 25,6 41,8 203,9 128,1 35,3 66,1 31,8 173,7 40,2 33,2 149,7 63,8 40,6 114, ,3 28,9 45,0 202,9 144,7 43,1 70,6 34,6 185,1 43,4 34,1 165,9 72,9 47,0 123, , ,9 76,5 38,5 199,0 53,6 34,4 183,3 76,8 54, Q3 319,9 7,4 11,4 51,2 36,7 11,2 17,9 9,1 47,3 11,4 8,5 44,0 19,4 12,2 32,2 Q4 324,2 7,6 11,4 51,7 39,2 11,4 18,0 9,5 48,7 11,7 8,6 42,4 19,2 12,3 32, Q1 333,1 7,5 11,6 52,7 40,7 12,2 18,0 9,7 50,3 12,5 8,9 43,9 19,1 13,4 32,8 Q2 339,2 7,7 12,1 53,8 42,9 13,0 18,3 9,9 49,4 12,8 8,4 45,1 19,2 13,3 33,2 Q3 346,9 7,8 12,8 54,6 45,0 14,2 19,3 9,5 49,0 13,5 8,5 45,9 19,1 13,5 34,2 Q4 364, ,6 20,9 9,5 50,3 14,7 8,6 48,4 19,4 13, July 111,5 2,6 4,2 17,6 14,6 4,5 6,4 3,0 16,1 4,3 2,8 14,9 6,2 4,3 10,0 Aug. 115,2 2,6 4,2 18,9 14,9 4,6 6,5 3,2 16,4 4,5 2,8 14,8 6,3 4,5 10,9 Sep. 120,3 2,6 4,3 18,1 15,5 5,1 6,5 3,3 16,4 4,8 2,9 16,2 6,5 4,7 13,3 Oct. 119,6 2,6 4,4 18,1 15,4 5,2 7,1 3,1 16,4 4,9 2,9 15,8 6,2 4,7 12,7 Nov. 120, ,2 6,8 3,2 16,9 5,0 2,9 16,0 6,5 4,6. Dec. 124, ,1 7,0 3,1 17,0 4,9 2,8 16,5 6,7 4,5. % share of total exports ,0 2,3 3,6 16,4 11,7 3,5 5,7 2,8 14,9 3,5 2,7 13,4 5,9 3,8 9,9 Imports (c.i.f.) ,2 23,7 36,9 138,9 102,1 47,4 50,6 19,3 110,3 74,5 52,1 141,8 68,9 39,7 83, ,6 25,3 39,6 144,0 107,2 56,4 52,9 22,8 113,8 92,0 53,8 161,1 72,7 45,1 88, ,9 26,3 42,1 152,4 118,1 75,9 57,9 24,9 120,1 118,0 53,0 190,0 96,0 53,5 96, , ,9 62,1 28,6 127,3 143,4 55,9 212,0 109,5 65, Q3 319,2 6,6 10,7 39,4 30,1 19,9 14,8 6,1 30,9 31,5 13,6 50,9 26,9 14,0 23,8 Q4 329,9 6,7 11,1 39,7 30,9 20,5 15,3 6,7 31,0 32,4 13,9 53,3 26,4 15,0 27, Q1 336,3 6,7 11,3 40,8 32,2 23,8 15,0 6,7 31,8 33,4 14,0 51,2 26,9 15,6 26,8 Q2 344,2 6,7 11,4 43,1 34,2 24,9 15,4 7,6 31,8 34,7 14,0 53,2 26,9 15,9 24,5 Q3 355,2 6,9 12,2 41,6 36,5 24,1 15,9 7,2 31,9 35,8 14,1 55,2 28,0 16,6 29,2 Q4 357, ,2 15,7 7,2 31,8 39,4 13,9 52,3 27,7 17, July 117,2 2,5 4,1 14,0 11,9 7,7 5,3 2,3 10,7 11,7 4,7 18,3 8,9 5,6 9,6 Aug. 120,0 2,2 4,0 14,1 12,0 8,8 5,3 2,4 10,7 11,8 4,8 18,7 10,5 5,6 9,1 Sep. 118,0 2,3 4,1 13,4 12,6 7,7 5,3 2,4 10,5 12,3 4,6 18,3 8,6 5,5 10,6 Oct. 117,8 2,2 4,1 13,4 12,5 7,3 5,1 2,3 10,6 12,7 4,7 18,0 9,3 5,7 9,8 Nov. 116, ,3 5,2 2,4 10,5 13,2 4,5 17,3 9,2 5,9. Dec. 123, ,5 5,4 2,5 10,7 13,6 4,7 17,0 9,3 6,1. % share of total imports ,0 2,2 3,4 12,5 9,7 6,2 4,7 2,0 9,8 9,6 4,3 15,5 7,8 4,4 7,9 Balance ,1 1,2 1,7 56,0 15,5-18,2 12,7 5,5 56,0-39,2-20,9-6,4-9,4-2,0 16, ,0 0,3 2,2 59,9 20,9-21,1 13,1 8,9 59,9-51,8-20,6-11,4-8,9-4,5 25, ,4 2,6 2,8 50,5 26,6-32,8 12,7 9,7 64,9-74,6-18,9-24,1-23,1-6,5 26, , ,1 14,4 9,9 71,7-89,8-21,6-28,7-32,7-11, Q3 0,7 0,8 0,7 11,8 6,6-8,7 3,1 2,9 16,4-20,1-5,1-6,9-7,5-1,9 8,5 Q4-5,7 0,9 0,4 12,0 8,3-9,1 2,6 2,7 17,7-20,6-5,3-10,9-7,3-2,7 5, Q1-3,2 0,8 0,3 11,9 8,5-11,6 2,9 3,0 18,5-21,0-5,1-7,3-7,8-2,3 6,0 Q2-5,1 1,1 0,7 10,7 8,7-11,9 2,9 2,3 17,7-21,9-5,6-8,1-7,7-2,6 8,7 Q3-8,3 0,8 0,6 13,0 8,6-9,9 3,4 2,3 17,1-22,2-5,5-9,4-9,0-3,1 5,0 Q4 6, ,6 5,2 2,3 18,5-24,7-5,3-3,9-8,3-3, July -5,7 0,1 0,2 3,6 2,7-3,2 1,1 0,7 5,4-7,5-1,9-3,4-2,7-1,3 0,4 Aug. -4,9 0,4 0,3 4,8 2,9-4,1 1,1 0,8 5,7-7,3-2,0-3,9-4,2-1,0 1,9 Sep. 2,3 0,3 0,2 4,6 2,9-2,6 1,2 0,9 5,9-7,5-1,7-2,1-2,0-0,8 2,7 Oct. 1,8 0,5 0,3 4,7 2,9-2,1 2,0 0,8 5,8-7,8-1,8-2,2-3,0-1,0 2,8 Nov. 4, ,1 1,6 0,8 6,4-8,2-1,6-1,2-2,7-1,3. Dec. 0, ,4 1,6 0,7 6,3-8,7-1,9-0,4-2,6-1,6. Sources: Eurostat and calculations based on Eurostat data (balance and columns 5, 12 and 15). S66 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 91

214 V Ä X E L K U R S E R E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r 1 ) (periodgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100) Nominell Realt KPI EER-24 Realt PPI Real BNPdeflator EER-44 Real ULCM Real ULCT Nominell Realt KPI förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år D 3 5 E f f e k t i v a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100) Nominell EER-24 Real KPI-deflaterad EER-24 D 3 6 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (månadsgenomsnitt; index: 1 kv 1999 = 100) USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Källa:. 1) För definitioner av grupper av handelspartner och övrig information, se Allmänna anmärkningar. 92 S December 2005 Mars 2007 S 67

215 E X C H A N G E R A T E S STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET E f f e c t i v e e x c h a n g e r a t e s 1 ) (period averages; index 1999 Q1=100) EER-24 EER-44 Nominal Real Real Real Real Real Nominal Real CPI PPI GDP ULCM ULCT CPI deflator ,4 105,1 104,2 103,0 100,0 101,8 111,2 105, ,3 104,1 102,5 100,8 97,6 99,4 109,7 103, ,6 104,4 102, ,0 103, Q4 101,4 102,2 100,1 99,0 94,9 96,9 107,3 101, Q1 101,7 102,5 101,0 99,0 94,3 96,8 107,4 101,2 Q2 103,8 104,6 103,0 100,8 95,4 98,4 110,1 103,6 Q3 104,5 105,3 103,7 101,4 95,8 98,5 111,2 104,5 Q4 104,6 105,3 104, ,3 104, Feb. 101,2 102,0 100, ,8 100,6 Mar. 102,0 102,9 101, ,6 101,4 Apr. 103,1 104,0 102, ,8 102,5 May 104,0 104,8 103, ,5 104,0 June 104,2 104,9 103, ,1 104,4 July 104,6 105,4 103, ,3 104,7 Aug. 104,6 105,4 103, ,3 104,6 Sep. 104,4 105,1 103, ,1 104,3 Oct. 103,9 104,7 103, ,4 103,6 Nov. 104,5 105,2 103, ,1 104,2 Dec. 105,6 106,0 104, ,3 105, Jan. 104,9 105,5 104, ,5 104,2 Feb. 105,4 106,0 104, ,9 104,6 % change versus previous month 2007 Feb. 0,5 0,5 0, ,4 0,3 % change versus previous year 2007 Feb. 4,2 3,9 4, ,8 4,0 C 3 5 E f f e c t i v e e x c h a n g e r a t e s (monthly averages; index 1999 Q1=100) C 3 6 B i l a t e r a l e x c h a n g e r a t e s (monthly averages; index 1999 Q1=100) 120 nominal EER-24 real CPI-deflated EER USD/EUR JPY/EUR GBP/EUR Source:. 1) For the definition of the trading partner groups and other information, please refer to the General notes. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h SS67 93

216 8. 2 B i l a t e r a l a v ä x e l k u r s e r (periodgenomsnitt; nationella valutaenheter per euro) Danska kronor Svenska kronor Pund sterling Japanska yen Schweiziska franc USdollar Sydkoreanska won Hongkongdollar Singaporianska dollar Kanadensiska dollar Norska kronor Australiska dollar förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Tjeckiska koruny Estniska kronor Cypriotiska pund Lettiska lats Litauiska litas Ungerska forint Malte-siska lire Polska zloty Slovakiska koruny Bulgariska lev Nya rumänska leu 1) förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Kinesiska yuan renminbi 2) Kroatiska kuna 2) Isländska kronor Indonesiska rupiah 2) Malaysiska ringgit 2) Nyzeeländska dollar Filippinska peso 2) Ryska rubel 2) Sydafrikanska rand Thailändska baht 2) Nya turkiska lire 3) förändring i % jämfört med föregående månad förändring i % jämfört med föregående år Källa:. 1) Före juli 2005 avser uppgifterna rumänska leu; 1 ny rumänsk leu motsvarar gamla rumänska lei. 2) För dessa valutor beräknar och offentliggör fr.o.m. den 1 april 2005 referensväxelkurser gentemot euron. Tidigare uppgifter är ungefärliga. 3) Före januari 2005 avser uppgifterna turkiska lire; 1 ny turkisk lira motsvarar gamla turkiska lire. 94 S 68Mars December

217 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 8. 2 B i l a t e r a l e x c h a n g e r a t e s (period averages; units of national currency per euro) Danish Swedish Pound US Japanese Swiss South Korean Hong Kong Singapore Canadian Norwegian Australian krone krona sterling dollar yen franc won dollar dollar dollar krone dollar ,4399 9,1243 0, , ,44 1, ,62 9,6881 2,1016 1,6167 8,3697 1, ,4518 9,2822 0, , ,85 1, ,61 9,6768 2,0702 1,5087 8,0092 1, ,4591 9,2544 0, , ,02 1, ,58 9,7545 1,9941 1,4237 8,0472 1, Q2 7,4581 9,2979 0, , ,81 1, ,34 9,7618 1,9989 1,4108 7,8314 1,6838 Q3 7,4604 9,2304 0, , ,09 1, ,10 9,9109 2,0125 1,4283 8,0604 1,6831 Q4 7,4557 9,1350 0, , ,72 1, ,29 10,0269 2,0091 1,4669 8,2712 1, Aug. 7,4609 9,2098 0, , ,53 1, ,42 9,9627 2,0185 1,4338 7,9920 1,6788 Sep. 7,4601 9,2665 0, , ,99 1, ,64 9,9051 2,0101 1,4203 8,2572 1,6839 Oct. 7,4555 9,2533 0, , ,65 1, ,31 9,8189 1,9905 1,4235 8,3960 1,6733 Nov. 7,4564 9,1008 0, , ,11 1, ,01 10,0246 2,0049 1,4635 8,2446 1,6684 Dec. 7,4549 9,0377 0, , ,82 1, ,34 10,2704 2,0354 1,5212 8,1575 1, Jan. 7,4539 9,0795 0, , ,56 1, ,83 10,1390 1,9983 1,5285 8,2780 1,6602 Feb. 7,4541 9,1896 0, , ,60 1, ,25 10,2130 2,0049 1,5309 8,0876 1,6708 % change versus previous month 2007 Feb. 0,0 1,2 0,7 0,6 0,7 0,4 0,6 0,7 0,3 0,2-2,3 0,6 % change versus previous year 2007 Feb. -0,1-1,6-2,2 9,5 12,0 4,1 5,8 10,2 3,1 11,6 0,4 3,8 Czech Estonian Cyprus Latvian Lithuanian Hungarian Maltese Polish Slovak Bulgarian New Romakoruna kroon pound lats litas forint lira zloty koruna lev nian leu 1) ,891 15,6466 0, ,6652 3, ,66 0,4280 4, ,022 1, ,782 15,6466 0, ,6962 3, ,05 0,4299 4, ,599 1,9558 3, ,342 15,6466 0, ,6962 3, ,26 0,4293 3, ,234 1,9558 3, Q2 28,378 15,6466 0, ,6960 3, ,83 0,4293 3, ,690 1,9558 3,5172 Q3 28,337 15,6466 0, ,6960 3, ,41 0,4293 3, ,842 1,9558 3,5415 Q4 28,044 15,6466 0, ,6969 3, ,25 0,4293 3, ,929 1,9558 3, Aug. 28,194 15,6466 0, ,6960 3, ,41 0,4293 3, ,669 1,9558 3,5271 Sep. 28,383 15,6466 0, ,6961 3, ,42 0,4293 3, ,497 1,9558 3,5274 Oct. 28,290 15,6466 0, ,6961 3, ,10 0,4293 3, ,804 1,9558 3,5191 Nov. 28,029 15,6466 0, ,6970 3, ,84 0,4293 3, ,884 1,9558 3,4955 Dec. 27,778 15,6466 0, ,6976 3, ,97 0,4293 3, ,967 1,9558 3, Jan. 27,840 15,6466 0, ,6975 3, ,88 0,4293 3, ,751 1,9558 3,3922 Feb. 28,233 15,6466 0, ,7003 3, ,30 0,4293 3, ,490 1,9558 3,3823 % change versus previous month 2007 Feb. 1,4 0,0 0,1 0,4 0,0-0,2 0,0 0,4-0,8 0,0-0,3 % change versus previous year 2007 Feb. -0,6 0,0 0,8 0,6 0,0 0,7 0,0 2,6-7,8 0,0-4,4 Chinese Croatian Icelandic Indonesian Malaysian New Zealand Philippine Russian South African Thai New Turkish yuan renminbi 2) kuna 2) krona rupiah 2) ringgit 2) dollar peso 2) rouble 2) rand baht 2) lira 3) ,2967 7, , ,34 4,7273 1, ,727 35,8192 8, , ,1955 7, , ,83 4,7119 1, ,494 35,1884 7, ,068 1, ,0096 7, , ,37 4,6044 1, ,379 34,1117 8, ,594 1, Q2 10,0815 7, , ,67 4,5853 2, ,819 34,1890 8, ,981 1,8473 Q3 10,1506 7, , ,90 4,6786 2, ,356 34,1602 9, ,015 1,9118 Q4 10,1339 7, , ,01 4,6734 1, ,108 34,2713 9, ,109 1, Aug. 10,2141 7, , ,96 4,7078 2, ,712 34,2755 8, ,192 1,8802 Sep. 10,0971 7, , ,15 4,6724 1, ,029 34,0549 9, ,640 1,8870 Oct. 9,9651 7, , ,46 4,6390 1, ,022 33,8849 9, ,068 1,8654 Nov. 10,1286 7, , ,03 4,6927 1, ,186 34,2602 9, ,049 1,8786 Dec. 10,3356 7, , ,18 4,6909 1, ,274 34,7316 9, ,224 1, Jan. 10,1238 7, , ,04 4,5596 1, ,552 34,4578 9, ,850 1,8536 Feb. 10,1326 7, , ,46 4,5706 1, ,167 34,4060 9, ,434 1,8260 % change versus previous month 2007 Feb. 0,1-0,1-3,3 0,5 0,2 0,9-0,6-0,2 0,4-3,1-1,5 % change versus previous year 2007 Feb. 5,4 0,6 14,9 7,3 2,7 6,3 2,3 2,2 28,4-5,5 15,3 Source:. 1) Data prior to July 2005 refer to the Romanian leu; 1 new Romanian leu is equivalent to 10,000 old Romanian lei. 2) For these currencies the computes and publishes euro reference exchange rates as from 1 April Previous data are indicative. 3) Data prior to January 2005 refer to the Turkish lira; 1 new Turkish lira is equivalent to 1,000,000 old Turkish liras. S68 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 95

218 U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T A n d r a E U - l ä n d e r (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges) 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Tjeckien Danmark Estland Cypern Lettland Litauen Ungern Malta Polen Slovenien Slovakien Sverige Storbritannien HIKP Offentliga sektorns underskott(-)/överskott(+), % av BNP 1) Offentlig bruttoskuld, % av BNP 1) Lång statsobligationsränta, % per år, periodgenomsnitt 3-månadersränta, % per år, periodgenomsnitt Real BNP Bytes- och kapitalbalans, % av BNP Enhetsarbetskostnader Standardiserad arbetslöshet, % av arbetskraft, (säsongrensat) Källor: Europeiska kommissionen (GD Ekonomi och finans samt Eurostat); nationella uppgifter, Reuters och :s beräkningar. 96 S December 2005 Mars 2007 S 69

219 D e v e l o p m e n t s o u t s i d e t h e e u r o a r e a STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET I n o t h e r E U M e m b e r S t a t e s (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Economic and financial developments Bulgaria Czech Denmark Estonia Cyprus Latvia Lithuania Hungary Malta Poland Romania Slovakia Sweden United Republic Kingdom HICP ,0 1,6 1,7 4,1 2,0 6,9 2,7 3,5 2,5 2,2 9,1 2,8 0,8 2, ,4 2,1 1,9 4,4 2,2 6,6 3,8 4,0 2,6 1,3 6,6 4,3 1,5 2, Q2 8,6 2,5 2,0 4,5 2,6 6,5 3,6 2,7 3,4 1,4 7,2 4,6 1,9 2,2 Q3 6,7 2,4 1,8 4,4 2,6 6,6 4,0 4,6 3,2 1,5 5,9 4,8 1,5 2,4 Q4 5,7 1,1 1,6 4,5 1,5 6,2 4,2 6,4 1,1 1,3 4,8 3,5 1,4 2, Sep. 5,4 2,2 1,5 3,8 2,2 5,9 3,3 5,9 3,1 1,4 5,5 4,5 1,2 2,4 Oct. 5,2 0,8 1,4 3,8 1,7 5,6 3,7 6,3 1,7 1,1 4,8 3,1 1,2 2,4 Nov. 5,9 1,0 1,8 4,7 1,3 6,3 4,4 6,4 0,9 1,3 4,7 3,7 1,5 2,7 Dec. 6,1 1,5 1,7 5,1 1,5 6,8 4,5 6,6 0,8 1,4 4,9 3,7 1,4 3, Jan. 6,9 1,4 1,8 5,0 1,4 7,1 4,0 8,4 1,2 1,7 4,1 2,2 1,6 2,7 General government deficit (-)/surplus (+) as a % of GDP ,3-6,6 1,1 2,0-6,3-1,2-1,3-7,2-10,0-4,7-1,5-3,7 0,1-3, ,7-2,9 2,7 2,3-4,1-0,9-1,5-6,5-5,0-3,9-1,5-3,0 1,8-3, ,4-3,6 4,9 2,3-2,3 0,1-0,5-7,8-3,2-2,5-1,5-3,1 3,0-3,3 General government gross debt as a % of GDP ,0 30,1 44,4 5,7 69,1 14,4 21,2 58,0 70,2 43,9 21,5 42,7 51,8 38, ,4 30,7 42,6 5,2 70,3 14,5 19,4 59,4 74,9 41,8 18,8 41,6 50,5 40, ,8 30,4 35,9 4,5 69,2 12,1 18,7 61,7 74,2 42,0 15,9 34,5 50,4 42,4 Long-term government bond yield as a % per annum, period average 2006 Aug. 4,66 3,85 3,93-4,28 4,36 4,28 7,49 4,34 5,62 7,41 5,13 3,84 4,49 Sep. 4,40 3,90 3,79-4,28 4,38 4,28 7,58 4,34 5,48 7,49 4,79 3,70 4,44 Oct. 4,26 3,89 3,88-4,26 4,55 4,28 7,47 4,34 5,40 7,56 4,42 3,73 4,51 Nov. 4,38 3,78 3,78-4,26 4,95 4,28 7,01 4,34 5,20 7,56 4,25 3,62 4,45 Dec. 4,18 3,68 3,78-4,26 4,90 4,28 6,81 4,33 5,14 7,42 4,15 3,65 4, Jan. 4,27 3,84 4,00-4,36 4,92 4,28 6,96 4,34 5,17 7,39 4,25 3,90 4,94 3-month interest rate as a % per annum, period average 2006 Aug. - 2,36 3,33 3,32 3,21 5,07 3,27 7,11 3,69 4,19 8,72 4,93 2,70 4,94 Sep. 3,40 2,49 3,45 3,40 3,39 4,84 3,38 7,88 3,65 4,21 8,66 4,95 2,83 5,03 Oct. 3,50 2,65 3,61 3,57 3,62 4,97 3,53 8,20 3,62 4,21 8,62 5,02 2,96 5,13 Nov. - 2,64 3,72 3,66 3,80 4,36 3,61-3,90 4,20 8,71 4,94 3,08 5,23 Dec. - 2,56 3,84 3,81 3,76 4,21 3,72 8,20 3,90 4,20 8,19 4,82 3,21 5, Jan. - 2,58 3,92 3,90 3,82 3,82 3,79 8,15 3,85 4,20 6,69 4,50 3,35 5,49 Real GDP ,5 6,1 3,1 10,5 3,9 10,2 7,6 4,2 2,2 3,5 4,1 6,0 2,9 1, ,2 11,5 3,8. 7,5.. 5,8 7,6 8,3. 2, Q2 6,6 6,0 3,0 11,8 4,2 11,1 8,3 4,0 2,8 5,6 7,7 6,7 5,0 2,7 Q3 6,7 5,8 3,0 11,0 3,8 11,8 6,9 3,9 2,7 5,9 8,2 9,8 4,7 2,8 Q4.. 3,1. 3,6. 7,0 3,4. 6,6 7,6 9,6. 2,9 Current and capital accounts balance as a % of GDP ,3-1,9 3,9-9,5-5,1-11,4-5,9-5,9-6,4-1,4-7,9-8,6 6,3-2, ,2-4,5 2,4-11,5-5,1-21,3-10,7-5,6. -1,4-11,4-8, Q2-12,2-6,5 2,7-10,6-4,0-16,5-9,0-6,2-7,4-1,7-13,7-9,5 6,0-3,4 Q3-4,3-5,7 4,5-10,9 14,2-23,3-11,7-4,1 2,9-0,6-9,9-10,1 7,2-2,9 Q4.. 1,4. -19,7. -10,9.. -1,7-11,1-5,7.. Unit labour costs ,5 0,9 2,7 1,3 5,8 3,7. 0,4-0,7. 0,5 0, ,0. 1, ,7-0, Q1-0,6 1,4 3, ,6-0, ,9-2,2. Q2 -. 1,8 5, ,5 - -0, ,7-0,3. Q3 -. 2,4 5, ,1-0, ,5 0,5. Standardised unemployment rate as a % of labour force (s.a.) ,1 7,9 4,8 7,9 5,2 8,9 8,2 7,2 7,3 17,7 7,1 16,2 7,5 4, ,9 7,2 3,8 5,5 4,9 6,9 5,9 7,5 7,4 14,0 7,4 13,3 7, Q2 9,1 7,3 4,2 6,0 4,9 7,1 5,9 7,3 7,5 14,2 7,3 13,7. 5,4 Q3 9,3 7,1 3,6 5,7 4,8 6,7 6,1 7,6 7,3 13,5 7,6 13,1. 5,4 Q4 8,1 6,8 3,3 4,5 4,7 6,2 5,8 7,7 7,0 13,0 7,8 12, Oct. 8,1 6,9 3,3 4,8 4,8 6,3 5,9 7,6 7,1 13,3 7,8 12,5. 5,4 Nov. 8,1 6,8 3,3 4,5 4,7 6,2 5,7 7,7 7,1 13,0 7,8 12,2. 5,4 Dec. 8,2 6,7 3,2 4,3 4,7 6,1 5,8 7,7 6,9 12,8 7,8 11, Jan. 8,5 6,6. 4,2 4,7 6,1 6,3 7,8 6,8 12,6 7,5 11,0.. Feb ,7.. 7, Sources: European Commission (Economic and Financial Affairs DG and Eurostat), national data, Reuters and calculations. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S 97 S69

220 9. 2 U S A o c h J a p a n (årliga procentuella förändringar, om inget annat anges 1. Ekonomisk och finansiell utveckling Real BNP Konsumentprisindex Arbetskostnader per enhet 1) (tillverkningsindustri) Industriproduktionsindex (tillverkningsindustri) Arbetslöshet, % av arbetskraft (säsongrensat) Brett penningmängdsmått 2) 3-mån. ränta på interbankinlåning 2), % per år 10-årig statsobl. ränta 3), % per år Växelkurs 4), nationell valuta per euro Offentligt underskott (-)/ överskott (+), % av BNP Offentlig bruttoskuld 5), % av BNP USA Japan D 3 7 R e a l b r u t t o n a t i o n a l p r o d u k t (årliga procentuella förändringar; kvartalsuppgifter) Euroområdet USA Japan D 3 8 K o n s u m e n t p r i s i n d e x (årliga procentuella förändringar; månadsuppgifter) Euroområdet 6) USA Japan Källor: Nationella uppgifter (kolumnerna 1, 2 (USA), 3, 4, 5 (USA), 6, 9 och 10); OECD (kolumn 2 (Japan)); Eurostat (kolumn 5 (Japan), diagrammet för euroområdet); Reuters (kolumnerna 7 och 8); :s beräkningar (kolumn 11). 1) Uppgifter för USA är säsongrensade. 2) Periodgenomsnitt; M2 för USA; M2 + bankcertifikat för Japan. 3) För mer information, se avsnitt 4.6 och ) För mer information, se avsnitt ) Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (vid periodens slut). 6) Uppgifterna avser euroområdet i dess olika sammansättningar. För mer information, se Allmänna anmärkningar. 98 S 70Mars December

221 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 9. 2 I n t h e U n i t e d S t a t e s a n d J a p a n (annual percentage changes, unless otherwise indicated) 1. Economic and financial developments Consumer Unit labour Real GDP Industrial Unemployment Broad 3-month 10-year Exchange Fiscal Gross price index costs 1) production rate money 2) interbank government rate 4) deficit (-)/ public (manufacturing) index as a % of deposit bond as national surplus (+) debt 5) (manufacturing) labour force rate 3) yield 3) currency as a % of as a % of (s.a.) as a % as a % per euro GDP GDP per annum per annum United States ,3 0,8 2,5 1,3 6,0 7,0 1,22 4,00 1,1312-4,8 48, ,7 0,1 3,9 3,0 5,5 4,7 1,62 4,26 1,2439-4,6 48, ,4-0,1 3,2 4,0 5,1 4,4 3,56 4,28 1,2441-3,7 49, ,2-0,2 3,3 5,0 4,6 4,7 5,19 4,79 1, Q4 3,7-1,2 3,1 4,6 5,0 4,1 4,34 4,48 1,1884-3,4 49, Q1 3,6 1,9 3,7 4,9 4,7 4,6 4,76 4,57 1,2023-2,3 49,8 Q2 4,0 0,1 3,5 5,5 4,6 4,7 5,21 5,07 1,2582-2,3 48,6 Q3 3,3-2,2 3,0 6,1 4,7 4,5 5,43 4,90 1,2743-2,6 48,5 Q4 1,9-0,4 3,1 3,6 4,5 5,0 5,37 4,63 1, Oct. 1, ,2 4,4 4,7 5,37 4,73 1, Nov. 2, ,0 4,5 5,0 5,37 4,60 1, Dec. 2, ,5 4,5 5,3 5,36 4,57 1, Jan. 2, ,9 4,6 5,5 5,36 4,76 1, Feb ,36 4,73 1, Japan ,2-3,8 1,5 3,2 5,2 1,7 0,06 0,99 130,97-7,8 151, ,0-5,2 2,7 5,5 4,7 1,9 0,05 1,50 134,44-5,6 157, ,3-0,5 1,9 1,1 4,4 1,8 0,06 1,39 136, ,2. 2,2 4,6 4,1 1,1 0,30 1,74 146, Q4-0,7-2,1 2,8 3,0 4,5 1,9 0,06 1,53 139, Q1-0,1-1,6 2,7 3,2 4,2 1,7 0,08 1,58 140,51.. Q2 0,2-2,4 2,2 4,2 4,1 1,4 0,21 1,90 143,81.. Q3 0,6-2,9 1,5 5,4 4,1 0,5 0,41 1,80 148,09.. Q4 0,3. 2,3 5,7 4,1 0,7 0,49 1,70 151, Oct. 0,4-4,4-7,4 4,1 0,6 0,44 1,76 149, Nov. 0,3-3,3-4,9 4,0 0,7 0,48 1,70 151, Dec. 0,3. - 4,9 4,1 0,7 0,56 1,64 154, Jan. 0,0. - 4,4 4,0 1,0 0,56 1,71 156, Feb ,59 1,71 157, C 3 7 R e a l g r o s s d o m e s t i c p r o d u c t (annual percentage changes; quarterly) C 3 8 C o n s u m e r p r i c e i n d i c e s (annual percentage changes; monthly) 5 euro area United States Japan 5 5 6) euro area United States Japan Sources: National data (columns 1, 2 (United States), 3, 4, 5 (United States), 6, 9 and 10); OECD (column 2 (Japan)); Eurostat (column 5 (Japan), euro area chart data); Reuters (columns 7 and 8); calculations (column 11). 1) Data for the United States are seasonally adjusted. 2) Average-of-period values; M2 for US, M2+CDs for Japan. 3) For more information, see Sections 4.6 and ) For more information, see Section ) Gross consolidated general government debt (end of period). 6) Data refer to the changing composition of the euro area. For further information, see the General notes. S70 E C B M o n t h l y B u l l e t i n M a r c h December 2005 S 99

222 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Utveckling utanför euroområdet 9. 2 U S A o c h J a p a n (procent av BNP) 2. Sparande, investeringar och finansiering Nat. sparande och invest. Icke-finansiella företags investeringar och finansiering Hushållens investeringar och finansiering 1) Bruttosparande 1 Bruttoinvesteringar 2 Nettoutlåning till utlandet 3 Bruttoinvesteringar 4 Fasta bruttoinvesteringar 5 Nettoförvärv av finansiella tillgångar 6 Bruttosparande 7 Nettoförändring av skulder 8 Värdepapper och aktier 9 Kapitalutgifter 10 Nettoförvärv finansiella tillgångar 11 Bruttosparande 12 Nettoökning av skulder 13 USA Japan D 3 9 I c k e - f i n a n s i e l l a f ö r e t a g s f i n a n s i e l l a s p a r a n d e (procent av BNP) Euroområdet USA Japan D 4 0 H u s h å l l e n s f i n a n s i e l l a s p a r a n d e 1 ) (procent av BNP) Euroområdet USA Japan Källor:, Federal Reserve Board, Bank of Japan och Economic and Social Research Institute. 1) Inklusive hushållens ideella organisationer. 2) Bruttoinvesteringar i Japan. Kapitalutgifter i USA inkluderar köp av varaktiga konsumtionsvaror. 3) Bruttosparandet i USA ökas med utgifterna för varaktiga konsumtionsvaror. 100 S December 2005 Mars 2007 S 71

223 STATISTIK E U R O A R FÖR E A EUROOMRÅDET S T A T I S T I C S D e v e l o p m e n t s o u t s i d e t h e e u r o a r e a 9. 2 I n t h e U n i t e d S t a t e s a n d J a p a n (as a percentage of GDP) 2. Saving, investment and financing National saving and investment Investment and financing of non-financial corporations Investment and financing of households 1) Gross Gross Net Gross Net Gross Net Capital Net Gross Net saving capital lending to capital Gross acquisition saving incurrence Securities expend- acquisition saving 3) incurrence formation the rest of formation fixed of of and itures 2) of of the world capital financial liabilities shares financial liabilities formation assets assets United States ,2 18,4-4,4 7,0 7,0 1,2 7,7 0,8-0,2 13,0 4,5 11,4 7, ,3 18,5-4,7 6,8 6,8 0,8 7,6 0,1 0,4 13,3 8,4 11,3 9, ,2 19,3-5,6 7,0 6,7 6,7 7,6 5,2 0,4 13,5 7,5 11,2 10, ,9 19,7-6,2 7,1 7,0 3,2 7,9 2,6-0,7 13,8 4,7 9,6 9, Q4 12,9 19,6-6,1 7,2 6,8 7,5 6,7 6,4 0,8 13,6 7,7 11,3 11, Q1 13,2 19,8-6,3 7,3 6,9 3,4 7,4 3,6 0,2 13,6 5,6 10,0 8,4 Q2 12,7 19,5-6,1 6,9 7,0 3,4 7,9 3,1-0,4 14,0 4,3 9,4 10,4 Q3 13,2 19,5-5,7 6,8 7,0 3,3 8,5 1,8-1,2 13,9 5,4 10,0 10,3 Q4 12,7 20,2-6,8 7,3 7,1 2,7 7,9 2,0-1,2 13,6 3,4 9,1 9, Q1 14,5 20,3-6,3 7,5 7,2 3,1 8,4 1,9-0,8 13,6 5,2 9,1 9,3 Q2 13,6 20,2-6,4 7,6 7,3 3,2 8,1 2,4-1,4 13,3 1,5 8,2 8,3 Q3 13,5 20,1-6,6 7,7 7,4 3,8 8,3 2,6-1,4 12,9 1,9 8,3 6,6 Japan ,2 23,2 2,8 12,9 13,2-1,7 16,3-7,5-0,9 5,5-0,2 7,8-2, ,4 22,9 3,1 13,2 13,2 2,4 16,9-5,4 0,2 3,6 0,3 7,0-0, ,8 22,8 3,6 13,6 13,4 4,2 17,8-0,5 1,0 4,8 3,1 6,8-1, ,4 23,3 3,5 14,4 14,2 4,4 17,1-7,4-5,0 4,4 2,9 6,4 0, Q4 27,0 21,7 3,1.. 11,9. 14,2 2,6. 9,9. -0, Q1 31,6 25,9 3,7.. 10,5. -3,5-1,7. -12,3. 3,0 Q2 22,3 24,2 3, ,6. -14,0 2,3. 9,1. -6,4 Q3 24,6 23,6 3,8.. 6,3. 6,2 0,8. -2,4. 2,8 Q4 27,0 24,2 3,4.. 16,2. -17,3-20,1. 15,9. 3, Q1 31,9 23,8 4,2.. 12,2. -2,6-2,4. -5,6. 5,6 Q2. 23, ,7. -16,6 1,3. 9,5. -9,1 Q3. 24, ,1. 6,3 0,2. -1,3. 2,9 C 3 9 N e t l e n d i n g o f n o n - f i n a n c i a l c o r p o r a t i o n s (as a percentage of GDP) C 4 0 N e t l e n d i n g o f h o u s e h o l d s 1 ) (as a percentage of GDP) 6 euro area United States Japan 6 8 euro area United States Japan Sources:, Federal Reserve Board, Bank of Japan and Economic and Social Research Institute. 1) Including non-profit institutions serving households. 2) Gross capital formation in Japan. Capital expenditures in the United States include purchases of consumer durable goods. 3) Gross saving in the United States is increased by expenditures on consumer durable goods. E C B M o n t h l y B u l l e t i n December M a r c h S101 S71

224 D I A G R A M F Ö R T E C K N I N G D1 Penningmängdsmått D2 Motposter D3 Penningmängdsmått, komponenter D4 Långfristiga finansiella skulder, komponenter D5 Lån till finansinstitut och icke-finansiella företag D6 Lån till hushåll D7 Lån till offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D8 Total inlåning fördelat på sektor D9 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor D10 Total inlåning fördelat på sektor D11 Total inlåning och inlåning som ingår i M3 fördelat på sektor D12 Inlåning från offentlig sektor och hemmahörande utanför euroområdet D13 MFI:s innehav av värdepapper D14 Investeringsfonders totala tillgångar D15 Totala utestående belopp och bruttoemissioner av andra värdepapper än aktier av hemmahörande i euroområdet D16 Nettoemissioner av andra värdepapper än aktier, säsongrensat och ej säsongrensat D17 Långfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D18 Kortfristiga räntebärande värdepapper, fördelat på emitterande sektor, i alla valutor, årliga ökningstakter D19 Noterade aktier emitterade av hemmahörande i euroområdet, årliga ökningstakter D20 Bruttoemissioner av noterade aktier, fördelat på emitterande sektor D21 Ny inlåning med överenskommen löptid D22 Nya lån med rörlig ränta och en ursprunglig räntebindningsperiod på upp till 1 år D23 Penningmarknadsräntor i euroområdet D24 3-månaders penningmarknadsräntor D25 Statsobligationsräntor i euroområdet D26 Räntor på 10-åriga statsobligationer D27 Dow Jones EURO STOXX Broad, Standard & Poor s 500 och Nikkei 225 D28 Underskott, lånebehov och skuldförändring D29 Maastrichtskuld D30 Betalningsbalans; bytesbalans D31 Betalningsbalans; direkt- och portföljinvesteringar, netto D32 Betalningsbalans; varor D33 Betalningsbalans; tjänster D34 Viktiga betalningsbalanstransaktioner som påverkar utvecklingen av MFI:s utländska nettotillgångar D35 Effektiva växelkurser D36 Bilaterala växelkurser D37 Real bruttonationalprodukt D38 Konsumentprisindex D39 Icke-finansiella företags finansiella sparande D40 Hushållens finansiella sparande S12 S12 S13 S13 S14 S15 S16 S17 S17 S18 S18 S19 S20 S24 S30 S32 S33 S34 S35 S36 S38 S38 S39 S39 S40 S40 S41 S54 S54 S55 S55 S56 S56 S60 S67 S67 S70 S70 S71 S S 72Mars December

225 T E K N I S K A A N M Ä R K N I N G A R AV S E R Ö V E R S I K T F Ö R E U R O O M R Å D E T B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T E R F Ö R M O N E T Ä R U T V E C K L I N G Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: a) där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t (se även nedan). Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t beräknas på samma sätt: b) där L t-3 är det utestående beloppet i slutet av månaden t-3 (slutet av närmast föregående kvartal) och t.ex. C t Q är omklassificeringen det kvartal som slutar med månaden t. För de kvartalsserier för vilka månadsobservationer nu finns tillgängliga (se nedan) kan de kvartalsvisa transaktionerna även beräknas som summan av transaktionerna under de tre månaderna i kvartalet. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R M Å N AT L I G A S E R I E R Ökningstakten kan beräknas utifrån transaktioner eller index för rensade utestående belopp. Om F t M och L t definieras enligt ovan, definieras indexet I t för rensade utestående belopp månaden t på följande sätt: e) AV S E R AV S N I T T 2. 1 T I L L 2. 6 B E R Ä K N I N G AV T R A N S A K T I O N E R Månatliga transaktioner beräknas utifrån månatliga skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, andra omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Om L t är det utestående beloppet i slutet av månaden t, C t M omklassificeringen månaden t, E t M växelkursjusteringen ochv t M andra omvärderingar, definieras transaktionerna F t M under månaden t på följande sätt: c) På motsvarande sätt definieras de kvartalsvisa transaktionerna F t Q för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: d) Basen för indexet (för de ej säsongrensade serierna) är för närvarande december 2006 = 100. Tidsserier för indexet för rensade utestående belopp finns på :s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. Den årliga ökningstakten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med hjälp av någon av följande två formler: f) g) Om inget annat anges avser den årliga ökningstakten ultimo för angiven period. Den årliga procentuella förändringen för 2002 beräknas t.ex. i g) genom att indexet för december 2002 divideras med indexet för december Mars 2007 S 73

226 Ökningstakten för perioder under året kan beräknas med hjälp av formel g). Ökningen från månad till månad a t M kan t.ex. beräknas på följande sätt: h) Ett 3-månaders glidande medelvärde (centrerat) för den årliga ökningen i M3 beräknas slutligen som (a t+1 + a t + a t-1 )/3, där a t definieras som i f) eller g) ovan. B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R K VA R TA L S S E R I E R Om F t Q och L t-3 definieras som ovan, definieras index I t för rensade utestående belopp för det kvartal som slutar med månaden t på följande sätt: i) Den årliga ökningstakten under de fyra kvartal som slutar med månaden t, dvs. a t, kan beräknas med hjälp av formeln g). S Ä S O N G R E N S N I N G AV D E N M O N E T Ä R A S TAT I S T I K E N 1 F Ö R E U R O O M R Å D E T Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA. 2 Säsongrensningen kan omfatta en veckodagsjustering och görs indirekt för vissa serier genom en linjär kombination av komponenter. Detta gäller i synnerhet M3, som beräknas genom aggregering av de säsongrensade serierna för M1, M2 minus M1 och M3 minus M2. Först säsongrensas indexet för rensade utestående belopp. 3 De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på nivåerna och på de justeringar som är en följd av omklassificeringar och omvärderingar för att få fram säsongrensade transaktioner. Säsongfaktorer (och kalenderfaktorer) revideras årligen eller vid behov. AV S E R TA B E L L 3. 1 T I L L 3. 3 B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T Ökningstakten beräknas på basis av finansiella transaktioner och omfattar därför inte omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Om T t representerar transaktionerna under kvartalet t och L t det utestående beloppet ultimo kvartalet t, beräknas ökningstakten för kvartalet t på följande sätt: j) AV S E R TA B E L L 4. 3 O C H 4. 4 B E R Ä K N I N G AV Ö K N I N G S TA K T F Ö R R Ä N T E B Ä R A N D E V Ä R D E PA P P E R O C H N O T E R A D E A K T I E R Ökningstakten kan beräknas utifrån finansiella transaktioner eller indexet för teoretiska stockar. Om N M representerar transaktionerna (nettoemissionerna) under månaden t och L t t det utestående beloppet ultimo månaden t, definieras indexet I t för teoretiska stockar månaden t på följande sätt: k) 1 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2000) och :s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. 2 För närmare information se Findley, D., Monsell, B., Bell, W., Otto, M. och Chen, B. C. (1998), New Capabilities and Methods of the X-12-Arima Seasonal Adjustment Program, Journal of Business and Economic Statistics, 16, 2, s eller X-12-ARIMA Reference Manual, Time Series Staff, Bureau of the Census, Washington, D.C. Internt används också det modellbaserade programmet TRAMO- SEATS. För närmare information om TRAMO-SEATS, se Gomez, V. och Maravall, A. (1996), Programs TRAMO and SEATS: Instructions for the User, Banco de España, Working Paper No. 9628, Madrid. 3 För de säsongrensade serierna är indexnivån för basperioden, dvs. december 2001, därför ofta en annan än 100, vilket beror på de starka säsongfaktorerna denna månad. 74 S Mars 2007

227 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Tekniska anmärkningar Allmänna anmärkningar Basen för indexet är december 2001 = 100. Ökningstakten a t för månaden t dvs. förändringen under de tolv månader som slutar med månaden t kan beräknas med någon av följande två formler: l) m) Den metod som används för att beräkna ökningstakten för andra värdepapper än aktier är densamma som den som används för penningmängdsmåtten, förutom att N används i stället för F. Syftet är att skilja mellan de olika metoderna att beräkna nettoemissioner för värdepappersstatistik och motsvarande beräknade transaktioner som används för penningmängdsmåtten. Den genomsnittliga ökningstakten för det kvartal som slutar med månaden t beräknas på följande sätt: Den beräkningsformel som används i avsnitt 4.3 används även i avsnitt 4.4 och bygger även den på den formel som används för beräkning av penningmängdsmåtten. Avsnitt 4.4 baseras på marknadsvärden och beräkningen görs på grundval av finansiella transaktioner, vilket inte omfattar omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Växelkursförändringar ingår inte eftersom alla noterade aktier som omfattas är denominerade i euro. S Ä S O N G R E N S N I N G AV V Ä R D E PA P P E R S S TAT I S T I K 4 Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA. Säsongrensningen av värdepappersemissionerna totalt utförs indirekt genom en linjär kombination av sektorsoch löptidskomponenter. Indexet för teoretiska stockar säsongrensas. De estimat av säsongfaktorerna som blir resultatet tillämpas därefter på utestående belopp för att få fram säsongrensade nettoemissioner. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. På liknande sätt som i formel l) och m) kan ökningstakten a t för månaden t som motsvarar förändringen under de sex månader som slutar med månaden t beräknas med hjälp av någon av följande två formler: n) p) a t 5 i=0 N M t i L t 1 i q) a t I t I t 6 där I t är indexet för rensade utestående belopp per månaden t. Den genomsnittliga ökningstakten för det år som slutar med månaden t, beräknas på följande sätt: o) AV S E R TA B E L L S Ä S O N G R E N S N I N G AV H I K P 4 Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S74). Säsongrensningen av totala HIKP för euroområdet görs indirekt genom aggregering av de säsongrensade serierna för euroområdet för förädlade livsmedel, oförädlade livsmedel, industrivaror exklusive energi samt tjänster. Energi läggs 4 För närmare information se Seasonal adjustment of monetary aggregates and HICP for the euro area, (augusti 2000) och :s webbplats ( under Statistics / Money, banking and financial markets. Mars 2007 S 75

228 till orensat eftersom det inte finns några statistiska bevis för något säsongmönster. Säsongfaktorer revideras årligen eller vid behov. AV S E R TA B E L L S Ä S O N G R E N S N I N G AV B Y T E S B A L A N S E N Den metod som används bygger på multiplikativ dekomponering genom X-12-ARIMA (se fotnot 2 på s. S74). Rådata för varor och tjänster och faktorinkomster förhandsjusteras för att ta hänsyn till antal arbetsdagar. Arbetsdagsjusteringen korrigeras för nationella helgdagar. Uppgifter på kreditsidan för tjänster förhandsjusteras också för påskhelgen. Säsongrensningen av dessa poster görs med hjälp av de förhandsjusterade uppgiftsserierna. Ingen förhandsjustering görs beträffande debetsidan för löpande transfereringar. Säsongrensningen av den totala bytesbalansen görs genom aggregering av de säsongsrensade serierna för euroområdet för varor, tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar. Säsongfaktorer (och handelsfaktorer) revideras varje halvår eller vid behov. 76 S Mars 2007

229 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar A L L M Ä N N A A N M Ä R K N I N G A R Avsnittet Statistik för euroområdet i månadsrapporten innehåller i första hand statistik för euroområdet som helhet. Mer detaljerade uppgifter och längre dataserier, samt förklarande anmärkningar, finns under Statistics på :s webbplats ( Statistik kan enkelt hämtas via :s Statistical Data Warehouse ( ecb.int) som har sök- och nedladdningsfunktioner. Under rubriken Data services är det bl.a. möjligt att prenumerera på olika databaser och ladda ned komprimerade kommasepararerade värdefiler (CSV) direkt. För mer information, kontakta oss på e-postadressen statistics@ecb.int. Stoppdatum för den statistik som ingår i månadsrapporten är normalt dagen innan -rådet håller månadens första möte. För denna månadsrapport var stoppdatum den 7 mars Om inget annat anges avser alla uppgiftsserier med observationer för 2007 Euro-13 (dvs. euroområdet inklusive Slovenien) för hela tidsserien. När det gäller räntor, penningmängdsstatistik och HIKP (och av konsekvensskäl M3:s komponenter och motposter och HIKP:s komponenter) avser statistikserierna euroområdet i dess olika sammansättningar. Detta anges i relevanta fall i tabellerna med en fotnot. Om det finns tillgängliga underliggande uppgifter beräknas i dessa fall absoluta och procentuella förändringar för 2001 och 2007, med 2000 respektive 2006 som basår, med hjälp av serier som tar hänsyn till effekterna av Greklands och Sloveniens inträde i euroområdet. Historiska uppgifter för euroområdet före Sloveniens inträde finns på :s webbplats: Statistikserierna utgår från euroområdets sammansättning vid den tidpunkt som statistiken avser. Uppgifter före 2001 avser således Euro-11, dvs. följande 11 medlemsstater: Belgien, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Uppgifter från 2001 till och med 2006 avser Euro- 12, dvs. Euro-11 plus Grekland. Uppgifter från och med 2007 avser Euro-13, dvs. Euro-12 plus Slovenien. Eftersom ecuns sammansättning inte sammanfaller med euroländernas gamla nationella valutor påverkas belopp som avser tiden före 1999, som till gällande växelkurs räknats om från de deltagande valutorna till ecu, av utvecklingen för valutorna i de EU-länder som inte har infört euron. För att undvika denna effekt i den monetära statistiken har uppgifter som avser tiden före 1999 i tabell uttryckts i enheter som räknats om från nationella valutor till de oåterkalleligen låsta växelkurser som fastställdes den 31 december Om inget annat anges baseras pris- och kostnadsstatistik före 1999 på uppgifter uttryckta i nationella valutor. Aggregering och/eller konsolidering (inklusive konsolidering mellan länder) har tillämpats i lämpliga fall. Nyare uppgifter är ofta preliminära och kan komma att revideras. Skillnader mellan slutsummor och deras komponenter kan uppkomma till följd av avrundning. Gruppen Andra EU-medlemsländer omfattar Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Sverige och Storbritannien. Den terminologi som används i tabellerna följer i flertalet fall internationella standarder, bl.a. Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95) och IMF:s betalningsbalanshandbok. Med transaktioner avses frivilliga utväxlingar (som mäts direkt eller beräknas), medan flöden även omfattar förändringar i utestående belopp som beror på prisoch växelkursförändringar, avskrivningar och andra förändringar. I tabellerna betyder upp till (x) år upp till och med (x) år. Ö V E R S I K T Utvecklingen av viktiga indikatorer för euroområdet sammanfattas i en översiktstabell. Mars 2007 S 77

230 P E N N I N G P O L I T I S K S TAT I S T I K Tabell 1.4 visar kassakravs- och likviditetsstatistik. Årliga och kvartalsvisa observationer är genomsnitt för årets respektive kvartalets sista uppfyllandeperiod. Fram till december 2003 startade uppfyllandeperioderna den 24:e kalenderdagen i varje månad och avslutades den 23:e dagen påföljande månad. Den 23 januari 2003 tillkännagav ändringar av det penningpolitiska styrsystemet, vilka trädde i kraft den 10 mars Dessa ändringar innebär att uppfyllandeperioderna startar på avvecklingsdagen för den huvudsakliga refinansieringstransaktion som följer efter det möte då -rådet gör sin månatliga bedömning av den penningpolitiska inriktningen. Övergångsvis fastställdes en uppfyllandeperiod som löpte från den 24 januari till den 9 mars Tabell visar komponenterna i kreditinstitutens kassakravsbas. Skulder gentemot andra kreditinstitut som omfattas av S:s kassakravssystem, och deltagande nationella centralbanker ingår inte kassakravsbasen. Om ett kreditinstitut inte kan dokumentera till vilken volym det har utgivit räntebärande värdepapper med en löptid upp till två år som innehas av ovannämnda institut får det göra ett schablonavdrag för dessa skulder från sin kassakravsbas. Detta schablonavdrag var 10 % fram till november 1999 och därefter 30 %. Tabell innehåller genomsnittsbelopp för avslutade uppfyllandeperioder. Kassakravet för enskilda kreditinstitut beräknas genom att kassakravsprocenten för de olika skuldkategorierna tillämpas på relevanta skulder, med utgångspunkt i balansräkningsuppgifterna från slutet av varje månad. Därefter gör varje kreditinstitut ett schablonavdrag på euro. De beräknade kassakraven aggregeras sedan för hela euroområdet (kolumn 1). Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 2) visar kreditinstitutens aggregerade genomsnittliga dagliga behållningar på löpande räkningar, inklusive behållningar som behövs för att uppfylla kassakraven. Kassaöverskottet (kolumn 3) är den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger över kassakraven under uppfyllandeperioden. Kassaunderskottet (kolumn 4) definieras som den del av de genomsnittliga behållningarna på löpande räkningar som ligger under kassakravet under uppfyllandeperiodens kassakrav och beräknas på grundval av de kreditinstitut som inte uppfyllt sina kassakrav. Räntan på kassakravsmedel (kolumn 5) motsvarar :s genomsnittliga ränta (vägd med hänsyn till antal kalenderdagar) i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner (se tabell 1.3). Tabell visar banksystemets likviditetsställning, definierad som euroområdets kreditinstituts löpande räkningar i euro hos Eurosystemet. Alla belopp beräknas på grundval av Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Övriga likviditetsindragande transaktioner (kolumn 7) omfattar inte nationella centralbankers emissioner av skuldcertifikat under etapp två av EMU. Övriga faktorer (netto) (kolumn 10) motsvarar resterande nettoposter på Eurosystemets konsoliderade balansräkning. Kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11) motsvarar skillnaden mellan summan av de likviditetstillförande faktorerna (kolumn 1 5) och summan av de likviditetsindragande faktorerna (kolumn 6 10). Den monetära basen (kolumn 12) beräknas som summan av inlåningsfaciliteten (kolumn 6), utelöpande sedlar (kolumn 8) och kreditinstitutens löpande räkningar (kolumn 11). P E N N I N G M Ä N G D, B A N K V E R K S A M H E T O C H I N V E S T E R I N G S F O N D E R Tabell 2.1 visar den aggregerade balansräkningen för sektorn monetära finansinstitut (MFI), dvs. summan av de harmoniserade balansräkningarna för alla MFI som är hemmahörande i euroområdet. MFI är centralbanker, kreditinstitut enligt definitionen i gemenskapslagstiftningen, penningmarknadsfonder och andra institut vars verksamhet består i att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI och i att, för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende) bevilja kredit och/eller placera i värdepapper. En fullständig lista över MFI finns på :s webbplats. Tabell 2.2 visar den konsoliderade balansräkning 78 S Mars 2007

231 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar för MFI-sektorn som tas fram genom nettning av tillgodohavandena mellan euroområdets MFI i de aggregerade balansräkningarna. På grund av skillnader i redovisningspraxis är summan av MFI:s inbördes positioner inte nödvändigtvis noll. Saldot anges i kolumn 10 på skuldsidan i tabell 2.2. Tabell 2.3 visar euroområdets penningmängdsmått och motposter. Dessa beräknas på grundval av MFI:s konsoliderade balansräkning och omfattar hemmahörande icke-mfi:s behållningar hos hemmahörande MFI; de tar också hänsyn till vissa av statens monetära tillgångar/skulder. Statistiken över penningmängdsmått och motposter är säsongrensad och kalenderkorrigerad. Posten utländska skulder i tabell 2.1 och 2.2 visar icke hemmahörandes innehav av i) andelar utgivna av penningmarknadsfonder i euroområdet och ii) räntebärande värdepapper med en ursprunglig löptid upp till två år utgivna av MFI i euroområdet. I tabell 2.3 ingår dessa innehav emellertid inte i penningmängdsmåtten utan ingår i stället i posten utländska tillgångar, netto. Tabell 2.4 visar utlåning av andra MFI än Eurosystemet (banksystemet) som är hemmahörande i euroområdet fördelat på sektor, typ och ursprunglig löptid. Tabell 2.5 visar inlåning hos euroområdets banksystem fördelat på sektor och instrument. Tabell 2.6 visar värdepapper som innehas av euroområdets banksystem, fördelat på typ av utgivare. Tabell omfattar transaktioner som beräknas som skillnader i utestående belopp som rensats för omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 2.7 visar vissa omvärderingar som används vid beräkningen av transaktioner. Tabell visar även ökningstakt i form av årliga procentuella förändringar på grundval av transaktionerna. Tabell 2.8 visar en kvartalsvis valutafördelning av vissa poster i MFI: s balansräkning. Närmare information om definitionen av olika sektorer finns i Money and Banking Statistics Sector Manual Guidance for the statistical classification of customers (, november 1999). I Guidance Notes to the Regulation /2001/13 on MFI Balance Sheet Statistics ( november 2002) beskrivs den metod som de nationella centralbankerna rekommenderas tillämpa. Fr.o.m. den 1 januari 1999 har statistiken samlats in och sammanställts på grundval av :s förordning av den 1 december 1998 angående en konsoliderad balansräkning för sektorn monetära finansinstitut /1998/16 1, senast ändrad genom förordning /2003/10 2. I enlighet med denna förordning har posten penningmarknadspapper i balansräkningen slagits samman med posten räntebärande värdepapper både på tillgångssidan och skuldsidan i MFI:s balansräkning. Tabell 2.9 visar utestående belopp vid kvartalets slut i balansräkningen för investeringsfonder (utom penningmarknadsfonder) i euroområdet. Balansräkningen är aggregerad och omfattar därför på skuldsidan investeringsfondernas innehav av andelar utgivna av andra investeringsfonder. De totala tillgångarna/skulderna är också fördelade på investeringspolicy (aktiefonder, obligationsfonder, blandfonder, fastighetsfonder och andra fonder) och typ av investerare (allmänna fonder och särskilda investerarfonder). Tabell 2.10 visar den aggregerade balansräkningen för varje typ av investeringsfond, fördelat på investeringspolicy och typ av investerare. F I N A N S I E L L A O C H I C K E - F I N A N S I E L L A R Ä K E N S K A P E R Tabell 3.1 och 3.2 visar kvartalsvisa finansräkenskaper för euroområdets icke-finansiella sektor, som omfattar den offentliga sektorn (S.13 i ENS 95), icke-finansiella företag (S.11 i ENS 95) och hushåll (S.14 i ENS 95) inklusive hushållens ideella organisationer (S.15 i ENS 95). Statistiken omfattar utestående ej säsongrensade belopp och finansiella transaktioner klassificerade enligt ENS 95 och visar den icke-finansiella sektorns viktigaste investerings- och finansieringsaktiviteter. På finansieringssidan (skulder) redovisas uppgifter fördelade på ENS 95-sektor och ursprung- 1 EGT L 356, , s EGT L 250, , s. 19. Mars 2007 S 79

232 lig löptid ( kortfristiga betyder en ursprunglig löptid upp till ett år och långfristiga betyder en ursprunglig löptid över ett år). Lån från MFI redovisas om möjligt för sig. Informationen om finansiella investeringar (tillgångar) är för närvarande inte lika detaljerad som informationen om finansiering, vilket främst beror på att en fördelning på sektorer inte är möjlig. Tabell 3.3 visar kvartalsuppgifter om försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125 i ENS 95) i euroområdet. Precis som i tabell 3.1 och 3.2 omfattar uppgifterna ej säsongrensade utestående belopp och finansiella transaktioner och visar sektorns viktigaste investerings- och finansieringsaktiviteter. Kvartalsuppgifterna i dessa tre tabeller bygger på kvartalsuppgifter om de nationella finansräkenskaperna och statistik över MFI:s balansräkningar och värdepappersemissioner. Tabell 3.1 och 3.2 omfattar även uppgifter från BIS:s internationella bankstatistik. Tabell 3.4 visar årliga uppgifter om sparande, investeringar (finansiella och icke-finansiella) och finansiering för euroområdet som helhet och separat för icke-finansiella företag och hushåll. Dessa årliga uppgifter ger i synnerhet mer utförlig sektorsinformation om förvärv av finansiella tillgångar och överensstämmer med kvartalsuppgifterna i de två föregående tabellerna. F I N A N S M A R K N A D E R Finansmarknadsstatistiken för euroområdet omfattar de EU-länder som hade infört euron vid den tidpunkt som statistiken avser. Statistiken över andra värdepapper än aktier och noterade aktier (tabell ) produceras av på grundval av uppgifter från S och BIS. Tabell 4.5 visar MFI-räntor på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hemmahörande i euroområdet. Statistiken över penningmarknadsräntor, långa statsobligationsräntor och aktieindex (tabell ) produceras av på grundval av uppgifter från telegrambyråer. Statistiken över emissioner av värdepapper omfattar andra värdepapper än aktier (räntebärande värdepapper), som redovisas i tabellerna 4.1, 4.2 och 4.3, och noterade aktier, som redovisas i tabell 4.4. Räntebärande papper är uppdelade på kortfristiga och långfristiga värdepapper. Med kortfristiga avses värdepapper med en ursprunglig löptid på ett år eller mindre (i undantagsfall två år eller mindre). Värdepapper med längre ursprunglig löptid eller med valfria löptider, varav den senaste ligger mer än ett år framåt i tiden, eller med obestämda löptider, klassificeras som långfristiga. Långfristiga räntebärande värdepapper som emitteras av hemmahörande i euroområdet är vidare uppdelade på fast respektive rörlig ränta. Vid fast ränta förändras kupongräntan inte under löptiden. Vid rörlig ränta fastställs kupongräntan med jämna mellanrum efter en oberoende ränta eller ett oberoende index. Statistiken över räntebärande värdepapper uppskattas omfatta ungefär 95 % av de totala emissionerna av hemmahörande i euroområdet. Eurodenominerade värdepapper som redovisas i tabell 4.1, 4.2 och 4.3 omfattar även poster uttryckta i eurons nationella valutaenheter. Tabell 4.1 visar andra värdepapper än aktier, fördelat på ursprunglig löptid, emittentens hemvist och valuta. Tabellen redovisar utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner beträffande andra värdepapper än aktier denominerade i euro och andra värdepapper än aktier som emitterats av hemmahörande i euroområdet i euro och alla andra valutor, både totalt och beträffande långfristiga värdepapper. Nettoemissionerna skiljer sig från förändringarna i utestående belopp på grund av omvärderingar, omklassificeringar och andra justeringar. I denna tabell redovisas också säsongrensad statistik, däribland 6-månadersförändringen uppräknad till årstakt beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper. Den sistnämnda beräknas på grundval av det säsongrensade indexet för teoretiska stockar. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. I tabell 4.2 görs en uppdelning på sektorer av utestående belopp, bruttoemissioner och nettoemissioner för emittenter hemmahörande i euroområdet som överensstämmer med ESA ingår i Eurosystemet. 80 S Mars 2007

233 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar De totala utestående beloppen för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om utestående belopp för räntebärande värdepapper totalt och för långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 7 i tabell 4.1. De utestående beloppen beträffande räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper utgivna av MFI i kolumn 2 i tabell är i stort sett jämförbara med uppgifterna om emitterade räntebärande värdepapper på skuldsidan i den aggregerade balansräkningen för MFI i kolumn 8 i tabell De totala nettoemissionerna beträffande räntebärande värdepapper totalt i kolumn 1 i tabell motsvarar uppgifterna om de totala nettoemissionerna av hemmahörande i euroområdet i kolumn 9 i tabell 4.1. Den resterande skillnaden mellan långfristiga räntebärande värdepapper totalt och långfristiga räntebärande värdepapper med fast och rörlig ränta i tabell utgörs av nollkupongobligationer och omvärderingseffekter. Tabell 4.3 visar den ej säsongrensade och säsongrensade årliga ökningstakten för räntebärande värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på löptid, typ av instrument, emitterande sektor och valuta) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att institutionella enheter ådrar sig eller löser in skulder. Ökningstakten omfattar därför inte omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Den säsongrensade ökningstakten har för presentationsändamål räknats upp till årstakt. Se Tekniska anmärkningar för närmare information. Tabell 4.4 kolumn 1, 4, 6 och 8 visar utestående belopp beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet fördelat på emitterande sektor. De månatliga uppgifterna för noterade aktier utgivna av icke-finansiella företag motsvarar 3 Koderna i ENS 95 för de sektorer som förekommer i tabellerna i månadsrapporten är följande: MFI (inklusive Eurosystemet), som omfattar, de nationella centralbankerna i euroländerna (S.121) och andra monetära finansinstitut (S.122); icke-monetära finansiella företag, som omfattar övriga finansinstitut (S.123), finansiella serviceföretag (S.124) samt försäkringsföretag och pensionsinstitut (S.125); icke-finansiella företag (S.11); staten (S.1311); and övrig offentlig sektor, som omfattar delstater (S.1312), kommuner (S.1313) och socialförsäkring (S.1314). de kvartalsvisa uppgiftsserier som visas i tabell 3.2 ( viktigaste skulder, kolumn 21). Tabell 4.4 kolumn 3, 5, 7 och 9 visar den årliga ökningstakten beträffande noterade aktier utgivna av hemmahörande i euroområdet (fördelat på emitterande sektor) på grundval av finansiella transaktioner i samband med att emittenter säljer eller löser in aktier mot kontanter, utom placeringar i emittentens egna aktier. Transaktionerna omfattar emittenters första börsnotering och upprättande eller borttagande av nya instrument. Beräkningen av årlig ökningstakt omfattar inte omklassificeringar, omvärderingar eller andra förändringar som inte beror på transaktioner. Tabell 4.5 visar statistik över alla räntor som i euroområdet hemmahörande MFI tillämpar på eurodenominerad inlåning från och utlåning till hushåll och icke-finansiella företag hemmahörande i euroområdet. Euroområdets MFI-räntor beräknas som ett vägt genomsnitt (efter transaktionsvolym) av euroländernas räntor för varje kategori. Statistiken över MFI-räntorna är fördelad på typ av verksamhet, sektor, instrumentkategori och löptid, uppsägningstid eller ursprunglig räntebindningsperiod. Den nya statistiken över MFIräntorna ersätter de tio uppgiftsserier beträffande euroområdets bankräntor som under en övergångsperiod publicerades i :s månadsrapport från januari Tabell 4.6 redovisar penningmarknadsräntor för euroområdet, USA och Japan. När det gäller euroområdet omfattas ett brett spektrum av penningmarknadsräntor med allt ifrån räntor på dagslån till räntor på inlåning över tolv månader. Före januari 1999 beräknades artificiella räntor för euroområdet på grundval av BNP-viktade nationella räntor. Med undantag för dagslåneräntan fram till december 1998 är de månatliga, kvartalsvisa och årliga värdena periodgenomsnitt. Dagslån representeras av interbankinlåning (anbudsräntan) fram till december Från januari 1999 visar kolumn 1 i tabell 4.6 Eonia (euro overnight index average). Dessa räntor är ultimovärden fram till december 1998 och därefter periodgenomsnitt. Mars 2007 S 81

234 Från januari 1999 är räntorna på 1-, 3-, 6- och 12- månadersinlåning euro interbank offered rates (Euribor) och fram till december 1998 London interbank offered rates (Libor), när dessa funnits tillgängliga. För USA och Japan representeras räntorna på 3-månadersinlåning av Libor. Tabell 4.7 visar statsobligationsräntor för euroområdet, USA och Japan. Fram till december 1998 var euroområdets 2-, 3-, 5- och 7-årsräntor ultimovärden, medan 10-årsräntan var periodgenomsnitt. Därefter är alla räntor periodgenomsnitt. Fram till december 1998 beräknades euroområdets räntor på grundval av harmoniserade nationella BNP-viktade statsobligationsräntor. Därefter är vikterna de nominella utestående statsobligationerna för varje löptid. För USA och Japan är 10-årsräntorna periodgenomsnitt. Tabell 4.8 visar aktieindex för euroområdet, USA och Japan. P R I S E R, P R O D U K T I O N, E F T E R F R Å G A N O C H A R B E T S M A R K N A D Statistiken i detta avsnitt produceras mestadels av kommissionen (främst Eurostat) och de nationella statistikmyndigheterna. Siffror för euroområdet som helhet erhålls genom aggregering av uppgifterna för enskilda länder. Uppgifterna är i möjligaste mån harmoniserade och jämförbara. Statistiken över arbetskostnader per timme, BNP och utgiftskomponenter, förädlingsvärde i olika sektorer, industriproduktion, detaljhandel och nyregistrering av personbilar har korrigerats för variationer i antal arbetsdagar. Det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) för euroområdet (tabell 5.1) finns tillgängligt från Indexet baseras på nationella HIKP som beräknas på samma sätt i alla euroländer. Fördelningen på varor och tjänster följer Coicop/HIKP (Classification of individual consumption by purpose). HIKP omfattar hushållens utgifter för slutlig konsumtion i euroområdet. I tabellen ingår säsongrensade HIKP-uppgifter som sammanställts av. Producentpriser inom industrin (tabell 5.1.2), industriproduktion, orderingång och omsättning samt detaljhandel (tabell 5.2) omfattas av rådets förordning (EG) 1165/98 av den 19 maj 1998 angående kortfristig statistik 4. Indelningen av producentpriserna inom industrin och industriproduktionen efter produkternas slutliga användningsområde följer den harmoniserade branschfördelningen av industrin exklusive byggverksamhet (NACEsektor C-E) i Main Industrial Groupings (MIG) som fastställs i kommissionens förordning (EG) 586/2001 av den 26 mars Producentpriserna speglar producenternas priser fritt fabrik. De omfattar indirekta skatter utom moms och andra avdragsgilla skatter. Industriproduktionen speglar de berörda industriernas förädlingsvärde. Världsmarknadspriser på råvaror (tabell 5.1.2) mäter prisförändringar på euroområdets eurodenominerade import jämfört med basperioden. Arbetskostnadsindex (tabell 5.1.3) mäter förändringarna i arbetskostnader per timme i industrin (inklusive byggverksamhet) och marknadstjänster. Beräkningsmetoden fastställs i rådets förordning (EG) 450/2003 av den 27 februari 2003 avseende arbetskostnadsindex 6 och i kommissionens förordning (EG) 1216/2003 av den 7 juli Arbetskostnaderna per timme för euroområdet fördelas på arbetskostnadskomponenter (löner, arbetsgivarnas sociala avgifter plus arbetskraftsrelaterade skatter som arbetsgivaren har betalat minus bidrag som arbetsgivaren har fått) och på ekonomisk aktivitet. beräknar en indikator på avtalslöner (kolumnen Memo i tabell 5.1.3) på grundval av icke harmoniserade nationellt definierade uppgifter. Enhetsarbetskostnadernas komponenter (tabell 5.1.4), BNP och dess komponenter (tabell och 2), BNP-deflatorerna (tabell 5.1.5) och sysselsättningsstatistiken (tabell 5.3.1) är hämtade från kvartalsvisa nationalräkenskaper beräknade enligt ENS EGT L 162, , s EGT L 86, , s EGT L 69, , s EGT L 169, , s S Mars 2007

235 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar Industrins orderingång (tabell 5.2.4) mäter orderingången under referensperioden och omfattar de branscher som i huvudsak producerar mot order särskilt textilindustrin, pappers- och massaindustrin, kemiindustrin, metallindustrin, samt kapitalvaror och varaktiga konsumtionsvaror. Uppgifterna beräknas på grundval av löpande priser. Index för omsättningen inom industrin och detaljhandeln (tabell 5.2.4) mäter omsättningen, inklusive alla avgifter och skatter utom moms som har fakturerats under referensperioden. Omsättningen inom detaljhandeln avser hela detaljhandeln utom försäljning av motorfordon och motorcyklar samt reparationer. Registrering av nya personbilar omfattar registreringar av både privata personbilar och tjänstebilar. Kvalitativa enkätuppgifter (tabell 5.2.5) avseende näringslivet och hushållen är hämtade från kommissionens företags- och hushållsenkäter. Arbetslöshetstalen (tabell 5.3.2) följer Internationella arbetsorganisationens (ILO) riktlinjer. De avser andelen aktivt arbetssökande personer av arbetskraften, beräknat enligt harmoniserade kriterier och definitioner. De estimat av arbetskraften som ligger till grund för arbetslöshetstalen skiljer sig från den summa av arbetslösa och sysselsatta som publiceras i tabell 5.3 O F F E N T L I G A S E K T O R N S F I N A N S E R Tabell visar den finansiella ställningen för den offentliga sektorn i euroområdet. Uppgifterna är till största delen konsoliderade och baserade på ENS 95. beräknar de årliga aggregerade uppgifterna för euroområdet i tabell på grundval av harmoniserade uppgifter som lämnas av de nationella centralbankerna och regelbundet uppdateras. Uppgifterna om euroländernas underskott och skuldsättning kan därför skilja sig från dem som används av Europeiska kommissionen i samband med förfarandet vid alltför stora underskott. De aggregerade kvartalsuppgifterna för euroområdet i tabell 6.4 och 6.5 sammanställs av på grundval av uppgifter från Eurostat och nationella uppgifter. Tabell 6.1 visar den offentliga sektorns årliga inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i kommissionens förordning (EG) 1500/2000 av den 10 juli om ändring av ENS 95. Tabell 6.2 visar detaljerade uppgifter om den offentliga sektorns nominella konsoliderade bruttoskuld i enlighet med fördragets bestämmelser om förfarandet vid alltför stora underskott. Tabell 6.1 och 6.2 omfattar summariska uppgifter för enskilda euroländer i proportion till deras betydelse inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. De underskott/överskott som redovisas för enskilda euroländer motsvarar EDP B.9 enligt definition i kommissionens förordning (EG) 351/2002 av den 25 februari 2002 om ändring av rådets förordning (EG) 35605/93 vad avser referenser till ENS 95. Tabell 6.3 visar förändringar i den offentliga sektorns skuld. Skillnaden mellan förändringen i den offentliga sektorns skuld och den offentliga sektorns underskott underskotts-/skuldanpassningen beror främst på den offentliga sektorns transaktioner med finansiella tillgångar och av värderingseffekter som berör valutareserven. Tabell 6.4 visar kvartalsuppgifter för den offentliga sektorns inkomster och utgifter på grundval av definitionerna i Europeiska parlamentets förordning (EG) 1221/2002 och rådets av den 10 juni om kvartalsvisa icke-finansiella räkenskaper för den offentliga sektorn. Tabell 6.5 visar kvartalssiffror beträffande den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, underskotts-/skuldanpassning och den offentliga sektorns lånebehov. Dessa siffror sammanställs på grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med förordning (EG) nr 501/2004 och förordning (EG) 1222/2004 samt uppgifter från de nationella centralbankerna. E X T E R N A T R A N S A K T I O N E R O C H U T L A N D S S T Ä L L N I N G De begrepp och definitioner som används i statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen (tabell ) följer i allmänhet riktlinjerna i den femte utgåvan av IMF:s betalningsbalanshandbok (oktober 1993), : s 8 EGT L 172, , s EGT L 179, , s. 1 Mars 2007 S 83

236 riktlinje av den 16 juli 2004 (/2004/15) 10 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik och dokument från Eurostat. Ytterligare hänvisningar beträffande metodik och källor som används för statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen finns i :s publikation European Union balance of payments/international investment position statistical methods (november 2004), och i följande arbetsgruppsrapporter: Portfolio investment collection system (juni 2002), Portfolio investments income (augusti 2003) och Foreign direct investment (mars 2004) som kan laddas ned från :s webbplats. Dessutom finns rapporten från :s/kommissionens (Eurostats) arbetsgrupp för kvalitet avseende betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen (juni 2004) på Committee on Monetary, financial and Balance of Payments Statistics ( webbplats. Den årliga kvalitetsrapporten om euroområdets betalningsbalans och utlandsställning som grundar sig på arbetsgruppens rekommendationer finns på : s webbplats. Redovisningen av nettotransaktioner på den finansiella balansen följer teckenkonventionen i IMF: s betalningsbalanshandbok, vilket innebär att en ökning i tillgångar anges med ett minustecken, medan en ökning i skulderna anges med ett plustecken. På bytesbalansen och kapitalbalansen redovisas både kredit- och debettransaktioner med ett plustecken. Euroområdets betalningsbalans sammanställs av. De senaste månadssiffrorna bör betraktas som preliminära. Dessa uppgifter revideras i samband med offentliggörandet av påföljande månads statistik och detaljerad kvartalsvis betalningsbalansstatistik. Tidigare uppgifter revideras regelbundet eller med anledning av metodologiska förändringar vid sammanställningen av källdata. Tabell innehåller säsongrensade uppgifter om bytesbalansen. I tillämpliga fall görs även korrigeringar för antal arbetsdagar, skottår och/ eller påskhelg. I tabell görs en fördelning på 10 EGT L 354, , s. 34. köpare i euroområdet av värdepapper som emitterats av hemmahörande utanför euroområdet. Det är ännu inte möjligt att visa en fördelning på sektorer av emittenter i euroområdet av värdepapper som köps av hemmahörande utanför euroområdet. I tabell och baseras fördelningen på lån och sedlar, mynt och inlåning på den ickehemmahörande motpartens sektor, dvs. tillgångar i förhållande till banker hemmahörande utanför euroområdet klassificeras som inlåning, medan tillgångar i förhållande till andra sektorer hemmahörande utanför euroområdet klassificeras som lån. Denna fördelning följer den åtskillnad som görs i övrig statistik som MFI:s konsoliderade balansräkning, och är i överensstämmelse med IMF: s betalningsbalanshandbok. Tabell 7.2 innehåller en monetär uppställning av betalningsbalansen som visar betalningsbalanstransaktioner som speglar transaktioner i den externa motposten till M3. Uppgifterna följer teckenkonventionerna för betalningsbalansen, med undantag för transaktionerna i den externa motposten till M3 som hämtas från penning- och bankstatistiken (kolumn 12), där ett plustecken anger ökning i tillgångar eller minskning i skulder. På skuldsidan av portföljinvesteringar (kolumn 5 och 6) omfattar betalningsbalanstransaktionerna försäljning och köp av aktier och räntebärande värdepapper emitterade av MFI i euroområdet, utom andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper emitterade av MFI med en löptid upp till två år. Den metod som används för den monetära uppställningen av euroområdets betalningsbalans beskrivs närmare under Statistics på :s webbplats. Se också ruta 1 i :s månadsrapport för juni Tabell 7.3 visar en geografisk fördelning av euroområdets betalningsbalans (tabell ) och utlandsställning (tabell 7.3.5) i förhållande till euroområdets viktigaste handelspartner, individuellt och gruppvis, som skiljer mellan EU:s medlemsländer utanför euroområdet och länder eller områden utanför Europeiska union. Fördelningen visar även transaktioner och ställningar gentemot EUinstitutioner (vilka, bortsett från, i statistiken omfattas av kategorin utanför euroområdet, oavsett var de rent fysiskt är belägna) och även 84 S Mars 2007

237 STATISTIK FÖR EUROOMRÅDET Allmänna anmärkningar finansiella offshore-marknader och internationella organisationer. Tabell visar ackumulerade betalningsbalanstransaktioner under de senaste tillgängliga fyra kvartalen. Tabell visar en geografisk fördelning av utlandsställningen vid det senaste tillgängliga årsslutet. Fördelningen omfattar inte transaktioner eller ställningar i portföljinvesteringar på skuldsidan, finansiella derivat eller likviditet i utländsk valuta. Den geografiska fördelningen beskrivs i artikeln Euro area balance of payments and international investment position vis-à-vis main counterparts i Monthly Bulletin, February Uppgifterna om euroområdets utlandsställning i tabell 7.4 baseras på ställningar gentemot hemmahörande utanför euroområdet och betraktar euroområdet som en ekonomisk enhet (se även ruta 9 i :s månadsrapport för december 2002 ). Utlandsställningen värderas till löpande marknadspriser med undantag för direktinvesteringarna, där bokföringsvärden används i stor utsträckning. Den kvartalsvisa utlandsställningen sammanställs på grundval av samma metod som den årliga utlandsställningen. Eftersom vissa datakällor inte är tillgängliga på kvartalsbasis (eller endast med en viss eftersläpning) beräknas den kvartalsvisa utlandsställningen delvis på basis av finansiella transaktioner och tillgångspriser samt växelkursutveckling. Eurosystemets utestående likviditet i utländsk valuta och relaterade tillgångar och skulder redovisas i tabell tillsammans med den andel som innehas av. Skillnader i täckning och värdering gör att dessa siffror inte är helt jämförbara med uppgifterna i Eurosystemets veckobalansräkning. Uppgifterna i tabell är i överensstämmelse med rekommendationerna i IMF/BISmallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta. Förändringar i Eurosystemets guldinnehav (kolumn 3) beror på transaktioner i guld enligt villkoren i Central Bank Agreement av den 26 september 1999, uppdaterad den 8 mars Mer information om den statistiska behandlingen av Eurosystemets likviditet i utländsk valuta finns i publikationen Statistical treatment of the Eurosystem s international reserves (oktober 2000), som kan laddas ned från :s webbplats. På webbplatsen finns också mer detaljerade uppgifter i enlighet med mallen för internationella reserver och likviditet i utländsk valuta. Tabell 7.5 visar uppgifter över euroområdets utrikeshandel med varor, med Eurostat som viktigaste datakälla. beräknar volymindex på grundval av Eurostats värde- och enhetsvärdeindex och säsongrensar enhetsvärdeindexen, medan värdeuppgifterna säsongrensas och kalenderkorrigeras av Eurostat. Fördelningen på produktgrupper i kolumn 4 6 och 9 11 i tabell ligger i linje med klassificeringen av Broad Economic Categories. Industrivaror (kolumn 7 och 12) och olja (kolumn 13) ligger i linje med SITC Rev. 3-definitionen. Den geografiska fördelningen (tabell 7.5.2) visar euroområdets viktigaste handelspartner individuellt och regionvis. Kina inkluderar inte Hongkong. På grund av skillnader i definition, klassificering, täckning och rapporteringstidpunkt är utrikeshandelsstatistiken, särskilt för importen, inte helt jämförbar med varuposterna i betalningsbalansstatistiken (tabell 7.1-3). Skillnaden för importen uppgick de senaste åren till omkring 5 % (enligt uppskattning av ), varav en betydande del beror på att försäkrings- och frakttjänster inkluderas i utrikeshandelsstatistiken (c.i.f.-basis). V Ä X E L K U R S E R Tabell 8.1 visar :s beräkningar av eurons nominella och reala effektiva växelkursindex (EER), vilka baseras på vägda genomsnitt av bilaterala eurokurser. Ett positivt tecken anger appreciering av euron. Vikterna baseras på industrivaruhandeln med handelspartner under perioderna och och omfattar tredjemarknadseffekter. Indexen för eurons effektiva växelkurser är resultatet av att indexen som baseras på vikterna för perioden i början av 1999 knöts till indexen som baseras på vikterna för perioden EER-24-gruppens handelspartner består av de 14 EU-länder som inte ingår i euroområdet, Australien, Kanada, Kina, Hongkong, Japan, Norge, Singapore, Sydkorea, Schweiz och Mars 2007 S 85

238 USA. EER-44-gruppen omfattar förutom EER-24 följande länder: Algeriet, Argentina, Brasilien, Chile, Kroatien, Island, Indien, Indonesien, Israel, Malaysia, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Filippinerna, Rumänien, Ryssland, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Turkiet och Venezuela. Reala EER beräknas med hjälp av konsumentprisindex, producentprisindex, deflatorer för BNP, enhetsarbetskostnader inom industrin och enhetsarbetskostnader i ekonomin som helhet. För mer detaljerad information om beräkningen av EER, se ruta 10 Uppdatering av de generella handelsvikterna för eurons effektiva växelkurser och beräkning av en ny serie euroindikatorer i :s månadsrapport för september 2004 och :s Occasional Paper No. 2 ( The effective exchange rates of the euro av Luca Buldorini, Stelios Makrydakis och Christian Thimann, februari 2002), vilka kan laddas ned från :s webbplats. De bilaterala kurserna i tabell 8.2 är månadsgenomsnitt av de referenskurser som publiceras dagligen för dessa valutor. U T V E C K L I N G U TA N F Ö R E U R O O M R Å D E T Statistiken för övriga EU-länder (tabell 9.1) följer samma principer som för euroområdet. Uppgifterna för USA och Japan i tabell 9.2 är hämtade från nationella källor. 86 S Mars 2007

239 B I L A G O R K A L E N D A R I U M F Ö R E U R O S Y S T E M E T S P E N N I N G P O L I T I S K A Å T G Ä R D E R J A N U A R I rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,0 %, 3,0 % respektive 1,0 %. 1 4 J A N U A R I rådet beslutar att öka tilldelningsbeloppet för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som kommer att genomföras under 2005 från 25 miljarder euro till 30 miljarder euro. Detta ökade belopp tar hänsyn till det ökade likviditetsbehovet inom euroområdets banksektor som förväntas under Eurosystemet kommer dock att fortsätta att tillhandahålla merparten av likviditeten genom sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. -rådet kan besluta att justera tilldelningsbeloppet igen i början av F E B R U A R I, 3 M A R S, 7 A P R I L, 4 M A J, 2 J U N I, 7 J U L I, 4 A U G U S T I, 1 S E P T E M B E R, 6 O K T O B E R O C H 3 N OV E M B E R rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,0 %, 3,0 % respektive 1,0 %. 1 D E C E M B E R rådet beslutar höja den lägsta anbuds räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 0,25 procentenheter till 2,25 % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 6 december Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 3,25 % respektive 1,25 %, båda med verkan från den 6 december D E C E M B E R rådet beslutar öka tilldelningsbeloppet från 30 miljarder euro till 40 miljarder euro för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som skall genomföras under Det högre tilldelningsbeloppet beaktar två aspekter. För det första beräknas likviditetsbehovet för banksystemet i euroområdet öka ytterligare under För det andra har Eurosystemet beslutat att den del av likviditetsbehovet som tillförs genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna skall öka något. Eurosystemet kommer emellertid även fortsättningsvis att tillhandahålla merparten av likviditet genom sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. -rådet kan besluta att ändra tilldelningsbeloppen igen i början av J A N U A R I O C H 2 F E B R U A R I rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,25 %, 3,25 % respektive 1,25 %. 2 M A R S rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 2,50 %, vilket skall gälla från och med den transaktion som 1 Kalendarium för Eurosystemets penningpolitiska åtgärder vidtagna mellan 1999 och 2004 finns på s i :s årsrapport 1999, på s i :s årsrapport 2000, på s i :s årsrapport 2001, på s i :s årsrapport 2002, på s i :s årsrapport 2003 och på s. 217 i :s årsrapport Mars 2007 I

240 träder i kraft den 8 mars Räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten höjs samtidigt med 25 punkter till 3,50 % respektive 1,50 %, båda med verkan från och med den 8 mars A P R I L O C H 4 M A J rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,50 %, 3,50 % respektive 1,50 %. 8 J U N I rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner med 25 punkter till 2,75 % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 15 juni Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 25 punkter till 3,75 % respektive 1,75 %, båda med verkan från den 15 juni J U L I rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 2,75 %, 3,75 % respektive 1,75 %. 3 A U G U S T I rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 3,0 % med verkan från den transaktion som träder i kraft den 9 augusti Det beslutar vidare höja räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten med 25 punkter till 4,0 % respektive 2,0 %, båda med verkan från den 9 augusti A U G U S T I rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,0 %, 4,0 % respektive 2,0 % 5 O K T O B E R rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 3,25 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 11 oktober Räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 4,25 % respektive 2,25 %, med verkan från den 11 oktober N OV E M B E R rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,25 %, 4,25 % och 2,25 %. 7 D E C E M B E R rådet beslutar höja den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 25 punkter till 3,50 %, med verkan från den transaktion som träder i kraft den 13 december Räntorna på både utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vidare höjas med 25 punkter till 4,50 % respektive 2,50 %, med verkan från den 13 december II Mars 2007

241 2 1 D E C E M B E R rådet beslutar öka tilldelningsbeloppet från 40 miljarder euro till 50 miljarder euro för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som skall genomföras under Det nya beloppet tar hänsyn till att likviditetsbehovet för banksystemet i euroområdet har ökat kraftigt under de senaste åren och beräknas växa ytterligare under Eurosystemet har därför beslutat att den del av likviditetsbehovet som tillförs genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna skall öka något. Eurosystemet kommer emellertid även fortsättningsvis att tillföra merparten av likviditet genom sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner. -rådet kan besluta att ändra tilldelningsbeloppet på nytt i början av J A N U A R I O C H 8 F E B R U A R I rådet beslutar att den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten skall vara oförändrade på 3,50 %, 4,50 % respektive 2,50 %. Mars 2007 III

242

243 TA R G E T S Y S T E M E T ( T R A N S - E U R O P E A N A U T O M AT E D R E A L - T I M E G R O S S S E T T L E M E N T E X P R E S S T R A N S F E R ) B E TA L N I N G S F L Ö D E N I TA R G E T Under fjärde kvartalet 2006 förmedlade Target i genomsnitt betalningar per dag till ett genomsnittligt dagligt värde av miljarder euro. Båda dessa genomsnittssiffror är de högsta sedan Target togs i bruk i januari Jämfört med kvartalet innan var detta en ökning med 12 % i fråga om volym och 8 % i fråga om värde. Jämfört med samma period förra året ökade volymen med 9 % och värdet med 11 %. Targets totala marknadsandel låg kvar på höga 89 % i fråga om värde och på 61 % i fråga om volym. Betalningstrafiken i Target var som mest intensiv den 27 december, dagen efter den fyra dagar långa julhelgen. Totalt betalningar förmedlades denna dag, vilket är det största antalet per dag någonsin. B E TA L N I N G A R I N O M M E D L E M S L Ä N D E R Target förmedlade i genomsnitt betalningar inom medlemsländer till ett totalt värde av i genomsnitt miljarder euro per handelsdag fjärde kvartalet Detta var en ökning med 13 % i fråga om volym och 8 % i fråga om värde jämfört med kvartalet innan. Jämfört med motsvarande period 2005 ökade volymen och värdet på betalningarna med 9 %. Betalningstrafiken inom medlemsländer svarade för 77,7 % av den totala volymen och 65,5 % av Targetbetalningarnas totala värde. Det genomsnittliga värdet på en betalning inom medlemsländer sjönk med 0,2 miljoner euro till 5,3 miljoner euro. Av betalningarna inom medlemsländer var 64 % på mindre än euro, medan 10 % var på mer än 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes 172 betalningar per dag inom medlemsländer på över 1 miljard euro. Betalningstrafiken inom medlemsländer var som mest intensiv den 27 december, då totalt betalningar förmedlades. B E TA L N I N G A R M E L L A N M E D L E M S L Ä N D E R Under fjärde kvartalet 2006 förmedlade Target i genomsnitt betalningar per dag till ett totalt dagligt genomsnittligt värde av 756 miljarder euro mellan medlemsländer. Jämfört med kvartalet innan var detta en ökning med 9 % i fråga om volym och 7 % i fråga om värde. Antalet interbankbetalningar ökade med 8 % och det totala värdet av dessa betalningar ökade med 6 % jämfört med kvartalet innan. Kundbetalningarna ökade med 11 % i fråga om volym och med 16 % i fråga om värde jämfört med kvartalet innan. Interbankbetalningarnas andel av den genomsnittliga dagliga betalningstrafiken mellan medlemsländer uppgick till 48 % i fråga om volym och 95 % i fråga om värde. Interbankbetalningarnas genomsnittliga värde sjönk från 19,9 miljoner euro till 19,6 miljoner euro och kundbetalningarnas genomsnittliga värde steg från till jämfört med kvartalet innan. Av betalningarna mellan medlemsländer var 64 % på mindre än euro, medan 14 % var på mer än 1 miljon euro. I genomsnitt gjordes 62 betalningar mellan medlemsländer per dag på över 1 miljard euro. Betalningstrafiken mellan medlemsländer var, liksom de föregående två åren, som mest intensiv den 20 december, då totalt betalningar förmedlades. TA R G E T S T I L L G Ä N G L I G H E T O C H P R E S TA N D A Under andra kvartalet 2006 hade Target en tillgänglighet på 99,81 %, jämfört med 99,88 % första kvartalet. Det förekom 16 incidenter som påverkade Targets tillgänglighet, vilket var 1 mer än kvartalet innan. Incidenter som beaktas vid beräkningen av Targets tillgänglighet är sådana som förhindrar förmedling av betalningar i minst 10 minuter. Under fjärde kvartalet 2006 förekom 3 incidenter som varade i mer än 2 timmar, däribland 1 incident som orsakade en försening i Target på 0,5 timme. Tabell 3 visar tillgänglighetssiffrorna för alla nationella Targetkomponenter och för :s betalningsmekanism, EPM. Under fjärde kvartalet förmedlades 97,52 % av Targetbetalningarna mellan medlemsländer på mindre än 5 minuter, medan 2,13 % tog mellan 5 och 15 minuter och 0,25 % mellan 15 och 30 minuter. I genomsnitt tog förmedlingen mer än 30 minuter för 71 betalningar per dag, vilket bör ses mot bakgrund av att Target förmedlade i genomsnitt betalningar mellan medlemsländer per dag. Mars 2007 V

244 Tabell 1 Betalningsinstruktioner förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvolym (antal betalningar) kv Target Alla Target-betalningar Total volym Genomsnitt per dag Targetbetalningar inom medlemsländer Total volym Genomsnitt per dag Targetbetalningar mellan medlemsländer Total volym Genomsnitt per dag Andra system Euro 1 (EBA) Total volym Genomsnitt per dag Paris Net Settlement (PNS) ) Total volym Genomsnitt per dag Pankkien On-line Pikasiirrot ja Sekit-järjestelmä(POPS) ((POPS) Total volym Genomsnitt per dag kv kv kv kv Tabell 2 Betalningsuppdrag förmedlade genom Target och andra utvalda interbankbetalningssystem: transaktionsvärde (miljarder euro) kv Target Alla Target-betalningar Värde, totalt Genomsnitt per dag Targetbetalningar inom medlemsländer Värde totalt Genomsnitt per dag Targetbetalningar mellan medlemsländer Värde, totalt Genomsnitt per dag Andra system Euro 1 (EBA) Värde, totalt Genomsnitt per dag Paris Net Settlement (PNS) ) Värde totalt Genomsnitt per dag Pankkien On-line Pikasiirrot ja Sekit-järjestelmä(POPS) ((POPS) Värde, totalt Genomsnitt per dag kv kv kv kv VI Mars 2007

245 TARGETSYSTEMET Tabell 3 Targets tillgänglighet för varje nationell komponent och :s betalningsmekanism Nationell Targetkomponent Tillgänglighet 4 kv 2006 Belgien 99,58% Danmark 98,58% Tyskland 100,00% Estland 100,00% Grekland 100,00% Spanien 99,81% Frankrike 100,00% Irland 100,00% Italien 99,96% Luxemburg 99,29% Nederländerna 100,00% Österrike 99,57% Polen 100,00% Portugal 100,00% Finland 100,00% Sverige 99,87% Storbritannien 100,00% :s betalningsmekanism EPM 99,94% Targets tillgänglighet totalt 99,81% Mars 2007 VII

246 VIII Mars 2007

247 D O K U M E N T U T G I V N A AV E U R O P E I S K A C E N T R A L B A N K E N S E D A N Denna förteckning är avsedd att ge läsarna information om utvalda dokument som har givits ut av Europeiska centralbanken sedan januari Beträffande Working Papers omfattar listan enbart rapporter som publicerats mellan december 2006 och februari Förutsatt att de finns i lager och att inget annat anges går det att prenumerera på eller beställa publikationer kostnadsfritt genom att kontakta info@ecb.int. En fullständig förteckning över dokument som utgivits av Europeiska centralbanken och av Europeiska monetära institutet finns på :s webbplats ( Å R S R A P P O R T Årsrapport 2005, april KO N V E R G E N S R A P P O R T Konvergensrapport maj Konvergensrapport, december 2006 A R T I K L A R I M Å N A D S R A P P O R T E N The predictability of the s monetary policy, januari Hedge funds : developments and policy implications, januari Assessing house price developments in the euro area, februari Fiscal policies and financial markets, februari The importance of public expenditure reform for economic growth and stability, april Portfolio management at the, april Monetary and exchange rate arrangements of the euro area with selected third countries and territories, april The contribution of the and the Eurosystem to European financial integration, maj The single list in the collateral framework of the Eurosystem, maj Equity issuance in the euro area, maj Measures of inflation expectations in the euro area, juli Competitiveness and the export performance of the euro area, juli Sectoral money holding: determinants and recent developments, augusti The evolution of large-value payment systems in the euro area, augusti Demographic change in the euro area: projections and consequences, oktober Integrated financial and non-financial accounts for the institutional sectors in the euro area, oktober Monetary policy activism, november The eurosystem s experience with fine-tuning operations at the end of the reserve maintenance period, november Financial development in central, eastern and south-eastern Europe, november The enlarged EU and euro area economies, januari Developments in the structural features of the euro area labour markets over the last decade, januari Putting China s economic expansion in perspective, januari Challenges to fiscal sustainability in the euro area, februari The EU arrangements for financial crisis management, februari Migrant remittances to regions neighbouring the EU, februari 2007 Mars 2007 IX

248 S TAT I S T I C S P O C K E T B O O K Finns från och med augusti L E G A L W O R K I N G PA P E R S 1 The developing EU legal framework for clearing and settlement of financial instruments, av K.M. Löber, februari The application of multilingualism in the European Union context, av P. Athanassiou, mars National central banks and Community public sector procurement legislation: a critical overview, av J. García-Andrade och P. Athenassiou, oktober O C C A S I O N A L PA P E R S 43 The accumulation of foreign reserves av an International Relations Committee Task Force, februari Competition, productivity and prices in the euro area services sector av a task force of the Monetary Policy Committee of the European System of Central Banks, april Output growth differentials across the euro area countries: some stylised facts av N. Benalal, J. L. Diaz del Hoyo, B. Pierluigi och N. Vidalis, maj Inflation persistence and price-setting behaviour in the euro area a summary of the IPN evidence av F. Altissimo, M. Ehrmann och F. Smets, juni The reform and implementation of the Stability and Growth Pact av R. Morris, H. Ongena och L. Schuknecht, juni Macroeconomic and financial stability challenges for acceding and candidate countries av the International Relations Committee Task Force on Enlargement, juli Credit risk mitigation in central bank operations and its effects on financial markets: the case of the Eurosystem av U. Bindseil och F. Papadia, augusti Implications for liquidity from innovation and transparency in the European corporate bond market av M. Laganà, M. Peřina, I. von Köppen-Mertes och A. Persaud, augusti Macroeconomic implications of demographic developments in the euro area av A. Maddaloni, A. Musso, P. Rother, M. Ward-Warmedinger och T. Westermann, augusti Cross-border labour mobility within an enlarged EU av F. F. Heinz och M. Ward-Warmedinger, oktober Labour productivity developments in the euro area av R. Gomez-Salvador, A. Musso, M. Stocker och J. Turunen, oktober Quantitative quality indicators for statistics an application to euro area balance of payment statistics av V. Damia och C. Picón Aguilar, november Globalisation and euro area trade: interactions and challenges av U. Baumann och F. di Mauro, februari A R B E T S R A P P O R T E R 699 The behaviour of producer prices: some evidence from the French PPI micro-data av E. Gautier, december Forecasting using a large number of predictors: is Bayesian regression a valid alternative to principal components? av C. De Mol, D. Giannone och L. Reichlin, december Is there a single frontier in a single European banking market? av J. W. B. Bos och H. Schmiedel, december Comparing financial systems: a structural analysis av S. Champonnois, december X Mars 2007

249 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN Co-movements in volatility in the euro money market av N. Cassola och C. Morana, december Are money and consumption additively separable in the euro area? A non-parametric approach av B. E. Jones och L. Stracca, december What does a technology shock do? A VAR analysis with model-based sign restrictions av L. Dedola och S. Neri, december What drives investors behaviour in different FX market segments? A VAR-based return decomposition analysis av O. Castrén, C. Osbat och M. Sydow, december Ramsey monetary policy with labour market frictions av E. Faia, januari Regional housing market spillovers in the United States: lessons from regional divergences in a common monetary policy setting av I. Vansteenkiste, januari Quantifying and sustaining welfare gains from monetary commitment av P. Levine, P. McAdam och J. Pearlman, januari Pricing of settlement link services and mergers of central securities depositories av J. Tapking, januari What hides behind sovereign debt ratings? av A. Afonso, P. Gomes och P. Rother, januari Opening the black box: structural factor models with large cross-sections av M. Forni, D. Giannone, M. Lippi och L. Reichlin, januari Balance of payment crises in emerging markets: how early were the early warning signals? av M. Bussière, januari The dynamics of bank spreads and financial structure av R. Gropp, C. Kok Sørensen och J.-D. Lichtenberger, januari Emerging Asia s growth and integration: how autonomous are business cycles? av R. Rüffer, M. Sánchez och J.-G. Shen, januari Adjusting to the euro av G. Fagan och V. Gaspar, januari Discretion rather than rules? When is discretionary policy-making better than the timeless perspective? av S. Sauer, januari Drift and breaks in labour productivity av L. Benati, januari US imbalances: the role of technology and policy av R. Bems, L. Dedola och F. Smets, januari Real price wage rigidities in a model with matching frictions av K. Kuester, februari Are survey-based inflation expectations in the euro area informative? av R. Mestre, februari Shocks and frictions in US business cycles: a Bayesian DSGE approach av F. Smets och R. Wouters, februari Asset allocation by penalised least squares av S. Manganelli, februari The transmission of emerging market shocks to global equity markets av L. Cuadro Sáez, M. Fratzscher och C. Thimann, februari Inflation forecasts, monetary policy and unemployment dynamics: evidence from the United States and the euro area av C. Altavilla och M. Ciccarelli, februari Using intraday data to gauge financial market responses to Fed and monetary policy decisions av M. Andersson, februari Price-setting in the euro area: some stylised facts from individual producer price data av P. Vermeulen, D. Dias, M. Dossche, E. Gautier, I. Hernando, R. Sabbatini och H. Stahl, februari Price changes in Finland: some evidence from micro cpi data av S. Kurri, februari Fast micro and slow macro: can aggregation explain the persistence of inflation? av F. Altissimo, B. Mojon och P. Zaffaroni, februari Mars 2007 XI

250 730 What drives business cycles and international trade in emerging market economies? av M. Sánchez, februari International trade, technological shocks and spillovers in the labour market: A GVAR analysis of the US manufacturing sector av P. Hiebert och I. Vansteenkiste, februari Liquidity shocks and asset price boom/bust cycles av R. Adalid och C. Detken, februari Mortgage interest rate dispersion in the euro area av C. Kok Sørensen och J.-D. Lichtenberger, februari Inflation risk premia in the term structure of interest rates av P. Hördahl, och O. Tristani, februari Ö V R I G A P U B L I K AT I O N E R Bond markets and long-term interest rates in non-euro area Member States of the European Union and in acceding countries Statistical tables, januari 2006 (endast på webben). Data collection from credit institutions and other professional cash handlers under the Framework for banknote recycling, januari 2006 (endast på webben). Euro Money Market Survey 2005, januari Euro balance of payments and international investment position statistics Annual quality report, februari Towards a Single Euro Payments Area Objectives and Deadlines (4th Progress Report), februari 2006 (med undantag för den engelska versionen, endast på webben). Handbook for the compilation of flow statistics on the MFI balance sheet, februari 2006 (endast på webben). Methodological notes for the compilation of the revaluation adjustment, februari 2006 (endast på webben). National implementation of Regulation /2001/13, februari 2006 (endast på webben). Payment and securities settlement systems in the European Union and in the acceding countries Addendum incorporating 2004 data (Blue Book), mars statistics: an overview, april TARGET Annual Report 2005, maj Financial Stability Review, juni Business continuity oversight expectations for systemically important payment systems (SIPS), juni 2006 (endast på webben). Communication on TARGET2, juli 2006 (endast på webben). Government Finance Statistics Guide, augusti Implementation of banknote recycling framework, augusti The implementation of monetary policy in the euro area: General documentation on Eurosystem monetary policy instruments and procedures, september Differences in MFI interest rates across euro area countires, september Indicators of financial integration in the euro area, september Recent developments in supervisory structures in EU and acceding countries, oktober 2006 (endast på webben). EU banking structures, oktober EU banking sector stability, november The ESCB s governance structure as applied to ESCB statistics, november Third progress report on TARGET2, november 2006 (endast på webben). The Eurosystem s view of a SEPA for cards, november 2006 (endast på webben). Financial Stability Review, december The European Central Bank History, role and function, second revised edition, december XII Mars 2007

251 DOKUMENT UTGIVNA AV EUROPEISKA CENTRALBANKEN SEDAN 2005 Assessment of accounting standards from a financial stability perspective, december 2006 (endast på webben). Research Bulletin No 5, december Extension of the transmission period laid down in the Banknote Recycling Framework for six euro area countries, december Payment and securities settlement systems in the European Union and in the acceding countries addendum incorporating 2005 data (Blue Book), december Acceptance criteria for third-party rating tools within the Eurosystem Credit Assessment Framework, december 2006 (endast på webben). Correspondent central banking model (CCBM) procedure for Eurosystem counterparties, december 2006 (endast på webben). Government Finance Statistics guide, januari Letter from the President to Ms Pervenche Berès, Chairwoman of the Committee on Economic and Monetary Affairs, European Parliament, januari Letter from the President to Mr Jean-Marie Cavada, Chairman of the Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs, European Parliament, januari Euro area balance of payments and international investment position statistics Annual quality report, februari 2007 List of monetary financial institutions (MFI) and Institutions subject to minimum reserves, februari 2007 (endast på webben) Financial statistics for a global economy proceedings of the 3rd conference on statistics, februari 2007 Euro Money Market Study 2006, februari 2007 (endast på webben) Letter from the President to Ms Pervenche Berès, Chairwoman of the Committee on Economic and Monetary Affairs, European Parliament, februari 2007 I N F O R M AT I O N S B R O S C H Y R E R Europeiska centralbanken, Eurosystemet, Europeiska centralbankssystemet, maj TARGET2 Securities brochure, september 2006 The Single Euro Payments Area (SEPA): an integrated retail payments market, november Mars 2007 XIII

252 XIV Mars 2007

253 O R D L I S TA Denna ordlista innehåller utvalda begrepp som ofta används i månadsrapporten. En mer omfattande och detaljerad ordlista finns på :s webbplats ( Aktier: ägarandel i ett företag. Omfattar aktier som handlas på aktiebörser (börsnoterade aktier), onoterade aktier och andra former av riskbärande värdepapper. Aktier ger vanligen inkomster i form av utdelning. Anbudsförfarande med fast ränta: ett anbudsförfarande i vilket räntan är bestämd i förväg av central banken och i vilket deltagande motparter bjuder det belopp de önskar till den fasta räntan. Anbudsförfarande med rörlig ränta: ett anbudsförfarande i vilket motparter bjuder både det belopp de önskar och den ränta till vilken de vill genomföra transaktionen. Arbetskraft: summan av de personer som är i arbete och de som är arbetslösa. Arbetsproduktivitet: ett mått på det som kan produceras med en given arbetsinsats. Arbetsproduktivitet kan mätas på flera olika sätt. Den mäts vanligen som BNP till fasta priser dividerad med antingen total sysselsättning eller totalt antal arbetade timmar. Autonoma likviditetsfaktorer: likviditetsfaktorer som normalt inte härrör från penningpolitiska instrument. Sådana faktorer är till exempel utelöpande sedlar, statens inlåning i centralbanken och centralbankens utländska nettotillgångar. Avkastningskurva: en grafisk framställning av förhållandet mellan räntan eller avkastningen och den återstående löptiden vid en viss tidpunkt för värdepapper med samma kreditrisk men olika löptider. Lutningen på avkastningskurvan kan mätas som skillnaden mellan räntor eller avkastningar vid två valda löptider. Betalningsbalans: en statistisk sammanfattning för en specifik tidsperiod av en ekonomis ekonomiska transaktioner med övriga världen. Bortskrivning: när värdet på lån som inte bedöms vara indrivningsbara avlägsnas från monetära finansinstituts balansräkningar. Bruttonationalprodukt (BNP): värdet av ekonomins totala produktion av varor och tjänster minus insatsförbrukning, plus nettoskatter på produkter och import. BNP kan delas upp i produktions-, utgifts- eller inkomstkomponenter. De viktigaste utgiftsaggregaten i BNP är hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion, fasta bruttoinvesteringar, lagerförändringar samt export och import av varor och tjänster (inklusive utrikeshandeln inom euroområdet). Bytesbalans: den del av betalningsbalansen som omfattar alla transaktioner med varor och tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande. Centralkurs: den officiella växelkursen mot euron för valutorna i ERM2 runt vilka fluktuationsbanden fastställts. Deflation: en nedgång i den allmänna prisnivån, t.ex. i konsumentprisindex. Direktinvesteringar: investeringar över gränserna som görs i syfte att uppnå ett varaktigt inflytande i företag som har sin hemvist i en annan ekonomi (innehav av minst 10 % av aktiekapitalet eller röststyrkan antas i praktiken utgöra direktinvestering). Omfattar aktiekapital, återinvesterade vinstmedel Mars 2007 XV

254 och annat kapital som har samband med transaktioner inom företagskoncerner. På direktinvesteringskontot bokförs hemmahörandes i euroområdet nettotransaktioner i tillgångar utomlands och nettoställning gentemot utlandet (som direktinvesteringar utomlands ) och hemmahörandes utanför euroområdet nettotransaktioner i tillgångar i euroområdet och nettoställning gentemot euroområdet (som direktinvesteringar i euroområdet ). :s styrräntor: de räntor som bestämmer inriktningen på :s penningpolitik och som fastställs av -rådet. Styrräntorna är den lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, räntan på utlåningsfaciliteten samt räntan på inlåningsfaciliteten. Effektiva (nominella/reala) växelkurser för euron (EER): vägda genomsnitt av bilaterala växelkurser för euron gentemot valutorna i euroområdets handelspartner. publicerar nominella effektiva växelkursindex för euron för två grupper av handelspartner: EER-24 (de 14 EU-länder som inte infört euron och de 10 främsta handelpartnerna utanför EU) och EER-44 (EER-24 och ytterligare 20 länder). De vikter som används speglar varje partnerlands andel av euroområdets handel och balans vid konkurrens i tredje land. De reala effektiva växelkurserna är nominella effektiva växelkurser deflaterade med ett vägt genomsnitt av utländska, i förhållande till inhemska, priser och kostnader. De mäter således konkurrenskraft när det gäller priser och kostnader. Enhetsarbetskostnader: ett mått på de totala arbetskostnaderna per producerad enhet beräknat för euroområdet som kvoten mellan löner inklusive kollektiva avgifter per anställd totalt och arbetsproduktiviteten (definierad som BNP till fasta priser per anställd). Enkätundersökning om bankernas utlåning: en kvartalsenkät om utlåningspolicy som Eurosystemet genomför sedan januari Den behandlar kvalitativa frågor om utvecklingen av kreditstandarder och lånevillkor samt efterfrågan på kredit hos både företag och hushåll. Enkäten riktar sig till ett förbestämt urval banker i euroområdet. Eonia (euro overnight index average): ett mått på den effektiva räntan på interbankmarknaden för dagslån i euro. Den beräknas som ett vägt genomsnitt av dagslånetransaktioner utan säkerhet denominerade i euro som redovisas av en panel rapporterande banker. ERM2 (exchange rate mechanism II): den växelkursmekanism som utgör ramen för det valutapolitiska samarbetet mellan länderna i euroområdet och de EU-medlemsländer som inte deltar i etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Ersättning per anställd: den totala ersättning, i pengar eller natura, som arbetsgivare betalar till anställda (bruttolöner, bonusar, övertidsersättningar och arbetsgivarnas sociala avgifter) dividerat med totala antalet anställda. Europeiska kommissionens enkäter: harmoniserade kvalitativa företags- och hushållsenkäter som Europeiska kommissionen låter genomföra. Frågorna riktas till chefer i tillverkningsindustrin, byggsektorn, detaljhandeln och tjänstesektorn samt till hushållen. Ur varje månadsenkät beräknas sammansatta indikatorer som summerar svaren på ett antal olika frågor till en enda indikator, konfidensindikatorn. Euribor (euro interbank offered rate): den ränta till vilken de mest kreditvärdiga bankerna är villiga att låna ut medel i euro till andra banker med högst kreditvärdighet; den beräknas dagligen för interbankinlåning med olika löptider på upp till tolv månader. XVI Mars 2007

255 ORDLISTA Euroområdet: det område som utgörs av de EU-medlemsländer som har infört euron som en gemensam valuta i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Eurosystemet: det centralbankssystem som utgörs av och de nationella centralbankerna i de EUmedlemsländer som redan har infört euron. Eurozone Purchasing Managers Surveys: enkäter om affärsvillkoren i tillverknings- och tjänstesektorerna i ett antal länder i euroområdet som används för att sammanställa indikatorer. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin (Eurozone Manufacturing Purchasing Managers Index, PMI) är en vägd indikator beräknad från index för produktion, orderingång, sysselsättning, leveranstider och inköpslager. I enkäten för tjänstesektorn ställs frågor om affärsverksamhet, förväntningar på framtida affärsverksamhet, utestående affärsverksamhet, nykontrakterad affärsverksamhet, sysselsättning, insatspriser och utpriser. Eurozone Composite Index beräknas genom att resultaten från enkäterna om tillverkningsindustrin och tjänstesektorn ställs samman. Finansiell balans: den del av betalningsbalansen som omfattar alla transaktioner med direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och reservtillgångar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande. Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP): ett mått på konsumentpriser som Eurostat sammanställer och som är harmoniserat för alla EU:s medlemsländer. Huvudsaklig refinansieringstransaktion: en regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av reverserade transaktioner. Sådana transaktioner utförs genom veckovisa standardanbud och har normalt en löptid på en vecka. Implicit volatilitet: den förväntade volatiliteten (dvs. standardavvikelsen) i prisutvecklingen för en tillgång (till exempel aktier eller obligationer). Den kan beräknas utifrån priset på tillgången, förfallodagen och optionernas lösenpris, samt utifrån en riskfri ränta, med hjälp av en formel för prissättning av optioner som till exempel Black-Scholes formel. Index för avtalslöner: ett mått på det direkta resultatet av kollektiva förhandlingar om grundlöner (dvs. exklusive bonusar) i euroområdet. Det hänför sig till den genomsnittliga implicita förändringen av månadslöner. Index för arbetskostnad per timme: ett mått på arbetskostnader som omfattar bruttolöner (i kontanter och in natura, inklusive bonusar) och andra arbetskostnader (arbetsgivarens sociala avgifter plus anställningsrelaterade skatter minus subventioner till arbetsgivaren) per faktisk arbetad timme (inklusive övertid). Industriproduktion: bruttoförädlingsvärdet skapat av industrin till fasta priser. Inflation: en uppgång i den allmänna prisnivån, till exempel i konsumentprisindex. Inflationsindexerade statsobligationer: skuldförbindelser utgivna av offentliga sektorn med räntebetalningar och amorteringar kopplade till ett angivet konsumentprisindex. Inlåningsfacilitet: stående facilitet i Eurosystemet som motparter kan använda för insättning över natten hos en nationell centralbank till en på förhand bestämd ränta. Mars 2007 XVII

256 Kapitalbalans: den del av betalningsbalansen som omfattar alla kapitaltransfereringar och förvärv/avyttringar av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar mellan hemmahörande och icke-hemmahörande. Kassakrav: de minimireserver som ett kreditinstitut skall hålla hos Eurosystemet. Kassakravet beräknas på basis av ett dagsgenomsnitt av balansräkningarna under en uppfyllandeperiod på omkring en månad. Konsoliderad balansräkning för MFI-sektorn: en balansräkning som fås genom kvittning av MFI:s inbördes positioner (t.ex. lån mellan MFI och deras inlåning hos varandra) i den aggregerade balansräkningen för MFI. Den ger statistisk information om MFI-sektorns tillgångar och skulder visavi hemmahörande i euroområdet som inte tillhör denna sektor (dvs. offentliga sektorn och andra hemmahörande i euroområdet) och visavi hemmahörande utanför euroområdet. Den är den främsta statistiska källan för beräkning av penningmängdsmåtten och utgör grunden för den regelbundna analysen av motposterna till M3. Köpkraftsparitet: den omräkningskurs som används för att likställa olika valutors köpkraft genom att eliminera prisskillnaderna mellan länderna. I sin enklaste form visar köpkraftsparitet förhållandet mellan priser i nationell valuta på samma vara eller tjänst i olika länder Lediga platser: en kollektiv term på nytillkomna arbetstillfällen, icke tillsatta platser eller platser som blir lediga inom en nära framtid, för vilka arbetsgivaren nyligen har vidtagit aktiva åtgärder för att finna en lämplig sökande. Långfristiga refinansieringstransaktioner: en regelbunden öppen marknadsoperation som Eurosystemet genomför i form av reverserade transaktioner. Sådana transaktioner utförs genom ett månatligt standardanbud och har normalt en löptid på tre månader. Lägsta anbudsränta: den lägsta ränta till vilken motparter får lämna anbud i anbudsförfaranden med rörlig ränta. M1: ett snävt penningmängdsmått som omfattar utelöpande sedlar och mynt samt den avistainlåning som hålls hos MFI och hos staten (till exempel på posten eller som statsskuldväxlar). M2: ett intermediärt penningmängdsmått som omfattar M1 och inlåning med uppsägningstid på upp till och inklusive tre månader (dvs. kortfristig sparinlåning) samt inlåning med avtalad löptid på upp till och inklusive två år (dvs. kortfristig tidsbunden inlåning) som hålls hos MFI och hos staten. M3: ett brett penningmängdsmått som omfattar M2 och omsättbara instrument, främst repoavtal, andelar i penningmarknadsfonder samt skuldförbindelser med en löptid på upp till och inklusive två år utgivna av MFI. MFI:s utländska nettotillgångar: utländska tillgångar hos euroområdets MFI (som guld, sedlar i andra valutor än euro, värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet och utlåning till hemmahörande utanför euroområdet) minus de utländska skulder som MFI i euroområdet har (som hemmahörandes utanför euroområdet inlåning, repoavtal, liksom aktier och andelar i penningmarknadsfonder och skuldförbindelser med en löptid på upp till och inklusive två år utgivna av MFI). MFI:s långfristiga finansiella skulder: inlåning med en avtalad löptid på över två år, inlåning med XVIII Mars 2007

257 ORDLISTA uppsägningstid på över tre månader, skuldförbindelser utgivna av MFI i euroområdet med en ursprunglig löptid på över två år samt kapital och reserver i euroområdets MFI. MFI-räntor: de räntor som tillämpas av i euroområdet hemmahörande kreditinstitut och andra MFI, exklusive centralbanker och penningmarknadsfonder, på eurodenominerad inlåning och på lån till i euroområdet hemmahörande hushåll och icke-finansiella företag. MFI:s utlåning till hemmahörande i euroområdet: MFI:s utlåning till icke-mfi hemmahörande i euroområdet (inklusive offentlig och privat sektor) samt MFI:s innehav av värdepapper (aktier, andra riskbärande tillgångar och skuldförbindelser) utgivna av hemmahörande i euroområdet. Monetära finansinstitut (MFI): finansiella institutioner som tillsammans utgör den penningutgivande sektorn i euroområdet. De omfattar Eurosystemet, i euroområdet hemmahörande kreditinstitut (enligt definition i gemenskapsrätten) och alla andra hemmahörande finansiella institutioner vars verksamhet är att ta emot inlåning och/eller nära substitut för inlåning från andra enheter än MFI för egen räkning (åtminstone i ekonomiskt hänseende), att bevilja kredit och/eller att placera i värdepapper. Den sistnämnda gruppen består främst av penningmarknadsfonder. Nedskrivning: en nedjustering av värdet på lån i monetära finansinstituts balansräkningar när det konstaterats att lånen bara delvis är indrivningsbara. Offentlig sektor: en sektor som i ENS 95 definieras som stat, delstater, kommuner och socialförsäkring. Offentligt ägda enheter med kommersiell verksamhet, till exempel statliga företag, ingår i princip inte i den offentliga sektorn. Producentpriser; industrin: priser fritt fabrik (transportkostnader inte inräknade) för alla produkter som industrin utom byggsektorn sålt på den inhemska marknaden i de olika länderna i euroområdet, exklusive import. Portföljinvesteringar: hemmahörandes i euroområdet nettoförvärv av värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet ( tillgångar ) och hemmahörandes utanför euroområdet nettoförvärv av värdepapper utgivna av hemmahörande i euroområdet ( skulder ). Omfattar aktier och skuldförbindelser i form av obligationer, statsskuldväxlar och penningmarknadsinstrument. Transaktionerna noteras till det effektiva pris som betalats eller erhållits, minus kommissioner och omkostnader. För att betraktas som en portföljinvestering får aktieinnehav i ett företag högst motsvara 10 % av rösträtterna. Prisstabilitet: Eurosystemets primära mål är att upprätthålla prisstabilitet. -rådet definierar prisstabilitet som en årlig ökning i HIKP under 2 procent. -rådet har också förklarat att det för att upprätthålla prisstabilitet syftar till att hålla inflationen under men nära 2 procent på medellång sikt. Referensvärde för M3-ökning: den årliga ökningstakt i M3 på medellång sikt som överensstämmer med upprätthållandet av prisstabilitet. För närvarande är referensvärdet för ökningen i M3 4½ %. Skuld (offentlig sektor): den totala bruttoskulden (inlåning, lån och emitterade räntebärande värdepapper utom finansiella derivat) till nominellt värde som är utestående i slutet av året och som är konsoliderad mellan och inom den offentliga sektorns olika delar. Skulder (finansräkenskaper): lån, skuldförbindelser och värdepapper utgivna av icke-finansiella företag samt deras pensionsfonder (arbetsgivarnas direkta pensionsåtaganden visavi sina anställda) värde- Mars 2007 XIX

258 rade till marknadspris i slutet av perioden. I finansräkenskaperna omfattar skulder i de kvartalsvisa räkenskaperna inte lån från icke-finansiella sektorer (till exempel lån mellan företag) och banker utanför euroområdet; dessa komponenter ingår dock i de bredare årliga finansräkenskaperna. Skuldförbindelser (räntebärande värdepapper): dessa utgör ett löfte från utgivaren (låntagaren) att göra en eller flera betalningar till innehavaren (långivaren) vid en fastställd tidpunkt eller vid olika fastställda tidpunkter i framtiden. De löper vanligen med fastställd ränta (kupong) och säljs vanligen diskonterade till det belopp som betalas tillbaka på förfallodagen. Räntebärande värdepapper som utges med en ursprunglig löptid över ett år klassificeras som långfristiga. Skuldkvot (offentlig sektor): kvoten mellan den offentliga sektorns skuld och bruttonationalprodukt i löpande priser. Den är ett av de budgetära konvergenskriterier som fastställs i artikel i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen för definition av alltför stort underskott. Survey of Professional Forecasters (SPF): en kvartalsenkät som sedan 1999 genomförs av för att samla makroekonomiska framtidsbedömningar över inflation, real BNP-ökning och arbetslöshet i euroområdet från en panel av experter knutna till finansiella och icke-finansiella organisationer i EU. Underskott (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupplåning, dvs. skillnaden mellan den offentliga sektorns totala intäkter och totala utgifter. Underskotts-/skuldanpassning (offentlig sektor): skillnaden mellan den offentliga sektorns underskott och förändringar i den offentliga sektorns skuld. Underskottskvot (offentlig sektor): kvoten mellan den offentliga sektorns underskott som andel av bruttonationalprodukt i löpande priser. Den är ett av budgetära konvergenskriterier som fastställs i artikel i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen för att fastställa förekomsten av alltför stora underskott. Den kallas även budgetunderskottskvot eller fiskal underskottskvot. Upplåningsbehov (offentlig sektor): den offentliga sektorns nettoupptagning av skuld. Utlandsställning: värdet på och sammansättningen av ett lands utestående finansiella nettofordringar på (eller finansiella nettoskulder till) resten av världen Utlåningsfacilitet: stående facilitet i Eurosystemet som motparter kan använda för att erhålla kredit över natten från en nationell centralbank till en förutbestämd ränta mot godtagbara säkerheter. Utrikeshandel med varor: export och import av varor till och från länder utanför euroområdet mätt i värde och som index för volym och enhetsvärden. Statistiken för utrikeshandeln är inte jämförbar med export och import i nationalräkenskaperna, eftersom de senare innefattar både handeln inom euroområdet och gentemot omvärlden samt handeln med både varor och tjänster. Inte heller är den fullt jämförbar med varuposten i betalningsbalansstatistiken. Förutom metodologiska anpassningar beror skillnaden huvudsakligen på att importen i handelsstatistiken inkluderar försäkrings- och frakttjänster medan varuposten i betalningsbalansstatistiken redovisas f.o.b. Valutareserv: utländska tillgångar som är lätt tillgängliga för och kontrolleras av monetära myndigheter för direkt finansiering eller reglering av omfattningen av betalningsobalanser genom interventioner på valutamarknaden. Euroområdets valutareserv omfattar Eurosystemets fordringar i andra valutor än XX Mars 2007

259 ORDLISTA euro på hemmahörande utanför euroområdet, guld, särskilda dragningsrätter och reservpositioner i Internationella valutafonden. Övriga investeringar: en post i betalningsbalansen och utlandsställningen som omfattar finansiella transaktioner/positioner hos icke-hemmahörande i handelskrediter, inlåning och utlåning och andra fordringar och skulder. Mars 2007 XXI

260

261